latin lover #26 - nostalgi

Upload: klara-alice-hjorth

Post on 02-Mar-2016

318 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Södra Latins skoltidning Latin Lover, nummer 26 tema nostalgi. Maj 2013

TRANSCRIPT

  • LATINLOVER

    #26

  • 2LATINLOVER

    #26

    TEMA: NOSTALGI

    REDAKTIONEN:

    Klara Hjorth, SP3BChefredaktr

    Greta Thurfjell, SP3BChefredaktr

    Erica Lindberg, SP3CSkribent

    Felicia Karlahag, SP3BSkribent

    Moa Strm, SP3BSkribent/Formgivare

    Felix Lundin, NV3ASkribent

    Felicia Hgnelid, ES3ASkribent

    Hamilton Lublin, SP3ESkribent

    Helena Eriksson, SP3AKropp & Knopp-expert

    LAYOUT:Moa Strm

    FOTO & ILLUSTRATIONER:Klara HjorthEllen WetterholmErica Lindberg

    INNEHLL:

    LEDARE 3REDAKTIONENS NOSTALGITRIPPAR 4VI R INTE VI FR ATT VI GR P SDRA LATIN. ELLER? 6intervju: FREDRIK STRAGE OM NOSTALGI 8FINT 17CHARLIES TIMELINE 18OM SPUNG 20NOSTALGIQUIZ 22JAG SER P ER OCH NI R S GLADA 24EVIGA GYMNASISTER OCH HEDAR 28KROPP & KNOPP 31

    OMSLAGSBILD:Klara Hjorth

  • 3LEDARE

    Jag hade kanske velat att den hr sidan skulle vara mer av en siktsmssig motpol till en ledarsi-da som Dagens Nyheters. Jag har aldrig varit ens i nrheten av oberoende liberal men nd fanns det en tid fr lnge, lnge sen d jag beundrade ledarskribenterna dr, d jag drmde om att en dag ha deras stllning. Fr att frndra och pverka, visserligen, men jag r Gandalf och DNs ledarsida r ringen nr han sger I would use this ring from a desire to do good but through me, it would wield a power too great and terrible to imagine. Jag vill nog inte bli Hanne Kjllers nickedocka men jag kan lngta tillbaka till den tiden d jag slukade de ledarna, inte sikterna men formen, makten.

    Fredrik Strage pratar, i en intervju ni hittar om ni blddrar fram ngra sidor, om att det r farligt att bli fr politiskt nostal-gisk. De flesta av oss faller nog dit ibland vi inbillar oss kanske att vi saknar Palme fast vi alla har rtt vattentta alibin fr var vi befann oss natten mot frsta mars 1986, eller s suckar vi drmskt nr vi tnker p tiden innan Moderaterna brjade kalla sig det nya arbetarpartiet. Ngra idioter blir nostalgiska av att fantisera kring hur det hr landet sg ut pre-Eurabien. Samtidigt har transpersoner tvingats

    sterilisera sig vid knskorrigering fram tills fr ngra mnader sen. Samtidigt har vi fortfarande aldrig haft en kvinnlig statsminister i Sverige. Samtidigt har vi en poliskr som, med statsministern och ovan nmnda morgontidning i ryggen, frsker sl ner ett upplopp som grundar sig i utanfrskap ett de varit med om att skapa med batonger. Det finns mycket kvar att gra, vi har ingen tid att sitta och drmma, vi mste resa oss nu. Journalis-ten Rouzbeh Djalaie skrev p twitter om engagerade unga som kastar ord fr att de tycker att det r farligare n stenar. Vi kastar ord nu.

    Den hr tidningen har aldrig varit Dagens Nyheter nd och det r jag glad fr. Latin Lover har haft andra kvaliteter det hr ret: ett blodrtt hjrta, ett brin-nande engagemang fr vi-vet-inte-vad, och framfr allt: en pretto fabulous re-daktion. Jag r s stolt ver det hr, jag kommer minnas det alltid och jag vill aldrig slppa det men nu gr jag det nd det hr r det sista jag skriver och det sista rd jag vill ge er: glm aldrig era pretentioner, fr de tog er hit. Var det nu r.

    GRETA THURFJELL

  • 4REDAKTIONENSNOSTALGITRIPPAR:PORTRTT: ELLEN WETTERHOLM

    FELICIA K

    Under dagistiden gjorde jag och min partner in crime allt som stod i vr makt fr att rymma, oftast hann vi inte s lngt men en gng lyckades vi f dom yngre kidsen att gra myteri och medan dom fungerade som avledningsmanver s tog vi vr chans och kutade till skogs, tog flera timmar innan ngon hittade oss igen (det tl att nmnas att staketen

    hjdes avsevrt efter det)

    FELICIA H

    Nostalgi. Musik som minner om vrr lika obrydda fr som utrymmet bakom tidnings- och kartonghgarna bakom trjhgen i gar-deroben. En pminnelse om att minnen ocks lever p. Och att det ibland r de vi lever p. Sophie Zelmani p en bibliotekslnad skiva i plastficka som sjunger Nostalgia youre

    good for one day.

    HELENA

    Innan vi flyttade till lgenheten s hade jag den finaste stora trdgrden med ppeltrd, och s hade vi en vattenspridare. Och nr det blev maj, solen sken och Samhlle-B-Sebastian-Sil-vander-ngesten var som vrst s brukade jag g ut till garaget, plocka fram den dr vatten-spridaren och springa naken genom den (om inte grannarna var hemma). D frsvann allt som heter skoltrtthet. Fan, jag saknar mitt 168

    och den dr fina vattenspridaren.

    MOA

    Jag blir nostalgisk nr jag lser mina gamla dagbcker. En klassiker r frn en julidag 2005 dr jag ritat en ganska ful mangabrud och skrivit: Kolla dag-

    boken! Jag har lrt mig rita manga! Lagom till hsten :)

    (gick i bildklass)

  • 5ERICA HAMILTON

    Spela fotboll i Reymers eller nr jag klagade p min nyfdda lillasyster fr att hon var fr frgls eller alla minnen frn att bo p Tantogatan eller nr mormor knuffade i mitt elvariga jag i poolen p resa eller m dligt ver att jag var s kort och trod-de att jag aldrig skulle vxa eller jag och Kalle mu-lade oss sjlva fr att f stanna inne p mellis-ras-ten och skyllde p niorna eller g genom ett tyst gamla stan nr AIK vunnit SM-guld fast nej allra jvla gladast r jag ver att jag gick p ett dagis dr

    vi sjng Staten och Kapitalet p samlingarna.

    KLARA

    Min frsta krlek hette Albin, vi var tillsam-mans hela trean och fyran, han var blond och hade frknar. Vi t isglass i smyg i deras kllare, cyklade p vra mountainbikes i parken och spe-lade fotboll med hans kompisar. Han hade gett mig ett halsband med vra initialer och hjrtan i silver som jag hade varje dag. Vi lyssnade p Pugh Rogefeldt i bilen p vg till hans far-mor och farfar, han bodde hos mig p Gotland p somrarna och han frklarade varfr han var vegeterian och vi spelade Star Wars-tv-spel, byggde kojor och slog rekord i lngtradare. Sen gjorde han slut en dag i korridoren och jag grt p skolgrden men sen var det bra och jag har

    fortfarande kvar halsbandet i en byrlda.

    GRETA

    Mitt frsta minne r detta: jag str p en bro, Sankt Eriksbron tror jag, och jag hller min pappa i handen. Jag r kanske tre och

    nr inte upp ver staketet utan tittar ut ver vattnet genom spjlorna. Jag hade ljusblont hr d, det tovar sig i vinden, men min pap-pa hller mig handen s jag blser inte bort.

    Det r det tryggaste minnet jag har.

    FELIX

    Om mamma hmtar mig frst ocks vill jag stanna hemma fr jag vill inte g till dagis d kan jag vara ensam tills de kommer.. och d brukar jag ta godis, det r nstan den enda

    chans jag fr - Jag i Bolibompa r 2000

    Jag r ingen nostalgisk person. Jag antar att jag kan lngta tillbaka lite till hela

    ventyret kring Wild Kids. Jag var en sn stark person, s sker p min plats. Ibland

    kan jag undra var Wild Kids-Erica tog vgen.

