innehållsförteckning - web view1 = egenskapen kännetecknar inte alls...

Kvalitetsredovisning Enhetens namn

Läsåret 10/11

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning........................................2

Varför gör vi kvalitetsredovisningar?..............2

Grunder för bedömningen................................2

1. Sammanfattning.......................................3

2. Förutsättningar, resurser, nyckeltal..........5

3. Kvalitetsarbete.........................................7

4. Arbetet i verksamheten..........................10

5. Resultat och måluppfyllelse...................15

Varför gör vi kvalitetsredovisningar?

Varje kommun upprättar en kvalitets-redovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet. I förskoleverksamheten ingår förskola, familjedaghem, och i skolbarnsomsorg ingår fritidshem, familjedaghem.

Motsvarande kvalitetsredovisning görs även på verksamhetsnivå dvs. ute på den enskilda enheten/skolan.

Grunder för bedömningen

Redovisningen bygger på en bedömning enligt Skolverkets material BRUK BRUK står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet och i detta dokument gör personalen en egen bedömning av sin verksamhet inom respektive område.

Siffrorna står för:1 = Egenskapen kännetecknar inte alls förskolan/skolan 2= Inledande diskussion om hur man ska nå detta har inletts 3 = Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 4 = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 = Förskolan/skolan kännetecknas till stor del av detta 6 = Denna egenskap kännetecknar förskolan/skolan

http://www.edu.skovde.se/Rydsenheten1/Rydskolan1/Aktuellt/Laxhjalp/

1. Sammanfattning

1.1 Målbild för Rydskolan

Alla skall lyckas och nå goda resultat utifrån sina förutsättningar. Vi vill utmana eleven att ta ett steg till! Att behärska språk – att kunna tala, läsa och skriva – betonas särskilt på Rydskolan. Vi arbetar med många verktyg för att stödja och följa elevens lärande. Skolan har höga förväntningar på både elever och personal. Det är viktigt att uppleva framgång och känna glädje i sin utveckling.

1.2 Helhetsbedömning av hur väl enheten har förverkligat målen i skollagen, läroplanen, kursplanen och skolplan (analyser punkt 5 nedan)

Denna bedömning görs inte enligt Brukindikatorer men bedöms ändå enligt samma skala.

1. 2. 3. 4. X 5. 6.

Vi lägger stor vikt vid att hjälpa eleven att använda alla sina språk. Siffrorna i målbedömningar blir inte alltid rättvisande eftersom många av våra elever är nyanlända till Sverige och har därför anpassad studiegång. Vi fokuserar på att synliggöra styrdokumenten och målen i dessa för våra elever och föräldrar.

1.3 Presentation av enheten

Rydskolan är en skola som ser mångkulturellt som en tillgång. Skolan renoverades 2000-2006 och är nu en toppmodern skola med fantastiska och välutrustade lokaler. Skolgården med dess konstgräsplan lockar även de äldre eleverna till uteaktiviteter. Rydskolan har verksamhet från förskoleklass till åk 9 samt skolbarnsomsorg och träningsskola.

1.4 Enhetens/arbetslagens pedagogiska idé

Vi har under läsåret haft språket i fokus i alla skolämnen. Vi har medvetet arbetat med att utveckla elevernas ordförråd, lust att läsa och förståelsen av det man läser.

Vi utgår från varje elevs individuella förutsättningar att nå de nationella målen utifrån de resurser vi har, så långt det är möjligt. Detta har inneburit att ett antal elever har haft möjlighet till undervisning i mindre grupp. Svenskan och engelskan har fått en extra pedagog för att göra mindre grupper. NO-grupperna har också varit parallellagda för att kunna genomföra undervisningen i mindre grupper. Även SO-ämnet har haft tillgång till extra pedagoger för att kunna anpassa undervisningen.

