IFRS 16 – ny leasingstandardEn studie om generella effekter på Nasdaq Stockholm Large Cap

Oktober 2019

IFRS 16 | 2

INNEHÅLL

Förord 3

Sammanfattning av studien 4

Undersökningsmetodik 5

Effekter av övergången till IFRS 16 6

IFRS 16 inverkan på företagsvärdering 10

IFRS 16 | 3

Förord

Denna rapport sammanfattar utfallet av vår studie av effekterna på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large Cap (”Large Cap”) i samband med implementeringen av IFRS 16. Studien belyser generella trender och förändringar i bolagens rörelsevärde (”EV”), balansomslutning (”BO”), rörelseresultat före räntor, skatt och av- och nedskrivningar (EBITDA) samt vilken inverkan IFRS 16 kan få på företagsvärdering (exempelvis EV/EBITDA-multiplar). Undersökningen baseras på bolagens publicerade årsredovisningar och information avseende räkenskapsåret 2018.

Den 1 januari 2019 implementerades den nya leasingstandarden IFRS 16 som ersatte den tidigare standarden IAS 17. IFRS 16 innebär förändrade redovisningsprinciper för leasetagare, medan redovisningen för leasegivare i all väsentlighet är oförändrad. För leasetagare innebär den nya standarden att begreppen finansiell respektive operationell leasing försvinner och istället ersätts av en redovisad nyttjanderättstillgång med motsvarande leasingskuld för i princip alla leasingavtal. Undantag finns för omsättningsbaserade avgifter och avtal kortare än 12 månader samt avtal som avser tillgångar uppgående till mindre belopp.

Tidigare operationella kostnader för leasing (leasingavgifter) omklassificeras således till att redovisas som avskrivningar samt räntekostnader i resultaträkningen. Förändringarna i resultat- och balansräkningen resulterar bl.a. i ett förbättrat rörelseresultat före avskrivningar, ett försämrat finansnetto, ett högre kassaflöde från rörelsen (vilket utgör underlag för kassaflödesvärdering) samt en större balansomslutning och nettoskuld. Sammantaget leder detta till att rörelsevärdet (EV), allt annat lika, kommer att öka samtidigt som aktievärdet förblir oförändrat.

Implementeringen av IFRS 16 medför nya diskussionspunkter och områden för analys avseende finansiell rapportering. Att ha insikt i den nya redovisningsstandardens effekter på kassaflödesvärdering, värdemultiplar och andra relevanta finansiella nyckeltal kan komma att bli viktigt i framtida företagsförvärv, andra typer av transaktioner och nedskrivningsprövningar.

Vill du veta mer är du välkommen att kontakta oss!

Jon WalbergPartner och ansvarig för värderingsenheten på PwC0709 - 29 32 11jon.walberg@pwc.com

IFRS 16 | 4

I denna studie har vi kvantifierat förändringarna i rörelsevärde, balansomslutning och EBITDA för bolag noterade på Large Cap i samband med implementeringen av IFRS 16. Studien visar att den nya redovisningsstandarden för leasing resulterar i att rapporterat rörelsevärde, balansomslutning och EBITDA kommer att öka. För vissa bolag och industrier är denna ökning substantiell.

Sammanfattning av studien

Tabellen nedan summerar förändringen av rörelsevärde, balans- omslutning, EBITDA och EV/EBITDA för urvalsbolagen inom respek-tive industri efter övergången till IFRS 16. Baserat på data från års- redovisningar för 73 bolag på Large Cap kommer rörelsevärdet att öka med ca 3%, balansomslutningen med ca 4% samt EBITDA med ca 5%. Detta medför en minskning om 3% av EV/EBITDA-multipeln sett till medianen för alla 73 bolag. För bolag med låg skuldsättning får kapitaliseringen av operationell leasing stor inverkan. Mot denna bakgrund blir genomsnittliga värden lätt missvisande, varför vi har valt att beräkna medianvärden för förändringen inom respektive kategori.