  • 6V I R I N T E V I F R A T T V I G R P S D R A L A T I N . E L L E R ?TEXT: ERICA LINDBERG

    Du och jag, som delar av vad Sdra Latin r just nu, blir tillsammans ett vi. Vi:et bakom Sdra Latin. Elev-erna. Vi, som valde Sdra Latin. Vi som kom in. Vi som var studiemotiverade, vi som kanske inte var det men som klarade oss bra nd. Vi som fick bra betyg. Vi som gjorde som en ska.

    Jag r stolt ver min skola. Det finns en njutning i nr frgan Vilken skola gr du p? riktas mot mig, eftersom jag vet att det finns en slagkraftig laddning nr jag formar orden Sdra Latin. Det finns en frutfattad mening om att en r smart fr att ens skola heter Sdra Latin. Jag kan skydda mig bakom dessa tegelvggar, s lnge som jag r en del av denna byggnad r jag smart helt utan att behva bevisa det. Sdra Latin r allt jag behver sga och sedan r saken klar. Det ger en orttvis bild av hur det fak-

    tiskt r och det skrmmer mig. Vem r jag utan alla andra i vi:et?Och vad r det som definierar smart

    egentligen? r det en uppfattning eller bygger det p faktiska bevis? Vad r ens intelligens? Att vara allmnbildad? Att

    kunna gra djupgende analyser? Att frst vr samhllsstruktur? Vi, elever p Sdra Latin, vi r en del av systemet. Vi tillhr kanske till och med dem som anses bst avlade. Vi gr vad vi blir tillsagda, fr att det r sagt s.

    Vi gr vra rster hrda, vi sger vad vi tycker och vi kmpar fr det vi tror p. Det r fantastiskt att vi gr det. Nr jag diskuterade vrt nyligen invigda omkldningsrum med icke-latinare fick jag hra att det var ljligt och tron p vr generations frmga sjnk dr och d fr mig. Det handlade inte bara om denna frga utan om samhllets utveckling i stort. Bortom rkrutan finns ngot s mycket strre. Vi r instngda hr, och motstndet utanfr r s himla stort. Det r ltt att glmma det ibland. Nr en gr p Sdra Latin. Hr r vi ju medvetna.

    Och det r det som r proble-met. Vilka r vi? Vi har tagit oss till den hr skolan fr att vi har hrt vad den str fr, nr det egentligen bara handlar om vad vi gr den till. P Sdra Latin fr alla vara sig sjlva. Det

  • 7beror ju p hur vi vljer att se p det. Det knns s himla sjlvklart nr jag skriver det nu och jag vill sluta hr och nu, fr jag avskyr den hr texten mer n jag ngonsin avskytt ngot jag skrivit hittills. MEN. Det finns normer p skolan och med normerna vrderas vissa vrderingar hgre n andra. Vi vet allt det hr redan innan vi beskt skolan under ppet hus. Det r vi som vljer Sdra Latin. Det r vi som vljer va-randra. Och pstendet stmmer s lngt som vra sikter r lika. Sdra Latin har ingen enande kraft. Skolan r inte medveten eller vrderande. Den r enbart en mtesplats fr likasinnade.

    Vi som just nu gr p Sdra Latin har anammat vrt siktfria sam-hlle. Vi har dykt ned i strmmen och drar den mjligtvis framt. Vi r fortfarande en del av samma strm. Fr vad hade vi gjort om vi ftts in i ett samhlle utan rtten till yttrandefrihet? Hade vra rster fortfarande synts i DN och hrts i SR? Allt r bara en tillfllighet.

    Det r ltt fr mig att vara bitter nu. Mina betyg motsvarar inte mina krav och jag r frdig med Sdra nu. Efter tre r r en frdig. Men fr tre r sedan var Sdra Latin det bsta som kunde hnda. Ett startskott fr en ny era. En ny Erica. Jag ngrar inte mitt skolval ven om jag mnga gnger psttt det. Dremot ngrar

    jag att jag inte tagit strre del i vi:et. Det finns s mnga intressanta mnniskor hr som jag vet att jag frbigtt, mnniskor som jag kanske hlsar p i all hast i korri-doren eller kanske inte ens det. Mnniskor som har s mycket mer kapacitet n att fr mig enbart agera utfyllnad av skolans lokaler. Det finns s mnga jag hade velat komma nrmare men som jag nu lmnar bakom mig fr att aldrig mta igen.

    Jag r rdd fr att jag har formul-erat skolan till ngonting den inte r. Ngot strre. Jag r rdd fr att det nu r min tur att slussas ut. Rdd fr att behva bevisa att jag r smart och att jag snarare skulle ses som dum om jag fortsatte referera till Skaraborgsgatan

    14. Rdd fr att min rst kommer vara s svag i vimlet av andras. Jag r rdd fr att vara jag och inte vi. Jag r rdd fr att inte lngre gra det en ska. Men det r dags, det min tur att zona ut frn det sttliga teglet och jag r redo. Utanfr vntar en nyanserad verklighet och trots att jag kliver ut frn vi:et s vet jag att ni finns kvar. Ni som gr p Sdra Latin. Vi ses p andra sidan. Kamrater.

    Jag r rdd fr att det nu r min

    tur att slussas ut

    ERICA LINDBERG

  • 8fredrik strage OM NOSTALGITEXT: GRETA THURFJELLFOTO: ERICA LINDBERG

    Fredrik Strage har varit min idol sen jag var liten. P rik-tigt, allts; jag lste hans texter religist innan jag kunde frst en enda av alla hans referenser, jag nskade mig hans bcker i present, jag ville s innerligt bli som han nr jag blev stor. Och pltsligt blev jag stor och plt-sligt hade jag en tidning med sidor att fylla och pltsligt visste jag att jag ville fylla dem med ett samtal om nostalgi, med min idol sen barnsben, Fredrik Strage. S d gjorde jag det. Hemma hos honom. Hr r samtalet.

    GT: Jag tnkte att jag ville prata med dig eftersom jag har lst mycket av det du skrivit under en lng tid, och tycker att du har en intressant syn p det frgngna. Drfr s tnkte jag att jag skulle stlla ngra frgor om

    FS: Om det gamla?

    GT: Precis! Och om relationen till det nya. Men jag brjar med att frga: tycker du att du r en nostalgisk person?

    FS: Jag vill nog intala mig sjlv att jag inte r det, men jag r nog nostalgisk i vldigt mnga avseenden. Jag var vldigt rdd fr att vara det under nittiotalet. Jag har mrkt att vldigt mnga av mina vnner blev extremt nostalgiska nr de var ungefr i er lder, faktiskt, strax efter gymnasiet. De brjade intressera sig fr saker de hade gjort nr de var sm det var vldigt mycket prat om gamla barn-program, och folk brjade lyssna p kas-setterna de spelade in med Trackslistan, i mitten av ttiotalet. Och det gjorde de nr jag tyckte att popmusik och popkultur i vrigt var som absolut mest spnnande! D skulle de grva ner sig, sitta hemma och titta p Flashdance eller Dirty Dancing, lyssna p Bon Jovi eller Modern Talking Det tyckte jag var s trist, ingen av dem brydde sig om Bjrk, till exempel. S jag blev vldigt, vldigt mn om att bara lyssna p nya saker under nittiotalet, och mjligtvis gamla saker som jag inte hade ngon relation till sjlv. Jag kunde sitta och frbanna mig sjlv fr att jag inte hade ftt uppleva 70-talet i New York eller

    INTERVJU:

  • 980-talet i Berlin

    GT: Ja, det knner en ju igen.

