Liabilities of Newness

Ålderns påverkan på nya företagens dödlighet

Svenska handelshögskolan Institutionen för företagsledning och organisation

Kandidatavhandling 22001 24.11.2015

Viveca Sasi Jakob Sandell S112370

<

SVENSKA HANDELSHÖGSKOLAN

Institution:

Företagsledning och organisation

Arbetets art:

Kandidatavhandling

Författare: Jakob Sandell Datum: 24.11.2015

Avhandlingens rubrik:

Liabilities of Newness – ålderns påverkan på nya företagens dödlighet

Sammandrag: Dödlighetsrisken för nya företag är avsevärt större än för de gamla.

Stinchcombes teori om nackdelar som nya företag möter introducerades för 50 år

sedan, och har sedermera utvecklats och forskats på empirisk nivå av ett flertal

forskare bl.a. inom sociologi och entreprenörskapsforskning. Stinchcombe hävdade

att dessa nackdelar skulle leda till en ökad dödlighetsrisk för de nya företagen, men

senare forskning har visat att den avtagande dödligheten som företag har beror på

andra variabler än åldern.

I denna litteraturstudie går jag igenom den relevanta forskning som publicerats under

de senaste 50 åren kring nackdelarna av att vara ett nytt företag, samt andra

näraliggande koncept. Jag kommer också att diskutera sätt att bekämpa dessa hinder,

och hypotisera kring hur bl.a. den teknologiska utvecklingen påverkar de unga

företagens dödlighet.

Nyckelord: Organisationsteori, startups, liabilities of newness, liabilities of

adolescence, assets of newness, företagens livscykel, entreprenörskap

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING ............................................................................................. 11.1 Syfte och forskningsfrågor ................................................................................... 21.2 Avgränsningar ...................................................................................................... 31.3 Definitioner och översättningar ........................................................................... 31.4 Struktur ................................................................................................................ 4

2 FORSKNINGSMETOD ............................................................................. 5

3 LITTERATURGENOMGÅNG .................................................................. 63.1 Liabilities of Newness – de nya företagens sårbarhet ......................................... 6

3.1.1 Intern ineffektivitet ................................................................................. 73.1.2 Legitimitet och bristfälliga nätverk ......................................................... 83.1.3 Marknadsmotstånd och inträdesbarriärer .............................................. 93.1.4 Andra aspekter kring nya företagens sårbarhet .................................... 103.1.5 Sammanfattning över nyckelfynd ......................................................... 13

3.2 Sätt att bekämpa sårbarheten ............................................................................ 133.2.1 Informationsspridning .......................................................................... 133.2.2 Sammankopplingar med andra organisationer .................................... 14

3.2.2.1 Franchising ............................................................................. 143.2.2.2 Långvariga kontrakt ............................................................... 153.2.2.3 Uppköp och sammanslagningar ............................................ 15

3.2.3 Sammanfattning över nyckelfynd ......................................................... 153.3 Ifrågasättandet av den avtagande företagsdödligheten .................................... 16

3.3.1 Heterogenitet av konstanta dödlighetsgrader ...................................... 163.3.2 Metodologiska fel i tidigare forskning ................................................... 173.3.3 Liabilities of Adolescence – sårbarheten av att vara ung ..................... 183.3.4 Assets of Newness – fördelarna av att vara ny ...................................... 20

3.3.4.1 Inlärning och flexibilitet ......................................................... 203.3.4.2 Känslokongruens .................................................................... 213.3.4.3 Organisationsenergi ............................................................... 21

3.3.5 Sammanfattning över nyckelfynd ......................................................... 22

4 DISKUSSION .......................................................................................... 23

5 SLUTSATSER ......................................................................................... 27

KÄLLFÖRTECKNING ................................................................................ 29

FIGURER

Figur 1 Fortlevnadsgraden för företag i Förenta Staterna 1994-2010 .................... 2

Figur 2 Liabilities of Newness. ................................................................................. 6

Figur 3 Hur den heterogena konstanta dödlighetsrisken påverkar medelrisken för en observerad population. ......................................................................... 16

Figur 4 Liabilities of Adolescence. .......................................................................... 18

1

1 INLEDNING

Brinnande bilar och våldsamma demonstrationer – inte något man direkt associerar med

entreprenörskap och tillväxtföretag. Protesterna mot taxibolaget Uber i Frankrike under

sommaren 2015 (se t.ex. Dagens Nyheter 2015) kan klassificeras som extrema exempel

av de problem som nya organisationer kan möta, men kan ändå anses vara ett resultat

av begränsad legitimitet och därmed en del av ett välkänt problem inom

entreprenörskap.

”Liability of Newness” (LoN) är en term som den amerikanska sociologen Arthur

Stinchcombe introducerade i sin artikel ”Social structure and organizations” år 1965.

Konstruktionen har både inspirerat annan forskning kring organisationernas utveckling

genom åren och kvarstått som ett välkänt fenomen ännu i dagens

entreprenörskapsforskning och -utbildning. Artikelns främsta kontribution till

entreprenörskapsforskningen var det negativa förhållandet mellan en organisations

ålder och dess dödlighetsrisk. Företag åldras som mänskan: med tiden uppstår vissa

strukturer och beteendemönster, samtidigt som andra försvinner. Orsakerna till dessa

förändringar sker både inom företaget och i omgivningen.

Under senare år har konceptet undersökts både på teoretisk och på empirisk nivå (bl.a.

av Freeman, Hannan & Carroll 1983; Shepherd, Douglas & Shanley 2000 samt Carroll &

Delacroix 1982), och slutsatserna har för det mesta varit samma – ju äldre en

organisation är, desto mindre är sannolikheten att den läggs ner .

Även om det redan gått 50 år sedan Stinchcombes artikel argumenterade för en större

belastning på unga företag har andelen nedläggningar inte sjunkit. (Bureau of Labour

Statistics 2015) Som vi ser i figur 1, är fortlevnadsgraden för nya företag i stort sett

samma oberoende när de grundats. Då en signifikant andel av nya företag läggs ner

under sina första år är det klart att djupare insikter i orsakerna till detta behövs, och

målsättningen för denna avhandling är att bidra till förståelsen för hur företag kan

komma över de trösklar som de möter under sina första levnadsår.

2

Figur 1 Fortlevnadsgraden för företag i Förenta Staterna, ordnat enligt grundningsår samt år sedan grundandet, 1994-2010. Källa: Bureau of Labour Statistics 2015

Samtidigt som Stinchcombes tankar kring nya företagens svagheter än i dag anses

relevanta av mången forskning (se t.ex. Carayannopoulos 2009; Nagy et al. 2012), har

även andra synpunkter framförts. Koncept som Assets of Newness (AoN) och Liability of

Adolescence (LoA) har introducerats av andra forskare under senare år, och kommer att

behandlas senare i detta arbete.

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna kandidatavhandling är att öka förståelsen för de hinder som unga

företag möter. Vidare diskuteras metoder för att motarbeta dessa hinder.

Forskningsfrågorna som ställs är följande:

1) Har nya företag en ökad dödlighetsrisk p.g.a. deras unga ålder?

2) Vilka är de åldersspecifika utmaningar som unga företag möter?

3) Vad kan unga företag göra för att bekämpa dessa utmaningar?

00%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17

Fortlevan

defö

retagiprocent

Årsedangrundandet

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

3

1.2 Avgränsningar

I denna avhandling kommer jag utöver Liabilities of Newness-konceptet också behandla

andra teorier om åldersrelaterad dödlighet. Jag kommer dock inte att behandla

storlekens påverkan på företagsdödligheten eller andra icke-åldersrelaterade faktorer.

Utgångspunkten för avhandlingen är att döden av ett företag är oönskvärt och ofta ett

synonym till nedläggning. Av denna orsak kommer jag inte heller att ta i beaktan ålderns

påverkan i sammanslagningar eller företagsuppköp.

Även om det kunde hittas skillnader i dödlighetsgraden av unga företag mellan olika

branscher är denna avhandling skriven med utgångspunkten att beskriva allmänna

underlägen kring de unga företagen, och kommer således inte gå in på branschspecifika

problem eller lösningar.

1.3 Definitioner och översättningar

Begreppet Liability of Newness har ingen väletablerad översättning till svenskan,

men kunde beskrivas som sårbarheter som nya företag lider av. Även Assets of Newness (fördelarna av att vara ny, egen översättning) och Liability of Adolescence

(sårbarheten av att vara ung, egen översättning) saknar vedertagna översättningar, och

kommer att behandlas mer ingående i litteraturgenomgången.

