leken som ett pedagogiskt verktyg i...
TRANSCRIPT
LEKEN SOM ETT PEDAGOGISKT
VERKTYG I FÖRSKOLEKLASSEN – EN STUDIE OM LEKENS BETYDELSE FÖR
BARNS UTVECKLING
Kandidat Examensarbetet i lärarprogrammet
Soli Fransson Fatima Taleb-Berrouane
2012
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, HÖGSKOLAN I BORÅS
2
Arbetets art: Lärarprogrammet, inriktning mot förskoleklass och grundskolans fritidshem,
inriktning mot förskola och förskoleklass, 210 högskolepoäng.
Examensarbete ”Att utforska pedagogisk verksamhet II”, 15 högskolepoäng i
utbildningsvetenskap.
Utgivningsår: 2013
Svensk titel: Leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklass – en studie om lekens
betydelse för barns utveckling
Engelsk titel: The play as a pedagogic instrument during preschool class – a study about child
development highlighting the importance of play
Nyckelord: Lek, lärande, förskoleklass, förskollärare, pedagoger, barns utveckling, lekens
värld.
Författare: Soli Fransson och Fatima Taleb-Berrouane
Handledare: Birgitta Davidsson
Examinator: Thomas Barow
Sammanfattning
Bakgrund Lek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust.
Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin
personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra.
Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar,
utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.
Syfte I vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns
utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt
verktyg i förskoleklassen.
Metod
Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår
undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra
förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.
Resultat Resultatet visar fyra förskoleklassers användning av lek. Pedagogernas syn på lek och dess
betydelse var lika, skillnader fanns i lekens användning i det vardagliga arbetet. Lekens syfte i
de olika förskoleklasserna var något som skiljde sig. I vissa förskoleklasser användes leken
främst genom att introducera ett nytt moment och under avkoppling och pauser från det
vardagliga arbetet. Vi har funnit likheter i pedagogers deltagande i barns lek.
3
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................................... 5
Syfte ...................................................................................................................... 6
Frågeställningar ...................................................................................................................... 6
Bakgrund .............................................................................................................. 7
Definition av lek ..................................................................................................................... 7
Lekens betydelse och karaktär ............................................................................................... 7
Leken och miljön .................................................................................................................. 11
Leken och den kompetenta pedagogen ................................................................................ 12
Sammanfattning: .............................................................................................................. 15
Teoretiskt perspektiv ........................................................................................ 17
Metod .................................................................................................................. 20
Kvalitativ metod ................................................................................................................... 20
Etnografi som kvalitativ forskningsansats ........................................................................... 20
Urval ..................................................................................................................................... 21
Genomförande ...................................................................................................................... 22
Pilotstudie ......................................................................................................................... 23
Etik ....................................................................................................................................... 23
Validitet och reliabilitet ........................................................................................................ 23
Analys/bearbetning ............................................................................................................... 24
Resultat ............................................................................................................... 25
Förskoleklass Rosen ............................................................................................................. 25
Sammanfattning ............................................................................................................... 26
Förskoleklass Pingo .............................................................................................................. 27
Sammanfattning ............................................................................................................... 29
Förskoleklass Galaxen .......................................................................................................... 30
Sammanfattning ............................................................................................................... 32
Förskoleklass Solstrålen ....................................................................................................... 33
Sammanfattning ............................................................................................................... 35
Diskussion ........................................................................................................... 36
Metoddiskussion ................................................................................................................... 36
Resultatdiskussion ................................................................................................................ 37
Pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande ............................ 37
Lekens användning i förskoleklass .................................................................................. 37
Lekens integration i det vardagliga arbetet i förskoleklass .............................................. 38
Didaktiska konsekvenser ...................................................................................................... 39
4
Vidare forskning ................................................................................................................... 40
Referenser .......................................................................................................... 41
Bilagor ................................................................................................................ 45
Bilaga 1 ................................................................................................................................ 45
Bilaga 2 ................................................................................................................................ 46
Bilaga 3 ................................................................................................................................ 47
Observationsfrågor ........................................................................................................... 47
Bilaga 4 ................................................................................................................................ 48
Intervjufrågor ................................................................................................................... 48
Tack! ................................................................................................................... 49
5
Inledning Anledningen till att vi har valt att fördjupa oss i förskoleklassens vardagliga arbete kring
leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen är att vi ser lekens betydelse för barns
utveckling och lärande. Användningen av leken som ett pedagogiskt verktyg i skolan ser olika
ut. Då vi i vår studie har fått en inblick i pedagogers användning av leken i förskoleklass. I
denna studie kommer vi att argumentera för lekens användning i förskoleklassen samt dess
betydelse för barns utveckling och lärande.
I FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen (2009) beskrivs det i artikel 31
alla barns rätt till lek, fritid och rekreation. Vidare beskrivs det i artikel 29 att barns utbildning
skall utveckla deras identitet, förståelse, fysiska- och psykiska förmågor. I artikel 13 beskrivs
barns rätt till yttrandefrihet genom olika uttrycksformer. Utifrån dessa artiklar anser vi att
lekens betydelse stärks samt även vikten av att erbjuda barn i förskoleklass flera
lekmöjligheter.
Vi har sett lekens fulla potential till att stärka barns vilja och lust att lära. Genom att använda
leken som ett pedagogiskt verktyg sker lärandet på ett lustfyllt och lekfullt sätt. I läroplanen
för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr11 (2011) beskrivs skolan som en
institution som skall främja barn och elevers förståelse, välbefinnande och deras utveckling.
Skolan skall därmed främja barn och elevers lärande och deras vilja att lära. I Lgr11 (2011)
beskrivs leken som en väsentlig del i barns och elevers aktiva lärande. Skolan har som uppgift
att stimulera barn och elevers kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Vi anser att denna
uppgift lättare kan uppnås genom att använda leken som ett pedagogiskt verktyg. Vi menar
vidare att leken i sig bland annat stimulerar barns kreativitet, nyfikenhet och det är i leken
som barn formar sin identitet och därmed stärks deras självförtroende. I Lgr11 (2011)
beskrivs vikten av att barn ges möjlighet till lek samt lekens viktiga roll i det pedagogiska
arbetet. Då barn i leken stärker både sina sociala och kognitiva förmågor anser vi att syftet
med leken borde förtydligas, samt att leken skall utgöra en naturlig del i barns lärande i
förskoleklass.
Vi hoppas att denna studie kommer att inspirera läsare till att se vikten av att använda leken i
förskoleklass som ett pedagogiskt verktyg samt även vikten av att integrera leken med andra
ämnen.
6
Syfte I vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns
utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt
verktyg i förskoleklassen.
Frågeställningar
Hur används leken i förskoleklass?
Vilken betydelse anser pedagoger leken har för barns utveckling och lärande?
På vilket sätt integreras leken i de olika ämnena i förskoleklass?
7
Bakgrund I detta avsnitt tar vi upp lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Här förklaras även
vikten av pedagogers förhållningssätt och syn på leken samt dess användning. I avsnittet
förklaras betydelsen av att barn vistas i en miljö som bjuder in till lek där de både kan
utforska och upptäcka genom fysisk handling. Vi tar även upp vikten av att barn får möta
kompetenta pedagoger som ser lekens möjlighet och potential till att använda leken som ett
pedagogiskt verktyg.
Definition av lek Nationalencyklopedin definierar lek som en låtsasverksamhet som särskilt förekommer bland
barn. Barns lekfulla beteenden bör tolkas utifrån lekaktivitetens innehåll och innebörd. I leken
sker ett samspel mellan deltagarna genom olika kommunikativa signaler. I leken är det
människans inre föreställningar som styr över de yttre föreställningarna.
Lekens betydelse och karaktär Huizinga (2004) menar att leken kan beskrivas som en meningsfull funktion äldre än vår
kultur. I sin allra enklaste form är leken någonting mer än en fysiologisk företeelse och
psykisk reaktion. Människans lek går ut över gränserna för att enbart vara en biologiskt eller
fysisk verksamhet. Människans lek har alltid en stor betydelse och ger våra liv mening. Leken
utgör en nödvändig funktion i människans liv, leken ger oss spänning, glädje och lust. Denna
aktivitet och funktion kan kännetecknas som en fiktiv önskeupplevelse. Han menar att
människans lek är ett fritt handlande och att påtvingad lek inte längre kan kännetecknas som
lek. Han menar vidare att lek skiljer sig från vårt vanliga liv genom sin plats och utsträckning
i tiden. Varje lek har sitt specifika lekrum eller lekplats och Huizinga (2004) beskriver denna
plats som ett heligt avgränsat område. Varje lek har sina specifika regler för att skapa ordning
och bestämmer vad som gäller i lekvärlden. Huizinga (2004) anser att i lekvärlden har det
vardagliga livets lagar eller regler inte någon giltighet. I leken är vi människor och låtsas vara
annorlunda, och denna lekfunktion är en självständig kvalitet hos människan. Barn leker för
sitt nöjes skull och i leken sker detta på ett heligt allvar. Huizinga (2004) definierar lek som
en frivillig handling eller sysselsättning med fastställda gränser i tid och rum. Han beskriver
vidare att lek är en av människolivets allra viktigaste faktorer.
Leken utgör en viktig roll i barns liv och utveckling. Leken har en nära koppling till fantasi
som Evenshaug och Hallen (2001) beskriver som karakteristiskt psykologiskt drag i den tidiga
barndomen. Barns fantasi kommer till uttryck i deras lek och denna aktivitet är målet i sig.
Lek beskrivs som en typisk aktivitet som engagerar barnen. Barn har en inre motivation till att
vilja leka och det är upplevelsen av leken som ger mening. Leken kan snabbt ändra karaktär
och har många funktioner i barns allsidiga utveckling. Det är genom leken som barn utforskar
sin omgivning, löser problem samt uppfyller sina behov. I leken formas barns personlighet
och utvecklar deras kreativitet. Lek främjar även barns intellektuella, emotionella, sociala och
motoriska utveckling. Det lekande barnet ges i leken möjlighet att pröva olika uppfattningar
och värderingar. Evenshaug och Hallen (2001) beskriver leken som en viktig del i barns
socialisation och identitetsbildning. De beskriver vidare att leken kan uppfattas som ett
handlingsmönster där barn lär sig av sina tidigare erfarenheter. I leken skapar de en förståelse
för sin omgivning och ökar sin förståelse för verkligheten. Det är genom leken som samspelet
mellan barn och dess omgivning utvecklas. Det är i leken som barn utvecklar sin jag-identitet
och lär sig att leka genom att observera vuxna i sin omgivning. För att kunna leka är det
8
nödvändigt att barnet lär sig att skilja på lek och verklighet. Genom att barn kan leka stärks
självkänslan då de lyckas med diverse utmaningar.
I leken förvandlar barn verkligheten till något annat. Knutsdotter Olofsson (2009) menar
vidare att förmågan att i leken kunna förvandla något är grunden till all intellektuell aktivitet.
Leken beskrivs som ett medvetandetillstånd som är mycket speciellt och gynnsamt för barns
hälsosamma liv och välbefinnande. I leken förvandlar man inte enbart sina handlingar utan
även sig själv. För att kunna komma in i lekvärlden måste man lämna verkligheten och i leken
existerar bara de inre föreställningarna. Knutsdotter Olofsson (2003) anser att man i leken
uppnår kompetens vilket är motsatsen till krav på prestation. Hon menar att alla människor
har ett behov av att kunna uttrycka det som barn har varit med om så som våra känslor och
erfarenheter. Det är i leken som barn bearbetar detta. Knutsdotter Olofsson (2003) menar att i
leken sker en undersökande och experimenterande process, där en omedveten inlärning
uppstår. Harvard (2009) beskriver barns utveckling som en process där deltagandet i olika
aktiviteter samt kognitiva resurser bygger vidare och utvecklar varandra.
Lindqvist (1996) menar att leken kan ses som en kunskapsbildnings form, när barn pratar om
exempelvis ett spel eller en lek kan de lätt skapa ett sammanhang och sedan återberätta
innehållet. Hon menar vidare att leken inte enbart hör till fritiden utan också är ett sätt för
barnen att utöva kompetens i. Leken är mycket betydelsefull då barnen utvecklar sitt
medvetande i leken anser Lindqvist (1996). I leken uttrycker barn sin egen vilja som de möter
vuxenvärlden med, på så sätt skapar de en medveten form för sina handlingar. Genom att barn
leker möts deras inre känslor och tankar med den yttre verkligheten. Hon menar vidare att lek
och berättelse hör ihop, i leken berättar barn en historia.
Vygotskij (1995) anser att grunden för barns skapande kan finnas i leken. Det är i leken som
barnen tolkar alla sina upplevelser. Han menar att lek och berättelse hör nära ihop då barn i
leken berättar en historia. En människas kreativa aktiviteter gör individen framtidsinriktad då
den skapar sin framtid samtidigt som den förändrar sin nutid, denna kreativa aktivitet menar
Vygotskij är människans fantasi. I leken bearbetas barnens upplevda intryck, där de skapar en
ny verklighet utifrån deras egna behov och intressen. Smith (1995) menar att i leken har
barnen en frihet att kunna pröva sina nya idéer samt uttrycka sig på ett individuellt sätt. De
kan då hitta på egna roller för att kunna utveckla en berättelse som utgår från deras fantasi.
Leken är även en fysisk aktivitet, leken kan bland annat utveckla barnets finmotoriska
färdigheter men även den motoriska koordinationsförmågan där barnet använder hela sin
kropp. Berg (2009) menar att leken är grunden för att barn skall finna mening i sitt liv. Han
menar vidare att människan måste leka för att kunna utvecklas på ett harmoniskt sätt. Vi kan
finna likheter i Bergs, Vygotskijs och Smiths syn på lek med Gärdenfors (2009) som anser att
lek är en livsnödvändighet. Det är i leken som vi människor utvecklar vår självkontroll,
självbild och vårt tänkande.
Leken är oersättlig som den viktiga byggsten för vårt mänskliga psyke. Berg (1992) menar att
utan lek, ingen identitet. Leken finns med tidigt i våra liv genom bekräftelse och nyskapande.
Berg (1992) menar vidare att leken skapar oss människor och vi skapar våra lekar. Han
beskriver lekens logik som att bli någon annan i nuet. Leken är en frivillig aktivitet och det
går inte att tvinga någon att leka. En deprimerad människa kan inte längre leka. Berg (1992)
beskriver att lekens viktigaste villkor är att den är frivillig. Med leken som ett pedagogiskt
redskap kan barn lära det nödvändigaste för att bli en god samhällsmedborgare. Leken kan
beskrivas som ett socialt fenomen och utgör en betydelsefull roll för människans kultur. Detta
fenomen utvecklar det mänskliga handlandet. Leken kräver ett stort utrymme både psykiskt
9
och fysiskt samt är beroende av de sociala och materiella villkoren. Berg (1992) menar att
pedagogen måste ge leken den plats som den behöver både rumsligt och tidsmässigt.
Kunskap som finns mellan oss människor utvecklas i vårt samspel beskriver Davidsson
(1999). Hon beskriver vidare att skolan som institution är till för barnet där hon/han skall lära
sig. Hon skiljer på skolans lärande och sambandet mellan vardagen, där dessa kunskaper skall
praktiseras. Ur en historisksynpunkt har leken i skolan oftast varit mest framkommande under
raster eller i lekar som pedagoger har styrt. Dock har lekens betydelse för barns utveckling
fått en allt större roll. Welén (2009) menar att vi har sedan länge vetat att lek är en viktig del
för människans utveckling, såsom språket, tänkandet, sociala samspel samt motoriken.
Människan använder leken för att utforska sin miljö och engagera sig i spel och
låtsasaktiviteter. Hon menar vidare att vuxnas syn på lek har förändrats utifrån den
samhällsutveckling som skett. Gärdenfors (2009) menar att lek är en av de mest betydelsefulla
aspekterna i vår barndom och är ett verktyg för allt lärande. Davidsson (1999) menar att
användningen av leken ses som en viktig del av barns tillvaro i skolan och i barns lärande.
Hon beskriver att barn genom lek skapar en ny förståelse för och till objekt och händelser, och
det är genom detta som deras lek även kan utvecklas. Barns lek beskrivs av Davidsson (1999)
som en social praktik där barn utvecklar sitt tänkande och sin förståelse. Genom att pedagoger
använder sig av lek som metod ges barn rika tillfällen att bearbeta sina skolkunskaper och
koppla det till sin vardag.
