hållbar stadsutveckling i kvillebäcken · området utformas med en blandning av bostäder,...

Hållbar stadsutveckling

i kvillebäcken

Komplettering av ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

2010-08-23

InnehållsförtecKnIng

sAMMAnfAttnIng.............................................................................3

stADsPlAnerIng I KVIlleBÄcKen..................................................5

feM åtgÄrDer................................................................................11 1. INSAMLING FÖR HÖG ÅTERVINNINGSGRAD AV ORGANISKT AVFALL..................11

2. EFFEKTSMART BYGGNAD MED FJÄRRVÄRMEDRIVNA VITVAROR. .....................14

3. MILJÖSKYTTEL ÖVER GÖTA ÄLV......................................................................17

4. CYKELGARDEROBER......................................................................................20

5. MDE-TEKNIK I STADENS TUNGA FORDONSFLOTTA...........................................22

InnoVAtIonsPlAttforM och KunsKAPssPrIDnIng....................24

genoMförAnDe.............................................................................27

uPPfölJnIng..................................................................................27

utgångsPunKter och BAKgrunD...............................................28

sAMVerKAnsPArtners.................................................................29

tABell fInAnsIerIng och BerÄKnIngAr AV co2.........................30

h å l l B A r s t A D s u t V e c K l I n g I K V I l l e B Ä c K e n , g ö t e B o r g » s I D 3

Göteborg har fantastiska markresurser vid älvstränderna, centralt i staden. Genom att utveckla dessa områden kan staden på ett hållbart sätt växa ”inåt” och därigenom få en större och helare kärna. Under våren 2010 beslutade kommunfullmäktige att en vision och strategi ska arbetas fram för de omfattande centrala områden som kommer utgöra den framtida regionala kärnan. Områdena som i huvudsak utgörs av tidigare hamn-, terminal- och industriområden på ömse sidor om Göta älv, har fått namnet Centrala Älvstaden. Backaplan på centrala Hisingen är ett av dessa utvecklingsområden. Göteborgs Stad söker, tillsammans med byggherrarna stöd från Delegationen för hållbara städer för satsningar i Östra Kvillebäcken, den första etappen i omdaningen av Backaplansområdet och en del av stadsdelen Kvillebäcken.

Kvillebäcken har ett centralt läge på tio minuters promenadavstånd till Göta älvbron och Norra älvstrandens kajer samt fem minuter med spårvagn till Central-stationen. Intill Kvillebäcken ligger Backaplans handelsområde med ett av Göte-borgs största köpcentra. Här finns också Hjalmar Brantingsplatsen som är en stra-tegisk knutpunkt för stadens kollektivtrafik. Kvillebäcken är en stadsdel under omvandling där arbetet med hållbarhet sker integrerat och innovativt i begrep-pets alla former.

Östra Kvillebäcken har idag ett brokigt innehåll. Området har haft många fast-ighetsägare och innehåller en blandning av små och stora byggnader med verksam-heter och handel av olika slag. Delar av området ger ett ovårdat och förfallet intryck med flera avrivna tomter, varav vissa med omfattande markföroreningar.

sAMMAnfAttnIng

centrAlA ÄlVstADennorra Älvstranden

södra Älvstranden

city

frihamnen gullbergsvass

ringönBackaplan

Kvillebäcken

Centrala Älvstaden omfattar områden som Ringön, Gullbergsvass, Frihamnen, Backaplan och delar av Södra Älvstranden.

STÖD FÖR FEM ÅTGÄRDER1. Insamling för hög återvinningsgrad av

organiskt avfall

2. effektsmart bygganad med fjärr-

värmedrivna vitvaror

3. Miljöskyttel

4. cykelgarderober

5. energieffektiv teknik för tunga fordon

SAMVERKANDE pARTERKvillebäckskonsortiet (Bf Veidekke, Derome

hus, hsB göteborg, Ivar Kjellberg fastigheter,

ncc, Wallenstam samt Älvstranden utveckling

AB), Business region göteborg, göteborg

energi, renova, stadsbyggnadskontoret,

trafikkontoret, envac, fordonsgas, Volvo,

Västtrafik, chalmers


Området har även varit belastat av olika sorters kriminell verksamhet. Sedan 1990-talet har det funnits en bred politisk vilja att omvandla området, men riskerna har bedömts höga och investeringsviljan varit låg. En relativt hög exploatering har varit nödvändig för att klara de tunga investeringar som utbyggnaden innebär. Utmaningen har varit att skapa en attraktiv och hållbar stadsmiljö inom ramen för denna höga exploatering och de tuffa ekonomiska förutsättningarna. För att realisera projektet bildade Göteborgs stad, genom Älvstranden Utveckling AB och sex andra bolag ett gemensamt konsortium.

Konsortiet har genom det så kallade ”Kvillebäcksfördraget” – avtalat att bygga ett resurssnålt och kretsloppsanpassat område. Energiförbrukning ska minime-ras genom smart byggteknik, materialval, installationer och boendes möjlighet att påverka resursförbrukningen. Kvillebäcken ska bli en attraktiv, levande och säker stadsdel som främjar möten mellan människor. Området ska vara lättillgängligt utan bil, med cykel, buss och/eller färja över älven. Kollektivtrafiken ska uppfylla hög miljöstandard och drivas med förnybara bränslen. Ambitionen är att Kville-bäcken ska bli ett föredömligt exempel när det gäller hållbart stadsbyggande.

Omvandlingen av östra Kvillebäcken omfattar investeringar för 6 mrd SEK. Göteborgs stad och samverkande partners söker 73 miljoner i stöd från Delega-tionen för hållbara städer för att spetsa satsningarna på hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken. Denna ansökan omfattar fem åtgärder i samband med genom-förande av första etappen av östra Kvillebäcken samt medel för aktiviteter kring affärsdriven hållbar utveckling. Investeringsåtgärderna är inte beroende av varan-dra. Mellan åren 2011 -2014 ska hälften av de 1600 planerade lägenheterna (en fjärdedel hyresrätter och resterande bostadsrätter) byggas samt påbörjas byggna-tionen av totalt 24 000 kvm verksamhetsyta. Valen av åtgärder fokuserar på insat-ser i byggnader samt infrastrukturlösningar i större skala där östra Kvillebäcken kan fungera som ett demonstrationsområde. Nedan anges en kort beskrivning av åtgärderna i prioriterad ordning.

1. Höjd återvinningsgrad av hushållens organiska avfall. Ny teknik (Personal Waste Inlet) installeras i samtliga lägenheter för att nå en återvinningsgrad av orga-niskt avfall på minst 75% jämfört med dagens 30%. Biomassan blir koncentrerad och färdig för produktion av biogas.2. Lågenergihus med morgondagens fjärrvärme. Ny teknik för att korttidslagra överskottsenergi från fjärrvärmenätet i byggnaden, tillsammans med fjärrvär-medrivna vitvaror. Genom att jämna ut dygnsvariationer i effektbehovet hos kunderna och ersätta hushållsel utnyttjas regionens spillvärmekällor ytterligare och behovet av fossil el- och fjärrvärmeproduktion minskar.3. Miljöskyttel. Etablering av en miljöskyttel över Göta Älv för att öka kollek-tivtrafikens kapacitet och attraktivitet i det kritiska snittet över älven med helt förnyelsebart bränsle.4. Cykelgarderober. Etablering av cykelgarderober avser säker cykelförvaring och kommer underlätta för de boende att välja ett klimatsmart resealternativ. 5. Energieffektiv teknik för tunga fordon. Fem avfallsfordon utrustas med den nyutvecklade MDE-tekniken (Methane diesel engine) vilket innebär 25% högre energieffektivitet än konventionella biogasfordon.

Stöd sökes också för att intensifiera ansträngningarna kring affärsdriven håll-bar utveckling och kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling (se avsnittet Innovationsplattform och kunskapsspridning).


stADsPlAnerIng I KVIlleBÄcKenÖstra Kvillebäcken är centralt beläget med ett brokigt innehåll. Området har haft många fastighetsägare och innehåller en blandning av små och stora byggnader med verksamhet och handel av olika slag. Delar av området ger idag ett ovårdat och förfallet intryck med flera avrivna tomter. Området har under många år också varit belastat av olika sorters kriminell verksamhet. Att omvandla ett så omfat-tande område till en stadsmiljö med goda kvaliteter innebär stora utmaningar. Bland annat innebär hög grad av nybyggnation en risk att kostnaderna höjs och verkar exkluderande med risk för viss ensidighet. För att klara nödvändiga tunga investeringar (bland annat i form av marksaneringskostnader på ca 70 miljoner) krävs en relativt höga exploateringen. Hur kan då en tät blandstad utformas med goda kvaliteter för boende, arbetande och besökare. I Göteborg ska all stadsplane-ring ske med barnens behov och villkor främst för ögonen vilket innebär särskilda avvägningar.

Visionen är att skapa en levande stadsdel där mötet mellan människor står i fokus. Utbyggnaden av östra Kvillebäcken ger möjlighet att bygga hållbart i större skala med de tre hållbarhetsperspektiven integrerade med varandra. Omvandlingen av östra Kvillebäcken fyller en lucka i stadsväven och väver samman de kringlig-gande områdena. När stadsdelen fylls med nytt innehåll förbättras tryggheten och

Ny kvartersbebyggelse i östra Kvillebäcken knyter samman flera stadsdelar

h å l l B A r s t A D s u t V e c K l I n g I K V I l l e B Ä c K e n , g ö t e B o r g » s I D �

människors möjlighet att röra sig genom området. Många människor efterfrågar ett centralt boende med nära tillgång till service. Östra Kvillebäckens läge ger fler möjlighet att nå sina målpunkter med kollektivtrafik alternativt med cykel eller till fots. En viktig miljöaspekt är de svåra markföroreningar som finns kvar sedan de tidiga industriernas dagar och som det nu finns finansiering att sanera. Det är viktigt att betona den länkande rollen.

pLAN FÖR ÖSTRA KVILLEBÄCKENDen planerade omdaningen av östra Kvillebäcken behandlas dels i ett program för detaljplan (2002) och dels i den fördjupade översiktsplanen för Backaplan som är färdig för antagande. Detaljplanen för östra Kvillebäcken antogs september 2009 och utgör den första etappen i omdaningen av Backaplansområdet och Centrala Älvstaden. Totalt ska det byggas 1600 lägenheter och ca 24 000 kvadratmeter verksamhetsytor av olika slag. Byggstart under 2010 och 2018 beräknas området vara fullbyggt.

Östra Kvillebäcken saknar idag många urbana kvaliteter. Ambitionen i detaljpla-nen är att skapa en stadsdel med variation, stadsmässighet och grönska. Stadsdelen är centralt belägen i staden vilket tydligt ska avspegla sig i gestaltningen.

Blandad stadsbebyggelse med lokaler i bottenvåningen längs Gutaf Dalénsgatan


EN ATTRAKTIV STADSMILJÖDen centrala kvartersstaden har varit utgångspunkt för omvandlingen av stadsde-len, med tydliga gränser mellan offentliga och privata rum, möjlighet till verksam-hetsblandning och mångfald. Bostäder ska blandas med platser, torg och grönstråk för rekreation samt inslag av handel och verksamheter. Målsättningen har varit att skapa en attraktiv stadsmiljö för de boende så väl som för besökande. När området är fullt utbyggt kommer det att innehålla cirka bostäder, varav en fjärdedel är hyresrätter och resterande är bostadsrätter, samt cirka 2 kvadratmeter verksamhetslokaler. Variationen har varit viktig för omvandlingen av området (kvarter delas mellan 1-3 byggherrar, hus i 4-16 våningar). Solstudier har varit vägledande för hushöjder, såväl som för utformningen av allmänna platser och placering av lokaler.

