hjälpredan - ett försök att bringa reda

Leif Moås 2000Översyn 2011

1

Hjälpredan

Ett försöka att bringa reda

på mitt sätt


2

Förord

Den här ”boken” har kommit till som ett försöka att sätta fokus på några saker i lärarensvardag som ofta inte har behandlats i lärarutbildningarna. Jag vill på detta sätt dela med migav situationer som jag upplevt, haft problem med och inte vetat något om. Jag har kallatboken ” Hjälpredan” med undertitel ”Ett försök att bringa reda på mitt sätt”. Du kommerdock inte att finna några metodiska ämnesförslag eller lektionsutkast men väl lite annat urlärarens verklighet. Den verklighet som allt mer tränger sig på och upptar stor del av vår tid.

Jag tror att du som läser detta är väl skickad att undervisa, diagnostisera och att analyseraelevernas skolresultat. Det jag vill bidra med är att skapa tid till lite eftertanke, kanske gebidrag med något som du lärare kan behöva

Den här skriften är skriven från ett lärarperspektiv, men den ger sig inte ut för att beskrivahela ”sanningen” eller verkligheten. Den är inte heller helt neutral i alla delar, utan jag torgförmina åsikter ibland. Syftet är att som sagt att skapa eftertanke eller att provocera lite, menockså ge handgripliga råd och förslag i olika situationer du kan ställas inför.

Lycka till!

Författaren


3

Innehåll

Pedagogiskt förhållningssättLäraren – pedagog. medmänniska och förebildFörstå yrkesrollenSamarbete med andraPedagog eller ”tekniker” ett förhållningssättDen dolda läroplanen

Klassgruppen och individen

Grupper och grupprocesserEtt sätt att börja

Roller och statusVad är system?Påverkan från andra källorDen berömda kepsen

Att möta ny klassAllmäntNågra råd för undervisningssituationen

Organisation och undervisningsgrupperÅldersblandade grupper i ett historiskt perspektivÅldersblandade grupper i dagÅldersblandning ingen pedagogisk metodFör- och nackdelarKrav på individenGod planering innan man börjarFramtidens skola med mina ögonModell för arbetet

Att arbeta med projektInnan startPlaneringUppstartningUndervisningenErgonomi och datarutinerUtbildning av personalenSupportresurserDokumentationHur ska resultaten spridas?


4

Att dokumentera för skolutveckling

Forskning i skolanAllmäntBarn med särskilda behov i forskningen

Datorns plats i skolanRedskap för lärarenDataundervisning i skolanArbetsplan exempel

Praktisk metod i klassrummetArbetsplan i datorhantering exempel

Internet

Sekretess i förskola och skolaVad är sekretess?SekretessgraderInnan uppgifter lämnas utOffentlighetsprincipenVad är handling?ElevvårdNär upphör sekretessen?

Barn med handikappKort om de osynliga handkappenAtt tänka på för DAMP/ADHD-barnAtt tänka på för barn med Tourettes syndromIntegrering kontra segregeringVad kan hindra för att få hjälp?

ElevvårdElevvårdskonferensenBarn i krisBarn som misshandlas

Föräldrakontakter mmVilket förhållningssätt ska man ha i ”akuta” föräldrakontakter?UtvecklingssamtaletSamtalsunderlag höstSamtalsunderlag vårLöpande skriftlig kontaktFöräldramötenAtt dokumentera och sätta betygDisciplinära åtgärder som läraren kan tvingas tillgripaAtt förändra inte helt riskfritt


5

Att organisera sitt arbeteArbetslagetGemensamma kunskaps- och färdighetskurserPlanering av extra resurserHur kan man arbeta?Att omfördela resursernaEtt sätt att spara tidSamla alla blanketter på samma ställeDatorn ett redskap för lärarenInternet en lärarresursKonsekvensutredningar, kvalitetsredovisningar


6

Pedagogiskt förhållningssätt

Lärare – att vara pedagog, förebild och medmänniska

Att vara lärare är att vara pedagog, förebild och medmänniska. Många nyblivna lärare blirofta förvånade över hur skolan fungerar. Detta trots att de fullgjort ganska mycket praktik isin utbildning. Detta beror säkert på att de gjort denna praktik hos duktiga handledare, somhjälpt till att ”jämna ut” vägen. Detta har de gjort både som ett pedagogiskt grepp och ivälmening i utbildningssituationen. Syftet har säkert varit att framställa skolan i bra dager ochför att ge lärarkandidaterna en bra praktik. Det är naturligtvis inget fel i detta, men att verka ien ”förlängd” utbildningssituation blir aldrig rättvisande. Även om praktiken varit bra, så ärdet inte den ”riktiga” verkligheten.

Lärarens roll i samhället är inte så lätt att definiera. Att vara pedagog är den tydligaste rollen.Då man börjar arbeta som lärare tror man ofta att det är den allra mest förekommandeverksamheten man fullgör. Den pedagogiska rollen är den som massmedia för fram ochkommenterar i olika utredningar och undersökningar. Inte bara massmedia utan även denrikspolitiska skolpolitiken fokuseras gärna till denna del.Det finns andra roller som inte är så framträdande, som medmänniskans och förebildens. Enannan vanligt förkommande roll, inom både pedagogens och medmänniskans hägn , och sominte syns, är ”elevvårdarens roll” där läraren ofta ställs inför svåra avvägningar och beslut.

MedmänniskanÅter till medmänniskans roll, där pedagogen också måste synas som just människa. Den härrollen är inte synlig för utomstående, men väl så framträdande i arbetet. Jag menar att här stårpedagogen inför sin svåraste uppgift eftersom den också medför att man måste känna sigsjälv. Att förstå varför man reagerar på det ena eller andra sättet i olika situationer En vanligståndpunkt kan bli att man i stället alltid intar pedagogens och förhåller sig som betraktare.Även i denna daningsprocess kommer frågan förr eller senare: ”Vem är jag?”. Somnyutbildad lärare och även erfaren lärare är det svårt att svara på denna fråga så där rakt på..Frågan måste nyanseras lite, ”vem är jag som pedagog?”. Denna fråga får man svar på efterflera år av prövande. När man kommer ut från sin utbildning med pärmar fyllda av tips, knepoch bra lektioner man sett, så kan man säga att man har lärarexamen, men lärare medsjälvkännedom är man sällan. Det man bär med sig är andra pedagogers sätt att arbeta ochderas tankar. Du som läser detta förstår säkert, att mitt resonemang blir lite generellt. Månganyblivna lärare har redan förstås en stor portion självkännedom, kanske från ett tidigareyrkesliv.Jag menar ändå att de ”pärmar” man bär ut från sin utbildning fyller en mycket viktigfunktion. Jag vill kalla dem ”överlevnadsverktyg”, de hjälpmedel man behöver de första årenför att kunna danas till erfaren lärare. Man ställs inför nya situationer varje dag i pedagogiskaspörsmål. Då är det bra att ha något att ”hänga upp” sin undervisning på.

FörebildenJag vill också uppehålla mig lite vid den roll som sällan nämns på lärarutbildningarna,nämligen förebildens. Den syn som medborgarna i samhället har på läraren. En lärare är välsom vem som helst kan man tycka. Då glömmer man den funktion som läraren har och harhaft i alla samhällen. Som utbildare av barn, som är det viktigaste som föräldrarna har.Läraren är samtidigt samhällets yttersta ”utpost” mot medborgarna, en nog så viktig funktion.


7

Kan då läraren i 2000-talets Sverige vara som vem som helst? Svaret blir förstås både ja ochnej. En lärare kan vara som vem som helst, men kan inte uppträda som vem som helst ärsvaret. I denna mening finns både jaet och nejet inbyggda.I vårt samhälle liksom i våra föräldrars så kan inte läraren ta sig för vad som helst. Ingen harväl undgått rubrikerna i våra tidningar; ”Lärare …..Förväntningarna på läraren är förstås beroende på i vilken geografisk verklighet lärarenverkar. En nog så viktigt arbete är att ”läsa in sig” på vilka förväntningar föräldrar har på sinlärare. Som vanligt är det sunt förnuft som gäller. Fortfarande gäller tesen ”En lärare ska gåföre med gott exempel”. Detta måste man alltid komma ihåg, även den tid man prövar sigfram. En annan aspekt på detta ansvar är den insyn läraren får i olika familjebildningar,personliga problem och elevernas vardag mm. Det är dessa faktorer som gör att samhälletdömer en lärare hårt om man inte är det goda föredömet.

Förstå yrkesrollenDet är också viktigt menar jag att ha en yrkesidentitet som är kopplad till den uppgift man harfått i uppdrag av samhället att ha. En lärare är den förmedlande länken mellan generationernapå så sätt att samhällets ideal och värderingar förs över från en generation till en annan. Inteminst viktigt är den demokratiska och moraliska synen på människan.Men en lärare kan inte enbart ta rollen av ”samhällsbärare” utan han/hon måste sträva motvisionen för det samhälle som ska komma också. Detta betyder att vår skola ständigt måstevara i förändring för att nå det målet. Detta kräver naturligtvis också att läraren måste lära nyasaker i denna förändringsprocess. Men samtidigt vara beredd att ompröva och lämna sakersom inte kommer att vara relevanta i det kommande samhället. Skolan bär på ett arv från1840-talet, som i många stycken ännu syns. Skolan kan inte behålla allt ”gammalt” samtidigtsom man ska ta sig an nya saker. Att anpassa skolans ”kostym” till verkligheten har inte varitvåra skolpolitikers starka sida utan man fyller bara på nytt i skolans säck. Den kommer tillslut att bli så stor att den kommer att ”urholka” sig själv Här kommer din roll som pedagog in, det är du som måste professionellt och pedagogiskt bestämma vad som är reellt för dinaelever.

Samarbete med andraAtt som lärare ha dessa mål att arbeta mot, att stå mitt i nedskärningarnas tidevarv, att få nyauppgifter i yrket och därtill ökade krav från samhället gör att man måste freda sig för att intebli utbränd. Som ensam lärare, i denna verklighet, står man sig ganska slätt. Vårt yrke somtidigare var ett ”enmansjobb” har förändrats så mycket att man inte kan klara allt själv längre.Här finns också nya möjligheter om man vill se dem. Jag menar att arbeta närmare kollegornainte bara fysiskt utan även reellt. Att föra en pedagogisk debatt, dela med sig av sina idéer, attstödja i kriser, att gå in och undervisa i andra lärares klasser, att ta en gemensam börda osv.Jag har haft förmånen att arbeta på detta sätt ett stort antal år och kan intyga att det är ett näranog idealt sätt att arbeta. Men det finns ett men, nämligen den aspekt att man måste ”utlämnasig” precis som man är till sina kollegor. Detta med fel och brister, men även med förtjänster.Har man kommit så långt, så behöver man varken förställa sig eller försöka vara någon annanän sig själv i fortsättningen. Behöver man hjälp vid något tillfälle, när man kanske inte klararsituationen, så kan man utan att skämmas bara be om den. Det finns ju inget att springa ochgömma i busken. För att börja denna process bör man i arbetslaget bereda vägen för att ha enöppen och ärlig diskussion i gång.

Varför då kanske du säger, jag vill sköta mitt. Ja visst du har din fulla rätt i det, men du har dåsamtidigt sagt upp ditt personliga skyddsnät i kollektivet. Kanske inte bokstavligt, menmentalt har man gjort det. Jag vet och andra lärare vet att det kommer motgångens dagar vad


8

det lider, dagar som man måste ha hjälp för att klara upp situationen. Då är det för sent attbygga relationer för detta. Detta måste göras när havet ligger lugnt.

Pedagog eller ”tekniker” – ett förhållningssättUnder den här rubriken vill jag reda ut några begrepp som var flitigt diskuterade under slutetav 90-talet. Är läraren av i dag pedagog eller tekniker? Ordet tekniker står inte för en individmed teknisk utbildning utan vill mera beskriva lärarens förhållningssätt.Vad är en pedagog? Om man tittar i en ordbok får man flera intressanta förklaringar. Man kanläsa; lärare, undervisare, forskare inom ämnet pedagogik, vägledare, barnledare, barnförare,där det senare står för den person som ledsagade barnen till och från skolan. Termen är förståshistorisk.

Att vara pedagogAtt vara pedagog rymmer med mina ögon mycket. I dagens skola är pedagogen vägledare,samordnare, mot att tidigare har varit enbart undervisare. Ja detta är förstås en generaliseringsom jag egentligen inte gillar. Med mitt sätt att se är läraren en vägledare, som vägleder på ettindividualiserat sätt med hänsyn taget till varje individs särart och förmåga - alltså pedagog.

Att vara ”tekniker”Vad innebär det då att vara ”tekniker”? Jag menar att det mest utmärkande draget är att mantror att andra vet bättre. Detta yttrar sig som övertro på läromedelsförfattare, konsulter ellerföreläsare och att följa lärarhandledningar eller lärobok till punkt och pricka. Ja men säger du,jag har en mycket bra matematikbok. Poängen är inte om boken är bra eller dålig utan om duslutat tänka eller ej. Varje skolklass består av individer som i mångt och mycket är olika. Somundervisande lärare är det du som ser hur individerna tar till sig kunskaper och vilka sätt somär effektiva just i din klass.Att ta stöd av läromedel eller lärarhandledningar är förstås inget fel utan kan vara ett gott stöd.Men du måste anpassa läroböcker och uppgifter till dina elever med syfte att skolan skallvända sig till individerna och inte att vända individerna till skolan. Många gånger skjuter manrakt ut i skogen och inte mot målet, att dina elever går i skolan för att lära sig och inte för attpassas in i en läromedelsförfattares mall. Inget ont sagt om läromedelsförfattare för det, deskriver sina böcker utifrån sin verklighet. Du bör liksom jag ägna en stund till eftertanke ochse på ditt sätt att vara – pedagog eller tekniker.

Pedagogen som människaVisst har man stöd av läroplanen och av kursplaner, men dessa skrifter är ramdokument. Vissthar man stöd av kollegor och arbetslaget, men i den egna klassen/gruppen har man själv det”yttersta” ansvaret. Detta ansvar medför redovisning för elevernas föräldrar iutvecklingssamtal och i olika utvärderande skrifter. För att kunna göra en analyseranderedovisning måste man förutom ramdokumenten också som pedagog ha en stor portionsjälvkännedom som gör att man kan distansera sig från det man är satt att analysera, nämligenelevernas prestationer. Någon klok person har sagt om pedagoger, att ”man skall akta sig attgå med näsan på vägen, blicken skall vara riktad mot trädtopparna.” Den här kloka meningenvill förstås beskriva pedagogens roll – att utbilda medborgarna för det kommande samhället.Men som alla lärare vet så hamnar man ofta i det bestående beroende på att det saknasvisioner och framtidstro i skolorganisationen. Att arbeta för eleverna som kanske har sittyrkesliv, 10. 15 eller 20 år framåt är en utmaning. Ska dessa elever ha goda möjligheter attdels arbeta och bli dugliga samhällsmedborgare, så duger inte gamla läroböcker och nedsliten


9

skolmateriel eller ens ”gammal skåpmat”. Jag vill med detta ha sagt att alla lärare ska varaprofessionella pedagoger, med sin utbildning som garant för bra utbildning för sina elever.

Den dolda läroplanen – finns den?För mig som arbetat mer än ett kvarts sekel i skolan, kan nu se tillbaka på min lärargärningmed lite perspektiv. Finns den dolda lärarplanen? Ja, det menar jag på största allvar. Att dengör det beror i högsta grad på de besparingar som gjorts i skolan. Jag menar att bristen påpengar både tar bort möjligheterna och idéerna. Lärarna tvingas alltmer att gå tillbaka till”gamla” sätt att undervisa.Att det blivit så beror bland annat på att läroböcker och annan skolmaterial, ex datorer inte harkunnat tillföras i den utsträckning som man önskat och trott. När en organisation sluter sigunder trycket från samhället, kommer ofta samma tendens fram när det gäller den enskildeklassläraren. Man tvingas att se om sitt eget hus för att kunna bedriva en acceptabelundervisning. Jag vill kalla detta en överlevnadshandling, en ”puppstadium”, man måsteavgränsa verkligheten för att överleva som människa i systemet.