Nationalencyklopedin definierar en intressent som en ”person som är engagerad och

ekonomiskt intresserad i viss verksamhet eller visst företag.” (Nationalencyklopedin

2015)

Att definiera en organisations livslängd kan låta enkelt, men att använda den första

definitionen man kommer på kan leda till vilseledande resultat. Ofta definieras

organisationens livslängd som tiden den tillhör en viss population. Vanligtvis är det lika

med tiden mellan grundandet och upplösandet av organisationen, men likväl kan

organisationen tillträda populationen från en annan population (t.ex. byte av bransch

eller geografiskt område). Att tillträda populationen som en ny organisation (de novo)

eller som en existerande organisation (de alio) innebär skillnader i resurser och därmed

också livslängden. (Carroll & Hannan 2000, s. 284-285) Många av studierna som

kommer att hänvisas till använder registreringen för de lokala myndigheterna som en

signal för födseln av ett företag, fastän själva organisationen kunnat vara i samma

form redan en tid och verksamheten påbörjats länge sedan.

4

Att definiera organisationens död är inte alls enklare. Att verksamheten upphör kan

bero t.ex. av en fusion av två framgångsrika företag eller (mer sannolikt) konkurs. I

denna avhandling kommer jag att följa Shepherd, Douglas och Shanley (2000), som

definierar dödligheten som att företaget inte kan återhämta sig från insolvens och

därmed går i konkurs (egen översättning).

1.4 Struktur

Efter inledningen kommer tidigare forskning att gås igenom i formen av en

litteraturgenomgång. Huvuddelen av litteraturstudien kommer att behandla Liabilities

of Newness-konceptet, dvs. vilka nackdelar företagens unga ålder medför. Avsnittet över

Liabilities of Newness delar sårbarheterna i tre huvudgrupper, och går igenom den

väsentliga forskningen som gjorts under de senaste 50 åren. Efter att nackdelarna av att

vara ny har presenterats, redogör jag i avsnitt 3.2 över sätt att bekämpa Liabilities of

Newness.

I avsnitt 3.3 presenterar olika teorier som ifrågasätter det ursprungliga Liabilities of

Newness-konceptet. Kapitlet börjar med ifrågasättandet av forskningsmetoderna,

varefter koncepten Liabilities of Adolescence och Assets of Newness gås igenom.

Efter att de olika åldersrelaterade dödlighetsteorierna har presenterats kommer kapitel

4 ägnas åt diskussion. Avhandlingen sammanfattas i kapitel 5, där slutsatserna

presenteras.

5

2 FORSKNINGSMETOD

Denna kandidatavhandling är uppbyggd som en litteraturstudie. Som det nämndes i

inledningen, är utgångspunkten för avhandlingen Stinchcombes Liabilities of Newness-

koncept, och källorna som används här är främst artiklar som refererat artikeln.

Källorna för artikeln har sökts med hjälp av olika internetbaserade verktyg såsom Google

Scholar, EBSCO, ProQuest, ScienceDirect och Web of Science. Sökord som använts har

varit bl.a. ”Liabilities of Newness”, ”Liabilities of Adolescence”, ”Assets of Newness”.

Största delen av källorna dock hittats genom Google Scholar genom att granska vem som

refererat visa nyckelartiklar, samt vem som refererats i dessa nyckelartiklar. Därtill är

jag tacksam över litteraturförslag från handledaren Viveca Sasi samt opponenten Joakim

Exell.

6

3 LITTERATURGENOMGÅNG

3.1 Liabilities of Newness – de nya företagens sårbarhet

Figur 2 Ålderns påverkan på organisationens dödlighetsrisk enligt Liabilities of Newness-konceptet.

Hypotesen om nackdelarna med att en organisation är ung introducerades av

Stinchcombe 1965. Att unga företag generellt sett lider av en höjd dödlighetsrisk

accepterades av allmänheten, och empiriska studier som gjorts under senare år

bekräftade påståendet. I detta avsnitt kommer jag att gå igenom Stinchcombes

ursprungliga argument, senare teoretisk forskning kring temat samt empiriska studier

om på vilket sätt åldern på ett företag ökar dödlighetsrisken.

Hannan (1998) formaliserade Liabilities of Newness–konceptet på följande sätt:

Dödlighetsrisken för en organisation [...] avtar enformigt med tiden. Antagandet baserar

sig på två hjälpsatser: Organisationens förmåga ökar monotont med dess ålder. Orsaken

till detta är att organisationens samlade kunskaper också ökar monotont med dess ålder,

men organisationens interna friktion varierar inte med tiden. Därtill förbättras

organisationens strukturella position med dess ålder, då kvaliteten av organisationens

externa relationer ökar monotont med dess ålder. (s. 139–142)

Hannan och Freeman (1977) ser på nyhetens belastning från populationsekologiska

synvinkeln, och hävdar att många nya organisationer försöker gå in på nischer som redan

blivit fyllda av konkurrenter som har överlägsna sociala, ekonomiska och politiska

resurser.

Dödlighe

tsgrad

Ålder

7

3.1.1 Intern ineffektivitet

Organisationer lär sig från sina utföranden på samma sätt som mänskor: ju mer man gör

en viss sak, desto bättre blir man. Genom att idka sin verksamhet en längre tid blir

företagen mer effektiva, och effektivitet gör att det är mindre sannolikt att företagen

misslyckas. (Baum & Shipilov 2006) Unga företag saknar denna erfarenhet, som igen

bidrar till att de är ineffektiva i de dagliga processerna. (Aldrich & Auster 1986) Bristen

på erfarenhet påverkar alla delar av företagets verksamhet, då de måste komma med nya,

effektivare sätt att arbeta. I gamla organisationer är det de gamla innehavarna av roller

som lär de nya, medan nya organisationer antingen måste klara sig med mer allmänna

kunskaper som individen lärt sig utanför organisationen, eller investera i att utbilda

dessa individer. Att skapa nya roller inom organisationen, bestämma deras ömsesidiga

relationer samt att sporra individer till maximal prestanda innebär också höga kostnader

för de nya företagen. Implementeringen av standardiserade sociala rutiner är av stor

nytta, men kan inte ske omedelbart utan uppstår och utvecklas med tiden. (Stinchcombe

1965)

Att ha en initiativrik och ansvarskännande personal anses också som väsentligt

(Stinchcombe 1965), men det kan vara svårt att förverkliga då rekryteringen av ny

personal också lider av företagets brist på erfarenhet (Carayannopoulos 2009) och

legitimitet.

Ett annat problem för unga företag är ofta tillgängligheten, dvs. att deras produkter och

tjänster är tillgängliga för kunder då och där kunderna eftertraktar dem. Nagy, Blair och

Lohrke (2014) påpekar att de nya företagens storleks- och budgetmässiga resurser kan

skapa hur efterfrågan ska tillfredsställas. Då entreprenörer enligt dem ofta försöker hålla

företaget så kostnadseffektiva1 som möjligt kan vikten av att ha ”rätta outputs” försakas

och kunderna bli utan det de vill ha då och där de vill ha produkten.

1 Från engelskans ”lean”.

8

3.1.2 Legitimitet och bristfälliga nätverk

Att nya organisationer har mindre nätverk än de gamla påverkar deras verksamhet på

många olika sätt. De nuvarande kunderna vet hur de använder, beställer och allmänt går

till väga med produkten, medan kundernas medvetenhet om nya organisationer och

deras utbud är begränsat. (Stichcombe 1965) Då intressenterna redan byggt upp

förhållanden med existerande organisationer kan kostnaden att byta partner vara högre

än den potentiella nyttan av det nya alternativet.

Dessutom är befintliga sociala nätverk också en viktig källa till legitimitet. Intressenter

har ytterst begränsade möjligheter att evaluera ett nytt företag om detta inte kan uppvisa

meriter. (Aldrich & Fiol 1994) Vid osäkerhet kan relationerna mellan aktörer fungera

som en grund för bedöminingen.

Att etablerade (och därmed tillförlitliga) organisationer väljer att introducera ett

bytesförhållande med ett nytt företag kan anses som en bekräftelse för det nya företaget

och dess aktiviteter. Detta kan enligt Stuart, Hoang och Hybels (1999) leda till ökad

legitimitet.

