IP-only« ETT MAGASIN OM FIBER, FRAMTID OCH FRAMSTEG »

Hem till bynFiber gör det möjligt för unga att bo i norrbottnisk glesbygd

SÅ SKYDDAS NÄTETFölj med teknikerna som harfull beredskap dygnet runt

FOLKBILDNING OM FIBERStudiecirklar hett igenför nya nätanvändare

SÄKER VÄLFÄRDSjunet kopplar ihopvårdens alla aktörer

GLOBALA MÅL FÖR HÅLLBARHETDigitalt utanförskap måste byggas bort

3

Hem till byn ..................................................... 4

Nätets väktare ................................................10

Gamerz får efterföljare .................................16

Sveriges it-chefer arbetar i motvind .............18

I framkant: E-hälsa ......................................... 21

På väg mot världens mål ...............................22

Pionjärerna inom lokal-tv ..............................25

London – tur och retur ...................................27

PTS på fältet ................................................ 29

Att jobba på IP-Only .....................................32

Folkbildning för framtiden ............................33

Showroom i Uppsala .................................... 34

Säker välfärd ................................................ 36

Halland nära målet ........................................38

Digitalisering gäller hela företaget ............... 42

Lokalt vinner i längden ................................. 44

Här finns IP-Only .......................................... 46

Sveriges smartaste stad ................................ 48

Krönika Malin Karlzén ................................... 51

InledningsvisInnehåll

Projektledare: Emma Hermansson Omslagsbild: Sista sidan Björn Leijon Produktion: Progress PR och Turbin Repro: Turbin Tryck: Fridholm & Partners, 2017

NÄTETS VÄKTARE

V  I ÄR MED och lägger grunden för det digitala samhället. IP-Only har ambitionen att investera 15 miljarder kronor i bredbandsutbyggnad fram till år 2020 varav nästan hälften i gles- och landsbygd. Det är på landsbygden som de stora utmaningarna finns, och det är där som IP-Only gör sin kanske viktigaste insats. Det är precis vad som framgår

av reportaget på sidan 4 – det är fiber som gör att yngre personer med kvalificerade yrken kan flytta hem till avlägsna byar i Kalix kommun. Detsamma gäller på den halländska landsbygden – dit kan du följa med på sidan 38.

Steg för steg kämpar vi och andra mot målet – ett helt uppkopplat Sverige. Och det är då som det roliga börjar, nämligen att fylla nätet med meningsfullt innehåll och smarta tjänster som gör människors liv enklare och bättre. Också i detta fall är IP-Only med och driver utvecklingen. Inom ramen för det vi kallar Smart Fiberland har vi etablerat ett välfärdsnät där leverantörer av e-hälsotjänster kan nå medborgarna via en säker lina, alltså inte över det öppna Internet. Läs mer på sidan 36!

ANDRA EXEMPEL på vad som händer i det smarta fiberland som IP-Only utvecklar är publikt WiFi och så kallade IoT-sensornät. I Uppsala, där vi också har vårt huvudkontor, finns landets snabbaste publika WiFi, upp till 300 Mbit/sekund, där vem som helst kan koppla upp sig under tre timmar – helt utan kostnad. Följ med till vår hemstad på sidan 48.

I det här magasinet skildrar vi hela vår verksamhet – från modern teknik för att med precision och minsta åverkan lägga ned fiberkablar i marken till alla de framtida möjligheter som följer av digitalisering. Här finns grundläggande välfärd men också ny tv-underhållning med krav på nätsäker-het och prestanda. Vi skildrar även vårt eget säkerhetsarbete där nätet övervakas dygnet runt, året runt. Arbetet på IP-Onlys Network Operations Center beskrivs i text och bild på sidorna 10–15.

Vare sig du är privatperson, beslutsfattare eller representerar en organisation eller ett företag – trevlig läsning!

Henrik Ringmar,vd IP-Only

Välkommen till IP-Onlys magasin!

” I det här magasinet skildrar vi hela vår verksamhet – från dikesgrävning till alla de

framtida möjligheter som följer av digitalisering.”

HEM TILL BYN4

10

Unga och entusiastiska nybyggare har fått den lilla byn Påläng i glesbygden utanför Kalix att sjuda av liv igen. Vad möjliggör för unga familjer att bo ensligt och naturskönt och samtidigt ha krävande jobb inom vård, utbildning och media? Svaret är ett enda ord: Fiber.

”Var modig och nyfiken”

51

4 5

HEM TILL BYN

Unga och entusiastiska nybyggare har fått den lilla byn Påläng i glesbygden utanför Kalix att

sjuda av liv igen. Vad möjliggör för unga familjer att bo ensligt och naturskönt och samtidigt ha

krävande jobb inom vård, utbildning och media? Svaret är ett enda ord: Fiber.

SA

BIN

A N

ILSS

ON

PÅLÄNG. ELLER PÅLÄNGE, i vissa fall Puling. En by med omkring 350 invånare. Längs Storvägen som går som en pulsåder genom byn finns någonting som känns som… kan-ske inte ett centrum, men ett slags kärna. Här finns ett missionshus, en kombinerad

förskola och Folkets hus som dessutom inrymmer en något oväntad yogastudio. På andra sidan Storvägen står brevlådan och en anslagstavla där glesa lappar informerar om föreningsmöten, den kollektiva bastuns öppethållande och en lådhurts som någon vill sälja till högstbjudande.

Pulsåder, förresten. Faktum är att det inte är så mycket till puls i Påläng: någon enstaka bil passerar, en stövare glor från sin hundgård. I övrigt är det lugnt. Idylliskt och väldigt lugnt. En gång fanns här både konsumbutik och skola, men sedan ett tiotal år tillbaka finns närmaste mjölkliter i centralorten Kalix en och en halv mil bort. Detsamma gäller skolan.

Beskrivningen av Påläng stämmer in på ett otal byar på den svenska landsbygden. I många fall markerar nedmonteringen av lokal service starten på, eller kanske snarare accelerationen av en successiv avfolkning där framför allt de yngre flyttar till städerna. Men i Påläng ser det inte riktigt ut så. Här har det blivit allt svårare att hitta hus som är till salu och på sista tiden har snitt-åldern i byn börjat sjunka.

– Framför allt är det folk som flyttar tillbaka hem till Påläng när det börjar bli dags för hus, säger Oskar Lund-ström, 34, som sedan tre år bor i ett nyrenoverat äldre hus invid Storvägen med sin sambo, Sabina Nilsson, 27 år, som växte upp i huset.

– Tidigare, när vi bodde i lägenhet i Luleå, åkte vi ofta till Påläng på lediga stunder för att njuta av naturen och lugnet. Här hade min sambo både sina föräldrar och

sin häst och när det började bli dags att flytta till större kunde vi knappast hitta någonting bättre.

OSKAR LUNDSTRÖM arbetar som lärare i idrott och hälsa inne i Kalix och hans sambo arbetar i Luleå en timmes väg från Påläng. Båda har de med jämna mellanrum möjlighet att jobba hemifrån, men då gäller det att uppkopplingen mot nätet funkar som den ska – och det gör den oftast. Än så länge är det ADSL, bredband via det gamla kopparnätet, som gäller i de många småbyarna i Kalix kommun.

– I skolan där jag arbetar lägger vi upp allt material i molnet vilket gör att det oftast funkar bra att sitta hem-ma och rätta prov, lägga upp uppgifter och annat, säger han. Det brukar gå bra så länge inte en timmerbil har kört ner en kopparledning vilket inte är alltför ovanligt.

Men för Oskar Lundströms sambo, som är journalist på en näringslivssajt där tempot är högt, kan det vara frustrerande att det tar sådan tid att ladda upp stora bilder för att inte tala om rörligt material.

En stabil fiberuppkoppling står sedan länge högt upp på önskelistan i Påläng och under våren 2018 ska instal-lationen vara klar. Men det var ingen självklarhet när Oskar och hans sambo flyttade in för tre år sedan.

– Inne i Kalix var det på gång med fiberutbyggnad men vi var långt ifrån säkra på hur det skulle bli här.

Paret engagerade sig i byaföreningen och ganska snart hade Oskar Lundström blivit en av de drivande i just bredbandsfrågan. För att undersöka intresset i byn delades lappar ut i alla brevlådor och en övertygande majoritet sade sig vara intresserade. Ett stormöte an-ordnades i byns gymnastiksal och entusiasmen var stor, men många hade frågor.

– Jag blev utsedd till kontaktperson, det var mig de fick komma till om de undrade över någonting.

”Påläng var som många småbyar en avfolknings-bygd men nu är

det svårt att få tag på hus här,” säger Oskar Lundström,

Pålängsbo sedan tre år.

»

6 7

Genombrottet kom i februari 2017 då Kalix kommun tecknade ett samverkansavtal med IP-Only om en fiber-utbyggnad med målsättningen att mer än 95 procent av kommunens cirka 16 500 invånare ska ha tillgång till snabbt och stabilt fibernät senast år 2020.

– Det är efterlängtat, säger Oskar Lundström. Bara en sådan sak som att jag kommer att kunna streama fotboll samtidigt som Sabina kollar på tv utan att det börjar lagga – eller att vi slipper be våra vänner stänga av WiFi när det är filmkväll.

Men ännu viktigare är att invånarna i Påläng nu kom-mer att ha samma förutsättningar som boende i större samhällen. De är delaktiga i den digitalisering som i allt större utsträckning präglar samhället, med samhälls- och välfärdstjänster, möjligheten att studera och arbeta på distans och så vidare.

– Påläng är en fantastisk plats att leva på. Vi har den underbara naturen med fiske, jakt och skoteråkning precis inpå oss och just det där som många är ute efter,

tidigare och visste hur vackert det var, och när vi gick på visningen blev även Nils förälskad.

Från början var tanken att det befintliga huset skulle rustas upp, men ganska snart stod det klart att behoven av renoveringe var större än vad som hade framkommit till en början.

– Fuktskadan i köket och möglet i golvisoleringen i hallen hade vi klarat av, men när vi rev upp golvet i vardagsrummet visade det sig att backen var som en sjöbotten och att alla golvbjälkar var dyblöta.

Konsultation med en byggfirma visade att huset visst gick att rädda, men att kostnaden skulle bli ungefär densamma som för att bygga nytt.

– På ett sätt kändes det jättetråkigt att inte renovera eftersom gamla hus ger en speciell känsla, men ett nytt

hus skulle ge helt andra möjligheter, säger hon. Till exempel ville vi ha stora fönster ut mot vattnet, och det hade inte de bärande väggarna på det gamla huset klarat – nu får vi vår utsikt!

I väntan på att huset ska bli klart för inflyttning bor Matilda Nilsson och Nils Wikström kvar i lägenheten inne i Kalix. I stort sett varenda ledig stund ägnas åt husbygget och fastän det är stimulerande att se sitt nya hem växa fram längtar de till våren 2018 då bygget beräknas vara färdigt.

– Matilda har växt upp i Påläng. Jag kommer från ett mer centralt bostadsområde, men har i alla år ägnat mycket tid i familjens stugor och varit mycket ute i naturen. Nu får vi snart lugnet och närheten till naturen som vi längtat efter samtidigt som vi har nära till jobbet.

men det är nog ännu fler som tvekar inför att flytta ut på landet om det innebär att man riskerar att hamna utanför det digitala samhället.

I UTKANTEN AV BYN, ett par kilometer bort från den relativa pulsen i centrala Påläng, pågår byggandet av en stor, modern villa. I dagsläget ser den lite ensam ut – om man bortser från ett litet torp där ingen bor är det nog uppemot 500 meter till närmaste granne. Det var våren 2016 som Matilda Nilsson, 25, och Nils Wikström, 33, upptäckte tomten där deras drömboende nu håller på att ta form.

– Det började med att en bekant till en släkting hade hört ryktas om att ett gammalt hus vid Pålängeån var till salu, säger Matilda Nilsson. Jag kände till platsen sedan

Matilda Nilsson och Nils Wikström hör till den nya generation som väljer att bygga sin framtid på den norrbott-niska landsbygden.

Fotbollskväll med kompisarna i tipsgänget. När fibern är på plats är det fritt fram att fingra på mobilen utan risk för att streamingen ska börja lagga.

Oskar Lundström ser fram mot fiber i Påläng våren 2018.

