kommunstrukturutredning för evijärvi, jakobstad, kronoby...

1

Kommunstrukturutredning för Evijärvi, Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre

MELLANRAPPORT FO R ARBETSGRUPPEN MBT-SAMARBETE

UTKAST 10.9.2014.

Innehåll

1. Arbetsgruppens arbete ..................................................................................................................... 3

1.1 Sammansättning ........................................................................................................................ 3

1.2 Arbetsområde ............................................................................................................................ 3

1.3 Arbetets framskridande ............................................................................................................ 4

2. Nulägesanalys .................................................................................................................................... 5

2.1 Presentation av kommunerna ................................................................................................... 5

2.1.1 Evijärvi .............................................................................................................................5

2.1.2 Jakobstad .........................................................................................................................5

2.1.3 Kronoby ...........................................................................................................................6

2.1.4 Larsmo .............................................................................................................................6

2.1.5 Nykarleby .........................................................................................................................6

2.1.6 Pedersöre ........................................................................................................................7

2.1.7 Existerande kommunala samarbeten ..............................................................................7

2.1.8 Dataprogram ...................................................................................................................8

2.2 Servicehelheter .......................................................................................................................... 8

2.2.1 Planläggning ....................................................................................................................8

2.2.2 Mätning och tomter ..................................................................................................... 10

2.2.3 Byggnader ..................................................................................................................... 11

2.2.4 Byggnadstillsyn ............................................................................................................. 11

2.2.5 Bostäder ....................................................................................................................... 12

2.2.6 Trafik ............................................................................................................................. 12

2.2.7 Miljövård ...................................................................................................................... 13

2.2.8 Kommunalteknik .......................................................................................................... 13

2.2.9 Allmänna områden ....................................................................................................... 14

2.3 För- och nackdelar ................................................................................................................... 16

2.3.1 Evijärvi .......................................................................................................................... 16

2.3.2 Jakobstad ...................................................................................................................... 17

2.3.3 Kronoby ........................................................................................................................ 19

2.3.4 Larsmo .......................................................................................................................... 20

2.3.5 Nykarleby ...................................................................................................................... 21

2.3.6 Pedersöre ..................................................................................................................... 22

3. En ny kommun ................................................................................................................................. 24

2

3.1 Exempel från Finland: Case Uleåborg...................................................................................... 24

3.2 För- och nackdelar med en ny kommun .................................................................................. 25

4. Slutsatser ......................................................................................................................................... 27

3

1. Arbetsgruppens arbete

1.1 Sammansättning Arbetsgruppen har följande sammansättning:

Ordförande: Bernt Storbacka Kronoby

Sekreterare: Gustav Nygård Concordia

Medlemmar: Ersättare:

Jari Anttikoski Evijärvi Petteri Laukkonen

Petra Karhula Evijärvi Tuomo Saari

Jarmo Ittonen Jakobstad Ilmari Heinonen

Pekka Elomaa Jakobstad Anders Blomqvist

Dan Stenlund Kronoby

Ulf Holgers Larsmo Karita Nynäs

Bjarne Häggman Larsmo Thomas Käldström

Ronny Ingman Nykarleby

Peter Sjöblom Nykarleby

Per-Erik Finne Pedersöre Eva Björkskog

Ingmar Ek Pedersöre Yvonne Liljedahl-Lund

1.2 Arbetsområde I arbetsplanen har man definierat följande kommunala ansvarsområden som gruppens

utredningsområde:

Tema Innehåller

Markanvändning Planläggning; generalplanering, detaljplaner, undantagstillstånd

Mätningstjänster; markpolitiska åtgärder, lägesdatasystem, fastighetsregister, fastighetsbildning, förvalta markegendom

Företagstomter och arbetsplatsområden

Byggnader och fritidsanläggningar ur ett markanvändnings perspektiv

Boende Byggnadstillsyn; tillstånd, vägledning och byggnadsordning

Bostadspolitik och bostadstomter

ARA-bostäder

Trafik Enskilda vägar och gator

kollektivtrafik

Parkeringsövervakning

Växelverkan med myndigheter

Miljö Kommunala miljövårdsärenden; miljötillstånd, buller, tillsyn, övervakning

Marktäkter

Teknik Planering, byggande och underhåll av gator, vägar, lättrafikleder, parker och övriga allmänna områden.

Vatten och avloppstjänster

Energifrågor

Byggnader ur ett underhålls perspektiv

Avfallstjänster

4

1.3 Arbetets framskridande Arbetsgruppens arbetsplan bygger på den helhetsplan som Samarbetsnämnden har godkänt:

1. Analys över nuläget gällande produktionen av den aktuella servicen i respektive kommun samt

kommunernas samarbete. För- och nackdelar.

2. Förslag om hur den aktuella tjänsten eller det aktuella temat sköts i den nya

kommunen/staden

3. bedömer förslagets fördelar och nackdelar

4. jämför tjänstens eller temats fördelar och nackdelar i nuläget med fördelarna och nackdelarna

med en sammanslagning.

5. slutsatser och utarbetar sitt förslag till ledningsgruppen.

Möten hålls enligt följande:

Tidpunkt Plats Behandlas

Möte 1 3 april 2014 Concordia Utarbetande av arbetsplan

Möte 2 21 maj 2014

Nykarleby Analys över nuläget, för- och nackdelar

Möte 3 21 augusti 2014 Pedersöre Förslag hur tjänsten sköts i den nya kommunen/staden, för- och nackdelar

Möte 4 15 september 2014

Evijärvi Mellanrapport. Jämförelse av för- och nackdelar mellan nuläge och sammanslagning.

Möte 5

Oktober 2014 Terjärv Förberedande av slutrapport

Möte 6 Slutet av november 2014

Larsmo Behandling av arbetsgruppens slutrapport

5

2. Nulägesanalys

2.1 Presentation av kommunerna

2.1.1 Evijärvi

Evijärvi är den minsta kommunen i utredningen och har även den minsta administrationen inom de

tekniska tjänsterna. Till tekniska verket hör samhällsplaneringen, trafiklederna, parker och allmänna

områden, mark- och skogsfastigheter samt lokal- och hyrestjänster, byggnadstillsyn, miljöärenden och

vattenverket. Räddningsverket hör också till det tekniska. Fjärrvärmebolaget Evilämpö Oy ägs till 100%

av kommunen. Tekniska verket leds av kommuningenjören och har 9,2 årsanställda, verket fungerar

under tekniska nämnden.

Planläggningen sköts genom köptjänster medan byggnadsinspektörens och miljövårdssekreterarens

tjänster köps från Lappajärvi kommun. Det är främst Evijärvi centrum som är detaljplanerat medan

strandområdena är generalplanerade. Byggnadsinspektören är 2 dagar i veckan i Evijärvi medan

miljövårdssekreteraren är en dag. Evijärvis tomtreserv uppgår till 33 tomter varav 10 har utbyggd

kommunalteknik. Kommunen har med sina 109 hyreslägenheter överlägset mest lägenheter i relation

till befolkningsmängden.

Gatorna skötsel liksom byggande sker genom köptjänster, de kommunala gatorna är få i jämförelse

med kommunens storlek. Kommunen sköter vatten och avloppstjänsterna och har ett omfattande

vattenledningsnätverk på 286 km som är flest meter per invånare i utredningsområdet. Avloppsnätet

är utbyggt i mindre omfattning.

2.1.2 Jakobstad

Jakobstad har en tät bebyggelsestruktur och fungerar som centralort i utredningsområdet. Tekniska

nämnden fungerar som politiskt organ för Centralen för tekniska tjänster. Planläggningsavdelningen

med 4 årsanställda, mätningsavdelningen med 15,6 årsanställda och kommunaltekniska avdelningen

med 39,8 årsanställda hör till centralen för tekniska tjänster. Miljö- och byggnadsnämnden fungerar

som politiskt organ för Miljövårdsbyrån med 3 årsanställda och Byggnadstillsynsbyrån med 6

årsanställda. Ett pågående strategiarbete pågår inom staden som kan förändra strukturerna.

Planläggningen görs i huvudsak som eget arbete, större nödvändiga utredningar görs som köptjänst.

Hela stadens område täcks av en generalplan medan tätortsområdet är detaljplanerat. Det mesta

arbetet inom mätningsavdelningen görs även i egen regi. Fastighetsingenjörstjänster säljs åt Nykarleby

stad. Staden har en tomtreserv på 240 tomter varav 34 har utbyggd kommunalteknik, många nya

bostadsområden planläggs för tillfället. Staden har 717 hyresbostäder varav 618 st hör till det

nybildade bolaget Fastighets Ab Ebba, 88 st är studiebostäder. Administrationen av hyresbostäderna

köps av Realia Oy. Stadens bostadssekreterare övervakar valet av hyresgäster.