Johansson och Pramling Samuelsson (2007) anser att barn i leken skapar en värld av mening
med specifika och olika förutsättningar och värden. Barnen skapar en egen livsvärld som de i
leken delar med andra. De menar vidare att leken är en arena där de lär och utvecklas, i leken
lär barnen av varandra men lärandet utmanas även av barnens olikheter i ålder och
erfarenheter. Världen barnen lever i påverkar deras sätt att agera. Johansson och Pramling
Samuelsson (2007) anser att erfarenheter och den sociala och kulturella miljö som barnet
ingår i utgör grunden för kunskap och lärande. Det är viktigt att se lärandet som en kollektiv
och social verksamhet och inte enbart individuell. De menar att barnen ser på lek på samma
sätt som de ser på lärande, som något nytt, spännande, lustfyllt. På så sätt kopplar de ihop
leken med lärandet och blir medvetna om att lek och lärande kan ske på samma gång. Leken
kan även ses som en trygg zon där barnen kan känna sig trygga och bearbeta känslor.
I leken utvecklar barn sina sociala, intellektuella, kreativa och fysiska förmågor. I lekfulla
aktiviteter kan pedagogen främja de flesta av den tidiga undervisningens målsättningar anser
Smith (1995). Detta kan kännas igen i Vygotskijs (1995) tankar om lek där han menar att det
är viktigt att de vuxna skapar miljöer runt barnet där de får nya erfarenheter. Ju fler
erfarenheter desto produktivare blir barnets fantasi. Leken är en social aktivitet där barnet
utvecklar sin samverkan med andra. Lek är en naturlig aktivitet som uppstår mellan barn samt
även utvecklar barn-vuxen-relationen om den vuxne samspelar med barnen i leken. Lindqvist
(2002) menar att för att barn skall kunna leka tillsammans behöver de samarbeta med
varandra för att kunna utveckla denna färdighet. Hon menar vidare att barn även har ett
intresse av att ha vuxna som lekkamrater. När vuxna leker tillsammans med barnen sker detta
utifrån barnens villkor. Lindqvist (2002) beskriver att detta ger den vuxna en sorts frihet då
den kan lämna sitt institutionella språkspel som kännetecknas med lärarrollen. I leken blir
pedagogen mer personlig vilket intresserar och gör pedagogen mer spännande för barnen.
Knutsdotter Olofsson (2009) beskriver lek som ett magiskt kommunikationsmedel som
används vid kontakten med barn. Leken är betydelsefull för att nå de barn som har brister i sin
sociala kompetens.
10
Pedagogens roll i leken är att ta en medupptäckande roll samtidigt som hon/han på ett smidigt
sätt driver aktiviteten framåt samt låter barnen utveckla den genom exempelvis utmaningar
menar Johansson och Pramling Samuelsson (2007). De menar vidare att barnen blir
intresserade om de har kompetenta pedagoger runt omkring sig.
Knutsdotter Olofsson (2009) menar att lekens pedagogik utgår från barns egen fantasi och
idéer. I leken vågar barnen testa nya saker som de annars inte skulle våga, de kommer även
med egna förslag vilket utvecklar deras självständighet. Hon menar vidare att leken utgör en
mötesplats för barns kunskaper och erfarenheter samt verklighet. Barn som har en god
lekförmåga har även lättare att visa empati och medkänsla. I barns lek är det viktigt att de
möter kompetenta och stöttande pedagoger som ger tid och rum för att barnen skall kunna få
leka ostört. Pedagogerna skall stödja barn i deras lek för att barnen skall känna sig trygga.
Genom att pedagogen deltar i barns lek lär de dem vikten av samförstånd, ömsesidighet och
turtagande samt även vikten av samarbete. Knutsdotter Olofsson (1987) beskriver barns lek
som ett fönster till deras själ. Hon beskriver även att lek är läkande då barn i leken ges
möjlighet att leka ut sina problem. Barn som inte leker är ofta tysta åskådare som sällan är
delaktiga i leken, dock skapar dessa barn även konflikter. Detta på grund av att de inte förstått
lekens innebörd. Barn som har svårigheter i att leka är oftast impopulära och leker oftast
ensamma bredvid sina klasskamrater.
Knutsdotter Olofsson (1987) menar att pedagogers inställning och material har en mycket stor
påverkan på vad barnen leker. Hon menar vidare att det är den vuxnas roll att skapa en
lekvänlig och utvecklande atmosfär. Det är även pedagogens roll att lära barnen att skilja på
lek och verklighet. Hon beskriver lekens pedagogiska möjligheter som oändliga. Det är
genom material, uppmuntran och eget deltagande som pedagogen kan ge stöd i barns egen
lek. Genom den vuxnes deltagande i barns lek lär barn sig social samvaro, den vuxnes
deltagande minskar även barns prestationskrav. I de verksamheter där pedagoger har tagit en
mer passiv roll i barns lek blir oftast lekarna mer kortvariga. Knutsdotter Olofsson (1987)
beskriver vikten av pedagogers respekt gentemot barns lek, samt vikten av att ge barnen
trygghet i sin utveckling.
Den fria leken kan innehålla en hel del upprepningar och då är det nödvändigt att pedagoger
hjälper barnen att utveckla deras lek genom att stimulera, uppmuntra samt utmana barnen i
leken. Till hjälp kan pedagoger använda sig av olika material, men de kan även utmana
barnen genom att själva delta i deras lek. De vuxna behöver inte alltid delta i leken dock kan
de ge verbal vägledning vilket innebär att pedagogen hjälper barnen att utveckla sin lek
genom att ge kommentarer och förslag. Pedagogerna kan erbjuda barnen olika lekaktiviteter
som täcker ett brett pedagogiskt område, dessa aktiviteter kan enligt Smith (1995) kan vara
allt från ljudlekar till samarbetslekar.
Lillemyr (2002) menar att upplevelser som uppstår i leken är grunden för en aktiv, personlig
och meningsfylld erfarenhet. Genom att använda sig av kreativitet och fantasi i lärandet
vidgas perspektivet för att tillägna sig kunskaper. Han menar vidare att vi måste ge mer plats
för leken i skolan för att på så sätt kunna förnya undervisningen i skolan. Lillemyr (2002)
anser att det är viktigt att inte se leken som en motsats till lärande. Det är viktigt att
pedagogen erbjuder barnen varierande arbetsformer. Leken kan ses som ett verktyg som
pedagogen kan använda sig utav för att närma sig ett ämne. Lillemyr (2002) beskriver tre
viktiga anledningar till att barns lek är viktigt i den pedagogiska verksamheten. En av
anledningarna är att bland annat pedagoger och vuxna får tillfälle att observera barns lek.
11
Leken har ett stort värde för barnen och utför en stor och viktig del av deras kultur. En annan
anledning till att leken är viktig i den pedagogiska verksamheten är för att vi kan se när barn
skapar sig nya erfarenheter i leken samt utforskar, prövar och använder sin fantasi samtidigt
som de lär känna sig själva. I leken skapar sig barnen färdigheter att klara av utmaningar samt
att kommunicera och förhålla sig till andra. Den tredje och sista anledningen beskriver
Lillemyr (2002) som en socialisationsprocess, det vill säga i leken socialiseras barnen då de
samarbetar och kommunicerar med varandra.
Vi människor har ett behov av att utforska världen och skapa sin egen föreställningsvärld,
detta menar Lindqvist (1989) barn gör genom lek. Lek kan ses som en process som ger
fantasin näring. Genom leken ges barn möjlighet att uttrycka sina känslor och utveckla sin
fantasi. Lek kan enligt Lindqvist (1989) beskrivas som ett kreativt redskap för att förstå olika
sammanhang. Hon beskriver vidare att leken är människans främsta utvecklingskälla där vi
skapar förståelse för vår verklighet. Lek ger barn friheten till eget handlande, utforskande och
pröva egna idéer. Detta med en frihet från både sociala och materiella begränsningar som
finns i barns omvärld. Det lekande barnet ges genom lek möjlighet att själv experimentera
med tillvaron samt utveckla sin förståelse för sin omvärld.
Leken och miljön För att barn ska utvecklas behöver de vistas i en miljö som inspirerar till olika aktiviteter, där
de både får utforska och upptäcka genom handling. Lindqvist (2002) beskriver lek som en
gruppverksamhet och som en gestaltande verksamhet som formas av en grupp, samt som en
del av barnkulturen. Barn behöver inte enbart pedagoger, för de skall kunna uppleva olika
saker och skapa mening är det viktigt att vi erbjuder barnen miljöer som inspirerar till olika
typer av handlingar menar Lindqvist (1996).
Norén-Björn (1990) belyser vikten av att skapa en god lekmiljö där barnen kan leka på ett
tillåtande och respektfullt sätt. Pedagogen skall vara lyhörd och stötta barnen i deras lekar.
Pedagogen skall även själv kunna fantisera och bjuda in till lek. Hon beskriver pedagoger som
barns trygghet i leken då hon/han beskyddar och inspirerar. En lekande pedagog har oftast en
djupare förståelse och relation till barn.
Brodin och Lindstrand (2008) menar att alla barn har rätt till lek och att alla barn behöver leka
för att utvecklas. Leken kan ses som ett område där barnen själva kan påverka samt ha
inflytande över vad de ser. Leken är global och ofta leker barnen över hela världen liknade
lekar även om det kan finnas skillnader i leksakerna. Barnens lek styrs bland annat av
traditioner, kultur och sociala kontexter samt barnets uppväxtmiljö. I leken finns många olika
aspekter som har en påverkan på barnets utveckling t ex känslomässig, motorisk, social och
intellektuell. Genom att barnet samspelar med andra utvecklar barnet sin sociala förmåga men
får även nya kunskaper om sig själv som individ, vilket ger barnet möjlighet att leva sig i
andra människors situationer. Brodin och Lindsrand (2008) anser att lek och lärande hänger
ihop, dock leker inte barnen enbart för att lära sig även om det är en viktig del i deras lärande.
Barn som leker och utforskar sin närmiljö hämtar lekinnehållet från verkligheten, det betyder
att de barn som har flera olika upplevelser och erfarenheter visar större kreativitet. Lindqvist
(2002) menar att miljön i verksamheten planeras av de vuxna där barnen kan beskrivas som
gäster där de bjuds in. Oftast organiseras verksamheten utifrån de vuxnas normer och
perspektiv. Hon menar vidare att barn tas ifrån en viss del av deras lekfrihet och ställs inför
sociala regler då vissa lekar uppmuntras och vissa förbjuds. I vissa verksamheter uppmuntras
barnen till att springa omkring och klättra i träd medan pedagoger i andra verksamheter
12
uppmuntrar barnen att leka lugna lekar och sågar ner de nedersta grenarna på träden. Det finns
därför värderingar hos oss vuxna om vad som är bra respektive dåliga lekar.
Utomhusmiljön öppnar upp flera möjligheter för barns lek, och Mårtensson (2009) menar att
det finns ett samband mellan barn, lek och natur. Utomhusmiljön ger barn ett betydelsefullt fri
rum där de själva kan organisera och strukturera sin lek. Det finns tydliga skillnader i barns
lekbeteende beroende på hur utomhusmiljön är utformad samt pedagogernas förhållningssätt
till utomhuslek. Lek i utomhusmiljön är viktigt då den erbjuder barnen flera annorlunda
möjligheter att utforska deras närmiljö utifrån deras egna förutsättningar anser Brodin och
Lindstrand (2008). Utomhusleken stimulerar barnens sinnen och utvecklar det informella
lärandet. Genom att barnen får en kreativ och positiv lekerfarenhet får barnen tillfälle att
bland annat pröva sina nya förmågor och idéer samt tillfälle att söka utmaningar på ett
speciellt sätt som inte kan ske i andra miljöer. Brodin och Lindstrand (2008) hävdar att
naturen skall ses som en rikedom då den erbjuder stora möjligheter till lärande både för
barnen och pedagogerna. När barn leker utomhus kan de använda sig utav naturen och
behöver på så sätt inte lika mycket färdigt lekmaterial som kan behövas vid lek inne i
klassrummet.
Johansson och Pramling Samuelsson (2009) menar att den pedagogiska miljön är en viktig del
av barns lek- och lärandeprocess. Dagens skolmiljö är anpassad till ordning och disciplin
snarare än en kreativ och utmanade miljö. Miljön skall vara öppen, inbjudande och stimulera
till lek och lärande. Den inbjudande miljön skall öppna upp barns fantasi och kreativitet, som
är två viktiga egenskaper i lek och lärande. Miljön har även som uppgift att stödja barn, vilket
innebär att pedagogerna måste utforma miljön på ett medvetet sätt. Miljön skall vara en helhet
där den berättar ett innehåll, det är barnens uppgift att vara delaktiga genom att ge mening till
innehållet. Johansson och Pramling Samuelsson (2009) menar att pedagogerna skall se ett
samspel mellan lek och lärande, båda dessa aspekter skall ses som likvärdiga. Det är viktigt
att leken får utrymme både i medveten planering och i barns spontana aktiviteter. Vi som
pedagoger måste ta vara på barns initiativ i leken som vi sedan vidareutvecklar i
verksamheten.
Leken och den kompetenta pedagogen Barns kunskaper växer om de möter kompetenta vuxna som ser lekens möjligheter och hjälper
till att utvidga leken genom att inspirera, berika med nya ord och nya erfarenheter. Ekelund
(2009) belyser vikten av att pedagogen deltar i barns lek, dock måste pedagogen lyssna in och
undersöka var i leken barnen befinner sig i. Ekelund (2009) beskriver en balansgång mellan
pedagogens sätt att styra samt att delta i barns lekar. Det finns ingen självklarhet i hur
pedagogen på ett praktiskt sätt skall gå till väga för att integrera lek och lärande. För att kunna
göra detta är det viktigt att pedagogen reflekterar över sitt förhållningssätt till barnen samt att
lyssna till dem. Enligt Ekelund (2009) är det även viktigt att fånga upp barns egna initiativ
och nyfikenhet, detta kan i sin tur främja ett lustfyllt och gemensamt utforskande. Hon menar
att pedagoger i leken ständigt bjuds på möjligheter för lärande som vi antingen väljer att fånga
upp eller ignorera. För att kunna integrera lek och lärande är det viktigt att reflektera på hur vi
bemöter barns lekar. Ekelund (2009) menar att om denna integration skall bli möjlig måste
pedagogen vårda leken och se dess fulla potential som ett läromedel. Hon beskriver att barn är
experter på lek och att vi vuxna kan lära oss mycket av dem. Hon beskriver vidare att barn har
mindre tid för lek då deras vardag har blivit allt mer strukturerad.
Norén-Björn (1990) beskriver barns lek som en skildring av deras egna upplevelser och
kunskaper om verkligheten samt även som ett forum för deras önskningar och funderingar.
13
Hon menar att ett lekande barn blir en fantasirik vuxen och att det är leken som berikar
människans vardag. Norén-Björn (1990) beskriver svårigheten att våga satsa på leken som ett
arbetssätt detta på grund av att det kräver ett annorlunda förhållningssätt samt en ny roll som
pedagog. En lekstyrd pedagogik kräver ett stort deltagande och engagemang hos pedagogen.
Pedagogen skall i sitt arbetssätt inspirera och på ett kreativt och inlevelsefullt sätt locka barns
nyfikenhet.
Pickett (2005) hävdar att man sedan länge har sett fördelarna med att lära genom lek samt för
barns utveckling. Hon menar vidare att barn lär sig att läsa och skriva är en grundläggande del
i skolan. Alla skolans aktiviteter involverar både läsning samt skrivning och anser att barn
som inte kan detta lätt blir utanför. Pickett (2005) belyser vikten av pedagogers skapande av
aktiviteter som utgår från barnens vilja att läsa och skriva. Hon menar att leken är en viktig
motivationskälla för att öka barns lust att läsa och skriva. Leken är ett viktigt verktyg för
barns lärande. Om man integrerar lek och lärande har barnen en större möjlighet att själva
påverka samtidigt som de lär i olika kontexter, där det finns större utrymme för reflektion.
Pickett (2005) anser att genom lek utvecklas barns kognitiva, psykiska, sociala och
emotionella förmågor. Dessa förmågor är viktiga i både barns framtida liv och skolgång.
