liber språklära 4–6 facitkopiering fÖrbjuden, se sidan 108 6 4.skriv egna meningar titta på...

•

Liber Språklära 4–6 Facit

Anette S Panboon Victoria W Gustafsson

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 1

VÄLKOMMEN TILL LIBERS SPRÅKLÄRA!

Vad är en språklära?

På nästa sida får du koll på allt du ska få träna på!

Det är förlaget som har gjort

boken!

Nä, det har Anette och

Victoria gjort!Victoria gjort!

Har de skrivit den?

Har de skrivit de

H

Aha, och vilka är Liber då?

t

Det är liksom en bok om språket, hur det är uppbyggt och funkar!

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

Libers Språklära FINAL.indd 1Libers Språklära FINAL.indd 1 2017-12-04 09:312017-12-04 09:31

Facit

Liber Facit till Libers Språklära 4–6 * 47-12744-3 © Författarna & Liber AB Får kopieras

2

DET HÄR FÅR DU JOBBA MED I BOKEN!DEL 1

Skiljetecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

Ng-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

En eller två konsonanter . . . . . . . . . . . .11

J-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Sambandsord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

Variera meningarna . . . . . . . . . . . . . . . 20

Ordklasser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22

Substantiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Verb. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Adjektiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Å eller o? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Ä eller e? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

DEL 2

Rubrik och styckeindelning. . . . . . . . . .44

Dialoger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46

Kommatecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49

Sammansatta ord. . . . . . . . . . . . . . . . . . 50

Låter lika men stavas olika . . . . . . . . . 54

Substantiv, adjektiv och verb . . . . . . . 57

2

Kryssa i rutan när du är klar med ett kapitel!

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08


Facit


3

Räkneord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62

Prepositioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Sj-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66

Tj-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

DEL 3

Huvudsats och bisats . . . . . . . . . . . . . . 73

Satsdelar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

Kommatecken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80

Avstavning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

S-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

M- och n-ljudet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88

Ord att stava . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90

Ordklasser – repetition . . . . . . . . . . . . 93

Pronomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95

Interjektioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

Konjunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101

Adverb . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103

Vad minns du? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 105

3

TRÄNA MER I WEBBAPPEN

Till de fl esta kapitel fi nns en webbapp, där du kan träna

mer! Leta efter den här symbolen i boken.

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08


Facit


4

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

Skiljetecken

Det fi nns olika slags meningar och de avslutas på olika sätt.

Berättande meningar slutar med . Jag heter Sofi a.

Frågor slutar med ? Vad heter du?

Utrop slutar med ! Aj, jag brände mig!

Vilket skiljetecken?

Vilka slags meningar är det här? Sätt ut rätt skiljetecken . ? ! och skriv ✘ på rätt plats i tabellen.

berättande fråga utrop

a. Varför sitter du uppe i trädet

b. Min pappa har randiga byxor

c. Hur många syskon har du

d. Hurra, jag gjorde mål

e. Vem är det där

f. Åh, så snygg tröja

g. I morgon ska jag hälsa på farmor

h. Vi ska äta korv och makaroner till middag

i. Stäng fönstret

j. Vet du att jag fyller år idag

1.

En text utan skiljetecken är svår

att läsa. Här ska du få träna på att använda punkt, frågetecken och

utropstecken.

.. ?? !!

r få a ch


(X)

Facit


5

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

Bilda meningar

Skriv tre meningar med hjälp av orden i rutan, en berättande mening,en fråga och ett utrop. Du behöver inte använda alla ord.

3.

högst leker kryper barn oj masken

Emil ur bäst hoppar snabbt varför

Vad sägs?

Skriv i pratbubblorna vad personerna säger. Tips: tänk berättande, fråga och utrop.

2.

.

?

1.

2.

3.

!


Visa din lärare.

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

6

Skriv egna meningar 4.

Titta på bilden här ovanför och skriv egna meningar. Kom ihåg att sätta ut rätt skiljetecken.

a. Skriv tre berättande meningar.

b. Skriv tre frågor.

c. Skriv tre utrop.


Visa din lärare.

Visa din lärare.

Visa din lärare.

Facit


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

08 7

ENSAM I SPÖKHUSET

det var en gång en pojke som hette Max. nu var det så att

Max var en rent ut sagt dum pojke. när han vaknade brukade

han springa över till sin lillebror och nypa honom hårt i

näsan. sedan hällde han kallt slaskvatten över sin mamma. han

hamnade alltid i slagsmål på skolan och tillbringade större

delen av rasterna i klassrummet där han skrev fula ord på

whiteboarden. en dag hände något som skulle förändra Max

liv. det kom en ny flicka till klassen. Becky hette hon. Max

tyckte att hon var det finaste på jorden. ett år efter att Becky

kom till klassen blev hon trött på att höra Max skryta om sina

bragder. då fick hon en idé.

D

Sätta punkt Ensam i spökhuset är skriven av Elina 11 år. Läs början på berättelsen. Ändra i texten så att varje mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt.

5.

Vad hände sen? Skriv gärna en fortsättning på berättelsen. Tänk på att

använda rätt skiljetecken.


N

N

S

E

D

D

E

H

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

8

Ng-ljudet

Husvagnssemester

a. Läs berättelsen.

1. Ng-ljudet kan stavas på tre sätt:

ng n före k g före n

Vi skulle åka iväg på husvagnssemester och vara borta i tre dygn. Det regnade när vi gav oss av. Ragnar körde lugnt och vi sjöng. Ingen kör så bra som pappa Ragnar. Han är vägens kung.

Bilen gungade fram i långsam takt. Vi vinkade och räckte ut tungan åt folk som vi körde förbi. Efter en stund blev vi hungriga. Jag ville äta på restaurang, men mamma hade med sig en skinka som hon gjort i ugnen. Vi satte oss på en bänk och tittade på några ankor som gick förbi. Pappa tankade och ropade åt oss att hoppa in i bilen igen.

Två kilometer senare började bilarna att blinka åt oss. Vi stannade och upptäckte att husvagnen fått punktering. Aldrig mer husvagn, tänkte jag. Nästa gång tar vi tåget!


Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 9

b. Placera de understrukna orden i rätt spalt.

Hur stavas ng-ljudet?

I de här orden är ng-ljuden försvunna. Läs och fundera över hur orden stavas.Skriv hela ordet på raden.

a. Jag lä ● tar till julafton.

b. På morgonen brukar jag läsa tidni ● en.

c. Min bästa kompis heter Ma ● nus.

d. Jag måste växla pengar på ba ● ken.

e. Kan du ta ut sockerkakan ur u ● nen?

f. Sluta stä ● ka vatten på mig!

g. Kattu ● en har vassa klor.

h. Hjälp mig att få ● a fj ärilen!

2.

ng

n

g


vinkade

dygnregnade

Ragnar

lugnt

ugnen

skinka

bänk

ankor

tankade

blinka

punktering

husvagntänkte

gångrestaurang

hungriga

tunganlångsam

gungade

kung

ingen

sjöng

längtartidningen

bankenugnen

stänkaKattungen

fånga

Magnus

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

10

Ordfläta

a. Lös ordfl ätan.

3.

1. Motsatsen till sanning

2. Kan man baka i

3. Kan man bära vatten i

4. Sitter fångar i

5. Gör hästen när den

galopperar

6. Där serveras mat

7. Inte öppet

8. Kjol och överdel som

sitter ihop

9. Bräda

10. Man som bor i kloster

11. Får man på fi ngret

vid vigsel

12. Faller från himlen

13. Kallas drottningens man

b. Vilket ord står i de blå rutorna?

Lös rebusen.

4.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

11.

10.

12.

13.

-TDen +EN +NG i +EN

TRÄNA MER I WEBBAPPENTRÄNA MER I WEBBAPPEN


Ö G NLNU G

I KNHEÄ N GF E L S

S P R I N G E RR SE T GA NUA R

S T Ä N TGK L Ä N N GNP L A N K A

M U N KR N GIG NR E

U N GK

I

Den unga kungen sjöng i husvagnen.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 11

En eller två konsonanter

Vokalerna

Kommer du ihåg vokalerna? Skriv dem i rutorna.

1.

Vokalerna kan uttalas på två olika sätt.

När vokalen låter som i alfabetet är den lång. Exempel: glas. Om vokalen inte låter som i alfabetet är den kort. Exempel: glass.

Efter lång vokal ska det vara en konsonant. Efter kort betonad vokal ska det vara minst två konsonanter.

Lång och kort vokal

a. Läs ordparen högt och lyssna hur vokalen låter. Hör du att vokalen låter olika i orden?

2.

lång vokal kort vokal lång vokal kort vokal

glas glass gråt grått

hål håll skuta skutta

smal small dam damm

hat hatt sill sil

kal kall lön lönn

sur surr bor borr

väg vägg ryka rycka

Hoppsan!I ett av ordparen har orden bytt plats. Ringa in

dem.


ÖI YEÅUOA Ä

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

12

Välj rätt ord

Skriv rätt ord i meningarna. Lyssna på vokalen. Den hjälper dig att stava rätt.

3.

gråt – grått a Jag hörde min pappas när han

upptäckte ett hårstrå.

skuta – skutta b Nej, nu måste jag ombord på min

, sa sjörövaren.

granen – grannen c När vi fällde så föll den

rakt på .

sopa – soppa d Jag såg farfar upp

från golvet.

tak – tack e Mormor gav mig en blomma som

för att jag lagat hennes .

dam – damm f En gammal

rodde en båt i en .

hat – hatt g Det skulle bli mindre i världen

om alla hade en färgglad .

mata – matta h När jag ska min lillebror brukar

hälften hamna på vår .

tal – tall i Det skulle vara kul att sitta i en och räkna

svåra .

naken – nacken j Min lillebror sprang omkring med

endast en halsduk om .


gråtgrått

skuttaskuta

granengrannen

sopasoppa

tacktak

damdamm

hathatt

matamatta

talltal

nakennacken

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 13

Lyssna på vokalen

Läs orden och lyssna på hur vokalen låter. Skriv orden på rätt plats.

4.

fi l

bok

napp

sur

guld

löss

gris

bor

troll

mål

myra

boll

stirra

risk

träd

fi lt

natt

gran

pall

ryka

matt

sko

salt

sol

Kommer du ihåg?

Skriv orden som saknas i varje regel.

När vokalen låter som i alfabetet är den .

Exempel:

Om vokalen inte låter som i alfabetet är den .

Exempel:

Efter lång vokal ska det vara konsonant.

Efter kort betonad vokal ska det vara minst konsonanter.

5.Konsonanterna kan vara olika efter kort vokal,

som i filt.

Lång vokal Kort vokal



fil

surguldlöss

napp

trollgrisbormål

bok

myra

bollstirrarisk

träd filtnattgranpallrykamattsaltsol

sko

långVisa din lärare.

kortVisa din lärare.

entvå

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

14

J-ljudet

J-ljudet kan stavas på sju olika sätt: j, g, dj, gj, hj, lj och y.

Getingjakt


1.

J-ljudet stavas oftast med j eller g.

b. Skriv de understrukna orden på raderna.