Genom att staden Jakobstad har få statliga vägar har staden många egna gator, tillsammans 214 km

vilket är lite över hälften av alla gator inom utredningsområdet. Av de lätta trafiklederna finns 65 % i

Jakobstad. Staden har en egen mindre byggnadsenhet för gator som sköter bl.a. saneringar. De flesta

byggarbeten görs genom entrepenader. Planering och största delen av underhållet görs i egen regi,

hälften av plogningen köps. Vatten och avloppstjänsterna sköts av Jakobstads vatten som är ett

kommunalägt affärsverk. Staden har minst km vattenledningar i utredningsområdet vilket beror på

6

den täta samhällsstrukturen. Jakobstads vatten renar också en stor del av grannkommunernas

avloppsvatten.

2.1.3 Kronoby

Kronoby korsas av riksvägarna 8 och 13 och består av tre kommundelar. Tekniska nämnden fungerar

som politiskt organ för Tekniska verket medan byggnadsinspektionen styrs av byggnadsnämnden och

miljökansliet av miljönämnden. Inom MBTMT-temat är antalet årsanställda 14,17.

De tre kommundelscentrumen, Kronoby, Terjärv och Nedervetil är detaljplanerade medan stränderna

är generalplanerade. Förutom mindre ändringar görs planläggningen genom köptjänster. Även

allmänna planeringstjänster, vägunderhåll och nybyggnad sker genom köptjänster. Kommunen har

utbyggd kommunalteknik till 74 tomter, vilket är tredje mest i utredningsområdet. Hyresbostäderna är

däremot få. Byggnadsinspektionen finns i Terjärv och sköts helt i egen regi. Två dagar i veckan betjänar

den i kommungården i Kronoby och på beställning även i Nedervetil. Vatten och avloppstjänsterna

sker genom flere aktörer; två aktiebolag och tre andelslag. Kronoby har mest km vattenledningar av

utredningskommunerna. Ett energiandelslag finns även med verksamhetspunkter i Kronoby, Terjärv

och Nedervetil. Kronoby har 42 km kommunala gator och en betydande längd av enskilda vägar.

2.1.4 Larsmo

Larsmo är den näst minsta kommunen i utredningen men även kommunen med den snabbaste

befolkningsökningen. Kommunens MBTMT-arbete är indelat i två avdelningar, Tekniska- och

Miljöavdelningen med respektive nämnder. Till Tekniska avdelningen hör vägar, allmänna områden,

fastigheter, vattentjänstverk och intern service. Tekniska avdelningen säljer internt

planläggningsresurser till Planeringssektionen som är underställd kommunstyrelsen. Till

Miljöavdelningen hör byggnadstillsynen och miljövården.

Larsmo har 54 bostadstomter med utbyggd kommunalteknik och 133 hyresbostäder. Av

hyresbostäderna hör 113 till det kommunägda fastighetsbolaget Larsmo bostäder Fab. Den största

delen av planläggning, planering av kommunalteknik och byggnader sker som köptjänster,

kommunaltekniska mätningar, vattentjänstunderhåll, byggnadstillsyn och miljövård görs största delen

i egen regi. Larsmo har näst minst kommunala gator efter Evijärvi och näst minst enskilda vägar efter

Jakobstad.

2.1.5 Nykarleby

Nykarleby stad är den sydligaste av utredningskommunerna. Byggnadskontoret som är under Tekniska

nämnden har fyra resultatområden; Tekniska kansliet, Trafikleder och allmänna områden, byggnader

samt Fastigheter. Till tekniska kansliets uppgifter hör förvaltningen såsom ledning, planering och

upphandlingar. Planläggning och mätning hör till resultatområdet fastigheter. Byggnadsinspektionen

och miljövården lyder under Miljö- och byggnadsnämnden. Stadsingenjören fungerar som sektorchef

för tekniska sektorn. Tekniska sektorn har 37 årsanställda.

Staden har en tomtreserv på 119 bostadstomter varav 65% har utbyggd kommunalteknik. Staden är

majoritetsägare i Fastighets Ab Nykarleby bostäder som har 305 hyresbostäder i gott skick.

Detaljplanering och mätning sker i egen regi medan större nykartläggningar, detalj- och generalplaner

görs genom köptjänst. Fastighetsregisterföraransvaret köps från staden Jakobstad. Miljövården och

7

byggnadsinspektionen sker främst i egen regi och för den förstnämnda tar primärnäringarna en stor

del av arbetsmängden. Dessa delar även på en del kansliresurser.

Underhåll av vägar och gator sker på entreprenad i byarna medan en del sköts med egna resurser i

centrum. Parker och allmänna områden underhålls i egen regi i centrum medan de är på entreprenad i

byarna. Grundförbättringar och nybyggnation sker på entreprenad. Nykarleby Kraftverk Ab sköter

vattendistributionen i största delen av kommunen, i Jeppo sköts det av Keppo andelslag. Även mindre

vattenandelslag finns.

2.1.6 Pedersöre

Pedersöre är den näst största kommunen i utredningen och består av flera byar, i den färska

strategiska generalplanen är kommunen indelad i fyra serviceområden. Kommunen har tre nämnder

som berör MBT-arbetsgruppens område; Tekniska-, Byggnads- och Miljövårdsnämnden.

Planläggningssektionen som är underställd kommunstyrelsen sköter om planläggningen.

Vägförrättningssektionen sköter och fattar beslut i ärenden som gäller vägförrättningar. Administrativt

hör byggnadstillsynsbyrån, miljövårdskansliet och tekniska verket till Tekniska avdelningen som leds av

Tekniske chefen. Avdelningen har 39 årsanställda.

Pedersöre har den största tomtreserven både när det gäller bostads- och företagstomter. Över 200

bostadstomter har utbyggd kommunalteknik. Detalj- och generalplaner görs till 60-70 % som

köptjänster. Mätningen sköts i egen regi. Planering av nya fastigheter och renoveringar sker till största

delen i egen regi medan nybyggnation och renoveringar samt största delen av vägunderhållet sker

genom köptjänster. Pedersöre har störst andel av enskilda vägar i utredningsområdet, ca en tredjedel

av de enskilda vägarna är i kommunen. Kommunen har 204 hyresbostäder varav de flesta är i

bolagsform.

Kommunen är majoritetsägare i Pedersöre Vatten Ab som sköter vattendistributionen till 75 % av

befolkningen, Esse vatten står för 20 % och resen består av mindre vattenbolag.

2.1.7 Existerande kommunala samarbeten

De existerande samarbetsformerna i utredningsområdet kan delas in i fyra kategorier; tjänster,

upphandlingar, nätverk och utredningar.

Tjänster

Nykarleby köper fastighetsingenjörstjänster av Jakobstad.

Evijärvi köper byggnadstillsynstjänster och miljövårdssekreterartjänster från Lappajärvi.

Upphandlingar

Alla kommuner förutom Evijärvi deltar i en gemensam upphandlingsring där man upphandlar

ytbeläggningsarbeten, kommunaltekniska produkter, dammbindning och eldningsolja.

Nätverk

Inom Jakobstadsregionen (exklusive Evijärvi) finns olika tjänstemannanätverk:

Tekniska direktörerna; träffas ca två ggr / år

Byggnadsinspektörerna; träffas ca två ggr / år

Miljövårdssekreterarna ; träffas ca två ggr / år

8

Planläggarna träffas genom den regionala MAL-gruppen

Planer, utredningar och projekt

Kronoby gör en MBT utredning med Karlebyregionen.

Nykarleby samarbetar med Vörå angående generalplan för vindkraft.

Adressamarbete (JAK, NYK, PED, LAR, KRO)

MAL / MBT-samarbete (JAK, NYK, LAR, KRO, PED)

Trafiksäkerhetsplan ( JAK, NYK, PED, LAR, KRO)

ERUF projektet ”Restaurering av små vattendrag i Pedersöre, Jakobstad och Kronoby”

Övervakning av luftkvalitet (JAK, PED, LAR)

Övervakning av vattendrag (PED, JAK, NYK, LAR, KRO)

JÄSSI-avloppsvattenreningsprojekt (Österbottens vatten och miljö) bl.a. JAK, PED, LAR KRO,

NYK deltar.

Grund32-projektet. Skyddsplan för grundvattenområden (JAK, PED, NYK)

Bioindikatoruppföljning (LAR, KRO, PED, JAK, NYK och Karleby)

Det som är gemensamt för alla sex kommuner är att de alla är en del av det kommunala avfallsbolaget

Ab Ekorosk Oy. Räddningsverksområdet splittrar däremot utredningsområdet i tre delar. Nykarleby

och Pedersöre hör till Österbottens räddningsverk. Evijärvi hör till Södra Österbottens räddningsverk

medan Jakobstad, Larsmo och Kronoby hör till Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets

räddningsverk. Räddningsverken fungerar enligt värdkommunmodellen.