Huvudgatorna i området, med kopplingar till angränsande områden behålls. Gamla Tuvevägen, kulturhistoriskt intressant som tillfartsväg till Göteborg bildar ett samlande mittstråk och vidgar sig till ett torg centralt i området. Ett punkt-hus i 16 våningar markerar torget. Gaturummen är omsorgsfullt utformade, väl anpassade för gång- och cykeltrafik. Smitvägar genom kvarteren binder samman viktiga platser och stråk och uppmuntrar tillsammans med gångfartsgator, att ta sig till fots. Två ”fickparker” bildar lugna inslag längs gatorna och den stora parken utmed Kvillebäcken är en tillgång för hela området. I Kvillebäcken får bilarna köra på de gåendes villkor.

HANDEL OCH VERKSAMHETEROmrådet utformas med en blandning av bostäder, kontor, rekreation, service och handel. Öster om området ligger Backaplan där det finns ett brett utbud av mer storskalig service och handel. Inom området ges utrymme för småskalig handel i form av service, kvartersbutiker, restauranger, caféer m m i bottenvåningarna. Viktiga huvudstråk som är lämpliga för denna typ av handel är Hjalmar Bran-tingsgatan, Gustaf Dalénsgatan, Långängen samt torget utmed Gamla Tuvevägen. Bottenvåningarna får enligt detaljplanen i sin helhet utnyttjas för verksamheter. Det är angeläget att området redan från början får ett visst inslag av lokaler. Lokaler skall därför enligt särskild planbestämmelse placeras och utföras i vissa strategiska lägen – bl a hörnlägen mot de publika stråken. Utmed Gustaf Dalénsgatan skall bottenvåningarna förberedas för lokaler i på kartan markerade lägen. Detta innebär att om berörda delar av byggnaderna i ett första skede kan uppförs med bostäder samt att dessa med relativt enkla åtgärder skall kunna byggas om till lokaler. Bland annat måste våningshöjden anpassas redan från början.

Förslaget innebär att bostäder och verksamheter blandas i större utsträckning än idag. Det innebär att människor kommer att vistas i området under dygnets alla timmar, vilket ger förutsättningar för en trygg och säker miljö. En förutsättning för många nuvarande och tidiga verksamheter torde vara rimliga lokalkostnader, som ger små företag en chans att etablera sig och fortleva. Kvillebäcken och Backaplan fyller idag en betydande social funktion och spelar en roll i staden för tillväxt av nya företag. Området upplevs samtidigt som otryggt genom att det ligger öde delar av dygnet. Upplevelsen förstärks genom karaktären av vissa verksamheter i närmil-jön. Området närmast Hjalmar Brantingsgatan är inte lämpligt för bostäder med hänsyn till trafikbuller från vägen. Här föreslås två kvarter för kontor och handel. Plankartan lämnar möjlighet att binda samman de båda kvarteren med en förbin-delsegång. Detaljplanen ger utrymme för 3D-fastighetsbildning för lokaler.


KLIMATSMART RESANDEKvillebäcken har ett mycket strategiskt läge i staden och regionen med de bästa möjligheterna för att resa med kollektiva färdmedel. Den närligande Hjalmarbran-tingplatsen är en av de vikigaste knutpunkterna för stadens kollektivtrafik. Med spårvagn tar det endast 6 minuter till Göteborgs centralstation. Området har också goda kopplingar till Göteborgs övergripande cykelnät. Detta stärks ytterligare genom cykelpooler och bilpooler. Inom projektet Centrala Älvstaden skapas just nu en vision om en sammanhängande stad på ömse sidor om Göta Älv. Denna inre kärna utgör också ett växande nav för Göteborgsregionen. Nya bro- och båtförbin-delser är en central fråga för att knyta samman stadens gatunät och minska älvens barriäreffekter. De tänkta satsningarna på en miljöskyttel är ett viktigt steg.

ORGANISATIONDe svåra förutsättningarna för att göra en omvandling möjlig har ställt höga krav på organisationen för genomförandet. Under 2 års stadsutveckling på Norra Älv-stranden i Göteborg har en samarbetsmodell kallad Älvstrandsmodellen jobbats fram. Älvstrandsmodellen bygger på samverkan mellan de olika fastighetsägarna och byggherrarna som är med vid exploateringen av ett område. Fördelen med Älvstrandsmodellen är att samtliga exploatörer har incitament att verka för att området som helhet blir så bra som möjligt. Genom arbetet i östra Kvillebäcken vidareutvecklas modellen som ett verktyg att integrera hållbarhetsaspekterna från den övergripande nivån till praktiskt genomförande.

De största markägarna i östra Kvillebäcken var NCC och Wallenstam och 2007 fick Älvstranden Utveckling AB uppdrag från kommunstyrelsen att köpa upp den mark som ägdes av många olika (drygt 40% av ytan). De tre markägarna lade all mark i en pott och ytterligare fyra intresserade byggherrar bjöds in vilka bildade ett konsortium, Kvillebäckskonsortiet Medverkande aktörer i Kvillebäckens kon-sortium är BF Veidekke, Derome Hus, HSB Göteborg, Ivar Kjellberg Fastigheter, NCC, Wallenstam samt Älvstranden Utveckling AB. I samarbete med Stadsbygg-nadskontoret och andra kommunala förvaltningar och bolag har byggherrarna for-mulerat visioner, satt upp mål och planerat området tillsammans. Området delas in i kvarter, utvecklingslotter och dessa prissätts och tidplaneras. Sent i processen fick byggherrarna önska sig vilka lotter de ville köpa.

Ett avtal, det så kallade Kvillebäcksfördraget, har upprättats där de sju bygg-herrrarna lovar att omvandla Kvillebäcken till ett socialt, ekonomiskt och ekolo-giskt hållbar stadsdel. Dessa tre värderingar genomsyrar samtliga målsättningar i Kvillebäcksfördraget.

En marknadsgrupp etablerades redan i inledningen av planarbetet. Denna grupp har varit drivande när det gäller att arbeta fram en vision, identifiera målgrupper (tydliggöra att de fanns inom räckhåll) och belysa deras behov. Hållbarhetsper-spektivet har varit centralt i gruppens arbete och i marknadsföringen av området. Marknadsgruppen arbetar med att bygga områdets varumärke.

Miljögruppen har under en viss tid arbetat likt ett utskott och omsatt Kville-bäcksfördraget i konkreta åtgärder att genomföra. Genom att starkt engagera bygg-herrarna i processen har staden försäkrat sig om att området blir byggt i enlighet med intentionerna den dagen planen antas. I östra Kvillebäcken har detta varit en mycket viktig aspekt då området kräver en kraftfull start och snabb utveckling.


pROGRAM FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I KVILLEBÄCKENMed utgångspunkt i Kvillebäcksfördraget har ett ”Program för hållbar utveckling i Kvillebäcken” arbetats fram. Det konkretiserar Kvillebäcksfördragets visionsartade skrivningar. Syftet är att styra hållbarhetsfrågorna från en övergripande nivå till en praktisk genomförandenivå. I programmet beskrivs arbetsroller, ansvarsfördelning, Kvillebäckens profilfrågor, exempel på arbetsmetoder samt hur arbetet kommer att följas upp. Programmet inkluderar även stadens uppsatta mål. Stort fokus finns på den sociala dimensionen. De kvantifierbara målen är dock flest rörande den ekologiska dimensionen. Detta då Göteborgs stads program för miljöanpassat bostadsbyggande är utgångspunkt i det resurseffektiva byggandet. Programmet kommer finnas att ladda hem på www.kvillebacken.se.

Omvärldsanalyser visar en mycket bra helhetssyn i Kvillebäckens planerade utveckling. Mycket arbete har lagts på att inte suboptimera genom att spreta ut i vissa projekt och därmed inte få till bredden. Vid val av tekniska system har fokus alltid legat på att optimera lösningarna i det komplexa system som staden utgör. För att inte suboptimera ställdes ett antal kontrollfrågor: Fungerar detta för ett hus? Fungerar detta för en stadsdel? Fungerar det för hela Göteborg? Fungerar det för hela Europa? Om svaret var ja på alla frågor var det en bra helhetslösning. Detta är inte världsunikt men helt klart ovanligt då det sällan reflekteras över vad som händer om lösningen skalas upp till europastorlek.

Konsortiet arbetar med en strukturerad uppföljning av Kvillebäcksfördraget och Program för Hållbar utveckling i Kvillebäcken. Extern information avses bli publicerad på www.kvillebacken.se. Från varje delprojekt sker en rapportering som syftar till att mäta och följa upp att de gemensamma kraven uppfylls, utbyta erfarenheter och inspirera varandra. Vid behov kan även kraven skärpas. För att redovisa den ekologiska dimensionen kommer alla byggnader i Kvillebäcken klas-sas i Bygga-Bo-Dialogens system för miljöklassad byggnad. Delprojekten kommer även klassas utifrån hållbarhetsnivåer, godkänd och högre hållbarhetsnivå. Hänsyn är tagen till målnivåer i Kvillebäcken, ”Göteborg stads miljöprogram” samt till-gänglig forskning och praktik. Klassningen kommer att visualiseras i en grafisk modell för delprojekten. Alla delprojekt utgår från en hög grundnivå men det finns en individuell frihet att gå längre vilket en grafisk miljöprofil skall lyfta fram. Se vidare avseende uppföljning under respektive åtgärd. Se även uppföljning för hela projektet och åtgärderna sammantaget sidan 27

FOLKHÄLSADå folhälsomålen kan ses som vägledande för den sociala dimensionen i hållbar utveckling har dialog förts med stadsdelsförvaltningen och folkhälsosamordnaren i Lundby kring detta. Av de elva nationella folkhälsomålen anses Östra Kville-bäcken uppfylla fyra målområden: delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet.

ANpASSNING TILL KOMMANDE KLIMATFÖRÄNDRINGARGöteborgs stad har en god kunskap om vad situationer med extremt väder och höjda vattennivåer innebär för staden. Två stora undersökningar (Extremt väder fas 1, 2006 och Extremt väder fas 2, 2009) har genomförts och en tredje pågår. En av de fem pilotprojekt som startats inom ramen för Mistra Urban Futures handlar om klimatanpassad stadsstruktur. Tre scenarier och dess konsekvenser för Frihamnen

pROGRAM FÖR HÅLLBARUTVECKLING I KVILLEBÄCKEN,HUVUDRUBRIKER:• göteborgs stads program för miljöanpassat byggande ska följas i hela området vilket bland annat innebär max �0kwh/m2 i samtliga byggnader.• I området skall det skapas attrak-tiva och levande utemiljöer. hög kva-litet på det offentliga rummet och låg parkeringsnorm• området skall knyta an till omgi-vande stadsdelar och utveckla hisingen som en expansiv del av cen-trala göteborg. • området skall byggas med en gemensam och rationell hantering av hushållsavfall. • I Kvillebäcken skall det finnas möjlighet till individuell påverkan i boendet. • områdets förtecken skall utgöras av social livskvalitet med trygghet och mångfald. • Med livscykeltänkande skall man bygga Kvillebäcken långsiktigt håll-bart. • Man skall skapa förutsättningar för miljösmart mobilitet. Bilpooler och planering för cykel och kollektivtrafik.

h å l l B A r s t A D s u t V e c K l I n g I K V I l l e B Ä c K e n , g ö t e B o r g » s I D 1 0

ska anlyseras. Då Kvillebäcken ligger i nära anslutning till Frihamnen och älven ska erfarenheterna härifrån inarbetas i det fortsatta arbetet med Backaplan och Kvillebäcken.