Skolan är som organisation inte annorlunda än någon annan verksamhet. Den har ettgrunddrag av konservativ inriktning vilket är ett av hindren mot utveckling. Som den enskildeläraren hamnar man lätt i den situationen att man bibehåller och återskapar de processer somalltid funnits i skolan, som hävd och gammal vana. Det är ”Den dolda lärarplanen”, som kanyttra sig som att läraren slutar att vara pedagog för att bli ”tekniker”. Det största dilemmat förskolan är att den samtidigt skall anpassa sig till samhällets utveckling och stå för kontinuitet.En som jag ser det omöjlig uppgift, att vara eller inte vara.Cynikerna säger att den svenska skolan liksom skolor i alla länder har två uppgifter:

o Sortera upp individerna efter lämpligheto Anpassa eleverna till det rådande samhället

Den synen kanske inte alla lärare håller med på, men handen på hjärtat är det inte så dennuvarande skolan fungerar. Detta kan man till och med läsa i flera rapporter från Skolverket.Så länge vi lärare är omedvetna om de strukturer som verkar genom oss så är vi också ettoffer ör dem. Det är först när vi börjar göra oss medvetna om strukturerna, för vilka vi är ettredskap, som vi kan bryta dem och deras inflytande.

Jag menar att den svenska skolan under hela 90-talet gått kräftgång idémässigt och ävensaknar i många stycken visioner och framtidstro. Lärarkåren har fått betala ett dyrt pris för attskolan som institution ska ha kunnat behålla någon kvalité. Ett pris, som nu visar sig varit förstort, eftersom sjukskrivningar och att man överger yrket blivit resultatet. Lärarna har hittillsfått ta huvudansvaret och ibland skulden i massmedia, för att det sett ut som det gjort i skolan.Den verkliga makten över skolan ligger i händerna på de grupper och samhällsklasser som harden politiska makten i samhället, det får vi inte glömma. Detta är viktigt att framhålla ochlyfta bort ”skuldbördan” hos lärarna. Det är inte de enskilda lärarna som har det huvudsakligaansvaret för vad som utspelas i klassrummet. Ansvaret måste vi söka på helt andra håll iskolsystemet, det måste än en gång poängteras. Mål och medeldebatten ligger långt över vårahuvuden.


10

Klassgruppen och individen

Att arbeta med människor i grupp har i alla tider varit ett inspirerande och krävande arbete.Ett av de stora problemen har varit att få samspelet mellan gruppen och den enskildeindividen att fungera på gruppnivån. Men också för läraren har det uppstått problem när detgäller det förhållningssätt man tar och det dynamiska rolltagande som man måste behärska.Då menar jag att samtidigt ha ett förhållningssätt till gruppen och därtill ett individinriktatförhållningssätt som riktar sig till just den enskilde eleven.Detta betyder i praktiken att man måste ha en nivå för gruppen och kanske tjugofemindividuella förhållningssätt till medlemmarna i gruppen samtidigt. Detta perspektiv kan visapå några av svårigheterna som finns i skolan.

Det är svårt för läraren att se igenom gruppstrukturen till den enskilde individen och därupptäcka hans egenart. Det belyser ett fenomen som ofta uppträder i klassrummet när eleverska bearbeta sina intryck. Det kommer att bildas grupper med olika förhållningssätt iklassrummet. Detta sker på det mentala planet när eleverna ska förhålla sig till det som sägseller till den uppgift de ska genomföra.

Renodlat kan man säga att klassgruppen ”uppdelas” i två huvudgrupper ”lyssnarna” och”deltagarna”.(Stensaasen och Sletta 1965) I verkligheten kommer det att finnas ett mycketstörre antal undergrupper, men för förklaringsmodellens skull har jag begränsat det till de tvåhuvudgrupperna.

Deltagarna är de elever som har god förmåga att lösa uppgifterna, har gott självförtroende ochredskapen för att utföra uppgiften. Deltagarna är aktiva och ger feedback iinlärningsprocessen.

Lyssnarna består av elever som lyssnar men sällan säger något i klassrummet. I den härgruppen finns elever som förstår det som sägs, har möjligheterna, men kanske inte så gottsjälvförtroende eller en personlig läggning som gör att man förhåller sig på detta sätt.I den här gruppen finns ett antal elever som lyssnar men inte förstår vad som sägs av olikaanledningar. Det kanske går för fort, språket ligger på fel nivå eller man har brister i de”redskap” man behöver för att lösa uppgiften. Med detta som bakgrund ser vi ett av lärarensinledande problem när det gäller att tillgodose varje elevs behov. Detta kräver åtskillig insikt idessa mekanismer.Läraren kommer alltid att ställas i ett svårt dilemma när hon ska kunna tillgodose alla eleversbästa. Många elever i klassgruppen behöver ha stark stimulering för att inspireras till attarbeta mot nya kunskaper och färdigheter. I denna grupp kan man ha en ostruktureradidédebatt igång, där man ger uppslag, agerar ”bollplank” mm. Men andra elever som t ex barnmed diagnosen AD/HD måste ha en lugn, trygg och välstrukturerad miljö för att lyckas.

För barn med handikapp kommer mötet med skolan ofta att vara ett lotteri. Mycket kommeratt bero på skolan, skolmiljön, kamraterna i klassgruppen och förstås på läraren. Vad kanhända med ett barn som kommer till skolan och upptäcker att det inte ”duger” dvs. har andraförutsättningar än sina kamrater, att svara mot de normer skolan ställer upp?


11

Ganska snart startar en inledande uppdelningsprocess beroende på bl a elevens sätt att vara,språket och skolans förhållningssätt till hur man skall ”vara” som elev i skolan..(Rosén-Sandahl 1983)Om barnet upptäcker att det är annorlunda så uppstår problem i skolan. Jag menar att barnetdå ofta använder sig av olika strategier i sitt sätt att förhålla sig till andra människor. Härföljer hennes tre huvudstrategier:

o Den första strategin är att bli omtyckt av andra. Då utvecklas en underdånigpersonlighet som strävar efter anpassning. Man vill vara till lags i alla situationer.

o Den andra strategin är att bråka och slåss och genom att dominera försöka få maktöver andra

o Den tredje strategin är att förneka att andra människor överhuvudtaget behövs. Densom intar detta förhållningssätt blir likgiltig, kall och oberörd. Han upplever styrka iden falska känslan av att han alltid klarar sig själv.

Har man arbetat som lärare några år så har man träffat på alla strategierna. För elever medolika handikapp kommer ”den vanliga vardagen” i skolan att vara ett stort hinder tidvis. Detkan vara invecklade lekar på rasten, abstrakta resonemang i klassrummet, för hög hastighet iinlärningen, ja problemen kan vara många. För dessa barn är det viktigt att det finns en tryggsituation runt den enskilde. Som ensam klasslärare kan man omöjligen räcka till för 25 elever,där det kanske finns ett eller flera barn med behov av särskilt stöd.

Grupper och grupprocesser

Det finns flera olika typer av grupper, formella och informella. Där klassgruppen blir enformell grupp med en formell ledare. De informella grupperna är de grupper som bildads närman arbetar i gruppar som uppstår spontant. Jag behandlar dem lite senare. I dessa grupper ärdet intresset som styr vilka som blir medlemmar. De bestäms inte av regler eller långvaraktighet. Dessa gruppers syfte blir att bl. a ge läraren möjlighet att studera hur elevernaarbetade tillsammans i ett ingångsskede..

Att arbeta med grupper är som jag tidigare har nämnt en ”delikat” uppgift. Det är viktigt attkomma ihåg att gruppens medlemmar får eller tar olika roller i grupprocessen. Att förståvarför grupper fungerar olika beroende på vilka medlemmar gruppen har är viktigt.Människor som befinner sig i social växelverkan i lösare eller fastare gruppbildningarutvecklar lösare eller fastare system av ömsesidiga krav och förväntningar. Denna ”påverkan”ändrar förstås individens beteende i större eller mindre grad. Med detta som bakgrund förstårman att det är mycket viktigt att sätta samman grupper både med pedagogens syn ochmedmänniskans. Att gruppstorleken och dess struktur även spelar roll är en kunskap man ficki sin utbildning..

Ett fatalt misstag som gjorts sedan tidigt 70-tal är den mekaniska syn som man hade pågrupper och gruppindelning inom lärarleden. Mycket av vad man tyckte då har relevans ävenpå 2000-talet. Då utgick man från att grupper skulle bli bra och fungera bara man gjorde dessasmå och som man trodde homogena. Om lika personer skulle arbeta tillsammans så skulle detfungera optimalt trodde man. Ofta var det till och med klasslistan som fick avgöra vilka somskulle arbeta tillsammans. Några fenomen som nästa alltid kom i dagen var elever som blev


12

arga, ville byta grupp eller inte ville vara med gruppen utan vill sitta själva. Detta sätt attreagera var några av de möjligheter eleven kunde välja på för att reagera på gruppens krav, attanpassa sig, försöka ändra normerna, bli avvikande eller lämna gruppen. Andra beteendensom uppträdde var spänningar mellan grupperna om någon medlem i en grupp hade samröremed någon annan i en annan grupp. Man misstänkte ofta att man skulle ”härma”.Gruppmedlemmar ska först och främst vara att lita på. Vilka lärdomar kan man dra frångrupparbetenas decennium? Jo den främsta är att man måste träna samarbete innan man tarsig an de ”stora” uppgifterna. Läraren måste ha god kunskap om gruppers dynamik ochuppträdande. Hur kan man gå tillväga?

Ett sätt att börja ett exempelEtt sätt är att börja med uppgifter som ”står utanför” skolans schema och låta eleverna bildaspontana informella grupper.

o Arbeta med gemensamma bilduppgifter som utgår från elevernao Olika projekt som inte kräver fasta grupper typ väderobservationer mmo Olika teknik eller naturuppgifter som kräver samarbeteo Undersökningar där spontana grupper kan bildas

Under dessa ”grupparbeten” är det lärarens uppgift att studera hur samarbetet går till, vilkaelever som kan komplettera varandra, specialförmågor hos eleverna osv. Detta är lärarensarbetsmaterial sedan när det gäller att sätta samman välfungerande grupper.Att sätta samman grupper måste bygga på att man för en dialog med eleverna. ”Jag tror attden här gruppen kan lösa den här uppgiften”, ”I dag ska vi pröva nya grupper för att tränasamarbete” , ”skulle inte du och Lisa och Kalle fixa detta” osv. Med dialogens hjälp kan mansom alla vet flytta berg om det skulle behövas.

Hur går man sedan vidare i arbetet? Mitt förslag är följande:

o Arbeta med väl avgränsade små projekto Låt eleverna välja redovisningssätto Ändra grupper ofta så eleverna blir vana att arbeta med så många som

möjligt i klassen.o Sammanfatta och beröm prestationerna – även de misslyckade projekten

har bra saker att lära sig av.o Tänk på att alla vill lyckas. Ibland är processen det viktigaste inte

resultatet.

När man gått igenom de här faserna, där man tränat samarbete är man mogen att ta sig an dekrävande grupparbetena. Det finns inga genvägar utan man måste som vanligt träna innanman kan fungera bra. Detta är lätt att glömma i datorernas tidevarv. Man måste komma ihågatt elevens mognadsnivå avgör både förmåga och förståelse i detta som i allt annat skolarbete.Resonemanget med deltagare och åskådare har i högsta grad också relevans här.


13

Roller och statusEn av de faktorer som påverkar barns beteende kraftigast är den placering de har i gruppen.Det är det man brukar kalla den sociala ställningen eller statusen. Barnen sätter inte alltidvarandra lika högt. Några barn kan ha en central ställning andra finns i periferin. Den”slutliga” ordningen uppstår när alla har funnit sin plats i ”hackordningen”. Den liknelsenkommer som bekant från djurens värld och har ingen direkt positiv klang, men den är enrealitet. Det har forskats mycket på vad som avgör hackordningen. Det är inte bara denfysiska styrkan utan också mera obestämbara ”personliga” skillnader Man har dock kunnatobservera flera faktorer som inverkar inte bara social-ekonomisk bakgrund utan intellektuellförmåga, personlighet, ledaregenskaper, och skicklighet att ordna lekar. Vad man kan se såhar inte fysisk styrka den avgörande betydelsen i bedömningen.I gruppsykologin talar man om att deltagarna i en grupp tar eller får sig tilldelade rollerberoende på den sociala status man har. Vilken roll man har beror mycket på vilken statusman har i gruppen. Ett sätt att ta reda på detta är att göra någon typ av sociogram. För attsociogrammet ska bli tydligt måste man ställa en klart avdelad fråga för varje sociogram..

Ex. Vilka tre kamrater vill du helst leka med på rasten?Man får då ett mått på vilken bindningar eller önskningar individerna har i klassen. Med storpopularitet får man hög status i klassgruppen Man kan sedan följa upp denna fråga med eneller flera. En viktig fråga för att få underlag för att skapa bra grupper är”arbetssociogrammet”.

Man ställer denna fråga: Vilka tre personer vill du helst arbeta med i klassen?Resultatet av denna fråga blir olika beroende på vilket åldersstadium man ställer den. I yngreklasser får man ofta likartat resultat som i den första frågan, medan man i äldre klasser fårresultat efter en vidare bedömning.Att göra sociogram behöver varken vara invecklat eller speciellt jobbigt. Det finns två typerav diagram som jag brukar använda. Det första består av ett papper med inritade ringar. Iringarna skriver man in elevernas resultat, datum för sociogrammet samt den fråga man ställt.

Vilka tre vill du helst arbeta med?

Därefter ritar man in de tre valen med olika färger på diagrammet. Resultatet av detta kanbilda underlag för att göra grupper för olika projekt.


14

När man avgör vilken status en elev har i kamratgruppen är detta bättre att använda en annantyp av protokoll. Det sociogram som utgår från en mittcirkel och yttre cirklar.

0

2

Man gör en sifferbenämning på de olika ringarna ex 0, 1, 2, 3, 4, > 5 som ett exempel. Efteratt ha gjort en avprickningslista på eleverna, så skriver man in namnen i den ring sombetecknar det antal val som varje elev fått. I denna typ av diagram kommer man också åt vilkaelever som befinner sig i periferin i klassgruppen. För dessa elever han man som lärare förståsett stort ansvar. Här behöver man sätta in lite extra insatser i gruppträningen.Sjölund (1979) delar in dessa grupper i följande räknat inifrån mot ytterkant.

o De populärao De omtycktao De accepteradeo De tåldao De utanförstående

Nu är inte beteckningarna viktiga för dig som klasslärare utan den upplysning du får om dinklass. Ett viktigt påpekande är att göra sociogram några gånger under ett läsår, dock inte förtätt.Man får inte heller glömma att med hög popularitet kommer individen i en maktpositionockså. Denna kan brukas eller missbrukas. Missbrukas den har vi lätt mobbning ochutfrysning.


15

Ska man definiera maktpositionerna så brukar man säga följande:

Ledarna är mittfigurernaMedhjälparna är de aktivaMedlöparna är de beroendeDe passiva är åskådarna

Förutom dessa finns ett antal perifera roller som:

Syndabocken, svarta fåret, clownen och dumbommen.

Dessa perifera roller tar man eller får sig tilldelade för att i någon mån få uppmärksamhet ochatt få tillhöra gruppen. Här menar jag finns eleverna som oftare drabbas av mobbning, harskolsvårigheter eller har ett personligt förhållningssätt som ”inbjuder” tillmobbningsbeteende. Kanske inte skolsvårigheter utifrån lärandet utan när man har övrigverksamhet som raster mm. Jag vill hålla mig kvar lite hos ledarna, de med hög status iklassgruppen. Här är det viktigt att du som klasslärare försöker se vilken eller vilka typer avledare du kan ha i din grupp. När det gäller barn så gäller inte talesättet: ensam är stark.