2.1.8 Dataprogram

Arbetsgruppens temaområde kräver många olika typer av dataprogram. De viktigaste programmen

behövs inom registerhantering (byggnadstillsyn, miljövård och mätning & fastigheter), teknisk

planering och lägesdatasystem. Vatten & avloppsförsörjningen kräver även sina system. Inom

administrationen behövs naturligtvis även program för t.ex. ekonomiförvaltning och ärendehantering.

I regel har de mindre kommunerna ofta enskilda licenser för olika program medan t.ex. Jakobstad har

större helhetslicenser som Teklas programserie. För byggnadstillsynens del används minst tre olika

system inom utredningsområdet. När det gäller lägesdatasystem finns även minst tre system

representerade (ArcGIS, MapInfo och Tekla). För teknisk planering är AutoCad ett system som används

aktivt över hela området, medan kommunerna sedan har olika specialprogram som bygger upp

helheten, t.ex. har Jakobstad ett program för 3d visualiseringar av planeområden. Hur effektivt man

utnyttjar olika system och hur moderna de är varierar i området.

2.2 Servicehelheter

2.2.1 Planläggning

Planläggningen sysselsätter 7,2 årsanställda totalt i utredningsområdet. I städerna görs en stor del av

detaljplaneringen i egen regi medan planläggningen sköts i regel genom köptjänster i

landsbygdskommunerna. Generalplanering och omfattande utredningar görs i regel som köptjänster

över hela området.

9

Figur 1. Planerade områden i utredningsområdet.

Städerna och servicetätorterna i utredningsområdet är detaljplanerade. Jakobstad är den enda

kommunen med en heltäckande generalplan, medan Larsmo och Pedersöre har flera delgeneralplaner

över byaområden. Strandgeneralplaner finns över hela området. Nykarlebys stranddelgeneralplan

täcker även havsnära byaområden.

Mellan åren 2010-2012 är det Pedersöre som detaljplanerat mest vånings-m2 för ny bebyggelse. Av

den detaljplanerade våningsytan var 32% avsedd för boende och 52% avsedd för affärs- och

industribyggnader.

Tabell 1, Detaljplanerad våningsyta.

TOTALT / YHTEENSÄ varav / josta

Stad / Kaupunki Detaljplanerat / år, v-m2 Boende (A), v-m2 Arbetsplatser (K+T), v-m2

Kommun / Kunta Asemakaavat / vuosi, k-m2 Asuminen (A), k-m2 Työpaikat (K+T), k-m2

Evijärvi 8840 6533 -

Jakobstad / Pietarsaari 76 792 20 342 26 875

Kronoby 33266 13566 19700

Larsmo 37394 21783 6 321

Nykarleby 74 023 6 885 62 681

Pedersöre 105 984 38 531 58 190

TOTALT / YHTEENSÄ 336 299 107 641 173 767

Tre års medeltal / Kolmen vuoden keskiarvo (2010-2012). Källa/Lähde: Hertta.

10

2.2.2 Mätning och tomter

Mätningstjänsterna sysselsätter 20,4 årsanställda i utredningsområdet, Jakobstads andel av dessa är

76% medan Evijärvi saknar personal inom mätning. Städerna Jakobstad och Nykarleby upprätthåller

fastighetsregister medan de övriga kommunerna inte har den skyldigheten. Största delen av

mätningstjänsterna görs som eget arbete. Exempel på köptjänster är omfattande nykartläggningar.

I utredningsområdet finns 876 planerade kommunala bostadstomter varav lite över hälften har

utbyggd kommunalteknik. Ca 45% av tomterna med utbyggd kommunalteknik finns i Pedersöre som

har betydligt fler utbyggda tomter jämfört med åtgången och övriga kommuner. Jakobstad handlar på

ett annat sätt med mindre kapital bundet i kommunalteknik men med många planerade tomter.

I uppföljningen av Jakobstadsregionens strukturplan konstaterades att det år 2012 gavs bygglov för

223 bostäder, av dessa låg ca 77% i tätortsområden.

Tabell 2, Bostadstomter.

Liksom med bostadstomter har även Pedersöre den största reserven av företagstomter, 49 tomter

med en storlek över 8000 m2 finns i kommunen.

Tabell 3, Företagstomter enligt storlek.

I utredningsområdet varierar förfarandet i tomtpolitiken. I Jakobstad och Nykarleby arrenderas tomter

i större grad än i övriga kommuner. De största intäkterna från tomtförsäljning och arrende finns i

Jakobstad.

Stad / Kaupunki

Kommunal tomtreserv

för boende (detalj-

planerade), st

varav utbyggd

kommunalteknik, st

Tomtreseserv, prognos

för 2014, stPrivata, st

Kommun / Kunta

Kunnallinen asumisen

tonttivaranto (asema-

kaavoitettuja), kpl

josta rakennettu

kunnallistekniikka, kpl

Tonttivarannon

ennuste 2014, kplYksityiset, kpl

Evijärvi 33 10 30 155

Jakobstad / Pietarsaari 240 34 370 154

Kronoby 74 74 94 190

Larsmo 113 56 134 70

Nykarleby * 119 78 128 59

Pedersöre 352 203 195 99

TOTALT / YHTEENSÄ 931 455 951 727

* Nykarleby 53 st tomter ej tomtmätta

Stad / Kaupunki Företagstomter enligt storlek, st / Yritystontit, koon mukaan, kpl

Kommun / Kunta -4000 m2 4001-8000 m2 8001+ m2

Evijärvi 1 0 1

Jakobstad / Pietarsaari 5 11 4

Kronoby 0 7 1

Larsmo 1 8 3

Nykarleby 3 5 1

Pedersöre 3 1 49

TOTALT / YHTEENSÄ 13 32 59

11

Tabell 4, Tomtförsäljnings- och arrendeintäkter.

2.2.3 Byggnader

Tabell 5, Kommunala byggnader.

2.2.4 Byggnadstillsyn

Byggnadstillsynen sker helt i egen regi förutom i Evijärvi där tjänsten köps av Lappajärvi kommun.

Byggnadstillsynen sysselsätter 15,4 årsanställda i utredningsområdet.

Genom MBT-arbetet (2011-2013) jämfördes byggnadsordningarna i Jakobstadsregionens fem

kommuner. Genom en utredning togs fram förslag till gemensamma principer för byggande utanför

detaljplanerade områden. Utredningen visade att det är främst detaljer som skiljer åt

byggnadsordningarna men tolkningarna varierar.

I Evijärvi har tekniska nämnden delegerat loven för alla byggnader under 500 m2 till

byggnadsinspektören.

Tabell 6, Byggnadstillsynens nyckeltal.

Stad / Kaupunki Tomtförsäljningsintäkter, € Arrendeintäkter, €

Kommun / Kunta Tontinmyyntitulot, € Maanvuokraustulot, €

Evijärvi 19 129 € 2 745 €

Jakobstad / Pietarsaari 425 082 € 1 747 195 €

Kronoby 47 967 € 31 051 €

Larsmo 176 634 € 90 179 €

Nykarleby 2 968 € 324 149 €

Pedersöre 216 332 € 212 457 €

TOTALT / YHTEENSÄ 888 112 € 2 407 777 €

Fem års medeltal / Viiden vuoden keskiarvo

Stad / Kaupunki Verksamhetsställen, st Underhållskostnader, € Underhållskostnader/m2

Kommun / Kunta Toimitilat, kpl Ylläpitokulut, € (2013) Ylläpitokulut/m2 € (2013)

Evijärvi 12 19 200 647 624 € 33,73 €

Jakobstad / Pietarsaari 109 104 214 7 164 620 € 68,75 €

Kronoby 62 45 332 1 627 962 € 35,91 €

Larsmo 24 26 622 1 094 545 € 41,11 €

Nykarleby 35 42 832 1 831 988 € 42,77 €

Pedersöre 52 68 149 2 946 181 € 43,23 €

TOTALT / YHTEENSÄ 294 306 349 15 312 920 € 49,99 €

Brutto m2

Stad / Kaupunki Bygglov Åtgärdstillstånd Undantagstillstånd Avg. om planeringsbehov Tillstånd för miljöåtgärder

Kommun / Kunta Rakennusluvat Toimenpideluvat Poikkeusluvat Suunnittelutarveratkaisut Maisematyöluvat

Evijärvi 48,8 12,6 3 0 6,2

Jakobstad / Pietarsaari 187,2 157,4 3,6 3 2,2

Kronoby 124,8 47,8 2,6 0,2 0,4

Larsmo 139,8 29,6 12,2 2,5

Nykarleby * 223,8 28,3 17,4 4,4 utförs av miljövårdssekr.

