1

Kreativ Workshop 9 maj 2019

Sammanfattning

Kunskapscentrum för läkemedel i miljön

2 3

Louise Andersson GSK

Elin Belleza Kemikalieinspektionen

Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen

Carina Bergman Läkemedelsverket

Johanna Borgendahl Region Stockholm,

Fredrik Boström Sveriges Apoteks- förening

Tomas Brodin SLU-Umeå

Therese Hansen Apoteket AB

Frida Hemmingsson Kronans Apotek

Katharina Högdin Nationella kansliet för hållbar upphandling

Joakim Larsson Göteborgs universitet

Anna Lindberg Kemikalieinspektionen

Johan Lindberg RISE

Anna Lindgren Bayer AB

Karin Lonaeus Nationella kansliet för hållbar upphandling

Douglas Lundin TLV

Per Matsson Folktandvården Västmanland AB

Jacob Mild Region Jönköpings län

Therese Olsen Akademiska sjukhuset

Tove Porseryd Naturskyddsföreningen

Kia Salin Läkemedelsverket

Lisa Stern Ödmark Sveriges Apoteks- förening

Kamilla Svensson SLSO

Åke Wennmalm Sustainpharma

Marlene Ågerstrand Stockholms Universitet

Deltagare

Lena Björk LäkemedelsverketStefan Berggren LäkemedelsverketThomas Ekelund LäkemedelsverketMaria Lindblad Läkemedelsverket

Josefin Persson LäkemedelsverketTherese Ringbom LäkemedelsverketHelene Hagerman Trossa Matilda Thyresson Trossa

Bild 2. Deltagare på workshop 9 maj 2019. Fotograf: Helena Jönzén.

KREATIV WORKSHOP 9 MAJ 209Det nyinrättade Kunskapscentrum för läkemedel i miljön vid Läkemedelsverket är igång och vi har en spännande tid framför oss. En central uppgift är att skapa en kreativ arena för samverkan där aktörer kan mötas för att utbyta kunskap och erfarenheter.

Kunskapscentrum bjöd därför in till en kreativ dag i maj där vi, cirka trettio personer från tjugo olika organsiationer, fick möjlighet att nätverka, mingla och diskutera frågor kopplat till läkemedel i miljön utifrån olika perspektiv. Vi samtalade i både helgrupp och i mindre konstellationer. Kortare fikastunder och lunch gav också möjlighet att utbyta tankar med nya och gamla kontakter kring områdets utmaningar och möjligheter.

Dagen delades upp i fyra huvudsakliga block. Syftet med ett kreativt och varierat upplägg är att öka delaktigheten från alla deltagare.

HISTORISK TIDSLINJE

Dagen inleddes med en gemensam historisk tidsresa som landade i nuläget 2019 med syftet att skapa en gemensam plattform att utgå ifrån för arbete framåt, både under dagen men också inom Kunskapscentrums fortsatta verksamhet.

GEMENSAM FRAMTIDSBILD

Vi blickade framåt och lyfte våra blickar mot år 2042 i en s.k. Visionsövning. Vi ställde oss frågor som - Var vill vi vara 2042? Hur ser samhället ut när Kunskapscentrumets visionen är uppnådd? Vilka ärde centrala frågorna som diskuteras kopplat till läkemedel i miljön? En kreativ övning där vi tillsam-mans skapade positiva framtidsbilder för Kunskapcentrums vision och fokusområden.

VIKTIGA STEG I ARBETET FRAMÅT

Med utgångspunkt i framtagna visioner med Kunskapscentrums områden hållbar tillverkning och kännedom om miljöbelastande läkemedelssubstanser i fokus gjorde vi en s.k. back-casting övning. Vi backade bakåt från år 2042 mot nuläget och ställde oss frågan - Vilka viktiga steg måste vi ta, vad måste ha skett och vilka aktörer måste med för att vår framtidsbild ska blir verklighet. Specifika ned-slag gjordes år 2030, målåret för Agenda 2030, samt 2023 då Kunskapscentrum funnits i 5 år.