Vi har i arbetslaget även satsat på att arbeta med värdegrunden för att skapa trygghet, förståelse för varandra och lugn på skolan. Vi tycker att arbetet med värdegrunden måste

fortsätta. Vi vill arbeta med värdegrunden regelbundet samt att kunna planera arbetet med god framförhållning. För oss pedagoger pågår självfallet värdegrundsarbetet dagligen. Vid vissa tillfällen kan det vara utvecklande att diskutera frågeställningar i andra elevgrupperingar och då bryta ordinarie verksamhet. Vi vill gärna arbeta med det i korta pass (ca 1 timme/gång) med t.ex. diskussionsfrågor. Ett förslag är att arbeta med det en gång varannan vecka till en början.

Vi har även arbetat mycket med läsutveckling (LUS). Som bekant är läsningen avgörande för hur eleverna lyckas med sitt skolarbete. Med ca 40 olika modersmål på skolan skall detta därför fortsätta. Läsningen bör bokföras i någon form av läsjournal. Vi vill även uppmuntra eleverna att läsa olika genrer och när de läst böcker finns olika uppgifter att göra. Detta ska ske i samarbete med biblioteket.

2. Förutsättningar, resurser, nyckeltal

2.1 Förutsättningar

1 2 3 4

Våra lokaler stödjer och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet x

Inredning stödjer och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet x

Utrustningen stödjer och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet x

Våra lokaler är säkra och i gott skick x

Vår utemiljö stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet x

Standarden på våra datorer och pedagogiska program stimulerar en god och varierad pedagogisk verksamhet

x

Enhetens bibliotek är välutrustat x

Bedöm ovanstående faktorer efter skalan 1 -4 där 1 = håller inte med, 2 = håller med till en del, 3= håller med i stort sett, 4 = instämmer

Antal elever per dator 12

2.2 Resursfördelning

Så används resurserna på respektive verksamhet

2.2.1 Pedagogutbildad personal

Arbetsställe Antal män

Antal kvinnor

summa Antal tjänster

Procent med rätt behörighet

Pedagogtäthet per elev

Förskolan Ollonborren

0 11 11 9,8 100 80 barn 0,1225

Förskolan Nyckelpigan

0 3 3 2,76 100 30 barn 0,092

Barnskola A+B

0 3 3 2,75 100 35 barn 0,078

Rydskolan 16 35 51 48,35 445 barn 0,108

Röd och Blå Fritidshem

1 6 7 6,75 100 89 barn 0,076

Träningsskolan

0 1 1 1 100 12 barn 0,083

2.2.2 Övrig personal

Arbetsställe Barnskötare därav män

Vårdarinna därav män

Elev-assistent därav män

Fritids-ledare därav män

Lokal IT-tekniker

Övriga, beskriv funktion

Förskolan Ollonborren

4/0 0 0 0 0 0

Förskolan Nyckelpigan

5/0 0 0 0 0 0

Barnskolan A+B

Rydskolan 7/4 0/1 0/1

Röd och Blå Fritidshem

Träningsskolan

12/0 1/0

2.3 Andra nyckeltal

2.3.1 Barn, elevstatistik

Arbetsställe flickor pojkar summa

Förskolans namn Ollonborren

40 40 80

Förskolans namn Nyckelpigan

17 13 30

Barnskolans A+B 16 19 35

Skolans namn Rydskolan 216 229 445

Fritidshemmets Röda+Blå 48 42 90

Särskolans namn Träningsskolan

8 4 12

Kvalitetsredovisningsammanfattar hela processen Åtgärd

er att vidta

Arbetsplan

Utvärdering

Genomförande

Dokumentation

Analys

Individnivå: elev, lärare, skolledareGruppnivå: klass, mentorsgrupp, a-lagOrganisationsnivå: skola, förvaltning, styrelse

3. Kvalitetsarbete

3.1 Grunder för bedömningen

Redovisningen bygger på en bedömning enligt Skolverkets material BRUK BRUK står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Kvalitet och i detta dokument gör personalen en egen bedömning av sin verksamhet inom respektive område.