Pedersöre 217,2 51,4 3,4 7,2 0

TOTALT / YHTEENSÄ 941,6 327,1 42,2 17,3 8,8


* Nykarleby: Åtgärdstillstånd för åren 2009 och 2010 finns inte dokumenterat för åtgärdstillstånd. Ingår i bygglov.

12

2.2.5 Bostäder

I utredningsområdet finns 1502 kommunala hyresbostäder, 48% av dessa finns i Jakobstad. Av

hyresbostäderna anses ca 43% vara i gott skick och ca 15% vara i dåligt skick. Evijärvi har flest bostäder

per invånare medan Kronoby har minst. Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo har egna

fastighetsbolag som administrerar huvuddelen av kommunernas bostadsinnehav.

Tabell 7, Hyresbostäder.

2.2.6 Trafik

Den totala längden kommunala gator i utredningsområdet är 418 km, över hälften finns i Jakobstad.

De enskilda vägarnas längd är 828 km, varav en tredjedel finns i Pedersöre och 29% finns i Kronoby.

Jakobstad står också för hälften av underhållskostnaderna och investeringarna.

Tabell 8, Gator och vägar.

Den lokala kollektivtrafiken i utredningsområdet består av anropstrafik. I Jakobstad finns Vippari linjen

som trafikerar 145 h /vecka. Vippari finns även i Larsmo och i Pedersöre finns Servicelinjen som kör två

rutter med flexibla hållplatser in till Jakobstad.

Kommunal parkeringsövervakning ordnas i utredningsområdet endast av staden Jakobstad. Staden har

endast tidbundna parkeringsplatser och parkeringsövervakningen sysselsätter 1,5 årsanställda.

Stad / Kaupunki Bygglov / 100 inv. Åtgärdstillstånd / 100 inv. Undantagstillstånd / 100 inv.

Kommun / Kunta Rakennusluvat / 100 as. Toimenpideluvat / 100 as. Poikkeusluvat / 100 as.

Evijärvi 1,82 0,47 0,11

Jakobstad / Pietarsaari 0,95 0,80 0,02

Kronoby 1,87 0,72 0,04

Larsmo 2,76 0,58 0,24

Nykarleby * 2,97 0,38 0,23

Pedersöre 1,98 0,47 0,03

TOTALT / YHTEENSÄ 1,79 0,62 0,08

Hyresbostädernas skick / Vuokra-asuntojen kunto

Stad / Kaupunki Kommunala hyresbostäder, st Hyresb. / 100 inv. Gott skick Dåligt skick

Kommun / Kunta Kunnallliset vuokra-asunnot, kpl Vuokra-a. / 100 as. Hyväkuntoinen Huonokuntoinen

Evijärvi 109 4,1 10 % 60 % 30 %

Jakobstad / Pietarsaari 717 3,7 7 % 67 % 27 %

Kronoby 29 0,4 10 % 70 % 20 %

Larsmo 133 2,6 90 % 10 % 0 %

Nykarleby 310 4,1 98 % 2 % 0 %

Pedersöre 204 1,9 80 % 19 % 1 %

TOTALT / YHTEENSÄ 1502 2,9 43 % 41 % 15 %

* Fem års medeltal / Viiden vuoden keskiarvo

OK

Stad / Kaupunki Kommunala gator, km Enskilda vägar, km Lättrafikleder, km Underhållskostnader, € Investeringar, €*

Kommun / Kunta Kunnalliset kadut, km Yksittäiset tiet, km Kevyen liikenteen tiet, km Ylläpitokulut € (2013) Investoinnit, €*

Evijärvi 13 92 1 104 487 € 32 041 €

Jakobstad / Pietarsaari 214 26 62 1 948 924 € 1 971 333 €

Kronoby 42 244 2 411 000 € 135 000 €

Larsmo 19,4 43,48 2,1 175 520 € 314 714 €

Nykarleby 65 150 11 460 000 € 777 000 €

Pedersöre 65 273 17 662 983 € 498 800 €

TOTALT / YHTEENSÄ 418,4 828,48 95,1 3 762 914 € 3 728 889 €

* Fem års medeltal / Viiden vuoden keskiarvo (Jakobstad 3 år)

13

2.2.7 Miljövård

Miljövårdstjänsterna sker största delen i egen regi förutom i Evijärvi där tjänsten köps av Lappajärvi

kommun. Miljövården sysselsätter 9,35 årsanställda i utredningsområdet. De köptjänster som görs är

specialutredningar. Nykarleby har flest ansökningar och ärenden, i detta har pälsnäringen en roll.

Tabell 9, Miljövårdens nyckeltal.

2.2.8 Kommunalteknik

Organisationen kring kommunaltekniken varierar i utredningsområdet. I regel sker en stor del av

verksamheten som köptjänst i de mindre kommunerna. Byggande av kommunalteknik och underhåll

av gator och vägar sker i stor del som köptjänst över hela området. I Jakobstad sköts

byggherreverksamheten och planeringen till 90% i egen regi. I Pedersöre planerar man fastigheter och

renoveringar själva medan kommunaltekniken planeras i regel som köptjänst, i Nykarleby är det

tvärtom.

Den största delen av vattenförsörjningen sker genom kommunala vattenledningar. Jakobstads vatten

är organiserat som kommunalt affärsverk medan aktiebolag finns i Kronoby, Pedersöre och Nykarleby

I Kronoby, Nykarleby och Pedersöre finns även flera privata vattenandelslag som försörjer olika

byaområden. I Larsmo och Evijärvi sköter kommunala vattentjänsteverk om försörjningen.

Avloppsnätverket är utbyggd i tätorterna och byggs ut. Av det renade avloppsvattnet sker 75% vid

reningsverket i Jakobstad.

Tabell 10, Vatten och avlopp.

Stad / Kaupunki

Antal behandlade tillstånds-

ansökningar och anmälningar

Tillsyns- och

övervakningsärenden

Utlåtanden Tillståndsansökn.

/ 100 inv.

Tillsyn / 100

inv.

Kommun / Kunta Käsiteltyjen lupahakemusten

ja ilmoitusten määrä

Tarkastus ja valvonta-

asiat

Lausunnot Lupahakemukset

/ 100 as.

Tarkastuksia

/ 100 as.

Evijärvi 6,2 15,2 8,6 0,23 0,57

Jakobstad / Pietarsaari 14,8 141,0 20,8 0,08 0,72

Kronoby 14,0 5,4 38,8 0,21 0,08

Larsmo 21,4 25,0 59 0,42 0,49

Nykarleby 37,2 177,0 34,0 0,49 2,35

Pedersöre 22,4 24,6 133,8 0,20 0,22

TOTALT / YHTEENSÄ 116 388,2 295 0,22 0,74


Stad / Kaupunki

Kommunala

vattenledningar, km

Privata

vattenledningar, kmAvloppsledningar, km Producerat bruksvatten Renat avloppsvatten

Kommun / Kunta Kunnalliset puhdasvesi-

verkosto, km

Yksityiset puhdasvesi-

verkosto, kmJätevesiverkosto, km Tuotettu käyttövesi, m3 Käsitelty jätevesi, m3

Evijärvi 286 0 27 312 493 92 074

Jakobstad / Pietarsaari* 202 210 1 989 333 3 248 564

Kronoby 602 82 620 000 255 000

Larsmo 260 76 214 576 140 120

Nykarleby 424 65 80 780 981 327 323

Pedersöre 444 236 124 1 173 239 256 702

TOTALT / YHTEENSÄ 2 218 301 599 5 090 622 4 319 783

* Av Jakobstads avloppsledningar är 70 km dag vattenledningar / Pietarsaaren jätevesiverkostosta 70 km on hulevesiverkostoa.

14

Figur 2, Vattenbolag och andelslag i utredningsområdet.

Fjärrvärme finns i alla utredningskommuner. Jakobstads energiverk sköter fjärrvärmen i Jakobstad och

är i processen att bolagiseras från att vara affärsverk. I Evijärvi finns bolaget Evilämpö Oy och i

Pedersöre finns bolaget Pedersöre Värme. Kronoby energiandelslag är verksamt i Kronoby medan

Nykarleby kraftverk Ab sköter fjärrvärmen i Nykarleby centrum. I Holm, Larsmo finns två mindre

fjärrvärmenät.