Vi noterar att det är stora skillnader i effekterna av leasekapitaliser-ing mellan industrier men också mellan bolag inom samma industri. Vi noterar störst påverkan inom byggindustrin, dagligvaruhandel, teknik-, media- och telekombolag (TMT) samt vårdbolag. Bolag med

materiella leasingförpliktelser som tidigare legat utanför balans- räkningen kommer alltså att få en väsentlig påverkan på värderings-multiplar. Således bör EV/EBITDA-multiplar framöver användas med eftertanke, där det blir viktigt att göra relevanta justeringar för att multiplarna ska bli jämförbara retroaktivt och för bolag som redovisar enligt andra redovisningsprinciper än IFRS.

Med andra ord har relativvärderingen, likt kassaflödesvärderingen, blivit mer komplex. Mer analys och eftertanke krävs för att säker-ställa att jämförelsebolags multiplar är rättvisande för värderingen. Särskild vaksamhet krävs också i de fall amerikanska bolag ingår i jämförelsegrupper, eftersom redovisning av leasing enligt US GAAP skiljer sig från IFRS 16. Vad gäller övriga svenska regler, så redovisar fortfarande bolag som tillämpar K3 en finansiell och operationell leasing, likt det regelverk som gällde enligt IAS 17.

Medianförändring

Industri Antal bolag Rörelsevärde Balansomslutning EBITDA EV/EBITDA

Byggindustri 7 5,1% 5,9% 25,8% (16,4%)

Dagligvaror 2 21,3% 36,8% 55,7% (22,1%)

Fastighet 13 1,3% 1,3% 1,5% (0,1%)

Hälsovård 5 0,8% 2,6% 3,7% (3,1%)

Industrivaror och tjänster 16 4,1% 4,9% 7,4% (3,7%)

Material och råvaror 8 1,8% 1,9% 3,9% (1,8%)

Spel 4 2,2% 9,6% 3,0% (1,9%)

Sällanköpsvaror och tjänster 10 3,0% 3,8% 8,1% (4,7%)

Teknik, media och telekom 7 5,9% 3,8% 6,4% (4,0%)

Vårdbolag 1 45,4% 59,1% 121,2% (34,3%)

Total & median 73 3,0% 3,6% 5,3% (2,8%)

Effekt av IFRS 16 på EV, BO, EBITDA och EV/EBITDA

Rörelsevärde och balansomslutning: Samtliga bolag som ingår i studien har sammanställt vilka effekter som imple-menteringen av IFRS 16 gett upphov till. Vid beräkning av balansomslutningen efter implementeringen av IFRS 16 har vi utgått från den nyupptagna leasingsskuld och nyttjanderättstillgång som bolagen angivit. Den nya leasingskulden ger upphov till en ökad nettoskuld och således en högre balansomslutning. Vidare kommer den ökade nettoskulden även att leda till ett högre rörelsevärde i bolagen.

EBITDA: Den tidigare operationella leasing- kostnaden (leasingavgiften) enligt IAS 17 hanteras efter implementeringen av IFRS 16 som en linjär avskrivning på nyttjanderätts- tillgången och som en räntekostnad i resultaträkningen. Således innebär implementeringen av IFRS 16 att samtliga bolag får en positiv effekt på EBITDA då leasingavgiften numera redovisas längre ned i resultaträkningen. I de fall bolagen i sina årsredovisningar uppskattat effekterna på EBITDA baserat på gällande leasingavtal har vi utfått ifrån dessa. För övriga bolag har vi utgått från de operationella leasing-kostnaderna för helåret 2018 i syfte att uppskatta effekten på EBITDA.

Övriga parametrar: Ett flertal parametrar, såsom leasingavtalens löptid, nyttjande av köpoptioner, omvärdering av variabla leasing- avgifter etc., genererar nya förutsättningar för leasingskuld, avskrivning och räntekom-ponent. Den förändring vi utgår ifrån är ett estimat med föregående års kostnader för operationell leasing som underlag. Bolag i denna studie kan komma att göra nya uppskattningar och bedömningar, vilka ej tas hänsyn till i studien. Vi har heller inte gjort någon justering av leasingkontraktens löptid mellan bolag som ingår i samma industri och således kan det förekomma skillnader i leasingskulden och EBITDA som beror på väsentliga skillnader i löptid för kontrakten. Löptiden i kontrakten kan dock vara svåra att tyda och innehåller ibland förlängningsoption-er i villkoren som både kan inkluderas eller exkluderas beroende på vilka bedömningar bolaget gör.

