KARTLÄGGNING AV

NARKOTIKAANVÄNDANDET I

VÄSTERÅS 2012

Rapport

Drogsamrådet

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

2

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

3

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012 ..................................... 1 Förord 5 Kartläggningen 6

Metoder 6 2012 års insamlande av uppgifter för 2011 7 Antalet narkotikabrott i polisens brottsstatistik 7

Resultat med jämförelse till tidigare kartläggningar 8 Diagram: Antalet inrapporterade användare av narkotika 8 Antal rapporterade per åldersgrupp 8 Befolkningsstruktur 2011 i Västerås 9

Antal män respektive kvinnor 9 Antal män rapporterade per ålder 2007 och 2009 och 2011 9 Antal kvinnor rapporterade per ålder 2007 och 2009 och 2011 10

Antal användare av cannabis per ålder 2007, 2009, 2011 10 Antal användare av amfetamin per ålder 2007, 2009, 2011 11 Antal användare av opiater per ålder 2007, 2009, 2011 11 Antal användare av bensodiazepiner per ålder 2007, 2009, 2011 12 Antal användare av buprenorfin (subutex, temgesic) per ålder 2007,

2009, 2011 12 Antal användare av Spice, Metadon, MDPV –(mefedron, methedrone,

4-MEC), Tramadol 13 Rapporterande myndigheter 13

Användare under 20 år 13 Användare 20 år och uppåt 14

Behandling 14 Behandling fördelning på åldrar. 15

Ungdom och narkotikaanvändande 16 Antalet ungdomar i relation till hela åldersgruppen 16 Ungdom fördelade på kön och ålder 16

Kommentar om ungdomar 16 Ur CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)

hemsida om utvecklingen bland unga 17

svarat att de provat narkotika (20 respektive 14%

2011).Narkotikaenkäter bland ungdomar i Västerås. 17 Har du någon gång använt narkotika? (%) 17

Avslutning 18

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

4

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

5

Förord

Den här kartläggningen är den åttonde i rad, som utformats på likartat sätt.

Drogsamrådet gjorde det första systematiserade insamlandet av uppgifter för

1993 över vilka som använder narkotika i Västerås. Drogsamrådet bildades

hösten 1993 för att genomföra denna uppgift. Samrådet består av representan-

ter från polis, frivården, landstinget, proAros socialtjänst, samt individ- och

familjenämndens stab. Alltså de myndigheter som har kunskap om vilka

narkotikaanvändare som finns.

Gerd Söderman

Sociala nämndernas stab

021-39 45 85

Carina Lundkvist

Lena Wänsberg-Sjöberg

Kriminalvården

021-495 36 17

Roland Axelsson

Pedagogiska nämndernas stab

021-39 18 26

Per-Erik Lundberg

Polisen

010-56 75673

Anna Flamborg

IRIS, Västerås stad

021-39 17 89

Ann-Katrin Matzon

Landstinget, beroendecentrum

021-17 46 60

Magnus Thors

proAros, narkomanvårdsgruppen

021-39 24 89

xxxxxxxxx

proAros, socialkontor Ungdom

021-39 13 72

Britta Wallin

proAros, socialkontor Vuxen

021-39 24 89

Karin Klingvall-Thilén

proAros, socialkontor Vuxen

021-39 13 72

Lena Nyman

Samordnare alkohol- och narkotikaprevention

021-39 27 56

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

6

Kartläggningen

Kartläggningen har genomförts av Drogsamrådet i Västerås. Syftet är att få

en bild av narkotikaanvändningens omfattning och karaktär i Västerås, att ge

medborgarna, verksamheterna och politikerna ökad kunskap. Kartläggning-

ens syfte är inte i något avseende att kartlägga eller peka ut enskilda personer.

Kartläggningen genomfördes i form av en s.k. case-finding undersökning

vilket enkelt uttryckt innebär att man tar reda på hur många personer

("cases") det finns som använder narkotika. Metoden bygger på en hög grad

av sekretess och att personerna som inrapporteras är avidentifierade.

Själva kartläggningsmallen med instruktion skickades ut till ca 70 rapportö-

rer. Dessa representerade myndigheter och förvaltningar i Västerås som på ett

eller annat sätt kommer i kontakt med narkotikaanvändare. Det var grund-

och gymnasieskolorna, fritidsgårdar, individ- och familjeomsorgen, teknik-

och idrottsförvaltningen, Skultuna socialkontor, frivården, polisen, AMI,

försäkringskassan m fl.

Det är inga inrapporterade från landstinget. Nuvarande datasystem ger inte

möjlighet att automatiskt ta fram dessa uppgifter.