BEHOV AV SAMVERKAN

Vi avslutade dagen med en fördjupad diskussion kring samverkan. Vilka samverkar idag och vilka nya samverkanspartners och samverkans- former måste till för att vi ska nå vår vision?

Bild 1. Schematisk bild över dagens upplägg. Block 1 Historisk tidslinje, block 2 Gemensam framtidsbild, block 3 Viktiga steg i arbetet framåt och block 4 Samverkan.

BLOCK 1

BLOCK 2

BLOCK 4

BLOCK 3

BLOCK 1

BLOCK 2

BLOCK 3

BLOCK 4

4 5

… stärka kunskapen om potentiellt miljö- påverkande läkemedelssubstanser

Målsättning är att tillhandahålla, synliggöra och kommunicera den information som finns tillgänglig avseende potentiellt miljöpåverkande läkemedels- substanser. En stärkt kunskap om potentiellt miljöpåverkande läkemedelssubstanser kan ge synergieffekter för andra områden, exempelvis stärka arbetet med prioritering av substanser för övervakning i miljön.

Kort om Kunskapscentrum för läkemedel i miljön

Det är regeringen som har gett Läkemedelsverket i uppdrag att skapa och ansvara för ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön. Satsningen presenterades i budgetpropositionen för 2018. Fem miljoner kronor årligen finns avsatt för arbetet från 2019 och framåt. Under hösten 2018 genomfördes en extern intressentdialog med totalt arton aktörer. En verksamhetsplan för åren 2019-2023 togs fram för Kunskapscentrums verksamhet med vision, övergripande målsättningar och fokusområden.

Läs vidare om Kunskapscentrums verksamhet på lv.se/kclakemedelmiljo.

INTRODUKTIONLena Björk, direktör verksamhetsområde Tillsyn, hälsade alla välkomna till Kunskapcentrums kreativa workshop. Lena lyfte värdet av att Läkemedelsverket tilldelats uppdraget och att man ser fram emot att ansvara för denna strategiska samverkansplattform.

Därefter presenterade Stefan Berggren, biträdande direktör Tillsyn och ansvarig för Kunskapscentrum samt Therese Ringbom, miljökoordinator och projektledare för Kunskaps- centrum, kort bakgrund tilll regeringsuppdraget om att inrätta och ansvara för ett kunskapscentrum, verksamhetens vision, övergripande mål och riktning samt pågående arbete.

Kunskapscentrumets övergripande mål

Kunskapscentrums inriktning

… stärka kunskapen om hållbar tillverkning

Utsläpp av aktiv läkemedelssubstans vid tillverkning medför en direkt miljöpåverkan lokalt och, vid exempelvis tillverkning av antibiotika, även en global påverkan genom spridning av antibiotikaresistens. Omfattningen av miljöpåverkan beror på vilka och hur stora volymer av läkemedelssubstanser som släpps ut. Sverige driver sedan många år, bland annat genom Läkemedelsverket, förslag om att på EU-nivå reglera begränsning av utsläpp av aktiv substans från tillverkningen av läkemedel. Regulatorisk utveckling med påverkan på läkemedel och miljö kan behöva stärkas även inom andra områden, såsom process-utveckling, exempelvis inom området bästa möjliga teknik för avloppsvattenrening vid tillverkning av läkemedel.

Kunskapscentrum har tre fokusområden för sitt arbete framåt, varav två diskuterades under denna workshop. Under det kommande året kommer stor vikt läggas vid fortsatta omvärldsanalys och aktörsdialoger för att bestämma inriktning inom dessa samt konkretisera vilka resultat som kan vara möjliga att uppnå inom de närmaste fyra åren, utifrån givna förutsättningar.

Kunskapscentrum vill…

Bild 4. Stefan Berggren, biträdande direktör Tillsyn och ansvarig för Kunskapscentrum samt Therese Ringbom miljökoordinator och projektledare för Kunskapscentrum presenterar dagens syfte och bakgrund.

Bild 3. Lena Björk, direktör Tillsyn Läkemedelsverket.