Du kan upptäcka följande:

o Härskarna som försöker utöva sin makto De sanna ledarna som skapar harmonio De tillfälliga ledarna som tar ett ansvar tillfälligt på ett auktoritärt sätt

för att reda ut

I grupprocesser uppstår ett fenomen som allmänt kallas grupptrycket. Att upptäcka och förståär en viktig länk i att forma grupper. För läraren är det mycket viktigt att tidigt upptäckatendenserna eftersom det är av pedagogiskt intresse att neutralisera och hjälpa till. Hur stortgrupptrycket är beroende av hur mycket avvikande gruppmedlemmen är utifrån gruppenssyfte. Följden av detta beror på vilken attraktion eller repulsion gruppen har på den”utpekade”. Om man underkastar sig eller stöts bort ur gruppen.

Här menar jag att fröet till mobbningen kan uppstå genom att man tilldelar den som inteförstår, eller den försiktige den ”utstöttes roll. Det har visat sig att mobbarna inte behövervara många. Däremot blir den största gruppen passiv ofta av rädsla att själva bli utsatta. Föratt vaccinera mot mobbning, så menar jag att man måste ”bearbeta” den stora passiva gruppenatt agera. Detta kan man göra genom rollspel av olika slag som man lägger in som naturligapass i t ex svenska..

Vad är ”system”? – en egen observationDet jag kallar ”system” är de strukturer och sätt att agera som klassgrupper; och föresten allaandra grupper också; byggt upp. Ofta finns de i form av undergrupper i klassen eller somoskrivna regler som omfattar hela klassgruppen. Dessa ”system eller systemgrupper” kan varaöppna eller slutna. Ofta kan man hitta de klassiska ”vi och dom ”- grupperna. Utmärkande föralla de här grupperna är att det finns regler som är specifika för gruppen. De kan uppgjorda ibelöningssyfte eller som sanktioner. Ett annat utmärkande drag är att vem som helst inte fårvara med i gruppen. Gruppen kan ha synliga tecken på samhörighet, kepsar, märken ellerkläder eller osynliga överenskommelser.


16

Man kan som lärare upptäcka olika system i klassgruppen, som att man inte ”kan svara”, närman vet att den bäste fotbollspelaren har svårt för matematik t ex. Eller att det finns regler hurman går ut ur klassrummet eller vem som fastställer vad som ska göras på rasten genom attsäga högt: ”jag tycker att vi ska spela brännboll”? Ett tydligt exempel kan man ofta se, näreleverna väljer lag. Det går inte att välja vem som helst eftersom man redan bestämt att Kalleoch Nisse ska vara i samma lag redan innan man börjar välja. Detta jag tagit upp här är grovaexempel på olika system som existerar i klassgrupper. Du har kanske helt andra i din klass?

Här följer några ex på grupper som jag sett.

”Damernas” De populära flickorna har en grupp som utestänger övrigaHar ofta stor påverkan på herrgruppen

”Skateboardgruppen” De som har stilrätta brädor, fräcka kläder osv.

”Sportgruppen” De duktiga i t ex fotboll

”Herrgruppen” Här finns de pojkar som har hög status i klassen. De styr oftamycket i klassen

Den ovanstående beskrivningen är inte helt allvarligt menad utan vill bara visa på vilkaundergrupper som kan finnas i en klass. Benämningarna är mina, de har ingen vetenskapliggrund.

Du hittar säkert flera eller andra grupper om du ”tittar” efter. Man får dock inte glömma attdet hör åldern till att söka sig till olika grupper. Jag menar inte att man skall se allt i det svartaperspektivet, det här är ju ett steg mot vuxenlivet också. Ofta behöver man inte agera om manär uppmärksam på vad som tilldrar sig i grupperna. Det är alltid lättare att ”tänka före” än attlåta saker bli ett faktum.Detta menar jag är en aktiv åtgärd som kan upptäcka och motverka mobbning och annat ickeönskvärt beteende mm. Jag menar också att det är lärarens skyldighet att försöka söka sig nerpå individnivån och ”titta efter” vilka som sitter i klassen egentligen. Vilka elever sombehöver stödjas i det sociala umgänget osv. Det är för lätt att stanna på gruppnivån. Du somlärare har säkert fått frågorna någon rast som lyder, ”hade du några sjuka eller var Kalle har idag?”. Du kommer på dig själv med att du inte kan svara på dessa frågor. Detta beror främstpå att du sett din klass på just gruppnivån och inte på individnivån.Men man kan som pedagog uträtta ”stordåd” om man känner till systemen och vad de står för.Att vara vägledare för eleverna inkluderar att se och att just vägleda. Många gånger måsteman samtala om varför saker och ting blev så här när man inte menade det. Man ska intebegära att eleverna ska veta vilka ”kraftfält” som existerar i gruppen och varför det är så iklasser och i andra grupper. Ett bra sätt är att ha en stående punkt på dagordningen när manhar klassråd. Där kan man ta upp speciella händelser eller ha lite ”undervisning”. Att ha det påklassrådstid gör att det inte försvinner i alla annat som sägs på timmarna.

Påverkan från andra källorI 2000-talets Sverige har det väl inte undgått någon att vi, vuxna och barn; påverkas alltmer avolika ideal och trender i vårt samhälle eller i världen i övrigt. Många menar att skolan står sigrätt slätt mot den massiva påverkan som finns i bl. a ungdomskulturen.


17

Säkert har många lärare, som arbetat ett tag, sett fenomenet, att det är svårt att samla klassenen hel lektionstimme med samma uppgift. De uppgivna säger hur ska vi kunna ”tävla” medMTV och andra kanaler på TV. Internet, mobiltelefoner och läsplattor har ökat möjligheternaPå MTV finns de snabba femminutersklippen, ständiga stimuli, medan vi i skolan travar på igamla fotspår om inte på schemat, så i tanken. Här har vi alla en tankeställare Detta är dockinte hela sanningen utan mycket beror säkert på stress och samhällstrukturen i stort. Barn kaninte hoppa av ”ekorrhjulet” som vi alla lever i.Mycket forskning har gjorts som pekar i samma riktning, nämligen mot just stress och envardag som är ostrukturerad. Det kan vara en lång daglig rutin, fritids, skolan, fritids, hem,fotbollsträningen, läxor, TV och datoranvändning osv. På alla de här ställena möter barnen avolika förhållningssätt, olika regler och olika ideal. Detta gör att regler och sätt att vara inta allsär givna i t ex skolan. Det beror i stället på var elevens intresse och mottaglighet är störst.Kanske just när man ser på TV som ett exempel.

Vad skall vi göra i skolan då? Ja vi ska inte överglänsa i stimulipåverkan utan vi måste gåmotsatta vägen och skapa några andningshål under skoldagen, där eleverna kan gå ner i varv,eller pyssla med något helt eget. Ja men säger du kanske, ”då tar vi tid från skolarbetet”.Att man får detta svar är vårt gamla ok från Martin Luther, att man alltid måste varasynbarligen sysselsatt hela tiden. För oss lärare har detta tydligen varit extra svårt att frigöraoss från. Det är faktiskt så att synbarlig sysselsättning inte behöver betyda att det händer någoti hjärnan på eleven. Vi lärare har ju också varit elever, så egentligen skulle vi väl förstå detta.Människan arbetar bäst genom anspänning och avkoppling i lagom portioner. Att arbeta pådetta sätt är mycket effektivare än att segdra allt. Få människor orkar mentalt med den evigalunken som ofta präglar skolan. Vi utsätter barn för saker vi själva inte klarar av påstudiedagar mm. Den bästa tjänsten vi lärare kan göra är att utgå från oss själva och appliceradet på vår organisation i klassrummet. Detta är ett sätt till att vara pedagog.

Den ”berömda kepsen” och ytterplagg inne.Det går en vattendelare genom de svenska lärarleden, att ha keps på inne eller att ta av den.Många menar att det är att bära hand på individen att kräva att kepsen och jackan skall varaavtagna. Om man ser ytligt på det hela kan det kanske kvitta, men ser man till mittresonemang tidigare så förstår vi att kepsen symboliserar något och i varje fall ”skyddar”bäraren mot tillsägelser och kanske kunskaper också. Många menar att bära keps inne är enprotest mot samhället och de regler samhället ställer upp. Det är den unges sätt att ifrågasättade vuxnas regler och testa inför vuxenlivet. Ofta är syftet bara att se om det står en rakryggadvuxen framför som både kan ta ansvar och vara medmänniska.

Hur man vill ha det i ”sin” klass får respektive klasslärare bestämma, om inget gemensamt ärbestämt på skolan. Men man måste vara medveten om syftet med att bära kepsen och jackaninne, ofta är det inte för att man fryser. Vi har fenomenet med kängor och kamouflagekläderockså. Här har vi också skilda meningar. På vår skola har vi gemensamt elever, föräldrar ochskola kommit överens om att inte bära dessa på skolan. Skälet till detta är att det finns barnsom varit i krig och som nu bor i Sverige. De ska slippa se dessa kläder på skolorna. Det harinte varit någon diskussion om detta hos oss, utan man finner sig i det eftersom det är ettgångbart argument som man kommit fram till genom en öppen och rak dialog.

Detta är naturligtvis en fråga för arbetslagen på skolan. Som vanligt måste konsekvens ochlika regler gälla. Om inte man kan komma överens i lärarleden, så har man skapat nyaproblem i stället. Men bestämmer man att kepsarna skall vara avtagna, och man själv har enannan åsikt, så får man finna sig i de demokratiska besluten även här menar jag. Varje lärare


18

kan inte ha veto i alla frågor som handlar om skolan, det är de gemensamma besluten som gerstyrka och kraft att orka arbeta. Jag menar att här kommer aspekten som förebild in igen. Ärläraren en person som står för demokratiskt fattade beslut eller kan man som person tycka ochgöra som man vill?

Att möta ny klass – en ingångsvägDe som arbetat som lärare några är känner väl till de mekanismer som träder in när man somlärare får en ny klass som man inte känner till.Det första fenomenet kallas ofta för ”smekmånadsperioden”. Det är de första 4-5 veckorna iklassen, där klassens elever försöker komma underfund med vilken typ av lärare de harframför sig. Som oerfaren lärare blir man både glad och lite överraskad av att det mestafungerar och klassen är tyst och försiktig. När några veckor har gått, så börjar ofta klassenuppträda på sitt vanliga sätt. Man återgår till den rytm och det sätt man varit på tidigare. Detkan mycket väl vara fortsatt lugn och trivsel, men det kan lika väl bli lite mera ”liv i luckan”.

Det råd man kan ge till nya lärare är att utnyttja de här veckorna för att arbeta in de rutinersom du vill ha i din klass. Jag menar då de vanliga som:

o In- och utpasseringo Vattendrickning, toalettbesöko Genomgångaro Inlämning och utdelning av böckero Bänkplaceringo Klassrådsrutinero Övriga klassrutinero Matsalsrutinero Trivselregler

Använd ”smekmånadsperioden” att arbeta in de goda rutinerna. Det är viktigt att du ärkonsekvent och följer de riktlinjer du dragit upp. Som alla vet så är det svårt att ta tillbaka”lösa tömmar” eftersom eleverna anpassat sig efter ditt sätt att vara. Bästa rådet blir alltså varkonsekvent och följ dina egna intentioner.

Ett annat fenomen i klasser ärr ofta ”var går gränsen” för läraren. Det är när elever testar omdet du sagt gäller. Det kan vara att springa ut ur klassrummet utan att du avslutat lektionen tex. eller att pyssla med annat än det som ska göras. Detta är förstås bara för att se om dumenat vad du sagt tidigare – om du är en person att lita på.. Som vanligt blir rådet varkonsekvent.

Bänk/bordsplacering kan både hjälpa och stjälpa brukar man säga. Det finns förstås mångasätt att agera på för att kanske få lugnare eller mindre oroligt eller kanske underhålla brastämning i klassen.Första veckan brukar man vanligen låta bänkarna stå som de var placerade vid terminsstartenför att eleven ska ha ett litet ”revir” som är hans/hennes. Under denna tid studerar man hurklassens struktur ser ut. Det fanns bindningar mellan kamrater innan klassen kom till dig.


19

De vanligaste sätten för placering är:

Du som lärare bestämmer hur eleverna ska sitta Eleverna sköter placeringen själva efter olika kriterier Man kommer överens i klassrådet om placering

Om du själv bestämmer var eleverna ska sitt så måste du tänka på några saker. Använd intetysta snälla flickor till buffert när livliga pojkar ska ”neutraliseras”. Du får lätt två problem istället för ett. En elev som är livlig och en som har ”ont i magen”. Det bästa är att du självupprättar en dialog med eleven i fråga. Detta görs bäst om du har eleven framme hos dig. Hardu flera livliga elever, så anser jag det är bättre att sätta dem tillsammans framme hos dig. Dåhar du endast en ”oroshärd” som ibland neutraliseras av sig själv, när flera elever med sammaaktivitetsnivå kan samarbeta.

Ett sätt som jag vill puffa för är det sätt då eleverna själva får ta ansvaret för bänkplacering.Det är då viktigt att man har klara kriterier för hur detta ska gå till. Här några ex.

Man måste byta bänkkamrater varje gång Alla elever måste vara nöjda innan omflyttning sker Ingen ska behöva sitta ensam som inte vill detta Om vi inte kommer överens bordläggs frågan Vad gör vi med ex med ”pratkvarnarna? Hur gör vi denna gång med de som suttit längst bak? Hur länge ska vi sitta så här?

Om du prövar sättet med att låta eleverna bestämma bänkplaceringen själva under ordnadeformer, så kommer du att se hur mycket ansvar de kan ta för sina kamrater och hurkompromissvilliga de kan vara för att alla ska trivs. Här är ett bra tillfälle att träna vaddemokrati är i praktiken.

Några råd för undervisningssituationen – lite ”lärarkunskap”Att ge råd för hur man bör förhålla sig i klassrummet är förstås både känsligt och kanske liteförmätet. Men som lärare med lång erfarenhet, så vet jag att råd behöver man ha sompåminnelse då och då. Det kvittar hur länge man arbetat så blir det ändå ”fel”. Dessa råd skasyfta till att skapa struktur, skapa klarhet och att aktivera eleverna.

Allmänna råd för klassrum

Tänk på att din uppgift är lärarens. Eleverna vill ha en lärare inte en ”extrakompis”. Rollerna måste vara tydliga annars blir budskapet fel.

Tala lugnt och med väl anpassad röst. Är du osäker kolla med den som sitter längstbort


20

Börja inte lektionen förrän du har allas uppmärksamhet. I annat fall blir det flerarepetitioner istället. Ett bra tips: Låt tystnaden ”sjunka in”, dvs. vänta lite innan dubörjar prata.

Ställ direkta frågor. Ex ”Var ligger…”, ”Vem byggde kanalen.? Osv

Upprepa inte elevernas svar. Då kan intrycket bli att det är meningslöst att svara.Säg i stället ”Rätt”, ”Just det” ”Bra”

Fråga inte kollektivt. Ex ”Är alla klara”, då blir det både ja och nej som regel ochläraren blir inte klokare. Säg i stället: ”Vilka har lite kvar?, Vilka har fastnat på detsvåra?”

Ställ frågan först och tilldela den sedan. Ex ” I vilket landskap ligger Klarälven?Kalle! Gör man det omvända så kopplar övriga elever av eller pysslar med annat.

Ge direkta uppmaningar. Ex ”Ta upp engelskböckerna”. Undvik: ”Ska vi ta uppengelskböckerna?”, ” Jag undrar om vi ska börja nu?” Risken är stor att någon sägernej. Då blir det rörigt i onödan

Ge klara instruktioner inte en hel berättelse. Tänk på: Att använda korta meningarmed paus emellan. Avsluta alltid: ”Är det någon som har något att fråga om?” Avslutainstruktionen med att någon eller några får upprepa instruktionerna. Ex. Vad skulle nigöra ? Kalle

Avbryt argumentation vänligt men bestämt. Ex. ”Vi tar det om en stund”, ”Vi gördetta först” eller om det inte hjälper. ” Vi gör detta nu, det har jag bestämt”

Övrigt Påminn under arbetets gång att eleverna ska fråga om de ej förstår Vad ska eleverna göra när de är klara? Dämpa onödigt prat om det stör övriga. Ex. ”Nu är det några i klassen som inte kan

arbeta” Tänk på att varje aktivitet har både sin ljudnivå och sin struktur. Du kan inte kräva

tystnad i ett grupparbete förstås, men väl anpassad röststyrka.