Siffrorna står för:1 = Egenskapen kännetecknar inte alls förskolan/skolan 2= Inledande diskussion om hur man ska nå detta har inletts 3 = Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 4 = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 5 = Förskolan/skolan kännetecknas till stor del av detta 6 = Denna egenskap kännetecknar förskolan/skolan

Här beskrivs barns/elevers, föräldrars delaktighet i kvalitetsarbetet

Föräldrarna har blivit involverade i vårt arbete med språket genom att lyssna på elevernas förberedelser av muntliga redovisningar, läsläxor mm.

Vid ”Öppet hus” hade föräldrarna möjlighet att vara delaktiga under några lektioner. Föräldrar är givetvis alltid välkomna att besöka skolan.

I elevernas skoldagbok har de kunnat följa vår planering och elevernas utvärdering varje vecka.

Inför ett nytt arbetsområde har eleverna blivit medvetna om vad målet för området är.

Eleverna har haft möjlighet att vara delaktiga genom:

• Elevråd

• Klassråd

• Elevskyddsombud/Änglar

• Samverkan

• Medansvar

• Utvärdering av temadagar

• Utvärdering och till viss del planering av EL-projekt

• Fysisk miljö (inredning)

• Elevens val: planera, genomföra och leda lektioner

Föräldrarna har haft möjlighet att vara delaktiga genom:

• Föräldramöte

• Öppet hus

• Lektionsbesök

• Profilkvällar

• Språkkväll

• Klassföräldrar

• Musikkonserter

• Informationsbrev till hemmet

• Utvecklingssamtal

Det har inte alltid varit lätt att få våra föräldrar delaktiga med avseende på mångas kulturella bakgrund och bristande språkkunskaper. Trots frekvent användande av tolkar uteblir vissa föräldrar från aviserade möten.

Eleverna har varit delaktiga i kvalitetsarbetet t.ex. genom Änglarna som har fungerat som elevskyddsombud och deltagit i skyddsronder med rektor, suttit i samtal med rektor och framfört sina tankar och åsikter. De har även fungerat som informationskanal och ambassadörer för skolan, för bla. Eriksdalsskolans elever och deras föräldrar. Änglarna har även gjort ett arbete för att få ordning på våra studiehallar, men detta arbete föll pga ekonomiska begränsningar. Vid Änglamötena har miljön på skolan diskuterats; gällande klotter, mobbing, studiemiljö etc. Så fort något har hänt har denna elevgrupp kontaktat någon ansvarig för Änglarna.

Elevrådet har inte fungerat på ett önskvärt sätt det här läsåret. Det har varit svårt att få ihop tider som passar alla. Det är önskvärt med ett större driv hos eleverna, att de också känner att de kan vara med och påverka och att de får gehör från skolledning. Vi pedagoger måste vara med och påverka mer vilka som ska vara med i elevrådet. Ambitiösa elever vill inte vara med i elevrådet, för de vill inte missa lektionstid. Hur är möjligheten att lägga elevrådstid/änglamötestid när det är lektionsfritt? Elevrådsrepresentanterna måste känna att det är ett hedervärt uppdrag. Det är för närvarande risk för en konkurrens mellan elevråd och Änglar. Elevrådet måste också ha regelbundna möten med rektor/skolledning. Detta för att öka inflytandet och ha något med sig tillbaka till sina klasskamrater.

Få eleverna mer delaktiga när det gäller utformandet av ”Trivselreglerna” (t.ex. i elevrådet).

Eleverna har fått utvärdera vissa arbetsområden, som vi tar hänsyn till när detta ska genomföras nästa gång.

Klassrådstiden är kort (20 min). Ofta upptas den tiden av information av mentorer. Vi tycker att klassråd är viktigt, att eleverna ska kunna vara med och påverka och föra fram sina åsikter och lära sig mötesetik. Det kan vara så att eleverna vet att elevrådet inte har fungerat och det har spridit sig till klassrådet, för det leder ingenstans. Måste finnas en röd tråd mellan elevråd och klasserna. Det är ett viktigt arbete för alla på skolan.