2.2.9 Allmänna områden

Jakobstad och Nykarleby står nästan för två tredjedelar av parkarealerna i utredningsområdet. Största

delen av underhållskostnaderna finns i Jakobstad, vilket förklaras av den botaniska Skolträdgården

med tillhörande växthus som kräver betydligt mer resurser än parker i allmänhet. I Jakobstads leds

verksamheten av Stadsträdgårdsmästaren och arbetet görs i egen regi. I Nykarleby sköts

centrumparkerna i egen regi medan byarna sköts genom köptjänster. Pedersöre köper ca 70% och

Larsmo ca 50% av underhållsarbetet. I Evijärvi och Kronoby sköts det mesta av arbetet genom

köptjänster. Parkerna sysselsätter 17 årsanställda i området varav 14,8 i Jakobstad.

15

Tabell 11, Grönområden.

Underhållskostnaderna för idrotts- och rekreationsområden låg i medeltal på 1,1 miljoner € de senaste

fem åren. Över hälften av kostnaderna fanns i Jakobstad. Idrottsområden förvaltas av idrottssektionen

i Jakobstad och beställer underhållet internt av kommunaltekniska. Idrottsområden sysselsatte 10,2

årsanställda i utredningsområdet.

Figur 3, Fritidsanläggningar i utredningsområdet.

Stad / Kaupunki Parker, ha Underhållskostnader, € Investeringar, €*

Kommun / Kunta Puistot, ha Ylläpitokulut € (2013) Investoinnit, €*

Evijärvi 2 15 662 € - €

Jakobstad / Pietarsaari** 32 928 313 € 35 515 €

Kronoby 5 15 000 € 2 400 €

Larsmo 6,75 25 020 € 4 588 €

Nykarleby 25 160 000 € 13 000 €

Pedersöre 16 122 000 € 54 600 €

TOTALT / YHTEENSÄ 86,75 1 265 995 € 110 103 €

* Fem års medeltal / Viiden vuoden keskiarvo (Jakobstad 3 års)

** Underhållskostnader för Jakobstad innehåller Skolparken och lekparkerna.

** Pietarsaaren ylläpitokulut sisältää koulupuiston sekä leikkipuistot.

16

Tabell 12, Idrotts- och rekreationsområden.

2.3 För- och nackdelar För- och nackdelarna inom arbetsgruppens temaområden har listats kommunvis och kategoriserats

enligt kriterierna i kommunstrukturutredningens arbetsplan:

1) Kommuninvånarnas tillgång till service och servicens effektivitet

2) Kommunens konkurrenskraft inom den aktuella tjänsten

3) Inverkan på samfundsstrukturen och bostadsproduktionen

4) Miljökonsekvenser

5) Social enhetlighet, segregation och invandrare

6) Förvaltningens effektivitet och lokalt inflytande

2.3.1 Evijärvi

Nr Fördelar Nackdelar

1 -Endast en nämnd och en liten organisation är kostnadseffektiv, köptjänsterna (byggnadsinspektion, miljösekreterare, planläggning) kan köpas endast för eget behov. -Stort utbud av bostadstomter. Bra tillgång på vattenanslutningar. -Personalen har ett brett uppgiftsområde, kompetens inom flera uppgiftsområden. - Man känner väl till de lokala aktörerna i en liten kommun.

- Långsamhet, till exempel investeringar kan inte genomföras, eftersom man inte hinner konkurrensutsätta. -Tillgången till avloppsanslutningar finns i första hand bara på detaljplanerat område. Fjärrvärmekapaciteten är full. Kommunens tjänster är endast tillgängliga under expeditionstid, till exempel obefintliga möjligheter att utnyttja internet vid produktion av tjänster. -Dålig tillgång på kunnig personal. -Personalen deltar i utbildning endast i liten omfattning. -Otillräckliga personalresurser försämrar servicen. -All service finns inte tillgänglig på två språk.

2 - Bra utbud av bostadstomter. -Dåligt utbud av industritomter, dålig konkurrensförmåga när det gäller att hyra ut bostäder; begränsad tillgång på små bostäder, stora bostäder blir tomma, bostäderna har reparationsskuld.

Stad / Kaupunki Underhållskostnader, € Investeringar, €*

Kommun / Kunta Ylläpitokulut € Investoinnit, €*

Evijärvi 61 624 € 2 683 €

Jakobstad / Pietarsaari 650 000 € - €

Kronoby 99 000 € 31 000 €

Larsmo 67 460 € 25 500 €

Nykarleby 130 000 € inkl. i grönomr.

Pedersöre 121 000 € 42 800 €

TOTALT / YHTEENSÄ 1 129 084 € 101 983 €

* Fem års medeltal / Viiden vuoden keskiarvo (Jakobstad 3 år)

17

3 - Lägre fastighetspriser än i Jakobstad. Kommungränserna utgör inget hinder för företag i Jakobstadsnejden att flytta sin produktionsverksamhet till Evijärvi. Till följd av den ringa befolkningsmängden i kommunen och de få tjänstemännen är verksamheten inte byråkratisk.

- Den gamla detaljplanen är inte uppdaterad och den är osammanhängande. Planläggningen har alltid genomförts som en köptjänst, varvid planläggarna varierar och det finns varken kompetens eller en helhetsbild i kommunen. -> negativ inverkan på samhällsstrukturen. - Dålig tillgång på de s.k. rätta platserna. - Knappt någon kollektivtrafik alls.

4 -Det är främst när det gäller miljötillstånd för näringsgrenarna som miljöeffekterna tas i beaktande.

-Det finns inget administrativt djup i en liten kommun, vilket skulle möjliggöra att man effektivare sätter sig in i ärenden och skaffar sakkunskap.

5 -Ingen segregation i Evijärvi. -Arbetskraftsinvandring.

6 -Flexibel organisation, effektiv administration. -Demokratiskt beslutsfattande -Invånarna kan lätt påverka i en liten organisation, tröskeln är låg. -Mycket samarbete med NTM-centralen.

-En liten organisation är väldigt sårbar. -Ineffektiv styrning av köptjänster. Har ingen kontroll över koncernstyrningen. -Informationssystemen är gamla och man använder endast de som är nödvändiga av besparingsskäl. På grund av detta är det arbetsamt att göra många saker.

2.3.2 Jakobstad


1 -Eget arbete = verklig kostnad i alla konjunkturlägen. -En egen underhållsorganisation och maskinpark tryggar förmågan att snabbt kunna reagera. Vattenverkets och infratjänsternas verksamhetsområde motsvarar det detaljplanerade området och en tät stadsstruktur är förmånlig för infrastrukturen. -De elektroniska tjänsterna har utvecklats. Personlig kontakt är fortsättningsvis det vanligaste sättet att uträtta ärenden, eftersom personalen är trygg och bekant för de flesta stadsbor. -Både egen produktion och köptjänster: den grundläggande efterfrågan tillfredsställs, men efterfrågetopparna täcks med köptjänster -Det finns stor tillgång på arbetskraft, även i grannkommunerna. I närområdet tryggar en fungerande yrkesutbildning den grundläggande yrkeskunskapen. -Man klarar av att sköta tvåspråkig service. -Staden erbjuder idrottsföreningar markområden och infrastruktur, föreningarna i sin tur producerar olika fritidstjänster (till exempel mötesutrymmen, ridning,

-Svårt att jämföra. -Bra tomtmark börjar vara planerad och kvar finns låglänt mark eller områden som kräver byggande av ett stamnät. Privata vägar plogas i begränsad utsträckning. Utanför tätorten är man själv tvungen att stå för vissa tjänster. - Trots det finns det för lite personal. Kundbetjäningen är inte koordinerad, vilket gör det ibland svårt för stadsborna att uträtta sina ärenden när det inte alltid går att hitta rätt enhet eller när man inte genast får tag på en viss person. -Kapitalet är bundet till produktionsmedlen. -Det finns vissa svårigheter i tillgången på teknisk kompetens, vilket delvis också beror på tvåspråkigheten. -Tvåspråkighet: Det finns brister i de skriftliga färdigheterna. -(Ingen ekonomisk betydelse) Den tredje sektorns verksamhet är bunden till aktiva personer. Det är svårt för föreningarna att uppnå ekonomisk stabilitet och tillräckliga personresurser för att underhålla befintliga anläggningar. (Ingen ekonomisk betydelse,)

18

motorsport och skytte).

2 -Tät stadsstruktur, fungerande anropsstyrd transport, företagarvänlighet, fungerande förbindelser för tung trafik: landsvägar, järnvägar, hamn.

-Rekryteringen av hög kompetens lider av att det endast finns få arbetsplatser för den akademiskt utbildade maken/makan i regionen. Stadens service lider delvis, ibland utan orsak, av dåligt rykte.