6 7

Beskrivning

Dagen inleddes med en gemensam tidsresa, en sk historisk tidslinje, som landade i nutid, år 2019.

Trossa och Läkemedelsverket hade förberett ett första utkast av historiska händelser som kopplar till området läkemedel och miljö.

Deltagarna fick sedan möjlighet att fylla ut denna med egna minnen, viktiga dokument eller andra saker som beskrev något om hur de arbetat med frågan. Övning avslutads med att deltagarna, guidade av Helene Hagerman från Trossa, tillsammans reste

BLOCK 1 HISTORISK TIDSLINJE

genom tiden. Ett antal nedslag gjordes där deltagarna själva fick dela med sig av sina erfarenheter och minnen.

DiskussionSammanfattningsvis har det hänt mycket sedan 1970-talet, starten för tidslinjen. Det finns mycket värdefullt att bygga vidare på inför kommande arbete att nå nationella och internationella upsatta mål inom området

Syfte

Skapa en gemensam plattform att utgå ifrån för fortsatt arbete inom Kunskapscentrum.

Ett axplock av händelser kompletterade på tidslinjen av deltagare:

1999 Första svenska studien som påvisar läkemedels effekt i miljön.

2001 Fysisk motion på recept.

2002 SLL, genom Åke Wennmalm, påverkar läkemedelsdirektivet.

2003 Apoteket och SLL påbörjar miljöklassificering av läkemedel.

2005 SLL påbörjar analys av läkemedel i avlopps- och dricksvatten.

2007 REACH-lagstiftningen träder i kraft.

2019 Landstingens nätverk för läkemedel och miljö anordnar konferens.

2011 Antibiotika förbjuds som verksamt ämne i växtskyddsmedel I EU.

Antibiotikaresistens identiferas nedströms läkemedelsfabrker i Indien.

2016 Västra Götalandsregionen blev ansvariga för området läkemedel inom ramen för samarbetet Nationella kansliet för hållbar upphandling.

2017 Förteckning över miljöbelastande läkemedel med åtgärdsförslag inom SLL:s miljöprogram 2017-2020.

2018 Naturskyddsföreningen börjar arbeta med frågan enligt medlemmarnas önskan.

Parallellimportföretag ifrågasätter rättsligt SLL:s miljökrav vid upphandling av läkemedel.

KI/SWETOX startar regelbunden mätning av narkotiska preparat i avloppsvatten.

Bild 6. En uppdaterad version av tidslinjen där deltagarna lagt in sina egna minnen och bidrag från sitt arbete med frågan.

Bild 7. Deltagarna kompletterar tidslinjen med egna minnen.

Bild 5. Deltagarna studerar utkast på tidslinje och kompletterar med egna minnen.

8 9

Beskrivning

Efter vår gemensamma historiska tidsresa lyfte vi våra blickar, mot år 2042. En generation sedan Stockholmskonferensen gick av stapeln år 1972. Vi ställde oss ett antal frågor - Hur ser samhället ut när Kunskapscentrums visionen är uppnådd? Vilka är de central frågorna man diskuterar kopplat till läkemedel i miljön? Vilka aktörer är viktiga?

I olika grupper diskuterades frågorna och varje grupp fick uppgiften att skapa en positiv framtidsbild. Denna bild presenterades för övriga deltagare. Ett spännande möte där deltagarna bjöd på sig själva och verkligen levde sig in i år 2042 då visionen var uppnådd!

Diskussion

Det fanns flera gemensamma nämnare i de olika gruppvisioner som presenterades, samtidigt som man också valt att fokusera på lite olika delar av denna framtid. En övergripande sammanfattning av gruppernas framtidsbilder utifrån presentationer och gruppdiskussioner presenteras här. Denna beskrivning ska inte ses som heltäckande utan inkluderar framförallt gemensamma nämnare.

En reflektion flera gjorde var att man gärna sett att visionsövningen blickat ännu längre fram, år 2042 upplevdes ligga något för nära i tiden.

BLOCK 2

FRAMTIDSBILD

Hur ser samhället ut år 2042 när Kunskaps- centrums vision är uppnådd? Vilka aktörer är centrala?