Metoder

Alla typer av s.k. case-finding innehåller också metodproblem. Denna kart-

läggning bygger på ett relativt stort antal rapportörer. Detta skapar också

felkällor i form av olika tolkningar om vilka "cases" som skall hänföras till

gruppen "veta" att en person använt narkotika. Case-finding bygger på en stor

tillit till att rapportörerna verkligen läser instruktionen och använder sin

yrkeskunskap och god bedömningsförmåga.

Det är också viktigt att poängtera att kartläggningen inte ger någon sanning

av hur det verkliga narkotikaanvändandet ser ut i Västerås. Kartläggningen

ger svar på hur många som är kända av samhällets myndigheter och förvalt-

ningar. Erfarenheter pekar på att vi under senare år fått en allt större grupp

socialt etablerade "brukare" av narkotika. I många fall har dessa aldrig någon

kontakt med myndigheter och/eller sjukvård. Det är dock viktigt att konsta-

tera att mycket talar för att de etablerade vuxna narkotikaanvändarna på ett

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

7

eller annat sätt är kända av polis, socialtjänst, frivård eller sjukvård. Detta

talar för att kartläggningen till stora delar ändock täcker det verkliga antalet

vuxna etablerade användare. Det menar vi är styrkan i denna typ av case-

finding. Mycket talar för att kunskapen om hur man upptäcker ett pågående

missbruk ökat hos såväl föräldrar som andra vuxna.

Alla dessa metodproblem till trots så ger denna kartläggning ändock en rad

kunskaper både om missbrukets omfattning, men också kunskaper om hur vi

i preventivt syfte kan arbeta framöver. Tanken är också att denna kartlägg-

ning skall följas av regelbundet återkommande kartläggningar vart annat år.

2012 års insamlande av uppgifter för 2011

1872 ’fall’ är inrapporterade. De olika uppgiftslämnarna rapporterar det de

känner till, vilket innebär att flera kan rapportera samma person. En jämfö-

relse görs för att se hur många som är rapporterad från olika myndigheter. 30

personer har rapporterats från mer än en uppgiftslämnare. Kvar blir det 1842

’unika’ personer. Nedanstående tabell visar det antal som respektive organi-

sation har rapporterat och antalet som man är ensam om att ha meddelat.

Totala

Dubbletter inom

organisationen Kvar

Dubblett

mot ifo Kvar

Individ o familj 837 77 760 760

Frivården 87 0 87 87

Polisen 994 5 989 30 959

Landstinget 0 0 0 0

Övriga 36 0 36 36

1954 82 1872 1842

Antalet narkotikabrott i polisens brottsstatistik

I statistiken ingår innehav och eget bruk samt drograttfylleri

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

i Västerås 1339 1499 1481 1392 1398 1524 1623

totalt i länet 2013 2273 2468 2372 2640 3310 3440

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

8

Resultat med jämförelse till tidigare kartlägg-

ningar

Diagram: Antalet inrapporterade användare av narkotika

Som framgår av tabellen var antalet inrapporterade 1714 år 2007, 2009 1914

och 1842 år 2011

Antal rapporterade per åldersgrupp

Den yngsta åldersgruppen har ökat med 123 personer mellan 2007 och 2009.

Ungefär samma antal ökade nästa åldersgrupp 2011.

0 500 1000 1500 2000 2500

2007

2009

2011

upp tom 19 år 20 år och uppåt

0 200 400 600 800

2007

2009

2011

40 år och uppåt

30 år tom 39 år

20 år tom 29 år

upp tom 19 år

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

9

Befolkningsstruktur 2011 i Västerås

Antal män respektive kvinnor

År män kvin-

nor

medelålder

män

medelålder

kvinnor

totalt

antal

2007 1401 311 31,1 år 30,5 år 1712

2009 1527 384 30,9 år 30,2 år 1911

2011 1471 341 31,7 30,9 1812

Det finns några varje år där man inte har angivit kön

Antal män rapporterade per ålder 2007 och 2009 och 2011

1 000

1 500

2 000

0

20

40

60

80

100

120

13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67

2007 2009 2011

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

10

Antal kvinnor rapporterade per ålder 2007 och 2009 och 2011

Antal användare av cannabis per ålder 2007, 2009, 2011

0

20

40

60

80

100

13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64

2007 2009 2011

0

20

40

60

80

100

13

15

17

19

21

23

25

27

29

31

33

35

37

39

41

43

45

47

49

51

53

55

57

59

61

63

65

2007 2009 2011

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

11

Antal användare av amfetamin per ålder 2007, 2009,

2011

Antal användare av opiater per ålder 2007, 2009, 2011

0102030405060708090

100

13

15

17

19

21

23

25

27

29

31

33

35

37

39

41

43

45

47

49

51

53

55

57

59

61

63

65

2007 2009 2011

0102030405060708090

100

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

60

2007 2009 2011

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

12

Antal användare av bensodiazepiner per ålder 2007,

2009, 2011

Antal användare av buprenorfin (subutex, temgesic)