Taveldisposition och lite tillDetta är en käpphäst som man tar fram då och då. Konsten att skriva på tavlan, använd tavlanfrån vänster till höger. Att använda OH-projektor är praktiskt både för läraren och för eleven,men låt inte projektorn bli en ”lärarrespirator”, där allt man ska säga finns på OH-lägg. Attlyssna till sådana lektioner är en prövning, det vet du säkert från studiedagar och andrasammankomster.Här kommer mitt enda metodiska råd till läsaren. Variera och använd så många sinnen sommöjligt i inlärningssituationen, det är god pedagogik.


21

Organisation och undervisningsgrupperFör att förstå mina ståndpunkter vill jag börja att gå lite tillbaka historiskt. Man kan i”modern” tid utlokalisera två olika skoltyper A-formskolor (en åk/klassrum) och B-formskolor (flera åk/klassrum). Även ett mellanting förekommer som bekant.Att man i största möjliga utsträckning använt sig av A-form inom skolan är ju ingen slumputan det finns väl grundade pedagogiska motiv för detta.. Bakom detta ligger lång utveckling,vetenskapliga rön och pedagogiska insikter. Om jag ser närmare på denna A-formen, så finnsinbyggt olika positiva delar som man kanske inte tänker på i vardagsarbetet.Detta är utmärkande för A-formen (en åk/klass)

* Det är en enkel klass/grupporganisation* samma åldersgrupp - läromedelssituationen blir enkel* kontinuitet i skolarbetet* få avbrott i elevverksamheten för att ge olika instruktioner* lättare att få studiero då man har en mindre uppsplittrad arbetsdag* läraren har stor flexibilitet att anpassa ”schemat” till verksamheten mm.* gruppidentiteten - undviker ”störst - minst, dvs. ny ”klass” varje år.* fullständig flexibilitet att arbeta med projekt, teman mm.

Åldersintegrering (B-skola) användes ofta på landet där elevantalet var för litet för A-form.Det blev mera en nödlösning för att kunna bedriva skolundervisning i glesbygderna. Detta ärdet historiska perspektivet. Man blandade klasser efter olika system, men oftast hade manskilda stadier, lågstadiet för sig och mellanstadiet för sig. Det vanligaste systemet var B 1-form som betyder att man har två årskurser i samma klassrum. (1-2, 3-4 och 5-6) Som enyttersta nödlösning hade man flera årskurser i samma klassrum.

Åldersblandade grupper i ett historiskt perspektiv.Att åldersblandad undervisning har kommit på modet igen är bl a ”romantiska” föreställningarav Lancasterskolans idé som myntades av Joseph Lancaster (1778-1836) eller somorealistiska besparingsförslag i kommunens budget menar jag. Här har den åldersblandadeundervisningen sina rötter med den inriktning man har i Sverige idag. Denna skolform hadeursprungligen två syften:

1. Att undervisa så många elever som möjligt med så få lärare som möjligt.

2. Växelundervisning, där äldre elever skulle tas i anspråk för att undervisa yngre.(Monitorundervisning)

Denna skolform var vanlig på 1840-1850-talen i Sverige, då det var stor lärarbrist. Avsiktenvar att anpassa det uppväxande släktet till industrisamhället med en strikt disciplinerandeundervisningsmodell, där få lärare skulle behövs. Denna skolform har åter blivit aktuell isvensk skoldebatt som en ”universallösning ” på skolans problem, att anpassa sig till detnutida samhället. Det framtida samhället - informationssamhället ska vi inte tänka på meddessa ”glasögon”. Visserligen tränas samarbete i denna organisationsform, men inte på likavillkor.


22

Historiskt sett så var Lancasterskolans mål att ge elementär undervisning dvs höjabildningsnivån för alla efter strikta principer ofta enligt receptet - militär drill och struktur.Man insåg redan då att skolorganisationen stod och föll med en strikt, ordnad modell - encentralstyrd modell. Den speglade den auktoritära syn man hade då på uppfostran ochskolutbildning.

Åldersblandade grupper i dag.Att just åldersblandad undervisning återkommer i våra dagar är ingen slump, då vi står mitt ikärvare tider och i lärarbrist! Man förstår att våra politiker hälsar dessa idéer som en skänkfrån ovan. En för dem bra lösning i spartider, där det gäller att på alla sätt få ned kostnaderna.Att det handlar om levande människor är i dessa sammanhang en sekundär fråga, när nunästan allt i skolan handlar om ekonomi.

Här några utmärkande följdverkningar av organisationen som den gestaltat sig:

* Så få lärare som möjligt* Bättre utnyttjande av skollokalerna genom att man fyller på.* Stor jämn bemanning i klassgrupperna över läsåren.* Man styr de olika åldersgrupperna dit där det finns plats.* Äldre elever kan få ta hand om mycket av vad speciallärarna gör nu.

Alltsammans blir den ”fullständiga lösningen” och den sker under ”pedagogisk täckmantel”,vilket jag härmed bestämt vill avfärda. Detta sätt att organisera är bara en ekonomisk modellvad man än säger anser jag.

Åldersblandad undervisning är ingen pedagogisk metod!Det är viktigt att komma ihåg att åldersblandad undervisning inte är någon pedagogisk metodutan en organisationsform. Jag vill påstå att likväl i A-skolor som i B-skolor , (eller om mankallar dessa åldersblandade), används samma grundläggande pedagogik. Den härstammar frånolika pedagogiska skolor som Freinet, Montessori, Steiner (Waldorfskolor) och beprövadskolpraxis. Att eleverna har olika åldrar ställer bara krav på att man anpassar skolarbetet tillelevernas mognad.

Jag menar att själva åldersblandningen i sig själv inte tillför några positiva ingångsvärden omman inte använder en pedagogisk metod som kan ta tillvara de olika elevgruppernas behovoch intressen. Däremot kan man få en mängd följdproblem som man måste lösa, mera om detsenare. Viktigt i sammanhanget alltså - åldersblandning är ingen nödvändig del för att få engod undervisning

Åldersblandad undervisning - för - och nackdelar.Jag har med min erfarenhet och mina diskussioner; med kollegor, som grund försökt attutveckla mina tankar Nu har turen kommit till de positiva och negativa aspekterna pååldersblandad undervisning. Jag har med mitt 25-åriga perspektiv, väl kunnat utvärdera deolika åldersblandade undervisningsgrupper som jag haft i mitt skolvärv. Jag menar att tro inteheller är en pedagogisk metod, eller att man ”ställer in näsan” i någon riktning som man trorär bra.


23

Fördelar.* Yngre elever kan få goda föredömen i äldre elever.* Små skolor kan överleva på landsbygden.* Elevkontakter över årskursgränserna.

Nackdelar.* Hårt styrd organisation, engelska, idrott, slöjd, hemkunskap mm* Svårt att improvisera - eleverna har olika göromål.* Idrott kan inte bedrivas med behållning (ex 6-9 åringar)* Stort antal kursplaner och studienivåer måste hållas aktuella.* Mindre bra föredömen får ofta stor genomslagskraft.* Mycket tid går åt till organisation och instruktion.* Skollokalerna är inte anpassade.* Svårt med överblicken och kontinuiteten för klassläraren.* Klasserna ”drabbas” av ”centraliseringsfenomenet” dvs i en 4-6:a kommer man ofta atthamna på åk 5-nivån eftersom man alltid måste söka en genomförbar studiegång, som alla kanfölja.* Musikundervisningen blir på ”sångnivån”, då flera åldersgrupper med olika mognad ochfärdighet finns. Speciellt då från Förskolebarn till åk 3* En del elevgrupper ska ha engelska, hemkunskap, slöjd, idrott, andra det ”vanliga”. Allt påsamma gång. (Läraren kan inte dela på sig)* Planeringstiden för lärarna ökar drastiskt - organisation och genomförande tar allt mera kraftfrån undervisningsplaneringen.* Elever kommer med minskande resurser att sitta utan lärare ex åk 4-6 i 6 t/vecka (eng).Ämnesväxlingsmöjligheterna räcker ej. (typ handskrivning, läsning mm. )* Ofta låg aktivitet vid ämnesväxling på de grupper som inte undervisas av lärare. De störs utom t ex engelskgruppen sitter i samma lokal.

Ska man kunna bedriva en bra åldersblandad undervisning måste man ha hög lärartäthet. Enlärare kan inte ha överblicken över kanske 4 åk med 3 undervisningsnivåer i varje. Det skullebli mer än 12 st olika gruppnivåer för en klasslärare att leda. Det fordrar också stöd avspeciallärare/resurslärare så ingen ”ramlar” igenom skyddsnätet.Om man har tänkt utnyttja äldre elever till hjälp, så glömmer man bort att de också måstesköta sin egen utbildning. Man stjäl annars tid som de eleverna har rätt att få.Skollokalerna är ofta inte anpassade till denna typ av undervisning, då man är beroende avflera undervisningslokaler för varje grupp.

Krav på individenI ett åldersblandat system med många årskurser, kommer mycket att stå och falla med elevensegen vilja och förmåga att lära sig. De stora förlorarna i detta system är elever med någon typav särskilda behov.Lärarens möjligheter till överblick minskar drastiskt, då ”onödigt” många verksamheter ochinlärningsnivåer blir följden. I ett åldersblandat system blir det svårt att nå den ”nödvändiga”nivån för högstadiet har erfarenheten visat. Risken kan bli att man fastnar i ett system där manmåste ”utnyttja” äldre elever för hjälp till yngre för att verksamheten ska kunna drivas.


24

Det är bättre att ha åldersgrupperna (ex tre åk 5) samlade menar jag, men öka samarbetetgenom att bilda lärarlag. Man får då en flexibel organisation, där man kan ta hänsyn till elevermed svårigheter, genom att ”skräddarsy” funktionella studiegrupper.I samma organisation kommer man då att få elevgrupper som är ”självgående” med olikaforskningsprojekt. En lärare kan handleda flera sådana grupper och på så sätt ”frigöra”lärarkraft för elever med svårigheter.Gruppernas sammansättning blir en följd av att men ser efter vilket sätt elever arbetar på. Kaneleven arbeta självständigt? ”Måste man ha lärarledd undervisning? osv. Forskargrupper,dyslexigrupper och ”vanliga” klassgrupper blir följden på frågorna. Arbetet måste delas upppå grundkurser och ”forskarkurser” för att säkerställa en god skolutbildning för alla elever.

God planering innan man börjarMed ovanstående som grund vill jag igen påpeka att åldersblandning inte är någon pedagogiskmetod utan en organisationsform. För att nå framgång med denna behövs mycket godplanering och tillräcklig lärartäthet.

Jag vill framhålla denna checklista innan man sätter igång att arbeta åldersintegrerat:

o Vilka lokaler ska vi arbeta i ?o Kan man arbeta ostört i olika lokaler samtidigt?o Vilka lärare/personal ska arbeta med gruppen?o Vilka åldersgrupper ska arbeta tillsammans?o Hur ska vi arbeta pedagogiskt?o Hur löser vi undervisningen i engelska, idrott, slöjd och hemkunskap?o Möjliga arbetsgrupper/studiegrupper?o Hur gör vi med elever som har särskilda behov?o Vilken pedagogisk samsyn har vi?o Vilka externa resurser behöver vi?o Hur ska vi tjänstgöra?

Detta var mitt exempel på frågelista inför arbete i åldersblandade grupper. Din lista ser kanskeannorlunda ut, men det som är viktigt är att en god grundplanering finns, där man tagit hänsyntill de olika situationer som kan uppstå i det löpande arbetet. Det blir annars ett slitsamt arbetaatt alltid få ta ”akuta” situationer mitt i det vanliga arbetet. Det är inte fruktbart att ställas införfullbordat faktum av att ”allt” är organiserat av andra, ex skolledningen. Ingen av dem ska juarbeta med gruppen. Det måste vara intresserade, erfarna lärare som ska arbeta i dennaorganisationsform.

Framtidens skola sedd genom mina ögon.Min utgångspunkt är att så långt som möjligt hålla ihop de olika åldersgrupperna, men var försig. Det är lättare att då överblicka den enskilde eleven. Det finns annars stor risk att mansköter skolan enligt laissez-faire principen dvs. ”det får bli som det blir”.Min ”filosofi” är en flexibel organisation där man kan arbeta med olika studiegrupper,forskarlag, projekt allt beroende på vad man skall göra.Elevens möjligheter måste stärkas med kraftfulla arbetsredskap i form av datorer medkringutrustning, faktasökningsmöjligheter i externa databaser och faktabibliotek.Så här kan man se det i punkter:


25

o Skräddarsydda studiegrupper, forskargrupper efter personliga arbetssätt.o Lärarlag som kan möta olika elever, lärarna har olika ansvarsområden.o Kraftfulla arbetsredskap i form av datorer och annan teknisk utrustning.o Anpassade arbetslokaler.o Ett undersökande arbetssätt eftersträvas, där elevens intresse är ”motorn”o En flexibel timplan eftersträvas, där man prioriterar elevens önskemål merao Möjligheter att arbeta alternativt för elever med särskilda behov.

För att säkerställa skyddsnätet - grundkunskaperna, så måste man göra upp grundkurser somgenomsyrar hela stadierna. Dessa grundkurser kan eleverna arbeta sig igenom heltindividuellt. Man gör sedan t ex olika forskarkurser som ska leda till individinriktade ochgruppinriktade forskningsansatser utifrån ett elev- eller grupperspektiv.

På ovanstående vis, kommer den enskilde eleven att kunna utvecklas efter sin förmåga på ettnaturligt sätt genom att man tar steg för steg efter mognad och förmågaElever med olika problem t ex dyslexi mm bör få individuell handledning i små grupper. Mangör helt enkelt en eller flera grupper, där speciallärare kan gå in och överbrygga elevensproblem i vardagsarbetet. Allt detta leder till en demokratisk rätt till utbildning efter personligförmåga på ett rättvist sätt.

Modell för ett åldersstadium – ett exempelAtt arbeta flexibelt kommer att vara skolans största möjligheter för att bli en skola i tiden. Dennedan skissade modellen kan ses som ett exempel på detta.. Denna modell omfattar tvåklasser ex åk 4, men den kan förstås utökas till att omfatta fler.Det viktiga är att börja i annan ände än den vanliga. Alla lärarna samlas i ett lärarlag medansvar för hela stadiegruppen. Börjar man med att tillsätta klasslärare så är ”revirtänkandet”igång och man börjar ”måla in sig i ett hörn”.Man skall i stället indela verksamheten i olika ansvarsområden, där specialkunskaper ochintresse kan styra mera än när man sköter allt själv. Utav detta kommer flera förtjänster, mankan dela på bördorna, dela på utvecklingssamtalen, stödja varandra i motgången ochsamordna resurser genom att man kan arbeta vid olika tidpunkter med samma material. I ochmed att man kan arbeta i studiegrupper så kan man stötta elever med särskilda behovsamtidigt som avancerad forskning kan äga rum..


26

Stadiemodell

Att arbeta med projektAtt arbeta i projektform har blivit mycket vanligt i svenska skolor. Det är en bra form för attstimulera till faktasökning och utökat lärande mm. Jag vill dock påstå att många projektstartas utan att man tänkt igen vad man vill åstadkomma med projektet. Man kommer då attträffa på problem och vägval som man inte kanske hade tagit med i beräkningen. Detta ärmycket tröttande för lärarna och ger lätt ett intryck hos eleverna att lärarna inte vet vad de gör.Följande råd vill jag ge kommande ”projektare”

Innan start:Följande delar bör, enligt min erfarenhet, vara definierade för att man skall kunna nåframgång i projektarbetet. Detta skall finnas:

En utförlig projektbeskrivning En projektstyrgrupp En väl avgränsad målbeskrivning En plan över vilka medel som ska användas En utvecklingsplan och tidsplan En utvärderingsplan

Följande frågor bör kunna besvaras innan start:

Vad ska projektet syfta till? Vad ska projektet omfatta? Hur många elever omfattas av projektet?


27

Hur ska vi arbeta? Hur ser styrgruppen ut? Vem är kontaktperson? Hur ska ev utbildning av personalen lösas? Vem sköter den löpande supporten av utrustningen? Hur ska projektet dokumenteras? Hur ska erfarenheterna spridas?