Många barn har svårt att lära sig att skriva och läsa genom vanliga formella instruktioner. De
har då lättare att lära sig genom lek då de blir mer motiverade, lär sig tillsammans med andra
samt lär sig på ett lekfullt sätt. Hon menar vidare att lek skapar möjligheter för meningsfulla
lärandesituationer där barn lär sig nya begrepp. Genom att pedagogen skapar lekfulla läs- och
skrivaktiviteter skapas varierande inlärningsformer där barn utvecklar kognitiva förmågor
som är viktiga för deras läs- och skrivutveckling. I leken kan barn tillsammans med andra
lättare förstå svårare texter då de hjälper varandra. I leken delar barnen även med sig idéer och
kunskaper med varandra. I lekfulla läs- och skrivaktiviteter skapar barnen en egen lärande
miljö där de lär utifrån sina egna individuella behov och förmågor. I dessa lekaktiviteter
skapas möjligheter för barns egna förståelse och lärande. Pickett (2005) anser att det är viktigt
att pedagoger både förstår och ser vikten av lek samt lekens stora potential för barns lärande
och utveckling.
Griffiths (1995) menar att individen lär sig bättre när vi har ett tydligt syfte med det som görs.
När barnet leker är ett av de viktigaste syftena att de sker på ett lekfullt sätt, det kan finnas
flera olika syften men känslan att av att ha roligt är oftast det som gör att vi uppmuntras till att
vilja lära. Matematik är ett mycket abstrakt ämne vilket gör det i vissa fall till ett svårt ämne
att lära sig. Pedagogens uppgift att hjälpa barnen att se sambandet mellan de konkreta och det
abstrakta. Alla barn är olika och lär sig på olika sätt det är därför viktigt att pedagogen
använder sig av flera olika arbetsmetoder och sätt att lära ut. Hon menar vidare att det är
lättare som pedagog att uppmuntra barn att ta egna beslut när de leker än när de befinner sig i
en mer strikt inlärningssituation. Davidsson (1999) menar att leken kan vara ett viktigt
redskap att koppla samman skolkunskaperna och det övriga samhället. Även Thörner (2007)
menar att leken tillhör barnens kultur och utgör en viktig länk mellan skolkunskaper och
barnens vardagserfarenheter. Hon menar vidare att leken kan ses som en bro mellan det
informella lärandet och det formella lärandet, och gör på så sätt lärandet mer meningsfullt för
barnen då de kan koppla kunskaperna med ett sammanhang.
Det finns två undervisningsmetoder som integrerar lärande och lek menar Rosenqvist (2006).
Den första kallar hon för undervisningslek och innebär att lärandet sker på ett lustfyllt sätt
under pedagogens ledning för att öva barns färdigheter och inspirera till lärande. Pedagogen i
denna metod har ett lärandesyfte med leken. Den andra undervisningsmetoden kallas för
undervisning i lek där pedagogen bjuds in i leken av barnen där leken sker på barnens villkor.
14
Det framkommande i denna metod är att pedagogen för in lärandeinslag i leken för att lära
barnen nya begrepp och detta skall ske på ett naturligt sätt. Pedagogens roll är enligt
Rosenqvist (2006) att skapa rika möjligheter för barn som under hela sin skoldag får vistas i
en lärandemiljö där leken är integrerad med undervisning.
Åm (1986) menar att det är viktigt att pedagogerna deltar i leken med barnen, eftersom barnen
då utvecklar ett förtroende för och förhållande till de vuxna. Detta på grund av att de vuxna
deltar i leken på barnens villkor och låter på så sätt barnen ha kontroll över leksituationen. Åm
poängterar vikten av kommunikationen mellan barnen och de vuxna i leken, och anser att det
är viktigt att pedagogen är uppmärksam och ställer frågor till barnen som bidrar till att
utveckla leken. Samtidigt varnar Åm (1986) för vuxendominans och menar vidare att det är
viktigt att pedagogen fokuserar på att ägna tid till att observera barnens lek. En passiv
åskådare av lek är inte bra för barns utveckling menar Öhman (2011), eftersom barnen då inte
får något stöd i att skapa positiva och viktiga relationer med andra barn samt med pedagoger,
barnen får således inte heller något stöd i att utveckla sina lekstrategier. Genom att pedagogen
deltar i leken får han/hon ett helt annat perspektiv på barnens lek än vad den vuxne skulle ha
fått som passiv åskådare. Detta kan kopplas samman till Öhmans (2011) syn på vikten av
pedagogens deltagande i leken, då hon anser att genom att pedagogen låter leken vara i fred
och tar rollen som en passiv åskådare skapas negativa konsekvenser. Genom att ta en aktiv
roll i barnens lek får pedagogen således en inblick ibland annat barns kompetens, intressen,
lektålighet, uthållighet, vilka mönster och rytmer barnens lekar har samt vilka barn som leker
med varandra. Rosenqvist (2006) belyser även hon vikten av pedagogens deltagande i barns
lek då barn har lättare att då bearbeta olika begrepp än vad de skulle göra om de lekte själva.
Hon anser dock att pedagogen inte får ta över leken utan skall istället följa lekens
händelseförlopp och på ett naturligt sätt tillföra kunskaper och förståelse. Det är genom lek
som barn utvecklar en större förståelse för sin omvärld som innan var obekant. Rosenqvist
(2006) beskriver leken som en drivkraft och ett lärandeverktyg som främjar barns lust att lära
samt utvecklar barns begreppsförståelse och socialisation.
Öhman (2011) menar att lärarens roll i leken speglar hur pedagogen ser på betydelsen av lek.
Hon menar vidare att lek kan organiseras på flera olika sätt, pedagogen kan ge barnen förslag
för att på så sätt utveckla och fördjupa leken men pedagogen kan även erbjuda barnen
lekmaterial som går ihop med deras lek. Öhman (2011) belyser även den planerade leken där
pedagogen planerar och utformar målformuleringar om en lek, pedagogen kan även involvera
andra aktörer och föräldrar/vårdnadshavare i detta arbete där en diskussion om lekens
betydelse sker.
Lekens betydelse för barns utveckling har i dag blivit mycket aktuellt och förstärkts av flera
olika forskare menar Pramling Samuelsson och Mauritzson (1997). I leken får barnen själva
pröva sig fram till olika lösningar, de menar vidare att pedagogens delaktighet och samspel
med barnen i leken har en stor betydelse. Genom att barnen leker skapas en start motivation
hos dem att vilja lära. Leken kan utvecklas och omformas på flera olika sätt allt beroende på
struktur, gruppstorlek samt pedagogens roll. Eftersom det inte finns några rätt eller fel i leken
stimuleras barnens nyfikenhet och viljan att lyckas på så sätt blir barn mer självsäkra och
vågar att använda sin nyfikenhet samt pröva på olika saker i andra situationer. Pramling
Samuelsson och Mauritzson (1997) anser att det är viktigt att skapa utrymme för att leken
även skall utvecklas i skolan, det är då viktigt att se över materialet och utrymmet som erbjuds
men även pedagogernas attityd och förhållningssätt till lek och lärande. Tiden har en
avgörande roll i leken, att ge tid och utrymme för att barnen skall kunna gå in i lekens värld
och bli engagerade. Det är ytterst viktigt att ge tid och rum till barns lek menar Öhman (2011).
15
Även barn som kan leka måste utmanas och inspireras att hålla liv i leken, och på så sätt leka
länge men även få leka färdigt samt avsluta leken på ett bra sätt.
Leken kan även ses som en viktig faktor som är nära kopplat till hälsan, Öhman (2011) menar
att leken är en viktig aktivitet, inte enbart för att den bidrar till barns utveckling utan även för
att leken är viktig i sig. Genom att barn träder in i lekens värld skapas det nya känslor av
bland annat glädje, spänning och lust. Alla dessa känslor leder till välmående och är på så sätt
nära kopplat till hälsan. Hon menar vidare att pedagoger ofta tar leken för givet, dock är det
viktigt att den vuxne inspirerar barnen att leka. Detta skall ske genom att utgå från barnens
intressen och erbjuda de inspirerande miljöer för dessa lekar.
Griffiths (1995) anser att det blir svårt för barnen att utvecklas om pedagogen alltid säger till
barnen hur och vad de skall göra, det är därför viktigt att ge barnen tillfällen där de själva får
komma på egna lösningar. I den matematiska leken ges barnen tillfällen att upprepa saker,
ställa frågor samt diskutera med sina klasskamrater utan att känna någon press. Matematik
och leken kan kopplas samman, vi som pedagoger måste visa att matematik är ett lustfyllt och
användbart ämne.
Lek som är baserat på barns verkliga upplevelser ger många värdefulla möjligheter för barnen
att använda sig utav läsning och skrivning. Genom att pedagogen erbjuder barnen relevant
skrivet material i barnens lek får de möjlighet att uppleva läs- och skrivträning på ett
meningsfullt och lämpligt sätt. I leken samspelar barnen med varandra för att kunna uppnå en
önskad lek. När barnen gör detta öppnar de flera möjligheter för inlärning i samarbete. Barn
kan i flera fall även hjälpa andra barn att lära. När ett barn visar sin läs- och skrivkunnighet i
leken finns denna då omedelbart tillgänglig för de andra barnen i leken (Hall, 1995).
Rosenqvist (2006) menar att i skolans verksamhet är leken mest framkommande i
schemalagda och organiserade aktiviteter än en integrerad del i skolans vardagliga arbete.
Hon menar vidare att leken i förskoleklass har hamnat i skuggan och att det har skett en
förskolning av sexårsverksamheten. Leken sker då främst under pedagogernas bestämmelser.
När leken möter skolans traditionella undervisning beskriver Rosenqvist (2006) att detta då
sker på skolans villkor och detta försvårar integrationen. Genom att integrera skolans
undervisningstradition och lek sker lärandet på ett lustfyllt och lekfullt sätt som gynnar barns
sociala och ämnesmässiga utveckling. Lekande inslag i undervisning ger barn en större frihet
och utrymme i att leka i samband i ämnesundervisning eller temaarbete.
Alla barn kan leka dock finns det i en barngrupp alltid något barn som brister i att leka. Dessa
barn förstår inte vad de andra barnen gör i leken, utan står oftast utanför eller förstör för de
andra. Anledningen till att en del barn inte leker är att för att de kräver trygghet, känner
rädsla, och de vågar inte lämna verkligheten och träda in i den magiska lekvärlden. I
barngruppen kan de även finnas barn som ännu inte har lärt och förstå leksignalerna. Dessa
barn har ännu inte förmågan att kunna skilja på lek och verklighet. Pedagogen måste därför
vara mycket tydlig i vad som är lek och vad som inte är lek, samt att man kan gå in i lekens
värld precis som man kan gå ur den. För att utveckla dessa barns lekförmåga måste pedagoger
tala, lyssna samt leka med barnet (Knutsdotter Olofsson, 2003).
Sammanfattning:
Lek har en stor betydelse för människans utveckling, och är kan ses människolivets viktigaste
faktor då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och de är
genom leken som barn utforskar sin omgivning, lösa problem samt uppfylla sina behov. I
16
leken formas individens personlighet. I leken utvecklas även barns intellektuella, emotionella,
sociala och motoriska färdigheter. Leken stärker även barns självkänsla. För att barn ska
kunna leka är det nödvändigt att kunna skilja på lek och verklighet. Lekvärlden består av det
som sker innanför lekens ramar. För att kunna komma in i denna lekvärld måste barn kunna
lämna verkligheten och ta fram de inre föreställningarna.
Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra oavsett ålder eller
erfarenheter. Lek kan förklaras som en naturlig aktivitet som uppstår mellan barn men även
mellan vuxna. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen
stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.
17
Teoretiskt perspektiv Vi använder oss av utvecklingspedagogik för att kunna belysa lekens betydelse för barns
utveckling och lärande i förskoleklassen så som det uttrycks i denna pedagogik.
Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att utvecklingspedagogik är ett sätt att
arbeta på. De menar även att barns olika synsätt på omvärlden innefattar en helhet där barnen
deltar och är nyfikna, detta innebär att barn inte ser världen som något indelat i olika ämnen.
Utvecklingspedagogik är en pedagogisk ansats som innebär att pedagogen påverkar barnen
mot ett visst mål där lek och lärande går samman. Det som kännetecknar
utvecklingspedagogiken är barns sätt att lära i helhet, barns kunskap och förståelse utvecklas
ur en helhet om olika idéer. Därefter får barnet olika aspekter och erfarenheter och detta för
med sig en ny och mer utvecklad förståelse. Inom utvecklingspedagogiken står barns
kunnande och erfarenheter om världen i relation med lekens fantasi, och detta för i sin tur med
sig en positiv utveckling i verksamheten. Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar
att barns perspektiv är något centralt inom denna teori. Barns perspektiv innefattar
erfarenheter som de skapat i lek och lärande. Barnen bidrar själva till meningsskapandet hos
dem själva. Johansson och Pramling Samuelsson menar vidare att hur detta perspektiv
synliggörs ute i verksamheten beror på pedagogens egen kunskapssyn samt barnsyn.
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) beskriver utvecklingspedagogik som en
teori som utgår från förståelsen av barns förståelse och förhållande till sin omvärld. De
belyser vikten av pedagogers förhållningssätt gentemot att skapa möjligheter för att utveckla
barns lärande genom lek. I denna teori beskrivs det lekande lärande barnet som kreativt och
aktivt som meningsfullt utvecklas i interaktion med andra. Det centrala i denna teori är att
barn leker och lär samtidigt, detta utifrån pedagogers målmedvetenhet och delaktighet.
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) anser att leken är som en viktig arena för
barns utveckling och lärande, det är i den spontana leken som barns kommunikativa och
metakognitiva färdigheter utvecklas. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003)
anser att pedagogen har ett stort ansvar för att skapa en god miljö där barn ges stora
möjligheter till eget reflekterande. De menar även att pedagogen skall vara kompetent nog att
kunna ta vara på barns egna initiativ samt fånga deras nyfikenhet och intresse. Inom denna
teori sker lärandet inom barnet och barnet ses som kompetent och aktivt. Pedagogers agerande
och ansvarstagande är mycket viktigt. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003)
menar att pedagogen måste ha tillit till barns egna förmågor, ta ansvar för barns individuella
behov samt betrakta barnet som fullvärdigt och betydelsefullt. Pramling Samuelsson och
Asplund Carlsson (2003) menar att människan utvecklas inifrån och att barn är i stort behov
utav vuxna som förebilder. Dessa skall motivera och inspirera barn till att självständigt söka
mening och förståelse om sin omvärld. De menar vidare att det är pedagogens roll att möta
barns tankar samt ge dem stöd i sitt lärande.
Inom utvecklingspedagogiken beskriver Johansson och Pramling Samuelsson (2007)
begreppet relevanssruktur som innebär meningsfullhet och igenkännandet hos barnen. De
belyser även att lärande i utvecklingspedagogiken består av objekt och akt. Lärandets objekt
innebär barns kunnande och förståelse om omvärlden, detta innefattar vad barnen skall lära
sig. Lärandets akt innebär hur barnen lär sig. Johansson och Pramling Samuelsson menar att
barn lär sig på många olika sätt, där de bland annat får experimentera, iaktta och imitera.
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003) menar att lärandet inom denna teori
bygger på barns kreativitet och inlevelseförmåga, detta helt oberoende på deras genus, klass-
18
och kulturella tillhörighet. Det intressanta i denna teori är att ta reda på hur lärandet går till
samt vad barns skolgång bidrar med.
Barnen befinner sig ständigt i en utvecklingsfas som de lär sig här och nu menar Johansson
och Pramling Samuelsson (2007). Utvecklingspedagogiken belyser vikten av pedagogers
delaktighet i barns lärande, då denna teoretiska ansats handlar om lärares påverkan på barns
utveckling och förståelse kring deras omvärld. Respekten för det enskilda barnet har en viktig
roll inom denna teoretiska ansats. Pramling Samuelsson (2011) menar vidare att det i
utvecklingspedagogiken tydligt framkommer vikten av att pedagogen arbetar professionellt
med barnen för att således kunna utveckla deras kunnande och förståelse för sin omvärld. Hon
menar vidare att det är viktigt att barn och pedagoger samspelar med varandra och bidrar med
information, tankar och idéer dock är det viktigt att belysa att det är barnet som skall skapa
mening med det som han/hon är med om. Det är viktigt att vi visar respekt för barnen då de
ger uttryck för deras tankar och idéer då dessa är centrala aspekter i barns lärande samtidigt
som de bidrar till att barn blir delaktiga. Hon menar att barn är individer som lär sig när de
leker då de riktar sitt intresse mot omvärlden. Det lekande barnet utforskar, prövar, frågar,
funderar och samspelar med andra då de utvecklar sina kunskaper och förmågor. Barns sätt att
agera är nära kopplat till vilka erfarenheter och möjligheter de besitter. Pedagogen och barnet
ska ha en likgiltig position, detta även om pedagogen har andra kunskaper och erfarenheter än
barnet, så är det viktigt att vi ger barnen tillfällen att skapa sin egen förståelse för omvärlden,
samtidigt som pedagogen utmanar barnen att tänka och fundera vidare.