Aldrich och Fiol (1994) delar in legitimitet i två delar, nämligen den kognitiva

legitimiteten och den sociopolitiska legitimiteten. Med kognitiv legitimitet avses

spridningen av information om ett nytt företag. Den högsta formen av kognitiv

legitimitet har enligt dem uppnåtts då den nya produkten, processen eller tjänsten tas

för givet.

Den andra delen som Aldrich och Fiol (1994) nämner, den sociopolitiska legitimiteten,

betyder acceptans från nyckelintressenter, dvs. allmänheten, de viktigaste

opinionsbildarna och tjänstemän. De hävdar att entreprenörens uppgift är att försöka

dölja produktens innovativitet och den utmaning som innovativiteten ställer för

konkurrenterna, men ändå samtidigt framställa den som tillräckligt olik för att uppvisa

komparativa fördelar.

En viktig aspekt som bör tas i beaktande är att legitimitet inte baserar sig på fakta, utan

är en subjektiv åsikt som organisationen själv inte kan bestämma. Denna subjektiva åsikt

bestäms av intressenten när den har tillräckligt med information till sitt förfogande, som

nya organisationer sällan har p.g.a. deras bristfälliga meriter. (Suchman 1995) Eftersom

legitimiteten baserar sig på en subjektiv syn kan nykomlingen försöka påverka andras

9

uppfattning genom s.k. ”inramning”2 av innovationen. En innovation kan verka mer

trovärdig om den presenteras på ett tillräckligt abstrakt sätt, så att den ”inramas”

tillräckligt brett för att omfatta existerande kunskap (Aldrich & Fiol 1994).

Parsons och Jones (1960, citerad av Suchman 1995) hävdar att resurser oftast bjuds ut

för organisationer som verkar ”önskvärda, vederbörliga eller passande” (egen

översättning). Att till synes anpassa sig till existerande normer är särskilt viktigt i

branscher där (1) produkten är rik på information (t.ex. utbildning) eller symbolik (t.ex.

märkesvaror); (2) produkten är riskfylld (t.ex. läkarvård); (3) förhållanden mellan

producenten och konsumenten ofta är långvariga eller (4) organisationernas

målsättningar är politiska (Hannan & Freeman 1984, egen översättning).

Att få kunderna övertygade om den nya organisationen och dess produkter är en lång

och osäker process (Aldrich & Fiol, 1994), och att använda reklam för att öka

konsumenternas medvetande är också både dyrt och har en stor avkastningsvarians då

organisationens marknadskännedom kan förväntas vara begränsad då organisationen är

ny (Shepherd, Douglas & Shanley 2000).

3.1.3 Marknadsmotstånd och inträdesbarriärer

Aldrich och Auster (1986) nämner flera hinder som kan relateras till den marknad som

de nya företagen försöker ta sig in på. Utöver starka varumärken och etablerad

marknadsacceptans kan nya organisationer konfronteras t.ex. av underprissättning där

produkten säljs på en nivå som inte täcker dess självkostnad med avsikten att få ut den

nya konkurrenten ur marknaden. Därtill kan vertikal integration också användas, där det

nya företaget blockeras från att använda vissa råvaror eller försäljningskanaler för deras

produkt.

Även inträdesbarriärer kan ofta hindra eller påverka nya företagens framgång. Aldrich

och Auster (1986) hävdar att existerande organisationer ofta skyddas av staten. Enligt

dem kan barriärerna existera i form av tullmurar och importkvoter, exportsubventioner,

skattelättnader och t.o.m. militärinterventioner. Därtill påverkas företagen av

regleringar i bl.a. arbetar- och produktsäkerheten, miljöskyddslagar m.fl., som kan vara

väldigt tids- och resurskrävande för ett nytt företag att uppfylla vid sidan av sin egentliga

uppgift, d.v.s. skapandet av en framgångsrik produkt eller tjänst.

2 Från engelskans ”framing”.

10

3.1.4 Andra aspekter kring nya företagens sårbarhet

Även om både de interna och externa delarna av LoN påverkar företagens

fortlevnadsgrad, väcktes intresset för andelarnas proportionella vikt av Singh, Tucker

och House (1986). Deras studie baserade sig på förhållandet mellan interna

omformuleringsprocesser och extern legitimitet och gick ut på att jämföra dödligheten

bland frivilligorganisationer i Torontoområdet i Kanada. Singh et al. kunde i sin studie

visa att anskaffning av extern legitimitet (t.ex. via listning i ett organisationsregister eller

ökad styrelsestorlek) har en signifikant betydelse för dödligheten, medan ändringar i

internstrukturen av organisationerna (frånsett byte av VD) inte ledde till en signifikant

förändring i fortlevnaden. Det är dock värt att märka att studiens relevans för

entreprenörskapsforskning kan ifrågasättas då Singh et al. undersökte

frivilligorganisationer utan en vinstdrivande målsättning. (Singh et al. 1986)

Empirisk forskning (se t.ex. Thornhill & Amit 2003; Amburgey, Kelly & Barnett 1993)

visar att det inte är organisationens ålder i sig som påverkar dödligheten,

utan underliggande åldersrelaterade variabler (som behandlats i detta kapitel).

Thornhill och Amit resonerar att företagen utvecklar sig i olik takt och till olika nivåer,

och därmed är åldern i sig ingen mätare i sig, utan agerar främst som en företrädare3

för utvecklingen av interna processer i företaget. Därtill kom Amburgey et al. fram till

att förändringar inom organisationen kan leda till en ”återställning av LoN-

mätaren”4, dvs. att dödlighetsrisken ökar återigen då nya rutiner skapas.

Anmärkningsvärt här är att resultatet är motstridigt med resultatet av Singh et al.

(1986), som hävdade att ändringar i interna strukturen av företaget inte (frånsett

VD-bytet) skulle ha någon effekt på dödligheten.

Även om många studier (se t.ex. Freeman et al. 1983 eller Carroll & Delacroix 1982)

konstaterat att Liabilities of Newness som fenomen inte är branschberoende, har det

hittats skillnader både i dödlighetsgraden och i dess halveringstid branscherna emellan.

Freeman et al. (1983) studerade dödlighetsgraden för tre olika branscher:

halvledarindustrin, tidningsbranschen samt fackföreningar. Undersökningen visade att

branscherna hade dödlighetsgrader av olik storlek (bl.a. var risken mindre för

fackföreningar än företag i halvledarindustrin), men fenomenet existerade ändå i alla

3 Egen översättning från engelskans ”proxy”. 4 Egen översättning från engelskans ”resetting the liability-of-newness clock”

11

undersökta branscher även om omfattningen varierade. Även halveringstiden visade sig

skilja sig tydligt mellan dessa tre branscher.

Enligt Carroll (1983) innefattar LoN-argumentet främst problem inom interna

koordinationen och konsumenternas intresse, som leder till att dödligheten är större i

organisationer med informell struktur och många kunder. Exempel på sådana branscher

är bl.a. tjänste- och detaljhandelsbranscherna (Carroll 1983), som Brüderl, Preisendörfer

och Ziegler (1992) kunde bevisa ha en betydligt högre dödlighetsgrad i jämförelse till

andra branscher. Intressant nog hittades ingen korrelation mellan branschens

konkurrensnivå och dödlighetsgrad.

Henderson (1999) studerade om företagsstrategin hade någon inverkan på dödligheten

hos unga företag. Studien gick ut på att dela företagen i två: teknologiföretag som hade

produkter som huvudsakligen baserade sig på internt utvecklade och företagsspecifika

teknologier (t.ex. Apple) samt standardbaserade företag som främst litade på externt

utvecklade teknologier som inte var unika för företaget (t.ex. Compaq och Dell). Möjliga

vinster för företag med egen teknologi ansågs som potentiellt högre, men samtidigt

bedömdes de också att innebära en större risk. De möjliga vinsterna kunde också antas

kapitaliseras först efter en längre tid medan företag med standardiserade teknologier

hade både mindre risk (men därmed också mindre vinster) och snabbare återbetalning.

Hendersons (1999) studie uppvisade att ålderns effekt både på företagens dödlighet och

tillväxt beror på vilken teknologistrategi företagen väljer. Företag med en strategi som

baserade sig på egen teknologi visade en växande funktion för både risk och avkastning,

dvs. en ökad dödlighet för äldre företag – en klar motsägelse till Liabilities of Newness.