    FS: Ja, jag frstr det! Och jag tror att alla mnniskor har ngon sn era som de hade velat uppleva, som man inbillar sig var den frmsta eran som mnskligheten ngonsin upplevt. Problemet r att bara om man skulle hoppa in i en tidsmaskin och ka tillbaka dit s skulle nn dr bara sga ne, allts, New York 1973, det r helt vrdelst, hela stan r dd, allt det hr kreativa, hela scenen, den r frsvunnen, nu r det bara kommers, det finns ingen gld lngre. Ibland skapas sna eror lite i efterhand. Och s tror jag att det har varit med ganska mnga epoker. Det var kanske inte s himla kul i New York p

    70-talet Eller, jo, vad pratar jag om, det var frmodligen det absolut mest briljanta man kunde vara med om. Men

    [Hr ringer drrklockan ngon kommer med hgar av papper som Fredrik ska skriva p. Nr jag eftert frgar vad det rrde sig om fnissar han och sger ett hemligt uppdrag.]

    FS: Jo, men ganska mnga av mina vnner blev vldigt nostalgiska, och jag blev lite rdd fr det. Jag brjade skriva om musik precis d, och inom musikjour-nalistik har det alltid varit en stor synd att vara fr nostalgisk, man ska alltid omfamna allt det nya. S jag var rdd fr att vara nostalgisk i massa r. Sen blev

  • 10

    det dr lite svrt p 00-talet, fr mycket av den musiken som jag r uppvxt med blev cool. Att prata om att man gillade Depeche Mode i coola kretsar i slutet av 90-talet, det gjorde man bara inte. D skulle alla influenser komma frn 70-talet, soulmusik och 70-talshiphop Hiphopen p 90-talet var jttenostalgisk, alla tjatade om att hiphopen nufrtiden r bara kommers och Puff Daddy, annat var det i slutet av 70-talet i Bronx, det var dr den kta hiphopen fanns. Jag minns att alla snackade om -86 ocks. Och nu lste jag en artikel dr det stod att -94, bsta hiphopret ngonsin, det blir aldrig bttre n 94, men d satt ju alla och gnllde om att det var bttre frr!Men i alla fall, under 00-talet var det

    som att mnga av de banden jag gillade nr jag var liten blev coola, det var okej att sga att man gillade Depeche Mode, s d brjade jag lyssna igen p en hel del av den musiken. Men det blev lite [tystnar]

    GT: Det blev ett annat klimat fr nostal-gin att vxa i, kanske.

    FS: Ja! Jag blev motvilligt mer nos-talgisk. Men jag r inte sker p att det behver vara s farligt, egentligen. Det r farligt om man helt slutar upptcka nya saker, d tror jag att man frr eller senare hamnar i ett vakuum och d slutar man intressera sig fr litteratur eller musik eller konst. Jag tror att det r svrt att leva helt i en era nej, i alla fall om det r en era man sjlv har upplevt. Dremot att vara inne p historiska saker, och bara lyssna p gammal musik som man tidig-are inte har hrt En urldrig lt kan ju betyda precis lika mycket som en ny lt

  • 11

    INTERVJU: FREDRIK STRAGE OM NOSTALGI

    man aldrig hrt. S man ska inte frakta de mnniskorna som ker till Me-deltidsveckan Eller ta alla rockabillys som drmmer om 50-talet - deras bild av 50-talet har ju ingenting att gra med hur det faktiskt var d! Alla de hr jttetjusiga rockabillybrudarna med tatueringar ver hela armarna, jag menar, det fanns ju inga tjejer som sg ut s d, det fanns inte ens killar som sg ut s d i Sverige. Deras id om 50-talet r ju att det var en fantastisk, estetisk era, men de vrderingar som fanns d skulle man ju inte st ut med i fem minuter. S Jag tror inte

    att nostalgi behver vara s farligt som jag inbillade mig, men man mste hela tiden hitta nya saker inom ramarna fr sin nostalgi. Men jag lste i en ordbok vad ordet nostalgi egentligen betyder, och det hade jag inte heller koll p! Att nostos betyder hem eller hemfrd, och algos betyder lidande, s det handlar om hemlngtan. Det r allts ngot geografiskt, inte ngonting som spnner ver tiden! Det antyder ju att man har sitt hem i en viss tidsera, att man lngtar hem till sin barndom.

    GT: Jag lste p wikipedia om nostalgi, och dr stod det att p 1600- och 1700-talet var det mnga soldater som lg i krig lngt frn sina hem som blev diagnosticerade med

    just nostalgi.

    FS: Som en sjukdom?

    GT: Ja! Men d var sjukdomen just hemlngtan. Symptomen var ngest, t-strningar, sinnesfrvirring

    FS: Det lter ju inte riktigt som nn som bara r rockabilly.

    GT: N, d var det att de bara lngtade hem s innerligt, nostalgi i den geografiska meningen. S pratar vi ju inte om nostalgi idag.

    FS: Jag har fortfarande blandade knslor fr att se Depeche Mode live idag, till exempel, just fr att det bandet r s mycket en speciell era fr mig. Och de r s mycket en speciell gen-

    eration ocks. Uppenbarligen intresserar de ju ven unga mnniskor, men fr mig r det det bandet som alla i gymnasiet gillade. Hur sger man det hr utan att lta hemsk? Jag vill inte identifiera mig som en person som bara har slagit mig till ro i livet och inte bryr mig om ngot nytt som hnder verhuvudtaget. Jag vill inte bli som alla de hr mnniskorna som gr och ser Rolling Stones och tycker att ja, det var rtt bra fr han brt i alla fall inte lrbenshalsen.Problemet r att jag tnker s, men jag

    inser ocks att det r lite problematiskt, fr det innebr ju ocks att man missar en del grejer. Min pappa ringde mig en gng p

    Jag tror inte att nostalgi behver vara s farligt

  • 12

    90-talet och freslog att vi skulle g och se Rolling Stones tillsammans p stadion, och jag blev genast en sur snobb och sa vad, kom igen, du bodde i Stockholm 1972 nr de var vrldens bsta rockband och spelade i Kungliga Tennishallen, du hade kunnat g d, varfr gick du inte d, varfr vill du g och se dem nu p den hr jttetramsiga superkommersiella idiottur-nn, nr de r jttedliga! Varfr vill du gra det? och pappa sa jaha, d gr vi vl inte p konsert d. Nu i efterhand, 17 r senare, inser jag att Rolling Stones, som fortfarande turnerar, var frmodligen rtt jvla bra den dr kvllen. Det var ju idiotiskt att inte g p det!

    GT: Ja, det r svrt om motsatsen till nostalgi blir elitism.

    FS: Precis! Jag har brjat samla en del gamla hyrvideokassetter, fr jag har skrivit s mycket om de hr drarna som samlar p dem, och jag tycker den samlarkulturen r s fascinerande. Nr jag brjade skriva om dem sa de att du kommer ltt att fastna i det hr, och jag sa nej, inte alls. Men s var det en som sldes p Tradera och jag tnkte att vafan, det vore ju coolt att ha en i alla fall. S kpte jag den, sen kpte jag en till och en till, s nu har jag 10 stycken ungefr. Jag gillar bara hur de ser ut, det r s illa skrivna baksidestexter och s billigt och spekulativt, det r p en s lg konstnrlig niv att man kan frestlla sig hur upprrda hem & skola-freningar-na blev nr de sg de hr kassetterna. De ser verkligen ut att vara skrp. Men anledningen till att jag nmner det

    r att jag aldrig sg de hr filmerna nr jag var liten. Jag sg dem inte ens i vid-eobutiken fr jag r lite fr ung fr att ha upplevt det. Jag var ocks s rdd fr vid-eovld s ven om jag hade sett dem tror

    jag inte att jag hade hyrt dem. Vi trodde ju p fullt allvar att man blev psykiskt sjuk av att se vldsamma videofilmer, det var vad vi fick lra oss i skolan. S det r ocks lite nostalgi ver det Eller det kanske inte ens r nostalgi; jag gillar de bara fr att de dokumenterar en era, fast jag mest levde med effekten av den eran allts frbudet och moralpaniken, mer n att jag faktiskt sg filmerna eller att jag minns hur de sg ut. Det r inte nostalgiska prylar p det viset fr mig.

    GT: Vad gr dig nostalgisk d?