I utvecklingspedagogiken är det centrala att pedagogen ständigt strävar efter att barnen skall
utveckla färdigheter kring och förståelse för ett fenomen. Det är minst lika viktigt att
pedagogen har kunskap om det hon/han vill utveckla barns förståelse och lärande om.
Johansson och Pramling Samuelsson (2007) menar att barnen i skolan ser de vuxna som en
trygghet och vänder sig oftast till pedagogen om de behöver hjälp och stöd med någonting.
Kontakten med pedagogen sker även när barnen har som mål att göra någonting som de inte
klarar av att göra själva eller vid en konflikt som de inte kan reda ut på egen hand. Barn vill
bli sedda och bekräftade därför söker en del barn pedagogens uppmärksamhet vid deras lek
och lärande detta för att påkalla den vuxnes uppmärksamhet samtidigt som barnet söker
samspel med en vuxen.
Johansson och Pramling Samuelsson (2007) belyser vikten av att länka samman lek och
lärande för att få en lustfylld form i undervisningen, på så sätt använder pedagogen leken som
ett verktyg. Pedagogen skall erbjuda barnen tid och rum att låta barnen bidra samt skapa och
utveckla leken och lärandet på deras egna villkor. De menar vidare att den vuxne ska låta
barnen fundera och reflektera över olika lösningar och strategier, på så sätt utvecklas inte
enbart innehållet i leken utan även dess form. Lekens roll i lärandet beskriver Johansson och
Pramling Samuelsson (2007) som en metod som bidrar till överskridande och nyskapande.
Lek kan användas som en metod för barns utveckling och förståelse för sin omvärld menar
Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003). De beskriver vidare betydelsen av
pedagogers förhållningssätt till barns levnadsvärld och perspektiv. I leken främjas barns
kommunikativa kompetens där de lär av varandra samt utvecklar förståelse för sina rättigheter
och praktiserar demokratiska principer. Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2003)
anser att leken påverkar barns utveckling samt att leken är social, emotionell och kognitiv.
Utvecklingspedagogik förespråkar barns eget deltagande och medvetande i sitt eget lärande
samt pedagogers förståelse för barns lärande. Lärandet skall ske genom varierat innehåll och
strategier och utgå från barns perspektiv. Lärandet skall ske på ett kreativt sätt och har som
19
utgångspunkt om hur barn lär om olika fenomen i sin omvärld. Pramling Samuelsson och
Asplund Carlsson (2003) menar att barns lärande sker genom att de får leka.
20
Metod
Vår ansats har varit kvalitativ vilket innebär att vi har använt det talande och skrivna ordet i
form av observationer, fältsamtal och intervjuer. Vi har valt den kvalitativa metoden på grund
av att vi vill ta reda på hur verksamma förskollärare använder sig av leken samt deras
förhållande och synsätt till leken
Kvalitativ metod Starrin och Svensson (1994) beskriver den kvalitativa metodens egenskaper som något som är
möjligt att uppleva men som inte går att kvantifiera eller mäta. Den kvalitativa metoden har
som utgångspunkt för att undersöka olika egenskaper kring ett fenomen genom att värdera,
söka motiv och innebär avsikter i mänskliga beteenden, upplevelser och erfarenheter.
Backman (2008) menar att i den kvalitativa metoden undersöker forskaren verkligheten
subjektivt. Verkligheten ses då ur ett forskningsperspektiv som en individuell, social och
kulturell konstruktion. Det som är intressant för forskaren är att undersöka människans
uppfattningar och tolkningar i dess omgivning. Intresset i denna metod grundar sig i
individens tolkningar och agerande. Backman (2008) menar vidare att den kvalitativa
forskaren intresserar sig för att undersöka individers upplevelser och tolkningar samt hur
individer strukturerar sin omgivning utifrån sina tidigare erfarenheter och kunskaper. Syftet
med den kvalitativa metoden är att studera människan och interaktionen med omvärlden.
Forskaren befinner sig enligt Backman (2008) nära det studerande fenomenet och blir en del
av metoden. Den kvalitativa metoden ger forskaren ett stort utrymme av flexibilitet och
variation.
Fallstudier inom den kvalitativa metoden är mycket framkommande i den vetenskapliga
studien anser Backman (2008). Han definierar fallstudier som en kvalitativ strategi för att
kunna undersöka ett särskilt fenomen i sin realistiska miljö. Innan fallstudien utformas ett
forskningsproblem eller forskningsfrågor kring utifrån en särskild praktisk vardaglig
verksamhet. Dessa forskningsfrågor kategoriseras som frågor som skall vara till hjälp för att
skapa ny förståelse kring det specifika fenomenet. Därefter väljer forskaren sin analysenhet
som ska granskas. Denna analysenhet kan utgå från att vara en individ, en grupp, organisation
samt företeelser eller händelser.
Etnografi som kvalitativ forskningsansats Vi har i vår studie inspirerats av etnografin som en kvalitativ forskningsansats då vi i vår
studie vill få en förståelse för pedagogers synsätt på samt deras arbetssätt med lek. Kullberg
(2004) menar att en etnografisk studie även kan kallas för en fältstudie, vilket betyder att
forskaren under en tid befinner sig i den aktuella miljön i olika situationer och sammanhang.
För att forskaren skall kunna få tillträde till den miljö som är aktuell för studien skall
forskaren ta kontakt med så kallade gate keepers, det vill säga betydelsefulla kompetenta
aktörer. Dataarbetet i en etnografisk studie skall ske systematiskt, med utgångspunkt i att
lyssna, deltaga, fråga samt observera samtidigt som forskaren gör fältanteckningar. Dessa
fältanteckningar sammanställs sedan i form av en loggbok. Även ljudbandspelare kan
förekomma i en etnografisk studie och den data som man har fått skall sedan transkriberas.
Kullberg (2004) menar att forskaren i en etnografisk studie studerar ett fenomen i dess
naturliga miljö. Hon beskriver vidare att det är viktigt att forskaren kontinuerligt återkommer
21
till fältet för att öka tillförlitligheten i studien och på så sätt utföra olika korrigeringar på ett
naturligt sätt.
Kullberg (2004) beskriver olika delar som kan ha en påverkan på forskarens observationer.
Dessa är den fysiska platsen som forskaren befinner sig i, de olika aktörerna som finns
närvarande i den studerande miljön, de handlingar som personerna i observationen utför, de
olika objekt som finns i rummet, enstaka handlingar som personer utför, tid, olika personers
mål samt de känslor som upplevs och uppstår. En etnografisk intervju kan likna ett
semineriesamtal eftersom syftet med intervjun är att väcka tankar hos den deltagande så att
kunskap utvecklas.
Inom etnografisk forskning finns det två vanliga intervjuformer dessa är enligt Kullberg
(2004) den informella- samt den formella intervjun. Hon menar vidare att den informella
intervjun även kan ses som ett samtal, detta samtal växer fram under
dataproduktionsprocessen. Intervjuaren låter sig på ett naturligt sätt ledas av informantens
svar och innehåll. Den informella intervjun kommer vi i denna studie kalla för fältsamtal då
dessa samtal sker ute på fältet i anknytning till våra observationer. Den andra intervjuformen
är den formella intervjun och kallas även för djupintervju. Denna intervjuform beskrivs som
en av de viktigaste redskapen för datainsamling och utgör en betydelsefull roll inom den
etnografiska forskningen. Denna intervju används då forskaren har ett behov utav att studera
och få förståelse för ett flertal händelseförlopp. Därefter planeras intervjun och även denna
intervju hålls i den aktuella miljön där både forskaren och den intervjuade befinner sig. Den
formella intervjun har som syfte att öka forskarens förståelse hos den intervjuade samt ta del
av den intervjuades tankar och uppfattningar om sin omvärld. Kullberg (2004) menar att
intervjufrågorna i en etnografisk studie skall ge möjlighet till den intervjuade att utveckla sitt
tänkande.
Dovemark (2007) menar att den observerande forskaren studerar olika människors perspektiv
och vardagsliv. Under observationer får forskaren möjlighet att ta del av människors sociala
liv. Syftet med observation förklarar Dovemark (2007) är för forskaren att lära känna samt att
upptäcka både sociala och kulturella processer inom den valda verksamheten. Detta som
fokus att studera en särskild grupp eller individ. Som forskare är det viktigt att vara nyfiken
och ha viljan att förstå olika sammanhang. Kihlström (2007) belyser vikten av att forskaren
kopplar observationerna till aktuell forskning då detta ökar forskarens förståelse och
kunskaper om det specifika fenomen som undersöks. Som observatör skall man beskriva det
som sker. Kihlström (2007) menar att forskarens egna förkunskaper och intressen påverkar
hur man observerar det är därför viktigt att vara medveten om detta under observationerna och
reflektera kring sina egna värderingar och det man har sett.
Den kvalitativa intervjun har enligt Kihlström (2007) liknelser med det vardagliga samtalet
dock skiljer sig dessa två då intervjun redan har ett bestämt fokus. I denna intervju är
intervjuaren intresserad av den intervjuades egen förförståelse och uppfattningar. Intervjuaren
i en kvalitativ intervju ställer öppna frågor där intervjuaren inte påverkar innehållet. Kihlström
(2007) belyser vikten av att forskaren i en kvalitativ intervju intervjuar personer med stor
erfarenhet och kunskap om det som forskaren vill studera.
Urval Vi har valt fyra förskoleklasser där vi har observerat och intervjuat sex pedagoger, då vi ville
få djupare kunskap om lekens användning och pedagogers egna synsätt och förhållningssätt
till barns lek. I anknytning till våra observationer genomfördes även fältsamtal med
22
förskollärarna. Vi valde att göra fältstudier i fyra olika förskoleklasser eftersom vi ansåg att
detta skulle bredda våra kunskaper om pedagogers användning av lek samt lättare kunna se
likheter och skillnader i deras arbetssätt. Vi valde dessa fyra förskoleklasser då vi sedan
tidigare är bekanta med skolorna dock var pedagogernas arbetssätt främmande för oss. Enligt
Kullberg (2004) studerar den etnografiska forskaren personer med kunskaper och
erfarenheter. Valet av undersökningspersoner görs utifrån forskarens undersökningsintresse.
Våra observationer och intervjuer skedde på förskollärarnas arbetsplats då det var nödvändigt
för att få en djupare förståelse för deras vardagliga arbete med leken. Kullberg (2004) menar
vidare att valet av undersökningsplats är i relation med undersökningspersonerna, då
forskaren undersöker i den naturliga miljön. Forskaren gör även urvalsbeslut om var
observationerna och intervjuerna skall ske och hur de skall göras samt vad som skall frågas.
Vi har även valt att genomföra två enskilda pilotstudier inför våra intervjuer, denna pilotstudie
genomfördes med två bekanta pedagoger.
Genomförande När vi skulle genomföra vår studie kontaktade vi förskollärarna i alla de fyra
förskoleklasserna som vi var intresserade utav. Detta gjordes både via telefon och vid
personlig kontakt då vi besökte verksamheterna, och vid denna kontakt frågade vi
pedagogerna ifall de ville delta i vår studie och vi fick deras medgivande till att utföra
observationer och intervjuer. Eftersom de etiska principerna är viktiga för oss gav vi vid våra
besök ut både missivbrev till pedagogerna samt informationsbrev till
föräldrar/vårdnadshavare. Under detta besök bestämde vi tillsammans med pedagogerna tid
för vår fallstudie. Vi utförde våra fältstudier under de timmar som förskoleklassen bedrevs. Vi
valde att ge ut ett informationsbrev till barnens föräldrar/vårdnadshavare för att göra de
medvetna om vår studie och vår närvaro i förskoleklassen. Vid våra besök och i våra brev
presenterade vi både oss själva och syftet med vår studie. Under insamlingen av data valde vi
att observera och intervjua enskilt i två verksamheter vardera. Vi observerade och intervjuade
under två dagar i varje förskoleklass. Innan vi gjorde vår fältstudie förberedde vi lämpliga
observation- och intervjufrågor, dessa frågor har som utgångspunkt i denna studies syfte och
frågeställningar.
Johansson och Svedner (2001) menar att löpande observationer innebär att man i förväg
använder sig utav olika scheman då man exempelvis skriver ner tidpunkt och verksamhet
samt läraragerande. Detta kallar de för en observationsmall. Vid en löpande observation
beskriver observatören faktiska händelseförlopp och beskriver sammanhang. I en löpande
observation kan observatören förhålla sig till så kallade critical incident detta förklarar
Johansson och Svedner (2001) som olika skeenden som observatören är intresserad av. Dessa
skrivs sedan ner och definieras. De menar vidare att vid en observation skall det skrivna
språket återges så likt som möjligt i det händelseförlopp som har observerats. Vi kan se
likheter med den observationsmall som Johansson och Svedner (2001) beskriver då vi i förväg
hade valt ut olika frågor som vi var intresserade av att besvara. Efter varje observation hade vi
ett fältsamtal med pedagogen då vi samtalade om intressanta aspekter och skeenden som
uppkom vid våra observationer. Vid våra två dagar ute i varje verksamhet genomförde vi även
en intervju med en pedagog i varje förskoleklass. Vid denna intervju hade vi förbestämda
frågor som pedagogen fick besvara. I början utav intervjun frågade vi efter pedagogens
medgivande för att spela in intervjun med hjälp utav en diktafon. Detta var något som alla
deltagare gav sitt medgivande till. Vi observerade och intervjuade respondenterna på deras
arbetsplats det vill säga i deras naturliga miljö. Vid observationerna valde vi att samla in data
genom löpande observationer.
23
Pilotstudie
Vi genomförde en pilotstudie med våra intervjufrågor med två verksamma pedagoger dock
utan anknytning till våra valda förskoleklasser. Denna pilotstudie underlättade för oss vid våra
intervjuer i förskoleklassen då vi kände oss mer förberedda samt beredda på att ställa
följdfrågor.
Etik I vårt missivbrev och i informationsbrevet till föräldrar/vårdnadshavare informerade vi de om
studiens syfte, innehåll samt de etiska principer som gäller vid examensarbete.
Vetenskapsrådet (2011) beskriver att vid deltagande observationer är det viktigt att informera
deltagarna att de utgör en viktig och betydelsefull roll för studien samt att de ger sitt samtycke
till att delta. Vid forskning är det viktigt att forskaren förebygger att deltagarna kommer till
skada samt att deras identitet skyddas.
Vetenskapsrådet (2011) beskriver vikten av etiskt handlande vid forskning. Framställning av
ny kunskap är på många sätt värdefullt som både kan bidra till individers och samhällets
utveckling. Ny forskning innebär att förhålla sig etiskt och utgår från olika riktlinjer. De
beskriver även forskning som en viktig del av samhället idag och därav ställs stora
förväntningar på den. Vetenskapsrådet (2011) beskriver forskarens ansvar med dem som
deltar och påverkas av studien. Studien skall vara av god kvalitet där forskaren inte påverkas
av yttre faktorer och förhåller sig neutralt. För att kunna genomföra en studie med människor
krävs det att de blir väl informerade om studiens syfte och innehåll, deras medgivande och
människornas deltagande skall då även skyddas från olika risker eller kränkningar. Detta krav
kallas för individskyddskravet. I vår studie har vi inte skrivit barnens, pedagogernas och
verksamheternas riktiga namn och därmed skyddas deltagarnas identitet.