Företag med standardbaserade strategier hade under sina första år en dödlighet som

motsvarade konkurrenterna med egen teknologi, men kunde i enlighet med LoN-teorin

minska på dödlighetsrisken med tiden.

Shepherd, Douglas och Shanley (2000) delar Liabilities of Newness i tre delar, nämligen

nyheten för marknaden, i produktionen och för ledningen (egen översättning). Deras

hypotes är att belastningen är främst beroende av nyhetsgraden som är associerad med

företaget, och att dödlighetsrisken stiger med nyhetsgraden för varenda av dessa

dimensioner samt antalet av dimensioner där nyheten existerar. Med tiden minskar

nyhetsgraden i alla av dessa dimensioner genom företagets inlärning och den

informationsspridning som företaget idkar. (Shepherd et al. 2000)

12

Shepherd et al. definierar nyhetsgraden för marknaden som i vilken grad kunderna är

orsäkra när det gäller företaget. Det nya företagets bristande meriter utgör en lucka i dess

legitimitet, som fungerar som en belastning i konkurrensen mot etablerade företag. Som

exempel nämns Nike, som trots icke-existerande meriter inom motorcykelindustrin

skulle gynnas av sitt rykte inom andra branscher. (Shepherd et al. 2000)

Nyheten i produktionen definierar Shepherd et al. som skillnaden mellan den

produktionsteknologi som företaget använder sig av jämfört med de teknologier som

produktionsavdelningen är bekant med. Nya organisationer medför nya roller för

anställda, och då det inte finns några mentorer som man kunde följa, kräver inlärningen

stora resurser. (Stinchcombe 1965; Shepherd et al. 2000)

Den tredje dimensionen Shepherd et al. nämner är nyheten för ledningen, som innebär

tre aspekter som krävs av en framgångsrik ledning. Ledningens roll i skapandet av

legitimitet är speciellt stor, då osäkerheten kring företaget och dess framtid är stor. Då

ledningens roll för företaget är stort, är kraven som ställs på ledningen också stora:

forskning har visat att det branschspecifika humankapitalet spelar en stor roll för

företagens överlevnad och tillväxt (Cooper, Gimeno-Gascon & Woo 1994). Samtidigt som

den branschspecifika kunskapen är viktig, betonas också erfarenhet av tidigare startup-

företag i företagets tidiga tillväxtfas. De inlärningsspecifika belastningar som

Stinchcombe (1965) lyft fram förekommer främst i nya företag, och hur man ska handera

dessa problem är något man lär sig genom erfarenhet. Därtill poängterar Shepherd et al.

också vikten av allmänna ledarskapskunskaper för att det nya företaget ska nå framgång.

Att unga företag har en högre dödlighetsrisk än gamla företag kan bero på olika orsaker.

Thornhill och Amit (2003) identifierade att medan gamla företag lider av oförmåga att

förändra sig i samma takt som omgivningen, kan problemen för unga företag mer ofta

hänvisas till brister i både ledningskunskaper och finansiellt kunnande.

En annan variabel som bör tas i beaktande vid forskningen är företagets storlek.

Liabilities of Smallness, som bl.a. Brüderl och Schüssler (1990) nämner, kan vara

signifikant eftersom stora organisationer kan antas ha mer resurser som säkerhet för

dåliga tider och effekterna av en möjlig nedläggning skulle också påverka en större grupp

intressenter. 5

5 Liabilities of Smallness och dess inverkan i dödligheten diskuteras i mer detalj senare i denna avhandling.

13

3.1.5 Sammanfattning över nyckelfynd

Sammanfattningsvis kan man säga att Stinchcombe med sin ursprungliga studie om

Liabilities of Newness hävdar att dödligheten för organisationer avtar enformigt med

tiden. Som grund till detta är den inlärning som kontinuerligt sker när företaget idkar

sin verksamhet. Även företagets legitimitet ökar med tiden, då det bygger sina nätverk

och skaffar meriter.

Ett annat hinder som nya företag ofta lider av är de krav som marknaden och

omgivningen har. Konkurrenter kan försöka utnyttja sin position som etablerade aktörer

och myndigheternas lagar samt regleringar kan bilda inträdesbarriärer som är svåra att

besegra.

3.2 Sätt att bekämpa sårbarheten

Orsakerna som påverkar de unga företagens dödlighet har undersökts i flera årtionden,

och även forskningsresultat kring sätt att minimera ålderns påverkan på dödligheten av

företag har framkommit. Precis som också forskningen kring orsakerna för en ökad

sårbarhet, har också forskningen kring botmedlen koncentrerat sig på den externa

omgivningen. Speciell uppmärksamhet har givits åt sätten att öka de nya företagens

legitimitet.

3.2.1 Informationsspridning

Som konstaterats i kapitel 3.1.2, har de existerande företagen en fördel i och med

kundernas kännedom om företaget samt de produkter och tjänster som de bjuder. Därför

anser Shepherd, Douglas och Shanley (2000) att det är väsentligt att de nya företagen

använder sig av informativ reklam och t.o.m. personlig försäljning för att bekämpa den

motsträvighet som kunderna känner mot det nya företaget p.g.a. brist på information.

De noterar dock att informationsspridningen är en investering med en lång

återbetalningstid – precis som också konstaterats i kapitel 3.1.2. Grunden till den långa

återbetalningstiden är att det potentiellt förbättrade ryktet eller ökade medvetenheten

inte nödvändigtvis genast leder till mer försäljning, utan fungerar främst som en

tilläggsresurs då företaget bygger upp starkare relationer med kunderna.

14

3.2.2 Sammankopplingar med andra organisationer

Aldrich och Auster (1986) föreslår som ett botemedel för de nya företagens problem att

samarbeta med etablerade organisationer. I sin artikel presenterar de tre alternativ,

nämligen franchising, långa kontrakt samt uppköp och sammanslagningar.

Gemensamt för alla tre alternativen är att även om vissa nackdelar bekämpas effektivt,

medför sammankopplingen också andra nackdelar, som t.ex. att förlora kontrollen och

bli mer beroende av externa makter.

3.2.2.1 Franchising

Nationalencyklopedin (2015) definierar franchising som ”ett affärskoncept som innebär

att en enskild företagare, franchisetagare, åtar sig att på visst sätt driva verksamhet

avseende t.ex. viss vara eller tjänst inom ramar som regleras i franchisingavtalet och som

tillhandahålls av ett större företag som franchisegivare. Franchisegivaren upplåter sitt

varumärke och andra kännetecken samt tillhandahåller viss service, bl.a. utbildning och

sortimentsval. För detta betalar franchisetagaren en avgift som vanligen står i relation

till omsättningen.” Samarbetet ger upphov till många skalfördelar, då stora delar av bl.a.

marknadsföringen och förvaltningen kan skötas av den etablerade partnern.

Därtill kan franchisetagaren också få legitimationsfördelar av samarbetet, och

standardiserade rutiner (som konstaterats var en brist för nya företag) kan fås från

franchisegivaren. Det finns dock också en nackdel med standarderna som får från

franchisegivaren; enligt Aldrich och Auster (1986) dikterar den etablerade partnern ofta

stora delar av verksamheten, och om dessa diktat (som kan vara allt från

öppenhållningstider till prissättning) inte möter omgivningens krav kan resultaten bli

dystra. Farorna av franchising bekräftas i studien av Brüderl et al. (1992), som visade att

unga företag med franchisingavtal t.o.m. hade en högre dödlighet än unga företag utan

motsvarande sammankoppling. De spekulerar över franchisegivare som använder

franchisekopplingen som ett ”experiment” eller för att tjäna ett speciellt syfte, och

därefter lämna franchisetagaren utan stöd när experimentet eller syftet uppfyllts.

15

3.2.2.2 Långvariga kontrakt

Långvariga kontrakt är en annan form av samarbete med mer etablerade organisationer,

men med potentiellt mindre restriktioner än med franchising. Aldrich och Auster (1986)

beskriver långvariga kontrakt som ett sätt att undvika kontinuerlig tävlan om resurser

med andra företag från samma nisch. De hävdar att lönsamheten av långvariga kontrakt

beror främst på volatiliteten och konkurrensen inom marknaden, då kontrakten ändå i

viss mån begränsar företagets rörlighet. Detta kan betyda allvarliga

konkurrensnackdelar ifall marknadsdynamiken förändras och kontrakten inte möjliggör

förändringar.