    FS: [lng tystnad] Jag tnker rtt mycket p att i r har det gtt tio r sen det och det hnde, och jag minns ganska tydligt vilken mnad saker och ting har hnt. Det i kombination med att jag har ganska bra minne fr var jag har varit vid olika till-fllen gr att nr jag gr runt hr i stan s tnker jag ganska ofta p att hr hnde det och h vad mysigt livet var p den tiden. Eller, ne, s tnker jag kanske inte. Men svunna tider fr ngon sorts gyllene skimmer med ren, ven om man mdde katastrof. Jag gick frbi korsningen Kocksgatan-Renstiernas gata fr ett par veckor sen, ett gathrn dr Petter spelade in videon till Saker & Ting som jag var med i. Det var i september -99. Jag mindes den inspelningen nr jag gick frbi, och jag tnkte att just det, det var den tiden, det var dramatiskt men himla kul. Men sen insg jag att det var samma kvll som tjejen jag hade varit ihop med i fem r, jag fick reda p att hon hade frlovat sig med en annan snubbe s jag var helt frstrd, jag var fullstndigt knckt under hela in-spelningen. Men till och med sn drama-tik blir efter 14 r, nr man ser tillbaka p det Man frstr att man mdde dligt, men det blir lite, inte gulligt men lite

  • 13

    Svunna tider fr en sorts gyllene skimmer med ren, ven om man mdde katastrof

  • 14

    vackert p ngot vis. Men jag vill inte tillbaka till den tiden,

    jag gillar nog mest att jag blir lite lugn av att tnka att hur jvliga saker man n r med om s lker tiden ganska mnga sr, och mycket av det man oroar sig fr eller tycker r s dramatiskt och viktigt blir kanske inte s viktigt sen. Samtidigt kan det vara mysigt att tnka p hur viktigt det var d. Jag antar att jag blir lite glad nr jag tnker p att man kanske utvecklas litegrann, trots att jag ofta inbillar mig sjlv att jag inte gr det. Som nr jag trffar vnner som r verlkare p Karolinska, som jag gick i skolan med, och de sger sist vi trffades i gymnasiet skrev du fr nt fanzine och recenserade skivor, vad gr du nu fr tiden?GT: Jag tnkte p ngot du sa tidigare

    om vrderingar. Tror du att samhllet i stort r nostalgiskt? Om du inte utgr ifrn dig personligen?

    FS: Inte minst inom politiken finns det ju mycket nostalgi. Sverigedemokrater-na r ett parti som definitivt lanserar en nostalgisk bild av hur Sverige var frr i tiden, och inom socialdemokratin finns ju den idn i allra hgsta grad. Idn om det hr folkhemmet dr alla mnniskor hade det bra, och dr allt var tryggt. Men vad man glmmer d r ju att folkhemmet bygger p en extrem likformighet: alla mnniskor skulle vara stpta i samma mall och avvikande tendenser tolererades inte alls. Det var inte okej att vara gay, det var inte okej att vara lsdrivare eller att vara konstig Om man bara backar tiden trettio r ansgs man ju vara ngon konstig

  • 15

    INTERVJU: FREDRIK STRAGE OM NOSTALGIfrmling om man kom frn Grekland. Jag tnkte p det hromdagen, om hur idn om vad som r utlndskt har frndrats s.Men ja, nostalgi r ju definitivt ett vapen,

    nstan. En av mina favoritscener r en ur Rttatouille, d kommer den hr restau-rangkritikern Anton Ego som r vrldens suraste recensent, han skriver ner allt, han ser ut som en uppstekt mumie, och den lilla rttan gr ratatouille och man ser i recensentens hjrna att han minns nr han var liten, att han hade ramlat p sin cykel och han grter och kommer hem till mamma, och mamma lagar ratatouil-le. Och nu fr han precis den matrtten, s alla de hr synapserna kickar igng i huvudet p honom, och han tycker att det r underbart och ler fr frsta gngen i hela filmen.

    GT: En fin scen!

    FS: Ja, det r en underbar scen. Men det r ocks lite sorgligt, de antyder ju ocks att de enda riktigt stora konst- eller matupplevelserna r saker som p ngot vis anknyter till vr barndom. Och om det r s s r frgan om man kommer ngonstans sjlv. Ska man bara sitta och kka saker man t N, nr jag var liten var maten verkligen cklig. Nu nr man tnker efter? Inga kryddor verhu-vudtaget! Jag minns nr kebab kom till Linkping, vi skulle kka kebab fr frsta gngen och alla sa att det var s starkt, jag minns att vi satt dr och det var ju nn mild tomatss, och sen peperoni i och fr sig, men peperoni nu r ju inte s starkt. Och det var nd en grej, vgar du kka hela peperonin? Fr att maten smakade ingenting frr. S den knner jag ingen nostalgi fr, precis. Inte som min mammas

    ppelmos. Nr jag ter den minns jag bra saker. Den r kanske min ratatouille.

    FS: Jag knner viss nostalgi fr eror jag inte upplevt sjlv, som nr jag sg The Great Gatsby. 20-talsmiljerna r fantas-tiska.

    GT: Midnight In Paris r vl en annan sn film som handlar extremt mycket om just nostalgi.

    FS: Ja, det delar vl nstan alla de sena Woody Allen-filmerna, att de mlar upp en ganska bisarr bild av ett Europa som inte lngre finns. Jag r inte s frtjust i dem, faktiskt. Jag lskar Woody Allen, jttemy-cket! Men Rom-filmen, Barcelona-filmen, Paris-filmen, jag tycker de r sdr. Han r en sn dr regissr som jag upptckte jttesent, jag sg inte hans filmer nr jag gick i gymnasiet, fr jag tyckte att det bara var massa jobbiga mnniskor som pratade hela tiden.

    [Efter en kort tystnad erknner Erica att hon mste springa till jobbet. P det fljer en lng diskussion om huruvida hon jobbar p den vintageaffr som Nina Persson ppnade i PUB fr ngra r sen eller ej. Jag vertalar Erica att stanna och fotografera ngra av de samlarobjekt Fredrik pratat om han springer ivg, och kommer tillbaka med famnen full av vhs-band och vinyler.]

    FS: Grejen med de hr r ju att de r de faktiskta hyrexemplaren som var ute i butikerna, drfr r det ju ganska bra kvalitet, de gr fortfarande att titta p trots att de r mer n trettio r gamla. Men det r ju ocks det att baksidestexterna r

  • 16

    Hr [lser frn ett omslag]: Ej lmplig fr minderriga. Rekommenderad frn 20 r och uppt. Om en amerikansk kvinna som kommer till det ogstvnligaste stllet p jorden, Nya Guinea, fr att leta efter sin frsvunna syster. Hon rkar ut fr kannibaler och rvare, hittar sin syster, men: d brjar den omnskliga flykten. Filmen har ven verklighetsbakgrund om de fruktansvrda sjlvmorden och morden p 900 mnniskor.

    GT: Jag tnker stlla fyra snabba frgor. Nmn en lt eller skiva som du blir nostalgisk av.

    FS: Madonnas True Blue, det albumet, och i synnerhet Live To Tell. Den fr mig att tnka p en vninna som dog. Vi var ute p hennes landstlle och lyssnade p den skivan i flera dygn, och det var frsta kyssen och allt snt dr

    GT: Nmn en film.

    FS: Det fr bli Indiana Jones och de frdm-das tempel. Det var min frsta barnfrbjudna film, den sg jag nr jag var elva i Sundsvall. Jag minns att folk kom fram och bara wow, jag mste rra dig, du har varit p barnfrb-juden film, sen nr jag kom hem och brjade sexan i Linkping.

    GT: Nmn en matrtt. Du fr sga din mammas ppelmos.

    FS: Ja, det ocks, men den matrtt jag blir gladast av r amerikanska frukostpannkakor med lnnsirap. Min pappa var FN-soldat i Gaza i brjan av 60-talet. Dr trffade han sikher frn Indien som varje morgon gjorde frukostpannkakor med lnnsirap, och till slut hittade han receptet hemma i Sverige. Han gjorde ngon sorts fejk-lnnsirap genom att rra ihop brunt farin, socker och vatten, och

    det t vi varje sndag.

    GT: Slutligen: nmn en plats.