Hälsosamma och friska individer

Vi lever längre och i samspel med naturen. Vi är friskare och mindre stressade. Motion är en naturlig del av livet och stora folksjukdomar är borta.

Vi har ett mer hållbart samhälle med mindre fokus på tillväxt och mer fokus på hållbarhet. Människors påverkan på biologisk mångfald är minimerad och ekosystemen är i balans med frisk natur.

Vi är mycket mer medvetna om vad vi äter. Livsstils-klyftorna har minskat.

En proaktiv hälsovård

Vi har en proaktiv hälsovård (inkluderar ej längre sjuk-vård) som arbetar förebyggande. De läkemedel som används är individanpassade och har målstyrd effekt. Med detta har onödig läkemedelsförbrukning minskat drastiskt. Läkemedel är dessutom designade för att brytas ned efter användning. En stor del av nyttjade läkemedel är biologiska, eventuellt med nya problem kopplat till dessa. Vi har även väl utvecklade kliniska behandlingar baserade på gen- och cellterapier. Vi har teknik att kunna spåra falska läkemedel på svarta marknaden. Livsstilscoach är ett vanligt yrke. Läkare finns men har en annan roll i den proaktiva hälso- vården.

Syfte

Skapa gemensam positiv framtidsbild för området läkemedel i miljön, och specifikt kopplat till Kunskapscentrums fokusområden.

BLOCK 2

Välfungerande reningsverk

Nationellt har vi gjort stora investeringar i utbyggnad av reningsverk vilket resulterat i ett säkert, effektivt och välfungerade system för rening av vatten. Även inom EU har man infört avancerad rening som inkluderar rening av läkemedelssubstanser. Internationellt sett har man inte kommit lika långt.

Global fråga och effektiv lagstifting

Vi har en evidensbaserad, proaktiv och transparent lagstiftning. Det finns etablerat samarbete nationellt och i EU kring frågor kopplat till läkemedel i miljön (teknik, metoder, samarbeten, riskhantering m.m.). Frågan är global med flera globala avtal på området.

Viktiga aktörer

EU är en fortsatt viktig aktör. Vi har nationella myndig-heter som spänner över bredare områden och med ett naturligt helhetstänk. De är fantastiska på samverkan.

Konsumenter är mer kunniga och medvetna p.g.a. ökad transparens, vilket gett en tydlig konsument-makt. Akademin är en fortsatt viktig aktör när det handlar om att generera ny kunskap. Läkemedels-industrin är en central aktör i den nya hälsovården. Teknikutveckling har varit viktigt och kommer fortsätta att vara det.

Vad är nuläget kopplat till fokusområdena hållbar tillverkning av läkemedel och kännedom om miljö-belastande läkemedel?

Kunskapscentrums fokusfrågor var viktiga år 2019 men är hanterade idag. De läkemedel vi nyttjar är lätt-nedbrytbara, mer att betrakta som ”gröna” läkemedel. Tekniksprång har skett. Vi behandlar inte hela kroppen utan har skräddarsydd behandling/läkemedel.

Tillverkning av de läkemedel som används är välskött och kontrollerad. Hela produktionskedjan är i mål, dvs. inga utsläpp, väl fungerande process där vi samlar in rester för återcirkulering. Vi har kunskap om miljöpåverkande läkemedelssubstanser och dess metaboliter, vilka nästintill inte används idag men som fortfarande kan återfinnas i miljön.

Vi har ett tydligt ”cirkulärt” tänk – Cirkulera läkemedel (beyond 2042) – Reningsprocess - Produktion utan utsläpp - Bättre läkemedel (lättnedbrytbara, hitta rätt, green chemistry) - Friska (hälsofräjande mat, livsstil).

Bild 8. Gruppernas framtidsbilder placeras på väggen. Bild 9. Framtagna positivia framtidsbilder - Lysande framtid, Det friska samhället, Nya lösningar - Nytt fokus.