Gösta gillar att jaga och klättra i berg. Det började redan när han var en liten pojke. Då sprang han runt i hela Sverige för att jaga getingar. Egentligen var han rädd för getingarnas gift, men de hade ju så vackra färger.


Göstagillar

jagaberg

börjadeSverigegetingar

egentligengiftfärger

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 15

Fler sätt att stava j-ljudet

J-ljudet stavas oftast med j eller g. Här ska du få träna på ord där j-ljudet stavas på andra sätt. Skriv orden i rätt djur.

2.

djungel gjorde djup hjälm hjärta yoghurt hjul hjärna ljus djur ljuga hjälte ljud gjort

J-ljudstext

Skriv en kort text där minst ett ord från varje stavning fi nns med.

3.


djurdjupdjungel

gjordegjort

yoghurt

hjälmhjärtahjulhjärnahjälte

ljusljugaljud

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

16

Ord med dj

Lös ordfl ätan. Alla ord börjar med dj.

1. Tropisk skog.

2. Motsatsen till grund.

3. Finns både vilda och tama.

4. Ond med horn.

4.

Ord med gj

Fyll i olika tidsformer av ordet göra.

a Ska vi en chokladkaka?

b Gissa vad jag igår?

c Titta vad jag har !

5.

1.

2.

3.

4.

Ord med hj

Skriv rätt ord under bilderna.

a b c

d e f

6.


E LN GUJ

UR

DJ

LUVÄJD

P

J

göragjorde

gjort

hjärta hjälte hjälm

hjortron hjul hjärna

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 17

Ord med lj

Skriv orden i bokstavsordning.

7.ljus ljuga ljud ljung

Ord med y

Vilket är ordet?

Kan ätas till frukost. Finns i olika smaker.

Välj rätt j-ljud

Hur stavas j-ljudet i orden?

8.

9.

Sveri e

ärna

ber

e entligen

ärta

fär en

illar

ungel

orde

öra

ortron

älm

up

ur

us

ud

eting

älte

bör ade

ift

aga

uga

ul

ul



ljud ljung ljusljuga

Y O H U R TG

g

g/hj

g

g

hj

g

g

dj

gj

g

hj

dj

hj

dj

lj

lj

g

hj

j

g

j

lj

j/hj

hj/j

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0818

Sambandsord

Sambandsord är ord som binder ihop texten och gör den lättare att förstå.

Utan: Jag städade. Mormor skulle komma. Jag gick ut med hunden.

Med: Jag städade eftersom mormor skulle komma. Sedan gick jag ut med hunden.

Bind ihop med sambandsord

Använd sambandsorden i rutan för att binda samman två meningar till en.

1.

eftersom och eller men så

Hon gick till läraren. Hon fi ck ett plåster.

Jag gillar korv. Jag gillar inte köttbullar.

Träningen blev inställd. Det regnade.

Vill du bowla? Vill du gå på bio?

Väckarklockan ringde inte. Jag kom försent.

Se skillnaden med och utan sambandsord.


Träningen blev inställd eftersom det regnade.

Vill du bowla eller vill du gå på bio?

Hon gick till läraren och fick ett plåster.

Jag gillar korv men jag gillar inte köttbullar.

Väckarklockan ringde inte så jag kom försent.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 19

Välj sambandsord2.

därför innan trots att som dessutom när också sedan ändå om eftersom

Välj sambandsord som passar i meningarna.

Pojken öppnade paketet han fått av sin kusin.

Lina sjöng på konserten hon var nervös.

Jag hade glömt nyckarna, fi ck jag gå hem igen.

ni går hem ska ni lämna in läxan.

Olle hade en dålig dag. Han försov sig. var hans cykel stulen.

Omar blev glad han såg priset.

Du får se på TV du städar ditt rum först.

Använd sambandsord.

Välj sambandsord från uppgift 2och skriv egna meningar.

3.



somtrots att

därför

InnanDessutom

närinnan

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0820

Jätten gick in i huset och satte sig på stolen.

Han såg att ingen var hemma. Då smög han

in i köket och tog en kaka. Sedan sprang han

hem igen.

Variera meningarnaFör att din text ska bli intressant att läsa är det viktigt att du varierar meningarna.

Här ska du få läsa en text där meningarna börjar på samma sätt.

Se till att du inte drabbas av ”Sen”-

sjukan!

Så här kan vi ändra.

Bind ihop två meningar.

Hitta andra ord.

Ta bort ordet sedan (sen).

Jätten gick in i huset. Sen satte han sig på

stolen. Sen såg han att ingen var hemma.

Sen smög han in i köket och tog en kaka.

Sen sprang han hem igen.

Visst känns det tjatigt när flera meningar börjar

likadant?

Vilken skillnad, eller hur?n skillnad, eller hur?

ig på mma. aka.

adant?lika


Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 21

Variera dina meningar

a. Läs texten.

b. Skriv om texten. Tänk på att börja meningarna på olika sätt.

c. Läs texten.

d. Skriv om texten. Tänk på att börja meningarna på olika sätt.

1.

ten Tänk på att börja meningarna på olika sätt

Sema tände lampan. Sedan gick han ner i

källaren. Sedan hörde han ett ljud. Sedan blev

han rädd. Sedan sprang han upp. Sedan kom

grannen och frågade om han sett deras katt.

xten Tänk på att börja meningarna på olika sätt

Greta stirrade på björnen. Hon vände sig om. Hon

sprang så fort hon kunde. Hon snubblade över en

sten. Hon ropade på hjälp. Hon klättrade upp i ett

träd. Hon såg att björnen var uppstoppad.


Visa din lärare.

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08

Ordklasser

substantiv

prepositioner

pronomen räkneord

adverb

konjunktioner

interjektioner

adjektiv

ORDKLASSER

verb

pizza tålamod arg hoppsan Pia ofta

knakar brandstation tretton om

plötsligt kolarem skutta äcklig ledsen

resa fotbollsmatch henne bredvid usch

I svenskan fi nns tusentals ord. Man kan dela in orden i olika grupper som kallas ordklasser. I det här kapitlet kommer du att få jobba med de tre största ordklasserna: substantiv, adjektiv och verb.

Ringa in de ordklasser som du hört talas om tidigare.

22


Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 23

Substantiv

Substantiv är ord för människor, saker, växter och djur, till exempel pappa, björk, fl odhäst och bur.

Det kan också vara ord för känslor,till exempel ilska och glädje.

Alla egennamn är substantiv,till exempel Grekland, Emma och Volvo.

Egennamn

Egennamn är namn på personer, platser med mera. Skriv några egennamn. Kom ihåg att börja med stor bokstav.

1.

Efternamn

Tidningar

Städer

Aff ärer

Substantiv är saker och namn: lejon, keps och Nynäshamn.Nynäshamn


Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0824

Jakten på substantiv

Titta på bilden och leta efter substantiv. Skriv orden i rätt spalt. Du kan nästan alltid sätta orden en, ett eller fl era framför ett substantiv.

2.

en

ett

fl era


fågelbur lamporklockadörrpärm

muggstollinjal

förslag på ord:

paraplyfönsterstaffli

plåsterfatöra

förkläde

fåglarkrukväxtersnörenpennorvärmeljustavlor

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 25

Singular och plural 3.

Singular = ental, en stol

Plural = fl ertal, fl era stolar

a. Nu ska du få träna på att skriva substantiv i singular och plural.Fyll i det som saknas i tabellen.

Singular (en, ett) Plural (fl era)

en bokflera frimärken

en stranden flicka

flera länderen mössa

flera fiskarett garage

flera disktrasoren bokstaven dator

b. Ordet garage skrivs likadant i singular och plural.Kan du komma på fl er sådana ord?

Jag är singel!Jagsing


flera böckerett frimärke

flera stränderflera flickor

ett landflera mössor

en fiskflera garage

en disktrasaflera bokstäverflera datorer

exempel: barn, stall, hus, bord, lejon, mål

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0826

Namngömman

I kvadraten gömmer sig egennamn.Orden står lodrätt och vågrätt .Ringa in alla egennamn du hittar och skriv dem på raderna. Försök att hitta minst tio.

B X E M T S R E Å L

U E D A L V A M G N

S X W R V X I M S I

T P I A K L K Y P L

E R N B O U E W A S

R E H O N D A I N S

Ö S Ö U S D G L I O

O S L O U E Å M E N

J E T P S X A A N G

R N O P L U T O L C

4.

Favoritsubstantiv

Vilka är dina favoritsubstantiv?Fundera och skriv ett substantiv på varje rad.

5.

land:

växt:

mat:

djur:

plats:

person:

årstid:

sak:

sport:

känsla:


WilmaAlvaEdwinEmmyBusterExpressenNilssonOsloPlutoHondaBoEwaLudde

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 27

Substantivbilden

a. Dra ett streck från 1–30 mellan de ord som är substantiv.Se upp! Det fi nns ord som tillhör andra ordklasser. De ska du hoppa över.

6.

b. Titta på bilden. Vilket substantiv kan du se?

c. Ge djuret ett namn.

Varför är byxorna ett ovanligt substantiv?Läs svaret som står

uppochner.

Det är singular upptill och plural nertill.

fi skpinne 1 •båt 8 •

• 9 Samuel

• 13 päron

• 14 zebrafötter 17 •

• 18 tulpanKalle Anka 20 •

skål 23 •• 24 skoter

• 26 ICAtvål 27 •

• 12 Hanna

• 30 lövet

• 2 aldrig

• 10 längta

• 19 röd

hoppas 7 •

• 29 sju

• 6 klättra

• 15 mörk

snarka 4 •

• 16 bredvid

• 25 hennes

fi ska 11 •

• 28 nästanrolig 22 •

att 21 •

• 5 lång

• 3 chips


upp c

TW


en hund

Facit


BGKASJO

Anteckning

En linje ska gå mellan prickarna till följande ord: 3 chips 8 båt 9 Samuel 12 Hanna 13 päron 14 zebra 17 fötter 18 tulpan 20 Kalle Anka 23 skål 24 skoter 26 ICA 27 tvål 30 lövet

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0828

Verb

Jakten på verb

Titta på bilden och skriv alla verb du hittar.

1.

Verb är ord som berättar vad som

händer eller vad någon gör, till exempel regnar, äter och skrattar.

Verb är sånt som man kan göra så som vinka, tuta, köra.


Exempel:

joggar

läser

pratar

målar

skäller

putsar

pekar

sjunger

lyser

kastar

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 29

Favoritverb

Man kan alltid sätta ordet att framför grundformen av ett verb. Vad tycker du om att göra? Skriv dina favoritverb.

2.

Tidsformer3.

Man kan böja ett verb i olika tidsformer.

Grundformen kallas infi nitiv.Man kan alltid sätta ordet att framför grundformen.

Det som händer nu kallas presens.

Det som hände igår kallas preteritum (imperfekt).

Det som har hänt kallas perfekt.