Vetenskapsrådet (2011) beskriver fyra viktiga begrepp inom forskningsetik. Dessa är
sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet. Sekretess innebär att vi som bedriver
studien inte delar med oss av vår data till obehöriga. Tystnadsplikt innebär att vi i vår studie
inte benämnde deltagarnas personliga uppgifter och förhållanden till obehöriga. Anonymitet
innebär att man inte skall kunna koppla samman studiens resultat med den enskilda individen
och att de förblir anonyma. Konfidalitetskravet innebär att obehöriga inte kan ta del av
deltagarnas uppgifter.
Validitet och reliabilitet Svensson (1996) menar att validitet är starkt sammankopplat med reliabilitet och beskriver
vidare att om validiteten är god är även reliabiliteten god. Han anser dock att om reliabiliteten
är god finns det ingen garanti att även validiteten är det. Inom den kvalitativa ansatsen talar
man om något som kallas för ett konstant objekt Svensson (1996) menar att det konstanta
objektet har en stor betydelse för resultatet, det vill säga intervjupersonens sinnestillstånd har
en stor påverkan. Under våra observationer i vår fallstudie antecknades detta i form av
löpande protokoll, och under våra intervjuer bandades detta i samtycke med våra respondenter
för att vid ett senare tillfälle transkriberas. Vi anser att detta är viktigt då vi genom de
inspelade intervjuerna får fram pedagogernas exakta svar. Genom både våra protokoll och
inspelade intervjuer anser vi att detta förstärker validiteten i vår studie. Efter observationer
genomfördes även fältsamtal där vi tillsammans med respondenterna samtalade kring olika
skeenden och händelseförlopp. Detta anser vi även säkerhetsställer att vår förståelse stämmer
överrens med det vi har sett genom våra observationer.
24
Vi anser att denna studies reliabilitet stärks utifrån vårt val av metod, då vi har använt oss utav
observation, fältsamtal och intervju. Genom att vi har använt oss utav dessa tre redskap anser
vi att har fått en bred inblick både i förskollärarnas förhållningssätt samt deras arbetssätt. Alla
dessa redskap kompletterar varandra och vi anser att det på så sätt förstärker studiens
reliabilitet.
I en kvalitativ studie kan inte reliabiliteten bedömas utan att bedöma frågans validitet, då
dessa två är väl sammankopplade och beroende av varandra menar Svensson (1996). Han
beskriver vidare begreppet validitet och menar att detta innebär hur väl man har mätt det som
man har som avsikt att mäta. Detta begrepp visar hur giltigheten i vårt resultat men även hur
giltigt våra mätinstrument och hur giltig vårt undersökningsupplägg varit. Vi anser att denna
studies trovärdighet och validitet förstärks då vi har genomfört våra fallstudier under två dagar
i varje verksamhet. Under dessa två dagar anser vi att vi har fått en djupare förståelse för hur
förskollärarna arbetar praktiskt med leken samt även deras förhållningssätt till leken.
Analys/bearbetning Dovermark (2007) beskriver den etnografiska analysen som en pågående process där
forskaren har som mål att finna mönster. Målet med den etnografiska analysen är för
forskaren att upptäcka, identifiera samt beskriva egenskaper och företeelser. Forskaren skall
genom analysen visa resultat, samband och olika dilemman. Forskaren skall även ta distans
från det välkända och beskriva den sociala struktur som har studerats. Den etnografiska
forskaren skall i analysen både analysera och reflektera över varje observation och intervju.
Kullberg (2004) menar att en analys hjälper forskaren att skapa mening med insamlad data.
Hon belyser vikten av att forskaren ständigt reflekterar om både resultatet och teorier vid
beskrivning av analys. Hon belyser vidare vikten utav att forskaren urskiljer olika begrepp
och egenskaper i det som studerats. Kullberg (2004) anser att forskaren i analysen skall kunna
utskilja olika mönster och även se helheten i det som har studerats.
För att få reda på ett resultats validitet och reliabilitet anser Svensson (1996) att man skall
bedöma resultatet utifrån studiens syfte. Detta genom att belysa studiens resultat med de
frågeställningar som tagits upp i syftet. Därför har vi i vår diskussion valt att diskutera och
analysera vårt resultat utifrån denna studies syfte och frågeställningar.
25
Resultat I vår studie vill vi få kunskap om pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling
samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i
förskoleklassen. Vårt resultat i denna studie kommer här att kategoriseras och sammanställas.
Förskoleklass Rosen Förskolläraren Susanne anser att det i denna förskoleklass är väldigt viktigt med lek. Hon
belyser även vikten av att vi inte får glömma att förskoleklassen inte är skola, utan att det är
en verksamhet mellan förskolan och skolan. Det är därför viktigt att finna en balans mellan
dessa två verksamheter som passar ens barngrupp. Pedagogen anser att barnen i leken övar
sina färdigheter i flera olika saker, bland annat turtagning, att ta hänsyn till varandra och att
samarbeta med andra både när det gäller barn och vuxna. Hon menar även att leken är något
som är naturligt för barnen och att de i leken inte behöver tänka så mycket. Förskolläraren
anser att alla barn kan leka, dock på olika sätt. Alla barn är olika och individuella och detta
speglar sig även i leken menar hon.
Leken är väldigt viktig i min förskoleklass, det är viktigt att vi inte glömmer
att förskoleklassen varken är skola eller förskola, vi måste hitta en balans
där emellan som passar vår barngrupp... Alla barngrupper är olika och för
mig och barnen är leken mycket viktig… I leken behöver inte barnen tänka
så mycket, allt kommer naturligt... Eeh…eftersom vi har satt ut ett pass med
fri lek efter svenska och matematik lektionen så kan det vara skönt för de att
få tänka på något annat som inte är så teoretiskt… (Susanne)
Dagen i förskoleklassen börjar med en samling där både pedagogen och barnen inleder med
att klappa sina namn men också sin favoritfärg. Efter samlingen följer fri lek som inleds med
att förskolläraren delar in barnen i grupper.
Under den fria leken delar förskolläraren in barnen i grupper. Hon berättar vem som får leka
med vem samt var de får leka.
Sara, Leonor, Conrad och Mohammed leker i kuddrummet.
Samantha, Caroline, Isaac och Gabriel leker i bygghörnan.
Juliette, Elin, Dino och Elias leker i stora rummet.
Madelene, Hugo, Pedro och Samantha leker i dramarummet. (Susanne)
Barnen går till respektive rum och börjar leka. Pedagogerna sätter sig vid ett bord och skriver
ner vad och med vem varje barn leker, samtidigt som pedagogerna går runt bland barnen och
ser till att allt är ok och återvänder sedan till sitt bord och planerar kommande aktiviteter samt
förbereder inför fritidsverksamheten. Efter lunchrasten återgår barnen till lekgrupperna och
den gemensamma leken.
Förskollärarens val av styrd lek beskriver hon är ett bra arbetssätt då barnen har en tendens att
hålla sig till en och samma lekkompis och anser vidare att det är viktigt att barnen i
förskoleklassen får öva sina färdigheter i att samspela med andra barn inte bara några enstaka.
Hon berättar att hon i sin planering brukar bestämma grupperna och brukar byta ungefär
varannan dag. I slutändan har alla barn lekt med varandra och detta bidrar till att det blir en
26
god sammanhållning i klassen. Hon menar att alla barngrupper är olika och att detta arbetssätt
passar denna grupp mycket bra. Genom att bestämma åt barnen vad de ska leka minskar man
risken att samma barn leker med samma leksaker. En del barn kan leka med samma docka
hela veckan och detta anser hon är helt fel och något som barnet istället får göra hemma.
Förskolläraren berättar att hon inte deltar i barnens lek. När barnen är ute och leker står
förskolläraren främst med de andra förskollärarna och småpratar, dock finns förskolläraren
alltid i närheten av barnen för att exempelvis lösa en konflikt. Förskolläraren berättar att hon
medvetet valt att inte delta i barnens lek både inomhus och utomhus eftersom hon anser att
detta är en tid då barnen skall få leka med varandra och lära känna varandra. Hon berättar
dock att de vid en del tillfällen har genomfört någon gemensam lek och att hon då givetvis har
deltagit. Hon menar vidare att det kan ibland vara bra för barnen att se att även vuxna kan
leka.
Den fria leken skall ske på barnens villkor och är en aktivitet där barnen lär
känna varandra, därför anser vi att det är viktigt att vi ger de lite egentid
och inte deltar... Givetvis om de frågar om vi kan vara med så gör vi det,
men det brukar inte ske ofta. (Susanne)
När barnen är ute under skolrasterna leker barnen med sina klasskamrater eller/och med barn
från andra klasser. Förskolläraren står då med andra pedagogen och småpratar, dricker kaffe
och löser olika konflikter som uppkommer bland barnen.
Vid en så kallad utedag går förskolläraren tillsammans med barnen till skolskogen. Väl
framme i skolskogen informerar hon samtliga barn att det är viktigt att man håller sig i
närheten och att man alltid skall kunna se sin fröken, om man inte kan se henne betyder det att
man har gått för långt och måste då hålla sig närmare. Förskolläraren finns med barnen i
skogen men låter barnen leka fritt. Hon sitter på en bänk och har koll på dem samtidigt som
hon då och då säger till att de inte får gå för långt. Klockan 12 samlar hon alla barn och de går
gemensamt tillbaka till skolan.
När det gäller att integrera leken i de olika ämnena anser förskollärarna att det är något hon
gör. Hon berättar att barnen i byggrummet lär sig de olika geometriska formerna, antal, färger
osv. Hon berättar vidare att man kan finna inslag av bland annat matematik, svenska och
naturkunskap i alla lekar.
Sammanfattning
Förskolläraren Susanne anser att det är väldigt viktigt med lek i förskoleklassen. Hon anser att
det är viktigt att förskoleklassen skall behålla sitt lekfulla sätt att lära och inte efterlikna
skolans arbetssätt i en allt för stor utsträckning. Det är viktigt att finna en balans mellan
förskolan och skolan. Vi kan se att Susanne har ett syfte med sin pedagogstyrda lek då hon
bestämmer både barnens lekkamrater och lek. Då hennes syfte är att stärka sammanhållningen
i klassen samt barnens relationer. Hon anser att hon integrerar leken i det vardagliga arbetet,
då barnen i byggrummet lär sig olika geometriska former i sin konstruktionslek. Det vi anser
är att hon inte har något större pedagogiskt syfte med leken då barnen får leka fritt utan ett
specifikt mål.
Leken i förskoleklass Rosen är mest framkommande i barns fria lek både inomhus och
utomhus. Förskollärarens deltagande kan beskrivas som mest framkommande i den styrda
27
leken, i övrigt var hennes deltagande roll mer övervakande och stöttande. Hon anser att det
enbart ibland är viktigt för barnen att se att även vuxna leker. Vi anser att hennes synsätt på
pedagogers deltagande i lek är väldigt svagt då pedagoger utgör en viktig roll i barns lek
genom att vara förebilder. Vi menar vidare då är det viktigt att pedagoger ofta och på ett
varierat sätt deltar i barns lek.
Förskoleklass Pingo Förskolläraren Hamza anser att leken i förskoleklassen är viktig då barnen lär sig en hel del
och belyser vikten av att barnen i leken utvecklar sin samarbetsförmåga. Förskolläraren menar
vidare att leken är något naturligt för barnen då de har lekt ända sedan barnsben och att det är
viktigt att vi inte tar ifrån dem detta i skolan, utan låter dem fortsätta leka. Leken öppnar upp
en ny värld för barnen, en värld där allt blir mer intressant för barnen och där det blir lättare
för dem att uttrycka sig. Han menar vidare att han använder sig utav leken när han vill att
barnen skall ta till sig nya kunskaper. Förskolläraren anser inte att leken tar en tillräckligt stor
plats i sin egen förskoleklass, han menar vidare att leken förekommer varje dag dock i olika
mängder.
…Ska jag vara helt ärlig så anser jag inte att den har så stor plats…leken
förekommer varje dag men i olika mängder... Ena dagen kan vi leka i en
timme medan en annan dag förekommer leken i enbart 30minuter... Det är
som sagt väldigt olika och beror på vad det är för dag… Oavsett hur mycket
utrymme jag ger till leken så har den givetvis alltid en lärande roll.
(Hamza)
Leken förekommer till största del vid barnens rast, då de är ute på skolgården. Skolgården
består av en klätterställning, fotbollsplan, sandlåda samt gungor. Barnen leker under denna tid
tillsammans med andra barn men inte med några redskap. Det finns ett förråd men det är inte
öppet. Förskolläraren står under hela rasten tillsammans med andra lärare och är inte delaktig
i barnens lek.
Förskolläraren menar att så fort möjligheten ges brukar han delta i barnens lek. Han menar
vidare att det finns ett barn i oss alla och genom att delta i barnens lek kommer man de
närmare. Han beskriver en situation där han fick vara med några flickor och leka mamma,
pappa, barn och han fick rollen som lillasyster. Han beskriver vidare denna situation som
mycket intressant och märklig eftersom han helt plötsligt inte var deras lärare längre utan
deras lillasyster.
När barnen kommer in till klassrummet efter lunchrasten är det tid för den fria leken,
förskolläraren säger till barnen att det är dags för fri lek och barnen vet på direkten vad detta
innebär och går till det de vill arbeta med, exempelvis pärla pärlplatta, leka i dockvrån, spela
spel osv. Under denna tid sitter förskolläraren främst vid sitt bord och tittar i olika pärmar
samtidigt som han/hon planerar kommande aktiviteter. Vid vissa tillfällen försvinner
förskolläraren till kopieringsmaskinen som ligger i ett annat rum.
Esmeralda: fröken kan du spela med mig?
Förskolläraren: Inte riktigt nu Esmeralda, jag är lite upptagen.
Esmeralda: Okej, då ska jag vänta på att du inte är upptagen längre
28
Förskolläraren sitter och planerar nästa veckas aktiviteter, man kan se att han känner sig lite
stressad när Esmeralda sitter och tittar och väntar på att han ska börja spela med henne. Han
lägger ifrån sig sina papper och sätter sig vid Esmeralda.
Esmeralda: ska vi spela nu?
Förskolläraren: Ja vi kan spela en stund…
Ett exempel på en lärarstyrd lek är följande exempel. Under en morgonsamling hade barnen
tillsammans med förskolläraren ett litet gymnastikpass där de gemensamt utförde olika
rörelser.
Förskolläraren tog fram ett stort tygstycke som är indelat i olika färger och bad barnen att
sätta sig i en ring och ta tag i tyget samtidigt som han berättade för dem att de tillsammans
skall blåsa upp en fallskärm.
Förskolläraren: Denna leken har ni ju lekt innan så den kan ni ju. Men ska
jag dra reglerna igen?
Yousef: Ja för man kan faktiskt glömma
Kenza: Jag vet hur man gör
Förskolläraren: Då ska jag dra det snabbt. Alla måste stå stilla och hålla i
en bit av tyget med båda händerna, ni får bara hålla händerna vid en färg.
När jag sedan säger att alla gröna ska byta plats då måste ni springa under
fallskärmen och byta plats med en kompis. Är det ok?
Esmeralda: Mmmm
Natasha: ja nu kör vi!
August: Jag ska vinna!
Förskolläraren: Det viktigaste är att vi har roligt, är ni beredda? Alla
gröna byter plats…
Förskolläraren berättar anledningen till att han valt att ha ett pass med gymnastik på
morgonen och menar att eftersom han är en ”gammal” idrottslärare anser han att det är viktigt
att starta dagen med att få göra olika rörelser. Barnen har i förskolan fått springa runt och leka
fritt och sedan helt plötsligt komma in i en verksamhet där de förväntas att sitta stilla på sina
platser, det kan bli som en chock för de och det är därför viktigt att de får ”spralla” av sig lite.
Barnens lek förekommer även ute i skolgården under skolrasterna. På skolgården finns en
klätterställning, en fotbollsplan, en sandlåda samt gungor. Barnen leker under denna tid
tillsammans med barn från sin egen klass samt med barn från de andra förskoleklasserna som
finns på skolan. Det finns ett förråd men det är inte öppet. Förskolläraren står under hela
rasten tillsammans med andra lärare och är inte delaktig i barnens lek. Barnen leker vid sin
utevistelse inte med några redskap, då de inte har någon tillgång till material eftersom
materialförrådet på gården är låst. Förskolläraren berättar att detta är ett medvetet val och
anser att det blir för mycket arbete både för barnen och pedagogerna att ha förrådet öppet. Om
de skulle ha det öppet skulle de alltid behöva ha någon som ansvarar för att all material
kommer in igen och så vidare. Han berättar vidare att det är bra för barnen att leka med
varandra istället för att exempelvis leka med en hink och en spade. Rasterna är bland annat till
för att barnen skall ha en paus och få frisk luft, olika material kan de få leka med inomhus.
