handlingar...2016/06/14 · dnr: 2016-00138.012 2016-00100.012 fullmäktigeärende 3 2016-06-14...

Handlingar till sammanträde med

förbundsfullmäktige 2016-06-14

Ärende 3

Göteborgsregionens kommunalförbund

Dnr: 2016-00138.012

2016-00100.012

Fullmäktigeärende 3

2016-06-14

Till förbundsfullmäktige

Anmälan om val av nya ledamöter och ersättare i förbundsfullmäktige

Förslag till beslut

Att anteckna anmälningsärendena.

Sammanfattning av ärendet

Från Göteborgs kommunfullmäktige har inkommit följande

protokollsutdrag:

- från sammanträde 2016-03-17, § 15, utvisande att till ny

ledamot i Göteborgsregionens förbundsfullmäktige för tiden till

och med 2018 utses nuvarande ersättaren Ingrid Andreae (S)

istället för Dario Espiga (S).

- från sammanträde 2016-05-12, § 5, utvisande att till ny

ersättare i Göteborgsregionens förbundsfullmäktige för tiden till

och med 2018 utses Amalia Rud Pedersén (S) istället för Ingrid

Andreae (S).

- från sammanträde 2016-05-12, § 5, utvisande att till ny ledamot

i Göteborgsregionens förbundsfullmäktige för tiden till och med

2018 utses Aslan Akbas (S) istället för My Alnebratt (S). Till ny

ersättare för samma tid utses Johannes Hulter (S).

Göteborg 2016-05-27

Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Ärende 4


Dnr: 2016-00052.012


2016-06-14


Val av ny ledamot och tredje vice ordförande i förbundsstyrelsen


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att till ny ledamot och tredje vice

ordförande i förbundsstyrelsen efter Anneli Hulthén (S), Göteborg, välja

Ann-Sofie Hermansson (S), Göteborg.


Anneli Hulthén (S), Göteborg, har avsagt sig uppdragen i GR som tredje

vice ordförande samt ledamot i förbundsstyrelsen.

GRs valberednings förslag till ny ledamot samt tredje vice ordförande i

förbundsstyrelsen är Ann-Sofie Hermansson (S), Göteborg.

Göteborg 27 maj 2016

Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Ärende 5


Dnr: 2016-00160.012


2016-06-14

Till

förbundsfullmäktige

Fastställande av beslut vid bolagsstämman för ISGR (Göteborgsregionens Internationella Skola AB) 2016 angående val av styrelse och revisorer för

bolaget


Att fastställa beslutet vid bolagsstämman för ISGR angående val av

styrelse och revisorer för bolaget för 2016 till nästa ordinarie

bolagsstämma.


Enligt KL § 17 ska fullmäktige utse samtliga styrelseledamöter samt

lekmannarevisorer i bolag där kommunen har samtliga aktier. Detta

gäller även kommunalförbund.

ISGRs bolagsstämma ägde rum 2016-05-03. Stämman beslöt i enlighet

med förslag från GRs valberedning. Protokollet från bolagsstämman

bifogas.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Ärende 6


Dnr: 2016-00161.012


2016-06-14

Till

förbundsfullmäktige

Förslag till val av ledamöter i skolnämnd för den

svenska sektionen inom ISGR (the International School of the Gothenburg Region AB) 2016


Att med bifall till valberedningens förslag välja ledamöter och ersättare

till skolnämnd för ISGRs svenska sektion fr.o.m. 2016-07-01 enligt

bolagsstämmans beslut.


På förslag av GRs valberedning har bolagsstämman för ISGR 2016-05-

03 beslutat om att för tiden intill slutet av nästa ordinarie årsstämma

välja ny styrelse samt förtroendevalda revisorer för 2016. Protokoll från

bolagsstämman har bifogats föregående ärende.

Enligt beslut om bildande av skolnämnd för ISGRs svenska sektion

2012-06-12 ska personunion råda mellan förtroendevalda politiker i

bolaget ISGRs (Göteborgsregionens internationella skola AB) styrelse

och skolnämnden.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Ärende 7


Dnr: 2016-00083.013


2016-06-14


Förslag till bolagshandlingar för Gryning Vård AB


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att godkänna förslag till

bolagshandlingar, innefattande ägardirektiv, bolagsordning och

konsortialavtal, för Gryning Vård AB.


GRär tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs

kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB.

Förslag till uppdaterade bolagshandlingar för Gryning Vård AB har tagits

fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Förslaget innefattar

konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning. I bilagor finns såväl

nuvarande bolagshandlingar som de nya förslagen.

Gryning Vård AB behandlade förslaget vid sin årsstämma den 7 april och

kommer att fastställa förslaget vid en extra bolagsstämma efter det

godkänts av samtliga ägare.

Förbundsstyrelsen behandlade ärendet 2016-04-08.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg



Bakgrund

Syftet med bolagets verksamhet är att tillgodose medlemskommunernas

behov av utveckling och tillhandahållande av vård-, omsorgs-,

behandlings-, utrednings och rådgivningsresurser.

Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat

vårdutbud. Utformningen av bolagets insatser ska vila på kunskap och

beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet

och god konkurrenskraft.

Ärendet

Med anledning av förändrad lagstiftning gällande tillämpningen av LOU

(lagen om offentlig upphandling) och införandet av det så kallade in-

house-undantaget från kravet på upphandling har bolagets

styrdokument i form av ägardirektiv, bolagsordning och konsortialavtal

behövt revideras.

Undantaget innebär att ett avtal som sluts mellan en upphandlande

myndighet och en juridisk person inte anses utgöra ett kontrakt enligt

LOU. Undantaget gäller endast om de så kallade Teckal-kriterierna är

uppfyllda.

Teckal-kriterierna

Teckal-kriterierna består av ett kontrollkriterium och ett

verksamhetskriterium. Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande

myndigheten måste utöva en kontroll över den juridiska personen som

motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning.

Verksamhetskriteriet innebär att den juridiska personen måste bedriva

huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den myndighet som

kontrollerar den. Om dessa villkor är uppfyllda betraktas relationen

mellan parterna som intern, varför upphandling enligt LOU inte behöver

ske


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-04-08

Just:

Utdrag ur protokoll (§ 116) från förbundsstyrelsens

sammanträde fredagen 8 april 2016 i Mölndals stad

§ 116 Dnr: 2016-00083.013


GR är tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs

kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Förslag till uppdaterade

bolagshandlingar för bolaget har tagits fram i samråd mellan ägarna

samt Västkom. Förslaget innefattar konsortialavtal, ägardirektiv och

bolagsordning. I bilagor finns såväl nuvarande bolagshandlingar som de

nya förslagen.

Gryning Vård AB behandlar förslaget vid sin årsstämma den 7 april och


godkänts av samtliga ägare. För GRs del fattas beslut i

förbundsfullmäktige 14 juni 2016.

Jonas Ransgård påpekar att ett minskat antal ledamöter i Grynings

styrelse betyder att GR nu som majoritetsägare också är i majoritet i

styrelsen.

Beslut




Vid protokollet

Gunnel Rydberg

Justeras:

Jonas Ransgård Johan Nyhus

Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs

kommuns anslagstavla i maj 2016.

Rätt utdraget intygar:


Dnr: 2016-00083.013

Styrelseärende 5

2016-04-08

Till förbundsstyrelsen


GRär tillsammans med Sjuhärads, Fyrbodals och Skaraborgs


Förslag till uppdaterade bolagshandlingar för Gryning Vård AB har tagits

fram i samråd mellan ägarna samt Västkom. Förslaget innefattar

konsortialavtal, ägardirektiv och bolagsordning. I bilagor finns såväl

nuvarande bolagshandlingar som de nya förslagen.

Gryning Vård AB behandlar förslaget vid sin årsstämma den 7 april och


godkänts av samtliga ägare. För GRs del fattas beslut i

förbundsfullmäktige 14 juni 2016.

Bakgrund

Syftet med bolagets verksamhet är att tillgodose medlemskommunernas

behov av utveckling och tillhandahållande av vård-, omsorgs-,

behandlings-, utrednings och rådgivningsresurser.

Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat

vårdutbud. Utformningen av bolagets insatser ska vila på kunskap och

beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet

och god konkurrenskraft.

Ärendet

Med anledning av förändrad lagstiftning gällande tillämpningen av LOU

(lagen om offentlig upphandling) och införandet av det så kallade in-

house-undantaget från kravet på upphandling har bolagets

styrdokument i form av ägardirektiv, bolagsordning och konsortialavtal

behövt revideras.

Undantaget innebär att ett avtal som sluts mellan en upphandlande

myndighet och en juridisk person inte anses utgöra ett kontrakt enligt

LOU. Undantaget gäller endast om de så kallade Teckal-kriterierna är

uppfyllda.

Teckal-kriterierna

Teckal-kriterierna består av ett kontrollkriterium och ett


verksamhetskriterium. Kontrollkriteriet innebär att den upphandlande

myndigheten måste utöva en kontroll över den juridiska personen som

motsvarar den som den utövar över sin egen förvaltning.

Verksamhetskriteriet innebär att den juridiska personen måste bedriva

huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den myndighet som

kontrollerar den. Om dessa villkor är uppfyllda betraktas relationen

mellan parterna som intern, varför upphandling enligt LOU inte behöver

ske


Förbundsstyrelsen föreslås besluta att föreslå förbundsfullmäktige att

godkänna förslag till bolagshandlingar, innefattande ägardirektiv, bolagsordning

och konsortialavtal, för Gryning Vård AB.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Förslag till revidering

Uppdaterad 2016-03-11

KONSORTIALAVTAL

mellan aktieägarna i

Gryning Vård AB

Bilaga 1: Bolagsordning

Bilaga 2: Ägardirektiv


1(10)

Detta konsortialavtal (”Avtalet”) har denna dag träffats mellan (A) Göteborgsregionens kommunalförbund, (B) Fyrbodals kommunalförbund, (C) Skaraborgs kommunalförbund, och (D) Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, rörande deras respektive ägande i Gryning Vård AB, org nr 556605-8201 (”Bolaget”). Ovan angivna parter (A) – (D) benämns var för sig ”Part” och gemensamt för ”Parterna” i Avtalet.

1. Bakgrund 1.1 Var och en av Parterna är en samarbetsorganisation för ett antal

kommuner i Västra Götalands län. Parternas uppgifter består bl a i att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom sina respektive regioner. Sammanlagt står 50 kommuner bakom Parternas samarbetsorganisationer.

1.2 Parterna har tillsammans ägt samtliga aktier i Bolaget sedan dess bildande under år 2001. Parternas aktieägande i Bolaget regleras för närvarande av ett konsortialavtal som trädde i kraft i juni 2001. Parterna har nu enats om att från och med 1 januari 2009 ersätta det nuvarande konsortialavtalet med förevarande Avtal.

Förslag till ny formulering p 1.2:

1.2 Parterna har tillsammans ägt samtliga aktier i Bolaget sedan dess

bildande under år 2001. Parternas aktieägande i Bolaget regleras i

förevarande Avtal.


2(10)

2. Bolagets aktiekapital och fördelning av aktier Bolagets aktiekapital ska uppgå till lägst 10 miljoner kronor och högst 40 miljoner kronor i enlighet med den nedan angivna fördelningen av aktierna i Bolaget. Aktieägare Andel aktier och röster Göteborgsregionens 54 % kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund 17 % Skaraborgs kommunalförbund 17 % Boråsregionen Sjuhärads 12 % kommunalförbund Summa 100 % Vid tidpunkten för Parternas ingående av Avtalet uppgår aktiekapitalet till 10 miljoner kronor.

3. Bolagets verksamhet och ändamål m m 3.1 Bolaget ska på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla

vård-, behandlings- utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet.


Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas

intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas

medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-

, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig

verksamhet.

Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet ska

vara förenlig med den kommunala kompetensen.

Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare.

Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande

instans hos ägarna.


3(10)

3.2 Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Bolagets insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Bolagets tjänster ska i första hand erbjudas Parternas medlemskommuner. Förslag till ny formulering p. 3.2 Sista meningen utgår helt

3.3 Utvecklingen av Bolagets verksamhet ska ske i nära samverkan med

Parterna och Bolaget. 3.4 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och förbinder sig särskilt

att deltaga på bolagsstämma och utöva rösträtt för sina aktier i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal.


3.4 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och förbinder sig särskilt att

deltaga på extra bolagsstämma samt årsstämma och utöva rösträtt för sina

aktier i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal.

4. Bolagets finansiering m m 4.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital och

genom försäljningsintäkter. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten, även innefattande start av nya verksamheter.

4.2 I den mån Bolaget skulle behöva tillskott av rörelsekapital ska Parterna uppta förhandlingar med varandra i syfte att tillse att Bolaget erhåller erforderlig finansiering genom ökning av aktiekapitalet, aktieägartillskott, lån eller på annat sätt i syfte att tillförsäkra Bolagets fortlevnad.

4.3 Om Bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla Parterna i proportion till deras respektive aktieinnehav.


4(10)

5. Bolagsordning

Bolagets bolagsordning ska vid ingåendet av detta Avtal ha den lydelse som framgår av Bilaga 1. Bolagsordningen får, såvitt gäller bestämmelsen i punkten 3 om Bolagets verksamhet och ändamål, inte ändras utan medgivande från samtliga Parter.

Förslag till ny formulering av p 5:

Bolagets bolagsordning ska vid ingåendet av detta Avtal ha den lydelse som framgår av

Bilaga 1. Bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans

hos ägarna

6. Arkivmyndighet

Som kommunalägt bolag jämställs Gryning Vård AB med myndighet vid tillämpningen av arkivlagen. För att tillgodose bl.a. tillsynen av Gryning Vård ABs arkivvård ska en arkivmyndighet utses samt ett arkivreglemente antas av Parterna. En av förbundsstyrelserna utses till arkivmyndighet efter beslut i de fyra förbundsfullmäktige.

Förslag till ny formulering p 6:

Som kommunalägt bolag jämställs Gryning Vård AB med myndighet vid tillämpningen av

arkivlagen. Göteborgsregionens kommunalförbund är arkivmyndighet för Gryning Vård AB.

7. Styrelse och revisor 7.1 Bolagets styrelse ska bestå av lägst fem och högst nio ledamöter

med lägst noll och högst nio suppleanter.


Bolagets styrelse ska bestå av sju ledamöter med lägst noll och högst sju suppleanter. Val av

ledamöter och eventuella suppleanter ska ske av ägarna. Göteborgsregionens

kommunalförbund ska utse fyra ledamöter och Boråsregionens Sjuhärads kommunalförbund,

Fyrbodals kommunalförbund och Skaraborgs kommunalförbund ska utse var sin ledamot.


5(10)

Årsstämman utser ordförande och vice ordförande.

7.2 Parterna är överens om att nomineringen av styrelseledamöter och eventuella suppleanter för Bolagets ska ske inom ramen för deras samarbete i VästKom samt att valet av ledamöter och suppleanter ska ske vid bolagsstämma i Bolaget. Styrelseledamöterna och eventuella suppleanter ska utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under räkenskapsåret efter det att valet av styrelseledamöterna ägt rum.


Parterna ska ha som målsättning att välja en så allsidig och jämställd sammansatt styrelse

som möjligt avseende bolagets verksamhetsområde. Parterna ska samråda om styrelsens

sammansättning innan val av ledamöter sker. Ledamöterna och eventuella suppleanter väljs

för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum

i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

7.3 Styrelsen utser inom sig ordföranden och vice ordföranden. Förslag till ny formulering p 7.3:

Utgår – innefattas i nytt förslag till p 7.1.

7.3 Stämmoombudet för Göteborgsregionens kommunalförbund ska vara ordförande vid årsstämman och vid eventuella andra bolagsstämmor.

Förslag till ny formulering p 7.3 (ny sifferserie följer):

Stämmoombudet för Göteborgsregionens kommunalförbund ska vara ordförande vid

årsstämman och vid eventuella extra bolagsstämmor.

7.4 Styrelsesammanträde ska hållas minst fyra (4) gånger per verksamhetsår på kallelse av ordföranden eller av ordföranden utsedd person.