Skriv verbens olika tidsformer.

infi nitiv presens nu preteritum igår perfekt har

spela spelar spelade spelat lyssna

se

gå

springa

äta

laga

skriva

läsa

vara

Jag gillar att


Visa din lärare.

lyssnar

ser

går

springer

äter

lagar

skriver

läser

är

lyssnade

såg

gick

sprang

åt

lagade

skrev

läste

var

lyssnat

sett

gått

sprungit

ätit

lagat

skrivit

läst

varit

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0830

Byt tidsform

När man skriver en text är det viktigt att skriva i rätt tidsform.Den här texten är skriven i presens (nutid). Skriv om den till preteritum (dåtid) genom att ändra de understrukna verben.

4.

Det är en vacker sommardag så jag går ner till stranden för att bada.

Det är fullt med människor där. Då ser jag världens gulligaste kille som

pratar med min syster. Jag bestämmer mig för att gå fram till dem.

När jag nästan är framme snubblar jag på handduken och landar mitt

framför killens fötter. Min syster skrattar hysteriskt och jag vill bara

sjunka genom jorden. Så pinsamt!


Det var fullt med människor där. Då såg jag världens gulligaste kille som

När jag nästan var framme snubblade jag på handduken och landade mitt

framför killens fötter. Min syster skrattade hysteriskt och jag ville bara

sjunka genom jorden. Så pinsamt!

pratade med min syster. Jag bestämde mig för att gå fram till dem.

Det var en vacker sommardag så jag gick ner till stranden för att bada.Facit


BGKASJO

Anteckning

Verben ska vara understrukna som texten i blå rutan.

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 31

Verbbilden

a. Dra ett streck från 1–30 mellan de ord som är verb.Se upp! Det fi nns ord som tillhör andra ordklasser.De ska du hoppa över.

5.

luktade 19 •

vattna 22 •

11 nös

•

• 23 vinter

• 10 Gustafssonhus 4 •

• 18 och

vackra 16 •

fötterna 8 •

• 20 ambulans

• 12 godis

åtta 13 •

• 7 fundera

• 3 sjunga

• 15 bakade

1 gick •

• 9 drack

spela 24 •

• 26 sov

• 14 promenera

• 21 bredvid

gråtit 17 •

• 25 sommaren

• 2 röd

skrika 5 •

• 6 dator

katt 29 •

ljus 27 •

• 28 snöa

• 30 pekade

b. Vad händer på bilden?



Facit


BGKASJO

Anteckning

En linje ska gå mellan punkterna i följande ord: 1 gick 3 sjunga 5 skrika 7 fundera 9 drack 11 nös 14 promenera 15 bakade 17 gråtit 22 vattna 24 spela 26 sov 28 snöa 30 pekade

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0832

Adjektiv

Adjektiv är ord som beskriver

hur någonting är, till exempel en rutig duk, en lycklig pojke och en ilsken tiger.

Beskriv bilder

Skriv två adjektiv till varje bild.

1.

a

b

c

d

Dina adjektiv

a. Skriv fem adjektiv som beskriver dig.

b. Skriv fem adjektiv som beskriver Linus.

2.

Adjektiv beskriver grejerstora skor och starka tjejer.

Jag Linus


Exempel:

snabb

röd

fläckig

hög

sur

lurvig

skäggig

stilig

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 33

Hitta adjektiven

Ringa in alla adjektiv i texten.Det fi nns 8 stycken.

3.

Ingen hade bott i det gamla huset på många år. En solig dag klev

en tandlös kock ut ur en lastbil och började lasta ut stora kartonger.

Med sig hade han en rund skylt med texten: Daggmask köpes!

– Jag ska öppna en ny fi skrestaurang, ropade han till en gammal

dam som gick förbi med sin krokiga käpp.

Varm, varmare, varmast

Man kan böja adjektiv så att de får olika stark betydelse. När man böjer adjektiv kallas det för att man komparerar.

Komparera adjektiven.

a arg argare argast

b hungrig

c stark

d liten

e gammal

f lång

g tung

h stor

i hög

j dålig

4.


hungrigare hungrigast

starkare starkast

mindre minst

äldre

längre längst

tyngre

större störst

högre högst

sämre sämst

tyngst

äldst

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0834

Skriv levande

Adjektiv kan göra en text mer levande och rolig att läsa. Läs sagan om Häxan Muskaruska. Fyll i de adjektiv som dutycker passar in.

5.

Muskaruska

Häxan Muskaruska

Det var en gång en häxa som bodde

i ett hus. Hon var och hade

en katt som alltid följde henne. En dag

kom en man som sålde kvastar hem till henne.

Häxan Muskaruska valde den kvasten och betalade

med sju spindlar. Hon fl ög sedan iväg upp i den

himlen, med den katten bakom sig.

Skriv adjektiv som beskriver häxan.


Visa din lärare.

Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 35

Skapa inre bilder

En text med adjektiv gör att läsaren lättare kan skapa inre bilder.Jämför meningarna:

6.

Använd adjektiv och skriv om meningarna.

En fl icka klättrade i trädet.

Felix såg ett moln på himlen.

Spindeln kröp på lampan.

Utanför dörren stod en hund.

Jag hörde ett ljud när jag gick över bron.

En man gick på gatan.

En lång, svartklädd man med kort stubbigt hår och stort skägg gick på den gropiga gatan.


Visa din lärare.

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0836

TRÄNA MER I WEBBAPPENTRÄNA MEWEBBAPP

0–4 Lite mer träning skulleinte skada.

5–9 Du är på väg. Öva lite mer så kan du komma långt. 10–14 Rätt okej, faktiskt. 15–19 Du är ett riktigt ordklassproff s. 20 Du är ett geni!

Antal rätt

Lycka till!

Vad minns du?

Nu har du arbetat med ordklasserna substantiv, adjektiv och verb. Vad har du lärt dig? Läs orden och sätt kryss i rätt ruta.

1 apelsin

2 jogga

3 fl äckig

4 Signe

5 gräsklippare

6 rutig

7 stor

8 fundera

9 lila

10 balansera

11 syskon

12 smycke

13 rostig

14 plaska

15 söt

16 rida

17 frisör

18 växa

19 tapetsera

20 skälla

7.

substantiv adjektiv verb

1 ×× 2


Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 37

Å eller o?

Å-ljudet stavas med å eller o. Långt å-ljud stavas oftast med å. Exempel: grå, båt. Kort å-ljud stavas oftast med o. Exempel: troll, kopp.

Små dammiga moln


1.

Klockan var tolv på natten och det var dags för skelettet att komma fram ur garderoben. Det skallrade lite när han klev över en docka för att titta till sin sovande kompis. Allt var lugnt. På väg tillbaka snubblade han över telefonen och föll ihop i en hög av ben. Ett moln av damm virvlade omkring honom. I morgon stannar jag i garderoben och låtsas att jag inte fi nns, lovade han sig själv.


Långt å-ljud låter som i alfabetet.


tolv

komma

garderoben

docka

kompis

sovande

telefonen

moln

omkring

honom

lovade

låtsas

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0838

Ordna orden

De här orden har långt å-ljud men stavas med o. Skriv dem i alfabetisk ordning.

1 5

2 6

3 7

4 8

Rimord

Skriv ord som rimmar.Alla orden har kort å-ljud som stavas med o.

a hoppa

b sorg

c docka

d lock

2.

3.

Vilken är grundformen? 4.

Skriv ordens grundform.

a grått grå b blått c gått

sova telefon honung lova

moln son ordna mikrofon

Vissa ord med kort å-ljud stavas med å därför att grundformen stavas med å.

I ordboken står orden i grundform.


lova

honung

mikrofon

moln

ordna

son

sova

telefon

Exempel:loppa, soppa, doppa

locka, socka, krocka

sock, dock, rock

torg, korg, borg

blå gå

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 39

Rebussaga

Läs sagan och skriv orden.

Jag vaknade tidigt en

av att ringde.

Jag upp ur sängen,

plockade fram mina kläder ur

och åt upp resterna av från igår.

Den smakade väldigt .

Jag hade gärna

längre men skulle vara hos

5.

Fortsätt på

nästa sida!


morgon

telefonen

hoppade

garderoben

tårtan

gott

sovit

doktorn

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0840

klockan .

Jag satte mig upp på min åsna och red iväg till

där jag skulle träff a

min bästa .

Det var inte ett på himlen.

När vi kom in till stack han mig

med en . Jag svimmade!

När jag vaknade fi ck jag en liten

för att jag hade varit så duktig.



tolv

kiosken

kompis

moln

doktorn

nål

docka

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 41

Ä eller e?

Ä-ljudet stavas med ä eller e. Långt ä-ljud stavas med ä. Exempel: säl, bräda. Kort ä-ljud stavas med ä eller e. Exempel: gädda, penna.

Jätten med de fula tänderna


1.


Långt ä-ljud låter som i alfabetet.


Det var en gång en jätte som bodde

på ett berg. Jätten var vänlig, men

fåfäng. Varje natt grät jätten över sina

fula gula tänder. Människorna blev

så nervösa av jättens gråt att de gav

honom presenter, men ingenting hjälpte.

En dag kom en prinsessa som hade med

sig en pensel. Hon ställde sig på en sten

och målade jättens tänder vita. Jorun 11 år


jätte

berg

tänder

Människorna

nervösa

presenter

hjälpte

prinsessa

pensel

ställde

Facit


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0842

Ord med kort ä-ljud

Här fi nns det tio ord med kort ä-ljud.Dra streck mellan orden. Skriv orden.

2.

Prinsessan Hedvig

I sagan är ä-ljuden försvunna.Skriv ä eller e på raderna.

Det var en gång en prins ssa som hette Hedvig. Hon bodde på ett högt b rg.

Den första h lgen i dec mber fyllde Hedvig lva år.

I pr sent av sina för ldrar fi ck hon ett lejon med en röd ros tt runt halsen.

Hedvig skyndade glatt iväg för att rasta lejonet vid dammen.

Plötsligt dök en j tte upp. På huvudet bar han en hj lm av sälskinn

och i sk rpet h ngde fem stora g ddor. Prinsessan skrek av skräck.

Då röt lejonet till det v rsta han kunde. När jätten hörde det sprang

han hem och kröp ner under t cket i sin s ng.

3.


berg

mest

helg

jätte

lejon

pengar

prinsessa

penna

tänder

verkligen

e

e e

ä

ä

ä ä

e

eee

ä

ä ä

ä ä

Facit


BGKASJO

Anteckning

Orden ska avgränsas med lodräta streck. Orden är följande: mest helg jätte lejon pengar prinsessa penna tänder verkligen

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 43

Siffror med bokstäver

Skriv talen med bokstäver.

a 13

b 16

c 30

d 635

e 3065

4. Alla månader och räkneord stavas med e, utom fj ärde och sjätte.

Månader och räkneord

I kvadraten gömmer sig fyra månader och fem räkneord. Orden står lodrätt och vågrätt .

Ringa in alla ord du hittar och skrivdem på raderna bredvid.