per ålder 2007, 2009, 2011

0102030405060708090

100

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

36

38

40

42

44

46

48

50

52

54

56

58

60

62

64

2007 2009 2011

0102030405060708090

100

15

17

19

21

23

25

27

29

31

33

35

37

39

41

43

45

47

49

51

53

55

57

59

61

2007 2009 2011

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

13

Antal användare av Spice, Metadon, MDPV –

(mefedron, methedrone, 4-MEC), Tramadol

Rapporterande myndigheter

Användare under 20 år

0

10

20

30

40

50

13

15

17

19

21

23

25

27

29

31

33

35

37

39

41

43

45

47

49

51

53

55

57

59

61

63

65

67

Spice Metadon MDPV Tramadol

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

2007

2009

2011

Socialtj Frivård Polisen Landstinget Övriga

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

14

Användare 20 år och uppåt

Ovanstående diagram visar hur många som har rapporterats av olika instan-

ser. De rapporterade är uppdelade i två grupper, under 20 år respektive 20 år

och äldre.

Från vänster till höger i staplarna visas:

1. Hur många socialtjänsten rapporterat.

2. Hur många frivården, men ej socialtjänsten rapporterat.

3. Hur många polisen, men ej socialtjänst och frivård, rapporterat.

4. Hur många övriga rapporterat, som ej är rapporterade av socialtjänst, frivård eller

polisen.

Andelen användare kända av andra (förutom polisen), men inte av social-

tjänsten har ökat särskilt vad gäller gruppen över 20 år. En förklaring kan

vara att flera rapportörer har systematiserat anmälningsförfarandet. Fortfa-

rande rapporterar dock polisen betydligt fler än vad socialtjänsten rapporte-

rar. Detta förhållande behöver ytterligare analyseras exempelvis genom att

tillsätta en focusgrupp mellan socialtjänst och polis.

Behandling

I instruktionen framgår att behandling innebär: sjukhusvård, olika former av

behandlingshem eller i öppna former. Behandlingen skall avse narkotikaan-

vändandet och vara mer än allmänt motiverande samtal.

Tidigare erfarenhet har visat att de narkotikaanvändare som söker frivillig

behandling oftast har ett antal års missbruk bakom sig, minst 5 - 10 år. En

viktig orsak till detta är att de negativa konsekvenserna av missbruket ej

blivit så påtagliga i ett tidigt skede av ”missbrukskarriären”. Med negativa

konsekvenser menas då t ex bostadslöshet, raserande av det sociala nätverket,

ekonomin, fängelsevistelser. I yngre åldrar krävs oftare tvångsingripanden för

att få personen i någon form av behandling. Här har det skett en förändring,

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600

2007

2009

2011

Socialtj Frivård Polisen Landstinget Övriga

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

15

det är flera yngre som själva söker hjälp för sitt beroende innan dessa nega-

tiva konsekvenser inträffar.

I vår undersökning kan vi ej se vilka behandlingsinsatser som har skett frivil-

ligt och vilka som skett med tvång.

Årtal Personer I behandling Procent

2011 1842 434 24 %

2009 1914 455 24 %

2007 1714 261 15 %

Behandling fördelning på åldrar.

0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0%

-19

20-29

30-39

40-2011

2009

2007

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

16

Ungdom och narkotikaanvändande

Antalet ungdomar i relation till hela åldersgruppen

t o m 15 16-17 år 18-19 år 20-25 år

totalt antal rapporterade 56 70 127 501

antal i aktuell ålder 3525 3992 11801

% 1,99% 3,18% 4,25%

totalt antal rapporterade 35 117 228 472

antal i aktuell ålder 3838 4019 10715

% 3,05% 5,67% 4,41%

totalt antal rapporterade 39 100 118 483

antal i aktuell ålder 3890 3575 9954

% 2,57% 3,30% 4,85%

2

0

1

1

2

0

0

9

2

0

0

7

Tabellen visar att antalet ungdomar i aktuella åldersgrupper minskar i antal.

Antalet kända ungdomar som använder narkotika minskar även procentuellt.

Ungdom fördelade på kön och ålder

Kommentar om ungdomar

Bristerna i en case-finding kartläggning är bl.a. att man inte får svar på "ni-

vån" i användandet. Det vill säga såväl experimenterandet av narkotika under

en kortare period och de mer regelbundna användarna av narkotika blir sam-

manförda i samma kategori. I en mening är det naturligtvis riktigt. Kartlägg-

ningen bygger på att vi vill ha reda på hur många som använt narkotika i

Västerås. Detta är dock inte liktydigt med att vi får svar på hur många som är

regelbundna användare.