Förrådet öppnas istället under fritidsverksamheten. Han berättar även att han har gjort ett litet
undantag och köpt in en fotboll och några hopprep som enbart är tillgängliga för hans
förskoleklass och dessa får tas med ut.
29
Förskolläraren berättar att han inte är så förtjust i begreppet fri lek och ser begreppet som en
gåta, eftersom det egentligen inte betyder att barnen får leka fritt. Han beskriver en situation
där två barn frågade förskolläraren om de fick hoppa hopprep inne i klassrummet och han var
tvungen att svara de med ett nej. Han menar vidare att så länge vi inte använder detta begrepp
fullt ut det vill säga låter barnen göra precis vad de vill så säger vi emot oss själva.
…jag använder även leken som fri lek där barnen själva bestämmer vad de
lär sig…I den fria leken har ju inte jag någon direkt påverkan (Hamza)
När barnen kommer in till klassrummet efter lunchrasten är det tid för den fria leken igen, och
barnen fortsätter att leka med det de lekte med innan de gick ut. Förskolläraren säger till
barnen att det givetvis är tillåtet att byta lekkamrat eller byta lek men att det då är viktigt att
man plockar undan efter sig innan man tar fram någonting nytt. Under denna tid sitter
pedagogen främst vid sitt bord och rättar olika uppgifter från skolboken, han arbetar även med
att förbereda kommande utvecklingssamtal. Vid vissa tillfällen går pedagogen runt i
klassrummet för att se till att allt går som det ska. Förskolläraren säger även till barnen lite då
och då att de skall prata med små bokstäver och att de inte behöver skrika till varandra när de
skall prata. Förskolläraren har en definition av fri lek.
…fri lek att barnen själva får välja vad de vill leka med…ehm….ska jag
vara helt ärlig så tycker jag inte om detta begreppet. Flera gånger när jag
har sagt till barnen att vi ska ha fri lek så har det exempelvis kommit fram
två flickor till mig och frågat om de kan få hoppa hopprep inne i
klassrummet och jag har då givetvis sagt nej. Och då säger jag ju
egentligen emot mig själv…Men egentligen kan vi ju ifrågasätta detta...
Innebär inte fri lek att barnen ska få leka helt fritt? Ja det är en gåta och jag
har tyvärr inte svaret på det... Men kort och gott kan vi säga att fri lek inne
hos mig innebär att barnen får leka fritt inom begränsade ramar och får
därför inte leka precis vad som helst...(Hamza)
Förskolläraren anser att han är fullt medveten om lekens betydelse och att det är viktigt att
använda sig utav lek men att det även är viktigt att vi förbereder barnen för det som komma
skall. Barnen har mindre än ett år på sig att öva in olika skolfärdigheter när det gäller hur man
helt enkelt skall bete sig i skolan. Att man skall sitta still på sin plats och så vidare. Han menar
vidare att det aldrig förekommer någon lek i de andra årskurserna eftersom det där förväntas
att barnen skall sitta stilla på sina platser och att det är viktigt för honom och för barnen att
man övar på dessa färdigheter.
Förskolläraren anser att alla barn i förskoleklassen leker, han menar dock att alla barn besitter
olika mycket fantasi och att det är fantasin som är huvudingrediensen i barns lek.
Förskolläraren berättar att barnen i hans förskoleklass leker mycket utefter de traditionella
könsmönstren, det vill säga flickorna leker mycket i dockvrån medan pojkarna leker med lego
och dinosaurierna. Han anser att han funderar på hur han skall göra för att locka flickorna till
de så kallade ”pojkleksakerna” och virse versa. Men har hittills inget svar.
Sammanfattning
Förskolläraren Hamza anser att leken i förskoleklassen Pingo är viktig då barnen i leken
utvecklar sin samarbetsförmåga samt andra färdigheter. Han menar att det är viktigt att inte
30
beröva barnen på leken i skolan. Han beskriver leken som en ny värld där barnen har lättare
att uttrycka sig. Han använder sig utav leken som ett lärande medel då han vill att barnen skall
ta till sig ny kunskap. Han anser dock inte att leken får en tillräckligt stor plats i sin
förskoleklass. Vi anser att leken främst förekommer vid barnens utevistelse samt vid kortare
pedagogstyrda rörelselekar. Vi kan se lektendenser i pedagogens arbetssätt dock utgör leken
en väldigt liten del i det pedagogiska arbetet. Förskolläraren Hamza förespråkar vikten av
pedagogers deltagande i barns lek och hans deltagande sker så fort möjligheten ges. Vi anser
att förskolläraren i förskoleklass Pingo ser möjligheterna med lek för barns lärande dock får
inte leken det utrymme som den enligt oss borde.
Förskoleklass Galaxen Förskolläraren Eva menar att det är svårt att få föräldrarna att förstå lekens betydelse. Hon
berättar dock att rektorn på skolan i mötet med föräldrar berättar vikten av barns lek och
lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Förskolläraren anser att när barn leker så
lär det sig många olika typer av färdigheter, de lär sig det sociala samspelet. Dessa färdigheter
kan enligt henne vara precis vad som helst, om de exempelvis har arbetat med något konkret
så som matematik eller svenska, kan barnen plocka upp det i leken och träna sina färdigheter.
I leken bearbetar de även det som de har upplevt. Förskolläraren berättar vidare att leken
utgör en väldigt stor och viktigt roll i hennes förskoleklass, hon menar att leken är den
viktigaste. Allt annat som de gör har en underordnad betydelse i jämförelse med leken.
…den viktigaste faktiskt…Ehm…Allt de andra som som vi gör det är
underordnad betydelse. Det är det absolut viktigaste…Ehm…och det gäller
och förklara det för föräldrarna jättetydligt. Att de verkligen förstår vilken
roll leken betyder, och då måste vi vuxna vara med och observera…(Eva)
Förskolläraren beskriver att hon använder sig av lek i de stunder som är inplanerade då hon
leker tillsammans med barnen. Det kan då vara en speciell lek som de leker tillsammans med
barnen. Förskolläraren belyser vikten av att leka tillsammans, barnen tycker att det är kul och
att det är viktigt att vuxna leker tillsammans med barnen. Hon beskriver även att lek kan
uppstå spontant då hon bara sätter igång en lek utan något speciellt syfte, utan det bara blir i
stunden.
Efter en samlig delar pedagogerna upp barnen i två grupper, hälften av barngruppen får spela
spel och den andra delen lämnar klassrummet för att öva på Lucia sånger. Spelaktiviteten var i
förväg bestämd av pedagogerna. Barnen ges dock möjligheten att själva välja spel. Pedagogen
hjälper de barn som har svårt att välja, och ger exempel på spel. Pedagogen deltar inte i
aktiviteten med går runt handleder och stöttar vid behov. Hon läser exempelvis spelregler och
övervakar barnens spelade. Efter spelstunden ger pedagogen barnen fri lek och barnen ges
friheten att själva välja lek. Pedagogen blir tillfrågad av några barn om hon vill bara med och
spela, vilket hon vill. Hon introducerar ett kortspel och förklarar spelets regler. Den fria leken
sker i en lugn och harmonisk atmosfär
Förskolläraren anser att det är viktigt att alltid vara närvarande och finnas till hands i barns
fria lek. Det är då som pedagogen kan lära känna barnen bättre. Alla barn kan inte leka och då
är det viktigt att både hjälpa dem och stötta dem. Genom att delta i barns lek kan hon lättare få
kännedom om vem som bestämmer eller är dominant i leken, samt de som har eller inte har
förstått lekkoden. Hon beskriver vidare att hon ser vikten av att delta i barns lek, och hon
31
deltar om behovet finns, och då med ett bestämt syfte. Därmed påverkas förskollärarens
deltagande av om hon anser att barnen är i behov av det eller inte.
Ja, det beror sig på…om det behövs, jag går inte in i en lek om jag anser att
allt fungerar. Men om jag ser att ett barn har svårighet med att komma in i
en lek, har svårighet med att inte kunna leka. Om jag märker att ett barn
här i förskoleklassen är utanför eller inte kan leka så självklart hjälper jag
till… (Eva)
Förskolläraren Eva beskriver även vikten av att delta i barns lek är att ge barnen stöttning och
att ge olika input, samt vikten av att delta mycket i barns lek i början för att hjälpa barnen att
föra leken vidare och kunna utveckla den.
När alla barnen är tillbaka i klassrummet från de leka fritt. Det är nu två pedagoger i
klassrummet. Förskolläraren stöttar barn i en sånglek, hon ger dem en Cd-skiva och en
mikrofon. Hon deltar själv i leken genom att sjunga tillsammans med barnen. Hon byter sedan
Cd-skiva och deltar sedan igen i sångleken. Hon visar rörelser till sångerna samtidigt som hon
sjunger, därefter är det fler barn som också vill delta i sångleken.
Vid en utevistelse var det sammanlagt tre pedagoger som var ute. De kan kategoriseras som
bestämmande och övervakande samt stöttande och hjälpande. Ingen av pedagogerna deltar i
barnens utelek. De löser konflikter som har uppstått i leken.
Efter rasten introducerar förskolläraren dagens matematikuppgift. Hon börjar genom att sätta
frågan ”vad är siffror bra för?”, ”Var finns det siffror?”,”varför är siffror bra?”. Därefter ger
pedagogen tillfälle till att höra barnens svar, och hon lyssnar samt stödjer barnen i deras
förklarningar och svar. När alla har fått svara på frågorna tar pedagogen upp en gammal
telefon. Hon använder detta konkreta material för att på ett praktiskt och lekfullt sätt förklara
siffrans betydelse. Hon berättar om telefonnummer och hon dramatiserar vad som händer om
man bara trycker på några telefonknappar, och berättar sedan om vikten av att knappa in rätt
telefonnummer. Hon dramatiserar sedan ett samtal till pizzerian.
Efter introduktionen delar bägge pedagogerna ut matematikstenciler till barnen. Barnen ges
möjligheten till fri lek när de är klara med stencilerna. Därefter har alla barnen fri lek.
Efter en morgonsamling introducerar en pedagog aktiviteten ”bokstäver och alfabetet” genom
att fråga barnen om de kan ge exempel på ord. Sedan ger hon egna exempel på ord och
meningar.
Pedagogen skriver ner meningar på tavlan. Hon samtalar med barnen om
vad som kännetecknar en mening, exempelvis att en mening består av ord
och avslutas alltid med en punkt. Pedagogen frågar hela tiden barnen, som
förväntas svar. Pedagogen ger sedan barnen i uppdrag att hämta fem
kaplastavar var. Därefter berättar pedagogen att varje kaplastav
symboliserar ett ord. Pedagogen säger sedan meningen ”mjölken är kall”,
och barnen skall lägga fram lika många kaplastavar som de tror det är ord i
meningen. När barnen har gjort detta ser pedagogen om barnen har gjort
rätt. (Liselotte)
32
Aktiviteten avslutat 8.40 genom att barnen får svenska stenciler. När barnen är klara
med stencilerna får de fri lek. Klockan 9.00 avslutar förskolläraren svenska
aktiviteten och ger all barn fri lek. Ingen av pedagogerna deltar i leken utan går runt i
klassrummet och plockar undan och städar i hyllor.
Förskolläraren berättar att hon gärna vill delta i barns utomhuslek och organisera
utomhusaktiviteter, dock förklarar hon att detta inte är möjligt då en pedagog vid raster har
huvudansvaret för två klasser. Hon förklarar att personalbristen vid raster påverkar lekandet
och pedagogers deltagande i barns lekar.
Vid en utevistelse är det två pedagoger ute med barnen. De övervakade rasten och tog hand
om konflikter som uppstod. En pedagog deltar i några barns bollspel och den andra deltar i en
jagelek. Det är många barn som deltar i dessa två lekar. Jageleken upplöstes då en konflikt
uppstod och pedagogen var tvungen att lämna leken.
Pedagogerna har bestämt att barnen skall ha fri lek inne innan maten. Pedagogerna deltar inte
i barnens lek, de samtalar och planerar med varandra dock är de närvarande och övervakar
barnens lek. Barnen leker med exempelvis bilar, de pysslar och spelar spel. Förskolläraren
går fram till en grupp barn som leker med bilar. Hon sätter sig nära intill och samtalar med
barnen i leken. Hon frågar om barnens roller i leken, hon hjälper barnen att förstå sina roller
som de har i leken.
Pedagogerna har valt att leka charader tillsammans med barnen. Aktiviteten sker i samlingen
innan förskoleklassen slutar för dagen. Pedagogerna ger stöttning och hjälper barnen då de
inte förstår order på kortet som de skall avbilda. De hjälper barnen även i sitt tänkande, dock
bara när de anser att det behövs.
Förskolläraren anser att leken får det utrymme den behöver i verksamheten. Hon anser dock
att det är viktigt att förskoleklassen inte blir för mycket skola. Hon beskriver vidare att
förskoleklassens strävansmål ger ett större utrymme för lek, och ger större möjligheter för
barns lek. Miljön i hennes förskoleklass är planerad för att varje rum i rummet bjuder in till
lek. Pedagogen beskriver pedagogisk lek som en planerad fri lek.
Sammanfattning
Förskolläraren Eva anser att leken utgör en stor och viktig roll i förskoleklassen Galaxen. Hon
menar att leken är det viktigaste och allt annat de gör har en underordnad betydelse. Hon
anser att leken används pedagogiskt i de stunder som är inplanerade då förskolläraren leker
tillsammans med barnen. Förskolläraren Eva anser att det är viktigt att vara närvarande i barns
fria lek. Dock deltar hon främst i barns lek då hon anser att behovet av att delta finns
exempelvis när har förstått lekkoden. Hon beskriver viljan av att delta och organisera
aktiviteter under barns utevistelse, dock anser hon att detta inte är möjligt på grund av
personalbristen.
Leken kan i denna verksamhet beskrivas som en paus- avslappningsaktivitet mellan de
teoretiska ämnena, och framkommer främst under barns fria lek och som små moment i det
pedagogiska arbetet. Vi anser inte att leken tar en så stor roll som förskolläraren uttrycker sig
att den tar. Ur vår synpunkt hade leken en underordnad roll, då leken inte användes som ett
pedagogiskt verktyg i det vardagliga arbetet i denna förskoleklass.
33
Förskoleklass Solstrålen En av förskollärarna beskriver lekens betydelse för barns lärande, då man i leken har lättare
att fånga barnens uppmärksamhet och nyfikenhet och lärandet sker på ett mer lustfyllt sätt. De
beskriver vikten av sitt eget förhållningssätt gentemot barnen och hur de agerar gentemot
dem. De beskriver att de tänker mycket utifrån barnen, deras mognadsnivå, intressen och
nyfikenhet, samt vikten av att respektera och fånga barns uppmärksamhet. De anser att lek
kan vara ett hjälpmedel för att underlätta olika övergångar i det vardagliga arbetet. De
beskriver vidare att det finns två typer av lek, fri lek och lärande lek. Lärande lek är mer styrd
och pedagogerna har ett syfte med leken, dock är leken fortfarande fri.
Förskolläraren anser att barn lär sig allt när de leker, de lär sig både matematik och svenska
samt får social träning och samarbete i leken. Hon beskriver att leken i hennes förskoleklass
har en väldigt stor betydelse. Hon beskriver vidare att hon försöker få in leken i allt möjligt,
både i styrda aktiviteter och i mer fria aktiviteter. Detta gör hon för att hon anser att barn lär
sig bättre när de får leka. Hon vill att leken skall genomsyra allt arbete i förskoleklassen.