F U A S M T U E S

J L S E X P G L J

Ä P P P M H V V Ä

R F G T N L I A T

D E C E M B E R T

E M Å M S G X K E

S F E B R U A R I

N O V E M B E R I

H E Ä R S Q Y I V

5.



tretton

sexton

trettio

sexhundratrettiofem

tretusensextiofem

fjärde

fem

september

elva

sjätte

sex

december

februari

november


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0844

Rubrik och styckeindelning Här ska du få träna på att sätta rubrik, dela in en texti stycken och använda rätt skiljetecken.

Rubrik och stycke

a. Läs texten på sidan 9.

b. Ändra till stor bokstav i början av varje mening och i alla egennamn.

c. Sätt ut rätt skiljetecken. . ? !

d. Dela in texten i stycken. Markera nytt stycke så här: //

e. Hitta på en passande rubrik.

1.

Rubrik

En rubrik ska vara kort och visa vad texten handlar om.

Rubriker skrivs utan punkt.

Så här ser indrag ut.

Styckeindelning

En text blir mer lättläst när den delas in i stycken. Sådant som hör ihop skrivs i ett stycke. Ett nytt stycke visar att det kommer något nytt, till exempel en ny händelse, plats eller tid.

Nytt stycke markeras med blankrad eller indrag.blan

r



45

det var alla hjärtans dag. på väg till skolan letade jag

efter brunnar med K (som i kärlek) och hoppade på dem.

jag tror egentligen inte på det där men varför chansa? första

lektionen hade vi matte och vi skulle arbeta i par. jag fick

jobba med Zacke. vilken tur! på lunchrasten upptäckte

jag en lapp i jackfickan. det var ett rött hjärta och med

pyttesmå bokstäver hade någon skrivit JAG GILLAR DIG!

jag såg mig omkring. vem hade skrivit lappen?

mina gissningar är:

1. Lukas

2. leo

3. Zacke (hoppas, hoppas )

då kom jag på att jag hade pararbetet från matten

i väskan. jag slet upp papperet för att jämföra handstilen.

det var exakt samma gulliga a som på det röda hjärtat.

D


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

08

P

JF

J

V P

D

J V

M

L

D

J

D


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

0846

efter repliken med skiljetecken

– Vilken häftig frisyr du har, sa Matilda.

– Vilken häftig frisyr du har, sa Matilda.– Häftig frisyr! sa Matilda.– Vad tycker du om min frisyr? sa Matilda.

före repliken med kolon

Matilda sa: – Vilken häftig frisyr du har.

DialogerNär någon pratar i en berättelse, ska du använda talstreck. Talstrecket ska alltid börja på ny rad. Du kan visa vem som pratar på två sätt:

Talstreck och kommatecken a. Sätt ut talstreck på rätt plats.

b. Skriv skiljetecken efter varje replik.

1.

Kolla!Det ska vara liten

bokstav efter ? och ! när meningen

fortsätter.

Efter en replik kan du använda , eller ? eller !Men inte punkt! Se här:

– H e j , s a l i l l e P e l l e n ä r h a n l y f t e p å l u r e n . – H a r d u m a m m a h e m m a ? f r å g a d e t a n t e n s o m r i n g d e . – N e j m a m m a ä r i n t e h e m m a , s v a r a d e P e l l e . – D i n p a p p a d å ? u n d r a d e t a n t e n . – N e j b a r a m i n s y s t e r o c h j a g , s a P e l l e . – D å k a n d u v ä l h ä m t a d i n s y s t e r, f ö r e s l o g t a n t e n . E f t e r e n l å n g s t u n d k o m P e l l e t i l l b a k a . – N e j d e t g å r i n t e . J a g o r k a r i n t e l y f t a h e n n e u r

b a r n v a g n e n , s v a r a d e P e l l e .


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

08 47

Det går tyvärr inte. Vi stänger klockan 22.

Hovmästarn, ska vi sitta här tills vi svälter

ihjäl?

Talstreck och kolon Sätt ut talstreck och kolon på rätt plats i historien.

2.

Den gamle mannen frågade damen bredvid: – Bits er hund? Damen svarade: – Nej. Mannen skrek till: – Aj, ni sa ju att den inte bits! Damen förklarade: – Det gör den inte heller, men det där är inte min hund.

Skriva dialoger Skriv om texten i pratbubblorna till en dialog. Använd kommatecken eller kolon.

3.


akar1

Stämpel

akar1

Stämpel

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0848

Exempel:

– Nej, viskade jag.– Nej, vrålade jag.

Hur sägs det?

Du kan beskriva hur något sägs genom att byta utordet sa mot andra ord. Då blir dialogen mer levande.

4.

viskade skrek undrade svarade muttrade tjatade berättade

frågade skrattade gnällde ropade erkände fl inade förklarade

a. – Nej, lodjuret.

b. – Varför kom du aldrig? Sune.

c. – Hjälp, en spindel! mannen.

d. – Ja, det var jag som tog den, My.

e. – Jag vill också ha en glass, pojken.

f – Jag kommer att vinna, Niva.

g. – När jag var liten bodde vi på landet, morfar.

h. – Snälla, väck inte lillebror, mamma.

i. – Du är ju otrolig, Ingvild.

Nej, sa jag.

Välj bland orden och skriv färdigt meningarna.



Förslag:

muttrade

undrade

skrek

erkände

tjatade

skrattade

berättade

viskade

svarade


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

08 49

Kommatecken används:

vid uppräkningar I julklapp fick jag ett spel, pengar, ett metspö och en pyjamas.

efter det någon har sagt – Jag älskar morötter, sa Tove.

efter utrop Oj, så fort det går!.

Kommatecken Nu ska du få träna på att använda kommatecken.

Det ska vara och före sista ordet vid uppräkningar.

Uppräkningar Det här är Olles rum. I rummet finns sex saker som har hamnat på fel plats. Vilka? Glöm inte kommatecken.

Försvunna kommateckenSätt in kommatecken på rätt plats i meningarna.

1.

2.

– H u r h i n n e r d u m e d a t t s p e l a f o t b o l l , s j u n g a i k ö r e n , t ä v l i n g s s i m m a o c h g å u t m e d h u n d e n ?

– D e t ä r i n g a p r o b l e m , s v a r a d e S a n n a . J a g t ä n k e r b ö r j a r i d a o c k s å .

– N ä ä , d u ä r j u h e l t o t r o l i g !


akar1

Stämpel

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0850

Sammansa� a ord Genom att sätta ihop två eller fl era ord kan man bilda ett nytt ord.De orden kallas sammansatta ord.

hund + hår = hundhår

Sammansatta ord ska skrivas ihop.

jätte bra jätte-bra jättebra

Ibland måste du ändra lite i skarven mellan orden:

te bra te-bra

resa + väska = resväska a försvinnerkök + bord = köksbord s läggs tillvecka + dag = veckodag a ändras till o

Sätt ihop orden

a. Bilda sammansatta ord.

1. motor + såg

2. fot + boll + mål

3. skola + väska

4. äpple + paj

5. groda + yngel

6. socker + kaka + form

1.


motorsåg

fotbollsmål

skolväska

äppelpaj

grodyngel

sockerkaksform


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 51

b. Skriv de sammansatta orden.

Bilda sammansatta ord

Skriv sammansatta ord som passar in på de här beskrivningarna.

a. kaka med choklad

b. karta över Europa

c. program för barn

d. plats att parkera på

e. smak av jordgubbe

f. ledare för laget

g. gummi att tugga på

h. middag med släktingar

i. macka med skinka på

j. sticka som går att tända

k. tablett mot huvudvärk

2.


tandborstemaskroshusnyckel

chokladkaka

Europakarta

barnprogram

parkeringsplats

jordgubbssmak

lagledare

tuggummi

släktmiddag

skinkmacka

tändsticka

huvudvärkstablett


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0852

Särskrivning

Det är viktigt att sammansatta ord skrivs ihop,annars kan det bli riktigt tokigt.

3.

Rita bilder till de här orden.

skum tomte skumtomte

lång hårig man långhårig man

”Sjuk sköterska tog guld i

Finnkampen.”Hmm ... Var hen förkyld?

k

g gnghårig man


Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 53

Olika betydelse

De här orden får olika betydelse om de skrivs ihop eller isär.Skriv meningar med orden.

giftspindel Jonas har en giftspindel. gift spindel Gift spindel vill skilja sig.

fi cklampa

fi ck lampa

huggormen

hugg ormen

kulglass

kul glass

korthårig

kort hårig

slutrea

slut rea

4.



Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0854

Låter lika men stavas olika Det fi nns ord som låter lika men stavas olika. Eftersom ordenbetyder olika saker är det viktigt att man stavar dem rätt.

badkar, badkarl

jästpaket, gästpaket

jättehjärna, jättegärna

Nybakta bullar luktar gott.

Snart har vi gått två kilometer.

Stavningen har betydelse

a. Titta på bilderna och skriv rätt ord i meningarna.

Kan du spola vatten i ?

Jag kommer på kalaset!

Det behövs ett till bullbaket.

1.

b. Rita bilder till orden

julgran hjulgran


badkaret

jättegärna

jästpaket

Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 55

Vilken är grundformen?

När du ska stava kan det ibland vara bra att tänka på hur ordet stavas i grundform.

2.

Skriv de här orden i grundform.

a. stänkt b. stängt

c. tryckt d. tryggt

e. smält f. smällt

Välj rätt ord

Sätt in rätt ord i meningarna.

3.

a. Varje skriver vi en ny matsedel.

b. Min hund brukar mig på

morgonen.

c. Vi ska åka till Danmark.

d. Jag vill håret lila.

e. I kväll ska vi överraska Petrus med en .

f. Har du tråden ordentligt?

vecka – väcka

färja – färga

fest – fäst

I ordlistan står orden i grundform.

gott kommer av grundformen god

gått kommer av grundformen gå

Fortsätt på

nästa sida!


stänka

trycka

smälta

stänga

trygga

smälla

färga

vecka

väcka

färja

fest

fäst


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0856

g. Har du alla ljusen?

h. På julafton ska jag träff a hela min .

i. Vilken tur att jag med bussen.

j. hade fått biobiljetter av sin

farmor.

k. Tommy har en kniv i slöjden.

l. Det stod en på ängen.

m. Vi är stycken som ska spela

på fredag.

n. Sagan handlade om en vacker .

o. Minst 20 arbetade med den

nya vägen.

p. Jag gillar vanilj, inte päron.

q. Jag har inte varit utomlands en

gång.

r. Jag ramlade och slog min .

s. Han är starkare du är.

t. Jag har två hundar och katt.

u. Har du vår nya bil?

v. Kom och dig här med mig.

släkt – släckt

han – hann

gjort – hjort

elva – älva

men – män

enda – ända

än – en

sätt – sett



släckt

släkt

hann

Han

gjort

hjort

elva

älva

män

men

enda

ända

än

en

sett

sätt


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 57

Substantiv, adjektiv och verbNu ska du få lära dig mer om de tre största ordklasserna:substantiv, adjektiv och verb. Du kommer också att få läradig vad räkneord och prepositioner är.

Adjektiv beskriver grejer, stora skor och starka tjejer. Substantiv är

saker och namn: lejon, keps och Nynäshamn.

