Nummer 2 2012 www.friends.se

MÖT MEDMÄNNISKANMÖT MEDMÄNNISKAN

ADAM tenstakompisstödjartips!

Nummer 2 2012 www.friends.se

“Det är viktigt för människor

att inte känna sig ensamma”

För dig i åk7–GY#2 2012

SChysst pa natet

GästkrönikaTips

koll pa planen

Vet du vad som gäller?

22

kolan har just startat för terminen. Kanske har du börjat i ny klass, eller så går du kvar med dina välbekanta klasskompisar. Oavsett vilket vet du vad det innebär med en riktigt schysst gemenskap i en klass. I en grupp där alla känner varandra är man oftast trygg och

inte lika rädd för olikheter. Dessutom är känslan som kan uppstå när alla är med helt fantastisk, och jag hoppas att ni lyckas hitta den i din skola i höst.

Det här numret av Kompis handlar om just delaktighet. Vi träffar Adam Tensta som beskriver hur en fotbollsturnering i trean skapade en mycket speciell stäm-ning och en stark gemenskap i hans klass. Läs även krönikan av Sofi a Nordqvist som utsattes för mobbning under hela skoltiden, men nu har skapat en gemen-skap och en plats för andra i samma situation genom sin blogg. Och missa inte tipsen från vinnarna av Årets Friendsprestation om hur man kan skapa delaktig-het i sin skola.

”No man is an island”, skrev den engelske författaren John Donne redan 1623. Ingen människa är en ö, utan vi är alla beroende av andra och av gemenskapen med varandra.

Ta hand om varandra och ha en fi n termin!

/Amelie Malina, Olof, Niklas och Anna

InnehAll3 KOMPIS MÖTER Adam Tensta

4 GÄSTKRÖNIKA: Bara för det är på internet så är det INTE okej

5 SCHYSST PÅ NÄTET

6 TRYGG IDROTT

6 HAR DU KOLL PÅ PLANEN?

7 KOMPISSTÖDJARTIPS

8–9 SMÅ SAKER KAN GÖRA STOR SKILLNAD

KOMPIS

NO MAN IS AN ISLAND

2

S

Friends

Roslagsgatan 34

113 55 Stockholm

Tel: 08-545 519 90

Fax: 08-545 519 99

E-post: kompis@friends.se

www.friends.se/kompis

Amelie Furborg

Kommunikatör i Stockholm som

gillar hästar och är grym på att göra

egna chokladpraliner

Malina Abrahamsson

Utbildare i Stockholm som tycker

om sommarregn, tåg och bra

tidningsmagasin

Olof Almqvist

Utbildare i Umeå som spelar fl era

instrument och gör en fantastisk

chili con carne

Niklas Boström

Utbildare i Stockholm som gillar att

äta raggmunk, spela hockey och

åka skateboard

Anna Capion

Utbildare i Malmö som tycker om

att läsa och drömmer om ett helt

rum fullt av böcker

Lars Arrhenius

Lobby Design

www.lobbydesign.se

Karl-Oskar Bjurenstedt

V-TAB

FRIENDS KOMPIS

REDAKTÖR

REDAKTION

ANSVARIG UTGIVARE

GRAFISK FORM

FOTOGRAFI OMSLAG

TRYCK

REDAKTIONEN

Har ni ideér och förslag på vad ni vill läsa om

i Kompis? Maila till kompis@friends.se eller skriv

ett brev som ni skickar till Friends, Roslagsgatan 34,

113 55 Stockholm. Märk kuvertet ”Kompis”.

3

INTERVJU

Text NIKLAS BOSTRÖM / Foto KARL-OSKAR BJURENSTEDT

KOMPIS MÖTER�ADAM�TENSTA

Berätta vem du är och ditt bästa minne från din skoltid!– Jag heter Adam Tensta och jag lever just nu min dröm som artist. Det är ett privilegium som är få förunnat. Musiken kommer direkt från mitt hjärta, är en stor del av min personlighet och ger mig möjlighet att uttrycka mina tankar.