UndersökningsmetodikStudien inkluderar 73 bolag noterade på svenska Large Cap och grundar sig på information avseende räkenskapsåret 2018.

Vi har utgått ifrån information avseende bolagens rörelsevärde, balansomslutning och EBITDA för räkenskapsåret 2018*. Banker har exkluderats ur urvalsgruppen eftersom studien syftar till att undersöka rörelsevärden. Vidare ingår inte heller investmentbolag i studien givet att underliggande investeringar återfinns i samtliga industrier och att utfallen därmed blir svårtolkat. Förändringarna som övergången till IFRS 16 kommer att innebära har uppskattats enligt följande:

* Information inhämtad från Capital IQ. I de fall information från årsredovisning 2018 saknas har vi ugått ifrån Q1-rapportering för 2019.

IFRS 16 | 6

Effekter av övergången till IFRS 16 I och med övergången till IFRS 16 kommer operationell leasing att tas upp på balansräkningen som en nyttjanderättstillgång med motsvarande leasingskuld. Nyttjanderättstillgången inkluderas i det operativa kapitalet och leasingskulden i den finansiella nettoskulden. Rörelsevärdet ökar med nettoskulden medan EBITDA ökar då den operationella leasingkostnaden numera redovisas som avskrivning och finansiell kostnad. Vi förväntar oss störst ökning i rörelsevärde, balansomslutning och EBITDA för bolag med stora och långa operationella leasingavtal.

I grafen nedan presenteras respektive bolags rörelsevärde mot förändring i rörelsevärde efter införandet av IFRS 16. Till synes observeras en spridning där rörelsevärdet ökar med en procent eller mindre för 16 bolag, medan fyra bolag erfar en ökning av rörelsevär-det inom intervallet 20%-45%. Det noteras att bolag med högre

rörelsevärde generellt får lägre procentuell ökning av rörelsevärdet och oftast ligger under medianförändringen på 3,0%. Samtidigt visar mindre bolag generellt större procentuella förändringar, även om vissa av dessa bolag ligger under medianförändringen.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

50%

3,0%

FÖRÄNDRING I RÖRELSEVÄRDE EFTER IFRS 16

Rörelsevärde Förändring i rörelsevärde

EV

(milj

ard

er k

r)

Förändring av rörelsevärde efter implementering av IFRS 16

Effekter på bolagsnivå

IFRS 16 | 7

Gällande balansomslutning ser vi en större ökning för bolagen med mindre balansomslutning och samtidigt en lägre ökning för bolagen med störst balansomslutning. Nettoskulden ökar för samtliga bolag till följd av nyupptagen leasingskuld, där 15 av bolagen får en ökning av nettoskuld om över 100%. Medianökningen av balansomslutnin-gen i urvalsgruppen uppgår till 3,6%.

I grafen nedan presenteras respektive bolags balansomslutning. En något tydligare trend kan urskiljas där bolag med större balans- omslutning får en lägre procentuell förändring av balansomslutnin-gen. Fortfarande observeras en väsentlig spridning där 21 bolag erfar en ökning om mindre än 2%, medan 16 bolag ökar inom intervallet 10%-60%.

Det är svårt att dra en generell slutsats gällande effekten på rörelse- värde och balansomslutning efter övergången till IFRS 16 för bolagen på Large Cap. Det kan dock noteras att bolag med högre rörelsevärde och balansomslutning under IAS 17 generellt sett kommer att uppvisa en lägre procentuell förändring vid övergången, och det är bland de mindre bolagen som de största procentuella förändringarna kommer att infinna sig.