Verb är sånt som man kan göra

så som vinka, tuta, köra.

substantiv

prepositioner

pronomen räkneord

adverb

konjunktioner

interjektioner

adjektiv

ORDKLASSER

verb



KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0858

Skriv ord

Skriv 5 ord till varje ordklass.

1.

Byt ordklass

Substantivet regn kan bli adjektivet regnig och verbet regna.Byt ordklass på de här substantiven på samma sätt.

substantiv adjektiv verb

a. barr

b. sol

c. vatten

d. blomma

e. hopp

f. sot

2.

Adjektiv beskriver hur någonting är.

Substantiv är saker, växter, djur, känslor och egennamn.

Verb beskriver vad som händer eller vad någon gör.


Visa din lärare.

barrig

solig

vattnig

blommig

hoppig

sotig

barra

sola

blomma

hoppa

sota

vattna


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 59

Substantiv i olika former

Singular (ental)

Ordet bil står i obestämd form.Det kan vara vilken bil som helst.

Ordet bilen står i bestämd form. Det är en bestämd bil man menar.

Plural (fl ertal)

Ordet bilar står i obestämd form.Det kan vara vilka bilar som helst.

Ordet bilarna står i bestämd form.Det syftar på några bestämda bilar.

Fyll i de former av orden som saknas i tabellen.

Singular (ental) Plural (flertal)

obestämd form bestämd form obestämd form bestämd form

häxa häxan häxor häxorna

lejon

tomtarna

vännen

träd

mus

strand

3.

– Ja, den

där bilen vill

jag ha!

– Jag ska

köpa en ny

bil.

– Är det någon

speciell bil du

tänker på.


lejon lejonet lejonen

tomte tomten tomtar

vän vänner vännerna

träd trädet träden

musen möss mössen

stranden stränder stränderna


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0860

Adjektiv kan kompareras

När man jämför med hjälp av adjektiv kallas det för att komparera. Oftast lägger man till ändelser: arg, argare, argast

Ibland ändras hela ordet: gammal, äldre, äldst

a. Komparera de här adjektiven.

1. fi n finare finast 2. ful

3. låg

4. liten

5. ung

4.

En del adjektiv kan kompareras genom att man sätter orden mer

och mest framför.

En del adjektiv kan inte kompareras alls,

till exempel gravid och fyrkantig.

b. Komparera med mer och mest.

1. förvånad mer förvånad mest förvånad

2. intresserad

3. fruktansvärd

4. spännande


fulare fulast

lägre lägst

mindre minst

yngre yngst

mer intresserad mest intresserad

mer fruktansvärd mest fruktansvärd

mer spännande mest spännande


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 61

Verb kan böjas

Verb kan böjas i olika tidsformer.

5.

Det som händer nu kallas presens.

Det som hände igår kallas preteritum.

Det som har hänt kallas perfekt.

Det som hade hänt kalls pluskvamperfekt.

Det som ska hända kallas futurum.

Fyll i tabellen.

Presens Preteritum Perfekt Pluskvamperfekt Futurum

nu igår har hade ska

fiskar fiskade fiskat fiskat fiska

målar

går

frågar

ler

svär

skär

vet

kan

dricker


målade målatmålat måla

gick gått gått gå

frågade frågat frågat fråga

log lett lett le

svor svurit svurit svära

skar skurit skurit skära

visste vetat vetat veta

kunde kunnat kunnat kunna

drack druckit druckit dricka


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0862

RäkneordDet fi nns två typer av räkneord.

Räkneord kan skrivas både med siffror och bokstäver.I berättelser skrivs talen med bokstäver om de inte är för stora:Hon hade just fyllt sju år. Det var första skoldagen.

Stora tal och datum skrivs med siffror:Mount Everest är 8 848 m högt.

Det fi nns fl era sätt att skriva datum:17 juni 1945, 17/6 1945 eller 1945-06-17.

Dina räkneord

a. Vilka är dina räkneord? Fyll i bubblorna.

1.

b. Måla bubblorna med ordningstal röda.

Måla de med grundtal blå.

Ordningstal på klasslistan

Placering i

syskonskaran

GatunummerPerson-

nummer

Telefon-

nummer

Tursiff ra

Födelseår

Grundtal: elva, fyrtiofyra, 9, 7, 1945

Ordningstal: första, sextonde, 4:e, 8:e, 203:e


Visa din lärare.


BGKASJO

Anteckning

bubblorna med födelseår, telefonnummer, tursiffra, personnummer och gatunummer ska färgas blå. Bubblorna med ordningstal på klasslistan och placering i syskonskaran ska färgas röda.

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 63

Datum

Skriv datum på olika sätt.

2.

Fyll i räkneorden

Skriv in räkneord som passar i texten.

FOTBOLLSMATCHEN

Vi var ett mannalag födda . Det var säsongens

match och vi låg på plats i serien. Matchen skulle

börja klockan . Jag var lite försenad, så jag kastade mig upp på cykeln

och cyklade till fotbollsplanen på mindre än minuter. Jag hann

precis ta på mig min matchtröja, med nummer på ryggen, innan

avspark. Det hade kommit åskådare för att titta på matchen. Matchen

blev jämn, men efter förlängning vann vi med .

3.

23 maj 2017

12 augusti 2016

6 juni 2083

17–05–23

18–03–17

09–12–24

23/5 –17

14/10 –03

17 - 05 - 23 år månad dag

23/5 - 17 dag månad år



12 / 8 - 16

17 mars 2018

14 oktober 2003 03 - 10 - 14

16 - 08 - 12

83 - 06 - 06 6 / 6 - 83

17 / 3 - 18

24 december 2009 24 / 12 - 09

Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0864

PrepositionerPrepositioner är ord som talar om var någon eller något är.

Vanliga prepositioner:

i på under bakom framförmellan ovanför över med mot till från av ur efter före om omkring längs hos

Skriv meningar

Skriv tre meningar. Försök få med så många prepositioner du kan.

Hitta prepositionerna

I varje mening fi nns två prepositioner. Ringa in dem.

a. Framför soff an stod ett litet bord och på bordet fanns en skål.

b. Dagboken låg i lådan under sängen.

c. Han gick över bron mot busstationen.

d. Hon kommer från Skellefteå i Västerbotten.

e. Grodan hoppade mellan grästuvorna bredvid vägen.

f. Ska ni åka till farmor med kusinerna?

1.

2.


Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 65

Uttryck

I svenskan fi nns det många uttrycksom innehåller prepositioner.

Skriv rätt prepositioner på raderna.Använd orden i rutan.

3.

inom i på

till med vid

under längs mot

upp för

a. Se i backen här kommer jag!

b. Nu blir jag riktigt arg. Den här gången har du gått långt.

c. I och att Tove gifte sig bytte hon efternamn till Dahlgren.

d. Emilia är inte beroende av andra. Hon kan stå egna ben.

e. Hamid gör inte som alla andra. Han går alltid strömmen.

f. Gå bara vägen så kommer du till aff ären.

g. När vi såg björnen fi ck vi hjärtat halsgropen.

h. Snart är det dags att gå sängs. Klockan är mycket.

i. Det kommer att gå bra. Jag och pappa står din sida.

j. Det dröjer nog inte länge. Han sa att han skulle komma kort.

k. Oroa dig inte, jag har läget kontroll.



upp

för

med

på

mot

längs

i

till

vid

under

inom


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0866

Sj-ljudet

SKICKLIGA CHARLOTTE

Sjuksköterskan Charlotte är en skicklig människa. Hon kan sjunga som sju, åka skidor på sjutton skedar och själv skära skinka med maskin. Du tycker kanske att det låter som ett skämt, men när hon kommer till sjukhuset skyndar alla sjuka hem.


Sj-ljudet stavas oftast med sj eller sk,men det kan också stavas på mångaandra sätt.

Berättelse med sj och sk

a. Läs texten.

1.


Sjuksköterskan

skicklig

människa

sjunga

skidor

sjutton

skedar

själv

skära

skinka

maskin

kanske

skämt

sjukhuset

skyndar


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 67

Sj eller sk?

Gör nya ord genom att lägga till sj-ljud framför orden.

2.

Sj-ljudet stavas på många sätt

Så här kan sj-ljudet också stavas.Läs orden och tänk på stavningen.

skj skjorta skjul skjuta skjuts

stj stjäla stjälk stjärna stjärt

ch choklad chauff ör chans match lunch

sch schäfer schack dusch schema schampo

sh shorts show

j journalist

g passagerare geni generad giraff

ge garage bagage orange massage

ti lektion station expedition

si explosion pension

ssi diskussion assiett

3.

UNGAÄRM

ÄGGÄRA

ÄLVED


SJSK

SK

SKSK

SJ


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0868

Hur stavas orden?

Hur stavas sj-ljudet i de här orden?Skriv de hela orden på raderna.

a. När man är frusen är det gott med varm oklad.

b. Efter träningen är det skönt att du a.

c. Jag har klippt av mina jeans till ett par orts.

d. Min pappa arbetar som ournalist på lokaltidningen.

e. En iraff hade rymt från zoo.

f. Har du sett min nya blåa orta.

g. Igår var vår lärare försenad till lek onen.

h. På himlen syntes många ärnor.

i. Vi hade en disku on om vart vi ska åka på klassresa.

j. Vet någon vad det är till lun idag?

k. Mitt nya ampo luktar jättegott!

l. Jag önskar mig en oran jacka när jag fyller år.

m. Vi har målat om vårt gara .

n. Mormor brukar uta med luftgevär.

o. Plötsligt hördes en våldsam explo on.

4.


choklad

duscha

shorts

journalist

giraff

skjorta

lektionen

stjärnor

diskussion

lunch

schampo

orange

garage

skjuta

explosion


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 69

Vilket ord?

Skriv orden på rätt plats.

a. Kallas den som kör

b. Spel mellan två lag

c. Tjuva

d. Hundras

e. Packning

f. De som åker med

g. Underhållning på scen

h. Plats där buss och tåg stannar

Ordfläta

Lös ordfl ätan så får du svaretpå bildgåtan i den blå raden.

1. Visar vilken lektion du har

2. Om man är kär kan man fråga …

3. Får man vid 65 års ålder

4. Liten tallrik

5. Rutigt spel med löpare och bonde

6. Mycket intelligent person

7. Den som blir … brukar rodna

Vilket är svaret på bildgåtan?

5.

6.

schäfer show

chauff ör passagerare

stjäla station

bagage match

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Bildgåta



s t j ä l a

b a g a g es c h ä f e r

c h a u f f ö rm a t c h

p a s s a g e r a r es h o w

s t a t i o n

S C H E M A

P E N S I O NC H A N S

A S S I E T TS C H A C K

G E N IG E N E R A D

massage


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0870

Tj-ljudet

Tj-ljudet stavas med tj, k eller kj.I vissa lånord stavas tj-ljudet med c eller ch.

Berättelse med tj och k


1.

Kerstins köttbullar

Kjell var en matglad man med tjock mustasch. I huset bredvid bodde Kerstin som var en förtjusande tjej. Kjell älskade Kerstins köttbullar och dök alltid upp när matoset kittlade hans näsa.