Mitt bästa minne från skolan är en fotbollsturnering från trean där alla klasser spelade mot varandra. Den turneringen skapade en speciell stämning i klassen där alla var delaktiga och en del av gemenskapen – en egen klassidentitet. Det var en väldigt unik upplevelse som var fantastisk på många sätt och som stärkte ens självbild och gemenskapen i klassen.

Vad är det som lockar med musiken och varifrån får du glö-den som gör att du vill fortsätta att utvecklas som artist?– Musiken tar med oss ut på en resa. En låt kan ta en till nya plat-ser och ger oss möjligheten att uppleva och känna mer än vad vi annars skulle gjort. Den resan vill jag ta med mina lyssnare på. Det är inte bara via musik vi kan uttrycka resan, utan även via konst, fi lm och litteratur. Min inspiration tar inte slut, utan det rullar bara på. Det här känns som en evig grej att syssla med, även om det kanske inte alltid kommer att vara via musiken.

Om du tänker tillbaka på din skoltid, vad skulle du ha velat ändra på för att alla skulle ha känt sig tryggare och vågat mer i skolan?– Skolan kunde ha gjort mer för att stärka gemenskapen och klasstillhörigheten. På låg- och mellanstadiet hade vi en väldigt

Adam Tensta är killen som tog hela Sverige och resten av världen med storm med sin låt My cool. Några år senare är han fortsatt lika het, har hunnit med att vinna en Grammis och på många sätt visat sitt starka samhällsengagemang.

stark sammanhållning, men när jag kom upp på högstadiet blev det mer små grupperingar. Det var det som gjorde att skolan inte var lika rolig då. Det är viktigt för människor att inte känna sig en-samma. Vi är sociala och behöver känna tillhörighet, och jag tycker att man skulle jobbat hårdare för att skapa bra sammanhållning i klasserna även på högstadiet.

Vad tycker du att vi alla människor kan börja göra redan idag för att motverka rasism, diskriminering och mobb-ning?– Att inte vara tysta, inte vara återhållsamma och att vi tar vårt an-svar som medmänniskor. Att säga till om det är något man tycker är fel liksom, det är det absolut viktigaste.

TRE KORTA

Favoritfärg? Svart och grått

Hur tycker du att en bra kompis ska vara?Förstående, rättvis och konsekvent. Man ska kunna veta att man kan lita på den personen.

Om du fi ck välja en superkraft vilken skulle du ha då?Då skulle jag ha samma superkraft som Rouge i X-man som bara behöver röra vid andra personer så får hon deras superkraft.

4

SSitter hemma och funderar. ”Vad är det för fel på mig egentligen?” och orden ”tjock”, ”ful” och ”gå och dö” kommer upp i mitt huvud.

Jag var 13 år när mobbningen togs ett steg längre, det var inte bara i skolan som jag fi ck höra fula ord utan det började även komma på MSN och Lunar-storm som jag var medlem på. Jag kände mig förvir-rad och hatisk mot de fl esta men samtidigt så ville jag bara bli omtyckt. Jag gjorde allt för att de som var elaka mot mig skulle tycka om mig igen. Jag började sminka mig, klä mig lite snyggare, färgade håret och försökte gå ned i vikt. Jag försökte göra allt, men innerst inne så ville jag bara dö. Jag ville inte leva längre och kände att den sista utvägen var att ta mitt liv. Jag hade fått nog.

Att bli mobbad både i skolan och via datorn är som att leva med de elaka personerna dygnet runt, de följde liksom med hem när MSN-rutorna ploppade upp med elaka ord. Jag tror inte många förstår att ord via internet skadar lika mycket som att bli slagen eller utsatt i verkliga livet. För mig satte det djupa spår. När någon skriver elaka saker till dig så vet man att det är riktat till just Dig, det fi nns ingen

annan i konversationen utan den personen är ute efter just en själv. Orden borrade sig in i mig som sår i min själ och ett 13 år gammalt barn bestämmer sig för att avsluta sitt liv när det knappt har börjat, när man har hela livet framför sig. Är det inte hemskt vad ord kan få en annan att känna?