Trenden för EBITDA är inte lika tydlig och det finns ingen klar korrelation mellan storlek på EBITDA och procentuell förändring efter övergången till IFRS 16. Värt att notera är dock att bolagen med lägst EBITDA uppvisar en större procentuell förändring jämfört med bolagen med högst EBITDA. Respektive bolag eller industri bör studeras för att förstå de effekter på EBITDA som övergången kommer att innebära. Medianökningen av EBITDA för den totala urvalsgruppen uppgår till 5,3%.

0

100

200

300

400

500

600

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

3,0%

FÖRDELNING AV BALANSOMSLUTNING EFTER IMPLEMENTERING IFRS 16

Balansomslutning

BO

(milj

ard

er k

r)

Förändring i balansomslutning

Förä

ndri

ng i

BO

(%)

FÖRÄNDRING AV EBITDA IFRS 16

0

5

10

15

20

25

30

0%

2%

4%

6%

8%7,1%

4,4%4,7%

7,3%

5,0%

3,8%

0-1 1-2 2-5 5-15 15-25

5,3%

EBITDA (miljarder kr)

Antal bolag i intervall Förändring i EBITDA

Ant

al b

ola

g

Förä

ndri

ng i

EB

ITD

A (%

)

Förändring av balansomslutning efter implementering av IFRS 16

Förändring av EBITDA efter implementering av IFRS 16

IFRS 16 | 8

Effekter per industri

Hur bolag använder leasing som ett medel för att nyttja tillgångar skiljer sig beroende på typ och volym av tillgångarna, samtidigt som strukturen på leasingavtalet också ofta skiljer sig markant. Mot denna bakgrund kan vi förvänta oss olika konsekvenser av IFRS 16 inom olika industrier.

I följande grafer presenteras inverkan av IFRS 16 på rörelsevärde, balansomslutning och EBITDA för de industrier som bolagen inom urvalsgruppen verkar inom. Staplarna inom respektive graf visar medianen av bolagen för räkenskapsåret 2018 per industri. För majoriteten av industrierna noteras en marginell förändring i rörelse-värde medan påverkan på balansomslutningen är aningen större.De största procentuella förändringarna identifieras på EBITDA. Som tidigare nämnt motsvarar leasingskulden på balansräkningen nuvärdet av framtida leasingbetalningar. Däremot beaktas endast nuvarande kontrakt, varför EBITDA kommer att påverkas mer än rörelsevärde och balansomslutning. Detta gäller i synnerhet indus-trier där det är vanligt med kortare leasingavtal som förlängs med

några år i taget. Det är också värt att notera att det är löptiden på leasingavtal som har störst påverkan på hur stor leasingskuld som tas upp på balansräkningen och som således också resulterar i en ökning av rörelsevärdet.

Somliga industrier påvisar en tydligare trend för procentuell för-ändring i rörelsevärde, balansomslutning och EBITDA än andra. Inom vissa industrier noteras spridda resultat mellan bolag, medan vi inom andra industrier ser en mer homogen förändring.

För dagligvarubolag framgår en väsentlig procentuell förändring som främst kan förklaras av operationella leasingavtal för butikslokaler som aktiveras på balansräkningen och där kostnader därmed inte längre belastar EBITDA. Vidare noterar vi att de två bolag som ingår i industrin dagligvaruhandel (ICA och Axfood) har ca 70%-90% av befintliga kontrakt med förfallotidpunkt kring 5 år, vilket borde innebära höga årliga avgifter och alltså en stor inverkan på EBITDA efter införandet av IFRS 16.