– Får jag köpa tjugo köttbullar av dig, sa Kjell? – Nej, sa Kerstin där hon stod i köket. – Snälla, snälla, tjatade Kjell. – Nej, jag sa att du inte får köpa några. Men om du ger mig en kyss på kinden ska jag bjuda dig kära Kjell.



tjock

förtjusande

tjej

köttbullar

kittlade

köpa

tjugo

köket

tjatade

kyss

kinden

kära


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 71

Fortsättningen

a. Här stavas tj-ljudet med kj och ch. Titta noggrant på stavningen.

2.

kjol Kjell charter chips Chile chans

b. Skriv en fortsättning på berättelsen om Kjell och Kerstin.Orden i rutan ska fi nnas med.

Rimma

Skriv rimord. Alla orden ska börja med tj-ljud.

3.

a. hej

b. sol

c. gnata

d. vind

e. bär

f. rött

g. löpa

h. lök


Visa din lärare.

tjej

kjol

tjata

kind

kär

kött

köpa

kök


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0872

Korsord med tj-ljud

Lös korsordet.Alla ord fi nns i ordrutan.

Vågrätt

1. Ta andras saker

2. Flicka

3. Där jobbar en präst

4. Är de som pussas

5. Handlar

7. Potatisgodis

8. ”Klänning” utan

överdel

10. Rum där man

lagar mat

12. 20

Lodrätt

4. Rund vardagsmat

6. Motsatsen till smal

8. Rör vid någon för

att locka till skratt

9. Hönans barn

10. Målar man rouge på

11. Ståtlig och elegant

13. Måste man göra för att vinna

4.

8 11

5

4

10

12

2

1

3

7

13

69

förtjusande

tjugo

kök

tjuva

tjej

kyrka

kära

köper

kjol

chips

köttbullar

kämpa

tjock

kittlas

kind

kyckling



T J U V A

T J E J

K Y R K A

K Ä R A

K Ö P E RK J O L

T J U G O

K Ö K

T

B

LL

A

TJ

CK

IT

T

L

A

R

I

ND

F

T

J

S

ND

KYC

KL

NG

C H I P S

OK

ÄM

AE


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 73

Huvudsats och bisatsMeningar innehåller en eller fl era satser. En sats är en samling av ord som går att förstå.

En sats som kan vara en egen mening kallas huvudsats.

Katten fräste.

En sats som inte kan vara en egen mening kallas bisats.

Katten fräste, när hunden

kom springande.

En bisats börjar oftast med ett sambandsord (en konjunktion).

och att om när så att även

om innan ifall för eftersom

Huvudsats eller bisats?

Är den markerade satsen en huvudsats eller bisats? huvudsats bisats

a. Juicen var slut, så jag fi ck dricka mjölk istället.

b. När Jalle tappade telefonen, skrek han av ilska.

c. Kladdkakan var god, men hade varit för länge i ugnen.

d. Låset var trasigt, så jag lämnade cykeln olåst.

e. Hunden kröp in under soff an, eftersom det åskade.

f. Det ilade i tanden, trots att jag nyss lagat den.

1.



KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0874

Lägg till bisats

Utveckla meningarna genom att lägga till en bisats.Tänk på att inleda bisatsen med ett sambandsord.

a. Katten ångrade sig

b. Gatan var avstängd

d. ”Aldrig mer”, sa gubben

e. Det skakade

Lägg till en huvudsats

Skriv en huvudsats som passar till bisatsen.

a.

, så han gömde sig under trappen.

b.

, men den var redan förstörd.

c.

, trots att hennes fot var täckt av målarfärg.

d.

, sedan klättrade gubben ut genom fönstret.

En dålig ursäkt

Skriv ett svar som innehåller huvudsats och bisats.

2.

3.

4.



Visa din lärare.

Visa din lärare.

Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 75

SatsdelarEn sats består av satsdelar. De viktigaste satsdelarnaär subjekt och predikat.

Predikatet talar om vad som händer eller vad någon gör.Subjektet talar om vem, vilka eller vad som gör något.

Titta på den här meningen:

Vad händer? Någon ylar Ordet ylar är predikat.

Vem ylar? Vargen Ordet vargen är subjekt.

Vargen ylar. s p

Subjekt eller predikat?

Skriv s (subjekt) och p (predikat) under orden.

a. Apan gungar.

b. Kunden och expediten pratade.

c. Sover farmor?

d. Jag och Olle äter.

e. Elden sprakade och fl ammade.

f. Var stannar bussen?

g. Fotografen hämtar kameran.

1.

Olika meningar

a. Skriv en mening som börjar med subjekt.

b. Skriv en mening som börjar med predikat.

c. Vilken typ av mening får du när du börjar med predikat?

2.

Ordet vargen tillhör ordklassen substantiv men är ett subjekt i satsen.

made.

ran.


p

s p

sp

s p

s p

p s

ps

Visa din lärare.

s


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0876

Med flera ord

Ibland beskriver man subjektet med fl era ord. Då hör alla orden till subjektet.

Hitta subjekten och predikaten. Stryk under och skriv s och p.

a. Många talangfulla youtubers tjänar pengar.

b. Den sjuke mannen hostade och snöt sig.

c. Det glittriga nagellacket hade torkat.

d. Syskonen Kim och Nova simtränar.

Skriv egna subjekt

Skriv subjekt med fl era ord.

a. skulle med all säkerhet förlora.

b. stod på bordet och luktade underbart.

c. knackade på dörren.

d. sögs ner när jag gick i gyttjan.

Hitta objektet

En sats innehåller oftast inte bara subjekt och predikat utan även objekt.

3. Den håriga katten jamade. s

Predikatet kan också bestå av fl era ord.

Katten tänkte hoppa. p

4.

5.

Objektet den/det som påverkas av det som händer


s p

p ps

s p

ps

Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 77

Med hjälp av subjektet och predikatet kan du ta reda på objektet. Det gör du genom att ställa en ny fråga.

Vad händer? Någon tvättar Ordet tvättar är predikat

Vem tvättar? Ellie Ordet Ellie är subjekt

Vad tvättar Ellie? håret Ordet håret är objekt

a. Skriv o under objektet i meningen. Använd hjälpfrågorna.

1. Kalle äter chips. Vad äter Kalle?

2. Rajja kramar Egon. Vem kramar Rajja?

3. Kunden valde den röda klänningen. Vilken valde kunden?

b. Skriv egna objektsfrågor som börjar med orden vad, vem, vilken, vilket eller vilka. Skriv sedan o under objektet.

1. Jag kör bilen.

2. Tandläkaren lagade hålet.

3. Ville och Jenna såg kungen.

4. Han hittade Rut och Kajsa.

Subjekt, predikat och objekt

Hitta subjekten, predikaten och objekten. Stryk under och skriv s, p och o.

a. Jag tycker om Matilda.

b. Matilda tycker om mig.

c. Den varma ostsåsen smakade ljuvligt.

d. Världsmästarna Jenny och Emil vann turneringen.

Ellie tvättade håret.

s p o

6.


o

o

o

o

o

o

o

s op

s p o

s p

os p


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

0878

Kommatecken

Kommatecken ska underlätta läsningen och fungera som en kort paus. Det används till exempel:

vid uppräkningar När jag fyllde år fick jag en bok, pengar, en sänglampa och en jacka.

efter det någon har sagt – Jag gillar dig, sa Petter.

efter utrop – Aj, vad jag stack mig!

Sätt ut kommaSätt ut kommatecken i meningarna.

1.

– Mina bästa kompisar är Ville, Gustav, Zamir och Kajsa.

– Och jag förstås, sa Titti.

– Oj, dig glömde jag!

– Vi åker på onsdag morgon, sa Beth.

– Åh, vad jag blir avundsjuk!

– Vi ska försöka hinna att se spanska trappan, Peterskyrkan, Colosseum och Fontana di Trevi.

Titta på skyltarna och fundera över kommatecknets betydelse.


ko

pie

rin

g f

ör

bj

ud

en

, se s

ida

n 1

08 79

Mellan huvudsats och bisatsKommatecken används mellan huvudsats och bisats, före konjunktionen.

2. Konjunktioner – sambandsordmen eftersom om sådärför trots att medan

Min farbror heter Tommy.

Min farbror, som bor i Australien, heter Tommy. inskjuten text

Jag kan hämta Zia, om du lagar mina jeans.

Sätt ut kommatecken i meningarna.

a. Thilma ville följa, med men mamma sa att hon måste stanna hemma.

b. Han har inte städat rummet, trots att flickvännen ska komma.

c. Ebba längtar till sommaren, eftersom hon fyller år då.

d. De smög sig försiktigt fram, så att de inte skulle bli upptäckta.

Inskjuten textOm du vill lägga till en förklaring i en mening, kan du skriva kommatecken runt den delen.

3.

Sätt ut kommatecken i meningarna.

a. På vår gata, som heter Skogsstigen, bor det många barn.

b. Förra vintern, när jag nyss fyllt tretton år, fick jag tandställning.

c. När vi kom fram till campingplatsen, som var längre bort än vi trodde,

hade den redan stängt.

d. Resväskan, den stora gula, var packad inför klassresan.



KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0880

FörkortningarHär ska du få lära dig hur en del vanliga ord och uttryck kan förkortas. En text med många förkortningar kan bli svår att läsa. Därför bör du inte använda förkortningar i onödan.

m.m. med meramm millimeter

bland annat

med punkter: bl.a.

med mellanslag: bl a

Här har vi valt att använda punkter.

Dra streck1.Dra streck mellan den förkortning och den förklaring som hör ihop.

inkl. bland annat

bl.a. etcetera

d.v.s. (dvs.) exempel

m.m. med mera

etc. inklusive

ex. det vill säga

fm. klockan

em. förmiddag

kl. eftermiddag

fr.o.m. med fl era

forts. fortsättning

m.fl . från och med

t.ex. till och med

obs. (obs!) observera

s.k. så kallad

o.s.v. (osv.) på grund av

p.g.a. till exempel

t.o.m. och så vidare

Det är viktigt att förkorta rätt!

Förkortningar kan skrivas på

två sätt:

Etcetera betyder

och så vidare.

Förk. int.i onödn.



BGKASJO

Anteckning

Här ska det vara linjer som kopplar ihop förkortning och förklaring: inkl inklusive bl.a. bland annat d.v.s. det vill säga m.m. med mera etc. etcetera ex. exempel fm. förmiddag em. eftermiddag kl. klockan fr.o.m. från och med forts. fortsättning m.fl. med flera t.ex. till exempel obs observera s.k. så kallad o.s.v och så vidare p.g.a. på grund av t.o.m. till och med

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 81

Vilken betydelse?

En del ord förkortas genom att man skriver första och sista bokstaven i ordet. Ibland kan man också skriva någon bokstav mellan dem. Då används inga punkter.

Vad betyder dessa förkortningar? Ta hjälp av orden i rutan.

a. tfn

b. nr

c. dr

d. ca

e. jfr

f. ggr

2.