Genom att leva sig in i en framtida värld kan man tillåtas att bryta sig loss från invanda mönster och problem av idag och istället diskutera sådant man finner önskvärt och tänka utanför "boxen" för ett slag. Förhoppningsvis leder detta till nya spännande diskussioner, tankar och idéer.

Matilda Thyresson, facilator

”

10 11

BeskrivningUtifrån från framtagna framtidsbilder - där vi vill vara år 2042 - gjordes en s.k. back-casting övning där vi backade tillbaka till nuläget. Vi fokuserade specifkt på Kunskapscentrums två fokusområden och ställde oss frågor som - Vad måste ha skett för att vi ska nå denna framtidsbild och vilka är de viktiga stegen vi måste ta (aktiviteter, förändrade arbetssätt, aktörer som måste med)? Specifika nedslag gjordes år 2030 när Agenda 2030 ska vara uppnådd, samt år 2023 då Kunskapscentrum funnits i fem år.

DiskussionGrupperna, sammansatta av aktörer med olika bakgrund och kunskap inom området, såg det som utmanande att gå från en gemensam positiv framtids-bild, där stor samstämighet rådde, till konkretisering av specifik aktiviteter med ansvariga aktörer.

En del grupper valde att diskutera båda fokus- områden, hållbar tillverkning och kännedom om miljö-belastande läkmedel, medan andra valde att fokusera endast på ett. En del såg de två fokusområdena som delmål på vägen, dvs bör vara uppnådda långt före år 2042. Man diskuterade även andra områden inom ramen för framtagna framtidsbilder.

Många av aktiviterna ses som viktiga att initiera (och slutföra) före 2030, och flertalet redan tidigare än så.

BLOCK 2

VIKTIGA STEG I ARBETET FRAMÅT

SyfteSkapa gemensam målbild för Kunskapscentrums fokusområden framåt och möjliga vägar dit.

BLOCK 3

Bild 10. Exempel på viktiga steg på vägen mot framtagna framtidsbilder.

Nedan följer en samanfattning av gruppernas presentationer av aktiviteter, aktörer och frågor på vägen visonen år 2042.

• Globala partnerskap (på plats år 2030).

• Reglering av läkemedelstillverkning globalt.

• Lagstiftning om utsläppsbegränsningar (på plats 2030, det tar lång tid så ont om tid!).

• Substansbaserad utsläppsreglering (upphandling, förmånsreglering).

• Effektbaserade utsläppsreglering (på plats 2030).

• Förändrad lagstiftning, det ska vara dyrt att producera ”smutsigt”.

• Revidering av GMP, inkludering av bland annat miljöperspektivet.

• Skärpta miljökrav vid godkännande av läkemedel.

• Farobaserad miljöklassning av läkemedel.

• ERA (environmental risk assessment) hanterar risker avseende biologiska läkemedel.

• Ökad ekologisk relevans i studier, behov av att designa om de experiment som idag görs.

• Komparativ bedömning av produkter, gynna de som påverkar minst.

• Krav i offentlig upphandling, harmoniserade EU/globalt/Sverige.

• En mer utbyggd tillsyn.

• Återuppta förmånsutredningen från 2013 och ta arbetet vidare. Reviderat förmånssystem, exem-pelvis m.a.p på högkostnadsskydd där patienter inte använder allt som hämtas ut.

• Fortsatt teknikutveckling för billigare läkemedel.

• Få till ett helhetsperspektiv i tillverkning av läkemedel.

• Diskussion kring kombinationseffekter.

• Grundlig kartläggning av alla aktörer och deras respektive ansvarsområden.

• Tillverkning on demand för slutanvändaren. Producera smartare med mindre lagerhållning.

• Kännedom kring miljöbelastande läkemedel – vem ska ha kännedom? Olika information till olika intressentgrupper.

• Jämförande studier avseende läkemedels miljöpåverkan.

• Jobba med den proaktiva delen av industrin, forskning, utveckling och innovation.

• Morötter för industrin att arbeta proaktivt med frågorna.

• Transparens i leverantörskedjan.

• Green chemistry. Forskning för nya, mindre miljöbelastande, läkemedel.