”Vi ser ju redan nu att läkare som

har bakjour måste kunna göra avancerade

bedömningar även när de är hemma. Det blir allt viktigare i och med att vården digitaliseras.”

NILS WIKSTRÖM, ST-LÄKARE, OM VIKTEN AV SNABBT OCH SÄKERT BREDBAND

»

8 9

I FEBRUARI 2017 tecknade Kalix kommun ett samverkansavtal med IP-Only som innebär att minst 95 procent av alla hushåll och företag kommer att få erbjudande om fiberanslut-ning. Det talar för att Kalix, till skillnad från många av landets kommuner, kommer att nå regering ens bredbandsmål.

Men vägen dit har varken varit slät eller spikrak, berättar Kenneth Björnfot. Man insåg tidigt att för den moderna människan är tillgång till snabbt och stabilt bredband i stort sett lika viktig som vägar, vatten och elektricitet. Centralorten var inget problem, där behöver marknadskrafterna ingen hjälp på traven, men inget kommersiellt företag var intresserat av att bygga ett fibernät som når ut till de många byarna på landsbygden.

Lösningen fick bli ett kommunalt aktiebolag som fick i uppgift att, med bredbandsbidrag från landsbygdsprogrammet, förse hela kommunen med fiber.

– Vi hade blivit beviljade 21 miljoner i

Bredbandsutbyggnaden är i full gång i Kalix kommun. Före utgången av år 2019 kommer minst nio av tio kommuninvånare att ha fått erbjudande om fiberanslutning.

– Det innebär att Kalixborna får samma digitala förutsättningar som de mest uppkopplade storstäderna, säger en påtagligt nöjd Kenneth Björnfot, stabsansvarig för it och information på Kalix kommun.

”Nu tar vi den digitala ledningen

här uppe i norr”

Både Matilda Nilsson och Nils Wikström arbetar på Kalix sjukhus, hon som sjuksköterska och han som ST-läkare. Eftersom det är krävande arbeten med stort ansvar och oregelbundna arbetstider känns just lugnet i Påläng oerhört värdefullt, en uppfattning som de delar med alltfler.

– Det är ju en trend som blivit starkare på senare år att man värderar ett hälsosamt liv i harmoni med naturen. Här kan vi spontanidrotta oavsett årstid, vi kan plocka svamp och bär, och från vår egen tomt kan vi vara ute i skärgården inom loppet av minuter, säger han.

Men, erkänner de båda, allt med flytt- och hus-planerna var egentligen inte riktigt så genomtänkt som det borde ha varit.

– Vi fastnade för läget och tänkte inte alls på det här med uppkoppling, säger Matilda Nilsson. Vi har ju inte ens kommunalt vatten, så när vi fick höra att man ska bygga fiber i Påläng var vi långt ifrån säkra på att det gällde även vårt hus i yttersta utkanten av byn.

Men tack och lov kom lugnande besked: erbjudandet om bredband via fiber gäller hela byn, oavsett hur otill-gängligt till man bor.

– Det var tur, säger Nils Wikström. Jag vet inte hur många gånger vi har svurit över vår sega ADSL-upp-koppling i lägenheten när vi ska koppla av med en film och den bara står och buffrar.

Samtidigt tror han att både hans och sambons jobb kommer att bli alltmer beroende av stabil och väl-fungerande uppkoppling den närmaste framtiden.

– Vi ser ju redan nu att läkare som har bakjour måste kunna göra avancerade bedömningar även när de är hemma. De måste kunna se journaler, bedöma EKG eller röntgenbilder, och sådant här kommer bara att bli viktigare i takt med att vården digitaliseras.

Så om nu allt går enligt planerna innebär det att in-flyttningen sker ungefär samtidigt som fibern installeras – en planering som knappast kunde ha klaffat bättre.

– Det är lite lustigt, säger Matilda Nilsson, att vi flyttar ifrån stan ut på landet och där får vi tillgång till den modernaste uppkopplingen! k

På bloggen husipuling.blogg.se kan man följa Nils Wikströms och Matilda Nilssons husresa från

planerad renovering till färdigt nybygge.

statligt stöd, men det skulle bara täcka en dryg tiondel av totalkostnaden för bredbandsut-byggnad så vi var fortfarande i behov av en kommersiell partner att samverka med, säger Kenneth Björnfot.

Först såg det lovande ut. Stadsnätsbolaget inledde förhandlingar om samverkan med en av de största aktörerna, men förslaget föll i kommunfullmäktige när det visade sig att villkoren var oklara just när det gällde lands-bygden.

DET VAR VID den tiden som IP-Only klev in på banan och presenterade sitt upplägg för kom-munen. En upphandling med så kallad konkur-renspräglad dialog inleddes för att få till stånd bredbandsutbyggnad i 43 byar på landsbygden, en upphandling som IP-Only gick segrande ur.

– Det löste sig väldigt bra, säger Kenneth Björnfot. IP-Only drar fiber till byarna till ett solidariskt pris vilket innebär att kostnaden blir densamma som i tätorten, 19 900 kronor.

Och tätorterna, de med fler än 200 invånare, har IP-Only och Telia fått konkurrera om.

Nu ser det alltså ut som att Kalix har goda chanser att klara regeringens bredbands-mål redan före år 2020, något som Kenneth Björnfot menar är av största vikt för en liten kommun i norr.

– Morgondagens sjukvård, utbildning och arbete kommer i ökande utsträckning att ske på distans via nätet. Tack vare samverkans-avtalet med IP-Only kan vi erbjuda detta så fort och smart som möjligt till hela Kalix. k

”Tack vare samverkansavtalet med IP-Only kommer vi att nå regeringens bredbandsmål redan före år 2020”, säger Kenneth Björnfot på Kalix kommun. I bakgrunden syns stadens landmärke, populärt kallat romkornet eller bandybollen – beroende på vem man frågar.

”Det är lite lustigt, att vi flyttar ifrån

stan ut på landet och där får vi

tillgång till den modernaste upp-

kopplingen!”MATILDA NILSSON, HÄR MED SIN

POMERANIAN LILLY I FAMNEN

UPPKOPPLAT SVERIGERegeringen har visionen ett helt uppkopplat Sverige eftersom det skapar förutsättningar för att bo och verka i hela landet, driva tillväxt och innovativ produktion. På kort sikt är målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast år 2020. På längre sikt är målet att 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025.

Sverige helt uppkopplat 2025 – en bredbandsstrategi

10 11

Ett måttligt dramatiskt kabelbrott eller en koordinerad digital terrorattack – på IP-Onlys NOC, Network Operations Center, råder full beredskap för både väntade och oväntade tillbud.

Nätets väktare sover aldrig

MILJÖN FÖR TANKARNA till kommando-bryggan på ett fartyg, eller kanske markkontrollen på NASA. Oavsett dag på året eller tid på dygnet är IP-Onlys Network Operations Center, i vardag-ligt tal kallat ”nocken”, bemannat med

några av landets mest kvalificerade drifttekniker. Dessa nätets väktare har ständig beredskap för att så snabbt och friktionsfritt som möjligt se till att trafiken i nätet flyter på som den ska – allt under ledning av två rävar i samman-hanget: Malin Wester som tituleras Incident Manager och Johan Ingevaldsson, NOC-chef.

– Vi kan i detalj monitorera driften i vårt rikstäckande

En avgrävd kabel eller ett digitalt terrorattentat? Skiftledare Ted Lähteenmäki har full kontroll.

BJÖ

RN

LEIJON »

12

stamnät med backbone-noder utplacerade var åttonde mil, säger Johan Ingevaldsson. Om ett problem av något slag uppstår kan vi inleda åtgärdsarbetet omedelbart, vissa kan vi hantera härifrån medan andra måste ordnas på plats av fälttekniker.Kraftigt förenklat kan NOC:ens huvudsakliga uppgifter sammanfattas som följer: Övervaka exempelvis kapacitet i fiberlänkar eller temperaturer i kylanläggningar.Informera de parter som berörs av ärendet. Logga – föra loggbok över uppkomna tillbud och vidtagna åtgärder.Rapportera och slutrapportera till berörda parter.

DÄRUTÖVER ANSVARAR man för hantering av hundratals nycklar till datahallar och andra tekniska utrymmen. Överallt finns kameror så att NOC-teknikerna kan följa in- och utpasseringar på någon av de otaliga skärmarna.

Hela tiden kommer larm av olika dignitet – en vanlig dag kan det komma över 10 000 larm. Som regel är det inte särskilt dramatiskt och tack vare det väloljade maskineriet med avancerad teknisk utrustning ordnar sig det mesta mer eller mindre automatiskt. Ett av de vanligaste tillbuden handlar om avgrävda kablar och trasig utrustning.

– Men det har faktiskt blivit mycket bättre nu tack vare att alltfler använder ledningskollen.se för att ta reda på var ledningar och annan nedgrävd infrastruktur finns innan de sätter skopan i marken, säger Johan Ingevalds-son.

Han syftar på den webbtjänst som Post- och telesty-relsen erbjuder med syftet att minska antalet grävskador och förenkla samordning, planering och utförande av bygg- och anläggningsprojekt. Men till skillnad från vad många föreställer sig, berättar han, är det egentligen ingen större skillnad mellan hur stor skada en gräv-maskin på 40 ton kan ställa till med jämfört med vad en oförsiktig villaägare kan råka orsaka med en vanlig trädgårdsspade.

– Stamnätet är uppbyggt med hängslen och livrem i den bemärkelsen att om en kabel går av kan trafiken ta en annan väg, medan en anslutning till en villatomt står och faller med en enda kabel.

RUTINERAD LEDARDUO Malin Wester, Incident Manager och expert på processer, har varit i it-branschen sedan 1990-talet. Innan hon kom till IP-Only har hon haft centrala positioner på flera av de riktigt stora it-bolagen, däribland Microsoft, Hewlett-Packard och Novell.

I sin roll som överbefälhavare för NOC-styrkorna har Johan Ingevaldsson stor nytta av sitt förflutna i det militära där han både varit löjtnant i flottan och kapten i flygvapnet. Första gången han kunde titulera sig NOC Manager var före millennieskiftet på Utfors, en av pionjä-rerna på den svenska fibermarknaden.

”En vanlig dag kan vi få in över 10 000 larm av olika dignitet som kräver någon form av åtgärd från vår sida. Målet med vårt arbete är att användarna aldrig ens ska uppfatta att något

problem varit under uppsegling.” MALIN WESTER, INCIDENT MANAGER PÅ IP-ONLY

EN ANNAN, radikalt annorlunda typ av tillbud som ingår i NOC:ens ansvarsområde är cyberattacker, ett slags digitala terrordåd. I mars 2016 lamslogs flera svenska mediehus, däribland Dagens Nyheter, Aftonbladet, Dagens industri och Svenska Dagbladet, av en så kallad DDoS-attack. DDoS, som betyder Distributed Denial of Service, går ut på att ett stort antal datorer samordnas för att på en given signal börja skicka falska anrop till ett datorsystem eller nätverk. De många anropen slukar då all tillgänglig bandbredd vilket får till följd att den angripna webbplatsen slås ut.

– DDoS-attacker är vardagsmat för oss, säger Malin Wester. De flesta tar vår automatiserade utrustning hand om, men kanske någon gång per vecka kommer kraftigare eller mer avancerade attacker.

Men attacken i mars 2016 var något helt annat, den var inte bara exceptionellt kraftfull utan också sällsynt lömsk. Till skillnad från ”standardattacken” som verkar med brutal råstyrka kom den här attacken i form av ett gigantiskt antal små paket. Man beräknar att över

Allt fler inser vikten av att skydda sin verksamhet mot DDoS-attacker. Här indikeras en pågående attack som avvärjs innan kunden som utgör målet för angreppet ens hinner uppfatta att något är fel.

»

14 15

100 000 datorer världen över var engagerade i attacken och inte ens IP-Onlys professionella säkerhetsteam som hade den senaste skyddsutrustningen till sitt förfogande kunde freda sina attackerade kunder.

– Varken vår eller någon annans beredskap var dimensionerad för så raffinerade attacker, säger Malin Wester.

Sedan dess har det emellertid hänt en hel del: NOC-bemanningen har förstärkts, ytterligare skyddsut-rustning har implementerats och rutinerna har genom-gått en ordentlig uppgradering.