Mått3.Skriv hur orden förkortas.

a. timme

b. minut

c. sekund

d. kronor

e. kilometer

f. meter

g. decimeter

h. centimeter

i. millimeter

j. liter

k. deciliter

l. centiliter

m. milliliter

n. kilogram

o. hektogram

p. gram

Obs!Alla mått

skrivs utan punkter.

cacao

doktor

nummer

gånger

januari

cirka

jämför

telefon

tanten


telefon

nummer

doktor

cirka

jämför

gånger

h

min

s

kr

km

m

dm

cm

mm

l

dl

cl

ml

kg

hg

g


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0882

Berättelse

a. Läs berättelsen om Herr Nilsson.

4.

b. Skriv vad de understrukna förkortningarna betyder.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

HR NILSSON

Hr Nilsson skulle besöka dr Krakenberg kl. två på em.

Med sig hade han bl.a. patientkortet och ett urinprov.

I väntrummet träffade han fru Gustafsson, hr Grankvist

m.fl . De pekade på en lapp som satt på dörren:

Obs! Stängt p.g.a. sjukdom fr.o.m.17/2 t.o.m. 23/2.

Vid akuta fall ring tfn 112.

M.v.h. dr Krakenberg

4

5

6

7 8 9 10

1112

31 2



Herr

doktor

klockan

eftermiddag

bland annat

med flera

observera

på grund av

från och med

till och med

telefon

Med vänlig hälsning


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 83

AvstavningHär ska du få lära dig hur man avstavar ord.Avstava inte i onödan.

Tänk på det här när du avstavar:

Dela orden i naturliga delar.

fi sk- häst-pinne ar

Naturliga delar

Avstava orden i naturliga delar.

a. äppelmos

b. kaff ekopp

c. fi sknät

d. fågelbur

e. hundar

f. bokstav

1.

Avstava aldrig korta ord, siffertal

och namn.

Börja andra raden med en

konsonant.

fönst- främ-ret ling


äppel-

mos

fågel-

bur

kaffe-

kopp

hund-

ar

fisk-

nät

bok-

stav


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0884

Konsonant på andra raden

Avstava orden genom att börja andra raden med en konsonant.

a. stolar

b. matematik

c. bekymmer

d. trottoar

e. konstatera

f. avstavning

g. promenera

h. bibliotek

i. argument

j. jonglera

k. fj ärilarnas

l. kartong

2.


sto-

lar

prome-

nera

pro-

menera

mate-

matik

matema-

tik

biblio-

tek

mer

argu-

ment

trot-

toar

jong-

lera

bib-

liotek

konsta-

tera

fjärilar-

nas

avstav-

ning

av-

stavning tong

kar-

Skriv text här

bekym-


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 85

Två eller tre lika konsonanter?3.

Gör färdigt tabellen.

beskrivning sammansatt ord avstavas

a. moln av dammdammoln damm-

moln

b. strut med glass i

c. låda för bollar

d. station för bussar

e. tåg som går på natten

f. tänder på en råtta

Sammansatta ord som hall + lampa tappar ett l och skrivs hallampa. Men när ordet avstavas ska alla tre l fi nnas med:

hall-lampa

Annars blir det en hal lampa.


glasstrut glass-

strut

bollåda boll-

låda

busstation buss-

station

nattåg natt-

tåg

råttänder rått-

tänder


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0886

S-ljudet

S eller C

Skriv rätt stavning på raden.

Det var de ember och vi skulle fi ra lu ia på kolan. Dagen före

hade jag köpt ljus och glitter på köp entret i ity. Vi skulle pre is

tända våra ljus när min ku in kom ru ande. Hon är några entimeter

längre än mig och trängde sig före. Vi tågade in i kyrkan och ställde oss i

en halv irkel. Jag fanti erade om att egla i O eanien, medan vi

sjöng en kompli erad ång om julens ymboler.

1.

Bilder

Skriv rätt s-ljud under bilderna.

2.

S-ljudet stavas med s i svenska ord. Snygga Simon skrattar så sött.

I lånord kan s-ljudet också stavas med c, sc, z, ps och zz.


c c s

c c c

s s c

c s s c

c s s

cirkus cykel zoo

pizza medicin scen


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 87

Lånord

Skriv orden på rätt väska.

3.

scen cykel facit jazz zoo psalm

precis cirka medicin mazarin cirkus

speciell psykolog recept pizza

sc

ps

zzz

c

Lånord är ord som vi har

lånat från andra språk.



psykolog

psalm

scen

cykelfacit

precis

cirka

medicin

cirkus

speciell

receptzoo

jazz

pizza

mazarin


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0888

M- och n-ljudetDet fi nns många regler och undantag för hur m- och n-ljudetska stavas. Här är några regler som du kan tänka på.

ett m eller n före konsonant: dumt, rund

Eftersom bokstaven s i orden fi nns och vinns är en ändelse så stavas det med två n.

ett m i ord som har med dom och Rom att göra:

romare, domare, döma

ett m i slutet av ord: om, kam

Eftersom damm och lamm blir andra ord om man skriver dem med ett m, så är de ett undantag från regeln.

Stavningen ändras

Fyll i tabellen. Stavningen ändras eftersom konsonanterna d och t läggs till.

1.

Presens Preteritum Perfekt

nu igår har

gömmer gömde gömtkänner

glömmer

rymmer

spänner

drömmer

kan

bränner


kände känt

glömde glömt

rymde rymt

spände spänt

drömde drömt

kunde kunnat

brände bränt


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 89

Ett eller två m?

Skriv ett eller två m på raderna.

a. I det ga la huset bodde en mycket ga al man.

b. Välko en, sa mormor och vi kände oss verkligen välko na.

c. Vi lovade att inte glö a att vattna blommorna, men vi glö de det ändå.

d. För två so rar sedan var vi på Gotland, men i so ar åker vi utomlands.

e. Titta vilken blå hi el. I morse var hi len alldeles mörk.

f. Jag tränar si ning. I sommar ska jag si a Vansbrosimmet.

g. Det är din tur att tö a soporna eftersom jag tö de dem igår.

Ordfläta

a. Lös ordfl ätan.

1. Inte snäll

2. Finns i ögat och kameran

3. Han … godiset så att pappa

inte skulle hitta det.

4. Brukar domaren

5. Invånare i Italiens huvudstad

6. Fårbaby

b. Vilket ord fi ck du i den skuggade raden.

2.

3.

1.

2.

3.

4.

5.

6.



m mm

mm m

mm m

m mm

mm m

m mm

mm m

D U M

L I N SG Ö M D E

R O M A R ED Ö M A

L A M M

ungdom


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0890

Ord a� stava

Byt ut orden

a. Träna på hur orden stavas. Be sedan en kompis förhöra dig.

1.

detektiv

abborre

bibliotek

berättade

bröllop

karl

ledsen

usch

bredvid

kondition

har förhört mig på orden.

b. Byt ut orden som är fel. Använd orden i rutan.

1. Min kompis sjöng en rolig historia för mig.

2. När jag vevade in linan satt det en ekorre på kroken.

3. På polisstationen kan man låna böcker.

4. I kiosken arbetade en snygg tupp.

5. Brudparet hade bjudit 300 gäster till skolavslutningen.

6. Hurra, vilket hemskt väder!

7. Läraren parkerade sin motorcykel ovanpå rektors bil.

8. Lee måste förbättra sin hörsel innan Vasaloppet.

9. Hon anlitade en tandläkare för att hitta tjuven.

10. Han blev så nyfi ken att han började gråta.

Sätt de vuxna på prov. Fråga om de kan stava ordet

majonnäs.


berättade

abborre

biblioteket

karl

bröllopet

Usch

bredvid

kondition

detektiv

ledsen


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 91

Alltid stavas alltid med två l, aldrig stavas aldrig med

två l.

Ledtrådar

a. Träna på hur orden stavas. Be sedan en kompis förhöra dig.

2.

alltid

aldrig

kuvert

noggrann

överraskning

almanacka

hittills

bråttom

anledning

skelettet


b. Läs ledtrådarna och lista ut vilket ord som ska stå på raden.

1. oftare än ofta

2. oväntad händelse

3. visar årets dagar

4. kroppens stomme

5. stoppas brev i

6. motsats till slarvig

7. har man när det är ont om tid

8. mer sällan än sällan

9. orsak

10. fram till nu


alltid

överraskning

almanacka

skelett

kuvert

noggrann

bråttom

aldrig

anledning

hittills


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0892

Byt plats

a. Träna på hur orden stavas.Be sedan en kompis förhöra dig.

3.

världen

särskilt

intervju

konsert

tyvärr

egentligen

absolut

annars

alldeles

förstås


b. Byt plats på bokstäverna och skriv orden.

1. såförst

2. tegelgenin

3. kärtilss

4. ledalles

5. ranans

6. noskert

7. ärvdlen

8. ryträv

9. tjuvenir

10. slutabo



förstås

egentligen

särskilt

alldeles

annars

konsert

världen

tyvärr

intervju

absolut


ORDKLASSER – REPETITION

Här ska du få repetera ordklasserna substantiv, adjektiv, verb,

räkneord och prepositioner.

Du ska också få lära dig att känna igen pronomen, interjektioner,

konjunktioner och adverb.

A. VILKET ORD ÄR SUBSTANTIV?

Det var en gång en flickasom kallades Rödluvan.

1 Rödluvan

X var

2 kallades

En dag gick hon till mormor med frukt och kakor.

1 gick

X dag

2 till

1.

2.

93

Substantiv saker, djur, växter, känslor och egennamn

Adjektiv beskriver substantiv

Verb vad som händer, vad någon gör

Räkneord grundtal, ordningstal

Prepositioner talar om var någon eller något är

TIPPA RÄTT!

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08



B. VILKET ORD ÄR VERB?

På vägen träffade hon vargen.

1 vägen

X hon

2 träff ade

Vargen lurade Rödluvan att plockan blommor till sin mormor.

1 plocka

X blommor

2 vargen

C. VILKET ORD ÄR ADJEKTIV?

Hon knackade på den lilla dörrentill mormors stuga.

1 dörren

X lilla

2 knackade

Rödluvan tyckte att gamla mormor var lite konstig.

1 tyckte

X gamla

2 Rödluvan

3.

4.

5.

6.

94

D. VILKET ORD ÄR RÄKNEORD?

Vargen tog ett språng ur sängenoch slukade Rödluvan.

1 vargen

X sängen

2 ett

Just då kom en jägare förbi.

1 kom

X en

2 då

E. VILKET ORD ÄR PREPOSITION?

Jägaren tog kniven som satt i hans bälte och skar upp vargens mage.

1 mage

X i

2 jägaren

Rödluvan och mormor satte sig på sängen och fikade, lite skärrade men lyckliga.

1 på

X sig

2 men

7.

8.

9.

10.

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08



KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 95

Pronomen

Pronomen är ord som används istället för substantiv.

jag du han hon hen den de vi

ni de oss er dem mig min sig

henne honom hennes hans deras

Ulla är glad. Winnie och Pelle metar.

Hon är glad. De metar.