Kvillebäcken ligger under den beslutade säkerhetsnivån 2,8 meter över normal havsnivå. Inom ramen för detaljplanen har därför konkreta åtgärder för att anpassa till kommande klimatförändringar tagits fram. Bland annat har parken längs med Kvillebäcken, ett biflöde till Göta Älv höjs för att hindra att vatten tränger in vid en höjd nivå i älven. Även vatten- och avloppssystemen har planerats med hänsyn till höjda vattennivåer.

pROCESSUnder arbetet med detaljplaneprogrammet och detaljplanen har flera dialoger med medborgarna genomförts . I huvudsak har dessa skett i samarbete med Lundby stadsdelsförvaltning och Göteborgs Universitet. Inom ramen för EU-projektet Waterfront Communities Project genomfördes 2006 fokusgrupper med närings-idkarna i området.

Omvandlingen av Kvillebäcken är en planerings- och genomförandeuppgift som griper över stadsutvecklingens alla kompetensområden. Samarbete har varit och är en nödvändighet för att nå hållbara lösningar. Planeringen har genomförts med ett remisslöst förfarande där alla berörda bolag, förvaltningar och enheter i kommunen har deltagit i en gemensam arbetsgrupp i samarbete med Trafikverket, fastighetsägare och byggherrar. De planerade åtgärderna genomförs i samarbete mellan Kvillebäckskonsortiet, kommunens bolag och förvaltningar samt utveck-las i samverkan med näringslivet och Chalmers.

Tack vare uppstarten av Mistra Urban Futures skapas en arena för att på ett nyskapande sätt jobba sektorsövergripande och transdisciplinärt kring hållbar stadsutveckling. Eftersom Göteborgs stad är en av sju parter i Mistra Urban Futu-res och en av finansiärerna är det naturligt att centrumet kommer användas som arena för att kommunicera och dra lärdomar från Östra Kvillebäcken. Mistra Urban Futures är en samlingsplats för kunskap, och utvecklas i det flöde av idéer och erfa-renheter som de verksamma vid centrumet bär med sig. Centrumet blir i framti-den en källa till ny och banbrytande kunskap för akademiska och praktiska till-lämpningar. Det finns kanaler och utbyte redan idag inom ramen för Mistra Urban Futures, men då centrumet är under uppbyggnad är det svårt att säga exakt vilka aktiviteter som kommer genomföras.

Forsknings- och utbildningssektorn har även varit och är delaktiga genom direkt samarbete med Chalmers och Göteborgs Universitet. Dels i form av genomförda medborgardialoger och utvärdering av dessa samt ledning av fokusgrupper med näringsidkarna i Östra Kvillebäcken. Flera studentarbeten har även genomförts med Kvillebäcken som studieområde.


feM åtgÄrDer För att spetsa satsningarna på hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken söker Göte-borgs Stad med samarbetspartners 73 miljoner i stöd för att genomföra fem åtgär-der, samt extra insatser för att främja affärsdriven miljöutveckling och kunskaps-spridning. Åtgärderna har fokus på insatser i byggnader samt infrastrukturlösningar i större skala där östra Kvillebäcken kan fungera som ett demonstrationsområde för hållbar stadsutveckling och integrerad miljöteknik. Totalt bedöms åtgärderna ge en utsläppsminskning av CO2 på ca 21 000 ton per år, samt betydande effekter vid uppskalning. Syfte, mål, uppföljning och förutsättningarna för kunskapsspridning och export beskrivs under respektive åtgärd. Aktiviteter kring affärsdriven hållbar utveckling och kunskapsutbyte rörande hållbar stadsutveckling behandlas under avsnittet Innovationsplattform och kunskapsspridning. Under varje åtgärd anges hur relaterar till miljömålen samt till folhälsomålen som kan sägas vara vägledande för den sociala dimensionen.

1. INSAMLING FÖR HÖG ÅTERVINNINGSGRAD AV ORGANISKT AVFALLBiogas är en av framtidens viktigaste energikällor då den är giftfri och har samma användningsområden som naturgas. Den är resurseffektiv i framställningen och som bäst om det baseras på organiskt avfall och i synnerhet matavfall. I rötnings-processen av organiskt avfall erhålls även biogödsel som kan återföras till exempelvis åkermark för ny matproduktion. Insamlingen av organiskt avfall stöter idag på vissa hinder. Som bäst uppnås en tredjedel av den verkliga potentialen, det vill säga 3-6 liter per lägenhet och vecka, då den ofta är förorenad av andra fraktioner och har för låg kvalitet mot potentialen 15-18 liter. Insamlingsprocessen är även förknip-pad med lukt och dålig arbetsmiljö. Insamlingen sker ofta med tunga fordon som ger en negativ miljöprestanda.

SyfteGöteborg har under senaste decenniet jobbat intensivt med att driva på marknads-utvecklingen inom hela biogaskedjan. I syfte att bidra till den regionala biogaspro-duktionen söker Göteborgs Stad i samarbete med Kvillebäckskonsortiet bidrag från Delegationen för Hållbara städer för införa och testa ett tekniksystem som höjer återvinningsgraden av Östra Kvillebäcken organiska avfall. Samarbetspartners kring

Åtgärd Sökt bidrag Total kostnad Minskad CO2 .

1. Effektiv insamling av orga-niskt avfall till biomassa - PWI

ca 20, 0 milj kr ca 66,2 milj kr 507 ton/år

2. Miljöskyttel över Göta älv ca 31,7 milj kr ca 105,0 milj kr 300 ton/år

3. Effektsmarta byggnader och fjärrvärmedrivna vitvaror

ca 6,0 milj kr ca 24,8 milj kr 18 000 ton/år

4. Cykelgarderober ca 5,8 milj kr ca 20,1 milj kr 1 920 ton/år

5. MDE-teknik i stadens tunga fordonsflotta

ca 8,5 milj kr ca 28,1 milj kr 140 ton/år

Inovationsplattform för affärsdriven miljöutveckling samt kunskapsspridning

ca 1,4 milj kr ca 4,5 milj kr -

SUMMA ca 73,3 milj kr ca 248,7 milj kr 20 867 ton/år

Sammanställning av de åtgärder för vilka stöd söks. För mer detaljerade kostnader, finansiärer och partners, se bilaga 1


åtgärden är Kvillebäckens konsortium, sopsugsleverantören Envac och Göteborgs Stad Kretsloppskontoret. Kvillebäckens konsortium samt Envac motfinansierar bidragsanslaget från Delegationen för hållbara städer. Kretsloppskontoret bidrar med sin expertkunskap vid införande och uppföljning av systemet.

Personal Waste Inlet (PWI) installeras inledningsvis i etapp 1 för att senare även införas i hela området. Systemet innebär att de boende har en extra köksvask med en behållare integrerad under diskbänken. Därifrån sugs avfallet via ett separat rörsystem till en central tank där det mals och blandas upp till en massa. Massan blir koncentrerad och färdig för biogasproduktion. Massan fraktas med slamsug-ningsbil till biogasanläggningen. I en framtid kan även infrastruktur byggas ut för suga massan direkt till biogasanläggning. I dagsläget är detta dock inte möj-ligt. Efter rötning och förädling kan biogasen användas till fordonsgas, antingen som ren biogas eller som del i det Svanen-märkta fordonsbränsle med minst 50 % inblandning av biogas som finns i nätet för fordonsgas i Göteborg.

PWI för organiskt hushållsavfall kompletterar den källsorterande sopsugen där ytterligare fyra fraktioner ingår; pappförpackningar, plastförpackningar, tidningar och brännbart (restavfall). Det innebär att totalt fem fraktioner har flyttats på bekvämt avstånd till de boende, något som ökar återvinningsgraden. PWI är också en vidareutveckling av det källsorterande sopsugssystemet för tre fraktioner kom-post, tidningar och brännbart som utvecklades på Norra Älvstranden i Göteborg och har varit i funktion sedan år 1993. Kompostfraktionen går dock främst till förbränning istället för kompostering varför en vidareutveckling är nödvändig.

MålMålen med investeringen är att •bygga ut världens första källsorterande sopsug i hela östra Kvillebäcken med

fem fraktioner; tidningar, plastförpackningar, pappförpackningar, brännbart samt organiskt matavfall med den världsunika PWI-lösningen.

• 75 % av den totala mängden organiskt avfall återvinns, jämfört med konven-tionella system där man når 30 %. Volymerna kan variera beroende på hur de boendes beteendemönster förändras.

Hela mängden biomassa ska gå till direkt produktion av biogas Organiskt avfall blir resurs som biogasmassa vilket ersätter fossila bränslen.

Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig för-surning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15).

Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet påverka tre målområden positivt; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor samt sunda och säkra miljöer och produkter. Som en del i Kvillebäckens hållbar-hetsprofil kommer det vara högt prioriterat med utförlig information till de boende om vikten av korrekt sortering i det kretsloppsanpassade boendet. Ett särskilt infor-mationsmaterial tas fram inför försäljning och inflyttning. Det ska vara självklart för de boende att agera miljöriktigt.

Utifrån den ekonomiska dimensionen är det, i synnerhet på lång sikt, samhälls-ekonomiskt lönsamt att omhänderta och återvinna resurser. Hushållen får också en högre medvetandegrad om resursförbrukning och därmed stimuleras positiva beteendeförändringar.


UppföljningIdag sköts den normala insamlingen av avfall i Göteborg med kärl och sopbil. För-packningar hanteras via Förpackningsinsamlingen. Kretsloppskontoret i Göteborgs stad har ansvar för insamlingen av hushållsavfall där det organiska matavfallet inkluderas. Det mesta av hushållsavfallet går till förbränning men en liten del av matavfallet går till kompostering i egen kompost eller storkompost. Den källsor-terande sopsugen som är i bruk i lägenheter på Norra Älvstranden används som referens för utvärdering.

Ett lågt räknat referensexempel ger 393 ton matavfall årligen då systemet är fullt utbyggt. Beroende på effektiviteten i rötningen ger detta mellan 157 248 och 235 872 Nm3 CH4 per år i biogas. Om man vidare antar att den biogas som produceras av den insamlade biomassan ersätter MK1 diesel som fordonsbränsle motsvarar det mellan 338 och 507 ton minskade utsläpp av CO2 per år

Kretsloppskontoret genomför årligen en mätning av total mängd insamlad bio-massa. Redovisningen sker med ett medelnyckeltal kilo insamlad organiskt matav-fall per lägenhet och vecka. Konsortiet utvecklar också ett gemensamt kvalitets- och miljöledningssystem. För att redovisa alla dimensioner i en hållbar utveckling kommer en grafisk modell som är knuten till Kvillebäckens målnivåer att utveck-las. Med denna modell ska betraktaren kunna se vilken profil ett projekt eller en åtgärd i Kvillebäcken har. Genom den geografiska profilen ser man hur projekten i Kvillebäcken kompletterar varandra. Brukarnas uppfattning om systemet behö-ver på olika sätt utvärderas och lämplig metod ska utvecklas vid beslut om syste-mets införande.

Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheterBiogas Väst är världens första regionala projekt för biogas som drivmedel. I projek-tet ingår cirka 30 samarbetspartners - privat och offentligt ägda företag, organisa-tioner, myndigheter och kommuner. Projektet startade år 2001 i syfte att driva på marknadsutvecklingen inom hela biogaskedjan. Målsättningen för år 2012 är att 80 tankstationer ska vara etablerade i Västsverige, 20 000 gasdrivna fordon i bruk samt att produktion och försäljning uppgår till 300 GWh biogas. Om målen uppnås kommer CO2 mängden att ha minskats med 88 000 ton per år. PWI-systemet blir en del i den fortsatta utvecklingen av det västsvenska biogasklustret. Därmed finns etablerade kanaler kunskapsutbyte och kunskapspridning.

Eftersom PWI-systemet är världsunikt kommer det få en framskjuten plats i informationsinsatserna kring Kvillebäcken. Envac som totalleverantör så väl som systemets komponentleverantörer har stora marknadsmöjligheter. Redan idag finns enligt Envac ett stort intresse för PWI-systemet, inte minst inom utvecklingslän-derna i Asien. Men även inom Europa finns affärsmöjligheter då EU:s klimatmål ska uppfyllas och ökad produktion av biogas är en del i detta.

Se vidare under avsnittet om den organisation för information, kunskapssprid-ning och affärskontakter som finns i Göteborg som helhet (sidan 24).


2. EFFEKTSMART BYGGNAD MED FJÄRRVÄRMEDRIVNA VITVARORGöteborgs fjärrvärmesystem är mycket väl utbyggt och förser cirka 90 % av flerbo-stadshusen i Göteborg. Systemet är cirka 100 mil långt och sammankopplat med fjärrvärmesystemen i kranskommunerna. Ungefär 80 % av energin i fjärrvärme-systemet kommer utav återvunnen värme och spillvärme ifrån avfallsförbränning, raffinaderier, avloppsvatten samt elproduktion i hela regionen.

Fjärrvärmens utbyggnad och utfasning av oljeeldning har medfört oerhört stor miljönytta för Göteborg. Nu är det dags för fjärrvärmen att utvecklas ytterligare. Det som återstår är att ytterligare minska den lilla fossilbaserade hetvattenpro-duktionen som återstår i systemet, sex procent år 2009 samt aktivt bidra till att minska elanvändningen.

Ett steg för att kunna minska den fossila andelen i fjärrvärmeproduktionen är att jämna ut dygnsvariationen i effektbehov hos kunderna. Dygnsvariationen är stor, delvis på grund av att varmvattenbehovet infaller ungefär samtidigt hos kun-derna. Under vår/höst då variationen är som störst, fluktuerar behovet ± 15 %, det vill säga 30 % av årsmedel effektbehovet. Det ger upphov till de så kallade morgon- och kvällstopparna. Idag tillgodoses denna dygnsvariation delvis genom att rörsys-temet laddas med extra energi inför det ökade effektbehovet. Detta är dock inte tillräckligt. Behovet tillgodoses därför med extra fjärrvärmeproduktion, vilket kan vara fossilbaserad hetvattenproduktion.

Lågenergihusen i Kvillebäcken och dess boende kommer att ha ett mycket lågt energibehov då kraven för Göteborgs stads Miljöprogram gäller. Målet är att energianvändningen inte ska överskrida 60 kWh/m2 Atemp, där åtgärderna för att uppnå detta inte inkluderas i denna ansökan.

SyfteÄlvstranden Utveckling AB i samarbete med Göteborg Energi avser att visa på två lösningar som ger stora koldioxidbesparingar i ett system där just samarbetet över de traditionella systemgränserna ger stora vinster. Kraven på byggnadernas energibehov är redan väldigt höga och fjärrvärmesystemet medför stora miljövin-ster genom att det tar hand om regionens spillvärmekällor. Projektet avser testa ny teknik med stor potential att jämna ut dygnsvariationen i fjärrvärmebehovet och därmed minska den fossila andelen bränsle i fjärrvärmeproduktionen. Den nya tekniken innebär att en byggnad utnyttjas som kortvarigt energilager i fjärrvär-menätet. Byggnadens termiska massa, det vill säga stomme, radiatorsystem med mera och dess förmåga att lagra energi tas till vara. Utöver det förses huset med unika fjärrvärmedrivna vitvaror; tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Den senare åtgärden minskar även elbehovet. Ingen av lösningarna avser att reducera energianvändningen, men bidrar ändå till sänkta koldioxidemissioner.

Ansökan avser merinvestering för att utforma en plattform i fjärrvärmedriften som kan kommunicera och styra tillförseln till radiatorerna i en byggnad. Projek-tet avser även att utveckla ett attraktivt kunderbjudande för ’Effektsmart byggnad’ så att en stor mängd flerbostadshus i systemet kan utnyttjas som energilager och dygnsvariationen elimineras. Gällande vitvaror, ingår den extra rördragning som erfordras i byggnaden och merinvesteringen i vitvarorna jämfört med traditionella elvärmda. För båda projekten ingår kostnader för mätning, uppföljning och utvär-dering. Effektsmart byggnad fungerar så att tillförseln till radiatorerna sänks då behovet är stort i systemet. Fjärrvärmedriften väljer då att ladda ur byggnadslag-ret, byggnadsstomme och golvvärme istället för att starta en så kallad topplastan-läggning. Byggnadens termiska tröghet medför att inomhustemperaturen håller sig inom ramen för gott inomhusklimat. Nettoeffekten av detta är ingen energi-


besparing, utan ersättning av topplastproduktion med så kallad baslastproduktion som främst utgörs av spillvärme.

Genom att förse hushållen med fjärrvärmedrivna vitvaror - tvättmaskin, tork-tumlare och diskmaskiner istället för traditionella elvärmda minskar elbehovet. Istället utnyttjas de energiflöden som fjärrvärmen tar till vara på. På så sätt minskas användningen av hushållsel. Fjärrvärmedrivna vitvaror finns inte på marknaden idag. De har ett minimalt elbehov, cirka 80 % lägre jämfört med traditionella ener-gisnåla eldrivna vitvaror. De är de första i världen som optimerats för att kopplas till en hetvattenkrets. Elbehovet vid användning av de fjärrvärmedrivna vitvarorna minskas ytterligare jämfört med så kallade varmvattenvärmda, som finns på mark-naden redan idag. Tack vare detta utnyttjas fjärrvärmen maximalt och behovet av el är minimalt. Torktumlaren kräver så höga temperaturer så att endast en hetvat-tenkälla är tillräcklig. Det finns därmed inget sådant alternativ på marknaden. De fjärrvärmedrivna vitvarorna kommer att finnas tillgängliga på marknaden från år 2012. Göteborg Energi medverkar i ett forskningsprojekt och har därmed möj-lighet att få tillgång till sådana vitvaror tidigare. Denna lösning kräver nära samarbete mellan Göteborg Energi, Älvstranden

Utveckling och Bostadsbolaget för att få tills stånd vinster ifrån ett brett ener-gisystemperspektiv då hushållsel som exkluderas ifrån byggnadens energianvänd-ning ersätts av fjärrvärme som inkluderas. Göteborg Energi medverkar i ett forsk-ningsprojekt där fjärrvärmedrivna vitvaror utvecklas i samarbete mellan bland annat Asko/Cylinda, Karlstads Universitet, Högskolan i Dalarna, Svensk Fjärr-värme och Mälarenergi.

MålMålen med detta projekt är att:•eliminera dygnsvariationen i effektbehov i Göteborgs fjärrvärmesystem från

dagens maximala fluktuation ± 15 % av årsmedel effektbehovet till ±0 %, •ersätta bland annat fossila bränslen i fjärrvärmesystemet, vilket reducerar kol-

dioxidutsläppen med cirka 15 000 ton per år fram till år 2014 då tekniken är fullt utbyggd i Göteborg.

•minska behovet av hushållsel med 70 MWh/ flerbostadshus, år med hjälp av fjärrvärmedrivna vitvaror, vilket medför 50 ton minskade koldioxidutsläpp för ett flerbostadshus/år.

•Sprida de fjärrvärmevärmda vitvarornas fördelar så att ytterligare 50 flerbo-stadshus i Sverige har fjärrvärmevärmda vitvaror år 2014, vilket skulle med-föra cirka 2 500 ton reducerade koldioxidutsläpp per år.Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom

åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig för-surning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15).

Energiförbrukning och utsläpp av växthusgaser minskas genom att bygga låg-energihus (max 60kwh/m2), utnyttja byggnaden som energilager i fjärrvärme-systemet, vitvaror drivna av fjärrvärme istället för el, samt individuell mätning av varmvatten med uppföljning av ekologiskt fotavtryck. De ansökta åtgärderna för effektsmart byggnad avser en byggnad. En effektsmart byggnad medför ingen påverkan på den samlade dygnsvariationen i effektbehov i systemet och därmed ingen reduktion av koldioxidutsläpp.Däremot om många byggnader utnyttjas medför metoden möjligheter att ersätta fossilbaserad fjärrvärmeproduktion med spillvärme och förnybar.

h å l l B A r s t A D s u t V e c K l I n g I K V I l l e B Ä c K e n , g ö t e B o r g » s I D 1 �

Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet bidra positivt till tre mål-områden; delaktighet och inflytande i samhället, trygga och goda uppväxtvill-kor samt miljöer och produkter. Delaktighet och inflytande på alla nivåer stärks genom dialog- och samverkansprocesser. Boendeinflytande främjas genom indi-viduell uppföljning av resursförbrukning.

Privatekonomin gynnas av möjligheter till låg resursförbrukning i boendet och transporter. Samhällsekonomiska vinster uppnås genom ökade möjligheter för miljöteknikexport.

UppföljningEnergianvändningen i referensflerbostadshusen är mycket låg, 60 kWh/m2 Atemp värme+ varmvatten (fjärrvärme) och fastighetsel. Jämförelser görs alltså i förhål-lande till ett redan mycket bra alternativ.

Referensbyggnaderna är uppvärmda med fjärrvärme, dock ej effektsmart. Fullt utbyggd effektsmart byggnad i Göteborg utnyttjas 140 GWh/år, följande fjärrvär-meproduktion i fjärrvärmeystemet antas ersättas med spillvärme (o g CO2/kWh): 70 GWh biobaserad (0 g CO2), 50 GWh hetvattenproduktion naturgas (204 g CO2/kWh), 20 GWh hetvattenproduktion olja (268 g CO2/kWh) då effektsmart byggnad är fullt utbyggd.

Referensbyggnaderna är försedda med energisnåla elvärmda tvättmaskiner, tork-tumlare samt diskmaskin. Vitvarorna utnyttjas i enlighet med standardiserade rikt-linjer. Emissioner: marginalel 850 g CO2 e/kWh, marginalfjärrvärme 76 g CO2 e /kWh. Ett flerbostadshus består av 100 lägenheter.

Göteborg Energi, Älvstranden Utveckling, Bostadsbolaget samt Chalmers utvärderar satsningen tillsammans. Inomhustemperaturen hos de boende i den effektsmarta byggnaden kommer att mätas av Bostadsbolaget. Chalmers deltar i utvärdering av möjligheter att lagra energi i byggnadens termiska massa. Fjärr-värme effekt- och energianvändning följs upp av Göteborg Energi.