– Dels är vår infrastruktur så pass stark att den kan svälja oerhörda mängder trafik, dels erbjuder vi ett DDoS-skydd som sannolikt är det bästa på marknaden,

som kan styra undan och tvätta den oönskade trafiken innan den når våra kunders system.

Som ledande leverantör av fibernät och it-tjänster gäller det att i snart sagt alla led ha mer och bättre kapa-citet än man i normalläget behöver och i det avseendet är NOC inte något undantag. Om, rent hypotetiskt, bygg-naden som härbärgerar IP-Onlys hjärna skulle behöva utrymmas av någon anledning, får det aldrig drabba kunderna. Därför står en reserv-NOC några mil söderut alltid redo att ta över verksamheten.

– Vår reserv-NOC är ungefär hälften så stor, men om situationen så kräver kan vi snabbt omgruppera, säger Johan Ingevaldsson. Det är så vi måste organisera oss för att näten och tjänsterna alltid ska fungera. k

”Det är egentligen ingen större skillnad mellan hur stor skada en grävmaskin på 40 ton kan ställa till med jämfört med vad en oförsiktig villaägare kan råka orsaka med en vanlig trädgårdsspade.”

JOHAN INGEVALDSSON, NOC-CHEF

Oavsett dag på året eller tid på dygnet är IP-Onlys Network Operations Center bemannat med några av landets mest kvalificerade drifttekniker. Här syns Gunnar Petzäll och Joakim Järvinen. I bakgrunden skymtar Tobias Helmersson.

Joakim Rydström, Rebecca Hillergren och de andra i supportorganisationen samarbetar nära med NOC-teamet – allt för att hålla kunder informerade och garantera en ständigt hög säkerhetsnivå.

16 17

”Det är så långt ifrån traditionell och kommersiell TV man

kan komma. Vi anpassar oss efter tittarna – inte

tvärtom.”MONIR ERIKSSON,

INNOVATÖREN BAKOM GAMERZ

Efter tv-succén – nu startar Gamerz e-sportagenturGaming-event utsätts ofta för attacker, men tack vare it-strukturen som IP-Only levererade har vi kunnat köra helt utan störningar – det här är så bra att det sätter en ny standard för satsningar i gaming-världen.

MONIR ERIKSSON är innovatören bakom det unika konceptet Gamerz. Han är också grundare av företaget IFG, International Format Group, som möjliggjort att Gamerz framgångsrikt kunnat kombinera bred tv-underhållning med gaming-världens. växande kultur och inter aktivitet.

När Gamerz arrangerades första gången fick tolv gaming-talanger bo i ett special-designat hus och coachas av tidigare spelare på elitnivå. Deltagarna tävlade om ett proffs kontrakt i spelet Counter-Strike Global Offensive. En motsvarande inter-nationell version är under planering och ska sjösättas under det första kvartalet 2018.

I GAMERZ handlar det om e-sport på elit-nivå och för att kunna prestera på högsta nivå måste även fysiken vara på topp. Spelandet varvades med träning, i gym och utomhus, och deltagarna fick handfast information om vilket näringsintag som krävs för den här typen av prestationer.

– Vi gör något helt nytt som dessutom skapas medan det pågår. Det är så långt ifrån traditionell och kommersiell tv man kan komma, säger Monir Eriksson. Nyck-eln är att det inte finns något som helst låst format. När vi märker att tittarna intresse-rar sig mer för en viss del lägger vi mer tid där – och tvärtom. Vi följer även chattarna

och anpassar hela tiden formatet efter vår publik.

En avgörande faktor har varit den robusta it-struktur som IP-Only har levererat. Ett problem som annars ofta drabbar gaming-events är attacker av olika slag, men det har Gamerz varit helt för-skonade från, förklarar Monir Eriksson.

Upplägget och tekniken är så nyska-pande att Microsoft, världens största mjukvaru företag, nu tillsammans med IFG under söker hur man kan effektivi-sera hanterandet och användandet så att motsvarande produkter enkelt kan hyras av andra aktörer som vill utföra ett liknande arbetsflöde. På så vis är hela Gamerz- satsningen ett pilotprojekt med många potentiella efterföljare.

– Vi har en dialog med flera olika starka aktörer. Det är självklart en spännande utveckling.

Nu har konceptet resulterat i skapandet av en ny e-sportagentur.

– Vi märkte snabbt att Gamerz också var ett smart sätt att hitta talanger, berättar Monir Eriksson. Den här agenturen funge-rar precis som en traditionell sportagentur som hjälper till med förhandlingar.

Ett samarbete med ett av världens hetaste varumärken inom e-sport, det svenska e-sportlaget FNATIC, har inletts. k

BJÖ

RN

LEIJON

18 19

REGERINGEN SATSAR hårt på digitaliseringen – Sverige ska bli ”bäst i världen på att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter”. I ljuset av detta borde den moderna it-chefen agera digitaliseringsgeneral, den som med hög kompetens förverkligar visioner om hur väl använd it kan främja och utveckla verk-samheten – självklart uppbackad av en kvalificerad ledningsgrupp som med stor entusiasm ger it-chefen det stöd som krävs för att lyckas.

Men hur många it-chefer känner egentligen igen sig i den beskrivningen? Inte så många dessvärre. När Sifo på uppdrag av IP-Only genomförde telefonintervjuer med 400 it-chefer, hälften i privat verksamhet och hälften i offentlig, framkom att hälften av it-cheferna har så fullt upp med att släcka bränder att de inte hinner tänka framåt.

Och hur ser det ut med ledningsgruppens it- kompetens? Även här är undersökningens resultat ned slående: hälften av it-cheferna anser att deras ledningsgrupp brister i it-kompetens medan bara en av tio finner ledningsgruppens it-kunskap tillräcklig.

– Undersökningen visar på många olika brister, men de organisatoriska är kanske de allra allvarligaste, säger Mikael Westerlund, tekniskt chef på IP-Only. En ledningsgrupp med svag it-kompetens kan inte förväntas fatta strategiskt rationella beslut om it- investeringar eller hur organisationen ska rustas för att klara den digitala omställningen.

UNDERINVESTERINGAR I it är en återkommande faktor i undersökningen, inte minst i offentlig sektor

där var tredje it-chef upplever att man har underinvesterat i it- infrastrukturen. I dessa organisationer har man påtagligt stör-re problem med nätåt-komst jämfört med organisationer som investerat mer. Samma sak gäller störningar i trådlösa nätverk, hård-vara och oplanerade driftavbrott.

Mikael Westerlund menar att det är ett sorgligt slöseri med resurser när it-chefer reduceras till något slags jourhavande drifttekniker i bristfälliga it-miljöer, men samtidigt är han kritisk till att samma it-chefer snällt sitter kvar i baksätet.

– Alltför ofta träffar jag it-chefer som under stigande frustration sitter och väntar på att verksamheten ska kravställa. Jag menar att det är it-chefens ansvar att vara katalysatorn som ser till att man drar nytta av digitaliseringen för att effektivisera verksamheten och skapa mervärde för dem man finns till för. Då krävs att ledningen tar taktpinnen och säkerställer att kompe-tens sprids inom organisationen. Resan börjar där. k

Sveriges it-chefer arbetar i motvindVad ägnar sig en it-chef åt om dagarna? Att vara innovativ och leda organisationens digitalisering eller sköta driften av undermåliga it- lösningar? En undersökning bland 400 it-chefer från privat och offentlig sektor visar på stora utmaningar för digitaliseringen i Sverige.

”Inte minst i kommunerna tycks många it-chefer vara upptagna med att

starta om servrar och felsöka system snarare än att arbeta strategiskt mot kommunens mål. Resultatet

är nedslående.”MIKAEL WESTERLUND, TEKNISK CHEF PÅ IP-ONLY, OM SIFO-UNDERSÖKNINGEN ”IT-CHEFENS UTMANINGAR”

1 Incidenter slår hårt mot produktiviteten Sju av tio it-chefer (73 procent) uppger att

den senaste incidenten ledde till ett tapp i produktiviteten och en kostnads ökning i form av ökad administrativ börda.

2 Hälften av it-cheferna hinner inte tänka framåt Mer än varannan it-chef uppger att de

lägger för lite tid på framtidsinriktade, strategiska frågor. Arbetet handlar istället mycket om att starta om servrar, felsöka system och liknande.

”En ledningsgrupp utan it-kompetens kommer inte att kunna leda digitaliseringen”, säger Mikael Westerlund, teknisk chef på IP-Only.

20

6 ...och skapar negativ stress i arbetet Nästan varannan it-chef (44 procent) i organisationer som

under investerat i it upplever negativ stress varje vecka. 17 procent upplever daglig stress, vilket kan jämföras med 8 procent i organisationer som investerat lagom.

7 Mindre än hälften får snabbt överblick över incidenter

Endast fyra av tio it-chefer (41 procent) i offentlig sektor får avisering när it-leverantören har incidenter som påverkar verksamheten.

8 Varannan ledningsgrupp brister i it-kompetens Varannan it-chef tycker att ledningsgruppen brister i it-kompetens.

Mest kritiska till ledningens kompetens är it-chefer som anser att organisationen har underinvesterat i it.

9 It-paradoxen: trots problem är nästan alla nöjda Trots återkommande incidenter och problem kopplade till it-

infrastrukturen tycker nästan alla it-chefer att leverantören lever upp till sitt åtagande.

I framkant

3 Underinvestering leder till förlorade intäkter

Var tredje it-chef inom offentlig sektor upplever att organisationen har under investerat

i it-infrastruktur. I privat sektor är läget något bättre.

4 Mindre än en av fem är fullt nöjda med sin it-leverantör

Inte ens var femte it-chef inom offentlig sektor, 18 procent, är fullt nöjd med organisationens huvudsakliga leverantör av it-infrastruktur. Nästan lika många, 17 procent, är direkt missnöjda.

5 Dålig it minskar trivseln på arbetsplatsen... I organisationer som underinvesterat i it svarar endast fyra

av tio it-chefer (39 procent) att de trivs mycket bra på jobbet. I organisationer som har investerat tillräckligt uppger sju av tio (69 procent) att de trivs mycket bra.

✓Gör slut

med dålig itHela rapporten ”It-chefens

utmaningar” kan laddas ned från

ip-only.se/it-chefens-utmaningar

Per Mosseby har för IP-Onlys räkning bevakat 2017 års upplaga av Exponential Medicine i San Diego, världens främsta framtidskonferens inom digital hälsa.

Han har de senaste fem åren varit chef för digitaliseringsarbetet inom Sveriges Kommuner och Landsting och är sedan hösten 2017 rådgivare åt IP-Only. Här presenterar Per Mosseby några av de områden som är mest spännande just nu.

Trender inom e-hälsa

TELEFONEN – SNART VÅR PERSONLIGA UNIVERSITETSKLINIKMOBILEN FLYTTAR fram sina positioner som en central knutpunkt för framtidens vård. Med hjälp av sensorer, som kan vara inbyggda eller externa, kan vi redan idag monitorera flera aspekter av vår hälsa – och här går utvecklingen undan! Nu kommer allt fler och allt smartare medicintekniska mjukvaror som kommer att kunna ge specifika hälsoråd och instruktioner baserade på den data som samlas in och analyseras i realtid. Skillnaden mellan dessa data och de ögonblicksbilder som en undersökning hos husläkaren kan ge är milsvid. Med så kallad blockkedjeteknik kommer vården så småningom att kunna ta del av våra personliga data på ett säkert sätt, något som kommer att leda till stora framsteg

ARTIFICIELL INTELLIGENS REVOLUTIONERAR DIAGNOSTIKENNYA AVANCERADE algoritmer kan plöja igenom gigantiska datamängder, både populationsbaserade och individuella. Genom att hämta relevant information från miljontals dokument såsom vetenskapliga artiklar, journal-anteckningar, laboratorie rapporter och röntgenbilder och sedan jämföra med det aktuella patientfallet kan smarta algoritmer bidra till att ställa snabba och säkra diagnoser. Förutom att AI kan ge värdefullt beslutsstöd kan tekniken frigöra tid för läkarna som då kan fördjupa sig i komplicerade fall och ägna sig mer åt patienter.