Genom att byta ut substantiv mot pronomen ibland,undviker du upprepningar.

Substantiv blir pronomen

a. Skriv vilka pronomen som kan ersätta substantiven.

Substantiv Pronomen

Mormor

drottningens

repet

åskan

jag och My

Adira och Vickes

Kim

1.

Substantiv Pronomen

året

tigrarnas

datorn

Tures

träden

du och Pontus

bilen

b. Det fi nns två pronomen bland substantiven. Ringa in dem.


hon

hennes

det

den

vi

deras

hans/hennes

det

deras

dess

hans

de

ni

den


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0896

Rolig historia

Stryk under sex pronomen i historien.

2.

– Doktorn, min son tror att han är en kyckling!

– Hur länge har er son trott det?

– I ungefär sex månader.

– Varför har ni inte kommit med honom tidigare?

– Vi behövde äggen.

Rut kommer hem från skolan. Rut har bråttom. Om 15 minuter ska Rut vara på fotbollsplanen. Ruts lag ska spela match mot Videns BK. Rut packar Ruts väska och rusar ut genom dörren.

b. Skriv om texten. Byt ut ordet Rut mot pronomen där du tycker att det passar.

Byt substantiv mot pronomen3.Det kan bli tjatigt om ett namn används många gånger i en text. Genom att byta ut namnet mot pronomen blir texten mer varieradoch får bättre fl yt.

a. Läs texten.


Rut kommer hem från skolan. Hon har bråttom. Om 15 minuter

ska hon vara på fotbollsplanen. Hennes lag ska spela match mot

Videns BK. Hon packar sin väska och rusar ut genom dörren.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 97

Välj rätt personligt pronomen

Det kan ibland vara svårt att veta om man ska använda han eller honom, hon eller henne. Du kan tänka så här:

4.

Subjekt är den som gör något.

Objekt är den eller det som subjektet gör något med eller mot.

Han går med honom till förskolan.

Subjekt Objekt

Subjekt Objekt

han honomhon henne

Skriv rätt pronomen i meningarna.

a. Följer du med hem till ?

b. Pappa såg på stan igår.

c. har varit i Italien.

d. Adino längtade efter .

e. Han hade aldrig sett förut.

f. Vilken snygg cykel har köpt.

g. Hunden sprang fram till .

h. hade de aldrig träff at förut.

Framför objektsformen finns

oftast en preposition,till exempel för honom,mot honom, till henne,

efter henne.


honom/henne

honom/henne

Hon/Han

honom/henne

honom/henne

han/hon

honom/henne

Honom/Henne


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

0898

De eller dem?

I talspråk används oftast ordet dom och det är också godkänt i skrift, men när du ska skriva mer formella texter bör du använda de eller dem.

5.

Subjekt Objekt

de dem

Skriv de eller dem.

a. August fi ck en present av .

b. Det är rätt åt tycker jag.

c. Det går bra för i serien.

d. Alva och Wilma skrattade när såg bilden.

e. Jag tycker om .

f. Jag äter upp i bilen.

g. Läraren gav ett uppdrag.

h. såg en haj som närmade sig.

i. Tycker du att har rätt?

j. När ingen såg smög fram till dörren.

k. När slutade tänkte gå och fi ka.

l. Polisen följde efter när fl ydde.

m. blev glada när sångaren vinkade åt .

Framför objektsformen finns oftast en preposition, till exempel för dem, mot dem, till dem,

efter dem.



dem

dem

dem

de

dem

dem

dem

De

de

dem de

de de

dem de

De dem


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 99

InterjektionerInterjektioner är utropsord. De kan stå för sig själva och i meningar.

När interjektionen står ensam kommer utropstecknet efter ordet.

Ja! Hurra!

Rätt skiljetecken

Skriv en interjektion till varje mening och sätt ut rätt skiljetecken.

a. jag sitter fast

b. vilken äcklig spindel

c. sa Lova och rynkade på näsan

d. vad ont det gjorde

e. ropade Liam när han såg björnen

f. vad kul att se dig

g. nu faller trädet

h. jag vann skrek kvinnan

1.

När interjektionen står i meningar kommer utrops tecknet sist.

Oj, vad jag fryser!

kommatecken utropstecken

När det står vem som talar blir det lite annorlunda. Då kommer utropstecknet efter interjektionen.

Usch! sa Liam.

utropstecken punkt


Förslag:!Hjälp,

Usch, !Blä! .

Aj, !

Spring! .Åh, !

Akta, !

Ja, ! .


100

Jakten på interjektioner

Titta på bilden. Skriv interjektioner i pratbubblorna. Skriv både ensammautrop och meningar med utrop. Kom ihåg kommatecken och utropstecken.

2.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08


Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 101

Konjunktionen

”och” är det

vanligaste ordet i

svenska språket.

KonjunktionerKonjunktioner är ord som binder ihop ord eller satser.

hund och katt

Sanna vill spela trummor, men hon får inte för sina föräldrar.

Hitta konjunktionen

I varje mening fi nns en konjunktion. Ringa in den.

a. På sommarlovet tänker jag bada och äta massor med glass.

b. Vill du gå på bio, eller ska vi se en fi lm hemma?

c. Lås dörren när du går, men lägg nyckeln under dörrmattan.

d. Du kan få min lillebror, om jag får din storebror.

e. Varför åker du buss, när du kan cykla?

Bind ihop med konjunktion

Bind ihop meningarna genom att sätta in en konjunktion.

a. Petrus halkade på mattan, han slog sig inte.

b. Ska vi gå ut och leka, vill du vara inne?

c. Jag hjälper dig med glosorna, du hjälper mig med matteläxan.

d. Jag kan tyvärr inte komma till dig, jag måste göra läxan.

e. Min farmor är väldigt sjuk, hon ligger mest i sängen.

f. Kom hit sätt dig ner.

1.

2.


men

eller

om

eftersom

så

och


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08102

Fortsätt meningen.

Skriv klart meningarna.

a. Du får stanna hemma eftersom .

b. Jag vill spela med dig även om ..

c. Han slog näsan när .

d. Nu får du sluta eller .

Börja med en konjunktion

Ibland kan en mening börja med en konjunktion. Skriv klart meningarna.

a. När .

b. Om .

c. Eftersom .

d. Då .

e. Trots att .

3.

4.

Var försiktig med att börja meningar med och eller men. Det är inte alltid det passar och det får inte bli för ofta.



Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 103

AdverbAdverb berättar oftast mer om ett verb.Adverb svarar på frågorna: När? Var? Hur?

När? Han vaknade tidigt. verb adverb

Hitta adverb

Ringa in adverben i meningarna.

När? 1. Jag somnade sent.

Var? 2. Barnen lekte ute.

Hur? 3. Han skrattade högt.

Hur? 4. Ankorna simmade sakta.

När? 5. Imorgon ska jag springa.

Vart? 6. Mamma kommer hit.

7. Billy stannade hemma.

8. Jag äter sällan fi sk.

9. Luciatåget sjöng vackert.

10. Hon kommer snart.

11. Han kom dit igår.

12. Delfi ner simmar snabbt.

1.

Var? Jag letade överallt.

verb adverb

Hur? Hon äter långsamt. verb adverb



KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08104

Adverb eller adjektiv?

Det kan vara lätt att blanda ihop ordklasserna adverb och adjektiv.

2.

Adjektiv beskriver substantiv.

Det var ett vackert barn.

adjektiv substantiv

Adverb beskriver oftast verb.

Hästen travade vackert.

verb adverb

Vilken ordklass tillhör de understrukna orden?

Sätt ett kryss i rätt ruta. adverb adjektiv

a. Han andades mycket tungt efter språngmarschen.

b. Flyttgubbarna försökte lyfta ett tungt skåp.

c. Fåglarna kvittrade högt.

d. I ett högt träd satt fåglarna och kvittrade.

e. Mannen stannade förskräckt.

f. En förskräckt kvinna knackade på mitt fönster.

g. Jag vill ha ett fi nt hus.

h. Reza ritar fi nt.

i. Min vän äter snabbt.

j. Geparden är ett snabbt djur.




KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 105

Vad minns du?Nu har du arbetat med nio ordklasser. Här ska du få visa vad du kan.

Rätt ordklass

Skriv ett ord från ordklassen på varje rad.

1. substantiv (egennamn)

2. verb

3. adjektiv

4. räkneord

5. preposition

6. substantiv

7. adverb

8. interjektion

9. substantiv

10. verb

11. interjektion

12. konjunktion och

13. substantiv

14. adjektiv

15. pronomen hon

16. preposition

17. räkneord

18. substantiv

1.


Visa din lärare.


KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08106

På rätt plats

Skriv in orden du skrev i uppgift 1 på rätt plats i berättelsen.

Ibland måste du ändra formen på ordet så att det passar.

2.

EN OTURSDAG

Min kusin 1 är otroligt klantig. På väg till bussen snubblade

han/hon över en 6 och slog upp ett 14

sår 5 knäet. Han/Hon 2 av smärta.

Samtidigt kom en gammal dam gående på gatan. 15 frågade

om hon kunde hjälpa till. När damen skulle hjälpa min kusin upp trampade

1 på hennes 9 . Damen ramlade baklänges

och satte sig rakt 16 en 3 sten. I samma

ögonblick 10 bussen förbi.

– 8 , du är 4 minuter för tidig, skrek

min kusin. Damen blängde 7 på honom/henne

12 gick iväg med sin lilla 13 .

1 hade bara gått 17 meter när han/hon

upptäckte att 18 var borta. Damen måste ha tagit den.

– 11 , utbrast 1 och hytte med näven.

Väl hemma igen upptäckte 1 att 18 låg

kvar i hallen.



Visa din lärare.


NU ÄR DET SLUT!

Nu är du en expert!xpert!

Lycka till i framtiden!framtiden!

På svenska språket!

På svenskspråket!

Sj-ljud, tj-ljud och ng-ljud

n

Ordklasser, satsdelar och skiljetecken.

KO

PIE

RIN

G F

ÖR

BJ

UD

EN

, S

E S

IDA

N 1

08 107



ISBN 978-91-47-12744-3© 2018 Anette S Panboon, Victoria W Gustafsson och Liber AB

projektgrupp: Magnus Bäckberg och Helena Hammarqvistformgivare: Cecilia Frank/Frank Etc. ABillustrationer: Maria Källström, Sofi a Falkenhem, Christina Alvnerfoto: Shutterstockproduktion: Eva Runeberg PåhlmanFörsta upplagan3 Repro: Repro 8 AB, StockholmTryck: People Printing, Kina 2019

KOPIERINGSFÖRBUD

Detta verk är skyddat av upphosrättslagen och får ej helt eller delvis kopieras. Kopiering för undervisningsändamål är enligt BONUS-avtal inte tillåten.Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av lovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 StockholmKundservice tfn 08-690 90 [email protected]

Libers Spraklara FINAL.indd 108Libers Spra klara FINAL.indd 108 2018-10-25 10:482018-10-25 10:48


liber språklära 4–6 facitkopiering fÖrbjuden, se sidan 108 6 4.skriv egna meningar titta på...

Documents