Kvillebäcken är första etappen i en ny sammanhängande stad norr om älven


Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheterTvå innovativa lösningar som ger stora vinster vid uppskalning och spridning. Vinsterna baseras på ett bredare energisystemperspektiv än byggnadens.

Effektsmart byggnad ger stora miljöeffekter vid uppskalning. Enligt förstudie skulle dygnsvariationen i Göteborgs fjärrvärmesystem helt kunna tillgodoses om till-förseln reducerades delvis i cirka 25 % av flerbostadshusen i fjärrvärmesystemet.

Det skulle resultera i en koldioxidminskning på 15 000 ton per år. Detta medför att behovet av fossil topplastproduktion avsevärt minskar. Målet är att cirka 25 % av flerbostadshusen i Göteborgs fjärrvärmesystem ska vara effektsmarta bygg-nader till år 2014.

Målet för de fjärrvärmedrivna vitvarorna är att de ska vara ett självklart alter-nativ vid nybyggnation av flerbostadshus samt vid ombyggnation av befintliga tvättstugor i flerbostadshus i fjärrvärmevärmda områden i Sverige år 2014 då 50 flerbostadshus (5 000 lägenheter) ska vara försedda med fjärrvärmevärmda vitva-ror. Detta skulle medföra att behovet av hushållsel skulle minska med 7 GWh/år, vilket ger 5 000 ton minskade koldioxidutsläpp/år.

Pilotprojektet kommer att kommunicera till svenska och internationella fjärr-värmeföretag, fastighetsägare och byggföretag, men även till studenter vid hög-skolor/universitet. Detta kommer till exempel göras på energi- och byggmässor och konferenser, men även via sociala medier. Det kommer finnas resurser för att ta emot studiebesök. Studenterna kommer även att nås via eventuella examensar-beten och forskning som görs i projektet.

I de delar av världen där fjärrvärmen finns; Europa, delar av Asien, USA och Canada, skulle man ha stor nytta av båda de lösningar som testas i detta projekt.

3. MILJÖSKYTTEL ÖVER GÖTA ÄLVGöteborg som Västra Götalandsregionens nav ska växa vilket kommer generera fler resor. Inom Centrala Älvstaden, på båda sidor om Göta Älv, kommer ett flertal stora utbyggnadsprojekt genomföras, varav östra Kvillebäcken är ett av dessa. För att nå en långsiktigt hållbar utveckling i regionen krävs ett minskat bilresande. Inom Göteborgsregionen finns en politiskt förankrad målsättning om att öka kollektivtrafikens markandsandel från dagens 25 % till 40 % år 2025 (K2020). Miljöanpassade transporter är en viktig förutsättning för hållbar utveckling av östra Kvillebäcken och i vidare mening hela Centrala Älvstaden. Denna inre kärna utgör ett växande nav för Göteborgsregionen och nya bro- och båtförbindelser är en central fråga för att knyta samman stadens gatunät och minska älvens bar-riäreffekter.

Resandet med färjetrafiken över och längs med Göta Älv har ökat markant de senaste åren och de resenärer som vill ta med cykeln på färjorna får inte alltid plats. Dessa behov måste tillgodoses och kapaciteten förbättras om resandeökningen ska ske på ett hållbart sätt. Fartyg med miljöanpassad drift och konkurrenskraftig trafi-kering ligger i linje med dessa behov. Göteborgs Stad söker därför stöd från delega-tionen för hållbara städer till investeringskostnader för biogasdrivna älvskyttlar.

SyfteStödet söks för två passagerarfartyg, så kallade skyttlar med ändamålsenlig utformning, unik klimatanpassad framdrivningsteknik samt ett effektivt system för bränslepåfyllning. Åtgärden syftar till att öka kapaciteten i ett av stadens mest kritiska snitt genom en utveckling av kollektivtrafiken på Göta Älv. Med hjälp av ny teknik kan man driva färjorna med förnyelsebart bränsle som reducerar koldi-


oxidutsläppen. Ändamålsenlig utformning innebär minskad bränsleförbrukning och skapar förutsättningar för en enklare, snabbare och mer behovsanpassade resor över älven.

Trafikkontoret, Västtrafik, Göteborgs Energi, FordonsGas, Chalmers och företag i fartygsbranschen samarbetar kring utvecklingen av fartygen. Västtrafik kommer att ansvara för planering och upphandling av de nya skyttlarnas trafike-ring. Samverkan kommer ske med Göteborgs Energi och FordonsGas för att säker-ställa att lämpligt bränsle finns att tillgå. Västtrafik i samarbete med Trafikkontoret kommer ansvara för marknadsföringen av de nya skyttlarna.

Miljöskyttlarna kommer köpas in av Västtrafik i samverkan med Göteborgs stad och aktuell entreprenör. Göteborgs stad är delägare i Västtrafik och betalar ett årligt tillskott för att finansiera kollektivtrafiken i staden. Både kapitaltjänst-kostnad och trafikeringskostnad samt kostnad för att tillhandahålla bränsle till de nya skyttlarna kommer att finansieras via detta tillskott, vilket samtliga parter är överens om.

Under år 2011 sker definition och utveckling av skyttlarnas ändamålsenliga utformning och tekniska förutsättningar för den nya framdrivningstekniken. Ny bränsleförsörjning i anslutning till skyttlarnas verksamhetsområde förbereds. System för bränslepåfyllning etableras och de två skyttlarna upphandlas och köps in under år 2012. Uppföljning av målen sker löpande och redovisas enligt angivna förutsättningar.

MålMålet med åtgärden är att•öka resandet med skytteltrafiken över Göta Älv med 15 % till år 2014•minska koldioxidutsläppen från skytteltrafiken över Göta Älv med 70 % till

år 2014. Detta med hjälp av en motor som möjliggör framdrift med biogas eller motsva-rande samt ett effektivt sätt att förse skyttlarna med bränsle. Första steget i denna utveckling kan bli framdrift med hjälp av biogas med inblandning av naturgas, så kallad fordonsgas. Till år 2014 är därför målet att minska utsläppen av koldioxid med minst 70 %. Om det inte är möjligt att utveckla tekniken till år 2014 kommer skyttlarna köpas in och förberedas för biogasdrift eller motsvarande. Med fullt utvecklad teknik och bränsletillgång är långsiktiga målet att bedriva trafiken utan fossilt bränsle år 2020.

Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig för-surning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). Investeringen bidrar även till minskat buller samt en reducering av hälsoskadliga luftföroreningar.

Av de elva nationella folkhälsomålen anses investeringarna påverka tre målom-råden positivt; trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och pro-dukter samt ökad fysisk aktivitet. Ökade resmöjligheter över älven bidrar till att olika delar av staden knyts samman och en hållbar stadsutveckling och integration mellan stadens olika delar främjas. Även tillgängligheten till arbete, skola, bostad, service och sociala aktiviteter för cyklister fortgängare och kollektivtrafikresenä-rer ökar. Ett omfattande arbete med påverkan av resvanor och färdmedelsval som syftar till att öka kunskapen och påverka sociala acceptansen för kollektivtrafik och cykel kommer bedrivas.

En samhällsekonomisk vinst är att ny teknik och tillämpningen av denna främ-


jas och sprids till andra platser runt om i världen.

UppföljningNollalternativet är att dagens dieseldrivna färja över älven fortsätter trafikera som idag med CO2utsläpp på 810 kg/dygn. Utbudet kommer inte att kunna öka i någon nämnvärd omfattning vilket bidrar till att efterfrågan inte kan tillgodoses och den önskade resandeutvecklingen inte uppnås.

Efter år 2018 planeras en ny bro över älven som ger bättre förutsättningar för kol-lektivtrafiken men som inte fullt ut kommer att kunna kompensera behovet av kol-lektivtrafik när östra Kvillebäcken, Backaplan och Frihamnen är färdigställda.

För att nå de uppställda målen är även åtgärder som påverkar resvanor och färd-medelsval nödvändiga. Kommunikation och marknadsföring syftar till att öka kunskapen och påverka sociala acceptansen för kollektivtrafik och cykel. Göte-borgs stad arbetar mycket aktivt inom detta område i samverkan med Västttrafik (Nya Vägvanor). Syftet är att informera och inspirera medborgare, företag och organisationer till hållbara transportval. Västtrafiks etablerade arbetssätt där rese-närernas åsikter och synpunkter tas om hand kommer fungera som underlag vid utvecklingen av tjänsten.

De uppsatta målen kommer att följas upp under hela projektets genomför-ande. Resandeutvecklingen följs upp genom resvaneundersökningar och mätningar ombord som genomförs av Göteborgs Stad och Västtrafik. Resandet kommer sam-manställas månadsvis och presenteras och utvärderas årsvis. Utsläppsnivåer från fartygen tas fram utifrån uppgifter om bränsleförbrukning, motorstandard med mera som tillhandahålls av den entreprenör som kör trafiken. Västtrafik ansvarar för att entreprenören redovisar dessa uppgifter enligt avtal. Hur övriga hållbar-hetsmål påverkas av genomförda åtgärder kommer också beskrivas och redovisas i anslutning till projektet.

Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheterKlassning av en ny biogasmotor skapar förutsättningar för ett fossilfritt kollek-tivtrafikresande inte bara i Göteborg, utan i hela världen. Det finns idag inget fartyg i den storleksklassen som drivs av biogas eller motsvarande bränsle. Unikt är också satsningen på teknik och design i samverkan. Optimal och ändamålsenlig utformning av färjan är en väldigt viktig del av projektet som möjliggör en mer energieffektiv trafikering och en mer attraktiv resa.

Två passagerarfartyg med ny ändamålsenlig utformning och ny klimatanpassad framdrivningsteknik är av stort intresse både inom kollektivtrafik- och fartygs-branschen. Kunskap och erfarenhet från projektet kommer att kunna exporteras till hela världen. Förhoppningen är att projekt ska kunna driva på den miljömed-vetna utvecklingen inom branschen.

Projektet kommer att genomföras i samverkan med Västtrafik, Göteborgs Energi, FordonsGas, Chalmers samt ett flertal privata företag inom branschen. Detta medför att kunskap och information om projektet sprids genom flera olika informationskanaler. Internationella kollektivtrafiknätverk, såsom UITP, är intres-serade av att följa resultatet. Det kommer att ske genom de arbetsgrupper och nät-verk där Göteborgs Stad och Västtrafik deltar. Göteborgs Stad, Västtrafik och For-donsGas kommer även att sprida kunskap och erfarenheter från projektet vid kon-ferenser och seminarier samt genom tidskrifter och andra informationsmedier.


4. CYKELGARDEROBERGöteborgs Stad och övriga parter i Kvillebäckskonsortiet söker stöd från Dele-gationen för hållbara städer för att utveckla och införa säker cykelförvaring, så kallade cykelgarderober.

Göteborg stad har som mål att fler skall cykla, gå eller åka kollektivt istället för att välja bilen. Det minskar luftföroreningar både lokalt och globalt. Forskning visar också att de som i hög utsträckning cyklar, går och åker kollektivt har bättre hälsa än de som i huvudsak transporterar sig med bil. I Kvillebäcken skapas goda förutsättningarna för de boende att välja klimatsmarta transportalternativ. Infö-randet av bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben är ett viktigt led i detta.