    FS: Det r Poppelvgen i Linkping, dr jag bodde frn att jag var nio tills jag var tolv. Det r ju bara tre r, men det knns som en evighet. Sen flyttade vi till vrt nuvarande hus i Linkping, men just de ren dr var vldigt speciella, och formade mig i vldigt hg grad.

    FS: Men jag mrker det ocks, att min mamma kan bli vldigt nostalgisk nr hon kommer till sin hemstad Gnarp, ven om hon sjlv kanske aldrig riktigt passade i den miljn. Och det r rtt kul att nr Bianca vxer upp kan hon lsa om hur det var i Gnarp p 1940-talet, fr det r ju en helt annan vrld! Det r ju det gamla bondesamhllet. Och samtidigt knner man igen vissa saker. Jag hittade min mammas fasters dagbok, och hon skriver om sin storebror som gjorde en tjej p smllen i Gnarp p 1910-talet, och det var en sn skam att han flydde till USA. Han hoppade p en atlantngare och flydde till USA fr att han stod inte ut med skammen! Och d kan man inte ens frestlla sig hur den stackars tjejen knde sig. Det visar ju bara att hela det hr hederstnkandet som man pratar om nu nr det gller invandrare, fanns ju hr ocks fr inte alls lnge sen. Det hr sociala trycket Man ska passa sig fr att vara alltfr nostalgisk nr det gller snt dr.

    [Tyckte du den hr intervjun tog mycket plats? Den hela, oklippta versionen finns p vr facebooksida, Latin Lover Sdra Latin. Den r dubbelt s lng.]

    GRETA THURFJELL

  • 17

    Och pltsligt vet jag inte riktigt hur jag ska frasera det. S att det inte blir fr knastrigt och hrt som en bortglmd srskorpa. Fr beskt som den hetsade shoten ReaLemon i matsalen. Fr mjukt och mysigt som Maria Montazamis tassles. Fastn jag r en sucker fr farvl. Fastn jag alltid vill lta det ligga i munnen lngst mjligast, suga ut det bitterljuva, den skrckblan-dade frtjusningen, som det sprakande pulvret ur en karamell. Jag vill gra dig s himla mycket rttvisa. Dig som gr ut nu. Du som aldrig blev stammis p Charlies. Du som aldrig hade en uppsttning vnner som var som en familj fast snyggare, vackrare, roligare och bttre, sjlvklarare. Du som aldrig lste Kafka eller lste ut ekvationen Live fast die young bad girls do it well + omdmessamtal - smn + han - hon + hon + hen + hen + hen^10 i en eskalerande exponentialkurva nda upp till de sirliga jrnspetten p Prettoborgens tak. nnu oklart om vi ska klttra upp dit fr att sniffa p vrskyar, om det ska skleda ner vra hgtflygande drmmar i marken eller spetta vra flaxande kappor en gng fr alla medan rststyrkan falnar i vrt "I don't caare... I love it" tills utropet blir ett krkt frgetecken, en metafor fr vr dliga hllning.Nu ska jag sga ngot om teglet. Om

    Charlies. Om kaffe. Om cigg och de rda lpparna de, och sedan mina lppar, fll emot. Om Slaktis och fr sena upprepade kvllar p Baba. Ingenting om hur de som inte var letdowns frblev oknda. Det som inte hnde. Hur jag alltid var mer trollbun-den av krsbrstrdet p Ragvaldsgatan n de coola kidsen nedan dess grenar. Nog har jag burit min fair share av svart och svrt och fashionabelt. Bde plagg och prettotankar. Men. Allts. Jag har hoppat p andra tg

    nu. Ser trdstammarna, pltsligt kldda i frasande grna lv, prydda med pop-cornblomster. Jag har mer spring i bena nu. Allt jag vill r att vara i precis det hr gonblicket. Det r fortfarande Hkan som allegoriskt fr st fr den lyckade fusionen av musik som sprtter bort gruset ur ryggraden, lnade drmmar hllna mot brstet spass lnge att de knns nrmare n vengrenarna, och poesi. S. Tack alla. Speciellt tack till dig. Ja, just dig. Kra du. Kom ihg: "There are far better things ahead than

    any we leave behind."C.S. Lewis

    PS. Se till att ni inte blir systematiskt utnyttjade.

    Fint. [f:nt]Frasande underskonkrasande underskna verlagda tankar nedplockade, hopsattaTEXT: FELICIA HGNELIDFOTO: KLARA HJORTH

    FELICIA HGNELID

  • 18

    juli 2012

    Charlies timeline

    1. Juli 2012 Ett gng nyblivna artonringar upptcker

    Hornsgatans prla.

    2. 4 augusti Glada (gay) i hgen styrde vi kosan mot oasen

    p Hornsgatan enbart fr att till vr frskrckelse finna att len pridekvllen till ra kostade 45 kr och drmed blivit dyrare n en falafel p folkets (39 kronor)

    folkets

    3. 7 september len hjs permanent till 40 kronor och en ofriv-

    illig Charliesfasta, i folkmun kallad Hornsgatans Holodomor, inleds.

    4. 14 september Katastrofen kommer till nda efter en veckas

    misr, folkjubel i klass med en mickels-mss-sndag ekar ver vstra Sdermalm.

    5. September Charlies anstller en ovanligt munter och vl-

    talig skerhetsvakt.

    6. 16 oktober 2000-talets strsta svenska fotbollsbragd

    upplevdes bst p Charlies Bar & Kk (ls mer i Hamiltons utfrliga tergivning, Latin Lover #20).

    7. OktoberAck den saga som varar fr evigt. Den tidigare

    nmnda s muntra och vltaliga skerhetsvak-ten fick tyvrr inte lngre vara kvar, av en anled-ning som fortfarande debatteras bland Charlies intellektuella, och istllet anstlldes en ovanligt barsk och surmulen dito.

    8. 26 okt-2nov Ett antal individer tillbringar varje dag under

    hstlovsveckan p Charlies, till frjd fr garna vars kassamaskin n idag kan hras plinga. En radikal Charlies nglar-falang har tagit p sig ansvaret fr inkomsthjningen.

    9. 14 nov Den strsta svenska fotbollsbragden sedan 16

    oktober upplevdes bst p Charlies Bar & Kk vars TV-apparater framstllde Zlatans magnifi-ka bicicleta som inga andra TV-apparater kan.

  • 19

    censur

    maj 2013

    Charlies timeline

    10. 25 dec En nnu outredd konflikt kulminerar i naken-

    brk strax utanfr Charlies och den i vanliga fall s trygga baren fr besk utav Farbror Bl.

    11. 6 jan Charlies har stngt tv kvllar och har inte hrt

    av sig till ngon, likt oroliga fder vntade vi p minsta livstecken.

    12. 1 feb Rykte: Charlies byter gare och blir restau-

    rang, uppger en informatr.

    13. 2 feb P sjlvaste Kyndelsmssodagen uppdagas

    det: ryktet var inte sant, Ahmet hade fel.

    14. 15 feb Kortgrnsen, knd fr att vara mer hit och

    dit-slinkande n Prstens lilla krka, gr till allas frtret ter entr p Hornsgatan 90.

    15. 5 mars En ovanligt turbulent tisdagskvll, insisterar de

    som brukar tillbringa sina sdana p Charlies Bar & Kk. I en Gesslesk knslostorm glds vi ver

    kortgrnsens uttg men vndas och oroas sam-tidigt ver att Charlies nu fr nya gare. Mitt i allt dyker Swingfly upp och spelar bort ca 250 SEK p Jack Vegas-maskinerna.

    16. Mars De nya garna visar sig vara trevliga och

    ppna fr diverse smprat. I en akt som nstan kan beskrivas som kaka p kaka snker de dessutom priserna p sprit och som den absoluta grdden p moset tgar den numera klassiska shotbrickan in.

    17. Maj ven solen har sina flckar fick vi erfara nr

    garna bestmde att endast fatl skulle sljas sista timmen.

    18. NuVren str i blom, studenten nalkas och Charlies

    portar r ppna.