ROBOTKIRURGI KOMMER STARKTROBOTARNA HAR redan intagit våra operationssalar, något som lett till att allt fler operationer kan genomföras med titthålsteknik. Detta har gjort att operationer som tidigare kunde ta timmar att genomföra – och veckor att återhämta sig från – nu är både snabbare och skonsammare. Nästa steg är att den robotassisterade kirurgi som används idag kommer att utvecklas vidare till humanassisterad robotkirurgi, för även om de skickligaste kirurgerna kan operera med en ur makares precision är de faktiskt primitiva och klumpiga jämfört med de robotar som nu börjat dyka upp.

22 23

På väg mot världens mål

DEN 25 SEPTEMBER 2015 antog FN:s generalförsamling den historiska resolutionen Agenda 2030. Agendan består av 17 globala mål för hållbar utveckling som tar vid där de

så kallade millenniemålen slutade. Den här gången sträcker sig ambitionen bortom fattig-domsbekämpning och alla FN:s 193 medlems-länder har förbundit sig att sig att gemensamt verka för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Bland mycket annat påtalar FN värdet av att överbrygga den digitala klyftan, något som kan beskrivas som IP-Onlys kärnverksamhet.

– Vi vill bygga bort det digitala utanförska-pet, alla ska kunna vara en del av det moderna samhället. Därför gör IP-Only stora investe-ringar i fiberutbyggnad på landsbygden. Detta ligger i linje med Agenda 2030 och det är något jag är stolt över, säger Camila Buzaglo.

IP-Only fokuserar på tre områden. Det gäller en hållbar infrastruktur, hundra-

procentig fiberutbyggnad på landsbygden och utvecklingen av Smart Fiberland (läs mer på sidan 48). För att säkerställa satsningarnas ändamålsenlighet har särskilda nyckeltal tagits fram för respektive område, och dessa mäts utifrån de globala målen för hållbar utveckling.

– Under nästa år planerar vi att även inkludera resterande delar av vårt hållbar-hetsarbete inom ramen för Agenda 2030. Det är ett ständigt pågående arbete, säger Camila Buzaglo.

CSR står för Corporate Social Responsi-bility och är benämningen på hur ett företag tar ansvar för hur samhället påverkas av verksamheten – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

ATT CSR-ARBETE är en viktig plattform för näringslivet är självklart, menar Kajsa Olofs-gård, ambassadör för Agenda 2030 och svensk chefsförhandlare när de globala målen kom på plats.

– Agenda 2030 blir kartan för hur det här arbetet kan tas vidare. Här finns möjlighet att peka på hur man som företag positivt kan bidra, samtidigt som man gör goda affärer.

Hon intygar att det finns ett djupt och brett engagemang inom det svenska näringslivet för Agenda 2030. Att slutresultatet blev så ambitiöst beror på att så många varit med i förarbetet.

– Vi har fört dialog med näringslivet, akademin, fackföreningar, frivilligorganisa-tioner och andra aktörer under hela den här processen, berättar Kajsa Olofsgård. Alla som har deltagit och påverkat utformningen hjäl-per nu också till att få slutresultatet på plats.

En stor del av det svenska näringslivet var också pådrivande för att få in viktiga frågor i Agenda 2030, det gäller till exempel problemet med korruption.

I samband med arbetet har ett nätverk med ett 20-tal ledande företag och tre expert-organisationer bildats – Swedish Leadership for Sustainable Development. Här handlar

För IP-Only är det viktigt att företagets hållbarhetsarbete är ”på riktigt”.– Det ska vara angeläget, ärligt och modernt, säger kommunikationsdirektör Camila Buzaglo

som tagit initiativ till att IP-Only nu officiellt ställer sig bakom Agenda 2030.

Behovet av digitalisering är tydligt identifierat i Agenda 2030. Camila Buzaglo, kommunikationsdirektör på IP-Only, och Kajsa Olofsgård, ambassadör för Agenda 2030, tycker att de globala målen är helt rätt spår att följa i CSR-arbetet.

JENN

IFER N

IEMI

AGENDA 2030 Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid.

Genom de globala målen och Agenda 2030 för hållbar utveckling har världens länder åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 till år 2030 utrota fattigdo-men och hungern överallt; att bekämpa ojämlikheter inom och mellan länder; att bygga fredliga, rättvisa och inkluderan-de samhällen; att skydda de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt; att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

Världens länder har beslutat att skapa förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och anstän-digt arbete för alla med hänsyn till olika nivåer av nationell utveckling och kapacitet.

regeringen.se

»

24 25

Med sin unika fiberlösning kan EFN fjärrstyra direktsänd lokal-tv från fyra regioner i Sverige.

Fyra kontrollrum förvandlades till ett.

”Vi vill bygga bort det digitala utanförskapet, alla ska kunna vara en del av det moderna samhället. Detta ligger i linje med Agenda 2030 och det är något jag är stolt över.”

CAMILA BUZAGLO, KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR IP-ONLY

Agenda 2030 består av 17 globala mål för hållbar utveckling – ett världsomspännande ansvar som Kajsa Olofsgård och Camila Buzaglo tar ett fast grepp om.

– BOLAG SOM INTE är hållbara i grunden kommer inte att vara framgångsrika på lång sikt. Därför är hållbarhetsarbete en självklarhet för oss, säger Therése Lennehag, chef för ansvarsfulla investeringar på EQT som för värvade IP-Only under våren 2013.

Hon menar att Agenda 2030 kan fungera som en inspirationskälla för EQT:s portföljbolag – men den globala kartan kanske inte passar alla.

– Vi ser över hur våra bolag passar in i den här kontexten och hur vi kan ge råd och stöd, förklarar hon. Det kan också finnas företag som har exempelvis miljömässiga utmaningar att ta itu med.

Portföljbolagen får varje år feedback på sin verksamhet. Då följer man också upp om håll-barhetsfrågorna får tillräckligt med uppmärk-samhet och om de behandlas på styrelsenivå – något som EQT har som krav.

– Jag är imponerad av det sätt på vilket IP-Only har tagit tag i de här frågorna, säger

Therése Lennehag. Det stämmer väl med att vi vill skapa lönsamhet genom att ha ett gott anseende.

”Hållbarhet framtidssäkrar bolag”det om att utbyta kunskap och erfarenhet och också om att initiera nya och gemensamma projekt. Det är Sida som samordnar satsningen, men nätverket bygger på företagens eget ledar-skap och engagemang för hållbarhets frågor.

– Det svenska näringslivet har i handling visat att man tar de här frågorna på största allvar, säger Kajsa Olofsgård.

I ljuset av att Agenda 2030 så tydligt betonar vikten av digitalisering menar Camila Buzaglo att IP-Only kan göra en viktig insats för att uppnå målen.

– Det faktum att mobiltelefonin slog igenom på bred front, även i de minst utvecklade låginkomstländerna, spelade en avgörande roll under de år som världssamfundet kämpade för att uppnå millenniemålen. Jag är övertygad om att tillgång till fungerande digital infrastruktur kan få samma hävstångseffekt under de kom-mande åren – genom att underlätta utbildning, företagande och andra viktiga förutsättningar för globalt hållbar utveckling. k

Therése Lennehag på EQT är imponerad av IP-Onlys engagemang för Agenda 2030.

En genial idé blir verklighet

»

MIK

AEL G

US

TAV

SEN

EFN-redaktionen gör sig redo att gå ut i sändning. Ljussättare Jesper Söderström gör en sista finjustering och ljudteknikern Anders Hultberg hjälper Ellinor Beckett, programledare, att få mikrofonen på plats.

26 27

MÅNGA GODA IDÉER stannar vid bara en tanke. Men när du kan få tekniken att förverk-liga idéerna har du skapat en innovation. Webb-tv-kanalen

EFN hade en idé om att fjärrstyra direktsänd lokal-tv i fyra regioner från Stockholm. Att förvandla behovet av kontrollrum från fyra till ett.

Masse Söderström är studiochef på EFN, Ekonomi- och Finansnyheterna. Han berättar mer om den tekniska utmaning de plötsligt stod inför tidigare i år.

– Alla våra sändningar var Stockholms-baserade. Vi har visserligen haft ett program som heter ”Sverige på gång” där vi reste runt och gjorde inslag från hela Sverige. Då blev det mer som reportage där vi rapporterade hem från olika platser, det blev inte nyhetsinslag.

– Men så fick vi den geniala idén att, utifrån fyra olika regioner utspridda över landet, göra direktsänd lokal-tv. Det skulle göras snyggt, proffsigt men samtidigt väldigt billigt.

Istället för att upprätta nya kontrollrum i Malmö, Göteborg, Gävle och Umeå började han fundera på en mer centraliserad lösning. Det gick inte bara att koppla ihop den tekniska

– När jag fick höra att EQT hade köpt IP-Only insåg jag att nu, äntligen, fanns förutsättningarna att nå bolagets fulla potential. Och det ville jag vara med om, säger Pär Jansson som lämnade prestige-jobbet i London för att ta upp kampen med de etablerade aktörerna på hemmaplan.

London tur & retur

JENN

IFER N

IEMI

När längtan tillbaka till IP-Only blev för stark gjorde Pär Jansson vad som skulle

kunna beskrivas som en personlig Brexit.

”Vi ville ha någon som var mer av en partner snarare än leverantör. Vi ville ha någon att slå ihop våra kloka huvuden med för att hitta en bra tekniskt lösning.”

MASSE SÖDERSTRÖM, STUDIOCHEF EKONOMI- OCH FINANSNYHETERNA

»

DET RÅDDE INGA nämnvärda tvivel om vilken karriär som väntade Pär Jansson, eller Pelle som han får heta i de flesta sammanhang. Efter juridikstudier vid University of Westminster och Uppsala universitet hade han precis erövrat sin

juris kandidatexamen när han mer eller mindre halkade in på telekom. Det var i samma veva som telekom i allt större utsträckning kom att inbegripa det då relativt nya fenomenet Internet och Pär Jansson blev kvar i

Från kontrollrummet i Stockholm rattas sändningar från Malmö, Göteborg, Gävle och Umeå. Signalerna mixas lokalt på plats och skickas via fiber utan fördröjning.

utrustningen på varje sändningsort med kontrollrummet i Stockholm via fiber – det skulle innebära för många omixade, in-kommande signaler.

– Det hade inte fungerat för oss eftersom vi då skulle ha behövt ett kontrollrum med kapacitet att ta emot 16 signaler samtidigt. Då började jag fundera på om det gick att sätta en bildmixer i varje regional studio för att kunna klippa ihop och skicka en enda signal från varje plats.

OM MUHAMMED inte kan komma till ber-get, så får berget komma till Muhammed. Tillsammans med IP-Only och tv-konsulten Mats Jungner började han klura på den nya lösningen:

– Den går ut på att kameror, ljusbord, lampor, ljud och skärmar ska gå att fjärrstyra. Vi klipper ihop och mixar alla signaler på plats så att man får en enda signal tillbaka till Stockholm. Det blir både enklare och mer kostnadseffektivt, förklarar Masse Söderström.

– Att vi skulle använda oss av fiber för att skicka signalen var självklart eftersom vi har höga krav på kvalitet och stabilitet. I och

med att vi kommer att skicka signaler åt båda hållen får det strängt taget inte vara någon fördröjning alls.

Sändningslösningen är unik i sitt slag – och som vid alla experiment där man måste pröva sig fram kändes det mer stabilt att gå in i det okända tillsammans med en kunnig partner, enligt Masse Söderström:

– Vi ville ha en samarbetspartner som var med på tåget. Någon som inte kan svara på alla frågor direkt – eftersom ingen har gjort en liknande lösning tidigare – men som man känner är med i utvecklingsarbetet. Vi ville ha någon som var mer av en partner snarare än en leverantör. Vi ville ha någon att slå ihop våra kloka huvuden med för att hitta en bra teknisk lösning. Det var IP-Only väldigt bra på att fånga upp. k

OM EFNEFN, Ekonomi- och Finansnyheterna, är en webb-tv-kanal med fokus på ekonomi som startade 2011. Företaget är ett dotter-bolag till Handelsbanken men sitter av publicistiska skäl helt åtskilt från ägarbolaget.

28 29

Genom asfalt till vardagsrumDet blev ett välkommet besök i verkligheten för den grupp medarbetare från PTS, Post- och telestyrelsen, som hakade på IP-Onlys ”Fiberresa” till Roslagen och på plats fick se hur den senaste tekniken för digitalisering fungerar. Det späckade programmet bjöd på allt från digitala framtidsvisioner till handfast besök i en villa i Rimbo under pågående fiberinstallation.