Planering.Det är mycket viktigt att ta sig tid att göra en grundlig planering av projektet. Min erfarenhetär att man måste ha tid att väga olika modeller mot varandra innan man startar. Man bör helstupprätta en projektskrift som är offentlig, av det enkla skälet att alla får rätt information omprojektet, så man vet vad det syftar till och hur det skall genomföras.

Uppstartning.Det är mycket viktigt menar jag att inte hasta in i arbetet. Det är bäst att införa de olikadelarna successivt. Bäst är om man kan följa en uppgjord detaljplan. Ibland kan det varapraktiskt och tidsbesparande att starta upp några tidsbegränsade ”pilotprojekt” inom projektetsram för att pröva om de uppsatta hypoteserna håller. Detta bör man göra för att inte projektetska komma in på sidospår eller ”fara iväg” till något helt annat än vad som var tänkt.

Undervisningen och arbetssättet.Om datorer ska användas måste dataundervisningen ske genom enkel konsekvent metod, someleverna kan förstå. Detta bör vara klart innan man tar sig an projektarbetet. När man börjarhandleda elever i stor skala, så infinner sig genast ett problem för läraren. Man kan baravara på ett ställe i taget. Vilken metod läraren använder är naturligtvis både beroende avåldersgruppen av elever och lärarens egen förmåga och kunskapsnivå. Detta är en viktig delsom man kanske tycker man inte behöver lägga ner kraft på. Dessa förberedelser är dockmycket viktiga om man tänker driva ett projekt med datorstöd

Ergonomi och datarutiner.Ett av de allra svåraste delarna när det gäller att ”datorisera” skolan är att få tag iändamålsenliga bord och stolar till dataarbetsplatserna. Detta tror man inte, men det är ettfaktum som jag fått erfara. Elever i åk 1-5 ska också, liksom vuxna, ha ergonomiskaarbetsplatser med god belysning. Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar gäller även i skolansom bekant.Man ser ofta att bra datorutrustning står på ”skraltiga bord”, där inget stöd för händer finnsoch i värsta fall ingen plats för att hantera musen. Ofta har eleverna dessutom alldeles för lågastolar för att sitta riktigt. Därtill bör man ”förse” eleven med goda rutiner vid datorarbetet.Detta är viktigt om eleverna kommer att sitta vid datorerna mer än de brukar. En dåligarbetsplats inbjuder inte till att anstränga sig.


28

Utbildning av personalenDet är lätt att förbise lärarnas kunskapsbehov i startskedet av ett projekt. Ibland kan manförledas att ro att det ”löser sig bara vi kommer igång”. Då ska man veta att alla projektstoppas effektivt av att ”arbetsledarna”, lärarna känner sig osäkra. Detta problem har inteeleverna. Lärarna sitter inne med överblicken av projektet, men har ofta bristfälliga kunskaperi datorhantering.Dessa delar måste förenas på ett bra sätt. Läraren behöver inte kunna ”allt”, men väl såmycket att han/hon kan vägleda eleverna i datorarbetet. Jag vill slå ett slag för att inte glömmabort personalens utbildning. Detta är A och O i alla våra projekt.

Supportresurser.Det är viktigt att kunna rådfråga någon om man kör fast. Försök skaffa ett ”kontaktnät” avkunniga datoranvändare, om du ska arbeta med datorer i projektet. Detta sparar mångasömnlösa nätter det kan jag garantera.

DokumentationEtt bra sätt att dokumentera som jag använder är att avdela någon att skriva ”loggbok” om hurprojektet framskrider. Det är ett bra sätt att både stämma av och att ”felsöka” i arbetet. Dennaloggbok blir dubbelt värdefull när man ska skriva rapport/redovisning om projektet

Hur ska resultaten spridas?Detta kan man göra genom att redovisa inför andra elever som ej deltagit i projektet. Genomen utställning i skolan o dyl.

Att dokumentera för skolutvecklingI skolvärlden har vi hittills varit dåliga på att dokumentera våra projekt eller braarbetsområden. Det är förstås också viktigt att veta vad som inte fungerat också. Ett enkelt sättatt dokumentera är att skriva en enkel rapport över projektet. Den behöver inte vara inveckladeller särskilt ”vetenskaplig” bara den har en tydlig pedagogisk linje.. Här är några punkter tillstöd:

o Introduktion och bakgrundo Syfte med försöketo Tillvägagångssätt (Metod)o Resultato Diskussiono Litteraturförteckningo Bilagor

Den här uppställningen följer det gängse sättet att skriva en rapport. Eftersom rapporten inteär ”vetenskaplig”, så har jag utelämnat litteraturgenomgången.. Men naturligtvis är det bra omdet finns en sådan också.


29

Introduktion och bakgrundHär beskriver du bakgrundsfaktorerna som , utrustning, projektgrupp, lokaler tidsplan mm,

Syfte med projektetHär skriver du helt enkelt in vilket syftet var att starta projektet

TillvägagångssättBeskriver hur allt gått till. Har ni arbetat efter någon metod så beskriv den här

ResultatetVilket resultat har ni fått i projektet. Tänk på att ett ”dåligt” resultat är lika upplysande förläsare. Då gör man på ett annat sätt för att lyckas.

LitteraturförteckningSkriv in den litteratur som är nödvändig för att någon annan ska kunna upprepa projektet.

BilagorBilägg här de bilagor som du tycker representerar projektet

Forskning i skolanAtt forska i skolan fungerar mycket bra om man dels förbereder forskningsinsatsen bra och attman tränar forskningsmetodik. Först vill jag skilja på NO, SO – uppgifter och forskning. Närman löser ex en SO-uppgift letar man oftast efter ”svaret” och så har man löst uppgiften.Att forska betyder att man vill ta reda på något man inte vet svaret på. Min syn på forskningär den att man måste söka i flera källor och från det sammanställa och dra slutsatser.

FörberedelserTänk på att forskning också behöver ”tillvänjning”. Man behöver arbeta efter en steg förstegmetod. Bra steg att ta är följande:

Repetera stödordsmetoden Visa hur man hittar i biblioteket Kontrollera att alla elever har tillräckliga datakunskaper Börja träna på små forskningsområden Träna att ställa forskningsfrågor

För att leda in eleverna i forskningens mysterier så kan man till en början använda”forskningens tre frågor”:

Vad vill jag veta forska om? (Vad vill jag veta?) Vilka forskningskällor behöver jag? Hur ska jag dokumentera/redovisa?


30

Att handleda elever i forskning är både spännande och intressant. Läraren har en mycketviktig roll i forskningsmetodiken. Här är de olika stegen:

Inledning. Gör en inledning och förklara vad forskning är och hur man arbetar

Forskningsområde. Låt eleverna fundera över vad de vill forska om

Problemformulering. Hjälp eleverna med att ställa en eller flera forskningsfrågor ExFinns det djur som övervintrar på fjället?

Syfte. Varför forskar du om detta? Låt eleven fundera på detta.

Söka källor (Leta källor i bibliotek, på Internet mm)

Forskningsarbetet (Forska i de hittade källorna efter ditt klartecken)

Sammanställning (Eleven sammanställer sina forskningsrön)

Redovisning och dokumentation (Redovisa materialet för klassen)

IndividualiseringDet är också viktigt att påpeka att dina elever har olika fallenhet för att forska. Flera blirsnabbt ”forskare” och andra kommer att ha betydande svårigheter att logiskt ordna materialet

InledningTänk på att du inte kan hoppa över de inledande stegen med att träna på olika moment iforskningens principer. Din inledning bör vara ungefär som när du introducerar ett nyttarbetsområde.Förklara:

Forskningsområde Problemformulering Påminn hur man söker källor Gå igenom hur man kan redovisa

Man kommer långt på vägen om man bestämmer hur man skall redovisa sina forskningsrön.Att göra detta från början hjälper eleven att tänka i banor som leder just mot dennaredovisning och dokumentation. Här några förslag på redovisningsformer:

Forskningsbok Utställningsplansch Skriva in i databas Muntlig redovisning Forskningstidning

Innan eleven startar sin forskning skall du ge klartecken för den. Detta av det enkla skälet attdet skall gå att forska om forskningsområdet, det ska finns möjliga källor att söka i.


31

Elever med särskilda behov i forskningenAtt ha elever som har behov av extra stöd i sin klass kan medföra att man måste bedrivaforskningen på olika färdighetsnivåer. Har man elever som behöver mycket stöd kan det varaidé att man dels forskar enligt ovanstående modell och dels mera strukturerat.Att forska strukturerat står för att man kan arbeta stegvis med en handledare hos sig underhela forskningsprocessen. En fördel är helt klart att man kan ordna en liten ostörd”forskarvrå” eftersom det brukar bli liv och rörelse i alla forskningsprocesser.Ett annat sätt är att arbeta med ”forskningsunderlag” där man förberett arbetsblad ochredovisningssätt. Alla elever kan då forska, men på olika vägar som leder till målet, att ta redapå saker man inte kunde förut

Datorundervisning i skolan

Mål

Övergripande målEleven ska lära sig hantera datorn så att hon med hjälp av den kan lösa arbetsuppgifter i olikaämnen.

Detta bör vara de absoluta grunderna för elevens enskilda datorarbete. Starta och stäng datorn Starta och avsluta program Hantera mus och tangentbord Skriva, öppna och spara dokument Skriva ut dokument Rätta fel, lägga till text, skapa nytt stycke Skriva stora bokstäver, använda enkla texteffekter Centrera text, skriva brev Behärska datatermerna, dokument, ikon, knapp, menyrad, fönster

ArbetsplanFör att arbeta med målinriktad dataundervisning måste eleverna ha nått en mognad som gerdem möjlighet att läsa en skriven instruktion, arbeta självständigt och därtill ha förmåga attgöra enklare abstraktioner. Normalt brukar man ha nått denna mognad under fjärde - femteskolåret. Om du börjar tidigare, måste du vara medveten om att eleverna kräver betydligtstörre insats från dig, tydligare instruktioner och mera praktisk hjälp. För yngre elever än desom går i åk 3 är det olämpligt att arbeta på detta sätt. Det blir alltför svårt, för att inte sägaomöjligt, att följa och förstå uppläggningen.Vill man ändå börja tidigare och t ex skriva, så kan man ändå ha nytta av att ha någon form avlektioner. Det är lämpligt att ta ut några moment ur grundkursen och presentera det praktisktför eleverna. Ett bra tips som vi fått från användare är att koppla in Caps Lock. Dvs. man låsertangentbordet till att bara skriva stora bokstäver. Då har man eliminerat en av svårigheternaför de yngsta nybörjarna.


32

Studiegång – ett exempelDatoranvändningen har nu nått en nivå, där många elever har daglig kontakt med datorer.Samtidigt finns det elever som inte har så stor vana eller ingen vana alls. För att möta detta, sågör man som vanligt - individualiserar.

Börja med att diagnostisera klassen för att på så sätt fånga upp nybörjarna. Identifiera den grupp som ”redan kan”, gör ev. flera grupper efter kunskapsnivå.

När det gäller gruppen som redan kan, så ska man vara medveten om att den mesta kunskapenofta finns inom spelområdet. Många elever tycker det är jobbigt att skriva och hantera datornsom ett hjälpmedel. Jag menar att skolans uppgift är att visa på datorns förträfflighet som ettbra hjälpmedel i skolarbetet. Min erfarenhet är att det sedan är lika roligt att göraskoluppgifter på datorn som att sitta och spela.Efter denna diagnostisering börjar arbetet på den nivå som du som lärare anser lämplig. Härfinns alla möjligheter för olika kurser, skräddarsydda för den enskilde eleven.

Praktisk metod i klassrummet – ett exempelSå här kan du arbeta med några klassrumsadatorer i klassrummet

Nybörjargruppen åk 1-3 Välj ut lämpliga timmar för datorarbete och skriv upp ett schema på tavlan. Anteckna de lektioner eller moment som eleven gjort på en klasslista, så blir det lugnare

för dig. Eleverna bör arbeta i par där varje elev både gör lektionen och läser för kamraten. Varje elevdator måste ha någon typ av läromedel, som lämpligen finns placerat vid datorn. Arbeta enligt ett rullande schema i klassrummet.

Vana användareDu kan arbeta i lämpliga delar enligt ovan, men eleverna bör i större utsträckning sittaensamma med sina uppgifter.Tänk också på att du måste reservera tid för löpande arbeten där datorn fungerar som ettvanligt arbetsredskap. Har du flera datorer, så kan det vara lämpligt att en dator står ”standby” för sådant arbete t ex Internetsökning mm. Eller efter en mera styrd plan som kan se ut såhär:

Ex på Arbetsplan i datorhantering för åk 1- 5

Åk 1.Enkla upplevelseprogram

Åk 2.Enkla upplevelseprogram och enkla träningsprogram

Åk 3. Grundkursen Enklare ritarbeten Träningsprogram vid behov


33

Åk 4. Rep grundkurs Behovsanpassad undervisning. Skrivarbete

Tilläggsdel: Enkel DTP (Word) Faxhantering och e-post Faktasökning CD-rom

åk 5. Fortsättningskurs (layout, tabbar, stavning mm) Skrivarbete

Tilläggsdel: E-post och faktasökning Internet Faktasökning CD-rom Forskning med dator

Åk 6. Behovsanpassad undervisning Internettillämpningar

Tilläggsdel: DTP arbete Enkel multimediehantering Forskning med dator

InternetOm du tänker använda Internet som en av möjligheterna så måste du om du arbetar på låg-eller mellanstadiet tänka på att detta måste förberedas noggrant. Jag menar att verkliginternetsökning på egen hand har begränsad användning på dessa stadier. För att få ett resultatsom man kan använda så måste eleven ha nått mognaden att kunna:

Sovra och begränsa materialet Kunna bedöma om informationen är sann och relevant Kunna strukturera upp materialet Kunna översiktligt sammanställa Ha tillräckliga språkkunskaper Kunna tekniken att söka på Internet

Hur kan man förbereda sökningar på Internet?När du fått in de forskningsområden som eleverna vill arbeta med kan du söka bra sidor för deolika forskningsområdena och lägga in dem som ”bokmärken” i ditt sökprogram. Detta är en


34

bra början för elever som inte har så stor vana att söka på Internet eller elever som blirdistarerade av alla möjligheter.

Hur undviker man att elever ”fastnar” i ett oändligt sökande?Ett sätt som jag praktiserat är att ha någon typ av ”tidsbegränsning”, för varje disponibeldator. När eleven vill söka på Internet får de förklara för dig vad de ska söka efter. Bedömerdu att de har en framkomlig väg så delar du ut ett ”tillstånd”, eller så blir din rollhandledarens. När sökningen är klar lämnas tillståndet tillbaka till dig. På så sätt får man bragenomströmning på datorerna utan att det blir köbildning.

Sekretess i skola och förskola – allmän indelning

Vad är sekretess?Sekretess betyder förbud att röja uppgifter. Sekretesslagen innehåller begränsningar avoffentlighetsprincipen. I skola och förskola (7Kap) om skydd för den enskildes personligaförhållanden. Uppgifter som ex namn, personnr eller civilstånd till uppgifter om sjukdomaroch ekonomiska förhållanden. Skyddet sträcker sig inte bara till barnet/eleven utan tillföräldrar, syskon.

Uppgifter får ej lämnas muntligen, skriftligen till andra personer eller till myndigheter.Sekretesslagen gäller för myndigheter ej för privata sektorn

Vad är myndighet?Varje nämnd är en myndighet. Sekretess gäller mellan myndigheter alltså mellan skol- ochbarnomsorgsnämnd och socialnämnd. Sekretess kan också gälla inom en myndighet. Exskolhälsovård och övriga.

Sekretesstillämpningar.Om elev flyttar från en grundskola till en annan inom kommunen finns inga hinder mot attuppgifter överför till mottagande skola. Samma regler gäller mellan grundskola ochgymnasium inom kommunen.

Förskoleklass infattas av samma sekretess som skolan För särskolan gäller samma sekretesssom i grundskolan

Skolpsykolog och skolkurator har ingen sekretess gentemot rektor, lärare. Detta gäller dockendast berörd lärare.