0

200

400

600

fl -07 p -07 fl -09 p -09 fl-11 p -11

-15år 16-17 år 18-19 år 20-25 år

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

17

Ur CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)

hemsida om utvecklingen bland unga

Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika minskade betyd-

ligt under 1970- och 1980-talen. År 1989 låg andelen som använt narkotika

på sin lägsta nivå (3%), men ökade därefter kontinuerligt fram till år 2001 (ca

10%). Sedan dess sjönk andelen till att, mellan åren 2005–2008, ligga förhål-

landevis stadigt på cirka sex procent. År 2009 ökade andelen till nio procent

bland pojkarna och sju bland flickorna. I årets undersökning ligger pojkarna

kvar på nio procent, medan andelen flickor som provat narkotika återgått till

att ligga på sex procent. I årets undersökning, liksom i tidigare undersökning-

ar, var erfarenheten av narkotika påtagligt större i gymnasiet jämfört med

eleverna i årskurs 9. Det var, även i gymnasiet, vanligare att pojkar än flickor

svarat att de provat narkotika (20 respektive 14% 2011).

svarat att de provat narkotika (20 respektive 14%

2011).Narkotikaenkäter bland ungdomar i Väs-

terås.

Kommunen har gjort regelbundna enkäter under vårterminen i årskurs 2 på

gymnasiet (18 åringar). (1998 och 2001 genomförts dessa i årskurs 3 på

gymnasiet.) Undersökningarna är gjorda som totalundersökning av alla års-

kurs två-elever på gymnasieskolan och som stickprovsundersökningar i års-

kurs nio på grundskolan med varannanklassurval. Från 1998 är den gjord som

totalundersökning. Gymnasieundersökningarna 1995, 1997/98 och 2001 visar

på en ökning, en återgång till samma nivå som på mitten av 1980-talet. 2003

gjordes en enkät på högskolan bland de studerande yngre än 30 år.

Uppgifterna lämnas anonymt av ungdomarna själva och svarar på frågan:

Har du någon gång använt narkotika? (%)

1987 1990 1993 1995 1997 1998 2001 2004 2006 2008 2010 2012

Åk 2 gymnasiet 11 7 6 11 14,0 15,4 17,4 21,6 20,3 År 9 grundskolan 6 6 3 7 8,0 7,7 8,4 12,0 13,6 14,6 11,4

Det var för få svarande på gymnasiet 2010, för att det ska gå att redovisa

några svar. 2012 har det skett en minskning i båda åldersgrupperna.

Sedan 1971 finns nationella data från skol- och mönstringsundersökningarna.

Andelen ungdomar som prövat narkotika var högst i början av 1970-talet, för

att sedan minska och under andra hälften av 1980-talet nå en låg nivå. Under

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

18

1990-talet mer än fördubblades andelen skolelever i årskurs 9 samt andelen

mönstrande som prövade narkotika.

Avslutning

I Västerås pågår ett intensivt arbete vad det gäller både alkohol och droger ur

flera aspekter:

Det förebyggande arbetet vad det gäller ungdom har kartlagts, metoder har

presenterats och en implementering pågår främst riktat till verksamheter som

möter ungdomar och deras familjer. Det förebyggande arbetet på de geogra-

fiska områdena har stärkts genom att särskilda tjänster inrättats. En bidra-

gande orsak till minskningen kan vara det strukturerade preventiva arbetet

som pågått i Västerås under en lång tid. Arbetet omkring alkohol och narko-

tika har lett till mer lättillgänglig information, möjlighet till råd och stöd,

ökad kompetens bland föräldrar och vuxna som möter ungdomar, använ-

dande av väl beprövade metoder och informations-insatser samt samverkan

mellan aktörer som möter ungdomarna. Föräldrar och ungdomar som vänder

sig till Iris får snabbt kontakt för råd och stöd, alt ingå i något program som

erbjuds där.

Inom proAros att har man fört över handläggningen av åldersgruppen 18-21

år, till socialkontor vuxen som bedöms ha större möjlighet att prioritera mål-

gruppen.

Stadens satsning på gruppen unga vuxna leder till att myndighetskontoret och

öppenvården uppmärksammar fler med missbruk i ett tidigt skede.

Den politiska viljan att bekämpa droger måste ta sig uttryck i långsiktiga och

uthålliga insatser.

Det kan inte nog poängteras vikten av att arbetet mot narkotika på alla nivåer

och inom alla verksamheter, systematiseras och följs upp.

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

19

Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 2012

20

Individ- och familjenämnden