7.5 Styrelsen ska utse verkställande direktör i Bolaget. Verkställande direktörens anställningsförhållande ska regleras i särskilt anställningsavtal.


6(10)

7.6 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av bolagsstämma för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om Bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om Bolagets interna kontroll är tillräcklig ska Bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Vardera Parten ska ha rätt att utse varsin lekmannarevisor och, om Part så önskar, en suppleant för den utsedda lekmannarevisorn. Lekmannarevisorer och eventuella suppleanter väljs av årsstämman för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under räkenskapsåret efter det att valet av lekmannarevisorerna jämte eventuella suppleanter ägt rum.

Förslag till ny formulering p. 7.6:

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och

verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant.

Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas vid årsstämman och utses för tiden intill slutet

av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.

För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk

synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget

även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Val av lekmannarevisorer och

eventuella suppleanter ska ske av ägarna som ska utse var sin lekmannarevisor och

eventuell suppleant. Lekmannarevisorerna och eventuella suppleanter ska utses för tiden

från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet

intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

7.7 Det åligger styrelsen i Bolaget att årligen antaga arbetsordning för styrelsen jämte instruktion för den verkställande direktören.

8. Beslutsförhet i styrelsen 8.1 Styrelsen i Bolaget är beslutsför endast om mer än hälften av dess

ledamöter är närvarande. Vid förfall för ordinarie representant i styrelsen ska eventuell styrelsesuppleant inträda. För det fall


7(10)

styrelsesuppleanter utsetts ska arbetsordningen för styrelsen innehålla föreskrifter om när styrelsesuppleanterna ska inträda i de ordinarie ledamöternas ställe och i vilken ordning de ska inträda.

8.2 Styrelsen fattar sina beslut med enkel majoritet om inte annat följer av aktiebolagslagen eller av bestämmelse i detta Avtal. Vid lika röstetal ska ordföranden ha utslagsröst.

9. Förvaltningsberättelsen

Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av verksamhetens syfte, inriktning och uppställda mål.

10. Överlåtelseförbud m m 10.1 Part får under avtalstiden för detta Avtal inte utan övriga Parters

skriftliga medgivande överlåta eller på annat sätt överföra eller pantsätta del av eller hela sitt innehav av aktier i Bolaget.

10.2 Till säkerställande av Parternas fullgörelse av den i punkt 10.1

angivna bestämmelsen ska Bolagets bolagsordning innehålla sådan hembudsklausul som framgår av bolagsordningen i Bilaga 1.

10.3 Parterna har inför undertecknandet av detta Avtal som gemensam

avsikt uttalat att Bolagets verksamhet ska bedrivas långsiktigt och med oförändrade ägarförhållanden, vilket legat till grund för avtalsbestämmelsen i punkt 10.1 ovan. Om det under avtalstiden för Avtalet emellertid skulle inträffa att en Part skulle vilja avveckla sitt ägande i Bolaget ska övriga Parter vara skyldiga att uppta förhandlingar med denna Part i syfte att finna en för alla Parter och för Bolaget lämplig lösning på den uppkomna situationen.

11. Ägardirektiv och ägarråd 11.1 Parterna har vid ingåendet av detta Avtal enats om att föreskrifterna

i bilagda ägardirektiv, se Bilaga 2, ska gälla för Bolaget.


8(10)

11.2 Parterna ska bilda ett ägarråd som ska utgöra samrådsorgan för

Parterna och fungera som ett gemensamt forum för informationsutbyte och diskussion om aktuella händelser rörande Bolaget och om Bolagets uppdrag, mål och ekonomiska förhållanden och långsiktiga utveckling. Ägarrådet ska även vara ett forum som Bolagets ledning ska kunna vända sig till för att initiera frågor och för att efterfråga ägarnas uppfattning om Bolagets strategiska utveckling. Ägarrådet, som ska bestå av en (1) representant från varje Part, ska särskilt ha till uppgift att säkerställa att ägardirektiven är aktuella.

11.3 Ägarrådet ska hålla minst ett sammanträde per verksamhetsår, vilket sammanträde bör äga rum på våren i god tid före årsstämman. Ägarrådet ska vidare alltid sammankallas om någon av Parterna begär det. Göteborgsregionens Kommunalförbund är ansvarig för att samtliga Parter erhåller kallelse till ägarrådets sammanträden. Bolagets styrelse och/eller verkställande direktör eller annan representant för Bolaget ska närvara vid ägarrådets sammanträden om detta bedöms lämpligt av Parterna. Vid ägarrådets sammanträden ska anteckningar föras.

11.4 Varje Part ska ha rätt att inbjuda verkställande direktör för Bolaget

till möte i förbundsstyrelsen/direktionen för informationsutbyte eller diskussion om Bolagets angelägenheter.

12. Avtalstid Detta Avtal träder i kraft den 1 januari 2009 och löper därefter tills vidare. Var och en av Parterna har rätt att säga upp Avtalet med iakttagande av tre (3) års uppsägningstid. Uppsägning ska vara skriftlig och tillställas övriga Parter.


Detta avtal träder i kraft i samband med parternas undertecknande och löper därefter tills

vidare. Det ersätter då tidigare avtal från 2009-01-01. Var och en av Parterna har rätt att säga

upp Avtalet med iakttagande av trettiosex (36) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska

vara skriftlig och tillställas övriga Parter.


9(10)

13. Villkor för Avtalets giltighet Detta Avtal förutsätter för sin giltighet vederbörligt beslut om godkännande av Avtalet av samtliga Parter.


Detta Avtal förutsätter för sin giltighet vederbörligt beslut om godkännande av Avtalet av

samtliga Parters högsta beslutande instans.

14. Ändringar och tillägg Ändringar av och tillägg till detta Avtal förutsätter för sin giltighet att skriftlig överenskommelse träffas mellan Parterna, som godkänns av respektive Parts fullmäktige.


Ändringar av och tillägg till detta Avtal förutsätter för sin giltighet att skriftlig

överenskommelse träffas mellan Parterna, som godkänns av respektive Parts högsta

beslutande instans.

15. Tvist Tvist om detta Avtal eller något rättsförhållande som härrör ur det ska slutligen avgöras genom skiljedom enligt den vid var tid gällande svenska lagen om skiljeförfarande. Skiljeförfarandet ska äga rum i Göteborg.


Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol.


10(10)

Detta Avtal har upprättats i fyra exemplar, varav Parterna har tagit var sitt.

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Namnförtydligande

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ FYRBODALS KOMMUNAL- FÖRBUND

Namnförtydligande

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ SKARABORGS KOMMUNAL-FÖRBUND

Namnförtydligande

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND

Namnförtydligande

Reviderad version


KONSORTIALAVTAL

mellan aktieägarna i

Gryning Vård AB

Bilaga 1: Bolagsordning

Bilaga 2: Ägardirektiv

Reviderad version


1(8)

Detta konsortialavtal (”Avtalet”) har denna dag träffats mellan (A) Göteborgsregionens kommunalförbund, (B) Fyrbodals kommunalförbund, (C) Skaraborgs kommunalförbund, och (D) Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, rörande deras respektive ägande i Gryning Vård AB, org nr 556605-8201 (”Bolaget”). Ovan angivna parter (A) – (D) benämns var för sig ”Part” och gemensamt för ”Parterna” i Avtalet.

1. Bakgrund

1.1 Var och en av Parterna är en samarbetsorganisation för ett antal kommuner i Västra Götalands län. Parternas uppgifter består bl a i att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom sina respektive regioner. Sammanlagt står 50 kommuner bakom Parternas samarbetsorganisationer.

1.2 Parterna har tillsammans ägt samtliga aktier i Bolaget sedan dess bildande under år 2001. Parternas aktieägande i Bolaget regleras i förevarande Avtal.

Reviderad version


2(8)

2. Bolagets aktiekapital och fördelning av aktier

Bolagets aktiekapital ska uppgå till lägst 10 miljoner kronor och högst 40 miljoner kronor i enlighet med den nedan angivna fördelningen av aktierna i Bolaget. Aktieägare Andel aktier och röster Göteborgsregionens 54 % kommunalförbund Fyrbodals kommunalförbund 17 % Skaraborgs kommunalförbund 17 % Boråsregionen Sjuhärads 12 % kommunalförbund Summa 100 % Vid tidpunkten för Parternas ingående av Avtalet uppgår aktiekapitalet till 10 miljoner kronor.