• Skapat incitament för längre hållbarhetstider (att industrin ska bevisa längre verkningstid).

• Krav på industrin från investerare.

• Närproducerade läkemedel – tillgänglighetsfrågan, säkerhet/risk global fråga.

• Tydliga definitioner av ”miljöbelastning”, ”schysst tillverkning” och ”Mljömärkning”.

• Global kvalitetsstandard och teknikstandard för effektiv och säker rening av vatten.

• Miljöfarliga läkemedel har krav på förskrivning.

• Politisk vilja.

• Kunskap om var, när, vad och hur mycket som släpps ut.

• Kunskapscentrum har väletablerade samarbeten på EU-nivå.

Aktörer som diskuterades som viktiga i arbetet framåt

• Sverige (ska vara föregångare)• EU• WHO (WHO 2.0)• Starka internationella organ• Starkt FN eller motsvarande organ, med mandat

och pengar. Och med muskler!• EU och svenska politiker• Branschorganisationen• Världsmedborgare/konsumenter• Läkare• Apotek• Läkemedelsindustrin• Investerare • Forskare

12 13

Beskrivning Dagen avslutades med en fördjupad diskussion kring samverkan.

En enkät hade skickats ut till samtliga deltagare på förhand med frågor om vilka organisationer man samverkar med samt grad av samverkan. Frågorna ställdes endast kopplat till de organsiationer som anmält sig till någon av de två workshop-dagarna (9 resp. 21 maj 2019). Flertalet deltagande organsiationer valde att svara. Denna översiktliga nätverksanalys användes som diskussionsunderlag i övningen.

Analysen visade att många har befintliga kontaktytor mot flertalet aktörer. Men när det kommer till sam- arbete med gemensamma projektmål så är det, ganska naturligt, vanligast inom respektive bransch/aktörskategori. Frågan vi därmed ställde oss var, vilken typ av samverkan och med vilka aktörer kan säkerställa maximal utväxling av ett samarbete, det vill säga hur får vi saker att hända och hur når vi vår vision?

DiskussionI nya grupperingar diskuterades samverkan - Vilka aktörer samverkar idag och vilka ny samverkans- partners och samverkansformer måste till för att vi ska nå vår vision och jobba med våra fokusområden?

Nedan följer en samanfattning av diskussionerna, denna ska inte ses som heltäckande utan inkluderar framförallt gemensamma nämnare.

BLOCK 2

SAMVERKAN

Samverkan sker, men hur ska vi samverka för att få bästa möjliga utväxling och nå vår vision?

Samordna samverkan

• Kunskapscentrum kan bidra till expertgrupper inför förhandlingar i EU, till social- och miljödepar-tement. Ta en koordinatorroll.

• Bättre samverkan med andra myndigheter – formaliserat.

• Samverkan mellan akademin och andra aktörer.

• Kunskapcentrum kan vidmakthålla befintliga grupper och samverkansforum.

• Kunskapcentrum kan bidra till att aktörer kan hitta varandra och känna en gemenskap.

Mål, ansvarsfördelning och projektledning

• Kunskapscentrum kan förtydliga struktur och ansvarsområde bland aktörer.

• Centralt med tydligt mål för samverkan - uthållighet och konkreta resultat viktigt.

• Behov av projektledning coh medel – långtgåen-de samverkan kräver gemensamt mål och vision.

• Olika former av samarbete beroende på kategori.

• Vara lyhörd men inte nå konsensus. Alla ska få uttrycka sin åsikt men alla ska inte vara med att bestämma.

• Samarbeta kring konkreta områden och med tydliga effektmål.

SyfteIdentifiera var aktiv samverkan saknas kopplat till Kunskapscentrums fokusområden och hur Kunskapcentrum på bästa sätt kan bidra till att dialog och samverkan ger konkreta resultat.

BLOCK 4

Utifrån dagens samtal och pågående arbete – var saknas aktiv samverkan? Vilka befintliga nätverk finns att bygga vidare på/länkas samman med?