    TEXT: FELIX LUNDIN & HAMILTON LUBLIN

    HAMILTON LUBLIN & FELIX LUNDIN

  • 20

    Det bsta med SVTs ppna arkiv (jag vet, jag vet, jag r ljusr efter som vanligt) r att ungdomsserien Spung finns att se igen. Jag m vara fr ung fr att ha fljt det nr det gick 2002, men inte fr ung fr att ha hrt otaliga lovord om det sen dess; om musikens be-tydelse fr berttandet, ktheten, det helt ofrsknande sttet att skildra vergngen frn tonrsliv till vuxenskap. Och om hur det aldrig skulle g att se igen. Det frikostiga anvndandet av musik i serien gjorde nmligen att rttighetsproblemen blev fr mnga det gick inte att ge ut p dvd, det gick inte att snda i repris, och myten om Spung vxte. Tills SVT ppnade de imaginra portarna till sitt frvisso nnu ganska tomma arkiv. Och jag stannade hemma frn skolan fr att maratontitta p frsta ssongen.

    Spung handlar om ett kompis-gng under gymnasiets allra sista termin. Det r Petra, idealisten med skdespelardrmmar, den duktiga Ana Maria, musiknrden Pelle, clownen och casanovan Kim, och prettot Melas som bara inte kan sluta prata om Camus. Alla har bandanas och p alla fik fr de rka inomhus, men annars r allting obehagligt likt min egen gymnasieupplevelse, tio r senare. Sklart. Alla blir kra i fel person-er och hnglar med varandras krleksin-tressen och brkar med sina bstisar och drmmer om att flytta hemifrn och blir pkomna av sina frldrar nr de runkar och har lngtgende planer p att roadtrip-pa i USA och lter bli att lmna in betygs-grundande skoluppgifter och skvallrar och ligger och knarkar och grter. Ni hr ju. Inspirationen till varje scen knns som

    OM SPUNG (och lite obligatorisk studentngest)TEXT: GRETA THURFJELLFOTO: KLARA HJORTH

  • 21

    GRETA THURFJELL

    hmtad ur ngon av vra hjrnor och drfr gr varje scen ont. Det r fr nra. Och nr de tar studenten i sista avsnittet knns det fr lngt bort fast det nstan rr sig om dagar tills jag sjlv str dr vit-kldd och trgd och smfull med slkten. Jag kan inte frst att det kommer hnda mig, precis som de inte kan frst att det tar slut dr. Shr sger Pelle: Konstigt, egentligen. Man har liksom gtt runt och vntat p den hr dagen jvligt lnge. Det r som att man skulle vara en annan mnniska idag n igr. Det r man ju inte riktigt. Fast Det r nn knsla. Frihet. Det r tntigt nr han sger s men det r s sant, s sant. Tror jag.

    Den hr serien berr ngot djupt, djupt inom mig, just fr att den r s ofrfalskad. Exakt shr ser tonrs-

    livet ut, inte fr alla, men fr dem och fr oss. Om ni vill bli drabbade p samma stt s ta fr er, arkivet r ppet, run, dont walk, alla licensbetalare.

    Det finns en andra ssong av Spung ocks. Den handlar om vad som hnde med gnget efter att de gtt ut gymnasiet. Men jag har inte vgat se den n, fr om frsta ssongen handlar om exakt mig och exakt mitt kompisgng och exakt min sista termin p gymnasiet, betyder det kanske att andra ssongen handlar om vad som hnder mig sen. Och jag vill inte veta.

  • 22

    NOSTALGIQUIZ1. Vad r det Ron Weasley

    spyr upp i Harry Potter och Hemligheternas Kammare?

    1. Honungslen frn kvllen innan, kanske skulle struntat i den dr sista? x. Pumpapaj. 2. Livslevande och oerhrt slem-

    miga sniglar.

    2. Vad tankar Skalman sin skumma bil med?

    1. Morotsjuicen som blir ver frn Lille Skutts HB. x. Hallonsaft, duh.2. Bensin, vafan troru att en bil

    kan g p ngot annat eller?

    3. Vad fr kroppsrelaterat ting r Simbas farbror dpt efter i Lejonkungen?

    1. Pubeshr.

    x. Leverflck.2. rr.

    4. Med vad styr den balla lilla killen i musikvideon Freesty-ler av Boomfunk MC mnnis-kor med?

    1. Med sin pedagogiska ver-talningsfrmga.x. Med sin vernaturliga

    tankefrmga.2. Med sin asfeta MP3-spelare.

    5. I filmen Sunes Sommar frsker en flicka kpa en kexchoklad frn en automat,

    Hur nostalgisk r du? Hr r ett quiz fr att testa dina kunskaper om din egen barndom!

    TEXT: MOA STRM& FELICIA KARLAHAG

  • 23

    Sune ska hjlpa och trycker p knappen men vad r det som kommer ut i stllet fr kexchokladen?

    1. Ett 6-pack kondomer, ven tjejtjusare mste tnka p sker-het! x. En dosa General, ls sklart .2. Ett pple om dagen hller

    doktorn borta frn magen.

    6. Hur mycket kostade en Piggelin r 1999?

    1. 5 krx. 6 kr2. 8 kr

    GBS GLASSKARTA 1999

    7. Vilket kldmrke hade, tidigt 2000-tal, en reklamfilm vars jingel gick ngot i stil med: aaah, CHINGA CHIN-GA CHINGA, CHINGA CHIN-GA CHINGA, bleng, bleng, bloh pi do pang dang, bleng bleng, blablablablablaaa, aah cha deng deng dong donkey kooong... ?

    1. MQx. Lindex2. JC

    8. Vilken pokmon r Ashs motstndare Garys start-pokmon i serien?

    1. Squirtlex. Charmander2. Bulbasaur

    9. Vilket r frsvann pariser-hjulet frn Grna Lund?

    1. 2004x. 20092. 2006

    De rtta svaren finner du p sidan 30! :)))))

    Var det kondomer Sune knappade fram...?

  • 24

    ELIS BURRAU:

    Jag ser p er och ni r s glada

    GSTSKRIBENT:F.D. CHEFREDAKTR AV LATIN LOVER

    1 Jag ser p er och ni r s glada. S brjar texten. Jag lser frn pappret jag klistrat upp p den semivita vggen. Tejpat. Jag str mitt p mattan, sger det hgt rakt ut i rummet: jag ser p er och ni r s glada.

    2 IJag ser p er och ni r s glada. Ni vet inte vad som vntar och det r ju fullkomligt sjlvklart. Ni r p en fest nu. En skiva. Ett jvla party. Jag r ocks hr. Jag stirrar p en kort man med blont backslick och onda gon. Han str vid sidan av dansgolvet och lyser p er med en ficklampa. Han r kldd i kostym. Han vill slnga ut varenda en. S fortstter texten. Ni r p Instagram nu. Utkldda till olika teman. Ni r p Facebook. Ni r p Twitter. Ni r verallt. Ni r fre,

    inne, early adopters. Roliga p Youtube. Undantagen som bekrftar regeln om den frlorade generationen. Undantagen som bekrftar regeln om den krisande ungdomen. Undantagen som bekrftar regeln: att kunna kategorisera undantag som bekrftar regler. Ni r p alla Charlies sittplatser. Massa lppar sjunger JA M HAN LEVA! Ni krisar jmt och stndigt. Frlorar. Sm paradoxer. Stora. Jag ser p er och ni r s glada.