Inom stadens gränser är cykeln ett svårslaget transportslag. Det är ekonomiskt fördelaktigt samtidigt som det har tidsmässiga fördelar gentemot kollektivtrafi-ken och ofta även matchar bilen då den totala restiden för en bilist ofta innehåller parkeringsproblematik.

Dagens pendelcyklister vill använda snabba cyklar med hög kvalitet för att klara an snabb cykelpendling året runt. Ofta hindras de av den osäkra förvaringen av sina dyra cyklar nära arbetsplatsen och vid bostaden där många erfarit att cykeln stulits eller plundrats på dyra komponenter. Införandet av cykelgarderoben vid nyexploateringen i Östra Kvillebäcken ska tillfredsställa den ökande efterfrågan på en bekväm, trygg och säker förvaring av cykeln i hemmamiljön.

SyfteSyftet är att utveckla den bekväma, trygga och säkra cykelgarderoben som uppmunt-rar de boende till att använda cykeln för sin dagliga pendling. Låsning ska ske med samma elektroniska och personliga batch som används till passage genom entréer etc. I varje källare där det finns cykelgarderober skapas även en plats för cykelservice med möjlighet att hänga upp cykeln i arbetshöjd. Kvillebäckskonsortiet samarbetar med Göteborgs Stad Trafikkontoret kring framtagande och uppföljning av cykel-garderobernas effekter. Kvillebäckskonsortiet är finansiärer. En öppen tekniktävling genomförs i uppstarten av projektet och är en del i marknadsföringen.

På Norra Älvstranden i Göteborg har Älvstranden Utveckling AB byggt flera säkra cykelgarage nära arbetsplatserna och försett alla arbetsplatser med dusch-möjligheter, vilket även är ambitionen i Östra Kvillebäcken.

Konceptet med en bostadsnära personlig cykelgarderob är unikt. Marknadsun-dersökningar visar att olika former av cykelgarage förekommer i offentliga rum, men inte bostadsnära. I Nederländerna finns cykelgarage i bostadsområden dock i gatumiljö.

Mål Målet med investeringen är att •genom förbättrade möjligheter till goda resvanor minska utsläpp av CO2

utsläpp jämfört med referensalternativet. samt att verka för ett lägre genom-snittligt billinnehav jämfört med övriga centrala Göteborg.

Ökat cykelpendlande och minskad bilism ger lägre CO2 utsläpp och mindre buller. Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgär-den. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig försurning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15).


Genom mer vardagsmotion förbättras folkhälsan. En förbättrad folkhälsa har även positiva effekter på samhällsekonomin. Ett ökat cyklande på bekostnad av biltrafik medför att färre blir störda av trafikbuller. Av de elva nationella folkhälso-målen anses projektet bidra positivt till fyra målområden; delaktighet och infly-tande i samhället, trygga och goda uppväxtvillkor, sunda och säkra miljöer och produkter samt ökad fysisk aktivitet.

Förutsatt att en större andel av de tänkta resorna genomförs med cykel istället för bil innebär det även en förbättrad privatekonomi för individen.

I Östra Kvillebäcken får bilarna ge plats åt cykelgarderober. Dessa kompletterar de utvändiga cykelställ samt cykelrum som normalt byggs. I nybyggda områden är det vanligt med ett bilinnehav på närmare en bil per lägenhet. Cykelgarderober medför att boendes cyklar placeras på ett lättillgängligt, bekvämt och säkert sätt. Härigenom uppmuntrar man och underlättar för boende att välja cykeln framför bilen. Bland annat genom att underlätta cykelanvändningen i Östra Kvillebäcken bedöms att såväl bilinnehav som bilanvändning blir lägre än i andra centrala delar av Göteborg. Det är därför möjligt att ha ett lägre antal parkeringsplatser och inriktningen i Östra Kvillebäcken är 0,5 bilplatser per lägenhet.

Minskningen av CO2 för åtgärden är svår att målsätta och mäta utfallet av. Men om man antar att de planerade åtgärderna ger 480 färre bilplatser som ersätts av cykelgarderoben. Om vi vidare antar att en Göteborgs normalfamilj kör 2000mil/år i en Volvo V50 2.0 ger det totalt 1920 ton lägre utsläpp av CO2 årligen.

UppföljningMätning och uppföljning av resultatet sker årligen utifrån de tre hållbarhetsdi-mensionerna. De boendes bilinnehav och resvanor i relation till övriga delar av centrala Göteborg ska följas upp och relateras till användandet av cykelgardero-berna. Beteendemönster och dess effekter ska utifrån flera variabler mätas med hjälp av Trafikkontorets resvaneundersökningar. Uppföljning och utvärdering av åtgärden kommer även genomföras genom Kvillebäckskonsortiets miljö- och kvalitetsledningssystem.

Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheterKvillebäckskonsortiets Marknadsgrupp marknadsför och informerar de boende i Östra Kvillebäcken och andra om cykelpendling som det klimatsmarta och snabba alternativet för arbetspendling.

Östra Kvillebäcken som helhet med cykelgarderober som en profilfråga mark-nadsförs i gratistidningarna som delas ut vid kollektivtrafiken och hörs i lokala radiokanaler.

Cykeln är ett utbrett transportmedel och en viktig ingrediens i många av värl-dens städer för att på ett klimatsmart och snabbt sätt ta sig fram. Cykelgarderob och ett systemtänkande runt utvecklingen av en sådan har en stor marknad både inom norden och globalt.


5. MDE-TEKNIK I STADENS TUNGA FORDONSFLOTTAHjälmar Brantninggatan och Gustaf Dahlénsgatan är tungt trafikerade stråk i direkt anslutning till östra Kvillebäcken. Därmed är det viktigt att transporter inom områ-det sker med minska möjliga utsläpp och bullerpåverkan. Göteborgs stad ansöker därför hos delegationen för hållbara städer om att testas MDE-teknik med 25 % högre energieffektivitet än konventionella biogasfordon på fem avfallsfordon ibland annat Kvillebäcken. På två fordon avses bränsleförbrukningen minskas ytterligare med hjälp av eldrivna påbyggnader, här kallade halvhybrider.

SyfteSyftet med projektet är att utvärdera vilka miljöförbättringar i resurshushållning och minskat utsläpp av koldioxid man kan erhålla i verklig och storskalig drift av MDE-fordon och halvhybrider.

Den stora nackdelen med gasdrivna fordon jämfört med diesel är deras dåliga utnyttjande av gasens energiinnehåll då dessa drivs med ottomotorprincipen. Detta har fått till följd att intresset för MDE (Methane Diesel Engines) fordon som utvecklats av Volvo har ökat. Tekniken innebär att genom en inblandning av diesel i gasen kan fordonen köras på dieselmotorprincipen. I och med detta erhåller man en högre energieffektivitet och utnyttjar bränslet bättre jämfört med konventionella gasfordon med en bättre resurshållning och mindre koldioxidutsläpp som följd.

Teoretiska beräkningar visar en minskning i bränsleförbrukningen på omkring 25 %. MDE fordon kräver även mindre och därmed lättare bränsletankar vilket innebär att de tar en större last vilket ger ett mindre transportarbete och en för-bättrad miljöprestanda som följd.

Som bränsle används här biogas och RME (rapsmetylester) vilket innebär en ytterligare reduktion av klimatpåverkan.

På två fordon minskas bränsleförbrukningen ytterligare genom att använda så kallade halvhybrider utvecklade av Norba Geesink group. Tekniken innebär att lastning och komprimeringen av avfallet görs med hjälp av en elmotor istället för med bilens huvudmotor/förbränningsmotor. Batterierna laddas över natten för nästa dags användning. Vid användningen av systemet slås förbränningsmotorn av vid lastningstillfället. Fördelen med detta är särskilt stor för sopbilar då dessa står still på hämtstället cirka 60 % av drifttiden. Tekniken resulterar i en minskning av bränsleförbrukningen på ytterligare omkring cirka 15 % jämfört med konventio-nella fordon utan elhybridteknik för lastning och komprimering. Tekniken skapar en tystare miljö runt fordonet. Det är en arbetsmiljöfördel för chauffören och en fördel för andra människor som vistas i närheten av fordonet.

Volvo kommer att leverera fordonen och Renova kommer att införa, använda och utvärdera dessa.

Kostnaderna för MDE fordonen uppskattas till 1,6–1,7 miljoner kronor per fordon. Av dessa är 4-500 000 kronor merkostnaden för MDE tekniken. De pla-nerade fem fordonen innebär en ökad kostnad på cirka 2,5 miljoner kronor. Vid val av en eldriven påbyggnad tillkommer ytterligare kostnad per fordon på omkring 350 000 kronor (700 000 kronor för två fordon). Den totala merkostnaden skulle då bli omkring 3,2 miljoner kronor. Renova hanterar inköpet som en ordinarie investering. Fordonen skrivs av på sju år.

Fordon införs i drift åren 2011 - 2012. Då sker en leveranskontroll av inköpta fordon och handhavandeutbildning av chaufförer. Miljöprestanda och ekonomi utvärderas samt marknadsföring sker åren 2011-2014.


Mål Målen med investeringen är att• baserat på fordonsbränslets livscykel minska utsläppen av koldioxid med 70 %

jämfört med konventionell diesel•minska bränsleförbrukningen med 25 % jämfört med ett konventionellt gas-

fordon• minska bränslekostnaderna med 25 % jämfört med ett konventionellt gas-

och dieselfordon• minska servicekostnaderna med 15 % jämfört med ett konventionellt gasfordon.

Av de sexton nationella miljömålen anses nio kunna påverkas positivt genom åtgärden. Dessa är begränsad klimatpåverkan (1), frisk luft (2), bara naturlig för-surning (3), giftfri miljö (4), ingen övergödning (7), levande sjöar och vattendrag (8), grundvatten av god kvalitet (9), hav i balans (10), god bebyggd miljö (15). MDE- tekniken innebär minskat behov av fossila drivmedel vilket i sin tur innebär minskade utsläppen av koldioxid, partiklar och kväveoxider. Med hybridlösning minskar även buller från fordonet mer än 3dBA vid sophämtningsmomentet. En minskning på 3 dBA motsvarar en för örat upplevd halvering av bullernivån.

Av de elva nationella folkhälsomålen anses projektet påverka två målområden positivt; barn och ungas uppväxtvillkor samt miljöer och produkter. Investeringen medför en bättre arbetsmiljö för chauffören samt tystare och sundare boende-miljö.

Bättre folkhälsa och minskade service- och bränslekostnader innebär en sam-hällsekonomisk vinst.

UppföljningReferensalternativ att jämföra MDE fordonen mot utifrån miljö-, sociala- och ekonomiperspektivet är två konventionella sopbilar som kör på 100 % naturgas respektive 100 % fossil diesel.

Renova kommer att följa upp projektet. Miljöprestandan för MDE fordonen avses utvärderas utifrån bränsleförbrukningen samt fördelningen mellan mäng-den biogas och RME. Denna kommer att jämföras med bränsleförbrukningen och utsläppen av CO2 för ett konventionellt dieselfordon respektive gasfordon. Renovas befintliga uppföljningssystem kommer att användas för uppföljning av bränsle- och servicekostnader.

Information, kunskapsspridning och affärsmöjligheterKunskapsspridning om projektet och erhållna resultat kommer att göras i facktid-ningar, på mässor och events, via pressmeddelanden samt på Renovas hemsida.