FÖRÄNDRING I RÖRELSEVÄRDE

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

5,1%

21,3%

1,3% 4,1%0,8% 1,8% 2,2% 3,0%

5,9% 3,0%

45,4%

EV

(milj

ard

er k

r)

Indus

triva

ror o

ch tj

änst

er

Sällan

köpsv

aror o

ch tj

änst

er

Tekn

ik, m

edia

och te

lekom

IFRS 16 | 8

Förändring i rörelsevärde

IFRS 16 | 9

För fastighetsbolag ser vi en jämn procentuell påverkan på såväl rörelsevärde, balansomslutning som EBITDA. Här skall dock hän-syn tas till de fall som uppstår då fastighetsbolag redovisar stora tomträttsavtal på balansräkningen. Bakgrunden är att tomter (och i vissa fall fastigheter) inte skrivs av likt övriga nyttjanderättstillgångar utan istället hanteras som en evig skuld. Då tomträttsavtal numera redovisas som en finansiell kostnad, istället för som tidigare en operationell kostnad, blir konsekvenserna en större förändring i det operativa kassaflödet. Med andra ord hanteras hela tomträttsavtalet som en räntekostnad.

För byggbolag noteras relativt spridda resultat, även om vi generellt sett ser en markant skillnad mellan ökning i rörelsevärde och balans- omslutning jämfört med EBITDA. Här relaterar leasingavtal ofta till fordon, utrustning och lokaler. Då dessa avtal till sin natur behöver förnyas ofta är resultatet alltså förväntat.

Vårdbolag, som i denna studie endast utgörs av Attendo, ökar sitt rörelsevärde med nästan 50% och EBITDA med ca 120%. Anledningen är även här ett stort antal lokala hyresavtal i form av vårdboenden. Den markanta ökningen är i linje med Ambea och Humana (noterade på Nasdaq Stockholm Mid Cap och som således

inte ingår i studien) som också noteras få kraftiga ökningar, om än inte riktigt lika höga som Attendo.

Teknik, media och telekom står för den största ökningen i absoluta belopp. TMT-bolag är stora leasetagare av hyrd förbindelse men leasar även datacenter och basstationer, etc.

Inom industrin hälsovård ses spridda resultat mellan bolagen. Läkemedelsinriktade bolag noteras generellt sett få en lägre påver-kan jämfört med bolag med medicinteknisk inriktning, vilket sannolikt förklaras av att medicintekniska bolag har en större andel produktion i sin affärsmodell. Vidare kan också ett visst samband mellan storlek noteras, där det minsta bolaget inom urvalsgruppen (sett till rörelse-värde) också påvisar den största procentuella förändringen.

Sammanfattningsvis noterar vi vissa industrispecifika trender, samtidigt som det finns flera fall där effekterna av IFRS 16 skiljer sig markant mellan de olika bolagen inom respektive industri. Analysen ovan kan ge en god vägledning till hur IFRS 16-övergången påverkar olika industrier som helhet, men vid noggrannare analys av specifika bolag bör respektive bolags unika situation och finansiella informa-tion beaktas.

FÖRÄNDRING I EBITDA

0

2

4

6

8

10

12

14

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

25,8%

55,7%

1,5% 3,9%3,7% 3,0% 8,1%6,4%

5,3%

121,2%

7,4%

EB

ITD

A (

mil

jard

er

kr)

Fö

rän

dri

ng

i E

BIT

DA

(%

)

Indus

triva

ror o

ch tj

änst

er

Sällan

köpsv

aror o

ch tj

änst

er

Tekn

ik, m

edia

och te

lekom

FÖRÄNDRING I BALANSOMSLUTNING

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

5,9%

36,8%

1,3% 1,9%2,6%

9,6%3,8%

3,8%3,6%

59,1%

4,9%

BO

(m

ilja

rde

r k

r)

Fö

rän

dri

ng

i B

O (

%)

Indus

triva

ror o

ch tj

änst

er

Sällan

köpsv

aror o

ch tj

änst

er

Tekn

ik, m

edia

och te

lekom

Förändring i balansomslutning

Förändring i EBITDA

IFRS 16 | 10

IFRS 16 inverkan på företagsvärderingÄven om ett bolags aktievärde teoretiskt sett ska förbli oförändrade efter införandet av IFRS 16 kommer förändringarna i resultat- och balansräkningen få en inverkan på företagsvärdering. Såväl rörelsevärdet som nettoskulden kommer att öka vilket medför nya aspekter att ta hänsyn till i både avkastningsvärdering (s.k. kassaflödesansats) och relativvärdering.