3. Bolagets verksamhet och ändamål m m

3.1 Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer.

Bolagets verksamhet ska vara förenlig med den kommunala kompetensen.


Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande instans hos ägarna.

Reviderad version


3(8)

3.2 Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Bolagets insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft.

3.3 Utvecklingen av Bolagets verksamhet ska ske i nära samverkan med Parterna och Bolaget.

3.4 Parterna ska lojalt verka för Bolagets bästa och förbinder sig särskilt

att deltaga på extra bolagsstämma samt årsstämma och utöva rösträtt för sina aktier i Bolaget i enlighet med bestämmelserna i detta Avtal.

4. Bolagets finansiering m m

4.1 Bolagets verksamhet ska finansieras genom dess aktiekapital och genom försäljningsintäkter. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten, även innefattande start av nya verksamheter.

4.2 I den mån Bolaget skulle behöva tillskott av rörelsekapital ska Parterna uppta förhandlingar med varandra i syfte att tillse att Bolaget erhåller erforderlig finansiering genom ökning av aktiekapitalet, aktieägartillskott, lån eller på annat sätt i syfte att tillförsäkra Bolagets fortlevnad.

4.3 Om Bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla Parterna i proportion till deras respektive aktieinnehav.

5. Bolagsordning

Bolagets bolagsordning ska vid ingåendet av detta Avtal ha den lydelse som framgår av Bilaga 1. Bolagsordningen får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans hos ägarna.

Reviderad version


4(8)

6. Arkivmyndighet

Som kommunalägt bolag jämställs Gryning Vård AB med myndighet vid tillämpningen av arkivlagen. Göteborgsregionens kommunalförbund är arkivmyndighet för Gryning Vård AB.

7. Styrelse och revisor

7.1 Bolagets styrelse ska bestå av sju ledamöter med lägst noll och högst sju suppleanter. Val av ledamöter och eventuella suppleanter ska ske av ägarna. Göteborgsregionens kommunalförbund ska utse fyra ledamöter och Boråsregionens Sjuhärads kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Skaraborgs kommunalförbund ska utse var sin ledamot. Årsstämman utser ordförande och vice ordförande.

7.2 Parterna ska ha som målsättning att välja en så allsidig och jämställd sammansatt styrelse som möjligt avseende bolagets verksamhetsområde. Parterna ska samråda om styrelsens sammansättning innan val av ledamöter sker. Ledamöterna och eventuella suppleanter väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

7.3 Stämmoombudet för Göteborgsregionens kommunalförbund ska

vara ordförande vid årsstämman och vid eventuella extra bolagsstämmor.

7.4 Styrelsesammanträde ska hållas minst fyra (4) gånger per

verksamhetsår på kallelse av ordföranden eller av ordföranden utsedd person.

7.5 Styrelsen ska utse verkställande direktör i Bolaget. Verkställande direktörens anställningsförhållande ska regleras i särskilt anställningsavtal.

7.6 För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas vid årsstämman och utses för tiden

Reviderad version


5(8)

intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet.

För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Val av lekmannarevisorer och eventuella suppleanter ska ske av ägarna som ska utse var sin lekmannarevisor och eventuell suppleant. Lekmannarevisorerna och eventuella suppleanter ska utses för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

7.7 Det åligger styrelsen i Bolaget att årligen antaga arbetsordning för styrelsen jämte instruktion för den verkställande direktören.

8. Beslutsförhet i styrelsen

8.1 Styrelsen i Bolaget är beslutsför endast om mer än hälften av dess ledamöter är närvarande. Vid förfall för ordinarie representant i styrelsen ska eventuell styrelsesuppleant inträda. För det fall styrelsesuppleanter utsetts ska arbetsordningen för styrelsen innehålla föreskrifter om när styrelsesuppleanterna ska inträda i de ordinarie ledamöternas ställe och i vilken ordning de ska inträda.

8.2 Styrelsen fattar sina beslut med enkel majoritet om inte annat följer av aktiebolagslagen eller av bestämmelse i detta Avtal. Vid lika röstetal ska ordföranden ha utslagsröst.

9. Förvaltningsberättelsen

Bolagets styrelse ska i förvaltningsberättelsen, utöver vad aktiebolagslagen i detta avseende stadgar, redovisa hur verksamheten bedrivits och utvecklats mot bakgrund av verksamhetens syfte, inriktning och uppställda mål.

Reviderad version


6(8)

10. Överlåtelseförbud m m

10.1 Part får under avtalstiden för detta Avtal inte utan övriga Parters skriftliga medgivande överlåta eller på annat sätt överföra eller pantsätta del av eller hela sitt innehav av aktier i Bolaget.

10.2 Till säkerställande av Parternas fullgörelse av den i punkt 10.1

angivna bestämmelsen ska Bolagets bolagsordning innehålla sådan hembudsklausul som framgår av bolagsordningen i Bilaga 1.

10.3 Parterna har inför undertecknandet av detta Avtal som gemensam

avsikt uttalat att Bolagets verksamhet ska bedrivas långsiktigt och med oförändrade ägarförhållanden, vilket legat till grund för avtalsbestämmelsen i punkt 10.1 ovan. Om det under avtalstiden för Avtalet emellertid skulle inträffa att en Part skulle vilja avveckla sitt ägande i Bolaget ska övriga Parter vara skyldiga att uppta förhandlingar med denna Part i syfte att finna en för alla Parter och för Bolaget lämplig lösning på den uppkomna situationen.

11. Ägardirektiv och ägarråd

11.1 Parterna har vid ingåendet av detta Avtal enats om att föreskrifterna i bilagda ägardirektiv, se Bilaga 2, ska gälla för Bolaget.

11.2 Parterna ska bilda ett ägarråd som ska utgöra samrådsorgan för

Parterna och fungera som ett gemensamt forum för informationsutbyte och diskussion om aktuella händelser rörande Bolaget och om Bolagets uppdrag, mål och ekonomiska förhållanden och långsiktiga utveckling. Ägarrådet ska även vara ett forum som Bolagets ledning ska kunna vända sig till för att initiera frågor och för att efterfråga ägarnas uppfattning om Bolagets strategiska utveckling. Ägarrådet, som ska bestå av en (1) representant från varje Part, ska särskilt ha till uppgift att säkerställa att ägardirektiven är aktuella.

11.3 Ägarrådet ska hålla minst ett sammanträde per verksamhetsår, vilket sammanträde bör äga rum på våren i god tid före årsstämman. Ägarrådet ska vidare alltid sammankallas om någon av Parterna begär det. Göteborgsregionens Kommunalförbund är ansvarig för att samtliga Parter erhåller kallelse till ägarrådets sammanträden. Bolagets styrelse och/eller verkställande direktör eller annan

Reviderad version


7(8)

representant för Bolaget ska närvara vid ägarrådets sammanträden om detta bedöms lämpligt av Parterna. Vid ägarrådets sammanträden ska anteckningar föras.

11.4 Varje Part ska ha rätt att inbjuda verkställande direktör för Bolaget

till möte i förbundsstyrelsen/direktionen för informationsutbyte eller diskussion om Bolagets angelägenheter.

12. Avtalstid

Detta avtal träder i kraft i samband med parternas undertecknande och löper därefter tills vidare. Det ersätter då tidigare avtal från 2009-01-01. Var och en av Parterna har rätt att säga upp Avtalet med iakttagande av trettiosex (36) månaders uppsägningstid. Uppsägning ska vara skriftlig och tillställas övriga Parter.

13. Villkor för Avtalets giltighet

Detta Avtal förutsätter för sin giltighet vederbörligt beslut om godkännande av Avtalet av samtliga Parters högsta beslutande instans.

14. Ändringar och tillägg

Ändringar av och tillägg till detta Avtal förutsätter för sin giltighet att skriftlig överenskommelse träffas mellan Parterna, som godkänns av respektive Parts högsta beslutande instans.