Införandet av denna teknik i storskalig drift skulle ge stora miljömässiga vin-ster där man förutom hushållning av resurser också minskar utsläppen av koldi-oxid. I Sverige finns cirka 2000 sopbilar där samma teknik skulle kunna användas. I Europa ligger siffran på knappt 100 000 bilar. Tekniken är naturligtvis applicer-bar även på andra typer av fordon.


InnoVAtIonsPlAttforM och KunsKAPssPrIDnIngInformationsinsatser planeras för att sprida resultaten av de åtgärder som föreslås i ansökan. Utöver detta avser förvaltningar och bolag i Göteborgs stad att samarbeta för att östra Kvillebäcken ska kunna användas som plattform för att stimulera till nya innovationer och teknikutveckling.

De åtgärder som föreslås i och i anslutning till utbyggnaden av östra Kvillebäcken kommer att ge unika möjligheter att visa upp applicerad miljöteknik i en verklig levande stadsmiljö. Det ger också möjligheter att visa hur miljötekniken kan inte-geras i stadsbyggnadsprocessen . Levererande företag kan använda den nya stads-delen som ett lokalt referensexempel och som möjliggör demoanläggning, för att utveckla sina lösningar tillsammans med andra större och mindre aktörer. Det ger trovärdighet att teknikerna är användbara och ger effekt i praktiken vilket stimule-rar en internationell export. Möjligheten att visa referensanläggningar, där många olika tekniker och komponenter visas i ett systemperspektiv skapar ett positivt sammanhang och ger en större förståelse hos företagens potentiella kunder och är bland de bättre metoderna för att marknadsföra företagen och stärka kunskapssta-den Göteborg. De västsvenska miljöteknikföretag är liksom i övriga Sverige överlag småföretag med under tio anställda vilket medför att det är än viktigare att kunna visa upp sin komponent/teknik på en lokal anläggning eller att utveckla sin teknik tillsammans med större aktörer i ett demoprojekt för att kunna få en internationell spridning och trovärdighet på den internationella marknaden.

Konsortiet som bildats för utbyggnaden i Kvillebäcken förutsätter nytänkande byggherrar som är öppna för innovativa lösningar och ny teknik vilken hjälper att nå målen som man tillsammans ställt upp för stadsdelen. Flera byggherrar i kon-sortiet planerar även att gå längre. Tillsammans med miljöteknikföretagen i regio-nen vill de utveckla fler nya lösningar och affärer.

Intresset för energieffektivisering inom såväl fastighets- som transportsektorn samt energiproduktion och distribution (fjärrvärme/fjärrkyla) är enorm på världs-marknaden. Flera av stadens bolag har internationella kontakter för hållbar stads-utveckling. Bl. a. är Business Region Göteborg (BTG) och Ecoex redan engage-rade i kunskaps- och tekniköverföring stadsutvecklingsprojekt i t.ex.Frankrike, Spanien och USA och där de nya lösningarna i Kvillebäcken på sikt kan lyftas in. Genom samarbete kan fler lösningar inom främst energieffektivisering i byggna-der utvecklas. I detta arbete kommer det som görs i och i anslutning till östra Kvil-lebäcken att vara en del av marknadsförningen. Attraktionskraften för utländska cleantech företag som vill etablera sig i Sverige kommer också öka då till exempel kan möjligheten att vara delaktig i framtida demoprojekt i stadsdelen vara avgö-rande vid val av etablering.

STÖD FÖR ATT HITTA SYNERGIER OCH NÅ LÄNGREAnsökan om stöd från delegationen innefattar aktiviteter för att östra Kville-bäcken ska bli en mycket väl fungerande nationell och internationell referens- och demonstrationsanläggning för regionala och nationella miljöteknikföretag inom relevanta teknikområden. Genom stödet kan samarbetet mellan byggherrar och miljöteknikföretag utvecklas och fördjupas ytterligare och de nya teknikerna få


större spridning.Insatser för att skapa en plattform för innovationer och företagande liksom

information och kunskapsspridning kommer att innebära möjligheter för:- att 100 nya indirekta arbetstillfällen skapas hos leverantörer och aktörer

inom konsortiet.- att attrahera utländska företagsetableringar inom relevanta teknikområden

med koppling till Kvillebäcken.

plattform för innovationer och nya företag Kvillebäcken har förutsättningar att bli en innovationsplattform och en test-arena för att pröva nya tekniklösningar i praktiken. Detta lockar även nya clean-tech företag. I projektet ingår genomförande av flera aktiviteter; utställning och kom-munikationsmaterial som visar upp tekniken i östra Kvillebäcken, arrangemang och deltagande på seminarier och mässor för att attrahera FDI och möjliggöra export av såväl teknik som kunskap. En del av stödet syftar till att organisera mottagan-det av nationella och, framförallt, internationella besök med intresse för hållbar stadsutveckling inklusive hållbara transportsystem. Att kategorisera dessa i likhet med Swentecs besökskategorier (samhälls-, industri- samt affärsbesök) för att möta besökaren på rätt nivå med rätt kompetens och ge dem rätt information i ett sam-mansatt besökspaket. Följande aktiviteter planeras: - Identifiering och initiering av demoprojekt tillsammans med deltagande

parter och lokala miljöteknikföretag.- 2 Match-makingträffar per år arrangeras med byggherrar och företag för att

öppna nya affärsmöjligheter för miljöteknik och hållbar stadsutveckling. Arrangeras av Business Region Göteborg och Kvillebäckens konsortie.

- Kvillebäckskonsortiet deltar genom Älvstranden Utveckling i projektet 3iii, Initiera och Implementera Innovationer, tillsammans med Chalmers. Syftet med projektet är att gå från spets till bredd med nytänkande byggherrar som motorn i den utvecklingen.

Informationsinsatser och kunskapsspridningFör att sprida, resultat och kunskap om de åtgärder som planeras i och i anslutning till utbyggnaden i östra Kvillebäcken planeras ett antal informations- och kom-munikationsaktiviteter. I Göteborg och Göteborgsregionen finns utvecklade nät-verk och projekt verksamma inom olika områden i hållbar stadsutveckling. Dessa nätverk, organisationer och projekt är självklara arenor för kunskapsspridning, men insatser kommer också att göras för att hitta nya kontaktytor. Arenor för kunskapsspridning kommer vara:- Älvrummet, som är Göteborgs Stadsbyggnadskontor och Älvstranden

Utvecklings gemensamma informationscenter används för utställningar och möten för att kommunicera stadsutvecklingsfrågor med en bred målgrupp.

- Mistra Urban Futures är intresserade och inbjudna att följa projektet, vilket ger goda förutsättningar för internationell uppmärksamhet. Genom Mistra Urban Futures finns en nationell och internationell kunskapsspridning på hög akademisk nivå. Göteborgs stad deltar bl.a genom Centrala älvstaden (där Kvillebäcken är en del) som fallstudie i pilotprojekten för Mistra Urban Futures. Centret består förutom av Göteborgsplattformen av ytterligare fyra städer som bas; Kapstaden, Manchester, Shanghai och Kisumo vilket innebär stora möjligheter för kunskapsutbyte och komparativa projekt.

h å l l B A r s t A D s u t V e c K l I n g I K V I l l e B Ä c K e n , g ö t e B o r g » s I D 2 �

- Göteborg & Co har tillsammans med ett antal kommunala bolag startat ett samarbete för att marknadsföra Göteborg den Hållbara staden och paketera nationella och internationella besök som är intresserade av hållbar stadsut-veckling. Beredskap skapas för att ta emot ca 50 utländska besökargrupper/år. BRG/Ecoex har en roll i att identifiera affärsmöjligheterna ur dessa besök och arbeta med uppföljningen tillsammans med relevanta företag. Riktade insatser görs till olika målgrupper.

- BRG och Ecoex är i sin befintliga verksamhet engagerade i bland annat Frankrike, Spanien, Italien, Ungern, USA, Canada, Kina, Sydafrika mfl och kommer där i samband med olika aktiviteter lyfta fram Kvillebäcken i syfte att attrahera investerare och potentiella kunder till företagen samt delega-tionsbersök för kunskapsöverföring.

- I samband med internationella konferenser med relevant miljöfokus finns redan samverkansformer mellan bland annat BRG och Göteborg & co för att erbjuda studiebesök för konferensen delegater. Vilket medför att ytterligare besökskategorier nås.

- Bygga-Bo-Dialogen Väst är en sammanslutning av cirka 40 miljöengagerade företag inom bygg- och fastighetssektorn i Västsverige. De genomför regel-bundet träffar för att sprida ny kunskap. Flera av konsortiets företag är aktö-rer i BBD-Väst.

- Göteborgs stad kommer att arrangera en internationell konferens för Inter-national Federarion of Housing and Planning, World Congress år 2012. Visionen för centrala älvstaden och demonstrationsarenan östra Kvillebäcken kommer vara ett viktigt inslag i arrangemanget.

För att sprida kunskaper om resultaten och skapa nya kontakter planeras vidare:- En miljöteknikutställning som arrangeras i anslutning till Kvillebäcken år

2012 i samarbete mellan Kvillebäckskonsortiet och BRG- Framtagande av marknadsföringsmaterial om östra Kvillebäcken och tek-

nikleverantörer som bland annat läggs ut på BRG/Ecoex hemsidor ska finnas med i kommunikationsmaterial på ett antal språk.

- Området marknadsförs genom befintliga och nya kanaler och beredskap skapas för att ta emot minst 50 utländska besökargrupper/år skapas för olika teman och åtgärder.

- Deltagande på 4-6 mässor och internationella konferenser per år där Kvil-lebäcken kommer vara en del av marknadsföringen och där teknik och kun-skapsleverantörerna ges tillfälle att presentera sig i ett systemperspektiv.

BRG, ECOEx OCH AFFÄRSDRIVEN HÅLLBAR UTVECKLINGBusiness region Göteborg AB (BRG)/Affärsdriven Miljöutveckling driver redan idag ett antal miljötekniknät-verk för företag i regionen samt det exportinriktade projektet Ecoex – West Swedish Environmental Export (till-sammans med en rad västsvenska offentliga aktörer. Kvillebäckskonso-riet och BRG/Ecoex har startat ett sam-arbete för att skapa kontakter mellan miljöteknikföretag och byggherrar. BRG/Affärsdriven Miljöutveckling arbetar även med att öka utländska investeringarna, FDI, i regionens mil-jöteknikföretag samt med utländska etableringar.

www.ecoex.sewww.businessregion.se/affärsdriven-miljöutveckling

MISTRA URBAN FUTURESMistra Urban Futures är ett nystartat centrum för hållbar stadsutveckling med säte i Göteborg. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. Mistra Urban Futures styrka är samarbetet mellan forskningen och den praktiska tillämpningen. Mistra Urban Futures finansieras av forsk-ningsstiftelsen Mistra och Sida, till-sammans med konsortiets medlem-mar. Göteborgs Stad är en av sju parter i konsortiet bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgsregio-nens kommunalförbund (GR), Göte-borgs stad, Göteborgs universitet, IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Göta-landsregionen.

ww.mistraurbanfutures.se


genoMförAnDeFinansieringSe närmare information under respektive åtgärd samt tabell sidan 30.