BJÖ

RN

LEIJON

branschen. I augusti 2015 började han på IP-Only. För andra gången.

– Men juridikstudierna har jag haft stor glädje av genom hela min karriär, inte minst när det gäller förhandlingar och avtal då kunskaperna ofta kommer väl till pass.

Just avtal och förhandlingar är viktiga delar av det Pär Jansson ägnar sig åt om dagarna i sin roll som försäljningsdirektör på IP-Only Networks, en roll han återvänt till efter tre år på British Telecoms huvud-kontor i London.

– Det var en häftig erfarenhet att få jobba på det som en gång var Storbritanniens gamla televerksmonopolist med verksamhet i 180 länder, men när jag fick möjlighet att komma tillbaka till ett IP-Only med helt nya förut-sättningar kunde jag inte stå emot, säger han.

Pär Jansson förklarar att han långt tidigare hade insett den potential som IP-Only hade, dels i kraft av det egna nätet med sin överlägsna kvalitet och stora geogra-fiska spridning, dels tack vare den unikt kundnära och

snabbfotade kultur som byggts upp inom bolaget. – Med en ägare som EQT bakom oss skulle vi inte

bara få finansiella muskler, utan även en trovärdighet och kvalitetsstämpel som sänker trösklar och öppnar dörrar var än i världen vi gör affärer, säger Pär Jansson entusiastiskt. Det var det som lockade mig, att få vara med om att bygga upp det IP-Only som på allvar kunde ge de etablerade aktörerna en match.

PÅ IP-ONLY NETWORKS ägnar sig Pär Jansson och hans medarbetare, något förenklat uttryckt åt att sälja kommunikationstjänster till företag och då använda IP-Onlys fibernät för att leverera dessa.

– Vi tar fram smarta tjänster och digitala lösningar till kunder som är kommunikationsintensiva och nät-krävande, säger han och exemplifierar med kända varu-märken som Systembolaget och Aftonbladet.

Mycket handlar om utvecklingen mot att företag väljer att förlägga allt större delar av sin it till molnet, något som ställer helt nya krav på stabilitet och säkerhet i de datakommunikationslösningar som ska knyta ihop det hela. Ett annat område som är i stark tillväxt är rörlig bild över Internet med hjälp av CDN, Content Delivery Network, så kallad streaming.

– Genom förvärvet av Qbrick häromåret har IP-Only en oerhört stark position i Norden när det gäller avancerad videodistribution.

Digitaliseringen medför ett starkt förändringstryck som alla företag och organisationer måste förhålla sig till – på gott och ont, menar Pär Jansson. Samtidigt som digitalisering möjliggör effektivisering och förbättring inom en rad olika verksamheter blir det digitala sam-hället sårbart på ett nytt sätt, något som märks i en ökad efterfrågan på säkerhetslösningar som DDoS-skydd och så kallad colocation i datacenter med hög säkerhet.

På IP-Only Networks rusar utvecklingen fram i en rasande hastighet med ständigt nya kundbehov som ska mötas med smarta tjänster. Det är i en sådan vardag som Pär Jansson trivs – så pass bra att han inte för en sekund ångrat beslutet att lämna London.

– Det jag kan sakna är Tottenhams hemmamatcher. Och så den lokala puben förstås. k

MULTISITEFiberbaserade nät till stora nordiska företag som behöver koppla ihop geografiskt spridda verksamheter såsom restaurang- och butiks-kedjor. Inom detta segment tillhandahåller IP-Only exempelvis nätverk för WAN, LAN och WiFi, colocation i IP-Onlys nio nordiska datacenter och mycket annat.

ONLINE & TECH Vänder sig till företag där Internet är en avgö-rande del av kärnverksamheten. Typiskt handlar det om medieföretag och andra bolag med sto-ra trafikströmmar av kapacitetskrävande ljud- och bild där det är helt affärskritiskt att nätet

alltid fungerar. Här står IP-Only för lösningar som säkerställer stabil drift och funktion genom bland annat datacenter och DDoS-skydd, men också för distribution av rörlig bild.

TJÄNSTELEVERANTÖRERIP-Onlys nät är öppna och neutrala vilket inne-bär att alla tjänsteleverantörer är välkomna att nyttja den högkvalitativa fiberinfrastrukturen för att leverera tjänster till sina kunder.

OPERATÖRER OCH SYSTEM INTEGRATÖRER Genom avdelningen för wholesale förser IP-Only globala och nationella operatörer

med accesser, våglängder, IP-tjänster och datacenter för återförsäljning. Bland kunderna finns några av världens största operatörer och systemintegratörer.

SMART FIBERLAND Inom konceptet Smart Fiberland erbjuder IP-Only digital infrastruktur till offentlig sektor och alla med samhällsnära digitala tjänster. Häri ingår att IP-Only bygger ut fibernät till alla kommunens verksamheter såsom skolor och vårdcentraler – det handlar om att möjliggöra allt från de digitala tjänster som nu växer fram inom vård, skola och omsorg till publikt WiFi och sensornät med så kallad LoRa-teknik.

MYCKET MER ÄN FIBERUTBYGGNAD IP-Only Networks erbjuder tjänster och digitala lösningar till kommunikationsintensiva företag och organisationer med nätkrävande verksamhet.

I sin roll som försäljnings direktör på IP-Only Networks är Pär Jansson ofta på resande fot.

30 31

”Vi jobbar med det här på ett abstrakt plan och det är otroligt lärorikt att få se hur det fungerar i verkligheten.”

ANN-SOFIE FAHLGREN, VIKARIERANDE ENHETSCHEF, PTS

Här används micro trenching, en teknik för att med kirurgisk precision och minimal åverkan lägga ned fiberkablar i marken.

Vid micro trenching sågas en skåra som är 24 mm bred. Tekniken lämpar sig särskilt väl i villaområden eftersom trafiken kan flyta på som vanligt trots pågående anläggningsarbete.

IP-Onlys vd Henrik Ringmar uppskattar dialogen med PTS. Här med analytiker Bengt Mölleryd.

”Det är viktigt att komma ut och se hur det går till, det är inte så ofta vi får den chansen”. PTS-gruppen, med bland andra juristen Johan Levin och ekonomen Karin Fransén, uttrycker sin uppskattning medan de mumsar hamburgare vid regnskyddade lunchbord i det fria.

En bensträckare innan färden går vidare. Frågvisa och intresserade deltagare i ”Fiberresan” lät sig inte störas av lite trist väder.

Med micro trenching kan 500 meter fiberkabel komma på plats under en arbetsdag – att jämföra med 150 meter vid traditionellt grävarbete. Men sågarna behöver hårt asfalt-underlag och nu utvecklas micro trenching- tekniken för att även klara grusvägar.

De färgglada kabelrullarna erbjuder olika diameter för fiber-dragning. Varje färg har sitt speciella mått.

Hemma hos Lodi Sava Andersson, nyinflyttad från Vallentuna, får PTS-gruppen se hur det går till att dra in fiber i en vanlig villa i Rimbo. Hon förklarar för besökarna: ”Jag ville passa på direkt. Det blir säkert dyrare att få fiber i ett senare skede och det är viktigt med bra uppkoppling om man vill sälja sitt hus.”

POST OCH TELESTYRELSEN PTS är den myndighet som bevakar post och elektronisk kommunikation såsom radio, telekommunikation och it.

32 33

Att jobba på IP-Only

IP-ONLY SOM ARBETSPLATS har alltid varit tydlig med budskapet: Ska man jobba här ska man älska Internet.

– Man måste tycka att det är både coolt och häftigt att vi ut-vecklar den digitala infra struktur som krävs för att möjliggöra nätets potential i hela landet, säger Marie-Louise Bondesson. Och vi är tydliga med att vi är

snabbväxande och att man måste kunna prioritera. Den som alltid vill hinna med allt passar kanske inte i vår organisation.

IP-Onlys värdegrund är ett levande dokument som an-vänds flitigt inom företaget. Det beskrivs som en ledstjärna och en kompass och nu har även sär-skilda värdegrundsambassadörer utbildats. Det är medarbetare

som tränats i att arbeta med värdegrunden ute i olika arbetsgrupper och de kan på så sätt bli en extra resurs för chefer och fung-era som stöd i diskussioner.

Nytt i det snabbfotade bolaget är också ett internt aspirantprogram som fått stort gen svar. Det är ett chefs-förberedande utbildningspro-

gram som ska ge djupare insikter i företagets alla olika områden och kunskap om hur skilda en-heter samverkar.

– Vi vill erbjuda utveckling sam-tidigt som vi vill öka möjlig heten att internrekrytera chefer, för-klarar Marie-Louise Bondesson.

Numera har man som med-arbetare möjlighet att ge snabb feedback via ett digitalt verktyg.

– Det är ett modernt sätt att interagera med våra medarbetare. Ibland ställer vi en snabb dags-aktuell fråga om någon konferens, ibland gäller det mer omfattande medarbetarundersökningar. k

IP-Onlys starka tillväxt fortsätter. HR-avdelningen har ofta omkring 50 parallella rekryteringar igång.

– Vi märker att vårt varumärke är mer känt nu än för bara några år sedan. Fler kvalificerade seniora personer söker sig aktivt till oss, säger HR-direktören Marie-Louise Bondesson.

HÄR HYLLAS ”DOERS”

Marie-Louise Bondesson, HR-direktör, har ofta många parallella rekry-teringar igång.

LÅNGSIKTIGA MÅL• Ökad andel kvinnliga chefer –”vi ska vara med och

vända trenden inom telekom-branschen”.• Föräldraskap – alla medarbetare som är föräldrar ska uppleva

att föräldraskapet kan förenas med arbetet på IP-Only.• Arbetsmiljö – alla medarbetare ska känna att de har en arbets-

miljö som ger stöd för de arbetsuppgifter som ska utföras. • Diskriminering – nolltolerans. Alla ärenden ska hanteras

och alla ska känna till hur man rapporterar trakasserier och diskriminering.

Ta ansvar, lös uppgiften –

även utanför eget område

Slutför – överarbeta

inte.

Sök informa-tion, dela

med digFöreslå

istället för att dissa

Ur värdegrunden:

SÅ VET DU OM DU PASSAR PÅ IP-ONLY✓ Du är prestigelös ✓ Du har ett eget driv ✓ Du är lösningsinriktad

PERSONAL I SIFFROR419 anställda, 28 procent kvinnor, 72 procent män. Snittålder 38 år. Huvudkontor i Uppsala, här jobbar 245. 111 stationerade i Stockholm. 17 i Göteborg, 6 i Malmö, 9 i Östersund och 31 i övriga landet.

Vågautmana

PER

JOH

AN

SS

ON

DIGITALISERINGEN GER helt nya möjligheter för individ och samhälle, det är de flesta överens om. Men den bästa av uppkopplingar är inte mycket värd om man varken vet hur den fungerar eller vad den kan användas till. I slutet av 2014 tecknade Vingåkers kommun och IP-Only ett samverkansavtal som innebar att samtliga hushåll skulle erbjudas fiberanslutning. Den offensiva bred-bandsstrategin väckte hopp, men också frågor. Så många frågor att bredbandssamordnare Regina Westas Stedt under en period inte fick göra annat än att tala i telefon med undrande kommuninvånare.

– Vi insåg snart att det fanns ett behov av utbildning i grundläggande internet och datoranvändning, och att det effektivaste sättet knappast kan vara att jag ska prata i telefon med en i taget.

VARFÖR GÅ ÖVER ån efter vatten, tänkte Regina Westas Stedt och skickade ut en förfrågan till de lokala studie-förbunden. Snabbt kom ett positivt besked från Studie-förbundet Vuxenskolan. Kursinnehållet sammanställde hon själv utifrån de många frågor som kommuninvånar-na ställt, allt från ”vad är det för skillnad på fiber och det som kommer ur telefonjacket?” och ”vilken tjänsteleve-rantör kommer jag att få?” till mer avancerade spörsmål.

– Samtidigt insåg jag ju att betalningsviljan nog kunde vara ganska begränsad bland kommuninvånarna, säger Regina Westas Stedt. Så jag hörde av mig till IP-Only som genast insåg nyttan.