Vi gör en efterlysning av ”Skolrådet”. Något måste till i den vägen för att få föräldrarna mer delaktiga. Som det är nu är föräldradelaktigheten under all kritik. Hur ska vi göra för att få föräldrarna hit? (Råslättsskolan i Jönköping har lyckats med detta, ta kontakt med dem!)

4. Arbetet i verksamheten

4.1.1 Skolnämndens mål utifrån fullmäktiges prioriterade områden

Mål Varje barn når utifrån sina förutsättningar såväl individuella som nationella mål.

Arbete

Vi har fokuserat på språket eftersom det är viktigt i samtliga skolämnen. De som har haft störst behov av språkligt stöd har fått det i en SvA-grupp vissa lektioner.

Vissa elever har haft studiehandledning på sitt modersmål.

Under hösten har alla elever fått sitt LUS-tal bestämt för att kunna stötta eleverna i deras läsutveckling, vilket är speciellt viktigt på vår skola där många barn är flerspråkiga. På elevens val har eleverna i åk 6-7 periodvis fått läsa indelade i grupper, där elever med lågt LUS-tal fått träna läsning i liten grupp. Vi har även sedan många år tillbaka läsning på morgonen samt att vi har haft läsdagar under året för att öka måluppfyllelsen i alla ämnen genom att öka läshastighet och läsförståelse samt ordförråd.

Läxhjälp, möjlighet till omprov/efterprov, specialundervisning och handledning på modersmål är andra saker som vi har erbjudit för ökad måluppfyllelse. Vi har ett flertal flerspråkiga lärare, varav några inte får vara kvar pga. skolans ekonomiska situation.

Se punkt 1.4, gällande arbete i mindre grupper och fler pedagoger i klassrummet. Dessutom har skolan erbjudit läxläsningshjälp vid två tillfällen/vecka. Tyvärr har uppslutningen inte varit så stor. En del elever har detta inskrivet som erbjudande i åtgärdsprogram.

Vi måste bli bättre på att följa upp närvaron, för att stötta eleverna i deras arbete. Pedagogerna engagerar sig även utanför lektionstid för att hjälpa och vägleda elever för att nå bästa möjliga studieresultat.

4.1.2 Skolnämndens egna mål

Mål Ingen elev eller medarbetare känner sig kränkt.

Arbete

Vissa klasser har haft en ART-lektion i veckan. Hela arbetslaget har aktivt arbetat med ARV (ansvar, respekt och vänlighet) och värdegrundsfrågor. Dagliga samtal om trivsel.

Tyvärr blir både elever och lärare på vår skola kränkta dagligen på ett eller annat sätt. Vanligast förekommande är verbala kränkningar. För att motverka detta har vi arbetat med:

• Värdegrund - vi har haft temadagar med föreläsare för elever och lärare

• Änglar/skyddsombud

• Nära samarbete med kyrkan

• Antimobbingteam

• Elevkoordinator

• Det dagliga arbetet ger ständigt möjligheter till värdegrundsdiskussioner

• Skolan har tydliga regler som elev och föräldrar ska skriva under

4.1 Betyg och bedömning

Hur arbetar vi med att höja meritvärdena – mål och arbete

Målet med vår undervisning är att alla elever ska nå kunskapsmålen.Varje elev får arbeta efter sina förutsättningar. Undervisning och material anpassas så långt det är möjligt efter varje individ.

Engelska: Målet är som alltid att få alla elever att prestera bästa möjliga efter sina förutsättningar.Flertalet elever klarar engelskan bra även om de inte utnyttjar alla sina resurser. Det engelska språket genomsyrar vårt samhälle och många lär sig omedvetet. I den mån de inte når upp till G beror det ofta på bristande förkunskaper; de har helt enkelt inte haft engelska i sitt hemland eller haft undervisning i väldigt ringa utsträckning. Detta har vi försökt avhjälpa genom extra resurs i klassrummet samt mindre undervisningsgrupper. Ett bra uppbyggt läromedel där eleverna kan identifiera sig med många av texterna är viktigt, liksom kontinuerliga konferenser. Genom att låta eleverna ta del av tidigare NP i engelska samt påminnas om betygskriterier/kursplanemål medvetandegörs de om vilka mål de bör uppnå.