Efter några år så lärde jag mig att tycka om mig själv igen och inse hur mycket jag betyder, vem jag är och jag började må bra igen. Idag skriver jag en bok och driver en stor blogg om mobbning dit andra som är mobbade eller mår dåligt kan vända sig och läsa om min historia och se att man inte är ensam, att det faktiskt blir bättre! Jag önskar det hade fun-nits någonstans att vända sig när jag var yngre, där man kunde läsa eller maila till någon som varit med om samma sak. Därför startade jag bloggen, för att läsa och skriva var ett sätt för mig att börja må bättre igen. Jag vill stärka andra barn och ungdomar så att alla ser att livet blir bättre och ljusare. Det är inte Dig det är fel på – vi alla är lika mycket värda.

/Sofia Nordqvist Läs Sofi as blogg: http://tankaravfi a.blogg.se

BARA FÖR DET ÄR PÅ INTERNET

SÅ ÄR DET INTE OKEJ

KRONIKA

55

Tänk efter förePå nätet kan det vara lättare att skriva taskiga saker eftersom man inte behöver möta mottagaren öga mot öga. Det betyder inte att det är mer okej - att få en taskig kommentar gör lika ont oavsett om man får den i mobilen, på Facebook eller i korridoren.

Var en positiv förebildBestäm dig för hur du vill vara mot andra och vilken stämning du vill bidra till på nätet. Bestäm även vad du inte vill göra, som att skriva taskiga kommentarer eller gilla ett smygtaget foto. Fyll istället kommentarsfälten med positiva kommentarer så gör du inte bara personen glad utan är dessutom med och skapar en positiv stämning!

Anmäl kränkningarOm du blir utsatt eller ser någon annan bli det ska du alltid anmäla kränkningen. På seriösa sidor fi nns moderatorer som läser, bedömer och stänger av användare som kränker. Går du i skolan är du dessutom skyddad av skollagen. Där står att din skola måste ta tag i mobbning som sker på nätet, om den påverkar din skoldag negativt.

Starta en ”bra-kompis-blogg”I många bloggar idag pratar bloggare illa om andra. Gör tvärtom – starta en blogg som sprider en massa positiva tankar och berättelser om andra.

Kränkningar som sker via nätet är ingen egen form av mobbning utan bara ytterligare en arena där det kan ske. Det kan handla om taskiga meddelan-den, hotfulla sms, rykten eller förnedrande bilder som sprids över nätet. Det kan också vara att alla utom en får ett mail eller att någon blir medvetet utfryst genom blockering. Det som kan upplevas som extra obehagligt är att man kan bli nådd var som helst. Inte ens hemmet är en frizon.

SCHYSST PÅ NÄTET

6

Visste du

att alla skolor i Sverige

varje år måste skriva en

plan som berättar hur man

jobbar för att alla ska vara

schyssta mot varandra och

inte behandla varandra

illa?

6

Visste du att åtta av tio barn och unga någon gång är med i en idrottsförening? Idrotten är fantastisk, men som på alla platser där människor möts kan det uppstå kränkningar eller mobbning. Kanske har du eller någon du känner någon gång känt er utanför eller otrygga när ni idrottar?

Friends vill skapa en tryggare miljö för alla som gillar idrott. Trygg Idrott är ett nytt projekt där vi erbjuder fotbolls- och rid-klubbar att delta i ett treårigt utbildnings-

HAR DU KOLL PÅ PLANEN?

TRYGG IDROTT�ETT NYTT FRIENDSPROJEKT

paket. Det börjar med att alla aktiva och alla ledare får svara på en enkät, och sen utbildar Friends styrelsen, ledarna och alla aktiva i föreningen utifrån det vi har fått fram i kartläggningen.

