LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Historisk arkeologi vidgar flten

Mogren, Mats; Roslund, Mats; Sundner, Barbro; Wienberg, Jes

Published in:Triangulering

Published: 2009-01-01

Document VersionFrlagets slutgiltiga version

Link to publication

Citation for published version (APA):Mogren, M., Roslund, M., Sundner, B., & Wienberg, J. (2009). Historisk arkeologi vidgar flten. I M. Mogren, M.Roslund, B. Sundner, & J. Wienberg (Red.), Triangulering: Historisk arkeologi vidgar flten (s. 6-11). (Lundstudies in historical archaeology; Vol. 11). Lund.

General rightsCopyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights.

Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of privatestudy or research. You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portalTake down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

http://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/historisk-arkeologi-vidgar-falten(b25173cb-2939-4a01-a331-6f6f660fe80b).html

6

Historical arcHaeology widens tHe fields

The land surveyors method of triangulation is used as a metaphor for

how Historical Archaeology uses material culture, texts and iconographi-

cal sources (as well as a number of other source materials) to gain a more

thorough understanding of the past. The method also enables extensions

without limits. In introducing this volume of articles by doctoral students,

post-docs, teachers and researchers connected to the discipline of histori-

cal archaeology at Lund University, the editors use the contributions as a

survey of the state of research in Lund, regarding source materials, themes

and perspectives, as well as chronological and geographical scope.

Whether there is a specific Lund tradition in Historical Archaeology is

difficult to discern from within but themes like the material expression

of politics, and the artefacts as sources of understanding cultural history

and social change, have formed cores of the discipline. In the last few de-

cades the discipline has expanded considerably, theoretically, methodolo-

gically, chronologically and geographically.

The four-estates framework, i.e. working with one or the other of

the Medieval-Early Modern social groupings of nobility, clergy, burghers

and peasants, that was dominant when the discipline was named Medieval

Archaeology, has withered away. The perspectives that have taken its pla-

ce are primarily a landscape perspective, and an agency perspective, but in

the expanding universe of Historical Archaeology, there is room also for

gender perspectives, power perspectives, mentality perspectives, etc.

Chronologically more and more work is done on Late Iron Age socie-

ty and on the Post-Medieval periods, geographically an interest in the

worlds of Byzantium, Islam and even further away in Asia and Africa has

become evident. The chronotope of Medieval Southern Scandinavia is no

longer defining the discipline.

7

Historisk arkeologi vidgar flten

Mats Mogren, Mats roslund,

BarBro sundnr ocH Jes wienBerg

Begreppet historisk arkeologi kan uppfattas p flera stt. Det finns mnga olika arkeologier, och tskilliga av dem kan samlas under den-na beteckning. Klassisk arkeologi, medeltidsarkeologi, industriarkeo-logi, kolonialismens arkeologi, kapitalismens arkeologi, slagfltsarkeologi, marinarkeologi, byggnadsarkeologi och samtidsarkeologi, alla dessa och mnga fler, kan vara exempel p historisk arkeologi. Historisk arkeologi kan ocks anvndas som en beteckning fr en eftermedeltida eller efterre-formatorisk arkeologi. Detta r ofta fallet, dr den historiska arkeologin de-finieras i frhllande till en existerande medeltidsarkeologi, exempelvis i England. mnesbeteckningen kan ven anvndas som en beteckning fr ar-keologi i det Nya Europa dvs. i Amerika och andra omrden, som kolo-niserades frn Europa sedan 1400-talet och dr den historiska arkeologin mste frhlla sig till en pre-columbiansk arkeologi.

Slutligen kan historisk arkeologi anvndas som en beteckning fr en ar-keologi som behandlar perioder med text. Tyngdpunkten lggs allts p de metodiska mjligheter, som uppstr i samspelet mellan ting och texter, samt, inte att frglmma, ven bilder. Miljn i Lund och antologin knyter an till denna breda definition, som ppnar vgar ut frn medeltidsarkeologins europeiska omrdesstudium, ppnar fr nya perspektiv, perioder och geo-grafier, utan att stnga gamla.

Triangulering r en metod som geodeterna anvnder fr att bestmma punkters lgen p jordytan eller i rymden. Det sker genom mtning i triang-lar; om tv vinklar och en sida r knda kan man exakt bestmma det tredje hrnet. Drefter kan man bygga ut detta i ondlighet genom att tillfoga sidor i ett triangelnt. Vi har lnat denna term som en metafor fr den historiska arkeologin. Vi gr vra bestmningar inom triangeln ting, text och bild, men metaforen handlar inte bara om kllmaterialens mngfald. Det handlar ock-s om att kllorna i bsta fall frklarar varandra, dvs. att vi nr en strre och skrare kunskap genom att anvnda dem alla (vi kan bestmma det tredje hrnet). Det handlar ocks om att den historiska arkeologin r grnsls; den kan byggas ut i i tid och rum i alla riktningar, lngt bortom den traditio-nella avgrnsningen till nordeuropeisk medeltid som mnet hade tidigare.