Svenska: Eftersom Rydskolan är en mångkulturell och flerspråkig skola arbetar vi ständigt med språkutveckling. Genom högre grad av läsförståelse nås även högre meritvärden. Eleverna har fått sina LUS-tal och därefter har vi arbetat med att stärka deras läsförmåga genom att läsa fyra gånger/vecka samt haft läsdagar.

Vi har även haft läxläsning och handledning på modersmål eftersom många av våra elever har begränsad möjlighet att få hjälp med studierna hemma.

Musik : Tack vare att vi har många musikrum kan eleverna jobba ensamma eller i mindre grupper och därmed få en mer individanpassad undervisning. Eleverna har också tillgång till salarna även på andra tider då det inte är lektioner och kan då också få extrahjälp från musikläraren. Det är alltså alltid öppet och en del elever ”bor” nästan där.

Hem och Konsumentkunskap: För att förtydliga mål och innehåll har arbete med bedömningsmatriser påbörjats. För att öka intresset varieras undervisningen. Olika sorters arbetsuppgifter samt ett varierat arbetssätt, där både gruppuppgifter och enskilda uppgifter finns representerade. Eleven får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt och i samband med detta arbete följa sin nivå på arbetet genom eget ”omdömesprotokoll”. Ämnet är mycket komplext och många elever har svårt att förstå målen för de högre betygsnivåerna. Det är därför viktigt att förtydliga med konkreta exempel och fortsätta arbetet med att utveckla matriser för de olika nivåerna.

Matematik: Vi har parallellagt matematiken, så vi utnyttjar de resurser vi har på ett optimalt sätt. Vi har haft extra läxhjälp. Vi anser att vi i år har nått en god måluppfyllelse utifrån de förutsättningar vi har haft.

Då många elever har vissa språkliga brister har det visat sig vara viktigt att låta undervisningen bestå av såväl muntliga genomgångar med tillhörande anteckningar samt enskilt arbete.

Elever har erbjudits möjligheten att skriva prov på sitt modersmål.

4.2 Normer och värden

Mål och arbete

4.2.1 Likabehandlingsplan

Mål och arbete

Likabehandlingsplanen genomsyrar hela vårt arbete. Vi diskuterar detta i arbetslaget och på klassråd. Vi har värderingsövningar och diskussioner i klassen. Vi är uppmärksamma på hur våra elever mår. Vid behov diskuteras problemet med ansvarig lärare, berörda elever och föräldrar, arbetslaget och rektor. Antimobbningteamet agerar vid behov. Vi har schemalagda rastvakter.

4.2.2 Barn- / elevinflytande – länk till mer information

Mål och arbete

Tydlig måldiskussion med eleverna. Lyhörda för elevernas förslag, önskemål och egna idéer. Vi har haft regelbundna klassråd och har utsett elevrådsrepresentanter.

4.3 Stöd till barn i behov av särskilda insatser /t ex barn med funktionshinder, annat modersmål, nyanlända

Mål och arbete

Målet är att eleverna ska trivas i skolan, känna sig delaktiga, trygga och våga vilja lära sig.

Vi vill göra dem medvetna om sina svårigheter/funktionshinder och se sin egen utveckling i lärprocessen. Vi har många språksvaga och nyanlända elever så vi måste vara flexibla i vårt arbete. Vi har en handlingsplan vi utgår ifrån. I den finns bl.a. diagnoser och tester.