    3Jag ser p er och ni r s glada. Ni vet inte vad som vntar. Och nd vet ni precis. Sklart. Exakt. IN I MINSTA DETALJ. Jag lser frn pappret p vggen, och n s lnge ingen ovntad vndning. Hyfsat logisk dramaturgi. Vissa drag av trnande avundsjuka eventuellt,

  • 25

    absolut. Signerat berttaren. Om man envisas med att lsa mellan frutsgbara rader. Jag minns att jag skrev i Kryckbo-ken. Att jag skrev om Ken. Tnker det, sger inte lika hgt. Ni vet inte vad som vntar. Jag vet inte, visste inte. Men, Elis. Haha. Egentligen. Ni vet inte vad som vntar? r du p riktigt nu, Elis? Ni vet ju visst. Jag vet visst, visste visst. Det blir ungefr som en tnkt sig. Alltid. Jag tnker ofta tillbaks. Och p konsekvens. Ska man vara konsekvent, eller jag menar: mste en vara konsekvent? Skulle jag varit konsekvent? Ska man skriva en? Ska en skriva man? Om jag ser tillbaks NEJ. Brjar om. Jag r p en studentskiva och jag ser p er och ni r s glada. NEJ. Jag r hemma, p Instagram, ngon an-nanstans och jag ser p er och ni r s glada. NEJ. Jag r 19 r, gr i SP3d, det r min skiva nu, Gta Kllare, ser p mig sjlv i smutsiga toalettspegeln och jag r s ledsen. Kldd i nopprig, limegrn bomullspullover. Alldeles fr tight. En tafatt tolkning av temat preppy vs. ghetto, en grinande martyrkarikatyr. Det frstnmnda med flit det andra inte. NEJ. Ser er nu. Jag r 21. Ni r 19, 18, nn r 17. I en lokal som tjnar s mycket pengar p er vackra lycka men nd vill slnga ut er. Slnga ut er p gatan. G ett varv runt kvarteret. Det hr r din bsta tid och vi ska frvandla den till ett dyrt helvete. Du r fr full av euphoooria. Ni r utkldda till barn-program nu. Batman, Pokmon, Mulan, Shrek. Moderna referenser, ingen r vilse i pannkakan. En som spelar skivor (tyvrr en man) ger sken av att han mixat ihop Journey med Swedish House Mafia. Det

    Jag r 19 r,

    gr i Sp3d,

    det r min

    skiva nu

    FOTO: KLARA HJORTH

  • 26

    gr inget att det r dligt, ni r ju s glada! Och jag r ocks glad. Och varfr skulle ni inte vara glada? Och varfr skulle jag inte vara glad? Ni kommer att ta studenten snart. Smrgstrtan i matsalen. Fusk-champagnen p innergrden klockan tta p morgonen. Skrivkrampen nr du ska formulera med tusch i studentmssans innertyg varfr just den hr personen betytt s himla mycket fr dig, varfr du aldrig ska glmma just den hr personen som du pratat kanske tre gnger med under lika mnga r fr att ni tvin-gades gra en plansch om Mxico tillsam-mans. Ni pratade tre gnger. Du skriver Viva Mxico!, glmmer det frsta u p p o c h n e d v n d a utropstecknet, lgger till nt om enchiladas. Du tar studenten snart. Gymnasietiden r in-ternskmtens glittrande era. Skoja inte. Allt r s relativt. Jag gjorde samma sak fr tv r sedan. Samma saker. Exakt samma saker. IN I MINSTA DETALJ. Det r helt sjukt och det r helt ljligt och det r en hel paradox (liten, stor) fr ni ser framemot det s mycket och jag sg framemot det s mycket och jag vill aldrig tillbaka men JAG VILL ALLTID TILLBAKA. Jag ngrar inte en sekund av min gymnasietid. Jag ngrar allting. Jag ngrar en del. Jag r inte konsekvent men NEJ. Det hr ska handla om dig. Er. Utan stycken. I ett stycke. Flera stycken. Om just du. Jag pratar snabbt nu. Numrerar och stammar. Det hr ska

    handla om att se Khemiri smaka p ordet driva i en aula, om att sitta hemma varje kvll med ostbgsfingrar och drmma om analoga bilder bakom stngda drrar p treors hemmafester, om att vara s jvla trtt p treors hemmafester (och analoga bilder) att man vill spy, om att inte vilja spy men gra det nd, om att spela Lou Reed i kafeterian efter nyheten: att hon ret ver tog sitt liv, om

    att bli vegetarian, om att ikldd sopsck med chokladss i ansiktet tvingas g fram till Mange Schmidt p en uteservering och utt-rycka krlek istllet fr borgarsvin, om att knyta vnskaps-band i omkldnings-rum ver identiska Embassy-trjor, om att bli hotad med sp av en hjrndd snubbe p Baba Sonic fr att man sitter ner

    p golvet som en jude, om att under psklovsresan till Glasgow upptcka att den bsta medicinen mot krossat hjrta stavas White Russian, om att vara Latin Lover-redaktr och sitta p kn och be bredvid trasiga kopiatorer sena kvllar i de korridorer, om juvenila fatwor riktade mot Gteborgsbaserade skive-tiketter, om att bli utslngd frn sin egen skiva och sin slutskiva. Ut p gatan. Om den totala lyckan infr faktumet: jag kan skapa en helt ny identitet. Jag kan trffa mnniskor som jag faktiskt tycker om. Jag kan bli den jag vill bli. Det hr ska handla om mig. NEJ. Jag ser ju p er! Och ni r s glada. Ni glittrar.

    ... den tota-

    la lyckan infr

    faktumet: jag

    kan skapa en

    helt ny

    identitet

  • 27

    4 Det r er era. Alla stycken r era. The people formerly known as the audience. 5 Jag ser p er och ni r s glada. S fulla. Av tillfrsikt, av dyr sprit, av projektarbetsignorans,

    AV ATTITYD HAHA and there is no tomorrow. Jag tnker p i somras. Jag och Axel och Axel satt p Fglar och lste upp hela Djknemanuset frn 2010. Frn Axels iPhone. Solen som gick ner. Flaskan med cklig Tequila som var tom. Allt salt verallt p bordet. Hela manuset. Frn A till . Olika rster. Jag ser p er nu, just precis nu. Ni r s glada. Jag vill att ni ska vara s glada hela livet. Jag vill att ni ska minnas den dr gldjen. Samma kommer aldrig igen, men annan, en ny. Alltid. Sger det hgt. S slutar texten? Tiden fastnade eller frs eller vadfan man sger och det r alltid den dr kvllen exakt i saliga sekunden innan trarna och snefyllan och ner p golvet och ficklampsmannen i kostymblont-backslick och hur mr du och skrik och mera trarna och besvikelsen och dligtsamvetesticket och utslngd p trottoaren och raklng p parkbnken och inte ens kunna g runt kvarteret och vad gick snett och det skulle va den bsta dagen nnsin ju. Tnker det tyst s att det ekar i skallen. Pappret ramlar ner frn vggen. S slutar texten. Dom vill slnga ut er p gatan. Varenda en. Dom fattar inte att ni redan sprungit.

    ELIS BURRAU

  • 28

    Om ngra r skulle plantorna vaja lngsamt av och an som hga och susande granar dr ute p heden. Och d skulle inte heden finnas mer. Den skulle inte vara hed lngre d. Men han tyckte att det lg ngot sorgset ocks i detta. Han ville grta ocks fr detta. Utan att han visste det stod han dr och knde barnets sorg infr frevndningarnas dd; barn lska ingenting s hgt som frevndningar: den eviga heden som vill vara hed fr att f klaga ver hedens dslighet. Harry Martinson, Nsslorna blomma

    Jag tnker att ungdomen kanske r som en hed, fr som en hed r ett mellanting mellan kalhygge och skog r ju ungdomen som ett mellanting mellan barn och vuxen. Och visst r ungdomen dslig nd? Eller r det bara jag som tycker? Samtidigt som den ligger lngst bort frn dsligheten och r s nra och intim och snarare en skog med tta slingrande trd n en hed. Ttt samman-fltad med sina trdkompisar och jag kan inte se ngon hed i gruppchatterna och dygnet-runt-smsen eller i sena ntterna, bakishnget och intensiteten som Alex & Sigge sger att de saknar i sina vuxenliv. r det; den eviga ungdomen som vill vara ungdom fr att f klaga ver ungdomens dslighet eller vill den jubla ver ungdo-mens samhrighet?

    Jag vet inte och vad yrar jag ens om, vart frsker jag komma. Naturme-taforer fr ett dsligt tonrsliv och min ungdom som en hed som planteras om till granskog och min barnasorg infr ldrandet och dden?? Ja kanske jag vet inte. Oskerheten vxer, chefredaktrsjag-et suckar (oj gud vad tror jag om mig sjlv, att jag ens har ett chefredaktrsjag?), separationsngesten tilltar. Vet. Inte. Ens. Vad. Min. Sista. Text. Ska. Handla. Om. Suck. Nostalgi var det.