15. Tvist

Tvist angående tolkning eller tillämpning av detta avtal och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Skulle parterna inte enas ska tvisten avgöras av svensk allmän domstol.

Reviderad version


8(8)

Detta Avtal har upprättats i fyra exemplar, varav Parterna har tagit var sitt.

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND

Namnförtydligande

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ FYRBODALS KOMMUNAL- FÖRBUND

Namnförtydligande

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ SKARABORGS KOMMUNAL-FÖRBUND

Namnförtydligande

Ort: ___________________________ Datum: _______________________ BORÅSREGIONEN SJUHÄRADS KOMMUNALFÖRBUND

Namnförtydligande

1(6)



Bilaga 1 till konsortialavtal

Bolagsordning

1. Bolagets firma

Bolagets firma är Gryning Vård AB.

2. Säte

Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg.

3. Bolagets ändamål

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Förslag till ny formulering p 3: Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det

allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos

ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla

vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva

annan därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet

ska vara förenlig med den kommunala kompetensen.


Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta

beslutande instans hos ägarna

4. Principer för bolagets verksamhet

Ramen för bolagets verksamhet utgörs av de kommunalrättsliga befogenheter som följer av vid var tid gällande kommunallag, särskilt principerna om likställighet, självkostnad och lokalisering.



2(6)

Bolagets tjänster ska i första hand erbjudas medlemskommunerna i Göteborgs-regionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs Kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Förslag till ny formulering p 4:

Ramen för bolagets verksamhet utgörs av de kommunalrättsliga befogenheter som

följer av vid var tid gällande kommunallag, särskilt principerna om likställighet,

självkostnad och lokalisering.

5. Underställningsplikt

Fullmäktige, eller i förekommande fall direktionen, i Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs Kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas beträffande bolagets verksamhet. Förslag till ny formulering p 5:

Bolaget ska bereda, högsta beslutande instans hos ägarna, möjlighet att ta ställning

innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av

större vikt fattas.

6. Aktiekapital

Bolagets aktiekapital ska vara lägst 10 000 000 kronor och högst 40 000 000 kronor.

7. Antal aktier

Antalet aktier i bolag ska vara lägst 100 000 och högst 400 000.

8. Räkenskapsår

Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår.



3(6)

9. Styrelsen

Styrelsen ska bestå av lägst 5 och högst 9 ledamöter med lägst 0 och högst 9 suppleanter. Förslag till ny formulering p 9:

Styrelsen ska bestå av 7 ledamöter med lägst 0 och högst 7 suppleanter.

Styrelseledamöterna ska utses enligt följande; Göteborgsregionens kommunalförbund

utser 4 ledamöter och i förekommande fall 4 suppleanter, Sjuhärads kommunalförbund,

Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en

ledamot och i förekommande fall vardera en suppleant.

Ledamöterna och suppleanterna väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast

efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som

följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

Årsstämman utser ordförande samt vice ordförande.

Den som har utsett ledamot eller suppleant i styrelsen har rätt att besluta om att ledamoten eller suppleanten ska entledigas och ersättas under pågående mandatperiod.

10. Revisorer

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av bolagsstämma för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. Förslag till ny formulering p 10:

stycke 1 oförändrat, sånär som ”Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av

årsstämman och ska utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det

fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet”.

För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter. Lekmannarevisorer och eventuella suppleanter ska väljas av bolagsstämma för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under



4(6)

räkenskapsåret efter det att valet av lekmannarevisorerna jämte eventuella suppleanter ägt rum.

För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från

ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig

ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter.

Göteborgsregionens kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs

kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en lekmannarevisor

med en suppleant. De väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det

att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer

närmast efter nästa val till fullmäktige.

11. Kallelse till bolagsstämma

Kallelse till bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelse ska ske genom brev med posten. Förslag till ny formulering p 11:

11. Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelse ska ske genom e-post eller brev med posten.

12. Årsstämma

På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling: 1. Val av ordförande vid stämman; 2. Upprättande och godkännande av röstlängd; 3. Val av en eller två justeringspersoner att underteckna protokollet från stämman; 4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad; 5. Godkännande av dagordning; 6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt

lekmannarevisorernas granskningsrapport; 7. Beslut om:

a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen; b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen; c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;

8. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;



5(6)

9. Val av styrelse; 10. Val av lekmannarevisorer och, i förekommande fall, val av revisor och

revisorssuppleant; 11. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen (2005:551)

eller bolagsordningen. Förslag till ny formulering p 12:

På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling:

1. Val av ordförande vid stämman;

2. Upprättande och godkännande av röstlängd;

3. Val av en eller två justeringspersoner att underteckna protokollet från stämman;

4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;

5. Godkännande av dagordning;

6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport;

7. Beslut om: a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen;

b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda

balansräkningen;

c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;

8. Ägarnas val av styrelse, styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer med suppleanter fram till och med nästa årsstämma antecknas;

9. Val av styrelsens ordförande och vice ordförande;

10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant


12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

13. Förfarande vid likvidation

Om bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla ägarna i proportion till deras respektive aktieinnehav.



6(6)

14. Ändring av bolagsordningen

Denna bolagsordning får, såvitt gäller bestämmelsen i punkten 3 om bolagets ändamål och verksamhet, inte ändras utan medgivande från samtliga aktieägare. Förslag till ny formulering p 14:

Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans

hos ägarna.

15. Hembud

Om en aktie har övergått till en ny ägare, har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Aktiens nya ägare ska snarast anmäla aktieövergången till bolagets styrelse på det sätt som aktiebolagslagen föreskriver (hembud). Lösen får ej ske av ett mindre antal aktier än hembudet omfattar. Styrelsen ska genast lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress. I underrättelsen ska lämnas uppgift om den tid inom vilken lösningsanspråk ska framställas. Lösningsanspråk ska framställas inom två månader från behörigt hembud enligt ovan. Om lösningsanspråk framställs av fler än en lösningsberättigad, ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier ska fördelas genom lottning av bolagets styrelse. Om aktien har övergått genom försäljning, ska lösenbeloppet motsvara köpeskillingen. För inlösen ska inga andra villkor gälla. Om förvärvaren och den som har begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som har begärt inlösen väcka talan inom två månader från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolagets styrelse. Sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt den vid var tid gällande svenska lagen om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt.

1(8)

Reviderad version



Bolagsordning

1. Bolagets firma

Bolagets firma är Gryning Vård AB.

2. Säte

Bolagets styrelse har sitt säte i Göteborg.

3. Bolagets ändamål

Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet är att inom ramen för det allmännas intresse samt på samhällsnyttig grund, syfta till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare genom att utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Bolagets verksamhet ska vara förenlig med den kommunala kompetensen.


Det kommunala ändamålet med bolagets verksamhet ska fastställas av högsta beslutande instans hos ägarna.

4. Principer för bolagets verksamhet

Ramen för bolagets verksamhet utgörs av de kommunalrättsliga befogenheter som följer av vid var tid gällande kommunallag, särskilt principerna om likställighet, självkostnad och lokalisering.

Reviderad version


2(5)

5. Underställningsplikt

Bolaget ska bereda, högsta beslutande instans hos ägarna, möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.

6. Aktiekapital

Bolagets aktiekapital ska vara lägst 10 000 000 kronor och högst 40 000 000 kronor.

7. Antal aktier

Antalet aktier i bolag ska vara lägst 100 000 och högst 400 000.

8. Räkenskapsår

Bolagets räkenskapsår ska vara kalenderår.

9. Styrelsen

Styrelsen ska bestå av 7 ledamöter med lägst 0 och högst 7 suppleanter.

Styrelseledamöterna ska utses enligt följande; Göteborgsregionens kommunalförbund utser 4 ledamöter och i förekommande fall 4 suppleanter, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en ledamot och i förekommande fall vardera en suppleant.

Ledamöterna och suppleanterna väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

Årsstämman utser ordförande samt vice ordförande.

Den som har utsett ledamot eller suppleant i styrelsen har rätt att besluta om att ledamoten eller suppleanten ska entledigas och ersättas under pågående mandatperiod.