Genom att ingå i projektet Trygg Idrott får föreningarna igång ett långsiktigt arbete där Friends fi nns med som ett stöd i trygghets-arbetet. Vi är övertygade om att det kommer att hjälpa idrottare i hela Sverige att må bätt-re, känna sig tryggare och prestera bättre.

Och dessutom – tack vare våra sponsorer behöver klubbarna bara betala 10 % av kostnaden för utbildningen.

Kanske vill din fotbolls- eller ridklubb vara med? Prata med någon på klubben och be dem kontakta Friends regionkontor så berättar vi mer!

/Niklas Boström

Det är kanske världens bästa dokument. Syftet med planen är att skolor ska kartlägga sin verksamhet och sätta upp mål för hur de arbetar så att alla elever ska känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkningar eller mobbning.

Egentligen består planen av två planer; en plan mot diskriminering och en plan mot kränkande behandling. Men det går bra att skriva ihop planerna till en så länge den uppfyl-ler lagstiftningens krav.

Vad ska planerna innehålla?Planerna ska innehålla rutiner för vad personalen ska göra om de ser eller får veta att en elev blir utsatt för kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Det ska även stå hur skolan ska arbeta under året för att förhindra mobbning. För att planerna ska fungera är det jätteviktigt att både personal, elever och föräldrar är med och arbetar fram dem.

Vad innebär det för mig som elev?Se till att du får vara med och ta fram planen och att ni går igenom den regelbundet i klassen. Då får du bättre koll på skolans trygg-hetsarbete och är med och jobbar för en schysstare skola. Fråga din lärare om du vill veta mer!

/Anna Capion

FRIENDS

7

KOMPISSTÖDJARTIPSFriends har fyra punkter som beskriver kompisstödjarnas uppdrag. Vi bad kompisstödjare från Björknässkolan i Nacka och IT-Gymnasiet i Upp-sala, båda vinnare av Årets Friendsprestation, att ge några tips på hur man kan arbeta utifrån våra fyra punkter för att bidra till en tryggare skola för alla.

2. Representera klassen i frågor om trygghet och jämlikhet

”Vi kompisstödjare har alltid en punkt på våra klassråd. Vi informerar om våra temadagar och klassen får ställa frågor till oss.” Jesper, IT-Gymnasiet

”Vi gör övningar i klassen.” Michael, Björknässkolan

3. Hitta på aktiviteter som gör skolan tryggare, mysigare och roligare

”Vi har hållit i en skrattdag där hela skolan var med ochvi har haft kramrutor där man kunde kramas.”Magdalena, IT-Gymnasiet

”Vi hade en mysdag där vi hade trevligt tillsammansoch bland annat åt frukost ihop i skolan.”Marika, Björknässkolan

4. Små saker kan göra stor skillnad

”Vi visar att vi fi nns där om någon vill prata, ett hej kangöra stor skillnad för någon.”Michael, Björknässkolan

1. Inspirera till en bra stämning

”Ett tips är att inte alltid göra det så stort, vi bjuder till exempel på godis under första dagen på terminen. Det handlar om att sprida glädje.” Jesper, IT-Gymnasiet

TIPS

8

Fri

en

ds

tac

kar

oc

kså

; Ad

voka

tfirm

an V

ing

e, A

llt fö

r fö

räld

rar,

Ern

st R

osé

n, F

unky

kid

z o

ch B

liss

Dan

ce A

cad

emy,

Gha

tan

Bau

er A

dvo

katb

yrå,

Glim

ra F

örla

g, G

ålö

stift

else

n,

Göt

ebo

rgs-

Po

sten

, Hug

o S

tenb

ecks

Stif

tels

e, IK

EA

, Kaf

fekn

app

en, K

anal

5 &

9, L

owe

Brin

dfo

rs, M

TV,

MTG

, No

rsb

org

s E

ltjän

st, S

äfse

n R

eso

rt, V

äste

rbot

tens

-Kur

iren

Frie

nds

natio

nella

sp

onso

rer:

Frie

nds

par

tner

:

Frie

nds

Huv

udsp

onso

rer: