30 Kommunal Ekonomi #2 2012

KRÖNIKAN

Diskutera framtiden idagLåt inte oron för ekonomiska kriser ta för stort fokus i kommunsektorn. Vi måste diskutera de kommunala framtidsfrågorna redan nu, manar Sören Häggroth, tidigare statssekreterare med ett livslångt engage-mang för kommunala frågor.

EKoNomIsKA KRIsER gÖR att det korta perspekti-vet vinner över det långa. Viktiga framtidsfrågor ställs åt sidan för kortsiktiga ekonomiska bekymmer. Det är fullt naturligt. Men jag menar att det nu är dags för en rejäl framtidsdiskussion om de kommunala framtids-perspektiven.

Min egen utgångspunkt är att principen om en stark kommunal självstyrelse bör vara vägledande i diskus-sionen om kommunernas framtida roll inom välfärds-systemet.

DEN ÖvERgRIpANDE utmANINgEN för kom-munerna är att kunna tillmötesgå de ökade behoven av insatser inom vård och omsorg. För att inte SKL:s be-dömning att kommunalskatterna ska behöva höjas med 13 kronor ska bli verklighet, behövs redan nu ett brett effektiviseringsarbete. I stället för finansieringsgap bör vi tala om effektiviseringsgap. På så sätt sätter vi fokus på det som behöver göras redan nu.

Jag är väl medveten om att mycket redan gjorts för att effektivisera den kommunala verksamheten, men jag är också övertygad om att det finns ytterligare möjligheter, vilket bland annat belystes i rapporten Den ljusnande framtid är vård från social departementet 2010.

Det vore önskvärt om de politiska partierna kom överens om det offent-liga åtagandet inom vård och omsorg i framtiden. Antagligen behövs en ökad privat finansiering vid sidan av skattefinansieringen, men hur ska den ordnas? Med ökade avgifter inom det kommunala systemet eller via privata försäkringar?

Med en ökad roll för privata för-säkringar reduceras kommunernas roll till att tillhandahålla en bas-

service. Är detta en utveckling vi vill

se? Eller vill vi att kommunerna spelar en fortsatt aktiv roll inom en generell välfärdsmodell där insatserna görs utifrån individernas behov, inte deras betalningsförmå-ga. Jag tycker att den senare lösningen är att föredra.

I EN fRAmtIDsDIsKussIoN blir det också nödvän-digt att ta ställning både till kommunstrukturen och till frågan om regionernas framtid. Min uppfattning är att regeringen nu bör ta initiativ till att utreda hur en mer bärkraftig kommunstruktur ska formas inför framtiden. Avfolkningskommunernas situation bör uppmärksammas och modeller skapas för en kraftigt utökad samverkan, som i ett längre perspektiv kan leda till frivilliga sammanläggningar. För den kommunala självstyrelsen är det bättre med större och mer själv-ständiga kommuner än kommuner som blir höggradigt beroende av statliga bidrag.

Tiden är också mogen för en regionreform i hela landet, där sjukvården blir den viktigaste uppgiften för de nya regionerna. Det är också naturligt att regionerna tar över det regionala utvecklingsansvaret från länssty-relserna och samordnar kommunernas utvecklingsam-bitioner.

Inom ramen för nya regioner bör det vara lättare att fortsätta strukturförändringarna inom vården för ökad kvalitet och effektivitet.

Ett flertal utvärderingar har visat att de nya styrfor-merna i kommunerna inte har lett till de avsedda effek-terna, exempelvis när det gäller styrningen av den kom-munala produktionsorganisationen. För att underlätta den effektivisering som behövs framöver behövs därför en ny diskussion om hur styrningen av den kommunala verksamheten ska utvecklas.

Slutligen vill jag peka på behovet av ett nytt rättsligt ramverk för den kommunala verksamheten. En ny tid kräver en ny kommunallag!

Jag hoppas att kunna återkomma till dessa och andra framtidsfrågor i en debattbok senare i år, skriven tillsammans med Lars M Andersson, tidigare vd för Kommuninvest.

”I stället för finansierings-gap bör vi tala om effek-tiviseringsgap. på så sätt sätter vi fokus på det som behöver göras redan nu.”

gÄ

st

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

sÖREN

HÄggRotH

n Sören Häggroth har

bland annat varit statsse-

kreterare i finansdeparte-

mentet och generaldirek-

tör. Han har engagerat sig

i kommunala frågor hela

sitt yrkesverksamma liv.