Lärare och vaktmästare, lokalvårdare, måltidspersonal och kanslipersonal omfattas avsekretessreglerna. Alla kommer i kontakt med olika uppgifter som rör enskilda elever i sittarbete

Sekretessgrader1. Absolut sekretessSekretess råder oavsett vilka följderna ett röjande skulle få.Personal i telefonväxel, familjerådgivande personal..


35

2. Stark sekretessSekretess är huvudregeln. Får ej lämna ut handlingar om man ej är övertygad om att det kanske. Förskolepersonal, dagbarnvårdare, socialtjänstens personal, hälso- ochsjukvårdspersonal liksom psykolog och kurator.

3. Mindre stark sekretessHuvudregeln är i dessa fall att uppgiften är offentlig, men att den skall hemlighållas om denkan innebära men för den enskilde. Lärare, förskollärare, fritidspedagoger samt annanpersonal utom psykolog och kurator.

Innan uppgifter lämnas ut.En menbedömning måste alltid göras enl. 14 kap 3§. Ordet men betecknar i främsta rummetintegritetsinskränkningar. Bedömning skall göras utifrån den enskildes perspektiv om uppgiftröjs. All personal inom skola, förskoleklassen och förskolan omfattas av bestämmelsen.

OffentlighetsprincipenOffentlighetsprincipen innebär att allmänhet och massmedia har en vidsträckt insyn i deoffentliga organens verksamhet. (Reglering finns i 2 kap 1§)

Vem utlämnar handling?Tjänsteman som har uppdraget lämnar ut handlingar inte du som enskild lärare.

Vad är handling?Handling är en framställning i skrift, datorfil eller bild men också upptagning som man kanläsa eller avlyssna eller uppfatta med hjälp av tekniska hjälpmedel ex bandinspelning elleruppgifter lagrade i dator.

En handling är allmän när den förvaras hos myndigheter och antingen kommit in tillmyndigheten eller upprättats där. Alla handlingar skall registreras hos myndigheten.

Vad är inte handling?Utkast, koncept och minnesanteckningar är inte offentliga handlingar. Lärares fortlöpandeanteckningar om elever är ej offentlig handling. Underlag för betygsättning är inte helleroffentlig handling. Förskollärares minnesanteckningar om barn som ligger till grund förföräldrasamtal är ej offentlig handling. Minnesanteckningar är lärarens personliga som mankan delge sina kollegor, ex efter en konferens o dyl.

Samråd med personal.Samråd mellan personal inom samma verksamhet är tillåten. Man får dock inte röja hemligauppgifter för en kollega om det ej rör tjänsten.

ElevvårdSekretess gäller uppgifter om elevens eller deras närståendes personliga förhållanden i vilketforum de än diskuteras. Dock faller en elevs studieresultat eller närvaro utanför elevvården.

SamarbeteI de flesta fall kan sekretessen kringgås med den enskildes samtycke. Detta betyder att manmåste ha målsmans tillstånd att föra uppgifter vidare. (PUL §12 Medgivande)


36

Utvecklingssamtal, åtgärdsprogram och provI skollagen 2010:800 regleras utvecklingssamtal, dokumentation, åtgärdsprogram ochöverklagande..

Barns hälsotillståndBarns sjukdomar och hälsotillstånd är sekretessbelagda. Föräldrar måste ge sitt tillstånd förinformationsutbyte. Oftast kommer informationen från skolhälsovården.

När upphör sekretessen?Sekretessen upphör efter 70 år. Även om en person lämnar verksamheten gäller sekretessen.

Vad händer om man bryter sekretessen?Bestämmelser om brott mot tystnadsplikten 20 kap 3§. Den som röjer uppgifter som hanenligt sekretesslagen är skyldig att hålla döms till böter eller fängelse i högst 1 år.

Sekretess kan brytas: Med samtycke från den enskilde Menbedömning är gjord Skyldighet att lämna uppgifter (14 kap 1§) anmälnings- och uppgiftskyldigheten enl 71§ i

socialtjänstlagen För nödvändigheten att fullfölja den egna verksamheten (1 kap5§) Lämna uppgifter till socialtjänsten, skolhälsovård, behandling eller stöd Man får polisanmäla i vissa fall (14 kap 2§ 3§ och 1 kap 5§)

Barn med handikappDu kommer säkert att få barn som har olika handikapp i dina klassgrupper. Handikappen kanvara synliga eller osynliga. För de synliga handikappen som rörelsehinder, hörselskador t exhar samhället byggt upp en hög beredskap inför inträdet i förskola – skola. När det gäller deosynliga handikappen som DAMP/AD/HD, Tourettes syndrom m fl, så är det sämre ställtmenar jag. När det gäller att ordna skolgången för dessa elever på ett bra sätt fordras detmycket ofta ett aktivt förhållningssätt av klassläraren.Här måste flera saker vara gjorda, inläsning på diagnosen om sådan finns, analys av denkommande klassituationen, vilka resurser krävs, ja det är många frågor som fordrar ett aktivthandlande av klassläraren. Det är viktigt att komma ihåg att när det gäller dessa barn så skersällan något med automatik.

Kort info om några av de ”osynliga” handikappenAtt beskriva de här handikappen är inte så lätt eftersom det finns delade meningar inomvetenskapen om hur man definierar vad som är vad och vad det egentligen innebär. En deldiagnoser används nästan bara i Norden andra i den anglosaxiska sfären. Jag har valt att göraen ”praktisk” indelning för ”lärarbruk”.

DAMP (MBD). Primära koncentrationssvårigheter och motoriska och/ellerperceptionella avvikelser

AD/HD. Uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet


37

PsykiskUtvecklingsstörning Är den mer officiella beteckningen på den typ av funktions-

hämning som normalt kräver insatser från flera olikayrkesområden. Det handlar om intellektuella funktioner som liggerunder genomsnittet och som medför eller finns sida vid sida meden sviktande anpassning.

Tourettes syndrom. . Kännetecknas av ofrivilliga rörelser, okontrollerade ljud ochupprepade stereotypa och plötsliga ljud och rörelser som saknarsyfte. Problem med uppmärksamhet och hyperaktivitet ingår ofta.

Tourettes syndrom är för många ganska okänt. Jag har därför valt att presentera det lite merautförligt än de övriga.

Vad menar man orsakar Tourettes syndrom?Flera ämnen i hjärnan har antagits inverka. Dessa är viktiga för människans impulskontroll.Människans grundläggande instinkter är förstärkta och kan inte alltid kontrolleras.

Varför är kunskap om Tourettses syndrom så viktigt?Därför att många barn och vuxna lider av Tourettes syndrom utan att veta vad problemenberor på.

Därför att symtom ofta feldiagnostiseras och antas bero på psykologiska orsaker, dåliguppfostran eller skilsmässa. Behandlingen blir därmed felaktig.

Därför att lärare och terapeuter ibland tror att barnets beteende i grunden beror på att familjenhar relationsproblem, att barnet bara vill ha uppmärksamhet och kommit på ett sätt attkontrollera sina föräldrar.

Därför att barnavårdsmyndigheter kan tro att det olämpliga sexuella beteendet beror påsexuella övergrepp i hemmet.

Därför att inlärningsproblem, beteendeproblem, tvångsmässighet kan orsaka dåligtsjälvförtroende, avhopp från skolan, drog- och alkoholproblem och leda till dåligt fungerandevuxna. Tidigt igenkännande och behandling är viktigt.

Därför att många av dessa problem är vitt spridda i vår omgivning och det är viktigt att vetanär de är genetiska och inte framkallade av omgivningsfaktorer.

Därför att en kunnig omgivning på många sätt kan underlätta för den drabbade.

Därför att Tourettes kan ha både positiva och negativa effekter på beteendet. Många drabbadeär intelligenta, kreativa och energiska, vilket förstås kan vara en tillgång i mångasammanhang.


38

Att tänka på – AD/HD-barn – ”vardagsråd”

Barnet har avvikelser i områdena uppmärksamhet – koncentration – aktivitet ochimpulskontroll

Många barn blir lätt distraherade och avledda av olika händelser i klassrummet

Barnet kan även ha inlärningssvårigheter

Bästa sättet rekommenderar att möta AD/HD-barn är att tänka sig barnet yngre än det är på deområden det har svårigheter. Viktigt att få en funktionell ”startpunkt” i utvecklingsprocessen

Det går inte att kräva att barnet ska kunna sitta stilla lika länge som sina kamrater – lägg innaturliga avbrott

Svårare att förstå sociala situationer

Svårare att ha konsekvens i sitt handlande

Svårare med det vardagliga rutinarbetet

Att tänka på – barn med Tourettes syndrom – ”vardagsråd”

Uppmuntra mycket när barnet gör rätt

Använd löpande små belöningar. (bra, det här kan du osv)

Försök lugna barnet när det blir upprört – avled konflikten – red ut senare.

Arga tillsägelser trappar upp konflikten

Humor kan ofta avleda och ”normalisera”

Ställ tydliga och uppnåbara krav – förbered barnet på konsekvenserna – inga överrumplingar

Visa mycket tydligt att du bryr dig om barnet, när allt känns bra.

Korta instruktioner – visa praktiskt om möjligt

Var beredd på att barnet nästan alltid behöver kompletterande information för att kunna lösaen arbetsuppgift.

Tydliga men enkla regler som gäller för alla


39

Var konsekvent – repetera regler mm ofta.

Tänk på att invecklade förklaringar måste delas upp i flera små för barnet. (Ofta går det attkomma överens att du och barnet sitter tillsammans efter en sådan genomgång för att klargöraallt)

Integrering kontra segregeringMed den allmänna syn som läroplan och samhället har på integrering så anses det allmänt attalla elever som kan integreras i vanliga klassenheter ska gå där. Med en helhetssyn på barnetdär klassrumssituationen bara är en liten del i elevens hela skolgång gör man dennabedömning. Som klasslärare anser du säkert att synsättet ska vara så, men samtidigt är det dusom ser elevens hela problembild och skolsituation.Med min syn ska elever med handikapp gå i vanliga klasser i så stor utsträckning som möjligt,men märk väl, det bör då finns resurser för att hjälpa dessa elever. Man kan arbeta efter fleramodeller. På min skola har vi prövat olika.

1. Eleven kan ha personlig assistent i klassrummet under det vanliga skolarbete

2. Eleven kan beredas plats i en liten grupp i basämnena under delar av dagen med hjälpav t ex specialläraren

Att ha möjlighet att dels arbeta i liten grupp när det är det bästa och i stor grupp när detta ärdet bästa är nära nog idealet anser jag. Den lilla gruppen kan då kanske arbeta i grupprummet.Att arbeta i olika studiegrupper enligt en väl strukturerad ram ger leven dels arbetsro när detbehövs och dels samvaro med övriga kamrater. Att arbeta i grupper gör man vanligen så härblir inte eleverna utpekade som kanske föräldrarna tror.Ibland gör man den bedömningen att det inblandade barnet kommer att få en bättreskolsituation och bättre förutsättningar i någon typ av anpassad eller specialinriktadverksamhet. Detta är dock en helhetsbedömning som sker ”ovanför” klasslärarnivån.

Vad kan hindra att barn med osynliga handikapp får adekvat hjälp?Jag vill i detta sammanhang behandla lite av de myter som cirkulerar och som kan döljaverkligheten i skolan. Detta är ett av de största hindren att överbrygga och möta de problemsom vi som klasslärare ställs inför. Den vanligaste myten är myten om ”Sörgårdsskolan pålandet”, där harmoni och glädje alltid råder. Den står som en motsats till den stora ”oroliga”skolan i tätorten För barn som bor på landet och för de barn som placeras på landet så löserdet mesta sig själv eftersom luften och miljön är goda faktorer är det som myten säger mellanraderna.

En annan myt är den om det ”trasiga barnet” som placeras i ”den harmoniska klassen ” ochallt blir därmed frid och fröjd. Denna syn är mycket ekonomisk eftersom man då inte behövertillsätta ytterligare resurser för barn med särskilda behov. En avgörande faktor som gör attman placerar barn med handikapp i familjehem på landet beror på dessa myter menar jag.En tredje myt som är vanlig är att läraren på landet har mycket mera tid än läraren i stan. Tidsom kan användas till att sköta specialundervisning. Detta går bra eftersom alla andra elever iklassen sitter som ljus och arbetar självständigt och därtill förstår allting på egen hand.

Den fjärde och sista vanliga myten är den om att det är mycket lättare att samarbeta på denlilla skolan, eller i det lilla arbetslaget, och samordna. Man glömmer då bort att färre lärare


40

har mindre möjlighet till att samordna eftersom det kanske bara finns en grupp för varje åkoch därtill i någon form av B-klass. Alla dessa myter är rationaliseringar och verktyg för att fåsinnesfrid menar jag.

Tror man på myterna så är allt frid och fröjd och man kan vara nöjd med sitt arbete med denelev som har behov av extra stöd.. Det tragiska i sammanhanget är att det är eleven som ärden stora förloraren eftersom man inte undersöker hur skolan ser ut, vilka möjligheter somfinns och vilka resurser som måste skjutas till innan man placerar elever med handikapp iklassgrupper. Det är också viktigt att läraren har nödvändig kunskap om de handikappadeeleverna. I de flesta skolor handlar fortbildningen ofta istället om matematik, vävning ellernågot annat. Man glömmer bort att eleverna är olika när de börjar och har olika behov och attskolan skall anpassas till eleverna och inte tvärtom.Att alla dessa myter fortfarande florerar i skolkretsar är för mig ett mysterium. Om man inteoftare kommer förbi denna nivå ser man inte individen och hans behov utan kan avfärda alltpå ett enkelt sätt.

I skolans organisation är det ofta så att kunskaperna om handikapp och vad det praktisktinnebär i skolan blir ofta sämre ju längre upp i organisationen man kommer. Det är stor riskatt skolledarna råkar ut för precis detsamma som lärarna när man skall ”se igenom” engruppstruktur. Gruppstrukturen hindrar att man kan se ner till individnivån. Det finns oftaockså ekonomiska hänsynstaganden som drabbar barn med handikapp. Det är hela 1990-taletett bevis för.

Har man inte som skolledare fått möjligheten att se de handikappade eleverna som individer,så blir allt lätt ett abstrakt förhållningssätt som leder till att man inte ”vill se” problemen ochmöjligheterna. Om det blir så här bryter man klart mot skollagen, läroplan m fl dokument.Detta trots att det är rektor som är ansvarig för att tillräckliga resurser skjuts till och därtill detövergripande ansvaret, så är ofta här det största hindret finns med min erfarenhet.Om förhållandet blir på ovan beskrivet sätt (och det gör det ofta), så kommer klassläraren i enbesvärlig sits som direkt ansvarig pedagog för barnet. Det uppstår frustration, irritation ochibland måste hårda ord och ultimatum ställas innan man tar saken på det allvar som manmåste.

Det finns flera nivåer som måste lyftas fram bl. a denna. Det finns inget barn som i grunden ärelakt, eller som vill vara bråkig eller strulig. Inget barn med handikapp kan hjälpa att det ärjust de som kanske är livliga, eller har svårt att förstå.Ligger denna tanke hela tiden som en underliggande förståelse, så kommer man alltid attställa sig frågan: Varför gjorde han så här? Vilka erfarenheter utlöste det här raseriutbrottet?Måste jag pedagogiskt gå in och individualisera? osv.

Kunskap, förhållningssätt och resursmöjligheter ger läraren redskapen att ordna en braskolgång för alla elever. Man måste vara uppmärksam på de egna reaktionerna när man ställsinför olika problem eller blir pressad. Därtill måste man känna sig själv som människa ochsätta in det i förhållandet till eleverna. Att alltid arbeta med ett ”förståelseperspektiv” dvs.motivera varför man bör lära sig olika saker är viktigt, att ha relevanta fordringar på varjebarn. Det är också viktigt att visa att rättvisa är att lära sig ”så mycket som möjligt” och inteatt räkna exakt lika mycket uppgifter i matematik osv. Jag återkommer till att barn är kloka.Men de måste få ställa frågorna och få bra svar på dem.Men man får heller inte glömma bort att man måste låta eleverna uppleva glädjen av att kunnaockså. Målet blir ett mål rätt och slätt och inte det starka feedbackinstrument det i


41

verkligheten är. Det är därför viktigt att arbeta på olika individuella nivåer för eleverna, allt isyfte att lära sig så mycket man kan efter förmåga.