• Samverkan saknas kring upphandling, behov av internationell samverkan. Hur ska man premiera rätt. Vad kostar det? Bana väg för att Upphandlingsmyndigheten tar fram riktlinjer.

• Utbyte av erfarenheter från myndighet som jobbat med liknande frågor. Saknas generellt aktiv samverkan kring riskhantering bland myndigheter.

• Behov av samordning av miljöövervakning - många aktörer med ansvar men helhetsperspektiv saknas.

• Samverkan saknas kring frågor som; Effektbase-rade gränsvärden, Terapeutiska nivåer, Optimering av sjukvården, Metoder för riskanalys med relevans.

• Ett gott exempel på fungerande befintliga nätverk är miljönätverket mellan regionerna. Samverkan genom informationsutbyte, skapande av utbildningsmaterial och analyser.

• Ta lärdom från arbetet med kemikalier och biocider. Stor osäkerhet i riskbedömning och för mycket dokumentation - gör inte samma misstag!

Var i spindelväven ser ni Kunskapscentrum?

• I centrum!

• Sammankallande roll – viktigast att ha kraft för att påverka implementering.

• Dialog med flera olika intressentgrupper.

• Identifiera initiativ, incitament och samarbeten som andra kan ingå.

• Kunskapsspridning – många som arbetar med frågan.

• Kunskapscentrumets roll är inte att öka kunskap i forskning men sprida och öka kunskap i olika målgrupper.

• Bollplank för studenter och forskningsinitiativ.

• Läkemedelsverket är begränsad i sin myndighets-roll - söka samarbeten med andra aktörer som kan utföra arbetet.

• Hitta sätt att dela pågående arbeten och nya rön.

• Verifiera kunskapsluckor.

• Potentiell datavärd, samla data från länsstyrelser, kommuner osv. Dela tillgänglig data från Läkemedelsverket och andra organisationer på ett bra sätt.

• Samla in relevant information. Viktigt med tydligt syfte med vad man ska ha informationen till och vad den ska användas till – goda argument.

• Information på engelska. Hjälp till att informera alla typer av målgrupper.

Bild 12. Från vänster, Elin Belleza, Katharina Högdin, Jacob Mild, Carina Bergma, Anna Lindgren och gruppledare Therese Ringbom diskuterar samverkan.

Bild 11. Från vänster, Joakim Larsson, Anna Lindberg, Stefan Berggren, gruppledare Thomas Ekelund, Frida Hemmingsson, Karin Lonaeus och Fredrik Boström. .

14 15

TACK!

Stefan Berggren och Therese Ringbom, Läkemedelsverket.

stefan.berggren@lakemedelsverket.setherese.ringbom@lakemedelsverket.se

Helene Hagerman och Matilda Thyresson, Trossa AB.

helene.hagerman@trossa.sematilda.thyresson@trossa.se

... OCH NÄSTA STEG

Save the date - 15 november 2019

Kunskapscentrum bjuder in till ytterligare en dag med spännande föredrag, diskussioner och möjligheter att nätverka.

Datum: 15 november, 2019Plats: Konferenscenter Hubben, Uppsala.

Mer information kommer!

Nya medarbetare Kunskapscentrum för läkemedel i miljön

Vi har glädjen att meddela att Marmar Nekoro, närmast från Stockholms universitet, och Ulrika Bergström, närmast från FOI, kommer att börja på Kunskapscentrum i augusti.

Webbsida

På vår webbsida (lv.se/kclakemedelmiljo) kommer ni att kunna följa vad som händer inom Kunskapscentrum. Band annat finns här beskrivning av verksamheten och med tiden ska det även bli mer information om läkemedel och miljö, kalendarium och information om vad som händer i omvärlden.

Kontakt

Vill ni komma i kontakt med Kunskapscentrumet är ni välkomna att mejla till KClakemedelmiljo@lakemedelsverket.se eller kontakta Stefan Berggren eller Therese Ringbom tills vidare.

Stort tack för aktivt deltagande under dagen, era bidrag är mycket värdefulla i vårt fortsatta arbete. Vi hoppas att ni vill fortsätta dialogen med oss och att vi ses den 15 november!