3.2.2.3 Uppköp och sammanslagningar

Det sista sättet att undvika nyhetens belastning är enligt Aldrich och Auster (1986)

företagsuppköp och –sammanslagningar. Samtidigt är det också en självlikviderande

process ifall det nya företaget uppslukas av den andra parten, som kunde tänkas vara

mer allmänt än att ett nytt företag köper ett etablerat företag.

3.2.3 Sammanfattning över nyckelfynd

Metoderna som nya företag kan använda för att bekämpa LoN innebär främst sätt att

öka på företagets legitimitet. Det första, och möjligen också uppenbaraste sättet är att

sprida information om företaget och dess aktiviteter. Nackdelen med

informationsspridningen kan dock vara ineffektivitet och höga kostnader, då företaget

inte p.g.a. bristfällig marknadskännedom nödvändigtvis kan kanalisera resurserna

optimalt.

Förutom att sprida information om deras aktiviteter genom t.ex. reklam, kan företaget

också söka fördelar från samarbete med andra företag. Det bör dock märkas att även

dessa metoder har sina nackdelar, då företaget kan förlora den flexibilitet som ofta

kännetecknar nya organisationer, och samtidigt bli mer beroende av externa parter.

16

3.3 Ifrågasättandet av den avtagande företagsdödligheten

Under senare år har det populära konceptet om en monotont avtagande dödlighet

kritiserats från flera håll. Kritiken riktar sig främst åt möjliga forskningsfel och har

resulterat i delvist tävlande koncept, men själva orsakerna till den spekulerade avtagande

dödligheten (som t.ex. legitimitetsbrist) har inte ifrågasatts.

3.3.1 Heterogenitet av konstanta dödlighetsgrader

Figur 3 Hur den heterogena konstanta dödlighetsrisken påverkar medelrisken för en observerad population.

Fichman och Levinthal (1991) lyfter upp en intressant alternativteori som förklaring för

den monotont avtagande dödlighetsrisken som tidigare forskare funnit. I stället för att

en population av unga organisationer skulle ha en gemensamt avtagande dödlighetsrisk,

skulle det faktiskt handla om en heterogen population med olika konstanta

dödlighetsrisker som leder till en synes avtagande dödlighetsgrad för populationen. Ifall

populationen består av organisationer med en konstant hög dödlighetsrisk och

organisationer med konstant låg dödlighetsrisk, kommer döden av organisationer med

hög risk och överlevandet av organisationer med låg dödlighetsrisk leda till en avtagande

funktion som till synes skulle visa att dödligheten bland organisationer skulle avta med

tiden fast ingen tidskorrelation skulle existera. Teorin är beskriven i figur 3, där

mörkröda linjerna beskriver organisationer som p.g.a. en hög dödlighetsrisk dör tidigt,

medan de ljusa linjerna beskriver organisationerna med en låg dödlighetsrisk. Den blåa

17

linjen i grafen visar medelrisken, som avtar samtidigt som organisationerna med hög risk

utesluts från statistiken.

Lösningen som Fichman och Levinthal (1991) presenterar är en noggrann kontroll över

möjliga heterogenitetskällor för populationen. Därtill måste den observerade tiden vara

tillräckligt lång för att kunna säkerställa att dödlighetsrisken är en variabel i stället för

en konstant.

3.3.2 Metodologiska fel i tidigare forskning

Som skildrats i del 3.1.4, lider många nya företag också av Liabilities of Smallness. I tidig

forskning skildes nackdelar som uppstod från storleken inte från åldersrelaterade

nackdelar, som snedvred resultaten i forskningen. Bl.a. Ranger-Moores (1997) studie

visade motsatta resultat för dödligheten av försäkringsbolag då storleken och

populationens täthet mättes. Om storleken av bolagets tillgångar inte räknades med

uppvisades en stark nackdel av nyhet, medan dödlighetsgraden var stigande då storleken

av företagen medräknades.

Ett annat fel i tidigare forskning som Ranger-Moore (1997) skildrar är modellerna som

använts. Ifall modellen bara tillåter monotona funktioner kan t.ex. Liabilities of

Adolescence (som beskrivs i nästa kapitel) inte visas.

18

3.3.3 Liabilities of Adolescence – sårbarheten av att vara ung

Figur 4 Ålderns påverkan på organisationens dödlighetsrisk enligt Liabilities of Adolescence-konceptet.

Hannan (1998) definierar Liabilities of Adolescence på följande sätt: En organisation

med anlag6 har under sin immunitet en dödlighetsrisk som är konstant. Risken ökar

kraftigt efter immuniteten och sjunker därefter, men hålls på en nivå ovanför

immunitetstiden dödlighetsrisk. (s. 142)

Under de första årtionden efter Stinchcombes ursprungliga Liabilities of Newness

koncept (1965) togs den emot mer eller mindre obestritt, och största delen av empiriska

undersökningar som gjordes bekräftade Stinchcombes argument om en med tiden

sjunkande dödlighetsgrad för nya organisationer. Vissa avvikande studier publicerades,

men forskningen som Levinthal och Fichman (1988) gjorde ändrade dock saken: i deras

undersökning om förhållanden mellan revisorer och deras klienter märkte de att

dödlighetsrisken för förhållanden steg under de första åren och först senare började

sjunka.

Den s.k. ”smekmånaden” som Levinthal och Fichman (1988) introducerade kunde också

tillämpas till andra delar av organisationsteorin, däribland forskningen kring

åldersrelaterade dödligheten som Liabilities of Newness tidigare dominerat. Levinthal

och Fichman (1991) definierar smekmånaden som en fond av anlag som bl.a. inkluderar

tillit, finansiella resurser, psykologisk engagemang och sympati. Denna fond minskar

6 Egen översättning från engelskans ”endowed”

Dödlighe

tsgrad

Ålder

19

upplösningssannolikheten för organisationen vid början av förhållandet och

introducerar en s.k. ”smekmånad” som varar lika länge som fonden har tillgångar i sig.

Efter att ha initierat ett nytt förhållande kan intressenten ha svårt att medge att den gjort

ett fel i sitt ursprungliga beslut. De första investeringarna har två roller som påverkar

företagets överlevnad. Å ena sidan möjliggör investeringarna påbörjandet av

verksamheten och skyddar företaget från misslyckande. Å andra sidan kan de leda till

tilläggsinvesteringar om det ser ut som att misslyckandet skulle närma sig; investeraren

fortsätter att placera resurser eftersom hen tror att tilläggsinvesteringarna räddar

företaget från misslyckandet och således också hens ursprungliga investering. (Levinthal

& Fichman 1991)

Ju större den ursprungliga fonden är, desto längre torde smekmånaden då bli (allt annat

lika). (Levinthal & Fichman 1991) Brüderl och Schüssler (1990) tillägger att även

maximumet för dödlighetsrisken, dvs. toppen för riskbågen, torde vara lägre för

organisationer med större tillgångar.

Fichmans och Levinthals (1991) syn är dock inte helt motsatt till den tidigare

forskningen; den implicerar helt enkelt bara att dödlighetsrisken är minimal vid

begynnelsen av en organisation, men att den efter en viss tid når sin topp och sedan

minskar (i enlighet med tidigare forskning). Anlagen täcker bristerna i dess duglighet

tills smekmånaden är slut och organisationen måste anpassa sig till marknadens krav

eller upplösa sig. Därtill nämner de att problemet i tidigare forskning kanske inte varit

fel i metodiken eller analysen i sig, utan helt enkelt för långa mellanrum mellan

intervallerna i datan: likväl kunde resultaten bli missvisande ifall man med ett års

intervaller studerade om gymnasieelever var i ett förhållande.

Brüderl och Schüssler (1990) kom till samma slutsatser gällande en i början stigande och

därefter sjunkande dödlighetsrisk, men till skillnad från Fichman och Levinthal (1991)

anser Brüderl och Schüssler att det inte skulle finnas någon dödlighetsrisk under

smekmånaden eftersom företagets prestationer inte heller kan mätas och beslutsfattare

därmed avstår från att ge upp med försöket. Fichmans och Levinthals hypotes (1991) gick

ut på att dödlighetsrisken nog skulle vara betydligt lägre under smekmånaden, men att

fonden ändå inte kunde eliminera risken totalt.