Reviderad version


3(5)

10. Revisorer

För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska bolaget ha en revisor och en revisorssuppleant. Revisorn och revisorssuppleanten ska väljas av årsstämman och ska utses för tiden intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. För granskning av om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig ska bolaget även ha fyra lekmannarevisorer med eller utan suppleanter.

Göteborgsregionens kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Fyrbodals kommunalförbund utser vardera en lekmannarevisor med en suppleant. De väljs för tiden från den årsstämma som följer närmast efter det att val till fullmäktige har ägt rum i landet intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

11. Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma

Kallelse till extra bolagsstämma och årsstämma ska utfärdas tidigast sex och senast två veckor före stämman. Kallelse ska ske genom e-post eller brev med posten.

12. Årsstämma

På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling:

1. Val av ordförande vid stämman;

2. Upprättande och godkännande av röstlängd;

3. Val av en eller två justeringspersoner att underteckna protokollet från stämman;

4. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad;

5. Godkännande av dagordning;

6. Framläggande av årsredovisningen och revisionsberättelsen samt lekmannarevisorernas granskningsrapport;

7. Beslut om: a) fastställande av resultaträkningen och balansräkningen;

b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda

balansräkningen;

Reviderad version


4(5)

c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören;

8. Ägarnas val av styrelse, styrelsesuppleanter samt lekmannarevisorer med suppleanter fram till och med nästa årsstämma antecknas;

9. Val av styrelsens ordförande och vice ordförande;

10. I förekommande fall val av revisor och revisorssuppleant


12. Annat ärende som ankommer på stämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

13. Förfarande vid likvidation

Om bolaget skulle likvideras ska dess vinst och behållna tillgångar tillfalla ägarna i proportion till deras respektive aktieinnehav.

14. Ändring av bolagsordningen

Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av högsta beslutande instans hos ägarna.

15. Hembud

Om en aktie har övergått till en ny ägare, har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Aktiens nya ägare ska snarast anmäla aktieövergången till bolagets styrelse på det sätt som aktiebolagslagen föreskriver (hembud). Lösen får ej ske av ett mindre antal aktier än hembudet omfattar. Styrelsen ska genast lämna en underrättelse om hembudet till varje lösningsberättigad med känd postadress. I underrättelsen ska lämnas uppgift om den tid inom vilken lösningsanspråk ska framställas. Lösningsanspråk ska framställas inom två månader från behörigt hembud enligt ovan. Om lösningsanspråk framställs av fler än en lösningsberättigad, ska samtliga aktier så långt det är möjligt fördelas mellan de lösningsberättigade i förhållande till deras tidigare innehav av aktier i bolaget. Återstående aktier ska fördelas genom lottning av bolagets styrelse.

Reviderad version


5(5)

Om aktien har övergått genom försäljning, ska lösenbeloppet motsvara köpeskillingen. För inlösen ska inga andra villkor gälla. Om förvärvaren och den som har begärt att få lösa in aktierna inte kommer överens i frågan om inlösen, får den som har begärt inlösen väcka talan inom två månader från den dag lösningsanspråket framställdes hos bolagets styrelse. Sådan tvist ska avgöras av skiljemän enligt den vid var tid gällande svenska lagen om skiljeförfarande. Lösenbeloppet ska betalas inom en månad från den tidpunkt då lösenbeloppet blev bestämt.

1(3)

Utkast ny lydelse 2015-02-04 Uppdaterad 2016-03-11


Ägardirektiv för Gryning Vård AB

Syfte – ägaridén Gryning Vård AB ska, på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten syftar till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare. Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Grynings tjänster ska i första hand erbjudas ägarnas medlemskommuner. Förslag till ny lydelse: Meningen utgår helt. Utvecklingen av Grynings verksamhet ska ske i nära samverkan med ägarna.

Verksamhetens inriktning och utgångspunkter Gryning Vård ska bidra till socialt hållbar utveckling. Grynings mål och uppdrag är att göra nytta för människor och samhälle, att skapa samhällsnytta. Ett medel för att uppnå detta är affärsnytta, att bolaget ska drivas på ett affärsmässigt hållbart sätt. Genom att arbeta med samhällsnytta som mål, affärsnytta som medel och med fokus på att utgöra ett komplement till kommunernas egen verksamhet, skapar Gryning nytta för ägarna. Grynings verksamhet ska utvecklas över tid så att den stödjer och omfattar de tre, av varandra ömsesidigt beroende perspektiven på hållbar utveckling; social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Gryning ska vara en föregångare inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att bidra till att utveckla och förädla kunskap och metoder samt att ha en organisation som är ändamålsenlig och effektiv i alla led.

Ekonomiska utgångspunkter Gryning ska präglas av långsiktig ekonomisk uthållighet, ekonomiskt ansvarstagande samt kostnadsmedvetenhet. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten. Grynings verksamhet ska drivas utifrån självkostnadsprincipen. Inom ramen för självkostnadsprincipen ska Gryning bygga upp ett eget kapital, dels som en buffert dels som möjlighet att göra långsiktiga satsningar i verksamheten.

Samordning och ägardialog samt ansvarsfördelning Detta ägardirektiv ska – för att äga giltighet- fastställas av de fyra ägarnas kommunalförbundsfullmäktige och antas på bolagsstämma i Gryning Vård AB.

2(3)

Förslag till ny lydelse: Detta ägardirektiv ska – för att äga giltighet- fastställas av högsta beslutande instans hos de fyra ägarna och antas på bolagsstämma i Gryning Vård AB.

Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa detta ägardirektiv i den mån det inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer och de regelverk som i övrigt styr bolagets verksamhet. Före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska bolagsstyrelsen tillse att fullmäktigeförsamlingarna får ta ställning. Fullmäktige, eller i förekommande fall direktionen, i Göteborgsregionens kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund, Skaraborgs kommunalförbund och Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund. Förslag till ny lydelse: Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer och de regelverk som i övrigt styr bolagets verksamhet. Före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska bolagsstyrelsen tillse att högsta beslutande instans hos ägarna får ta ställning. Bolaget ska hålla kommunalförbunden/förslag: ändras till ägarna/ väl informerade om sin verksamhet. Det åligger bolaget, förutsatt att det inte möter hinder på grund av sekretess, att till kommunalförbunden/förslag: ändras till ägarna/ utan dröjsmål översända

Protokoll från ägarråd och års- respektive bolagsstämma

Protokoll från styrelsesammanträde

Bolagets årsredovisning

Revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport

Bolagets affärsplan och budget

Tertialvisa redovisningar av bolagets förvaltning, ställning och resultat

Övriga handlingar av vikt för bolagets verksamhet Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets organisation och arbetsfördelning inom bolagsstyrelsen och mellan bolagsstyrelse och verkställande direktör. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete och åtgärda eventuella brister. Bolagsstyrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna ska närvara. Det åligger styrelsen att tillse att bolagets organisation är ändamålsenlig, vilken ska inrymma rutiner och funktioner som verkar kvalitetssäkrande. Bolagsstyrelsen får inte bemyndiga annan än styrelseledamot eller verkställande direktör att teckna bolagets firma. Sådant bemyndigande får endast avse två personer i förening. Vidare ska verkställande direktören ha rätt att teckna bolagets firma beträffande löpande förvaltningsåtgärder enligt aktiebolagslagen. Förslag: stycket i dess helhet utgår. Om inte affärsmässiga överväganden eller sekretessregler motiverar annat ska bolaget kännetecknas av öppenhet och ett serviceinriktat arbetssätt. Informationen till personer som

3(3)

kommer i kontakt med bolaget och med media ska vara en naturlig och väsentlig del av verksamheten. Styrelsen ska tillse att bolaget har en god intern kontroll och fortlöpande hålla sig informerad om och utvärdera hur bolagets system för intern kontroll fungerar. En årlig plan för internkontrollen i bolaget ska upprättas. Förslag: stycket i dess helhet utgår. I styrelsen ska finnas arbetstagarrepresentation, där om möjligt överenskommelse ska sökas med de lokala fackliga organisationerna innebärande att de fackliga organisationerna avstår från formella styrelseposter och istället ges möjlighet att närvara med yttrande- och förslagsrätt vid sammanträden. Förslag: stycket i dess helhet utgår och skrivs in i arbetsordning för styrelsen.