Denna antologi, med dess 18 artiklar, utgr frn Lund p s vis att fr-fattarna r knutna till mnet historisk arkeologi vid Institutionen fr Arkeo-logi och Antikens historia, Lunds Universitet. Frfattarna, doktorander, dis-puterade, lrare och forskare, visar var mnet r p vg, efter att den tidigare

8

medeltidsarkeologin blev omvandlad till en bredare historisk arkeologi r 2005.

Fr att frst varfr vi idag har ett mne som heter historisk arkeologi i Lund mste man se till bde mnniskor och milj. Inriktningen medeltidsar-keologi vxte fram som ett svar p ett antikvariskt behov och en praxis i samklang med teoretiska vervganden om mnets innehll. Sedan lnge ar-betade arkeologer p fltet med medeltida lmningar, bde i form av monu-ment och som kulturlager vid urbana underskningar. P samma stt har bde praxis och teori lett fram till att mnet vidgats bakt och framt i ti-den, liksom metodiskt, till historisk arkeologi.

Finns det en srskild tradition i Lund som karaktriserar mnet? Det hade varit enklare om ngon person utanfr nrmiljn gjort en sdan be-dmning. Med en hemmablindhet r det svrt att se om det finns ngot generellt som frenar alla de forskare som disputerat och arbetat vid avdel-ningen. En vg till sjlvinsikt finns om man betraktar de arbeten som kom-mit ur miljn. Avhandlingar och artiklar frn 1970-tal till 2000-tal rep-resenterar strmningar som genomsyrat mnet. Ser man till avhandlingar r det flera mnesomrden som behandlats ver tid. Slende r hur systerdisci-plinerna historia och konsthistoria tydligt pverkat avdelningen, medan et-nologi, sociologi och antropologi bidragit i mindre grad.

Forskningen kring urbaniseringsprocessen och den agrara utvecklingen tar tydligt avstamp i en historisk diskussion om makten och det feodala samhllets ntverksrelationer. Det r politikens materiella uttryck i stder, borgar och kyrkor som varit mnets krna under den tid d det tminstone till namnet hette medeltidsarkeologi. Studier av statsmaktens konsolidering hr hemma i denna tradition, ven om pverkan frn Annaleshistoria gjort innehllet mer kulturhistoriskt n vad som annars skulle vara fallet.

En annan linje som gr att flja berr fremlens potential som klla till kulturhistoria och social frndring. Mer sllan ser man djupstudier av arte-fakter fr ikonografiska tolkningar eller stilistiska internationella jmfrelser. Inom stadsarkeologin har hantverkarnas frigrelseprocess varit ett viktigt omrde, sett genom avfallsprodukter frn arbetsprocessen. Med utgngs-punkt i keramikens mngfald har forskare studerat produktion, kulturhisto-risk frndring, kulturverfring och ekonomisk utveckling. Andra fremls-grupper har bildat bas fr socioekonomiska tolkningar eller fr studier av rumsligt utnyttjande inom grdsmiljer p landsbygden och i staden.

Metodiska och vetenskapshistoriska texter ingr som regel i de avhand-lingar som kommer ur lundamiljn, men det finns ocks frdjupningar med en sdan inriktning. Byggnadsarkeologisk dokumentation och synen p kul-turlager r fundamentala omrden fr historisk arkeologi. Hur vi reflekte-rar ver information och hur den extraheras ur mngfalden av data vi str infr p fltet r allts en vsentlig del av traditionen.

Eftersom historisk arkeologi vuxit fram ur praxis och teori kan man se tendenser till frnyelse redan i texter frn 1980- och 1990-talet. Utvidgning-en ter sig tydlig bde som metodisk utblick och tidsmssig fokusering p

9

renssans och stormaktstid. Frutom att kombinera freml, text och bilder inom korta tidsintervaller i tidigmodern tid har lnga tidslinjer dragits ut. Tydligaste grnsverskridare r de som arbetat utanfr de urbana miljerna dr tvrvetenskapligt samarbete och diskreta lmningar tvingat fram en in-riktning p longue dure. Kyrkobyggnaden har ocks ftt representera en lng frndringsprocess frankrad i den agrara ekonomin frn medeltidens sockenkyrka t