I den empiriska studien som Brüderl och Schüssler (1990) gjorde kunde de konstatera

att dödlighetsgraden för ca 170 000 nygrundade företag i dåvarande Västtyskland steg i

20

början och sedan avtog, dvs. bildade en invers U-formad kurva. Den omfattande

undersökningen stärkte teorin av en smekmånad, då dödligheten för nygrundade

företagen inte var en icke-monoton funktion som Liability of Newness-forskningen hävt.

Även bolagsformen visade sig vara en signifikant variabel med tanke på dödligheten: ju

större initialinvestering som krävdes för grundandet av företaget, desto mindre

dödlighetsrisk. Detta förstärker argumentet att ursprungliga resurser som företaget har

till sitt förfogande skyddar dem från fördärv. En bekräftande studie gjordes också av

Strottman (2007).

Enligt Mitchell (1994) är företaget ej längre en ”kandidat för upplösning efter att den

skapat kommersiellt framgångsrika rutiner” (s.599, egen översättning). Mitchells

hypotes går hand i hand med Carrolls (1983) argument om att största delen av de

misslyckade företagen aldrig nådde någon framgång, utan kämpade utan framgång ända

tills bittra slutet. Thornhills och Amits (2003) resultat stöder också denna teori, då de

anser att ”yngre företag är mer sannolika att gå i konkurs om deras ursprungliga

tillgångar förbrukas förrän de har utvecklat och utnyttjat värdeskapande strategiska

fördelar” (s. 505, egen översättning).

3.3.4 Assets of Newness – fördelarna av att vara ny

Även om nya företag kan konstateras ha ett flertal nackdelar i jämförelse till mer mogna

organisationer har de också vissa konkurrensfördelar.

3.3.4.1 Inlärning och flexibilitet

Som konstaterats i kapitel 3.1.1, hamnar nya företag att lära sig mycket under sin

uppväxt. Det bör dock märkas att unga företag också har en fördel relaterat till

inlärningen, nämligen dess snabbhet: Autio, Sapienza och Almeida (2000) anser att

företag blir långsammare och långsammare i att lära sig när de blir äldre. Dessa fördelar

i inlärningen resulterar i en bättre förmåga att snabbt anpassa sig till nya och dynamiska

omgivningar jämfört med äldre företag. Slutsatsen understöds av bl.a. Stinchcombe

(1965) som anser att vissa grundläggande strukturer i organisationen kan bli ”tryckta” i

dess kultur och förbli fast omgivningen runtom organisationen skulle ändra sig. Nagy et

al. (2014) stöder också tanken om en ökad flexibilitet, och hävdar att nya företag väl kan

ha en konkurrensfördel i att attrahera och hålla kvar intressenter om de lyckas

skräddarsy sina produkter enligt kundernas behov.

21

3.3.4.2 Känslokongruens7

Som diskuterats i kapitel 3.3.2 kan den nya organisationens förhållanden börja med en

viss fond av tillgångar, som kan innebära positiva förhandsåsikter, tillit, finansiella

tillgångar och psykologisk engagemang (Fichman & Levinthal 1991, s. 443-444) som

skyddar företaget från första misslyckanden i affärsverksamheten.

Att intressenter värderar organisationer som redan kan visa meriter konstaterades i

stycke 3.1.2, men Choi och Shepherd (2005) hävdar att även ett motsatt förhållande

existerar. De påstår att nyheten av företaget kan öka hängivenheten, särskilt av s.k.

tidigare brukare8 som intresserar sig för nya idéer, produkter samt lösningar och

accepterar de möjliga risker som potentiella nyttan innebär. Det bör dock märkas att det

inte nödvändigtvis är den faktiska organisationsåldern som tidiga brukare intresserar sig

av, utan underliggande orsaker som bl.a. produktens nyhet och den överlägsna servicen

som nya metoder möjliggör. (Choi & Shepherd 2005)

3.3.4.3 Organisationsenergi

Ett annat särdrag som ofta kännetecknar nya företag är organisationens engagemang

mot det gemensamma målet. Nagy et al. (2012) anser att nya företagen har en fördel i

den emotionsdrivna förbindelsen mellan företaget och dess anställda. De introducerar

också en ny konstruktion, nämligen organisationsenergin:9 den uppenbara motivationen

och entusiasmen som bl.a. anställda visar för företaget, och som även noteras av ytterliga

intressenterna. De anser att intressenter ofta attraheras av organisationer som passar

deras emotioner; om intressenten attraheras av situationer med hög energi kan de

intressera sig i företag där det visas engagemang och begeistring.

7 Egen översättning från engelskans ”affective congruence” 8 Från engelskans ”early adopter” 9 Egen översättning från engelskans ”organizational energy”

22

3.3.5 Sammanfattning över nyckelfynd

Under 1980- och 1990-talen började motstridiga åsikter uppstå emot hypotesen om en

enformigt avtagande dödlighetsrisk. Efter att företagens storlek hade rensats från datan

och de studerade populationerna utvalts noggrannare visade flera studier att

dödlighetsrisken för nya företag inte är enformigt avtagande, utan också kan innebära

en sk. ”smekmånad” eller t.o.m. vara växande.

Liabilities of Adolescence –konceptet baserar sig på teorin om att företaget samlar en

fond av resurser, bl.a. finansiella och emotionella, som skyddar företaget under en viss

tid.

Enligt Assets of Newness –teorin har nya företag också vissa fördelar i tävlan mot

etablerade konkurrenter, nämligen ökad flexibilitet p.ga. snabbare inlärning samt

intressenternas större hängivenhet gentemot det nya företaget.

23

4 DISKUSSION

Även om det med ett relativt gott samvete kan konstateras att nya företagens ökade

dödlighetsrisk inte beror på deras ålder, kvarstår orsakerna för den spekulerade

avtagande dödlighetsrisken. På basis av det som forskats kan det fastställas att de

åldersspecifika orsakerna som presenterats i litteraturgenomgången nog existerar och

faktiskt ofta bidrar till döden av unga företag, även om Liabilities of Newness inte skulle

vara lika dominerande som åldrandets effekter på företagens dödlighet.

Landström och Lohrke (2015) lyfter upp intressanta punkter gällande framtida forskning

inom den åldersrelaterade dödligheten, och spekulerar bl.a. om teknologins inverkan på

de åldersspecifika för- och nackdelarna som företag berörs av. T.ex. att bygga det nya

företagets legitimitet kan vara både snabbare och enklare då synlighet lätt kan uppnås

med hjälp av internet. Om exempelvis en restaurang anses vara av god kvalitet av sina

första kunder kan restaurangen locka in flera kunder genom synlighet t.ex. på

TripAdvisor eller Facebook, där konsumenternas recensioner publiceras och företagen

rangordnas enligt bransch och medelbetyg.

Den accelererande teknologiutvecklingen har under det senaste decenniet börjat

omvandlingen av flera konsumentbranscher, där tjänster som Uber, AirBnB och

booking.com fått många kunder genom sina innovativa värdeskapande processer.

Traditionella problem som t.ex. kapitalanskaffning och marknadskommunikation har

blivit lättare att lösa och processerna har blivit kostnadseffektivare och framförallt mer

verksamma. De inlärningsfördelar som nya företag har konstaterats ha kan ge dem en

stor fördel i revolutionen av gamla branscher – det är knappast en tillfällighet att den

största spelaren i den högst aktuella omvandlingen av taxibranschen är Uber och inte

t.ex. den över 40-åriga San Fransisco Yellow Cab. I kölvattnet av Uber även har andra

färska konkurrenter som Lyft kommit med affärsmodeller som utmanar den status quo

som funnits i branschen.

Informationsspridningen, ett av sätten att bekämpa nackdelarna med att vara ny, som

presenterats i avsnitt 3.2, kan man lätt påstå att har blivit lättare genom utvecklingen av

teknologi och särskilt internet. Nätet är fullt med sökmotorer som ägnar sig bara åt

jämförelsen av produkter och tjänster (se t.ex. booking.com, vertaa.fi, blablacar.com) där

kunderna enkelt kan bedöma olika produkter. Å andra sidan bör det märkas att

jämförelsen ofta begränsar sig till priset, där etablerade företag kan ha en fördel bl.a.

p.g.a. inlärningskurvan och de inbesparningar som inlärningen medför.

24

Man kan också spekulera om internets roll som utvidgare av potentiella marknader.