…vi försöker få in leken i allt möjligt, både i styrda aktiviteter och i mer fria
aktiviteter och i Ah…för att vi vet att de lär sig bättre då. vi vill att det ska
genomsyra allt ihop. Sedan ibland kan man ju tycka att, när man har
bestämt sig för en aktivitet att nu ska vi göra detta, så blir det ofta alltså
rent för att man har det så i ryggmärgen att så här vill vi jobba, så ofta så
smyger det sig in liksom. Och det känns ju oftast ändå rätt gött. Vi har ju
bara arbetat ett år ihop vi tre här…Vi kände direkt att vi synkar väldigt bra
att vi har olika delar som man gillar och man koncentrerar sig på olika
eller på olika infallsvinklar på leken liksom, så det är ju bra… (Elin)
Förskolläraren berättar att hon deltar i barns lek till en viss del, hon beskriver vidare att som
förskollärare är det mycket att hålla koll på samt styra upp och planera, detta påverkar
deltagandet. Hon anser att det är lättare att delta i barns lek under eftermiddagen då det är
lugnare. Hennes deltagande kan resultera i att hon sitter i närheten och diskuterar och pratar
med barnen eller observerar barnens lek. Hon belyser då vikten av att man som förskollärare
stöttar dessa barn och utmanar deras tänkande.
Elin berättar att hon och hennes arbetskollega har ett väldigt stort ansvar att forma barnen och
stödja dem i deras utveckling, då de lär för framtiden. Hon beskriver vidare vikten av mycket
social träning i förskoleklassen. Vissa barn behöver mer hjälp och vissa barn kan leka alla
möjliga lekar, därför finns det så kallade lekgrupper i hennes verksamhet, där alla barn
exempelvis spelar spel tillsammans eller leker särskilda lekar tillsammans. Hon berättar om
att barn lär sig väldigt mycket genom att spela spel tillsammans.
En sångstund avslutas och en av förskollärarna tar fram ett flertal
rockringar. Därefter introduceras en lek för barnen. Förskollärarna
sprider ut rockringarna i klassrummet och förklarar sedan lekens regler.
Barnen skall när musiken har tystnat ställa sig i en utav ringarna. I leken
tar förskolläraren bort en rockring efter varje gång musiken tystnat. Hon
förklarar att de har klarat uppdraget om de är hjälpsamma och hjälper sina
kompisar att få plats i en utav ringarna. Förskolläraren förklarar under
tiden att de måsta samsas och att alla barn måste hjälpas åt. En av
förskollärarna är domare och frågar alla barn om de har förstått hur man
ska göra och om de har förstått lekens regler. Förskollärarna berömmer
34
barnen under hela lekens gång. Leken avslutas då det bara är två
rockringar kvar. Förskolläraren avslutar då leken och berömmer barnen för
ett gott deltagande, vilket har ett mycket positiv inverkan på barnen. Efter
rockringsleken väljer förskollärarna att leka viskleken, och klockan 9.20 får
barnen fri lek. Förskollärarna finns närvarande i den fria leken men deltar
inte, de sätter sig i köket och samtalar med varandra, men finns till för
barnen då de behövs. (Elin och Maja)
Under en annan dag anser förskolläraren Elin att barnen är i behov av rörelse och hämtar
rockringar för att leka rockringsleken. Hon deltog själv i början för att visa för alla barn hur
man skall leka leken. När pedagogen märkte att pojkar och flickor oftast grupperade sig valde
hon att införa en ny regel som bestod av att det måste stå en tjej i varje ring för att barnen
skall ha klarat av uppdraget. Därmed blandades både pojkar och flickor i leken.
Förskolläraren införde sedan en till regel som innebar att man inte får ställa sig i samma ring
som man ha gjort innan, och sedan ytligare en regel som är att man bara får stå tre barn i varje
ring, och att man inte får stå med samma kompis som innan. Under lekens gång berömmer
hon barnen då de har klarat av uppdraget och bekräftar dem. Hon räknar barnen, så att de
verkligen står tre barn i varje ring, och frågar dem om de stod i samma ring innan respektive
med samma kompis, om de inte gjorde det så har de klarat uppdraget. I slutet av leken
gratulerar förskolläraren barnen till att alla har klarat uppdraget.
Förskolläraren introducerar sedan en ny rockringslek. Hon ställer alla
barnen i en lång rad, och sedan delar hon upp barnen i två grupper. Hon
berättar för barnen att nu skall de träna samarbete, att de måste jobba
tillsammans för att klara uppdraget och att det är viktigt att lyssna på
varandra för att kunna arbeta som ett lag. Varje lag får tre ringar, barnen
skall genom ringarna förflytta sig till andra sidan rummet. Förskolläraren
förklarar att de absolut inte får trampa utanför ringarna, där är det vatten
och där händer det hemskheter. Hon både stöttar och berömmer barnen i
leken. Efter sju minuter är leken färdig och hon frågar barnen om de vet vad
begreppet samarbete betyder, och hon ger barnen möjligheten till att svara.
(Elin)
Under en förmiddag då den fria leken är slut introducerar förskolläraren en ny aktivitet,
kompishinken. Förskolläraren pratar om vikten av att vara en bra kompis. Sedan får varje barn
berätta något som de har gjort något bra mot en kompis eller om en kompis har gjort något bra
mot dem. Därefter ger pedagogen barnet en kastanj som hon eller han får lägga i hinken.
Under aktiviteten och barnens berättande ställer förskolläraren frågor som exempelvis, ”hur
kändes det då?”, ”vad gjorde du då?”, ”kändes det varmt och skönt?”. När alla barnen har
berättat, förklarar förskolläraren att hon vill ge alla barnen i gruppen en kastanj. Detta på
grund av att de har varit extra hjälpsamma mot ett barn som har haft en bruten arm. Hon
lägger sedan en kastanj i hinken. Efter denna aktivitet organiserar förskolläraren en ny lek.
Förskolläraren säger till alla barn att de skall ställa sig upp, och göra
likadant som hon gör, hon berättar att det är ett uppdrag. Förskolläraren
börjar genom att vicka på fötterna, sedan bara vicka på höger fot respektive
vänster fot. Därefter stampar hon med höger fot och sedan med vänster,
sedan hoppar hon jämfota, både framåt och bakåt. Sedan hoppar hon
jämfota framåt och på ett ben bakåt, och fortsätter med att stampa fort med
bägge fötterna, samt hoppa jämfota högt och leken avslutas med att
35
pedagogen gör tummen upp. Hon för sedan in en Lucia sång i rörelseleken
tills övning av Lucia sånger tar över helt. (Elin)
Förskolläraren beskriver syftet med leken kompishinken och med rörelseleken. Syftet med att
leka kompis hinken är att det blir ett tydligt sätt för barnen att få uttrycka sig och sitt agerande
gentemot andra på ett konkret sätt. Då kastanjen på ett konkret sätt symboliserar en god
gärning som sedan läggs i kompishinken. Syftet med leken beskriver Elin är att barnen skall
bli mer medvetna om sitt och andras agerande, samt goda gärningar, och bli medvetna om ett
gott kamratskap. I leken ges barnen möjlighet att prata om hur man är en bra kompis och både
om sina och andras känslor. I leken stärks barnens språk då de får tillfälle att berätta,
samtidigt som leken utvecklar barnens empati. Syftet med rörelseleken var att barnen fick röra
på sig och träna sig att koncentrera sig. Det blev också en övergång från att ha suttit still till
att börja sjunga Lucia-sånger då pedagogen integrerade en sång i rörelseleken.
Sammanfattning
Förskolläraren Elin anser att leken i hennes förskoleklass har en stor betydelse. Hon menar att
barn lär sig matematik, svenska och får socialtränig då de leker. Hon menar vidare att hon
försöker integrera leken i det vardagliga arbetet i förskoleklassen. Förskollärarna i
förskoleklassen Solstrålen anser att man genom leken lättare fångar barns uppmärksamhet och
nyfikenhet. Lärandet sker då på ett mer lustfyllt sätt. De beskriver även leken som ett
hjälpmedel för att underlätta övergångar i det vardagliga arbetet. Förskolläraren Elin deltar till
viss del i barns lek, då hennes deltagande påverkas av bristen av planeringstid.
Förskolläraren Elin beskriver flera anledningar till att använda sig av leken i det pedagogiska
arbetet i förskolekassen Solstrålen. Utifrån det som vi har sett har förskollärarna ett tydligt
syfte med leken i varje aktivitet. Leken används som ett verktyg för att stärka barns olika
förmågor och sociala samspel.
36
Diskussion I detta avsnitt inleder vi med att diskutera vårt val av metod samt vårt genomförande. Därefter
diskuteras studiens resultat utifrån hur framkommande leken är i de fyra olika
förskoleklasserna och pedagogernas förhållningssätt och syn på lek. Slutligen följer didaktiska
konsekvenser och avsnittet avslutas med förslag på fortsatta studier.
Metoddiskussion I genomförandet av denna studie valde vi en kvalitativ undersökningsmetod. I användandet av
denna metod ökade vi vår förståelse för och kunskaper om hur olika pedagoger använder sig
utav leken i förskoleklass. Genom att vi både har fått uppleva och sett hur dessa pedagoger
arbetar praktiskt med lek har vi fått en djupare förståelse och en bredare kunskap om lekens
betydelse. Inför våra observationer och intervjuer kontaktade och informerade vi pedagogerna
för att göra de förberedda om vår studie. Genom att ha observerat, genomfört fältsamtal och
intervjuat pedagoger har vi fått ta del av deras förhållningssätt och syn på lek. Genom vår
användning av olika redskap anser vi att detta har breddat våra kunskaper då de olika
redskapen har kompletterat varandra. Inför våra intervjuer genomfördes en pilotstudie där vi
intervjuade två pedagoger. Det förberedde oss på våra kommande intervjuer, samt även
säkerhetsställde att våra intervjufrågor var lämpligt formulerade. Inför observationerna
utformade vi frågor som var med som stöd när vi genomförde observationerna. Dessa
observationsfrågor var kopplade till studiens syfte och innehåll.
Fördelarna med att använda olika redskap vid inhämtning av data har gett oss en bredd av
resultat. Vid observationerna fick vi se pedagogernas praktiska arbete med lek medan vi under
intervjuerna fick ta del av pedagogernas egna erfarenheter och synsätt. Som vi nämnde ovan
anser vi att dessa redskap kompletterar varandra då vi fick ta del av information på ett varierat
sätt, vi anser även att det var en fördel att både använda observation och intervju då vi kunde
dra paralleller mellan teori och praktik. Fördelen med intervju är att man får ta del av
pedagogens förhållningssätt och personliga syn kring ett särskilt fenomen. Genom att vid
intervjuerna med respondenternas samtycke använda sig utav diktafon får man fram den
exakta informationen och man missar ingen viktig del. Vi anser att användningen av dessa
olika redskap ökar trovärdigheten i vår studie. Att använda diktafon underlättade även
transkriberingen och på ett korrekt sätt kunna framställa ett resultat. En nackdel med
observation som redskap är att när det finns två pedagoger som samverkar väldigt nära i
samma förskoleklass, då måste man observera båda för att kunna få en helhet i arbetet med
lek. Vi finner inga direkta nackdelar med att använda intervju som ett redskap dock finns det
negativa påverkningar såsom val av fel plats eller tidpunkt.
Då vi tror att förskollärarens förhållningssätt påverkar arbetssättet och användning av lek i det
vardagliga arbetet valde vi att genomföra denna studie i fyra olika förskoleklasser. Vi valde
att genomföra vår studie i fyra förskoleklasser för att lättare kunna bevisa likheter och
skillnader i pedagogers olika arbetssätt och användning av lek. Vårt intresse var även att
undersöka om någon av dessa pedagoger använder leken som ett pedagogiskt verktyg.
Vårt resultat bygger på denna studies syfte och frågeställningar där vi utifrån pedagogernas
agerande och beskrivningar, där vi sedan i denna studie analyserar hur leken används i de fyra
37
förskoleklasserna. Vi anser att vi i vårt resultat har lyckats beskriva hur framkommande leken
är samt pedagogernas arbetssätt med leken samt även deras syn på lekens betydelse.
Resultatdiskussion I detta avsnitt kommer vi att diskutera vårt resultat i förhållande till både teori och bakgrund.
Syftet med denna studie är att beskriva och analysera olika pedagogers användning av leken
som ett pedagogiskt verktyg samt beskriva deras egna förhållningssätt till och erfarenheter av
barns lek. Vi presenterar resultatet i rubriker utifrån denna studies syfte och frågeställningar.
Pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande
Samtliga förskollärare i denna studie anser att leken är en viktig del i förskoleklassen. De
menar att barn lär sig allt genom lek, de utvecklar både sociala och kognitiva färdigheter.
Berg (2009) menar att leken utgör grunden för att barn skall finna mening med sina liv samt
att människan måste få leka för att kunna utvecklas på ett harmoniskt sätt. Förskollärarna i
studien menar att leken kan användas som ett hjälpmedel för att stärka sammanhållningen i
klassen. De beskriver vikten av att ge barnen utrymme till lek i förskoleklassen, förskolläraren
Susanne menar att det är viktigt att finna en balans mellan förskola och skola. Evenshaug och
Hallen (2001) menar att lek har många funktioner i barns allsidiga utveckling. Det är genom
leken som barn utvecklar sin omgivning, de menar vidare att det är i leken som barn formar
sin personlighet och utvecklar sin kreativitet. Leken främjar barns intellektuella, emotionella,
sociala och motoriska utveckling. Förskolläraren Hamza menar att leken kan beskrivas som
en ny värld där barnen ges en större möjlighet att kunna uttrycka sig. Knutsdotter Olofsson
(2003) anser att lek kan beskrivas som ett medvetandetillstånd som utgör en stor roll för barns
hälsosamma liv och välbefinnande. I leken förvandlar barn sina handlingar och även sig själv.
Hon beskriver vidare att för att barn skall kunna träda in i lekvärlden måste barnet kunna
lämna verkligheten. I lekvärlden existerar enligt Knutsdotter Olofsson (2003) bara de inre
föreställningarna. Förmågan att i leken kunna förvandla verkligheten är grunden till all
intellektuell aktivitet.
Förskolläraren Elin anser att genom att använda sig av leken i förskoleklassen sker lärandet på
ett mer lustfyllt sätt och det blir lättare att fånga barnens nyfikenhet och uppmärksamhet.
Förskolläraren Eva beskriver vikten av pedagogers deltagande i barns lek men anser att hon
främst deltar då hon anser att behovet finns. Vygotskij (2005) menar att grunden för barns
skapande kan finnas i leken, han menar vidare att det är i leken som barn tolkar alla sina
upplevelser. Det är i leken som barn bearbetar sina upplevda intryck där de sedan skapar en
ny verklighet utifrån deras egna behov och intressen.
Lekens användning i förskoleklass
Johansson och Pramling Samuelsson (2007) belyser vikten av att koppla samman lek och
lärande, detta för att lärandet skall ske på ett lustfyllt sätt i undervisningen. De belyser även
vikten av att pedagoger erbjuder både tid och rum till att barnen själva ska kunna utveckla
leken där lärandet sker på deras egna villkor. Johansson och Pramling Samuelsson (2007)
beskriver lekens roll i lärandet som en metod som bidrar till ett integrerat och nyskapande
arbetssätt. Det vi har funnit gemensamt hos samtliga förskollärare är att de använder leken
som ett verktyg för att introducera nya moment samt som ett lärande medel då förskollärarna
vill att barnen skall ta till sig ny kunskap. I förskoleklassen Solstrålen anser förskollärarna att
de använder leken i allt. I denna förskoleklass används leken med ett tydligt syfte samt även
som ett hjälpmedel för att underlätta övergångar i det vardagliga arbetet. Lindqvist (1996)
38
beskriver leken som en kunskapsbildningsform, hon menar att barn lättare i leken kan skapa
sammanhang och leken kan ses som en arena där barnen utövar sin kompetens. I leken har
barn lättare att uttrycka sin egen vilja och det är i leken som barn lättare blir medvetna över
sina handlingar.
Welén (2009) menar att vi människor sedan länge har vetat att lek utgör en viktig del för vår
utveckling. Hon menar vidare att vuxnas syn på lek har förändrats utifrån den
samhällsutveckling som skett då leken har fått en allt mer betydelsefull roll för barns
utveckling och lärande. I vår studie har vi sett hur pedagoger praktiskt använder leken i det
pedagogiska arbetet. I jämförelse med tre förskollärares beskrivningar om lekens betydelse
för barns lärande drar vi slutsatsen att deras synsätt inte stämmer överens med deras
beskrivningar i praktiken. Gärdenfors (2009) menar att lek kan beskrivas som den mest
betydelsefulla aspekten i vår barndom samt som ett verktyg för allt lärande. Davidsson (1999)
beskriver vikten av användningen av leken som en viktig del i barns lärande. Det är genom
leken som barn ges rika tillfällen att bearbeta sina skolkunskaper och koppla det till sin
vardag. Norén-Björn (1990) beskriver svårigheten att som pedagog satsa på leken som ett
arbetssätt eftersom detta kräver ett annorlunda förhållningssätt samt en ny lärarroll. Den
lekstyrda pedagogiken kräver ett stort deltagande och engagemang från pedagogens sida, då
detta arbetssätt skall inspirera och på ett kreativt sätt locka barns nyfikenhet till att vilja lära.