Dessa ägardirektiv är antagna vid Gryning Vård ABs extra bolagsstämma den x månad 201X

1(3)

Reviderad version Uppdaterad 2016-03-11


Ägardirektiv för Gryning Vård AB

Syfte – ägaridén Gryning Vård AB ska, på samhällsnyttig grund utveckla och tillhandahålla vård-, omsorgs-, behandlings-, utrednings- och rådgivningsresurser samt bedriva annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten syftar till att tillgodose behov hos ägarnas medlemskommuner och dess invånare. Bolaget ska tillhandahålla ett brett, differentierat och kundanpassat vårdutbud. Utformningen av Grynings insatser ska vila på kunskap och beprövad erfarenhet, vilket ska bidra till en verksamhet av hög kvalitet och god konkurrenskraft. Utvecklingen av Grynings verksamhet ska ske i nära samverkan med ägarna.

Verksamhetens inriktning och utgångspunkter Gryning Vård ska bidra till socialt hållbar utveckling. Grynings mål och uppdrag är att göra nytta för människor och samhälle, att skapa samhällsnytta. Ett medel för att uppnå detta är affärsnytta, att bolaget ska drivas på ett affärsmässigt hållbart sätt. Genom att arbeta med samhällsnytta som mål, affärsnytta som medel och med fokus på att utgöra ett komplement till kommunernas egen verksamhet, skapar Gryning nytta för ägarna. Grynings verksamhet ska utvecklas över tid så att den stödjer och omfattar de tre, av varandra ömsesidigt beroende perspektiven på hållbar utveckling; social, ekologisk och ekonomisk utveckling. Gryning ska vara en föregångare inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att bidra till att utveckla och förädla kunskap och metoder samt att ha en organisation som är ändamålsenlig och effektiv i alla led.

Ekonomiska utgångspunkter Gryning ska präglas av långsiktig ekonomisk uthållighet, ekonomiskt ansvarstagande samt kostnadsmedvetenhet. Bolaget ska självt finansiera utvecklingen av verksamheten. Grynings verksamhet ska drivas utifrån självkostnadsprincipen. Inom ramen för självkostnadsprincipen ska Gryning bygga upp ett eget kapital, dels som en buffert dels som möjlighet att göra långsiktiga satsningar i verksamheten.

Samordning och ägardialog samt ansvarsfördelning Detta ägardirektiv ska – för att äga giltighet- fastställas av högsta beslutande instans hos de fyra ägarna och antas på bolagsstämma i Gryning Vård AB.

2(3)

Det ankommer på bolagets styrelse och verkställande direktör att följa detta ägardirektiv i den mån det inte står i strid mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen eller annan lag eller författning. Bolagets verksamhet ska bedrivas enligt kommunalrättsliga principer och de regelverk som i övrigt styr bolagets verksamhet. Före beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, ska bolagsstyrelsen tillse att högsta beslutande instans hos ägarna får ta ställning. Bolaget ska hålla ägarna väl informerade om sin verksamhet. Det åligger bolaget, förutsatt att det inte möter hinder på grund av sekretess, att till ägarna utan dröjsmål översända

Protokoll från ägarråd och års- respektive bolagsstämma

Protokoll från styrelsesammanträde

Bolagets årsredovisning

Revisionsberättelse och lekmannarevisorernas granskningsrapport

Bolagets affärsplan och budget

Tertialvisa redovisningar av bolagets förvaltning, ställning och resultat

Övriga handlingar av vikt för bolagets verksamhet Bolagsstyrelsen ansvarar för bolagets organisation och arbetsfördelning inom bolagsstyrelsen och mellan bolagsstyrelse och verkställande direktör. Styrelsen ska årligen utvärdera sitt eget arbete och åtgärda eventuella brister. Bolagsstyrelsen ska årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna ska närvara. Om inte affärsmässiga överväganden eller sekretessregler motiverar annat ska bolaget kännetecknas av öppenhet och ett serviceinriktat arbetssätt. Informationen till personer som kommer i kontakt med bolaget och med media ska vara en naturlig och väsentlig del av verksamheten.

Dessa ägardirektiv är antagna vid Gryning Vård ABs extra bolagsstämma den x månad 201X

Ärende 8


Dnr: 2016-00086.012


2016-06-14


Förslag till val av styrelseledamöter i Gryning Vård AB


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att utse Cecilia Bokenstrand,

Lisbeth Nilsson, Jonathan Folkeson Lyons och Anders Söderman som

GRs representanter i styrelsen i Gryning Vård AB för tiden intill slutet av

den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.




Enligt bolagets tidigare rutiner har styrelseledamöter enligt

aktiebolagslagen valts vid årsstämman för en period av ett år, till nästa

årsstämma. I samband med översynen av bolagets styrdokument har

valberedningsproceduren för att utse styrelseledamöter och ersättare

tydliggjorts samt representationens längd förändrats.

Bolagets styrelse har sedan verksamheten startades bestått av

tjänstemän som utsetts bland ägarförbunden, medlemskommunerna och

angränsande verksamheter. Det har varit av stor vikt och betydelse att

styrelsen sammansatts med olika och kompletterande kompetenser.

GR föreslår omval av nuvarande styrelseledamöter Cecilia Bokenstrand,

Lisbeth Nilsson, Jonathan Folkeson Lyons och Anders Söderman, då

dessa personer har mycket god kunskap om såväl bolaget som dess

verksamhetsområde samt bedöms vara goda representanter för GR i

bolaget.

Med anledning av revidering av bolagets styrdokument behöver GRs val

av styrelseledamot i Gryning Vård ABs styrelse avse tiden intill slutet av

den årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.



Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-04-08

Just:



§ 117 Dnr: 2016-00086.012



kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Enligt Aktiebolagslagen

har styrelseledamöter tidigare valts vid årsstämman, för en period av ett

år till nästa årsstämma. I samband med översynen av bolagets

styrdokument har valberedningsproceduren för att utse

styrelseledamöter och ersättare tydliggjorts samt representationens

längd förändrats.

Inom ramen för GRs samarbete inom Västkom har förslag tagits fram

som innebär omval av nuvarande styrelseledamöter Cecilia Bokenstrand,

Lisbeth Nilsson, Jonathan Folkeson Lyons och Anders Söderman, då

dessa personer har mycket god kunskap om såväl bolaget som dess

verksamhetsområde samt bedöms vara goda representanter för GR.

Med anledning av revideringen av bolagets styrdokument behöver GRs

val av styrelseledamöter i Gryning Vård AB ske i förbundsfullmäktige

och avse tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter

nästa val till fullmäktige.

Beslut



GRs representanter i styrelsen för Gryning Vård AB för återstoden av

nuvarande mandatperiod, intill slutet av den årsstämma som följer


Vid protokollet

Gunnel Rydberg


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-04-08

Just:

Justeras:





Ärende 9


Dnr: 2016-00087.012


2016-06-14


Förslag till val av lekmannarevisor i Gryning Vård

AB


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att utse Irene Hellekant (S), Ale,

till lekmannarevisor i Gryning Vård AB för tiden intill slutet av den

årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.




I samband med översynen av bolagets styrdokument har proceduren för

val av lekmannarvisorer ändrats.

GRs valberedning föreslog till bolagets årsstämma 2015 Irene Hellekant

(S), Ale, som GRs lekmannarevisor i Gryning Vård AB för

mandatperioden 2015-2018.

Med anledning av revidering av bolagets styrdokument behöver GRs val

av lekmannarevisor i Gryning Vård AB göras av förbundets fullmäktige

och avse tiden intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter




Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-04-08

Just:



§ 118 Dnr: 2016-00087.012

Förslag till val av lekmannarevisor i Gryning Vård AB


kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. I samband med

översynen av bolagets styrdokument har proceduren för val av

lekmannarevisorer ändrats.