ElevvårdDen bästa elevvården är den då det finns en öppen dialog mellan föräldrarna och läraren. Manundviker misstag, att informationen går förbi, misstänksamhet, ja strängt taget alla faktorersom kan strula till det senare. Som lärare kommer man ganska stor del av sin tjänstgöring attägna sig åt elevvård på det ena eller andra sättet. Elevvård är ett stort område som väl täcker iskolarbetet, skolsituationen, familjerelationer mm. När man arbetar professionellt medelevvård så måste man snabbt komma ifrån det jag kallar ”anser och tror-nivån” där man görantaganden som kanske inte är relevanta när man arbetat sig in i problemet.Det är viktigt att noggrant analysera varje elevproblem och avgränsa det till sin kärna. För attkunna göra detta måste man skaffa sig underlag från vilket men gör sin bedömning. Så härkan man göra:

Gör egna observationer och försök se när eleven har problem Låt specialläraren/specialpedagogen göra några allmänna tester Låt specialläraren eller annan lärare göra observationer till stöd för dina egna Samla provresultat, testresultat, arbetsresultat till elevvårdskonferensen

Barn i kris – lite allmänt (Se också skolans krisplan)Som lärare kommer du kanske någon gång att befinna dig i en situation, där en av dina eleverbefinner sig i kris. Detta är svåra situationer att klara av som privatperson, men som lärarehar du ett stort ansvar att ta hand om detta barn i skolan och förstås övriga barn i klassen.Ingen människa råder över sina känslor när man står där inför fullbordat faktum Ett sätt atthantera situationen är om man är förberedd eller har någon källa/resurs, där man kan få stöd.

När barn befinner sig i en krissituation så är skolan ofta den fasta punkten i tillvaron. En platsdär ”allt” fungerar som vanligt när kanske resten av tillvaron störtat samman. Jag harframhållit lärarens stora ansvar och möjligheter att stödja eleven.Ett annat fall som kan bli aktuellt är att klassgruppen förlorar en kamrat i t ex en olycka. Då ärskolan den enda plats som står till buds när det gäller samtal, att få sörja eller ordna någonform av minnesstund.

I krishantering talar man om Dag 1, Dag 2 och övriga dagar. Under Dag 1 informerar manalla på skolan med en kort information i respektive klass. Detta är mycket viktigt eftersomden information som eleven har kommer hem till föräldrarna. Att man gör på detta sätt är föratt motverka spekulationer och felaktig information.

Under Dag 2 samlas man till en lite minnesstund i någon lämplig lokal. Efter minnesstundengår man tillbaka till sina klassrum.

I den drabbade klassen samlas man till ett klassrumssamtal om det som hänt. Jag har hämtatdenna uppställning från Dyrekov/Raundalen (1994). Samtalet bör innehålla följande delar:


42

Introduktion Fakta Tankar Reaktioner Information Avslutning

Det här samtalet bör hållas ihop utan rast upp till två timmar. I det här samtalet skall ingentvingas att säga något om man inte vill, ingen skall heller skuldbeläggas för något man sagt.Man bör också komma överens om att man inte ska lämna ut sina vänner till utomståendeeller att lägga ord i andras munnar.

Dyrekov/Raundalen (1994) ger läraren följande råd:

IntroduktionenLäraren inleder med att prata om dödsfallet och att många tankar kommer upp. Att människorreagerar på olika sätt. Genom att prata om händelsen kan vi lättare komma igenom den.

FaktafasenUnder faktafasen får eleverna berätta hur de fick höra talas om det som hänt. Här måste manklara ut missförstånd, förvirring så att klassen har en gemensam plattform.

Tankar.”Vad var er första tanke ?” ”Hur tänkte du då ”? Låt eleverna prata fritt om sina tankar

ReaktionerFörklara att när sådant här händer så kommer många reaktioner fram som, gråt, ilska. Omnågon reagerar konstigt så är det egentligen inget konstigt utan just en reaktion på det somhänt.En bra metod att bearbeta det som hänt är att skriva eller rita teckningar. I yngre klasser ärteckningar ofta det enda eftersom eleverna då inte kan sätta ord på sina upplevelser

InformationUnder informationsfasen ska läraren sammanfatta elevernas funderingar och beröra likheteroch olikheter. Eleverna ska uppmanas att prata om det som hänt med vänner, kamrater ochvuxna.

AvslutningLäraren avslutar samtalet och ”avrundar”.

Tänk på att reaktionerna kan bestå under lång tid framåt och kan yttra sig i sömnsvårigheter,skolproblem eller annorlunda beteende. Som lärare måste du vara mycket uppmärksam och sekrisreaktionerna och inte förklara bort dem som allmänt strul mm.

I övriga klasser samtala man om det inträffade och försöker bearbeta det som hänt. Det ärdock viktigt att snarast möjligt återgå till vanliga rutiner


43

Barn som misshandlas eller misskötsDu kan också ha barn i din klass som kanske misshandlas eller missköts på något sätt. Somlärare kan du få föraningar om att allt inte står rätt till. Det ska sägas att vägen säkert är lång itanken innan man anmäler sina misstankar. Att misstänka och bortförklara hjälper inte barnetsom kanske befinner sig i situation som du inte är klar över. I utredningar om övergrepp ihemmen framhåller man att även sexuella övergrepp är vanligare än man tidigare trott. Dettagör att det är extra svårt för klassläraren att agera, att komma till ett beslut.

Som lärare går man kanske inte direkt till de sociala myndigheterna med sina misstankar. Enbra väg att gå är genom skolhälsovården. Man kan på så sätt uttrycka sina misstankar ochframhålla att man är mycket bekymrad över saken. Skolhälsovården kan då undersöka elevenlite närmare och samtala med hemmet. Bedömer skolsköterskan att detta är allvarligt går honvidare till de sociala myndigheterna

Vad säger lagen?

Anmälningsplikten är reglerad i Sol (Socialtjänstlagen) 71 § ) och den lyder:

Var och en som får kännedom om att underårig misshandlas i hemmet eller annars behandlas där på ett sådantsätt att det är fara för barnens hälsa eller utveckling bör anmäla detta till socialnämnden.

Myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt de som är anställda hos sådana myndigheter ärskyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebäraatt socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Det gäller även läkare, sjuksköterskor ochbarnmorskor som inte har sådan anställning.

Anmälningsplikt gäller även för dem som är verksamma inom kommunal familjerådgivning, om de i sinverksamhet får kännedom om att underårig misshandlas i hemmet.

Myndigheter och befattningshvare som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgiftersom kan vra av betydelse för utredning av underårigs behov av skydd. Lindelöw och Olsson 1986)

Det är viktigt att påpeka att som lärare är man skyldig att anmäla det som kommer tillhans/hennes kännedomOm man är osäker på hur man skall handla, så kan man ringa till socialtjänsten och varaanonym för att få råd. Men anmäler man som anställd något till socialtjänsten så kan manaldrig vara anonym.Trots att detta är svåra frågor, så måste man ta sitt ansvar till skydd för den underårige.Möjlighet att rådfråga skolhälsovård, kurator eller psykolog finns. Anmälan kan göras av allasom får kännedom om några missförhållanden. Det behöver inte vara klassläraren som göranmälan, utan vanligast kanske genom rektor.

Föräldrakontakter mm

Vilket förhållningssätt bör man ha i de ”akuta” föräldrasamtalen?Som lärare hamnar man för eller senare i situationer, där barn som man har i klassen kanskemobbas, eller skolgången mankerar på något sätt. Alla människor förhåller sig olika till desituationer man ställs inför. Som lärare kommer man ofta att inte två positioner, pedagogensoch medmänniskans. Dessa roller kommer ibland att vara svåra att hålla isär. Man måste habåde distans och empati på samma gång. Som pedagog måste man alltid analysera hela


44

situationen för det inblandade barnet, men göra det med medkänsla är mitt råd. Ansvaret föratt en analys kommer till stånd är lärarens.Om man har för stor distans till situationen som man medverkar i kommer man att uppfattassom man kanske inte ”bryr sig”, eller att man inte tar saken på det allvar som de inblandadeföräldrarna gör. Brukar man för mycket empati så blir man lätt blind i det pågående skeendet..

Här följer ett exempel på disposition till stöd:Inledning och bakgrund.

o Låt först föräldrarna presentera sin syn .o Använd stödfrågor för att fylla i detaljernao Ge din syn på skolsituationen och anknyt om det finns beröringspunktero Om du har egna erfarenheter av det inträffade, ge gärna dessa

erfarenheter här.

Analys av situationen.o För en dialog med föräldrarna i analysarbetet där du ger din

professionella syn på sakeno Låt föräldrarna ge sin tolkning av barnets situation

Åtgärdero Presentera de åtgärder du kan och ska vidtao Föräldrarnas uppgift i åtgärdsfasen

Uppföljningo Gör uppföljningar under de kommande veckornao För en dialog med föräldrarna muntligt eller skriftligt

Ett gott råd i sammanhanget är att ha sin disposition skriftligt som stöd. Det är annarslätt att man råkar in i de ”känslostormar” som ligger inbyggda i situationen. För föräldrar somkanske står mitt uppe i en kaotisk situation vill både ha en lyssnare och en professionell lärareframför sig. Utan stöd av stolpar blir samtalet ofta ostrukturerat och svårt för dig att analyserasedan. Föräldrar vill ha ”Åtgärden” med stort Å som ska lösa det hela. Då är det viktigt fördig att ha en realistisk syn på hur lösningen kan se ut. Sätt upp flera delmål istället för ettslutmål.

Min erfarenhet är att man får positivt ”stöd” av processen, där läraren gör sitt bästa föratt lösa situationen. Här kommer täta uppföljningar att markera att processen förs vidare ochdet inblandade barnet vet att ”något” görs åt den inträffade situationen. På så sätt ger manklarsignal till det inblandade barnet att man är intresserad av att allt ska bli bra. Detta gör attdet är ok för eleven att föra en löpande dialog med läraren på skoldagarna.

Utvecklingssamtalet mm – ett tankeunderlagsexempelUtvecklingssamtalet en viktig länk mellan skolan och föräldrarna. För att samtalet ska bli braoch funktionellt så behöver man förbereda detta väl. Att ha utvecklingssamtal är i högsta gradett samtal som utgår från bl. a lärarens personlighet. Man kan egentligen inte göra en mall däralla kan känna igen sig. Jag väljer då att presentera mitt sätt att genomföra samtalen.Till samtalen har jag förstås elevernas skolresultat, tester och andra bedömningar mm.Jag har delat upp utvecklingssamtalen och övriga skriftliga redovisningar i två delar, höst ochvår. Så här ser mina obligatoriska kontakter ut:


45

Inför det första utvecklingssamtalet får eleverna och deras föräldrar några frågor som kommeratt bilda underlag för samtalet.

1. Höstterminens början inleds med ett utvecklingssamtal2. Till jul får föräldrarna ”Julbrevet” som beskriver tiden efter utvecklingssamtalet och

till jul3. Vårterminen inleds med ett utvecklingssamtal4. Föräldrarna kan få en utvärderingsblankett till skolavslutningen , där man får ”kvitto”

på att eleven nått målen eller om vi måste jobba vidare med något. Här finns ocksåkompletterande information om vilka resurser eleven fått och en allmän bedömning aveleven.

Utvecklingssamtalet – hösten – lärarens tankeunderlag

1. Presentera elevens studiegång. Elevens upplevelser av sin skolgång Grundkurs eller anpassad kurs? Personlig förmåga – grundläggande färdigheter Finns några hinder? Dyslexi, koncentration, motivation Särskilda insatser Planerade eller påbörjade insatser Föräldrarnas synpunkter Min bedömning

2. Elevens sociala skolsituation Beteendefaktorer Sociala relationer – klassrummet, raster och övrigt Elevens upplevelser av skolan (Hur tycker du att …) Föräldrarnas synpunkter och funderingar (Har du …)

3. Elevens hemsituation Kamrater, intressen – elevens syn Hemuppgifter – hjälp. Arbetsro Info från föräldrar

4. Utvärdering av skolarbetet Minnesunderlag upprättas i två ex, eller om skolan har ett digitalt

dokumentationssystem Övergripande utvärdering Nationella mål – framåtsyftande kvalitativa delnål Överenskommelse vid utvecklingssamtalet – veckobrev i de fall detta kan

underlätta. Rapporter mm

Det är viktigt att ha någon typ av dokumentation, där man kan fästa ner överenskommelser,studiegång, extra resurser mm. Detta blir ett utvärderingsunderlag vid vårens samtal


46

Utvecklingssamtal – våren – ett tankeunderlag

1. Utvärdering av elevens skolgång Vilken nivå befinner sig eleven på i förhållande till de nationella måklen Vad har varit bra Vad behöver förbättras Elevens synpunkter Vårdnadshavarens synpunkter

2. Skolsituationen – nuläge Elevens åsikter Kamrater Skolarbetet Övrigt

3. Vilka mål är nådda och vilka återstår Lista på mål för årskursen prickas av – en övergripande redogörelse

4. Vad behöver göras för fortsättningen - överenskommelse Skolans skall Eleven bör

5. Övrig information

Utvecklingssamtalet för våren syftar till att lägga upp planerna för fortsättningen. Det ärviktigt att samtalet kommer tidigt. Så det finns tid att förbättra eller befästa elevens kunskaperoch färdigheter.

Löpande skriftlig kontakt en bra metodMånga gånger räcker inte informationen till föräldrarna med de obligatoriska kontakterna. Dåbrukar jag använda ett annat sätt att informera, nämligen skriftligt. Detta låter sig väl göras idatorns tidevarv. Jag använder mig av olika mallar för detta som jag har i min dator hemma.Jag brukar använda veckobrev, månadsbrev och ”Lilla Lägesrapporten”.Det bästa är veckobrevet som följer upp elevens ”status” i arbetet med lite kommentarerveckovis. Detta ger elever vägledning och klargör kanalen mellan hem-skola på ett tydligtsätt.. I veckobrevet finns de bra sakerna och det man bör arbeta vidare med. Det ger eleventydliga delmål som man själv är med och arbetar mot. Veckobreven används för enskildaelever som behöver det stödet. Månadsbrevet är en uppföljning av skolarbetet i stort, användsefter överenskommelsen mellan skolan och hemmet, eller i de fall där jag vill kompletterainformation till hemmet. Lilla lägesrapporten är en mall som används när det händer saker i tex skolarbetet som inte behöver tas per telefon. Den är ett samtalsunderlag för samtaldärhemma. Det är ofta bra att fästa ner saker på papper både för sin egen skull och för att detbildar underlag i förändringsarbetet.De här olika mallarna kan enkelt utformas så de passar dig och ditt arbete. Principen är enkelman gör ett originaldokument som man sedan spar för olika elever med funktionen. ”Sparasom” i ditt ordbehandlingsprogram.


47

Föräldramöten – kan vara en pina för många lärare.Som färsk lärare kom jag ihåg vilken påfrestning det var att samla föräldrarna tillföräldramöte. Då när man var ny hade man inte så stor säkerhet i att uppträda ”offentligt”.Med tiden så blev även detta en vana och en del av jobbet.Det sätt jag använder mig av nu är, en del information, en del ”undervisning” och en delfrågestund. Ett koncept som fungerat för mig. I det konceptet ligger också att tiden är utstakaddvs, det finns ett klockslag uppgjort för när mötet senast skall vara slut.

InformationenInformationen blir styrd av flera faktorer, om klassen ny för mig, om det skett förändringar iorganisation osv. Den här delen omfattas av allmän information, nyheter i denna åk,arbetssätt. I samband med denna information delar jag ut ett PM som omfattar skoltider,schema, inblandade lärare, ämnesspecifika saker. Detta PM använder jag till de föräldrar sominte kunde komma till föräldramötet. På så sätt slår jag två flugor i en smäll, informationenblir koncentrerad och kan skickas hem till de som inte var med. Informationen får högst ta c:a30-40 min.