Sagt och gjort: en kursplan togs fram i enlighet med det klassiska studiecirkelformatet, 3X3, det vill säga tre sammankomster om tre 45-minuterslektioner med minst tre cirkeldeltagare. Succén var omedelbar och cirklarna blev snabbt fulltecknade. Totalt rör det sig om cirka 30 studiecirklar i Vingåker med ett tiotal deltagare vardera.

IDAG ANVÄNDS konceptet i flera av de kommuner där IP-Only är verksamma. Regina Westas Stedt menar att kunskapsspridning av det här slaget kan spela en avgörande roll i arbetet för att motverka det digitala utanförskapet.

– Framgångsrik digitalisering handlar om så mycket mer än tillgång till bredband. Det är först när människor känner att de har nytta och glädje av tekniken som det digitala samhället blir meningsfullt. k

Den gamla beprövade studiecirkeln kommer till heders när Sveriges landsbygd blir uppkopplad.

Folkbildning för framtiden

Regina Westas Stedt, bredbandssamordnare i Vingåkers kommun, har

utformat studiecirklarna som nu används av

flera kommuner runt om i landet.

35

HUR KAN MAN fantasifullt visualisera kärnan i ett företags verksamhet?

IP-Only valde att skapa ett modernt och häftigt showroom i hjärtat av huvudkontoret i Uppsala.

– Här kan vi ge beslutsfattare och andra nyckel-personer många konkreta exempel på vad en stabil it-infrastruktur ger för digitala möjligheter, förklarar Linus Axelsson, marknadsansvarig på IP-Only.

IP-Onlys showroom är skapat för att ge besökare möjlighet att klämma och känna på olika typer av kablar och andra vitala delar i infrastrukturen. Med hjälp av film, bilder, text och diagram på en stor multi-screen uppbyggd av nio skärmar berättas historien om hur Sverige digitaliseras – allt förstärkt med effektfulla led-slingor i golvet.

På en annan vägg har en nätkarta byggts upp av faktiska fiberkablar.

– Vi vill få fiber och infrastruktur att bli spännande och häftigt, säger Linus Axelsson.

En central fönstervägg bjuder på en fantastisk utsikt över centrala Uppsala. Genom ett knapptryck kan rutorna ”mjölkas”, det vill säga göras ogenomskinliga, och fyra projektorer visar upp en tecknad bild av exakt samma utsikt – nu med alla digitala möjligheter på plats.

Det handlar om publikt WiFi och sensorer som kan berätta om allt från lediga platser i cykelställ till l uft fuktighet och risk för snöras.

IP-Onlys showroom har fått en hel del beröm av imponerade besökare och även Linus Axelsson är nöjd med satsningen:

– Det är coolt att vi kan berätta om den uppkopplade stadens möjligheter genom att på ett optimalt och lite futuristiskt sätt utnyttja vårt eget kontorsläge. k

DEN UPPKOPPLADE STADENS MÖJLIGHETER

Genom ett knapptryck kan fönsterrutorna ”mjölkas”, det vill säga göras ogenomskinliga, och fyra projektorer visar upp en tecknad bild av exakt samma utsikt – nu med alla digitala möjlig heterpå plats (stora bilden).

På väggen har en nätkarta byggts upp av faktiska fiber-kablar – allt förstärkt med effektfulla LED-slingor i golvet.IP-Onlys showroom nominerades till Svenska Designpriset 2017. Kategorin var Event – Visual Merchandising där totalt sex bidrag nominerades.

”Vi vill få fiber och infrastruktur att bli spännande och häftigt.”

LINUS AXELSSONMARKNADSANSVARIG IP-ONLY

36 37

AVTALET OMFATTAR alla landsting, kommuner, privata vårdgivare, apotek och andra som har behov av att säkert kunna överföra känslig information. Totalt handlar det om omkring 400 kunder med mellan 450 000 och 500 000 användare.

Det var 2014 som IP-Only vann upphandlingen av Sjunet. Efter en period av överprövningar kunde av talet tecknas i maj 2016.

– Det är en fantastik framgång för oss och resultatet av hårt arbete under lång tid, säger Fredrik Centellini. Min bedömning är att vi vann på vår tekniska lösning i kombination med säkerhet och tillgänglighet.

Ramavtalet ”Datakommunikation 2014” som tecknats med SKL Kommentus Inköpscentral innebär att IP-Only ansvarar för leveransen av datakommu-nikationstjänster medan Inera, ett företag som ägs av SKL Företag AB samt landsting och regioner, förblir tjänsteägare av Sjunet. Ramavtalet omfattar även datakommunikation utanför Sjunet, såsom WAN och internettjänster.

De 732 medlemmarna i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, (kommuner, landsting och några bolag), har alla rätt att avropa kommunikations-tjänster utan upphandling.

NÄR MIGRERINGEN av Sjunet till IP-Only är klar kom-mer samtliga avropare från SKL Kommentus ramavtal att ha uppgraderats från koppar till fiber. I processen ingår också viss utbyggnad av nätet på olika håll i landet. Kopparnät ersätts av fiber, något som IP-Only ansvarar för.

– Vi bygger för framtiden. Nätet blir hållbarare

samtidigt som det blir betydligt enklare att uppgradera och lägga till tjänster, förklarar Fredrik Centellini.

Hög kapacitet och stabil drift-säkerhet är helt grundläggande då Sjunet måste kunna hantera snabb och säker överföring av exempelvis patientjournaler, röntgenbilder och e-recept, men också mer avancera-de tjänster som att experter vid en klinik i realtid kan följa en operation som genomförs på ett helt annat sjukhus i Sverige. Informationsför-sörjningen inom vård och omsorg har höga krav på tillgänglighet och användarna ska kunna lita på att informationen finns till hands just när den behövs.

FÖR FAS TVÅ i Sjunet-processen ansvarar Inera. Ineras uppdrag är att koordinera landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete och att utveckla tjänster till nytta för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. I den här fasen handlar det bland annat om att segmentera nätet då olika kunder behöver olika stor tillgänglighet. Medan landstingen har behov av att nå i princip samtliga aktörer kanske ett mindre apotek enbart har behov av ett fåtal kontaktpunkter.

Det faktum att Sjunet bara används av en begränsad skara gör det möjligt att noggrant reglera hur man får ansluta sig till nätet, samtidigt som efterlevnaden kan kontrolleras – något som aldrig hade fungerat med vanliga Internet. k

TJÄNSTER SOM KAN AVROPASFöljande tjänster kan avropas av SKL Kommentus medlemmar, med eller utan Sjunetkoppling:• Sjunetanslutning• WAN-tjänster (privata segment)• Internettjänster

IP-Only är leverantör av Sjunet – ett nationellt kommunikationsnät för sammankoppling av alla aktörer inom vård och omsorg i Sverige. – Sjunet utvecklas nu med en ny teknisk lösning och förhöjd säkerhet, säger Fredrik Centellini, chef för offentlig sektor på IP-Only.

”Hög kapacitet och stabil driftsäkerhet är helt grundläggande då Sjunet måste kunna hantera snabb och säker överföring av exempelvis patientjournaler, röntgenbilder och e-recept.”

Så här levereras säker välfärd

INTRESSERAD KOMMUN? GÖR SÅ HÄR FÖR ATT AVROPA1. Gå in på SKL Kommentus webbplats

(sklkommentus.se) och gör en avropsanmälan. 2. IP-Only får automatiskt ett meddelande

om anmälan och dialogen kan starta.3. Kommunen behöver ta fram ett avropsunderlag.

Dialogen med IP-Only som leverantör fortsätter.4. Avtal skrivs och leveransen initieras.

Fredrik Cen-tellini – bygger för framtiden.

38 39

Halländsk handlingskraft– mot hundra procents täckningRegion Halland har tagit sikte på positionen som landets mest uppkopplade län. Genom ett unikt samarbetsavtal med IP-Only erbjuds alla invånare och företag tillgång till fiberinfrastruktur av högsta kvalitet.

”Uppmärksamheten för vårt samarbete med IP-Only har gjort att många andra aktörer fått eld i baken. Hallandsmodellen har blivit ett begrepp”, säger region direktören Catarina Dahlöf, här tillsammans med IP-Onlys Jimmy Stigevall.

– FÖR ETT PAR ÅR sedan var vi en av Sveriges sämsta re gioner när det gäller bredbandstäckning och i delar av den halländska landsbygden var läget katastrofalt. Samtidigt insåg både vi och kommunerna att digitalise-ring var en helt avgörande förutsättning för regionens fortsatta tillväxt och utveckling. Läget var ohållbart, minns region direktör Catarina Dahlöf.

Då det dessutom stod klart sedan tidigare att det bredbandsstöd som fanns att söka inom ramen för landsbygdsprogrammet inte på långa vägar skulle räcka förelåg en uppenbar risk att landsbygden skulle hamna i bakvattnet. De kommersiella aktörerna intresserade sig mest för tättbebyggda områden där det är enkelt att få ekonomi i utbyggnaden.

Det var dessa insikter som låg till grund för att Region Halland under 2015 såg till att utarbeta en bredbands-strategi. För en region vars uttalade mål är att vara den bästa livsplatsen var det inte ett alternativ att nöja sig med att uppfylla regeringens mål, det vill säga att de flesta ska ha tillgång till höghastighetsbredband, utan hela länet – även landsbygden – måste kunna vara en del av det moderna samhället. Men hur skulle det gå till? I tätorterna var det naturligtvis inga problem, där fanns det både privata och kommunala aktörer som gärna ville

dra fiber i stadskvarter och villaområden. Men intres-set för de mer glesbefolkade delarna av landsbygds-kommunerna var alltså betydligt svalare.

– Vi insåg att de mindre kommunerna skulle behöva hjälp för att nå ända fram, säger Catarina Dahlöf. Det var då idén om en annorlunda upphandling föddes.

SAGT OCH GJORT. I maj 2016 resulterade upphand-lingen i ett unikt samarbetsavtal med IP-Only som därigenom tog på sig att bygga fiberinfrastruktur på den halländska landsbygden – privata hushåll och företag, men också regionens många fritidshus inkluderades i erbjudandet. I IP-Onlys åtagande ingår investeringar upp till 1,5 miljarder kronor fram till 2020. Regionen å sin sida förbinder sig att täcka upp i de fall där det inte finns marknadsmässiga förutsättningar, uppskattnings-vis 100–150 miljoner kronor.

– Allt satte igång direkt. I stort sett varenda hallän-ning på landsbygden kontaktades med erbjudande om att ansluta sig till den länsövergripande fiberinfrastruk-turen. Kostnaden sattes solidariskt till strax under 20 000 kronor – oavsett om det var några meter eller flera kilometer mellan fastigheten och stamnätet.

Om en enskild person i det här samarbetet kan göra

BJÖ

RN

LEIJON

»

Hallandsmodellen bygger på ett utjämningssystem där samtliga halländska kommuner ska få lika goda förutsättningar oavsett utgångsläge – och självklart är de mindre landsbygds-kommunerna de största vinnarna.

anspråk på att vara spindeln i nätet i digitaliseringen av den halländska landsbygden är det tveklöst Jimmy Stigevall, affärsutvecklare på IP-Only. Han var med och utformade erbjudandet och avtalet och han spelar alltjämt en huvudroll, både strategiskt och operativt.

– Jag är imponerad av det mod och den handlingskraft som Region Halland har visat, säger han. Mot bakgrund av det som alla vet men inte riktigt orkar tala om, näm-ligen att de statliga bidragen till att digitalisera lands-bygden aldrig kommer att räcka, är det besynnerligt att inte fler regioner tänkt likadant – inte ännu i alla fall.

Och visst finns det intresse. Catarina Dahlöf berättar att ett flertal län och regioner har hört av sig med frågor och flera har kommit på studiebesök för att lära av Region Halland.

– Till en början möttes vi av ganska stor skepsis. Det här var en typ av gränsöverskridande samarbete som man inte hade sett tidigare – ”kan man verkligen göra så här?”, var det många som frågade sig. Men nu när vi ser att fiberutbyggnaden i Halland går snabbare än nästan någon annanstans i landet är det övervägande positiva tongångar.

Jimmy Stigevall kan också berätta om både jubel och kritiska röster, men på det hela taget går arbetet över förväntan.