3 -Med planläggning komprimeras samhällsstrukturen och man förbättrar således kollektivtrafikens utveckling. Tomtreserven av planerade bostadstomter är väldigt bra. Förutsättningarna att röra sig på egen hand existerar. -Befintliga fastigheter är sådana som det lönar sig att förädla. Markägarna är i allmänhet beredda att överlåta mark till detaljplanering om staden från fall till fall kan erbjuda lämpliga villkor. Förutsätter flexibilitet och tålamod av den som förhandlar. -Fungerar tillsammans så att gränsen knappt märks. Historiskt sett har kommungränsen varit flexibel. -Anropsstyrda trafiken ok

-I centrum finns det små helt utbyggda kvarter och bristen på parkeringsutrymmen vid dem försvårar en komprimering av stadsstrukturen. Det finns knappt någon regelbunden linjetrafik och man är således beroende av bil. -Splittrat markägande (små skiften och dödsbon som ägare) försvårar anskaffningen av råmark. På vissa områden har "landsbygdsromantik och stadshat" länge bromsat utvecklingen. De som inte är från orten har ibland orealistiska förväntningar på markens värde. -I ett ekonomiskt avseende börjar det uppstå tröskelkostnader. Ansvarsfördelning är svårt när det uppstår ett behov att utveckla den mark som staden äger på grannkommunens område. Linjetrafiken fungerar inte när det gäller arbetsresor, även när det gäller tågtidtabellerna finns det utrymme för förbättring.

4 -Detaljplaneringen innehåller en stor mängd olika miljöutredningar på nya områden. Byggkontrollen ser till att de lagstadgade miljökraven på bostadsbyggandet efterföljs i verkställighetsskedet och följer upp den byggda miljöns skick. Utsläppsklassen beaktas vid maskinanvändning.

-I praktiken finns det knappt utrymme för jämförelse av alternativ. Gällande markanvändningen uppstår det ibland konfliktsituationer, till exempel när det på ett annars mycket lämpligt bostadsområde också finns mycket av naturskyddsvärde.

5 Social enhetlighet, segregation och invandrare: Har delvis beaktats, modellexemplar är stadsdelen Sveden.

-Vissa gamla bostadsområden präglas ännu av sin historiska bakgrund (till exempel områden med inflyttad arbetskraft). Detta avspeglas delvis i priset på tomter och bostäder. I nya bostadsområden är detta fenomen inte märkbart.

6 -Arbetstagarna är i regel flexibla och utbildade, men översysselsatta. - Vid behov får vi ett politiskt beslut. -Det finns även aktiva föreningar. Man försöker lyssna på kunden på det sätt som lagen föreskriver. -"Normalt" samarbete mellan myndigheter. Kräver egen aktivitet av kommunerna så att kommunen till exempel reagerar när ett viktigt ändringsärende kommer på utlåtanderunda.

-Den politiska ledningen diskuterar inte i tillräcklig omfattning. Vissa ärenden som har relativt liten betydelse förs onödigt högt upp i beslutshierarkin för att avgöras. -Ofta sker inget hörande i ärendet i beredningsskedet. -Rättelseyrkanden framställs ibland men i själva verket ganska lite. En lekman förstår inte alltid hur ärendena framskrider och därför förblir påverkningsmöjligheterna outnyttjade.

19

-Administrationen och annan verksamhet går in i varandra och således kan en del av förvaltningskostnaden bestå av annan service. Informationssystemen är i en ökande utstäckning kompatibla och system kommer från nationella aktörer. Det finns alltså någon form av säkerhet angående verksamhetens kontinuitet, vilket betyder att tillräckligt underhåll och stöd finns tillgängligt. Man har kommit rätt så långt i fråga om sambruket av geografisk information.

-Det är ännu svårare än tidigare att få pengar från staten. Statens besparingsåtgärder ökar också kommunernas ansvar i övrigt. -Tvåspråkigheten ger upphov till egna tillägg. -Stora system är dessutom dyra att anskaffa och underhålla och därför förbinder man sig också till dem långsiktigt; dessutom går det långsamt och det är dyrt att utveckla dem. Databastjänsterna och teknikens potential utnyttjas inte till fullo, delvis på grund av resursbrist och kanske också på grund av avsaknaden av öppna gränssnitt. Webbtjänster och mobila lösningar är i praktiken ännu obefintliga.

2.3.3 Kronoby


1

- En slimmad organisation där var och en har mångfald av olika uppgiftsområden. -Bra tillgång till tomter och friluftsområden och idrottstjänster. -Alla får tvåspråkig service. -Då kommunen sköter det mesta underhållet genom köptjänster så är samarbetet bra.

-Planeringen släpar efter och lite för många "brandkårsutryckningar". -Avloppsfrågan svårlöst med en så vidsträckt kommun. -Ganska få hyresbostäder. -Avsaknad av specialkunnande då man hamnar att sköta ett så brett område.

2

-Tre väl utvecklade kommuncentran finns i kommunen. - Många småföretag och familjeföretag finns etablerade i de olika byarna.

-Långa avstånd mellan de olika kommuncentran. -Två hötappar finns, Jakobstad och Karleby, som gör valet svårt.

3

-En smidig planläggningsberedskap finns. -Finns tillräckligt med råmark.

-Ju flera planer man har desto flera ändringsbehov inkommer. -Går lite sakta med byggandet just nu. -Svag efterfrågan på kommunala tomter. Folk vill bo på glesbygden. -Då kommunen gränsar till Kaustby, Vetil och Evijärvi så får företag som etablerar sig i dessa kommuner etableringsstöd. -Ingen kollektivtrafik existerar och små möjligheter att sådant kan lyckas.

4 -Avloppsledningsnätet utvidgas hela tiden. -Bra grundvattenskydd för de många grundvattenområdena.

-Stor marktäktsverksamhet förekommer då sand tas för regionens verksamhet. Detta gör att landskapsbilden förändras.

5 -Många verksamma föreningar finns med bra talko-anda! -Ingen segregation kan urskiljas.

Ingen finsk skola gör att helfinsk inflyttning är liten.

6

-Bra ledningsklimat i kommungården. Beslutsprocessen upplevs som smidig. -Slimmad organisation=låga kostnader.

-En viss oro finns för ökade så kallade "åsiktsbesvär" till förvaltningsdomstolen. -ELY-centralen upplevs som långt borta och med personal som minskar. -Inom informationssystem ligger man på efterkälken. Genom köptjänster försöker man

20

lösa detta.

2.3.4 Larsmo


1 -Korta avstånd, livskraftiga byar. -Lediga tomter på detaljplanerade områden i alla kommundelar. Hyresbostäder i radhusform (Larsmo Bostäder) i alla kommundelar. Bra nivå på el-ljusspår samt vandringsleder i alla delar av kommunen. Skidspåren vid idrottsparken i Holm av nationell klass. -Omväxlande arbetsuppgifter. Specialkunnande köps med konsulttjänster.

-Kollektivtrafik mellan bydelarna och stadscentrum är svag. På delgeneralplanerade stor reserv av privata tomter som inte kommer till salu. Att kunna bibehålla bybutikerna. -Liten organisation, brett arbetsfält för personalen.

2 -Närheten till kommuncentrum, två stadscentrum och skärgårdsmiljö. Fungerande vägnät till alla kommundelar. Planlaggda industritomter i alla kommundelar. Tillgång på yrkeskunnig arbetskraft.

3 -Detaljplaneringen sker till största delen utmed landsväg 749 som går mellan Jakobstad och Karleby. På detta vis stöder detaljplaneringen möjlighet till en lönsam kollektivtrafik. -Larsmo kommun söker aktivt efter råmark till rätt pris. Kommunen har ett relativt stort markinnehav på strategiska platser redan men förstorar markinnehavet när tillfälle erbjuds. -Kommungränserna är inget hinder för samhällstrukturen eftersom Larsmo kommun kan erbjuda bra service i form av skola och dagvård i alla kommundelar samt äldreboende i Holm centrum. Detta är främst tack vare korta avstånd mellan byarna.

-Det finns ofta önskemål på stora tomter på glesbyggden. Detta är inte kostnadseffektivt när man tänker på kommunalteknik och eventuella skjutsar i framtiden. -Förväntningarna på markvärdet bland privatpersoner är ofta orimligt höga vilket leder till att det inte alltid är möjligt att anskaffa råmark på "rätt ställe" -Larsmo kommun är beroende av att det finns arbetsplatser i grannkommunerna eftersom det inte finns så mycket arbetsplatser inom kommunens gränser. -Kollektivtrafiken mellan bydelarna är svag och kunde förbättras.

4 -Vid planläggningen beaktas kulturhistoriskt viktiga byggnader, avståndet till servicepunkterna samt möjligheten att använda befintligt lätt trafiknät. Dessutom tas vattentjänstverkets verksamhetsområde i beaktande vid placeringen av nya bostadsområden.