AvkastningsvärderingImplementeringen av IFRS 16 gör avkastningsvärdering mer kom-plex, då leasingeffekten för både värderingsobjektet och utvalda jämförelsebolag blir viktig att ha i åtanke. Då leasingkostnader numera exkluderas från EBITDA och därmed även det fria kassa-flödet kommer bolags rörelsevärden att öka. Leasingbetalningarna reflekteras istället i poster av finansiell karaktär, vilka inte ingår i de fria kassaflöden som utgör underlag för avkastningsvärdering.Eftersom kostnader för leasing exkluderats ur de fria kassaflödena och istället inkluderas i bolagets nettoskuld påverkas även beräknat terminalvärde i avkastningsvärderingen då man får en evig för- bättring i EBITDA.

Vidare bör avskrivningar relaterade till leasing inte längre sättas i relation till prognostiserade investeringar (capex), eftersom sådana kostnader redan reflekteras i leasingskulden. Värt att notera är att endast kostnader för återstående leasingperiod enligt nuvarande

leasingkontrakt inkluderas i nettoskulden. Denna kostnad måste således beaktas genom att ta hänsyn till framtida investeringar i leasingkontrakt som kan komma att krävas för att uppnå det prog-nostiserade resultatet. Det går således inte längre att enbart förlita sig på en fast relation mellan investeringar och avskrivningar i prog-nostiserade kassaflöden, särskilt när bolag har korta leasingvillkor, vilket tillsammans resulterar i en mer komplex kassaflödesvärdering.

Utöver de högre kassaflödena påverkas även rörelsevärdet av ett förändrat avkastningskrav. Detta då jämförelsebolags kapitalstruktur förändras av den nya leasingskulden, vilket i sin tur påverkar den skuldsättningsgrad som används som utgångspunkt i beräkning av avkastningskravet. Under förutsättning att jämförelsebolagens skuldsättningsgrad ökar medan observerbar aktiebeta förblir oförän-drad bör IFRS 16-implementeringen resultera i ett lägre tillgångs- beta. Detta resulterar i sin tur i ett lägre avkastningskrav och således ett högre nuvärde av prognostiserade fria kassaflöden.

IFRS 16 | 11

Relativvärdering och EV/EBITDA – multiplarÖvergången till IFRS 16 kommer även få effekt på relativvärdering och värderingsmultiplar, förutsatt att bolag tidigare redovisat en operationell leasing. Denna studie undersöker endast förändringarna av urvalsgruppens EV/EBITDA-multiplar. Konceptuellt sett kommer EV/EBITDA-multipeln påverkas av ett ökat rörelsevärde (till följd av den redovisade leasingskulden) och en ökad EBITDA (till följd av att leasingavgiften inte längre redovisas som en operationell kostnad). Således påverkas både täljare och nämnare i multipeln.

I diagrammet presenteras en sammanställning av medianvärdet för EV/EBITDA-multiplar per industri och den procentuella förändringen efter införandet av IFRS 16. En minskning av multipeln är ett resultat av att nuvärdet på de framtida leasingkostnaderna (dvs. den relativa ökningen i nettoskulden och således ökningen i rörelsevärdet) är lägre än de operationella leasingkostnaderna (dvs. den relativa ökningen i EBITDA). Motsatsen är ovanligare, dvs. att de operatio-nella leasingkostnaderna är högre än nuvärdet av framtida leasing-kostnader, och inträffar endast för enstaka urvalsbolag.