    Nostalgi betyder att lngta hem eller tillbaka, trnsjuka och melankoli (frknippas dock ofta uteslutande med Spice Girls, Pokmon och magtrjor). Men jag tycker att nostal-gi ocks r ngest och sorg ver att veta att en kommer frlora ngot som en tillflligt har, lngtan efter det en r mitt uppe i. Typ en mild ddsngest i vackrare filter, visst r nostalgi det ocks? Men, och hr kommer kanske min

    texts huvudfrga; hur kan en lngta till och knna nostalgi infr ngot som en fr tillfllet har? Fr jag tror att jag lngtar tillbaka till och knner nostalgi infr ngot som pgr nu men jag vet inte ens om det gr.S som ett frsk till att svara, och efter-

    som min text tappade sin rda trd redan i frsta stycket, tnker jag lansera; Min

    EVIGA GYMNASISTER OCH HEDAR TEXT: KLARA HJORTH

  • 29

    Teori om Eskapism & Nostalgi, alt. Sam-bandet Mellan Eskapism och Nostalgi.

    Jag r inte en eskapist (eller jag tror mig i alla fall inte vara det). Jag menar inte p det sttet att jag aldrig ljuger, men verklighetsflykt eller flykt frn nuet r min strsta skrck, men jag har kommit p att jag kanske r s mycket oeskapist att det nd vergr i ngon slags ofrivillig eskapism. Fr nr jag blir s upptagen med att inte fly eller missa nuet eller att missa att dokumentera dagarna precis som de varit, s glmmer jag ju att vara dr jag faktiskt r. Jag blir s koncentrerad p att det som pgr inte ska g mig frlorat, att jag just missar det. Liksom, det finns ju ingen gng som en tnker s mycket som nr en anstrnger sig fr att inte tnka alls.

    S, drfr tror jag att jag kan lngta efter en tid jag r mitt uppe i (gymnasietiden, ungdomen osv) fr stundtals/ibland/fr det mesta/valfri tidsangivelse knns det som att jag inte upplever den p riktigt utan betraktar p avstnd och lngtar dit. Idiotiskt! Mamma berttade om nr hon och hennes kompis hade varit vid havet och det hade varit sdr vackert som ett hav r ibland och hennes kompis hade grtit men det var inte fr att det var s fint som hon grt sa hon, utan fr att hon visste att hon aldrig skulle f uppleva den stunden igen. Typ s knner jag, och jag fr bara mer ngest av att jag str hr och tnker p hur jag inte kommer f vara med om det hr igen istl-

    let fr att hnfras. Idiotiskt! Slut p teori.

    Vart var det jag skulle ens, heden, tonren & nostalgi, fast jag vill helst skriva om Sdra. Mrks det att jag har separationsngest eller, att jag snart ska lmna en tidning jag hller kr och helst skulle fortstta pyssla om. Stnk och suck. Jag vill hinna skriva om hatkrleken till fjrde vningen och mnniskorna och vanorna och helgerna och normerna och om att jag saknar den

    hr tiden redan nu och att jag lngtar efter, varning fr klyscha, un-gdomens frihet fastn jag r mitt uppe i den och snart har tappat alla vanor och msten och p mnga stt nog r friare n ngonsin?? Nej det vgar jag inte ens sga! Ta i tr! Jag vill skriva om hur fina mina r hr varit och om rdslan fr att sluta

    och om mjligheter och framtiden och blablabla. Ni fattar nog ni knner kanske samma. Samtidigt vill jag bara hrifrn fr jag r ju klar med det hr nu, jag har blivit rastls och r frdigjst vill kastas ut ur tegelboet. Plantera gran p mig turn my hed into a skog!

    Jag tnker p det Ulf p Kaffe sa en eftermiddag i mars nr jag och Elina fortfarande hade ork att plugga (vi drack nog mest kaffe och skvallrade men nd). Han sa att de som sger att gymnasi-et var de bsta ren i livet har missfrsttt ngot, Ska en leva sjuttio r till sen som aldrig nr upp till gymnasiet? Nej en fr frska se till att det inte blir s, att det fortstter att bli bttre sen och s visade

    Jag vill hin-na skriva om hatkrleken

    till fjrde vningen

  • 30

    han med handen snett uppt i luften, det var nog en upptgende kurva fast jag tnkte p en uppfrsbacke. Jaja halvtomt eller halvfullt glas hur var det nu.

    S. Den eviga gymnasisten som vill vara gymnasist fr att f klaga ver gymnasistens dslighet/jubla ver gymnasistens frihet och samhrighet? Jag kan inte bestmma mig. Men i vilket fall, om det nu ngonsin kommer vxa gran p mig och om jag nu ngonsin blir en skog/vuxen, s tror jag nd att en alltid kommer ha en hed/gymnasist kvar i sig. Tack och hejd!

    KLARA HJORTH

    NOSTALGI-QUIZ RTTA SVAREN!1: 22: x3: 24: 25: x6: x7: 28: 19: 2

    1-3 rtt: Allts, vad hller du p med. Detta r allmnbildning. Ls p fr fan!!

    4-7 rtt: Ja jo okej. Visst. Liksom. Bra.

    7-9 rtt: Hall! Sluta lta det frflutna! Du r ju sorglig! Lev i nuet!!

  • 31

    KROPP &KNOPP

    MED HELENA ERIKSSON

    Alla mina vnner rker p, jag vgar inte riktigt. Vad ska jag gra???

    HELENA: h frst och frmst: gr aldrig ngot p grund av grupptryck, lova mig det allesammans. Att ni tnker efter varfr ni gr det ni gr. r det fr att jag vill? Eller fr att mina vnner vill? Eller fr att samhllet vill? Och om det r s att ni inte vill, s gr det inte d. Gr ingenting ni inte sjlva vill.

    Hr kommer lista p tips om hur en kan undvika grupptryck gllande att rka p:

    1. Det r s 2009.2. Det r en ltt grej fr att fly ifrn sina

    problem, men i slutndan lser det inget av dem. ngesten r kvar nr trippen r slut.

    3. En kan snea vilket inte r ett dugg soft utan skitlskigt.

    4. En blir lngsam i huvudet.5. En stdjer en illegal svart marknad som

    i sin tur innebr keffa villkor fr de som jobbar med det.

    6. En stdjer en illegal svart marknad som kostar samhllet en massa pengar, pengar som skulle kunna g till massa annat bra.

    7. Genom att bruka cannabis normaliserar en det hela, och samhllet har tillrckligt med socialt accepterade beroendefram-kallande och berusande medel som stter folk i skulder, skapar destruktiva beteen-

    den och hmmar ens liv (alkohol, nikotin, dataspel, ntpoker, socker).

    8. Om du inte vill, och folk inte respekter-ar det s kan de dra t helvete.

    Vgar inte vara den som sger jag r kr i dig frst, tnk om jag skrm-mer bort honom men samtidigt s vill jag ju sga det! Jag r ju liksom jttekr. Hur?

    HELENA: Ja du skulle ju kunna sga jag vgar inte vara den som sger jag r kr i dig frst fr jag r rdd att skrmma bort dig, men nu sger jag det fr jag vill sga det fr jag r jttekr i dig. Eller s struntar du fullstndigt i vad han kommer tnka och berttar det just eftersom att du vill bertta det. ven om det r hur lskigt som helst (s dr lskigt att magen vnder sig ut och in av nervositet), s mste en vga lite mer n i vanliga fall ibland. Om en inte vgar gra snt som gr en nervs eller rdd eller annat n en brukar, d blir det svrt att vara lycklig.

    Kanske drar han sig undan, sger jag r inte kr i dig och s gr det s jvla ont i hela kroppen men gr ver efter ett tag. Eller s sger han jag r kr i dig med, och just precis drfr r det alldeles vrt det att bertta.

  • KLARA HJORTH

    ERICALINDBERG

    FELICIAKARLAHAG

    GRETATHURFJELL FELICIA

    HGNELID

    FELIXLUNDIN

    MOASTRM

    HAMILTONLUBLIN

    HELENAERIKSSON

    LATINLOVER