I de tidiga åldrarna i den grundläggande undervisningen är det viktigt att kunna ge en till en undervisning. Det har vi haft större möjlighet att göra i år. Därför har alla kommit i gång med sin läsning. Vi har ansvarat för färre antal klasser och i de klasserna arbetat med sv, sva och ma. Det har vi upplevt som positivt.

Vi arbetar med datorer och anpassade läromedel. Viss undervisning sker i liten grupp eller enskilt av specialpedagoger. Vi ger handledning till klasslärare och elever.

4.4 Hälsa och livsstil

Mål och arbete

Målet är att eleverna ska må bra och orka med arbetet i skolan.

De klasser som har haft hemkunskap har pratat mycket om vikten av en bra kost.

Idrottsundervisningen har även innehållit teori om hälsa och livsstil. Vi har arbetat intensivt med detta under en hälsovecka.

Samtal om kost, sömn och motion vid utvecklingssamtal.

Föräldramöte med information om elevers datoranvändande.

4.5 Enhetens mål i förhållande till nationella mål

Mål och arbete

4.5.1 Enhetens mål 1

Öka läsförmågan hos våra elever och stärka språket.

Läsning och läsförståelse varje dag, högläsning av vuxen, läsvecka, författarbesök, bokprat av bibliotekarien och regelbundna biblioteksbesök. Vi har diagnostiserat våra elever enl. läs- utvecklingsschema (LUS). Vi följer ständigt upp dessa resultat. Studiecirkeln ”Stärk språket stärk lärandet” har gjort att vi har satsat mer på språklig utveckling i alla ämnen.

4.6 Kvalitetssäkring av bedömning/betygsättning

Gemensam rättning och bedömning av nationella prov. Mycket samarbete mellan parallellklasserna vid utvärdering och olika diagnoser.

Engelska: Samma läromedel inom årskursen, gemensamma prov och likartade redovisningsformer, medbedömning på uppsatser och lyssningsprov, diskussioner och kontinuerlig avstämning mot målen utgör en bra grund för trygghet vid bedömningen.

Svenska: Genom att läsa och samtala om olika elevers arbeten försöker vi att garantera en så likvärdig bedömning som möjligt. Vi använder oss ofta av medbedömare i vårt arbete.

Vi har även en gemensam planering över läsåret för att alla elever ska få likvärdiga möjligheter. Ämneskonferenser genomförs.

Musik: Eleverna har stöd via kursplanen och framför allt den lokala kursplanen och vet därigenom vad man ska kunna för ett visst betyg, men läraren gör dock den mer precisa bedömningen.

Hem och Konsumentkunskap: Genom att arbeta med matriser där nivåerna för olika kvaliteter utgår från kursplan. Arbetar också med den nationella provbank som finns i ämnet.

5. Resultat och måluppfyllelse

5.1 Kommunfullmäktiges och skolnämndens prioriterade mål

Resultat – bedömningen är gjord enligt BRUK:s modell

1. 2. 3. 4. 5.x 6.

Analys:De flesta elever har blivit mer medvetna om vilka mål som de ska nå i de olika ämnena och har blivit mer studiemotiverade under läsåret. Inför varje arbetsområde har vi tydliggjort målen både elever och föräldrar.

5.2 Betyg och bedömning

5.2.1 Resultat – genomsnittliga meritvärden/nationella prov

Genomsnittligt meritvärde/nationella prov

2011 2010 2009 2008

Betyg åk 9 10,58 11,51 12,13 11,53Nationella prov åk 5 66 % 62 % 52 % 60 %Nationella prov åk 3 61 % 53 % 68 %

Betyg åk 9 – betygssnitt (omräknat i poäng: G=10 p, VG=15 p, MVG=20 p)

Nationella prov åk 3 och 5 är ett medelvärde av de nationella proven i svenska, matematik och engelska (för åk 5).Detta ger en jämförbar bild mellan åren, men säger inget om hur många elever som klarat alla proven.

Mer information finns på Skolverkets portal SIRIS där det finns statistik om skolors kvalitet och resultat.