-De korta avstånden mellan byarna gör att det finns mycket få ställen som lämpar sig för exempelvis vindkraft.

5 -Byagemenskapen i byarna ger ett stort socialt kapital för invånarna. Aktiva

21

byaföreningar underlättar för nya invånare att ta del av byagemenskapen.

6 -Kort beslutskedja på mindre ärenden där beslut kan göras inom kommunen. -Närheten i en liten kommun till tjänstemän och beslutsfattare gör att invånarna har en lägre tröskel att ta kontakt vid olika frågor som rör deras vardag. -Lägesdatasystemet har för personalen utvecklats de senaste åren.

-Det finns dåligt med ersättande tjänstmän när den ordinare är frånvarande. -Jävs frågor och olika intressekonflikter kan försvåra beslutsprocessen. -Skolning i program och rutiner borde förbätttras. Relativt höga kostnader per använd timme program i en liten kommun. Behov av att samordna gemensamma programlicenser för regionen inom planläggning-, tekniska- och miljösektorn.

2.3.5 Nykarleby


1 -En bra mix av producerade tjänster som eget arbete och som köptjänster. -Ett gott utbud av arrendetomter. Kommunen sköter hela tomtförädlings-processen (råmark-detaljplan-fastighetsbildning-utarrendering). Fab Nykarleby bostäder tillgodoser att det finns hyresbostäder i kommunen. Tillgång till idrottsområden och rekreation finns i olika delar av kommunen. -Tekniska sektorns verksamhetsområde är brett. Servicenivån är generellt sett god. -Personalstyrkan i rätt bra balans i förhållande till uppdraget som helhet. -Kommunen ger service på svenska och finska. -Samarbete med tredje sektorn förekommer i mindre omfattning. Kunde utvecklas.

-Kostnadseffektiviteten är svårbedömd. -Rekrytering av tillfällig personal vid arbetstoppar är utmanande inom vissa avdelningar. Inom en mindre organisation är det svårt att kunna hålla ett specialkunnande inom alla områden. En organisation med liten personalstyrka är sårbar. Få sökanden vid nyrekrytering till tjänster.

2 -Nykarleby är en tilltalande kommun att bo och arbeta i. Goda levnadsmiljöer i olika delar av kommunen. Gator och vägar, byggnader och fastigheter är delar av en välskött infrastruktur.

3 -Genom planläggning har man möjlighet att påverka den lokala samhällsstrukturen. Planläggningen fungerar nära lokalsamhället. -Kommunen har generellt sett ett stort råmarksinnehav. -Kommunens gränser upplevs inte som ett hinder för samhällsstrukturen. -Kollektivtrafik på regional nivå finns.

-Planläggningsärendena kräver tidvis mer personalresurser än vad kommunen har. -Anskaffning av "strategisk" råmark är i viss mån utmanande och kan ta tid. -Ingen lokal kollektivtrafik finns.

4 -Miljökonsekvenser beaktas i tekniska sektorns verksamhet bl.a. vid planläggning,

22

tillståndsprocesser, byggande mm.

5 Segregation finns ej.

6 -Organisationens flexibilitet och smidighet i beslutsprocessen.Personalens lokalkännedom -Beslutsfattandet finns nära samhället och kommunmedborgarna -Invånarna har lätt att föra fram åsikter och påverka -Myndighetsuppgifter och motsvarande ärenden som sköts den "officiella vägen" fungerar. -Förvaltningskostnaderna torde vara på rätt nivå. Sett till sektorns nuvarande uppgifter är en minskning av förvaltningen inte aktuell. -Informationssystemen inom tekniska sektorn finns och fungerar. Befolkningsregister t.ex. är ett exempel på system som fungerar över förvaltningsgränserna.

-Personalresurserna medger ingen stor flexibilitet/överlappning och organisationen är sårbar vid t.ex. längre sjukfrånvaro. -Ely-centralen och kommunen kunde ha en tätare kontakt t.ex. vad gäller väghållningsfrågor. -Kostnadseffektiviteten är svårbedömd.

2.3.6 Pedersöre


1

- Närhet till service i många byar. - Kommunala bostadstomter i många byar. - Näridrottsmöjligheter. - Kostnadseffektiv organisation. - Kommunen erbjuder en kundnära, tvåspråkig och effektiv service. - Tredje sektorn erbjuder ett rikt utbud av kultur, service och aktiviteter.

- Kommunens image med många livskraftiga byar kan vara en svaghet ifråga om servicen, vad skall finnas i de olika byarna och vad skall man samarbeta kring? - Saknas tillräcklig krisvattenberedskap.

2

- Goda väg- och järnvägsförbindelser. - Företagsamhet, lokalt ägande, exportinriktat och väl diversifierat näringsliv. - Växande och ung befolkning. - Välfungerande vatten, avlopp, el, IT. - Utrymme finns för nyetableringar. - Tillgång till inhemsk energi.

- Bristfälligt underhåll av statliga vägar. - Avstånd och olikheter i befolkningsunderlag. - Områden för service. - Arbetsplatser för högutbildade.

3

- Planerade byacentrum och tillgång till arbetsplatser inom rimligt avstånd. - Möjlighet till flexibel storlek på bostadstomt. - God framförhållning beträffande råmarksreserv både för boende och industri. - Stor tomtreserv ger valmöjligheter.

- Många väljer att bygga utanför detaljplaner. - Informationsflödet svagt ut till allmänheten beträffande lediga privata bostadstomter. - Tillräckligt med kommunala hyresbostäder saknas i vissa delar av kommunen. - En del boendeområden utvecklas i snabbare takt än andra som leder till en viss obalans. - Kollektivtrafik saknas.

4

- Miljökonsekvenser beaktas i beslutsprocessen. - Gamla gårdar som utgör ett viktigt kulturarv värdesätts alltmer.

-Olika större verksamhetsformer kan i vissa fall leda till intressekonflikter. - Ibland lämnas gamla gårdar öde och tomma, vilket kan vara förfulande för miljön.

5 - Bristande koordination i regionen

23

beträffande invandrar- och asylfrågor.

6 - Snabb och smidig beslutsprocess. - Intressebevakning/lobbning.

24

3. En ny kommun

3.1 Exempel från Finland: Case Uleåborg Arbetsgruppen hade möjlighet under sitt tredje möte att få del av erfarenheter av en redan

genomförd kommunsammanslagning med hjälp av det nationella MAL-nätverkets koordinering. Jouko

Leskinen, direktör vid affärsverket Oulun Tilakeskus fungerade som sakkunnig och analyserade

erfarenheterna från kommunsammanslagningen när nya Uleåborg bildades 1.1.2013 av fem tidigare

kommuner.

Leskinen utgick i sin analys först allmänt om för- och nackdelar utgående strategi, livskraft, att utgå

från invånaren, personalpolitik och servicestruktur. En vidare analys presenterades sedan över

markanvändningen, boendet och trafikfrågorna. Nedan en sammanfattning av Leskinens presentation:

Strategi Fördelar Nackdelar

• Den politiska ledningen förband sig till projektet

• Man såg Uleåborgs-regionen i en större helhet • Man kunde reagera på oväntade förändringar

bättre

• strategin kunde inte förankras; lämnade främmande för en vanlig invånare och stadsanställd

Livskraft

• Förutsättningar för att förstärka livskraften finns

• Verktyget för utveckling av näringslivet blev för ”stort”

Utgå från invånaren

• som målsättning bra • ramarna bra; – medborgarforum – nättrådar

• Nådde inte fram till kommuninvånarna • innehållet lämnade odefinierat

Personalpolitik

• Målsättningen var bra; – alla fick välja sin egen tjänst – alla tjänster lediganslogs och den bästa

personen skulle väljas till varje tjänst

• Målsättningen uppfylldes inte; – Val av tjänst förblev teoretiskt – Uleåborgarna for iväg med största delen av

tjänsterna

Servicestruktur

• målsättningen bra; – närservice – Service genom flera kanaler – tät, förmånlig

• Pga förlusten av Nokia (=ICT arbetsplatserna) tillsammans med den finska recessionen försvann de ekonomiska förutsättningarna för att förverkliga målen!

Markanvändning Fördelar Nackdelar

• På fem sammanslagna kommuners område kan man verkligen planera hela området

• Uleåborgs resurser till användning för

• Invånarna upplever att de inte mera kan påverka saker

• Byråkratin har ökat – Beredning och beslut ansiktslöst

25

hela området – bred sakkunnighet – miljöfrågor – byggnadstillsyn – integration osv.

• Tyngdpunkten i planeringen har gått från det privata till det allmänna

– Handläggningstider har blivit längre

• MAL –områdets beslutsfattande obalanserad

– Uleåborg > resten

Boende • Tillväxten kan styras planerat • Spridd bebyggelse minskar

(förhoppningsvis på lång sikt; under omställningen var det spridda byggandet rikligt i Haukipudas och Kiiminki)

• Specialgrupper uppmärksammas bättre • Man kan bättre reagera på

marknadsläget

• Invånaren kan inte mer så lätt förverkliga sitt drömboende

• Det spridda byggandet har förflyttats till yttre zoner

Trafik • Förbättrar kollektivtrafikens planering

och förutsättningar för förverkligande – Uleåborg har större resurser – beslutsfattande lättare

• Bättre möjligheter till större nätverkslösningar

• Invånarna upplever att kollektivtrafiken försämrats

– motsättning mellan överdrivna förväntningar och förverklligande

– Även beslutsfattarna vill ha ännu bättre kollektivtrafik, men i beslutssituationen kommer inga pengar

• Invånarna upplever att servicen blivit sämre (jmf. enskilda vägar från kommunerna > till fastighetsägarna)

Leskinen som innan sammanslagningen fungerade som Teknisk direktör för Oulunsalo kommun

konstaterade till sist att han ansåg att det nya Uleåborg var att föredra framom den tidigare

situationen.

3.2 För- och nackdelar med en ny kommun För- och nackdelar med en ny kommun behandlades med sparrningshjälp av det nationella MAL-

nätverket under ett möte. Tillfällets målsättning var att få idéer och inlägg hur MBT-temat,

miljötjänsterna och de tekniska tjänsterna organiseras i fortsättningen: som utökat samarbete eller

inom en kommun. Vidare att utreda olikheter och likheter i tillvägagångssätt samt diskutera MBTMT-

tjänsternas för- och nackdelar i en sammanslagning. Tillfällets frågor i workshoparbetet hade följande

indelning: ledande och organisationslösningar, inverkan på samhällsstrukturen, bostadsproduktionen

och kollektivtrafiken samt kommunalteknik (inkl. vatten och avlopp). I diskussionen var tyngdpunkten

på processen, service- och bostadsproduktionen däremot fick vatten & avlopp och trafiken mindre

uppmärksamhet främst p.g.a. tidsbrist.

26

Samarbetet och kommunernas olika resurser gav upphov till diskussion

Det kommunala samarbetet ansågs vara okomplicerad men inte tillräckligt. Av områdets kommuner är

många så små att de inte har flexibilitet eller resurser för oförutsedda uppgifter, utmaningar med

tjänster (rekryteringsfrågor och semestrar) eller utvecklingsarbete inom MBTMT-området. Enligt

deltagarna borde man göra något åt detta problem oberoende läget med kommunsstrukturen och

sammanslagning. Samarbetet kunde märkbart fördjupas med en gemensam organisation och/eller att

sammanslå resurser, kunnande och förstärkning av konkurrenskraften. Även en gemensam

markpolitik och markanvändningsstrategi (inkl. strukturplanen) ökar vi-andan och gemensamma

tolkningar och praxis i området.

Däremot delade inte de mindre kommunernas representanter synen på att det finns en konkurrens

mellan kommunerna (t.ex. gällande bostadstomter). Inom näringlivspolitiken finns en konkurrens,

men inte inom bostadsproduktionen. En kontinuitet av det spridda byggandet på vissa håll i området

beror på andra faktorer än på en konkurrens mellan kommunerna.

Ordnandet av service förenklas och kunnandet förstärks i en kommunsammanslagning

Deltagarnas synvikel var i huvudsak den, att en sammanslagning förenklar produktionen av service

liksom att svara mot kommuninvånarnas och företagens servicebehov. Genom en sammanslagning

försäkras ett opartiskt bemötande av kommuninvånaren, fyllande av en tjänst eller

semesterarrangemang skulle inte mer innebära problem för ordnandet av service,

tjänsteinnehavarnas eller föredragarnas jävighetsproblem skulle minska, behovet av köptjänster

minskar och handläggandet av tillståndsärenden förbättras, kunnandet lämnar i den egna

organisationen och till personalens bruk, olika tolkningar inom t.ex. bygglovsärenden försvinner, en

gemensam syn på byutveckling och glesbygdsområden sträcker sig över hela kommunen. Med en

gemensam markpolitik och markanvändningsstrategi kan man ta i bruk en modell med zoner för att ge

alernativ för invånarna och företagen enligt olika platser på ett bredare område. Villkoren på

tomtutbudet och bygglovs-ärenden kan vara strängare i kärnområden och lösare i randområden. I

nuläget är variationer möjliga enbart i en enskild kommun, då är inte utvecklingen av

samhällsstrukturen alltid optimal. Samtidigt kan man förtäta strukturen så att en någorlunda

kollektivtrafik och upprätthållandet av service också är möjligt i fortsättningen.

Deltagarna tog ett klart ställningstagande för att kunnandebasen bör breddas. En gemensam syn i

båda diskussionsgrupperna var att kunnandet och verksamhetens kvalitet förbättrar resurserna

genom att sammanslå personalen. Eftersom personalen som tar hand om MBTMT-uppgifter skulle

vara fler i en enhet, kunde man dela på uppgifter och sakkunnigheten ökar på ett annat sätt än nu.

Behovet av köptjänster skulle minska när det i en större organisation hittas en person till en viss

uppgift. Genom minskandet av köptjänster kan man vidareutbilda och fördjupa den egna personalens

kunnande så att hela verksamhetsområdets kunnandenivå höjs. Samtidigt förbättras regionens

konkurrenskraft i relation till grannregionerna och kommunerna.

Inverkan på kommunekonomin i en möjlig kommunsammanslagning (inom MBTMT-tjänsterna)

Man förväntar inte betydande omedelbara besparingar genom en sammanslagning. Men en

sammanslagning förväntas leda till en effektivare användning av resurser. Tyngdpunkten lades på

bibehållandet av en god hantering av tjänsterna och hållbart enligt ekonomiska och

samhällsstrukturella grunder. Å andra sidan förväntas inte meller MBTMT-tjänsterna öka på utgifterna

27

efter en kommunsammanslagning. Allmänt förväntas investeringarnas insats-avkastning relation öka,

när kommunalteknikens och MBTMT-sidans investeringar riktas till en större användargrupp.

Huvudtyngdpunkten ur en ekonomisk synvinkel är att säkra områdets investeringsförmåga, livskraft

och förbättring av konkurrenskraften. I ett längre perspektiv förväntas inbesparingar inom

kommunaltekniken, datasystemen, gemensamma maskin- och anorningsanskaffningar

(asfaltmaskiner) och i gemensamma hyresbostadsbolag och/eller vatten och avloppsbolag.

Det fanns ett stabilt stöd i diskussionen för att förstora och sammanslå bolag. I området finns flera

små hyresbostadsbolag, där det finns behov av större grundreparationer och bolagen klarar inte av att

klara det med nuvarande ställen, hyresnivå och ägandebas. I nyproduktion kunde gemensamma bolag

försäkra hyreshusens plats i samhällsstrukturen. Genom att sammanslå vattenbolag försäkras

grundvattnets kvalitet och gemensamma åtgärder på grundvattenområden och i

krisvattenberedskapen.

Nackdelar och hot med en sammanslagning

Båda diskussionsgrupperna hittade även nackdelar och hotbilder. En större organisation förväntas bli

för byråkratisk, stel samt tekniskt svår att närma sig ur servicepunkternas och invånarnas synvinkel. En

direkt kontakt mellan invånare, planerare och tjänstemän är man rädd att förvinner. En större

organisation är heller inte så smidig och ”hörsam” som en liten, även mellancheferna kan bli för

många.

Landsbygds- och randområdenas öde gav upphov till diskussion. Blir dessa områden utan service och

utveckling genom en sammanslagning? Kommer man att lägga ned servicepunkter och minska på

lokala experiment? Exemplen från andra håll är inte uppmuntrande. Å andra sidan möjliggör en

förtätning av samhällsstrukturen besparingar inom t.ex. kommunaltekniken, som kan användas till att

ordna servicen på ett modernt sätt om man vill.

Uleåborgs erfarenheter diskuterades: vems behov tjänar en kommunsammanslagning,

kommuninvånarnas eller organisationens? Å andra sidan konstaterades att områdets kommuner och

städer ändå är såpass små att avståndet mellan invånare och förvaltning inte växer sig alltför stort.

Dessutom är invånarkontakten i de minsta kommunerna (ex. Evijärvi) förminskad på grund av

användandet av många köptjänster. En kommunsammanslagning eller en sammanslagning av

organisationer borde ske med omsorg, så att strukturerna inte blir för stela och hotbilderna

förverkligas.

4. Slutsatser [förslag till slutsatser]

kommunstrukturutredning för evijärvi, jakobstad, kronoby...

Documents