Totalt minskar medianmultipeln för EV/EBITDA med 10,3% för Large Cap, men för vissa industrier är förändringarna betydligt högre. Störst förändring noteras för vårdbolag (-34,3%), följt av dagligvaru- bolag (-22,2%) och TMT (-10,9%). Bolag med materiella leasing-förpliktelser som tidigare legat utanför balansräkningen kommer alltså att få en väsentlig påverkan på värderingsmultiplar. Således bör EV/EBITDA-multiplar framöver användas med eftertanke, där det blir viktigt att göra relevanta justeringar för att multiplarna ska bli jämförbara retroaktivt och för bolag som redovisar enligt andra redovisningsprinciper. Särskild vaksamhet krävs också i de fall amerikanska bolag ingår i jämförelsegrupper, eftersom redovisning av leasing enligt US GAAP skiljer sig från IFRS 16. US GAAP innebär

att all leasing, både operationell och finansiell, tas upp på balans- räkningen likt IFRS. Däremot belastas EBITDA med en operationell kostnad för den leasing som klassificeras som operationell (istället för en avskrivning och ränta), vilket resulterar i att EBITDA enligt US GAAP och IFRS 16 kommer att skilja sig åt och således även EV/EBITDA. Vad gäller övriga svenska regler, så redovisar fort-farande bolag som tillämpar K3 en finansiell och operationell leasing, likt det regelverk som gällde enligt IAS 17.

Med andra ord har relativvärderingen, likt kassaflödesvärderingen, blivit mer komplex. Mer analys och eftertanke krävs för att säker-ställa att jämförelsebolags multiplar är rättvisande för värderingen. Ett alternativ skulle kunna vara att utgå ifrån EV/EBITA istället för EV/EBITDA, då resultatmåttet EBITA visserligen inte inkluderar räntekostnader för den nya leasingskulden men alltjämt reduceras av nyttjanderättstillgångens avskrivningar. Däremot bör det beaktas att täljaren i multipeln (EV) fortfarande har ökat som ett resultat av implementeringen av IFRS 16 vilket resulterar i en ökad multipel. Därav är det nödvändigt med korrigeringar som harmoniserar en jämförelse mellan bolag som redovisar enligt K3 och bolag som redovisar enligt IFRS samt i de fall jämförelse görs mot historiska multiplar. En sådan korrigering skulle kunna vara att dra av den leasingskuld som inkluderas i nettoskulden för bolag som redovisar enligt IFRS och således få en jämförbar EV/EBITA.

Sammanfattningsvis kan EV/EBITA vara en bra utgångspunkt för översiktliga analyser och bedömningar förutsatt att det gjorts rätt korrigeringar för att harmonisera rörelsevärdet. För mer utförliga beräkningar anser vi fortfarande att EV/EBITDA är att föredra i de flesta fall, eftersom det måttet även tar hänsyn till skillnader i avskrivningar och investeringstakt.

Byggindustri

Dagligvaror

Fastighet

Hälsovård

Industrivaror och tjänster

Material och råvaror

Spel

Sällanköpsvaror och tjänster

Teknik, media och telekom

Vårdbolag

Total

(2,6%)

(22,2%)

(0,1%)

(1,5%)

(10,2%)

(2,1%)

(1,0%)

(8,5%)

(10,9%)

(34,3%)

(10,3%)

5,0x 10,0x 15,0x

10,1x 11,3x

12,2x

20,0x 25,0x

IFRS 16 IAS 17

9,1x

9,1x

7,5x

9,9x

9,2x

7,6x

9,4x

9,7x

10,5x

8,6x 11,0x

10,0x

12,9x 13,1x

10,9x

10,9x

16,7x

22,5x 22,6x

FÖRÄNDRING AV EV/EBITDA 2018 MULTIPELFörändring (%)

Förändring av EV/EBITDA-multipel för 2018

© 2019 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

PwC Sverige är marknadsledande inom revision samt skatte- och affärsrådgivning, med 2 800 medarbetare och 33 kontor runt om i landet. Vårt syfte är att skapa förtroende i samhället och lösa viktiga problem. Våra 45 000 kunder är såväl globala som svenska företag och organisationer i alla storlekar samt verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi vägleder våra kunder och hjälper dem att uppnå sina mål, oavsett vilken fas deras verksamhet befinner sig i.

PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC, som har 250 000 medarbetare i 158 länder. Det ger oss möjlighet att dela kunskaper och erfarenheter globalt och tillsammans utveckla hållbara lösningar för våra kunder.