5.2.2 Nationella prov

Måluppfyllelse i årskurs 3

Pojkar Flickor TotaltAntal elever i åk 3 19 18 37

Antal som uppnått målen

% som uppnått målen





Ma 12/19 63% 12/18 67% 24/37 65%Sv 2/2 100% 2/3 67% 4/5 80%Antal elever med svenska som andraspråk

16 13 29

Sva 5/16 31% 6/13 46% 11/29 38%

http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90009&_dad=portal&_schema=PORTAL


Pojkar Flickor TotaltAntal elever i åk 5 18 21 39







Ma 11/18 %61 10/21 48% 21/39 54%Sv 9/9 100% 14/14 100% 23/23 100%En 12/18 67% 16/21 76% 28/39 72%Antal elever med svenska som andraspråk

9 7 16

Sva 2/9 22% 4/7 57% 6/16 38%

5.2.3 Måluppfyllelse


Åk 1 Pojkar Flickor TotaltAntal elever: 23 15 39

Ämne


Antal som inte upp-nått målen





Bild 23 15 39Idrott och hälsa 23 12 1 35 1Matematik 18 5 10 4 28 9Musik 23 15 39So / No - ämnen 22 1 12 2 34 3Svenska 1 1 2Svenska som andra språk 9 13 8 6 17 19

Analys: Vi har bra mätmetoder i Sv och Ma. Många elever klarar inte målen i Sv pga. att de är nyanlända med ett annat modersmål.



Ämne







Bild 12 0 20 0 32 0Engelska 12 0 20 0 32 0Idrott och hälsa 12 0 20 0 32 0Matematik 6 6 12 8 18 14Musik 12 0 20 0 32 0Biologi 12 0 20 0 32 0Fysik 11 1 18 2 29 3

Kemi 12 0 20 0 32 0Geografi 12 0 20 0 32 0Historia 12 0 20 0 32 0Religionskunskap 12 0 20 0 32 0Samhällskunskap 12 0 20 0 32 0Svenska 4 2 7 2 11 4Svenska som andra språk 2 4 4 7 6 11

Analys: Svenska, svenska som andra språk och matematik är ämnen som vi har goda mätmetoder för och här har kunnat stämma av med målen för åk 3. Övriga ämnen har läroplans mål först för åk 5, bedömningen av vilka som nått målen här blir svårare att göra.Resultaten för svenska som andraspråk och matematik beror delvis på att flera elever i klasserna är nyanlända och inte hunnit tillägna sig tillräckliga språkkunskaper. Många elever talar ett annat modersmål hemma. Speciallärarens tid i klasserna har delats mellan Sva-elever samt elever med inlärningssvårigheter.



Ämne







Bild 17 2 16 2 33 4Engelska 15 4 13 5 28 9Idrott och hälsa 19 0 18 1 37 0Matematik 13 6 12 6 25 12Musik 18 1 16 2 34 3Historia 17 2 16 2 33 4Religionskunskap 17 2 16 2 33 4Samhällskunskap 19 16 2 35 2Slöjd 19 18 37Svenska 2 2 1 4 1Svenska som andra språk 6 11 8 8 14 19



Ämne







Bild 16 15 31Engelska 13 3 12 3 25 6Idrott och hälsa 15 1 13 2 28 3Matematik 9 7 9 6 18 13Musik 14 2 12 3 26 5Biologi 14 2 12 3 26 5

Fysik 14 2 12 3 26 5Kemi 14 5 12 3 26 5Geografi 11 2 13 2 24 7Historia 14 2 13 2 27 4Religionskunskap 14 2 13 2 27 4Samhällskunskap 14 2 13 2 27 4Slöjd 15 1 15 30 1Svenska 7 7 9 4 16 11Svenska som andra språk 2 2 4Teknik 14 2 12 3 26 5

Analys:Eleverna har haft anpassat material. Vissa elever har haft särskilt stöd och undervisats i mindre grupper.



