Kjell Christenssonkjell.christensson@agellus.se

Avdelningen för Bioteknik LTH www.biotek.lu.se

Agellus Miljökonsulter www.agellus.se

Biogasnätverk och – rådgivning i Sverige

Svenska Biogasföreningenär en ideell, partipolitiskt oberoende förening som arbetar för att främja biogasteknik.

Föreningens verksamhet består av: •Skapa kontaktnät för biogasproducenter, forskare, teknikutvecklare och andra biogasintresserade.

•Bevaka biogasteknikens intressen.

•Initiera kursverksamheter och studieresor.

•Sprida information om biogasteknik vid mässor och dylikt.

•Publicera medlemstidningen Nytt om biogas med fyra nr per år.

      

                                              

SBGF har följande aktiva arbetsgrupper:

-Anläggningsägargruppen- Driftledaregruppen- Biogas i fordon (BIF)- Biogödselgruppen

-www.sbgf.org

                                                    

www.gasforeningen.se

Gasanvändning, fordonsgas

Andra rikstäckande organisationer inom biogas

Svenska Renhållningsverksföreningen www.rvf.se

Avfallsektorn

Regionala nätverk

Gotlands Biogasförening

Biogas Väst

Biogas Syd

Biogas Syd projektet• Genomfört en serie Informationsseminarier• Försöker skapa bestående lokala nätverk • Seminarierna sker från november 2004 till februari

2005• Slutseminarier i Lund 15:e februari 2005• Långsiktigt mål; att bilda en motsvarande organisation som Biogas Väst

EcoGas SydEtt Vinnovaprojekt under

planeringSamverkan inom Trippel Helix

• Akademi

• Privata sektorn

• Samhället

Deltagare från universitetenNågra exempel

• Lunds universitet– Bioteknik– Energi och Miljösystem– Forskningspolitiska Institutet– Industriell Elektroteknik och Automation– Antropologi

• SLU Alnarp– Växtvetenskap– Jordbrukets Byggnader och Teknik

Partners – några exempel

• Länsstyrelsen Skåne

• Region Skåne

• Malmö kommun

• Lunds kommun

• Svalövs kommun

• Eslövs kommun

• Lomma kommun

• Kristianstads kommun

• NSR• SYSAV• MERAB• NÅRAB• ANOX AB• Malmberg vatten

Energi och klimat

Jord- och skogsbruket och efterföljande förädlingsindustrier förbrukar mycket energi för uppvärmning och transporter. Samtidigt kan de gröna näringarna med solens hjälp producera förnybar och miljövänlig energi som bioenergi, vind- och småskalig vattenkraft.LRF arbetar därför för att stärka lantbrukarnas roll både som användare av energi och som producenter av energi.

www.lrf.se

Intresseorganisation

Etablerad rikstäckande rådgivningsorganisation

• Möten• Studiecirklar• Projektstöd

– Riskpengar, egen tid och kapital

• Kunden• Kalkyler• Kontrakt• Investeringsstöd

www.konsult.lrf.se

Etablerad rikstäckande rådgivningsorganisation

www.hs.se

Inget om energi

Utför fältförsök

Det saknas rådgivning på många områden

Tack för uppmärksamheten!

Att tänka på vid planering av en biogasanläggning.

För att kunna beräkna lönsamheten för en tänkt biogasanläggning måste underlagsmaterial tas fram.

Råvaror

När det gäller råvaror måste man undersöka vilka olika typer av råvaror som finns att tillgå och vilka gasmängder som kan utvinnas. En någorlunda säker bedömning av gasutbytet kan endast göras genom provrötning av de tänkta råvarukombinationerna.

Gasanvändning

Den ekonomiska ersättningen för den producerade biogasen är beroende av hur den används och vilket energisystem som eventuellt byts ut mot biogas.

Biogödsel

Värdet av biogödseln måste bedömas, liksom kostnad för hantering av densamma. Biogödseln har olika värde i olika grödor och i olika odlingssystem.

Andra intäktsmöjligheter

Möjligheterna att omvandla olika miljöeffekter till någon form av intäkt till biogasanläggningen varierar från fall till fall. Olika gårdar kan exempelvis göra olika bedömningar av den ekonomiska nyttan av att rötad gödsel luktar betydligt mindre än icke rötad.

 

Driftskostnad

Den största driftskostnaden är energitillgången för anläggningen. Denna, liksom kostnad för arbete och underhåll, kan beräknas utifrån uppgifter från anläggningsleverantör eller från schabloner, tagna från litteratur i ämnet

Investeringskostnad

Investeringsbidrag för biogasanläggningar kan sökas från olika håll:

*Lokala investeringsprogrammet (KLIMP) söks i samveerkan med kommunen

*Länsstyrelsen, investeringsstöd

Övrigt

Kontakta tidigt miljömyndighet och annan myndighet (byggnadsnämnd)

Tillstånd/anmälan

• Klassning i Miljöbalken:– A: Tillstånd söks hos miljödomstol– B: Tillstånd söks hos länsstyrelse– C: Anmälan till kommunal nämnd

Klassificering efter gasproduktion

*B –anläggning Framställning av mer än 150 000 m3 gasformiga bränslen/år

*C –anläggning Framställning av högst 150 000 m3 gasformiga bränslen/år

Klassificering efter mäng behandlat avfall

• B –anläggning Anläggning för behandling av avfall om den tillförda mängden av annat avfall än park- och trädgårdsavfall är större än 200 ton men högst 100 000 ton/år

• C- anläggning Anläggning……….större än 10 ton men högst 100 ton/år eller om tillförd mängd park- och trädgårdsavfall är större än 10 ton/år