”Undervisningen”Som alla förstår så är det förstås inte undervisning i vanlig mening utan ett tillfälle att visanya moment t ex i matematiken. Det kan gälla ”kort division”, vilka fordringar man ska kunnaställa på elever i den här åldersgruppen eller kanske begrepp i svenska som man använder, friskrivning, diktamen. Det kan gälla hur man bedömer en berättelse, där man inte ”rättatsönder” med rödpenna eller varför man låter stavningen komma i andra hand. Ibland har jagtagit dit någon resursperson som fått berätta om något. Man kan tycka att detta moment äröverflödigt på ett föräldramöte, men det har visat sig vara en mycket uppskattad del somibland underlättar dialogen hemma och också stärker föräldrarna.

FrågestundenFrågestunden är viktigast. Det är här man kan reda ut det mesta och få saker som man kanskeinte tänkt på belysta. Föräldramötena är till främst för föräldrarna och då ska det finns tillfälletill att fråga.

Att dokumentera och att sätta betygI åk 1-5 (Betyg i åk 6 införs) sker ju som bekant ingen betygsättning i vanlig mening. Menväl, en ganska omfattande dokumentation. Att dokumentera är att ”siffersätta” brukarmotståndarna till det hela säga. Jag menar att det är dels siffror men lika mycket tendenser ochdels personliga bedömningar. Om man inte har struktur i sin dokumentation så blir allt till slutbara åsikter och tyckande.”Siffernivån” använder jag i resonemang med eleverna som ett sätt att konkretisera resultaten.Att räkna med ”millimeterrättvisa” går inte att göra utan att använda olika korrelationsfaktorerför att jämställa olika prov. Detta är inte fruktbart på låg- och mellanstadiet heller.Bedömningskriterier till föräldrarna måste vara mera övergripande, men med vissa detaljeroch med. en inbyggd plan hur allt ska kunna förbättras.Jag använder:

Läroplanens mål som en ”avprickningslista”, där måluppfyllelse prickasav. Detta görs inte strikt utan som en målnivå där eleven visat kunskaperoch färdigheter.

En övergripande personlig profil i skolämnena görso Skolresultato Kunskaps- och färdighetsnivå


48

En övergripande ”mänsklig” profil för individen uttalas

o Motivationo Koncentrationo ”Starka” sidoro ”Svaga” sidor

Plan för fortsättningen

Sammantaget anser jag att denna bild blir mera heltäckande än att bara rabbla siffror. När detgäller betygsättning, så ska jag som mellanstadielärare egentligen inte uttala mig. Menbetygen är som de är med fel och brister. Så är det och så har det varit sedan de tillkom. Attdiskutera för och emot ryms inte i denna bok.

Disciplinära åtgärder som läraren kan tvingas tillgripaNya regler Skollagen 2010:800====================================================Grundskoleförordning (1994:1194)Som lärare kommer man för eller senare att hamna i situationer som kan kräva någon form avdisciplinära åtgärder mot elev. Detta är förstås inte så vanligt gudskelov, men det händer dåoch då tyvärr.Att hålla huvudet ”kallt” är det viktigaste och att först föreslå att eleven i fråga t ex sätter sig igrupprummet och arbetar resten av timmen. I de flesta fall har eleven själv förstått att det härsom hände inte var bra och ser denna möjlighet som en ”befrielse” och lite andrum att tänkaefter. Lämna erbjudandet utan medföljande argumentation, det blir annars lätt baramunhuggning, där ena parten agerar utifrån en maktposition.Ett litet enskilt samtal i slutet på lektionen med eleven är ett bra sätt att visa att nu går allttillbaka till det vanliga. Föreslår eleven själv att han/hon vill arbeta själv följande timmeockså, så ska detta förstås ordnas. När dessa lektioner har gått så är ofta ”bekymret” inte någotbekymmer längre.Vilka disciplinära åtgärder som läraren har finns i grundskoleförordningen, i den 9 och 10paragrafen:

Grundskoleförordning (1994:1194)

SFS 1994:1194

Utfärdad: Uppdaterad:1994-06-2 SFS 1997:599

Disciplinära åtgärder

9 § Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till en mindre förseelse, skall lärarenuppmana eleven att ändra sitt uppförande. Om detta inte hjälper skall läraren kontaktaelevens vårdnadshavare.Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågåendeundervisningspass eller låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efterskoldagens slut.


49

10 § Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelsereller en allvarligare förseelse, skall saken dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas tillelevvårdskonferensen. Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka fåeleven att bättra sig genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden.Om detta inte hjälper skall elevvårdskonferensen anmäla förhållandet till styrelsen föröverväganden om lämplig åtgärd.

Sammanställning

Diciplingång vid förseelse i skolan:

1. Vid förseelse eller dåligt uppträdandeUppmana eleven att ändra sitt beteende.Läraren får visa ut eleven från arbetspasset

2. Om detta inte hjälper:Kontakta elevens vårdnadshavare

3. Om eleven ej ändrar sitt beteende:Anmälan till rektor - elevvårdskonferens

4. Om detta inte hjälper:Elevvårdskonferensen skall anmäla detta till styrelsen

Om förseelsen är t ex skadegörelse, snatteri o dyl. är det viktigt att påpeka att varkenlärare eller rektor får hålla förhör med elever. Det man kan göra är att ha samtal medeleven/eleverna angående det som inträffat. Endast polisen får hålla förhör med elev. Ialla ovanstående ärenden bör elevens målsman omgående kontaktas och informeras omvad som hänt.

Att förändra inte helt ”riskfritt”Vid allt förändringsarbete gäller det att tänka sig för. Jag menar då att man inte glömmer bortden tredje parten, föräldrarna. Någon klok pedagog har sagt någon gång att man inte fårförändra skolan så mycket att inte elevernas föräldrar känner igen sig i något. Det som menasär förstås att man måste informera och förklara varför förändringarna görs och vilket syfte dethar. Om man har tänkt att göra omfattande förändringar den kommande höstterminen så villjag rekommendera följande informationsgång:

Information om förändringarna skickas till föräldrarna under våren. Härska både syfte och förklaringar finnas

I slutet av vårterminen bjuds föräldrarna in till en frågestund. Då har mankunnat förbereda sig för mötet och lärarna kan få viktig information ellerförslag till genomförande

När höstterminen börjar skickas ”slutgiltig” information hem hur alltfaktiskt ser ut och ska fungera.


50

Tänk på att informera är svårt. Man kan aldrig informera nog, bättre en gång för mycket heterdet ju. Öppenhet är både A och O, skolan är inte någon skyddad verkstad utan ett redskap isamhällets tjänst som alla vet.

Att organisera sitt arbete – ett exempelArbetslagetHär kan man egentligen inte säga något alls eftersom vi alla är olika och arbetar på olika sätt.Jag menar dock att organisationen börjar i arbetslaget. Jag vet av erfarenhet att om man lagtner lite arbete på att ordna gemensamma spörsmål så kommer man sedan att kunna fortsättamed sin egen organisation mycket lättare. En framgångsrik strategi är denna:

Bestäm allmänna rutiner, kepsar mm Rastvaktens ”befogenheter”.

o Rastvakten ansvarar för alla elever (Inga mina eller dina gäller)o Rastvakten har ansvaret – spörsmål hänvisas till denne (Samma gäller för alla

elever på skolan)o Rastvakten avgör på sina rastvakter – inte klasslärarna!o Likartat regelverk där skateboardåkning mm sker på avsedd plats

Bestäm matsalsrutiner, minsta ättid, in och utpassering mm. Ordna upp övrigt lärararbete helst enligt principen ”lika arbetsbörda” och olika

ansvarsområden.. Sätt upp en lista så vet alla. Bestäm fasta konferensdagar för arbetslaget som meddelas bl. a föräldraföreningen.

Viktigt för den demokratiska processen Kontaktperson för föräldraföreningen utses Utse en talessman för arbetslaget mot press och övriga. Övrig skolorganisation mm fastställs

För dig som varit med ett tag är detta gammal skåpmat. Men med ökad rutin och samförståndglömmer man ofta bort nya kollegor. Allt är underförstått av de ”gamle”, men de nytillkomnakan inte spå i stjärnorna de måste få informationen. Ett bra sätt är att ha någon form avminneslista inför första konferensen på läsåret.

Gemensamma individuella färdighetskurser – en tankemodellJag skulle vilja lyfta fram ett sätt att arbeta på som vi använt vid vår skola. Vi hargemensamma individuella kunskaps- och färdighetskurser i matematik, svenska. Där har vikommit överens om vilken studiegång vi ska ha genom de olika årskurserna. Att kurserna ärindividuella betyder att man arbetar med skrivning, färdigheter i läsning och matematik enligtmognadsprincipen inte ”årskursprincipen”. Alla elever har sin utvecklingskurva och mognadtill vilken man måste ta hänsyn. Att bara försöka följa läromedlen tjänar föga till om man intehar förstår.Detta innebär att vi i arbetslaget har fastställt vilka böcker som ska användas i de olikakurserna. De är lika på hela skolan. Detta gör att vi lätt kan se var varje elev befinner sig,man kan även förstås arbeta snabbare om man har mognaden därför.En stor finess med detta är att det dels går att hålla kontinuiteten vid stadiebytena och dels omman gör lärarbyten i klassen. Dessa åtgärder underlättar för dig som klasslärare. Man har engemensam referensram i arbetslaget när man talar om elever som behöver stöd.


51

Planering av extra resurserI arbetslaget bör man också föra en dialog om vilka elever som behöver extra hjälp. Om mangör detta kan man från en gemensam referensram bedöma eleverna mot varandra. Man kanorganisera verksamheten så att man kan bilda läsgrupper, matematikgrupper överklassgränserna för att ta tillvara de extra resurserna till 100% . Detta underlag tas fram undervårterminen inför det kommande läsåret. Gör man detta i samförstånd så blir det ingenhuggsexa sedanSå här kan man göra:

Börja med att göra en inventeringslista av arbetslagets samlade behov av extra stöd. Gör en ”gradering” av elevernas problembild, hur mycket stöd mm Gör en samplanering så att elever från olika åk kan få hjälp i t ex grupp Vilka elever kan klassläraren själv ”klara av”

När sedan resurserna fastställs inför läsåret så finns redan ett digert underlag för att fördelaresurserna där de bäst behövs. En organisation för samläsning är förberedd och alla lärarnahar samma referensram för hur hjälp ska ges.

Hur kan man arbetaEtt annat sätt att angripa problemet, än det vanliga, är att kraftsamla och att arbetakoncentrerat med olika stödgrupper. Då samlar man ihop resursen som man har tillförfogande och arbetar en till två timmar per dag i tre veckor med t ex läsgruppen. Sedan tarman matematikgruppen på liknade sätt i tre veckor. Ofta når man längre på detta sätt an attarbeta en timme på tisdag och en på torsdag.

Gruppundervisning kan ske med samordnad resurs vilket betyder att om Lisa, Kalle och Stinahar bedömts behöva 2 veckotimmar stöd var, så kan man bilda en grupp på tre och använda 6timmar per vecka i stället. Alla sätten jag beskrivit ovan är prövade på vår skola och haransetts verkningsfulla. Enskild undervisning sparas till de elever som måste ha detta för attfungera.

Att kan man omfördela resursernaDet är viktigt att ibland på arbetslagskonferenserna stämma av om resurserna ska varaplacerade som vid läsårets början. En del elever kanske inte längre bedöms behöva stödet.Detta kan då i samförstånd överflyttas för att förstärka på annat håll.

Ett sätt att spara tidOm du arbetar parallellt med någon, sätt er och gör en gemensam beställning på material frånAV-centralen t ex för hela terminen.. Gör samplanering i övrigt också om det underlättar förer.Kör med en officiell linje om du har tagit hem filmer mm, du kan underlätta för någon annanpå skolan som också kan använda filmen.

Samla alla blanketter på ett ställeAtt ha en pärm för utarbetade blanketter är bra. Där kan finns tabellprov, simkort,färdighetskort, faxblanketter, blankett för elevens val, eller veckobrev mm. Detta är nästanden bästa tidsspararen av alla. Först gå till pärmen för att se om någon gjort en blankett övernågot. Annars gör man en blankett själv och sätter sedan i ett ex i pärmen. Detta gäller förståsför alla ”gemensamma” spörsmål vad det vara månde.


52

Datorn – ett användbart redskap också för lärarenInnan datorn gjorde sitt inträde i skolan var mycket av lärarnas administration tungrodd ochomständlig. Då var det sax och papper som gällde när man skulle göra arbetsblad ellerläromedel.. För mig har datorn varit en välsignelse eftersom man har både kontor och tryckerii samma maskin.Jag har ordnat upp min tillvaro på följande sätt:

I datorn finns följande malldokument för användning:

Personligt brevpapper Faxunderlag Klasslistor Alla prov som jag givit Anmälan till elevvårdskonferens Blankett för veckobrev, månadsrapport mm Schemablanketter Utvärderingsunderlag Prov, arbetsblad mm Provresultat mm Åtgärdsprogram

Datorn underlättar det mesta för mig som lärare. Enkelt att sköta hanteringen av papper, e-posta, faxa mm. Jag vill på detta sätt slå ett slag för datorn som hjälpmedel för läraren. I slutetav boken följer några exempel på dokument som finns i min dator.

E-post en användbar finess som också underlättar i arbetet. En annan är att t ex användanågon typ av ”klassrum” på nätet. Båda funktionerna kan man använda på samma sätt,nämligen att skicka arbeten till skolan eller skicka dem hem för att jobba vidare med. Dettaökar flexibiliteten och mångsidigheten.En annan finess som är bra att kunna är att skicka dokument som PDF - filer. Dessa kan läsasav Adobe Acrobat Reader ett program som gör dig oberoende av vilket datasystem sommottagaren har. Ett bra format att lagra färdiga dokument som t ex blanketter mm.

Internet – också lärarens resurs för undervisningDet finns mycket på Internet som är användbart för läraren. Mycket pedagogiskt materialfinns, material om olika handikapp eller faktauppgifter. Med hjälp av detta så har man tillgångtill Skolverkets utgåvor av lagar, aktuell debatt, fackförbundets utgåvor och debatt ochmycket mera. Här finns allt från Skolverkets webbplatser till forskningsresultat från USA ellerFrankrike.

Konsekvensutredningar, kvalitetsredovisningar – nya ”verktyg” förlärarenEn ny vanlig verksamhet som lärarna fått på sin lott är att göra konsekvensutredningar oftastinför nedskärningar i verksamheten. Att göra en konsekvensutredning behöver inte varainvecklat men däremot måste den baseras på fakta och vara noggrant genomförd ochförankrad. Ofta måste dessa utredningar komma till med mycket kort varsel mitt i pågåendeprocess, vilket gör att man kanske resignerar och låter andra sköta tänkandet. Jag menar att


53

det är viktigt att de som är längst ut i organisationen, de som har alla fakta och kunskapen attgöra denna bedömning. Så här ser mitt förslag till punkter ut:

Givna förutsättningar redovisas Skillnad från nuvarande organisation Konsekvenser för elevgrupp/skola Övriga konsekvenser Faktamodell i siffror Kostnader, besparingseffekt mm Slutsatser Sammanfattning av synpunkter Egna alternativa förslag med redovisning av kostnader

Erfarenheten har visat att en bra konsekvensutredning är ett mycket kraftfullt redskap iorganisationsändringar. Detta beror på att de som kan verksamheten objektivt redovisar vadsom händer utan tyckande eller känslor. Här måste det bland annat vara rena fakta och ”kallasiffror” som grunder sig på verkligheten.

Det är viktigt att i sammanhanget påpeka att konsekvensutredningen måste vara entjänsteskrivelse som avlämnas på anmodan av den som vill ha den. Det kan vara rektor,områdeschef eller skol- och bildningsnämnden. I budgetärenden duger det inte med muntligabesked. Det är viktigt att arkivera alla utgående skrivelser på skolan, då alla inkommandeskrivelser till skolledning och nämnd diarieförs. I protokoll hänvisar man sedan till skrivelsenmed diarienummer. Då är det viktigt att på skolan ha ett ex kvar att stämma av med. Den finnsförstås i pärmen ”Utgående skrivelser”.

Genom kvalitetsredovisningar kan arbetslag vara med och påverka och utvecklaskolverksamheten.

hjälpredan - ett försök att bringa reda

Documents