– Vi ligger ganska ordentligt före schemat och det står klart för allt fler att den modell som Halland har valt innebär en kraftfull effektivisering där man får ut mer per investerad krona jämfört med snart sagt alla andra fiberutbyggnadsprojekt i landet.

REGION HALLAND ska bli det första digitaliserade länet, men målet med hundraprocentig anslutningsgrad är bara det första steget på vägen mot detta mål.

– Att alla har tillgång till höghastighetsbredband handlar inte i första hand om att vi ska kunna surfa snabbare, utan det är grundförutsättningen för en ny samhällsutveckling, säger Catarina Dahlöf. Vi kommer att se nya företag etablera sig även på landsbygden, fler kommer att kunna studera på distans eller arbeta hemifrån, eller från sitt fritidshus. För att inte tala om digitala välfärdstjänster som ger helt nya möjligheter att erbjuda vård och omsorg – det är där de stora och viktiga förändringarna sker och vi har bara sett början. k

”Att alla har tillgång till höghastighets-bredband handlar inte i första hand om att vi ska kunna surfa snabbare, utan det är grundförutsättningen för en ny samhällsutveckling.”

CATARINA DAHLÖF, REGIONDIREKTÖR

”Allt satte igång direkt. I stort sett varenda hallänning på landsbygden kontaktades med erbjudande om att ansluta sig till den länsöver gripande fiberinfrastrukturen.”

”Satsningen i Halland har krävt en omfattande projekt-organisation”, konstaterar Jimmy Stigevall, här på besök

i Falkenberg med regiondirektören Catarina Dahlöf och IP-Onlys kommunikationsdirektör Camila Buzaglo.

41

42 43

”Egentligen har jag svårt för uttrycket ’digitalisering’. Det låter som en transformation från ett tillstånd till ett annat, något man gör och sedan är det klart. Så är det förstås inte.”

OLOF HERNELL, DIGITALCHEF PÅ EQT

DATADRIVET

BESLUTSFATTANDE

Digitaliseringen måste genomsyra allt och alla– Den digitala kompetensen ska byggas in i bolagens organisation – och det gäller även ledning och styrelse. På den punkten är han bestämd, Olof Hernell, digitalchef på EQT som förvärvade IP-Only 2013.

OLOF HERNELL beskriver sig som en i grunden ”typisk ingenjör”. Efter studier i tillämpad matematik vid KTH hamnade han så småningom på Google där han bland annat ansvarade för namnkunniga produkter som An-droid, Chrome och Google Cloud på nordisk nivå. Sedan ett par år tillbaka leder han den digitala affärsutveck-lingen av EQT:s portföljbolag.

– Digitalisering är centralt och nödvändigt för EQT:s bolag. Vi brukar säga att alla portföljbolag ska vara digi-tala ledare i sin kontext och det innebär naturligtvis helt

olika saker beroende på bransch eller verksamhetstyp. Och det handlar inte om att skaffa ett datoriserat

tidrapporteringssystem eller liknande och därefter jobba på som vanligt, utan det gäller att rusta företagen så att de förmår att dra nytta av de nya möjligheter som digitaliseringen medger. Vad det kanske mer än någon-ting annat handlar om är datadrivet beslutsfattande, menar Olof Hernell.

– Fram till nyligen var stora delar av kundernas beteende och köpprocesser höljda i dunkel. Man kanske gjorde en undersökning någon gång per år och försökte dra slutsatser så gott man kunde, men nu kan vi i många fall följa kundernas agerande i realtid och agera momen-tant på ny information.

En av de termer Olof Hernell ofta återkommer till är realtidsgranularitet. Granularitet kan närmast över-

sättas till finkornighet och blir i detta sammanhang ett uttryck för den detalj-rikedom som så kallade ”big data” nu möjliggör i varje givet ögonblick.

– Om bolaget märker en avsevärd skillnad i hur två olika marknads-föringsinsatser fungerar kan de omedel bart switcha över från den sämre till den bättre, för att ta ett exempel.

ETT PROBLEM med fenomenet digi-talisering är att det i mångas ögon är någonting abstrakt, futuristiskt och

därmed lite avskräckande. Olof Hernell ser det därför som mycket angeläget att avmystifiera det hela – det

handlar framför allt om att väga in den in formation man faktiskt har tillgång till när man fattar beslut.

– Men egentligen har jag svårt för uttrycket ”digitalisering”. Det låter som en transformation från ett tillstånd till ett annat, något man gör och sedan är det klart. Så är det förstås inte.

Tvärtom understryker Olof Hernell vikten av att portföljbolagen står på egna ben i den digitala eran.

– EQT skickar inte in ett gäng digitalkonsulter som in-stallerar en massa högteknologisk utrustning och sedan går därifrån, utan den digitala kompetensen ska byggas in i organisationen, inklusive styrelse och ledning.

– Det som EQT alltid gör är att köpa bra bolag och göra dem starkare och bättre. Här ingår digitala aspekter som en självklar del: vi ser till att de får tillgång till rätt kom-petens, rätt teknik och, inte minst, bra partners. k

”Digitalisering är inte något som kan avslu-tas”, säger Olof Hernell på EQT.

45

– DE SKA REKRYTERAS lokalt och vilja satsa på att bli vinnare. Så vill vi jobba med kvinnliga förebilder i Östersund.

Bosse Svensson, ordförande i föreningen Östersund Basket, hittar flera paralleller mellan det jämtländska damlaget i basket och IP-Onlys verksamhet.

– Vi är stolta och glada över sponsrings-avtalet. Det betyder oerhört mycket för oss. Och det bästa är att IP-Only fortsätter att stötta oss – trots att vi åkte ur damligan. Det visar på en långsiktig och hållbar strategi.

Bosse Svensson beskriver sig som idrotts-intresserad föreningsmänniska.

– Mer än så behövs inte för att engagera sig – och det är väldigt roligt att jobba med ett lag.

Bakom engagemanget finns också insikten om att dam- och herr-idrott utövas i ”två helt olika universum”.

– Det är en otrolig skillnad på villkor och ekonomi. Därför är vi för-stås extra tacksamma för stödet från IP-Only.

DE INLEDANDE diskussionerna mellan laget och företaget fokuserade på IP-Onlys engagemang för att få fler kvinnor till telekombranschen – och på elitsatsningen på kvinnliga basketspelare i Östersund.

– Att IP-Onlys vd har en historia som framgångsrik basketspelare blev lite grädde på moset, men det var absolut inte avgörande, säger Bosse Svensson. Tvärtom ställde han nog tuffare frågor om vårt projekt än vad någon annan kanske gjort.

I avtalet fanns en skrivning om att IP-Only hade rätt att dra sig ur om laget skulle åka ur damligan.

– De valde att stanna kvar, trots att vi inte lyckades. Det känns väldigt sympatiskt.

– VI ÄR ETT rikstäckande företag, men vi arbetar också lokalt. Vi gör omfattande investeringar i Östersundsområdet och vi kommer att verka i Jämtland under lång tid. Därför vill vi vara delaktiga i människors vardag på ett sätt som gör skillnad, säger Henrik Ringmar, vd på IP-Only, om satsningen på damlaget i basket.

Att Östersund Basket vill skapa kvinnliga förebilder stämmer väl överens med IP-Onlys ambitioner om att öka andelen kvinnliga chefer inom företaget och att i ett bredare perspektiv locka fler kvinnor till branschen.

– Vi vill vara ett företag som står för mångfald och likabehandling. För mig känns vårt engagemang för Östersund Basket helt rätt. k

Lokalt vinner i längdenSpelarna i damlaget Östersund Basket är så taggade att luften vibrerar i Sporthallen i Östersund.Nu gäller det. De ska tillbaka in i ligan.Och IP-Onlys sponsring av laget kunde inte komma lägligare.Det är när det är som tuffast som som behovet av en stabil och långsiktig partner är som störst.

TOB

IAS

NY

KÄ

NEN

44

IP-Onlys sponsoravtal med Östersund Basket betyder mycket för det jämtländska damlaget. ”Dam- och herridrott utövas i två helt olika universum”, säger Bosse Svensson.

Östersunds fruktade forward Stina Dahlin forcerar motståndarnas försvarslinje.

VÄ

GEN

TIL

L FI

BERM

ÅLE

T st

avas

sam

verk

an, s

amar

bete

och

flex

ibili

tet.

På

IP-O

nly

arbe

tar

vi t

illsa

mm

ans

med

kom

mun

er o

ch r

egio

ner

som

de

lar

vår

visi

on –

att

alla

ska

ha

tillg

ång

till

ett

öppe

t oc

h ne

utra

lt fi

bern

ät.

Lösn

inga

rna

är lo

kala

, uni

ka o

ch h

elt

anpa

ssad

e fö

r at

t nå

mål

et.

Vi

 sam

arbe

te

7 N

ORR

KÖ

PIN

GIP

-Onl

ys u

nika

sam

arbe

te m

ed

Nor

rköp

ings

kom

mun

är

det

förs

ta i

sitt

sla

g i S

veri

ge. A

vtal

et in

nebä

r at

t N

orrk

öpin

g V

atte

n oc

h A

vfal

l byg

ger

stam

näte

t oc

h IP

-Onl

y ta

r an

svar

för

acce

ssnä

tet.

8 V

ING

ÅK

ERFi

berp

ionj

ären

Vin

gåke

r vi

sar

väge

n nä

r Sv

erig

es la

ndsb

ygd

digi

talis

e-ra

s – sa

mtl

iga

hush

åll i

kom

mun

en

erbj

öds

fibe

r un

der

2016

. Vin

gåke

rs

och

IP-O

nlys

pilo

tsam

arbe

te h

ar

inne

buri

t at

t ko

mm

unen

är

en a

v

de o

ffen

siva

ste

i Sve

rige

vad

gäl

ler

fi

bern

ät.

2 B

ERG

IP-O

nly

har

förv

ärva

t fi

bern

ätet

i B

ergs

kom

mun

och

inve

ster

ar

150

milj

oner

i fi

beru

tbyg

gnad

en.

Sam

verk

ansa

vtal

et m

ed k

omm

unen

in

nebä

r at

t et

t er

bjud

ande

kom

mer

at

t sk

icka

s ti

ll nä

stan

alla

hus

håll

och

före

tag

– bå

de i

täto

rter

och

på

land

sbyg

den.

6 K

ALI

XIP

-Onl

y an

svar

ar fö

r ut

bygg

ande

n ti

ll de

17

land

s byg

dsom

råde

n dä

r ko

mm

unen

bev

iljat

s st

öd o

ch e

rbju

der

ut

bygg

nad

även

i an

dra

dela

r av

kom

mun

en.

Det

inne

bär

att

tota

lt

95 p

roce

nt a

v be

folk

-ni

ngen

i K

alix

kom

mun

ko

mm

er a

tt få

ett

er

bjud

ande

om

fi

bera

nslu

tnin

g.

5 B

JUV

Här

inve

ster

ar IP

-Onl

y 40

milj

oner

i h

eltä

ckan

de fi

beru

tbyg

gnad

. G

enom

ett

uni

kt s

amar

bete

om

di

gita

la s

amhä

llstj

änst

er m

ed

Bju

vs s

tads

nät

och

Öre

sund

skra

ft

kom

mer

res

ulta

tet

blan

d an

nat

at

t bl

i en

plat

tfor

m fö

r

välfä

rdsb

redb

and.

9 G

OT

LAN

DG

otla

nd li

gger

i Sv

erig

etop

p nä

r de

t gä

ller

fibe

rutb

yggn

ad b

åde

i tät

ort

och

på la

ndsb

ygd.

Nu

arbe

tar

man

fö

r at

t få

alla

att

ta

del a

v de

dig

ital

a m

öjlig

hete

r so

m fi

ber

kan

erbj

uda.

3 H

ALL

AN

D

Reg

ion

Hal

land

är

förs

t i S

veri

ge m

ed

att

erbj

uda

högh

asti

ghet

sbre

dban

d ti

ll sa

mtl

iga

hush

åll o

ch fö

reta

g –

på

läns

över

grip

ande

niv

å.