TidplanSe nedanstående tabell samt under respektive åtgärd.

uPPfölJnIngGöteborgs stad stadskansliet kommer samordna och redovisa uppföljningen av de åtgärder som beviljas av Delegationen för hållbara städer. I samarbete med avdel-ningen för samhällsanalys och statistik kommer den centrala projektorganisationen också följa upp resultat och effekter utifrån de övergripande hållbarhetsmålen. Staden har upparbetade verktyg och indikatorer för uppföljning av samtliga tre hållbarhetsdimensioner. Bland annat har Gotrends, ett verktyg som med rörlig och interaktiv grafik visualiserar Göteborgssamhällets utveckling, utvecklats (se den årliga rapporten Göteborgssamhället utveckling). En fyllig uppföljningsplan som bryter ner indikatorerna på Kvillebäcken stadsdelsnivå utarbetas då eventuellt stöd från Delegationen för hållbara städer har beviljats. Huvudaktörerna för de fem enskilda åtgärderna tar ansvar för den detaljerad uppföljning som rapporteras in till och sammanställs av den centrala projektorganisationen. Uppföljningsplaner för de enskilda åtgärderna redovisas under respektive rubrik. Omdaningen av Östra Kvillebäcken är mycket omfattande och komplex. Det är ur flera aspekter viktigt med en systematisk opartisk uppföljning och diskussioner kommer föras med de akademiska instutionerna samt Mistra Urban Futures hur en sådan kan formas. Mistra Urban Futures är en viktig kunskapsbas med ett stort nätverk av både forskare och praktiker (se faktaruta s.26).

2011 201420132012 2015 201820172016

HÅLLBARA STÄDER

INFRASTRUKTUR

BOSTÄDER ETAPP 1

BOSTÄDER ETAPP 3

BOSTÄDER ETAPP 2

VERKSAMHETSLOKALER

2010


utgångsPunKter och BAKgrunDGÖTEBORG I EN VÄxANDE REGIONGöteborgs stads målsättningar gällande stadsutveckling utgår från Vision Västra Götaland, Det goda livet och Göteborgsregionens mål om Uthållig tillväxt. Det innebär att staden tillsammans med andra kommuner önskar verka för en utveck-ling i balans mellan de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna och en tillämpning av perspektiven; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.

Dessa övergripande mål är framtagna i bred samverkan mellan regionens kom-muner och kommunförbund. Den politiska samsynen skapar unika förutsätt-ningar för hållbar stadsutveckling och tillväxt i regionens kärna som fram till år 2020 ska utökas med 30 000 nya invånare och 40 000 arbetsplatser. I de centrala förnyelseområdena, vilka i huvudsak utgörs av gamla hamn- och industriområ-den har Göteborg en fantastisk möjlighet att utvidga och bygga samman centrum över Göta älv. För att möta de betydande utmaningar detta innebär har Göteborgs Stad bildat ett omfattande samarbetsprojekt benämnt Centrala Älvstaden. Cen-trala Älvstaden karaktäriseras av en komplicerad och mångfasetterad infrastruktur och ägande. Här finns stora miljömässiga utmaningar som hänger samman med hamnverksamheten, de stora trafikflödena, Göta Älv och kommande effekter av klimatförändringar.

För att nå en hållbar utveckling är kollektivtrafiken ett viktigt medel. Ett av Göteborgsregionens mål är att minst 40 % av resorna ska ske med kollektivtrafik år 2025, vilket innebär en fördubbling av resandet med kollektivtrafiken. För att stödja denna utveckling har en överenskommelse träffats mellan staten och lokala/regionala parter om mycket betydande investeringar i transportsystemen, det s.k. Västsvenska infrastrukturpaketet.

Backaplansområdet, där Kvillebäcken är en del, pekas i översiktsplanen för Göte-borg ut som en av fem strategiska knutpunkter där en tät, blandad stadsbebyggelse med goda kvaliteter och god tillgänglighet eftersträvas. En fördjupad översiktsplan för Backaplan har tagits fram och lagts fram för kommunstyrelsen för antagande Kvillebäcken är en del av kärnan och den första etappen i omvandlingen av Cen-trala Älvstaden. Utmaningen är att skapa en en attraktiv och hållbar stadsmiljö inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna i ett såväl socialt som miljö-mässigt belastat område. Att bygga en sammanhängande stad har bedömts vara en av nycklarna.

STADENS ÖVERGRIpANDE HÅLLBARHETSARBETEGöteborgarnas behov ska vara vägledande för utvecklingen av staden utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Budgeten utgör det övergripande styrdokumentet i Göteborgs stad. Översiktsplanens övergripande mål är att Göteborg ska fortsätta växa på ett långsiktigt hållbart sätt. Utgångspunkten är att stärka Göteborgs unika tillgångar, såväl byggda miljöer som natur- och kust-områden. Stadens infrastruktur ska nyttjas effektivt och trafikens miljöpåverkan minimeras. Göteborg ska vara ett starkt regioncentrum där konkurrenskraft förenas med omsorg om det lokala livet. Genom att bygga inifrån och ut kan regionen stärkas och näringslivets efterfrågan på attraktiva lägen tillgodoses. En ökad täthet ger möjlighet för fler att gå och cykla.

Göteborgsregionens strukturbildTillgängligheten till centrala Göteborg är avgörande för att regionen ska fortsätta växa och utvecklas enligt regiones mål om uthållig tillväxt.

Översiktsplan för Göteborg, antagen 2009.Fortsatt planering i Göteborg ska i första hand ske med inriktning mot komplettering av den byggda staden i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Den färgade ytan visar område med god kollektivtrafik som kan kompletteras och de mörkare prickarna visar strategiska knutpunkter. Tre av de strategiska knutpunkterna finns inom området Centrala Älvstaden.


MiljöarbeteGöteborgs stads mål för begränsad klimatpåverkan (miljömål ett) består av det övergripande målet att Göteborg år 2050 ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå för koldioxid samt ett konkretiserat mål att år 2020 ska utsläppen av koldioxid från den icke-handlande sektorn i Göteborg ha minskat med minst 30 % jämfört med år 1990.

Utöver de lokala miljökvalitetsmålen och stadens budget finns också ett antal andra åtaganden, policys, planer och mål tagna av kommunfullmäktige eller sek-torsnämnd med strategiskt ansvar för miljöarbetet. Exempel på dessa är ”Göteborg stads program för miljöanpassat bostadsbyggande”, parkeringspolicyn, energief-fektiviseringsavtalet, Borgmästaravtalet, Eurocities klimatdeklaration. Dessa, men främst ”Göteborg stads program för miljöanpassat bostadsbyggande” har varit i ständigt sikte under arbetet med östra Kvillebäcken.

FolkhälsoarbeteFolkhälsoarbetet i Göteborg har som övergripande mål att skapa jämlika förut-sättningar för en god hälsa för hela befolkningen –. Arbetet tar sin utgångspunkt i folkhälsoinstitutets 11 målområden. Samtliga förvaltningar och bolag inom Göte-borgs Stad ska ta hänsyn till folkhälsan vid utförandet av arbete, vid planering och beslutsfattande. Huvudansvaret ligger på stadsdelsnämnderna. Idag har i stort sett varje stadsdel en folkhälsoplan som beskriver hur det hälsofrämjande och förebyg-gande arbetet ska fungera, utifrån lokalt hälsoläge och lokala förutsättningar. SDF Lundby, där Kvillebäcken är beläget, har deltagit i planarbetet och bidragit med synpunkter på folkhälsoaspekterna.

sAMVerKAnsPArtnersAnsökan samordnas av Göteborg stad stadskansliet. Flera kommunala förvaltningar samt offentliga och privata bolag medverkar i arbetet med östra Kvillebäcken och de åtgärder som söker stöd från Delegationen för hållbara städer. Huvudaktörer är Kvillebäckskonsortiet (BF Veidekke, Derome, HSB, Ivar Kjellberg, NCC, Wallen-stam och Älvstranden Utveckling), Göteborg Energi, Business Region Göteborg, Renova , Fordonsgas i Väst, stadskansliet, stadsbyggnadskontoret och trafikkonto-ret. Åtgärderna utvecklas i samarbete med Volvo, Envac, Västtrafik, Chalmers m.fl. Forskare från Göteborgs Universitet har varit delaktiga i utformningen och utvär-deringen av de dialogprocesser som genomförts inför planläggningen i området.

Kontaktuppgifter Projektbenämning: Hållbar stadsutveckling i Kvillebäcken

Sökande: Göteborgs Stad m.fl.

Kommun: Göteborgs Stad Län: Västra Götaland

Organisationsnummer: 212000-1355

Adress: Box 2554, 403 17 Göteborg

Sökandens kontaktperson: Ann-Louise Hohlfält E-post: [email protected]

Telefonnummer (arbete): 031-368 15 84 Telefonnummer (mobil): 0707-61 15 84

Typ av organisation: Kommun


Sam

man

fatt

adb

ildö

ver

fin

ansi

erin

gav

de

åtgä

rder

som

söke

rst

öd

från

De

lega

tio

ne

nfö

rh

ållb

ara

städ

er

Tota

lmin

skn

ing

avko

ldio

xid

ekvi

vale

nte

r

Ob

s!Å

tgä

rder

na

är

an

giv

na

ipri

ori

tera

do

rdn

ing

Sökt

åtgä

rdSö

ktb

idra

gSt

öd

be

rätt

igad

kost

nad

Tota

lko

stn

adK

ost

nad

för

att

up

pfy

llala

grav

,kr

Fin

ansi

äre

rÖ

vrig

ap

artn

ers

CO

2to

n/å

rg

CO

2/k

r

1Ef

fekt

ivin

sam

ling

avo

rgan

sisk

t

avfa

llti

llb

iom

assa

-P

WI

19

96

79

74

66

55

99

15

66

18

50

00

0K

ville

bäc

ksko

nso

rtie

t,

Enva

c

Kre

tslo

pp

sko

nto

ret

50

72

5

2M

iljö

skyt

telö

ver

Gö

taÄ

lv3

16

78

43

61

05

59

47

88

10

50

00

00

00

Traf

ikko

nto

ret,

Gö

teb

org

Ener

gi,F

ord

on

sgas

30

09

3Ef

fekt

smar

tab

yggn

ader

och

fjär

rvär

med

rivn

avi

tvar

or

59

73

64

81

99

12

16

02

48

00

00

05

00

00

00

Kvi

lleb

äcks

kon

sort

iet,

Gö

teb

org

Ener

gi

18

00

03

01

3

4C

ykel

gard

ero

ber

58

22

79

81

94

09

32

82

01

00

00

08

00

00

0K

ville

bäc

ksko

nso

rtie

t1

92

03

30

5M

DE-

tekn

ikis

tad

ens

tun

ga

ford

on

sflo

tta

84

85

29

52

82

84

31

82

81

25

00

00

Ren

ova

Vo

lvo

14

01

6

Akt

ivit

eter

för

att

främ

ja

affä

rsd

rive

nm

iljö

utv

eckl

ing

och

insa

tser

för

kun

skap

sutb

yte

13

57

64

74

52

54

91

45

00

00

00

Kvi

lleb

äcks

kon

sort

iet,

Bu

sin

ess

Reg

ion

Gö

teb

org

/Eco

-ex

Bu

sin

ess

Reg

ion

Gö

teb

org

och

nät

verk

etav

clea

n-

tech

före

tag

ino

mEc

o-E

x,

Stad

sbyg

gnad

sko

nto

ret,

Stad

skan

slie

t

XX

SUM

MER

ING

:7

32

85

80

02

44

28

60

00

24

87

10

00

05

80

00

00

20

86

73

39

4

hållbar stadsutveckling i kvillebäcken · området utformas med en blandning av bostäder,...

Documents