Genom att bygga en nätsida kan ett nytt företag nå miljarder användare, vilket är en

radikal förändring från den tidigare situationen då en så stor utsträckning skulle ha krävt

enorma satsningar i företaget. Att så många potentiella kunder kan nås med en betydligt

mindre satsning än tidigare medför att nya företagen kan söka nischer som etablerade

konkurrenter inte lyckats tillfredsställa.

Ett av huvudproblemen som Stinchcombe (1965) presenterade för 50 år sedan gick ut på

inlärningen av en stor hop rutiner och processer. Utvecklingen av internettjänster har

dock resulterat i att en stor del av processerna utanför företagets kärnverksamhet kan

outsourcas till specialiserade företag i t.ex. redovisningsbranschen.

Även om den största delen av de nämnda orsakerna för åldersrelaterad dödlighet inte är

motstridiga, utgör stabilitetens och tillförlitlighetens roll för företagen en avvikelse. Den

tidiga undersökningen konstaterade att intressenterna värderar ”önskvärda,

vederbörliga eller passande” företag framför andra, medan senare resultat visar att vissa

också uppskattar nyheten av företaget eller produkten. Då utvecklingen av ny teknologi

försnabbas år efter år (se t.ex. Intel 2015), men bara en bråkdel av konsumenterna kan

klassas som tidiga brukare med särskilt intresse för produktens nyhet, måste företagen

hitta på ett sätt att få de potentiella kunderna att hänga med i utvecklingen. Klyftan

mellan tidiga brukare och den tidigare majoriteten, som bl.a. Moore (2014) diskuterar,

kan visa sig bli oöverkomlig, särskilt då den väsentliga tidiga majoriteten enligt Moore

främst litar på recensioner av sina jämlikar.

Företag med en etablerad användargrupp har det lättare med att implementera

innovationer i sitt produktutbud då de kan tvinga innovationerna till delvis motvilliga

kunder. Som exempel kunde t.ex. digitaliseringen av banktjänster i Finland anges. Det

kan med gott samvete konstateras att digitaliseringen leder till både förmånligare och

effektivare konsumtion av tjänsten, men samtidigt ogillar många kunder förändringen

från de traditionella fysiska kontoren i varje by till en virtuell omgivning med ett

heltäckande utbud av finansiella tjänster.

Att etablerade företag tvingar sina kunder att adoptera innovationer kan dock också

medföra fördelar för nya konkurrenter. De gamla företagen kan uppfattas negativt då

kunderna inte ges chansen att fortsätta sitt kundförhållande på det sätt de blivit vana

med. Ifall de nya företagen lyckas locka kunderna p.g.a. deras missnöje gentemot den

gamla leverantören, kombinerat med ett överlägset tjänsteerbjudande, kan en ytterlig

25

fördel av att vara ny uppstå. Nyckeln här är, enligt min uppfattning, att övertyga

konsumenterna om att det nya företaget erbjuder något som är betydligt bättre och/eller

billigare än den etablerade produkten.

För att vara marknadsledare krävs enligt Moore (2014) inte att produkten faktiskt är

överlägsen. I stället för att vara det bästa och billigaste alternativet räcker det att

produkten är ”tillräckligt bra”, dvs. ungefär på samma nivå som konkurrenterna. Jag

anser att Moores tankar går hand i hand med teorin om en organisationsenergi som Nagy

et al. (2012) presenterat. Jag anser att en fördel som nya företag har är motivationen att

skapa den överlägsna produkten. Marknadsledande etablerade företag har inget intresse

för att ändra på nuläget – det är ju de som drar nyttan av nuläget. Istället för att satsa

stora summor på forskning och utveckling av nya revolutionerande produkter räcker det

med att de imiterar innovativa företagen. Att skapa en produkt eller

värdeskapningsprocess som är svårt imiterbar eller långsam att imitera är nyckeln här.

För att återvända till Uber-exemplet från inledningen, kan det konstateras att även om

teknologisk och annan utveckling hjälpt för nya företag med tanke på deras överlevnad,

kvarstår de ursprungliga problemen som Stinchcombe presenterade för 50 år sedan. I

det presenterade fallet saknar Uber den sociopolitiska legitimiteten som Aldrich och Fiol

(1994) beskrivit och som presenterats i avsnitt 3.1.2. Verksamhetens laglighet har

ifrågasatts i många länder, inklusive hemlandet USA (Time, 2015). Taxibranschen som

Uber försökt inträda är i många länder reglerad, och särskilt i länder där

fackföreningarnas roll är stor (som t.ex. Frankrike) har motståndet varit stort. Dessutom

har de existerande konkurrenterna njutit av en stark marknadsacceptans, som Uber nu

måste försöka vinna. Att tidiga brukare tagit emot tjänsten med jubel är ett stort steg för

bolaget, men en ännu större klyfta har de att överstiga genom att få den s.k. tidiga

majoriteten med.

Jag presenterade i del 3.1.3 hur regleringen skapar inträdesbarriärer för nya företag. Å

andra sidan kan dessa inträdesbarriärer också ge en möjlig guldkant åt det nya företaget.

Uber fungerar från konsumentperspektivet i praktiken som en taxi: man beställer bilen,

den kör kunden från ställe A till B varefter skjutsen betalas. Dock har företaget lyckats

att kringgå många lagar och regleringar genom att utnyttja den teknologiska

utvecklingen och utforma en värdeskapande process som skiljer sig från traditionella

taxin. Samma tillvägagångssätt har använts också i andra branscher: AirBnB i

logibranschen, Coursera inom utbildningssektorn och Kickstarter inom finansindustrin.

26

Jag föreslår att nya företag kan dra nytta av existerande regleringar och lagar genom sin

höga anpassningsförmåga. Dixons (2012) ord beskriver situationen väl:

”Ett allmänt sätt att tänka på regleringen kring affärsverksamhet är analogin till

idrott: reglerna är bestämda på förhand, och spelarna följer dem. Riktiga regleringar

fungerar dock inte på samma sätt. Regleringen följer affärsverksamheten lika mycket

som affärsverksamheten följer regleringen.”10

Ifall företaget lyckas nå den kritiska kundmassan innan spelreglerna anpassas till den

nya konkurrenten kan det nya företaget ha en stor fördel på sin sida.

10 Egen översättning

27

5 SLUTSATSER

I inledningen presenterade jag tre forskningsfrågor som jag ville besvara, varav var om

de nya företagen har en ökad dödlighetsrisk p.g.a. deras unga ålder. Efter 50 år av

forskning kan man konstatera att även om nya företag otvivelaktligen har vissa nackdelar

som är mer eller mindre direkt åldersrelaterade, kan det inte dras någon slutsats att unga

företag skulle ha en högre dödlighetsrisk än de äldre. Tvärtom, har senare forskning

kunnat visa att äldre företag (ceteris paribus) har en förhöjd risk att dö.

Den andra forskningsfrågan jag presenterade var vilka de främsta åldersrelaterade

problemen för unga företag är. Å ena sidan saknar unga företag den koordination som

äldre företag har, som i sin tur leder till problem med effektiviteten. Å andra sidan syns

bristen på meriter också i konkurrensen; de nya företagen saknar ofta den legitimitet

som intressenterna är ute efter vid knytandet av nya kontakter, och etablerade

konkurrenter har både effektivitetsfördelar och de relevanta kontakterna för att

upprätthålla sin position.

Den tredje och sista frågan gick ut på att reflektera över sätt att bekämpa de tidigare

nämnda problemen. Det första sättet som rekommenderades gick ut på att sprida

information om det nya företaget för att skapa vetskap om produkterna som företaget

erbjuder. Därtill rekommenderas att det nya företaget utvärderar möjligheten till att

knyta starkare kontakter till etablerade företag, t.ex. genom franchising eller långvariga

kontrakt. Anmärkningsvärt är dock att de starkare kontrakten också kan eliminera den

relativt stora handlingsfriheten och anpassningsförmågan som nya företag allmänt

njuter av.

Syftet med denna kandidatavhandling är att öka förståelsen för de hinder som unga

företag möter. Jag anser att avhandlingen fyller detta syfte, men även vissa

begränsningar måste medges. Eftersom kandidatavhandlingen är en litteraturöversikt

uppvisades inga nya empiriska resultat. Dessutom kom jag inte åt en del av den

möjligtvis relevanta forskningen (t.ex. Brüderl, Preisendörfer & Ziegler 1996).