Ämne







Bild 18 21 2 39 0Engelska 12 6 16 5 28 11Hem- och konsumentkunskap 15 3 21 36 3

Idrott och hälsa 18 21 39Matematik 11 7 10 11 21 18Musik 18 21 39Biologi 14 4 19 2 33 6Fysik 1 4 19 2 33 6Kemi 14 4 19 2 33 6Geografi 14 4 19 2 33 6Historia 14 4 19 2 33 6Religionskunskap 14 4 19 2 33 6Samhällskunskap 14 4 19 2 33 6Slöjd 18 21 39 0Svenska 9 14 23 0Svenska som andra språk 2 4 4 3 6 7Teknik 14 4 19 2 33 6

Analys:

Eleverna har haft anpassat material. Vissa elever har haft särskilt stöd och undervisats i mindre grupper. Några elever har inte haft tillräckligt med tid för att nå målen.

Hem och Konsumentkunskap: Undervisningen har fungerat över förväntan. Eleverna har visat intresse och förståelse för ämnets innehåll och karaktär. Vi har arbetat utifrån kursplanens mål för årskurs 5. Gruppstorlek på ca 14 elever har varit bra. Tre pojkar når inte målen fullt ut. En av pojkarna har av olika anledningar hög frånvaro, den andra pojken kommer från mottagningsgruppen och har arbetat bra utifrån sin förmåga. Klarar dock inte målen fullt ut beroende på att svenska språket inte håller än. Den tredje pojken kom in sent i gruppen från en annan stad. Han hade inte fått undervisning i Hkk tidigare och hade behövt längre tid på sig för att nå målen.

5.3 Normer och värden

Resultat

Vårt arbete med ART har gett en viss förbättring på våra elevers ordval och bemötande av elever och vuxna.

1. 2. 3. 4.x 5. 6.

Likabehandling

Resultat

Vi har fått bättre arbetsro i klassrummen, färre konflikter mellan eleverna.

1. 2. 3. 4.x 5. 6.

AnalysMedvetet arbete med dagliga samtal och arbete med ART. Eleverna har haft tydliga arbetsrutiner att hålla sig till.

5.3.1 Barn- och elevinflytande

Resultat

Eleverna har blivit mer medvetna om hur de ska nå målen på olika sätt.

1. 2. 3.x 4. 5. 6.

AnalysEleverna är mer studiemotiverade och medvetna om sina mål.

5.4 Stöd till barn i behov av särskilda insatser (t ex barn med funktionshinder, modersmål, nyanlända)

Resultat

1. 2. 3. 4. X 5. 6.

AnalysVi upplever att vi har haft för många elever i vissa grupper, där har vi inte kunnat ge den individuella hjälp som vi önskat. Vår upplevelse är att om vi kunnat sitta mer en till en elev så hade resultatet blivit betydligt bättre

5.5 Hälsa och livsstil

ResultatInga stora förändringar har skett.

1. 2. 3.x 4. 5. 6.

AnalysDet räcker inte med den insats skolan gör inom detta område. Vi har inte involverat föräldrarna tillräckligt i vårt arbete.

5.6 Resultat och måluppfyllelse av enhetens mål

ResultatLäsutvecklingen har gått framåt. Elevernas läsintresse har ökat.

1. 2. 3. 4.x 5. 6.

AnalysVi har uppmärksammat läsningens betydelse för både föräldrar och elever. Detta har resulterat i ett större läsintresse. Läsutvecklingsschemat har gjort oss mer uppmärksamma på varje enskild elevs utveckling.

5.7 Kvalitetssäkring av bedömning och betyg

Resultat

Säkrare och mer rättvis bedömning.

1. 2. 3. 4.x 5. 6.

AnalysVi har arbetat mer gemensamt för att säkerställa en rättvisare bedömning.

Anki Järnstedt Ulla Schmidt Dahlin Rektor Rektor

innehållsförteckning - web view1 = egenskapen kännetecknar inte alls...

Documents