Förskolläraren Hamza använder främst leken i pedagogstyrda rörelselekar och vi anser att han
ser möjligheterna med leken dock anser han att leken inte får tillräckligt med utrymme i
förskoleklass Pingo. I förskoleklass Galaxen används leken främst som en paus-
avslappningsaktivitet och förskolläraren anser att leken används pedagogiskt i de stunder då
pedagogerna leker tillsammans med barnen. Pickett (2005) menar att leken är en viktig
motivationskälla för barns lust att lära, hon anser att leken är ett viktigt verktyg för barns
lärande. Genom att integrera lek och lärande har barnen en större möjlighet till att själva
påverka samtidigt som de lär i olika kontexter. Hon menar vidare att det är genom leken som
barn utvecklar sina kognitiva, sociala och emotionella förmågor som är viktiga för barns
framtida liv och skolgång. Vi anser att om leken till största del används som en paus- och
avslappningsaktivitet går man miste om lärandet och de färdigheter som kan skapas samt
stärkas i leken.
Förskolläraren Susanne beskriver val av styrd lek som ett bra arbetssätt för att få alla barn att
leka med varandra. Susanne beskriver vidare att barn har en tendens att leka med en och
samma lekkamrat och därför ser hon betydelsen av gemensam lek för att stärka
sammanhållningen i klassen. Berg (1992) menar att leken som ett pedagogiskt redskap lär
barnen det nödvändigaste för att bli goda samhällsmedborgare. Han menar vidare att leken
kan beskrivas som ett socialt fenomen samt har en betydelsefull roll för människans kultur
detta kan kopplas samman med Davidsson (1999) som menar att den kunskap som finns
mellan oss utvecklas i vårt samspel med andra.
Lekens integration i det vardagliga arbetet i förskoleklass
Ekelund (2009) anser att för att kunna integrera lek och lärande är det viktigt att pedagoger
reflekterar över hur de bemöter barns lek. För att integrationen skall bli möjlig måste
pedagoger vårda leken samt se dess fulla potential som ett läromedel. Vi har i vår studie
funnit att tre utav de fyra förskoleklasserna inte integrerar leken tillräckligt med de andra
ämnena. Knutsdotter Olofsson (2009) menar att lekens pedagogik utgår från barnens egen
fantasi och idéer. Det är i leken som barn vågar testa nya saker som de annars inte skulle
39
våga. Hon menar att leken kan ses som en mötesplats för barns kunskaper, erfarenheter och
verklighet. Knutsdotter Olofsson (1987) beskriver vikten av pedagogers roll att skapa en
lekvänlig och utvecklande atmosfär. Hon beskriver lekens pedagogiska möjligheter som
oändliga. I förskoleklassen Pingo märker vi en vilja av att integrera leken i det vardagliga
arbetet då förskolläraren Hamza under små moment där han integrerar lek och lärande. I
förskoleklassen Galaxen integreras leken i olika ämnen såsom matematik och svenska dock
främst vid introduktionen av olika moment i dessa ämnen. I förskoleklassen Solstrålen
integreras leken i en stor utsträckning i det vardagliga arbetet. Då lärandet genom leken sker
med ett tydligt syfte att exempelvis introducera nya begrepp, träna sociala och kognitiva
färdigheter. Förskolläraren Susanne i förskoleklass Rosen anser att hon integrerar leken i det
vardagliga arbetet dock framkom inte detta för oss genom våra observationer. Lillemyr (2002)
menar att pedagoger måste ge mer plats åt leken i skolan, för att på detta sätt förnya
undervisningen. Han beskriver vikten av att inte se leken som någon motsats till lärandet utan
som ett verktyg för lärande. Genom att använda leken som ett lärande verktyg vidgas barns
perspektiv för att tillägna sig nya kunskaper.
Didaktiska konsekvenser Vi har under vår studie fått en inblick i lekens användning i fyra förskoleklasser. För att
undervisningen och barns lärande skall ske på ett lustfyllt sätt är det viktigt att använda sig av
lek som ett pedagogiskt verktyg. Vi anser att man borde arbeta medvetet med leken i
förskoleklassen samt att leken skall ha ett tydligare syfte. Vi anser även att leken skall ges ett
större utrymme i skolan samt att leken skall integreras i en större utsträckning med de olika
skolämnena. Leken ger barnen större möjlighet till eget deltagande där de får bearbeta sina
tidigare samt nya erfarenheter och kunskaper. Vi ser vikten av att använda leken som ett
pedagogiskt verktyg för att socialisera och forma barnen för framtiden. Leken som ett
pedagogiskt verktyg utgör även en viktig del för det lustfyllda lärandet.
För att kunna använda leken som ett pedagogiskt verktyg ställer detta krav på pedagogens
synsätt och arbetssätt. Det är viktigt att pedagoger ser lekens betydelse och potential som ett
lärande verktyg. Det är även viktigt att pedagoger ser vikten av barns lek och ger leken det
utrymme som den i själva verket behöver. Vi anser att pedagogers positiva syn på lekens
betydelse måste stämma överens med deras praktiska arbete, för att leken skall få den roll som
pedagogerna anser leken bör ha i förskoleklassen. Genom att integrera leken med de olika
ämnena i förskoleklass får leken en större roll och på så sätt sker lärandet på ett mer lustfullt
sätt. För att öka denna integration krävs det att pedagogen planerar sin verksamhet där leken
har ett syfte och utgör en central roll i det vardagliga arbetet. Det är även viktigt att utgå från
klassens behov vid planeringen.
Det finns pedagoger som av olika skäl inte deltar i barns fria lek, vi har i vår studie sett olika
variationer av samspel mellan barn och förskollärare. Vi anser att pedagogers deltagande skall
utgöra en mer aktiv roll. Detta för att lättare kunna stötta och genom leken utvidga barns
lärande. Genom att använda leken som ett pedagogiskt verktyg samt integrera leken i det
vardagliga arbetet i förskoleklassen blir den pedagogiska verksamheten mer betydelsefull och
lustfull där barnen lättare lär i olika sammanhang. Det är vår uppgift som pedagoger att skapa
en lekfull miljö som inspirerar samt en miljö som öppnar upp barns nyfikenhet och vilja att
pröva, undersöka och upptäcka.
40
Vidare forskning Genom denna studie har vi fått kunskaper om hur leken används samt pedagogernas
förhållningssätt till leken. Vi har både sett likheter och skillnader i pedagogers användning av
lek i deras vardagliga arbete. För att få en djupare och bredare inblick i lekens användning
skulle man kunna jämföra lekens betydelse och användning i flera förskoleklasser samt även i
olika pedagogiker, såsom Montessori, Reggio-Emilia samt Waldorf. Vi anser även att studien
kan genomföras i flera förskoleklasser, för att få en bredare och djupare förståelse av
användningen av leken som ett pedagogiskt verktyg. För att verkligen förklara lekens
betydelse för barns lärande, skulle man kunna intervjua barn för att ta del av deras syn på och
deras behov av lek. Denna studie skulle även kunna genomföras i skolan och i fritidshemmet
för att få en inblick hur leken används i dessa två verksamheter.
41
Referenser
Barbosa da Silva, António & Wahlberg, Vivian (1994) Vetenskapisteoretisk grund för
kvalitativ metod. I Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.). Kvalitativ metod och
vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Barnkonventionen [Elektronisk resurs] : FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009).
Stockholm: UNICEF Sverige Tillgänglig på Internet:
http://www.unicef.se/assets/barnkonventionen.pdf
Berg, Lars-Erik. (1992). Den lekande människan: en socialpsykologisk analys av lekandets
dynamik. Lund: Studentlitteratur
Berg, Lars-Erik. (2009). Lekens kontrapunktstämmor: mening och lust, likhet och variation. I
Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1.
uppl. Lund: Studentlitteratur
Brodin, Jane. & Lindstrand, Peg. (2008). Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. Sandberg,
Anette. (Red.) Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Davidsson, Birgitta. (1999) Solrosens affär. I Carlgren, I. (Red.) Miljöer för lärande. Lund:
Studentlitteratur
Dovemark, Marianne (2007). Etnografi som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, Susanne &
Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Ekelund, Gabriella (2009). Barnet och leken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio (UR)
Evenshaug, Oddbjørn. & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Griffiths, Rose. (1995) Matematik och lek. I Moyles, Janet R. (Red.) Släpp in leken i skolan!.
1. uppl. Stockholm: Runa
42
Gärdenfors, Peter. (2009). Lek ur ett evolutionärt och kognitivt perspektiv. I Jensen, Mikael.&
Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Hall, Nigel. (1995) Lek, läs- och skrivinlärning och lärarens roll. I Moyles, Janet R. (Red.)
Släpp in leken i skolan!. 1. uppl. Stockholm: Runa
Harvard, Åsa. (2009) Imitation och design för lek: exempel från tre sandlådor. I Jensen,
Mikael. & Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl.
Lund: Studentlitteratur
Huizinga, Johan. (2004). Den lekande människan: (homo ludens). 2. utg. Stockholm: Natur
och kultur
Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och
språklig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": lek
och lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Eva. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009) Kreativa lek- och lärandemiljöer i
pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära:
utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Khilström, Sonja (2007). Observation som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs,
Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Khilström, Sonja (2007). Intervju som redskap. I Björkdahl Ordell, Susanne & Dimenäs,
Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2009) Vad lär barn när de leker? I Jensen, Mikael. &
Harvard, Åsa. (Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur
Kullberg, Birgitta (2004). Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
43
Lillemyr, Ole Fredrik. (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl.
Stockholm: Liber
Lindqvist, Gunilla. (1989). Från fakta till fantasi: om temaarbete utifrån skapande ämnen och
lek. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla. (1996). Lekens möjligheter: om skapande lekpedagogik i förskola och
skola. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm:
Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Mårtensson, Fredrika. (2009) Lek i verklighetens utmarker. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa.
(Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin. Lek.
Tillgänglig på Internet: http://www.ne.se/lang/lek/239446, Nationalencyklopedin. [2013-01-
02]
Norén-Björn, Eva (1990). Våga satsa på leken. Stockholm: Liber
Olofsson, Birgitta. (1987). Lek för livet: en litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarns lek. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm
Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. 2. uppl. Stockholm: Liber
Pickett, Linda (2005): Potential for play in a primary literacy curriculum, Journal of Early
Childhood Teacher Education, 25:3, 267-274 Tillgänglig:
http://dx.doi.org/10.1080/1090102050250310 [2012-10-24]
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Mauritzson, Ulla. (1997). Att lära som sexåring: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=50
44
Pramling Samuelsson, Ingrid. & Mauritzson, Ulla. (1997). Att lära som sexåring: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=50
Pramling Samuelsson, Ingrid. Utvecklingspedagogik. I Jensen, Mikael (red.) (2011).
Lärandets grunder: teorier och perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Rosenqvist, Mia Maria (2006). Lek och skolämnen i en ny lärarroll: temaarbete med 3-9-
åringar : en aktionsforskningsstudie. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Smith, K., Peter. (1995) Leken och hur den används. I Moyles, Janet R. (Red.) Släpp in leken
i skolan!. 1. uppl. Stockholm: Runa
Svensson Gunnar (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet? I Svensson, Per-Gunnar &
Starrin, Bengt (red.). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Thörner, Agneta. (2007). Att vara sex år och gå i förskoleklass. Borås: Institutionen för
pedagogik, Högskolan i Borås
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. CM-Gruppen AB, Bromma 2011
Tillgänglig:
<http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forskn
ingssed+2011.1.pdf > [2012-11-29]
V gotskij, emenovi ev. 1 5 . Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Welén, Therese. (2009). Historiska perspektiv på Lek. I Jensen, Mikael. & Harvard, Åsa.
(Red.) Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Åm, Eli (1986). Leken i förskolan: de vuxnas roll. Stockholm: Natur och kultur
Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber
45
Bilagor
Bilaga 1
Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter, Soli Fransson och Fatima Taleb-Berrouane, som studerar till lärare vid
Högskolan i Borås. Vi läser nu vår sjunde och sista termin i utbildningen och skall påbörja
vårt examensarbete på 15 högskolepoäng.
I vår studie vill vi fördjupa oss i förskoleklassens vardagliga arbete. Vårt syfte är att ta reda på
hur leken används i undervisningen samt pedagogers förhållningssätt till leken som ett
pedagogiskt verktyg. Vi vill även ta reda på vilken betydelse leken har för barns utveckling
och lärande i förskoleklass.
Under hösten kommer vi med ert samtycke observera, genomföra fältsamtal samt intervjua
dig som pedagog om ditt pedagogiska arbete i förskoleklassen. I vår studie kommer vi att utgå
från de forskningsetiska principerna (www.vr.se), detta innebär att läsaren av vårt
examensarbete inte kommer att kunna identifiera skolan eller pedagogerna.
Det godkända examensarbetet kommer att vara en offentlig handling som kan läsas av
allmänheten. Vi hoppas och ser fram emot ert deltagande och samarbete under hösten 2012.
Har ni några frågor eller funderingar är ni välkomna nå oss via e-post eller telefon.
Med vänliga hälsningar,
Soli Fransson
[email protected] 0707XXXXXX
Fatima Taleb-Berrouane
[email protected] 0735XXXXXX
46
Bilaga 2
Informationsbrev till föräldrar/vårdnadshavare
Hej!
Vi är två studenter, Soli Fransson och Fatima Taleb-Berrouane, som studerar till lärare vid
Högskolan i Borås. Vi läser nu vår sjunde och sista termin och skall nu påbörja vårt
examensarbete på 15 högskolepoäng och därför vill vi informera er om vår studie.
I vår studie vill vi fördjupa oss i förskoleklassens vardagliga arbete kring leken som ett
pedagogiskt verktyg samt på vilket sätt pedagogerna använder sig av leken. Vårt syfte är att ta
reda på hur leken används i undervisningen samt pedagogers förhållningssätt till leken som ett
pedagogiskt verktyg. Vi vill även ta reda på vilken betydelse leken har för barns utveckling
och lärande i förskoleklass. Vi vill informera er om vår studie även om det inte är barnen som
kommer att observeras eller intervjuas.
Under hösten kommer vi att observera, genomföra fältsamtal samt intervjua pedagogerna om
deras pedagogiska arbete i förskoleklassen. I vår studie kommer vi att utgå från de
forskningsetiska principerna (www.vr.se), detta innebär att läsaren av vårt examensarbete inte
kommer att kunna identifiera skolan, pedagogerna eller barnen.
Det godkända examensarbetet kommer att vara en offentlig handling som kan läsas av
allmänheten. Har ni som vårdnadshavare några frågor eller funderingar är ni välkomna nå oss
via e-post eller telefon.
Med vänliga hälsningar,
Soli Fransson
[email protected] 0707XXXXXX
Fatima Taleb-Berrouane
[email protected] 0735XXXXXX
47
Bilaga 3
Observationsfrågor
Hur framkommande är leken i förskolekassen?
På vilket sätt används leken i förskoleklassen?
Deltar pedagogen i barnens lek?
Integreras lek med andra ämnen?
48
Bilaga 4
Intervjufrågor
Vad anser du att barn lär när de leker?
Vilken roll anser du att leken har i din förskoleklass?
Vad betyder begreppet fri lek för dig?
På vilket sätt använder du dig av leken?
Brukar du delta i barns lek? Hur och på vilket sätt?
Anser du att alla barn i din förskoleklass leker?
Vad leker barnen i din förskoleklass?
49
Tack!
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Birgitta Davidsson för hennes stöd och
vägledning under studiens gång. Vi vill även tacka de pedagoger som har deltagit i denna
studie, utan er skulle denna studie inte kunna genomföras. Slutligen vill vi tacka varandra för
ett utmärkt samarbete, vår goda vän Kim Watts för hjälpen vid översättningen av denna
studies engelska titel, vår goda vän Jorge Ferreira samt Knutis för hennes kompetens och
inspiration.