En klar brist i den nuvarande forskningen kring Liabilities of Newness är teknologins

inverkan i de åldersrelaterade problem som nya företag bekämpar. Då den teknologiska

utvecklingen försnabbas konstant och etablerade företag har konstaterats vara

långsammare att anpassa sig finns det orsak att tro på de nya företagens stora potential

28

då teknologin omvandlar branscher. Därför är mitt förslag för framtida forskning att

studera hur teknologin påverkar Liabilities of Newness.

De unga företagens stora roll i utvecklingen av vårt samhälle betyder att hindren de

möter också har relevans för utomstående. Om ett nytt företag går omkull bara p.g.a.

brist på legitimitet och inte produkten i sig, betyder det att vi som ett samhälle förspillt

våra resurser utan att få någon avkastning för det. Med resurser menar jag inte bara de

pengar som kunde ha använts till något annat, utan framförallt den energi och passion

som vissa av våra ljusaste hjärnor sätter på spel då de grundar nya företag.

29

KÄLLFÖRTECKNING

5 Places Where Uber Is Fighting for Its Life Right Now (2015). Time 8.12.2014. http://time.com/3623241/uber-battles/ Hämtad 28.10.2015

Aldrich, H. E., & Auster, E. (1986). Even dwarfs started small: Liabilities of age and size and their strategic implications. Research in organizational behavior, (8), 165-198.

Aldrich, H. E., & Fiol, C. M. (1994). Fools rush in? The institutional context of industry creation. Academy of management review, 19(4), 645-670.

Amburgey, T. L., Kelly, D., & Barnett, W. P.. (1993). Resetting the Clock: The Dynamics of Organizational Change and Failure. Administrative Science Quarterly, 38(1), 51–73.

Autio, E., Sapienza, H. J., & Almeida, J. G. (2000). Effects of age at entry, knowledge intensity, and imitability on international growth. Academy of management journal, 43(5), 909-924.

Barron, D. N., West, E., & Hannan, M. T.. (1994). A Time to Grow and a Time to Die: Growth and Mortality of Credit Unions in New York City, 1914-1990. American Journal of Sociology, 100(2), 381–421.

Baum, J. A., & Shipilov, A. V. (2006). Ecological approaches to organizations. S.R. Clegg, C. Hardy, T.B. Lawrence, W.R. Nord (red) The SAGE Handbook of Organisational Studies. London: SAGE Publications Ltd., s. 55-110

Bureau of Labour Statistics (2015). Entrepreneurship and the U.S. Economy. http://www.bls.gov/bdm/entrepreneurship/entrepreneurship.htm Hämtad 12.9.2015

Brüderl, J., Preisendörfer, P., & Ziegler, R.. (1992). Survival Chances of Newly Founded Business Organizations. American Sociological Review, 57(2), 227–242.

Brüderl, J., Preisendörfer, P., & Ziegler, R. (1996). Der Erfolg neugegründeter Betriebe: eine empirische Studie zu den Chancen und Risiken von Unternehmensgründungen. Berlin: Duncker & Humblot

Brüderl, J., & Schüssler, R.. (1990). Organizational Mortality: The Liabilities of Newness and Adolescence. Administrative Science Quarterly, 35(3), 530–547.

30

Carayannopoulos, S. (2009). How Technology-Based New Firms Leverage Newness and Smallness to Commercialize Disruptive Technologies. Entrepreneurship Theory and Practice, 33(2), 419-438.

Choi, Y. R., & Shepherd, D. A. (2005). Stakeholder perceptions of age and other dimensions of newness. Journal of Management, 31(4), 573-596.

Carroll, G. R. (1983). A stochastic model of organizational mortality: Review and reanalysis. Social Science Research, 12(4), 303-329.

Carroll, G. R., & Delacroix, J.. (1982). Organizational Mortality in the Newspaper Industries of Argentina and Ireland: An Ecological Approach. Administrative Science Quarterly, 27(2), 169–198.

Carroll, G. R., & Hannan, M. T. (2000). The demography of corporations and industries. Princeton: Princeton University Press.

Cooper, A. C., Gimeno-Gascon, F. J., & Woo, C. Y. (1994). Initial human and financial capital as predictors of new venture performance. Journal of business venturing, 9(5), 371-395.

Dixon, C. (2012). Regulatory Hacks. http://cdixon.org/2012/10/10/regulatory-hacks/ Hämtad 29.10.2015

Fichman, M., & Levinthal, D. A. (1991). Honeymoons and the liability of adolescence: A new perspective on duration dependence in social and organizational relationships. Academy of Management review, 16(2), 442-468.

Freeman, J., Carroll, G. R., & Hannan, M. T.. (1983). The Liability of Newness: Age Dependence in Organizational Death Rates. American Sociological Review, 48(5), 692–710.

Hannan, M. T. (1998). Rethinking Age Dependence in Organizational Mortality: Logical Formalizations 1. American Journal of Sociology, 104(1), 126-164.

Hannan, M. T., & Freeman, J.. (1977). The Population Ecology of Organizations. American Journal of Sociology, 82(5), 929–964.

Hannan, M. T., & Freeman, J.. (1984). Structural Inertia and Organizational Change. American Sociological Review, 49(2), 149–164

Henderson, A. D. (1999). Firm strategy and age dependence: A contingent view of the liabilities of newness, adolescence, and obsolescence. Administrative Science Quarterly, 44(2), 281-314.

31

Intel (2015). 50 Years of Moore’s Law. http://www.intel.com/content/www/us/en/silicon-innovations/moores-law-technology.html Hämtad 27.10.2015

Landström, H., Lohrke, F. (2015) New Advantage in Liability Sources in Entrepreneurial Firms: Assessing Progress and Exploring Possibilities. Group & Organization Management, 40, 121-124

Mitchell, W.. (1994). The Dynamics of Evolving Markets: The Effects of Business Sales and Age on Dissolutions and Divestitures. Administrative Science Quarterly, 39(4), 575–602.

Moore, G. (2014). Crossing The Chasm. New York: HarperCollins Publishers

Nagy, B. G., Blair, E. S., & Lohrke, F. T. (2014). Developing a scale to measure liabilities and assets of newness after start-up. International Entrepreneurship and Management Journal, 10(2), 277-295.

Nagy, B. G., & Lohrke, F. T. (2010). Only the good die young? A review of liability of newness and related new venture mortality research. Historical Foundations in Entrepreneurship Research, Cheltenham: Edward Elgar, 185-204.

Nationalencyklopedin (2015). Franchising. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/franchising Hämtad 23.10.2015

Nationalencyklopedin (2015). Intressent. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/intressent Hämtad 15.9.2015

Oliver, R. L.. (1999). Whence Consumer Loyalty?. Journal of Marketing, 63, 33–44.

Parsons, T., & Jones, I. (1960). Structure and process in modern societies, New York: Free Press.

Ranger-Moore, J.. (1997). Bigger May be Better, But is Older Wiser? Organizational Age and Size in the New York Life Insurance Industry. American Sociological Review, 62(6), 903–920.

Rogers, E. M. (2003). Diffusion of innovations. New York: Free Press.

Shepherd, D. A., Douglas, E. J., & Shanley, M. (2000). New venture survival: Ignorance, external shocks, and risk reduction strategies. Journal of Business Venturing, 15(5), 393-410.

32

Singh, J. V., Tucker, D. J., & House, R. J.. (1986). Organizational Legitimacy and the Liability of Newness. Administrative Science Quarterly, 31(2), 171–193.

Stinchcombe, A. L. (1965). Organizations and social structure. Handbook of organizations, 44(2), 142-193.

Strotmann, H. (2007). Entrepreneurial survival. Small business economics, 28(1), 87-104.

Stuart, T. E., Hoang, H., & Hybels, R. C. (1999). Interorganizational endorsements and the performance of entrepreneurial ventures. Administrative science quarterly, 44(2), 315-349.

Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and institutional approaches. Academy of management review, 20(3), 571-610.

Thornhill, S., & Amit, R. (2003). Learning about failure: Bankruptcy, firm age, and the resource-based view. Organization science, 14(5), 497-509.

Våldsamma protester mot Uber får Frankrikes inrikesminister att reagera (2015). Dagens Nyheter 26.6.2015. http://www.dn.se/nyheter/varlden/valdsamma-protester-mot-uber-far-frankrikes-inrikesminister-att-reagera/ Hämtad 3.9.2015