4 H

YLT

E

Hyl

tes

och

IP-O

nlys

sam

arbe

te h

ar

inne

buri

t at

t ko

mm

unen

är

en a

v de

m

est

fibe

rtät

a i S

veri

ge. P

å et

t år

har

m

an g

ått

från

en

fibe

rtäc

knin

g på

8

proc

ent

till

80 p

roce

nt n

är d

et g

älle

r hu

shål

len

– oc

h m

ed d

etta

vän

tas

man

m

ed m

argi

nal s

lå r

eger

inge

ns

bred

band

smål

.

10 S

VA

LÖV

Sam

verk

ansa

vtal

et m

ella

n Sv

alöv

s ko

mm

un

och

IP-O

nly

inne

bär

att

2 40

0 fa

stig

hete

r på

la

ndsb

ygde

n få

r er

bjud

ande

om

fibe

r. To

talt

pl

aner

as 4

6 m

il fi

berg

rävn

ing.

11 A

LE12

AN

EBY

13 A

SKER

SUN

D14

BO

RGH

OLM

15 E

NK

ÖPI

NG

16 E

SKIL

STU

NA

17 F

ILIP

STA

D18

FLE

N19

HEL

SIN

GBO

RG20

HÄ

RRY

DA

21 K

RIST

INEH

AM

N22

KRO

KO

M23

KU

NG

SÖR

24 L

UD

VIK

A25

OSB

Y26

SIG

TU

NA

27 S

IMRI

SHA

MN

28 S

KIN

NSK

AT

TEB

ERG

29 S

TORF

ORS

30 S

URA

HA

MM

AR

31 S

ÖD

ERK

ÖPI

NG

32 T

RELL

EBO

RG33

TO

RSÅ

S34

UPP

LAN

DS-

BRO

35 Ö

RKEL

LJU

NG

A

1 J

ÄM

TLA

ND

Hös

ten

2015

förv

ärva

de IP

-Onl

y Jä

mtk

raft

s

tele

kom

nät.

Det

ble

v st

arts

kott

et fö

r en

sto

rska

lig

sats

ning

på

fibe

rutb

yggn

ad i

Jäm

tlan

d. IP

-Onl

y in

vest

erar

60

0 m

iljon

er i

utby

ggna

den

och

am

biti

onen

är

att

alla

som

vill

ha

fibe

r sk

a få

det

.2

5

9

3

4

1

6

7

10

8

11

1213

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

2829

30

31

32

33

34

35

48 49

– Supersnabbt öppet WiFi i city och sensorer som gör det möjligt för staden att berätta för oss hur den mår – det är bara början på den smarta fiberstaden, säger Fredrik Lindros som arbetar med att göra Uppsala till Sveriges smartaste stad.

DET MÅ VARA Sveriges fjärde stad när man räknar antalet invånare, men när det gäller digital smartness ska Uppsala bli nummer ett. Genom ett samarbete mellan IP-Only och Uppsala Citysam-verkan finns sedan 2016 ett publikt WiFi

där vem som helst kan koppla upp sig med en enkel knapptryckning – helt utan kostnad.

– Här pratar vi riktig WiFi med hastigheter upp till 300 Mbit/s, säger Fredrik Lindros. Det gör att man kan sköta studierna eller jobbet från ett kafé eller en park-bänk nere vid Fyrisån.

Sveriges smartaste stad

»

Publikt WiFi av det slag som nu finns i Uppsala och, i något mindre skala, i Simrishamn, kommer med all sannolikhet att bli betydligt vanligare under de närmas-te åren. Det är i alla fall målet för det ambitiösa initiati-vet WiFi4EU där Europeiska kommissionen budgeterat för investeringar på 120 miljoner euro för att stödja etablerandet av gratis WiFi i upp till 8 000 orter runtom i Europa. I ett State of the Union-tal har EU-kommissio-nens ordförande Jean-Claude Juncker sagt att ”…det ska sakna betydelse var du bor eller hur mycket du tjänar. Därför föreslår vi att alla europeiska samhällen och städer ska ha gratis trådlös internettillgång på de mest

betydande offentliga platserna senast 2020.”– Vi för redan nu samtal med ett tiotal kommuner

som vill stärka sin attraktionskraft genom att erbjuda boende och besökare gratis publikt WiFi och intresset ökar hela tiden, berättar Fredrik Lindros. Kommunerna tar nu ett större ansvar för sin smarta infrastruktur för att driva digitaliseringen, vilket är jättekul.

I UPPSALA UTVECKLAS nu också ett sensornät för IoT, eller sakernas Internet. Med hjälp av en teknik som kallas LoRa WAN (Long Range Wide Area Network) kan ett stort antal sensorer – som knappt drar någon

”Vi föreslår att alla europeiska samhällen och städer ska ha gratis trådlös internettillgång på de mest

betydande offentliga platserna senast 2020.”

EU-KOMMISSIONENS ORDFÖRANDE JEAN-CLAUDE JUNCKER, I ETT STATE OF THE UNION-TAL

50 51

ström – förmedla information om hur staden mår. Just nu mäts luftkvalitet tillsammans med Uppsala kommun, men i nästa steg kan kommunens soptunnor själva berätta när det är dags för tömning, parker säga till om vilka träd eller gräsmattor som behöver vatten, och vägar kommer att kunna skicka realtidsinformation om halkrisk och bilköer.

– Jag är övertygad om att vi om bara några år kommer att tänka tillbaka på den här tiden och förundras över hur primitivt det var när vi åkte runt och kollade var-enda papperskorg. Att vi saknade enkel och rudi mentär information från fysiska objekt som vägar, lampor och parkeringsplatser i staden, eller att vi skötte stadens grönområden när schemat sade att det var dags istället för när det behövdes, säger Fredrik Lindros. Sensornätet i Uppsala är bara en antydan om hur sensornät kommer att göra samhället smartare och effektivare – det må vara en klyscha, men i det här fallet är jag beredd att använda uttrycket ”bara fantasin sätter gränserna”. k

J AG SOM ÄR med i branschens kvinnliga nätverk, 50/50-klubben, får ofta frågan vad vi ska göra för att uppnå en jämställd it- och telekomsektor. Vi behöver säkert

göra många olika saker, men jag tror fram för-allt att vi måste fånga upp kvinnorna tidigare och ge dem utmaningar    – det är då man kan växa som person och medarbetare och ta på sig mer ansvar.

Jag är ekonom och tycker att det roligaste är att göra sådant jag inte kan, men jag är också medveten om att jag fått med mig en trygghet och en stark självkänsla från min uppväxt. Jag är inte rädd för att ha åsikter och jag försöker förmedla att det inte är farligt att misslyckas. Det viktigaste är att ge andra kvinnor själv-förtroende, att de ska känna att det kan räcka långt att visa mod och att vara nyfiken.

Det kan låta hårt, men jag tror på direkta utmaningar. Sätt duktiga medarbetare på pott-kanten snabbt, då sållas agnarna från vetet. Vi måste våga ta itu med skillnaderna – man kan inte lyfta den som inte vill komma vidare.

Under ett års tid har jag deltagit i Women-tor, ett program för att stödja branschens företag som vill arbeta systematiskt för att öka andelen kvinnliga chefer. Det är slående att ingen av de kvinnor som var med hade sökt sina jobb – alla hade blivit erbjudna ett ledande uppdrag eller uppmanats att söka ett chefsjobb. Jag ser det som ytterligare ett tecken på att kvinnor generellt känner att de måste förtjäna ett kliv uppåt, medan ut-maningen att satsa är mer självklar för män.

Det som förenar alla olika adepter i Women-tor är styrka. Vi är starka, kompetenta kvinnor som tagit plats och visat att vi är att räkna med. It- och telekombranschen behöver både kvinnor och män med starka identiteter. Jag hoppas kunna visa vägen för andra genom det sätt jag själv agerar på. Jag har ingen teknisk bakgrund och vill gärna signalera till andra kvinnor att det inte är något måste för att vara chef i it-världen.

MALIN KARLZÉNIP-ONLYS REGIONCHEF I VÄSTSVERIGE

Krönika

Malin Karlzén står stadigt med ena foten i myllan och den andra i chefskapet i den dynamiska it-branschen.

Hon är aktiv i 50/50-klubben och boostar andra kvinnor att våga söka utmanande jobb. ”Det behöver

inte alltid vara så storskaliga steg, och det är inte livsfarligt att misslyckas.”

”Var både modig och

nyfiken!”

JON

NY

LIND

H

KLUBBEN FÖR EN JÄMSTÄLLD BRANSCH50/50-KLUBBEN är ett nätverk för kvinnor i it- och telekomsektorn. Målet är att uppnå en jämställd bransch med 50 procent män och 50 procent kvinnor – på alla positioner.IP-Only har två kvinnor på chefsnivå med i 50/50-klubbens styrelse, kom-munikationsdirektören Camila Buzag-lo och regionchefen Malin Karlzén.

Så ska målen nås:• Öka rekryteringen av kvinnor

till it-branschen.

• Öka rekryteringen av kvinnor till chefspositioner, ledningsgrupper och styrelser.

• Motverka exkluderande företags-kultur – främja företagskultur där alla känner sig inkluderade.

• Öka kunskapen om jämställdhet i branschen.

IP-Onlys vision av den digitala framtiden är att alla kan vara en del av det smarta fiber-landet, en framtid som är möjlig tack vare den digitala infrastruktur som nu växer fram i Sverige och världen.

Genom att arbeta smart med digitala lösningar kan kommuner och regioner ge bättre service till medborgarna – i fiberlandet kan allt från parkförvaltning till vård hanteras smartare och effektivare.

I dialog med kommuner har IP-Only identifierat fyra initiativ som utgör de första stegen mot ett Smart fiberland.

FIBER TILL HUNDRA PROCENT Precis som att alla har tillgång till sjukvård, skola, förskola och liknande ska alla ha tillgång till en modern digital infrastruktur.

Detta är det första, avgörande steget för ett Smart fiberland där ingen lämnas utanför.

VÄLFÄRDSNÄTET Regeringen har satt som mål att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter för att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. IP-Only bidrar på flera sätt till denna strävan, bland annat genom etablerandet av ett välfärdsnät där e-hälsotjänster kan levereras till medborgarna via en säker lina.

PUBLIKT WIFI Genom att erbjuda fri surf inom ett större område, en stadskärna till exempel, kan en kommun göra sig mer attraktiv, främja turism och skapa mervärde för handeln, men även

att stödja demokratin och tillgängliggöra smart teknik.

IOT-SENSORNÄT Internet of Things eller IoT, att saker kommunicerar med oss och med varandra, har inneburit något av en revolution som vi bara sett början på. Med hjälp av så kallad LoRa WAN-teknik bygger IP-Only sensor-nät som gör det möjligt för staden eller kommunen att leva i digital symbios med sina invånare. Än så länge kan det handla om att sensorer talar om för oss vilken väg vi ska välja för att undvika trafikstockning eller vilka av stadens träd och buskar som behöver bevattning, men på sikt kommer sensornäten att kunna ge oss meningsfull information om allt möjligt.

SÅ HÄR BLIR SVERIGE ETT SMART FIBERLAND

”Vi kommer att tänka tillbaka på den här tiden och förundras över hur primitivt det var när vi skötte stadens grönområden när schemat sade att det var dags istället för när det behövdes.”

FREDRIK LINDROS, MARKNADS- OCH PRODUKTDIREKTÖR

”Vi för samtal med ett tiotal kommuner som vill stärka sin attraktionskraft genom att erbjuda boende och besökare gratis publikt WiFi och intresset ökar hela tiden”, berättar Fredrik Lindros.

AFFÄRSNYTTA GENOM JÄMSTÄLLDHET It- och telekomföretagen inom Almega har tagit initiativ till Womentor, ett program för att stödja branschens företag som vill arbeta systematiskt för att öka andelen kvinnliga chefer.

En del i programmet är att utse en kvinna på chefsposition till adept, samt att erbjuda två mentor-kandidater som deltar i Womentor- programmet under ett års tid.

Det som skiljer Womentor från andra mentor- och ledarskaps-program är att det inte riktar sig enbart till enskilda individer utan innebär att hela företaget skriver under på att vara aktiva i ett förändrings arbete.

Källa: Womentor

Besöksadress huvudkontor Uppsala: Bäverns Gränd 17

Besöksadress Stockholm: Västra Järnvägsgatan 7 Växel +46 (0)18 – 843 10 00

Facebook: @ip.only.abLinkedIn: IP-OnlyTwitter: @ip_only