GRs valberedning föreslog till bolagets årsstämma 2015 Irene Hellekant

(S), Ale, som GRs lekmannarevisor i Gryning Vård AB för

mandatperioden 2015-2018. Med anledning av revidering av bolagets

styrdokument behöver GRs val av lekmannarevisor i Gryning Vård AB

göras av förbundets fullmäktige och avse tiden intill slutet av den

årsstämma som följer närmast efter nästa val till fullmäktige.

Beslut


till lekmannarevisor i Gryning Vård AB för återstoden av nuvarande

mandatperiod intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter


Vid protokollet

Gunnel Rydberg

Justeras:





Ärende 10


Dnr: 2016-00017.012


2016-04-08


Förslag till val av stämmoombud i Gryning

Vård AB för mandatperioden 2015-2018


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att till stämmoombud för

Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vård för återstoden

av mandatperioden 2015-2018 utse Bo Pettersson (S), Stenungsund,

ordinarie, samt Hans Bergfelt (M), Mölndal, ersättare.



kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Enligt GRs tidigare

rutiner har stämmoombud för GR vid Gryning Vård ABs bolagsstämma

utsetts årligen av förbundsstyrelsen. I samband med översynen av

bolagets styrdokument har tydliggjorts att stämmoombud, ordinarie och

ersättare, ska utses av högsta beslutande organ, i GRs fall

förbundsfullmäktige. Förslagsvis görs detta i början av varje

mandatperiod i samband med övriga val.

Förbundsstyrelsen beslöt 2016-02-12, på förslag av presidiet, att till

stämmoombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning

Vårds bolagsstämma 2016 utse Bo Pettersson (S), Stenungsund.

Förbundsstyrelsens presidium beslöt 2016-03-22 att föreslå Bo

Pettersson (S), Stenungsund, till stämmoombud för Gryning Vård AB,

och Hans Bergfelt (M), Mölndal, till ersättare, för återstoden av

mandatperioden 2015-2018. Förbundsstyrelsen behandlade ärendet

2016-04-08.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-04-08

Just:



§ 119 Dnr: 2016-00086.012

Förslag till val av stämmoombud i Gryning Vård AB


kommunalförbund delägare i Gryning Vård AB. Enligt tidigare rutiner har

stämmoombud för GR till bolagets årsstämma utsetts årligen, på förslag

av förbundsstyrelsens presidium. Med anledning av revidering av

bolagets styrdokument behöver GRs val av stämmoombud i bolaget ske

i högsta beslutande organ, dvs. förbundsfullmäktige. Förslagsvis utses

stämmoombud, ordinarie och ersättare, för hela den aktuella

mandatperioden.

Bo Pettersson (S), Stenungsund, utsågs vid förbundsstyrelsens

sammanträde 2016-02-12 till stämmoombud för bolaget 2016.

Föreliggande förslag från förbundsstyrelsens presidium innebär att

förbundsfullmäktige till stämmoombud för mandatperioden 2015-2018

utser Bo Pettersson (S), Stenungsund, ordinarie, samt Hans Bergfelt

(M), Mölndal, ersättare.

Beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att till stämmoombud Gryning Vård

AB utse Bo Pettersson (S), Stenungsund, ordinarie, och Hans Bergfelt

(M), Mölndal, ersättare, för återstoden av nuvarande mandatperiod intill

slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till

fullmäktige.

Vid protokollet

Gunnel Rydberg


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-04-08

Just:

Justeras:





Ärende 11


Dnr: 2014-00245.012


2016-06-14

Till Förbundsfullmäktige

Reviderat förslag till arvoden för GR 2015-

2018


Att fastställa arvoden för perioden 2015-2018 i enlighet med

föreliggande förslag från valberedningen daterat 2016-04-20.


Förbundsfullmäktige antog 2014-12-16 valberedningens förslag till

arvoden för GR 2015-2018. Reviderade förslag antogs 2015-06-16

respektive 2016-02-04. Vid fullmäktigesammanträdet 2016-02-04

antecknades till protokollet en synpunkt om att arvodet för korta

sammanträden, med hänsyn tagen till restiden för förtroendevalda inom

GR, är för lågt och bör ses över inför kommande mandatperiod.

Förrättningsarvode för möten under 30 minuter är 200 kr. Då 30

minuter är en mycket ovanlig tidsåtgång för möten inom GR föreslår

GRs valberedning att detta förrättningsarvode tas bort.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


Reviderat förslag till arvoden för GR 2015-

2018

Ärendet

Förbundsfullmäktige antog 2014-12-16 valberedningens förslag till

arvoden för GR 2015-2018. Reviderade förslag antogs 2015-06-16

respektive 2016-02-04. Vid fullmäktigesammanträdet 2016-02-04

antecknades till protokollet en synpunkt om att arvodet för korta

sammanträden, med hänsyn tagen till restiden för förtroendevalda inom

GR, är för lågt och bör ses över inför kommande mandatperiod.

Förrättningsarvode för möten under 30 minuter är 200 kr. Då 30

minuter är en mycket ovanlig tidsåtgång för möten inom GR föreslår

GRs valberedning att detta förrättningsarvode tas bort, enligt markering

på sidan 2. I övrigt gäller tidigare fastställt förslag till arvoden som

följer.

Utgångspunkten för arvodesbestämmelser inom GR är de principer som

gäller inom Göteborgs stad. Föreliggande underlag om arvoden för GR

avseende perioden 2015-2018 bygger på samma principer som gällt för

perioden 2011-2014. Nivån på arvodena för perioden 2011-2014 har

följt den i Göteborg och nivån på arvodena för perioden 2015-2018

föreslås på samma sätt följa de principer som hittills har gällt inom

Göteborgs stad.

För uppdrag med årsarvoden används som utgångsvärde i föreliggande

förslag samma procenttal som använts under perioden 2011-2014, samt

ett grundarvode som, efter en uppreglering enligt de principer som

hittills gällt inom Göteborgs stad, för 2015 utgör 58 990 kr/mån

(707 880 kr/år):

Förbundsfullmäktiges ordförande 1,0% av grundarvodet

(7 079 kr/år)

Förbundsfullmäktiges vice ordförande 0,5% av grundarvodet

(3 539 kr/år)

Antagningsnämndens ordförande 1,8% av grundarvodet

(12 742 kr/år)

Antagningsnämndens vice ordförande 0,9% av grundarvodet

(6 371 kr/år)

Ordinarie revisorer 2,25% av grundarvodet

(15 927 kr/år)

För skolnämnden för ISGRs svenska sektion gäller följande: Då det

råder personunion mellan ledamöterna i styrelsen för ISGR AB och


ledamöterna i skolnämnden för den svenska sektionen för ISGR utgår till

ordförande och vice ordförande endast årsarvodet för bolagsuppdraget.

Av samma orsak utgår endast ett förrättningsarvode för den

sammanlagda mötestiden för styrelse och skolnämnd.

Förslag till arvoden för ISGR AB tas fram årligen till bolagets årsstämma.

De fasta arvodena till förbundsstyrelsens presidium utgår med viss

procent av grundarvodet (707 880 kr/år), på samma sätt som ovan,

enligt följande:

Ordförande Vice ordförande

Kommunalråd heltid 3,6% (25 484 kr/år) 1,8% (12 742 kr/år)

Kommunalråd halvtid 9% (63 709 kr/år) 4,5% (31 855 kr/år)

Ej kommunalråd 18% (127 418 kr/år) 9% (63 709 kr/år)

För uppdrag med förrättningsarvode utgår 745 kr per förrättning

som varar upp till och med fyra timmar och med 1 210 kr per

förrättning som varar längre än fyra timmar. Fr.o.m. 2015 föreslås

ett särskilt förrättningsarvode för möten under 30 minuter på 200

kr, enligt modell från Göteborgs stad. Förrättningsarvode utgår vid

förrättning i förbundsfullmäktige, förbundsstyrelsen, politiska

styrgrupper, valberedning och revision.

Förrättningsarvode utgår även vid förberedande möten till

presidierna i styrgrupperna för arbetsmarknad, miljö och

samhällsbyggnad samt sociala frågor.

Dessutom utgår ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Vid deltagande i flera förrättningar inom GR under samma dag erhålls

nytt förrättningsarvode endast om det är mer än två timmar mellan

dessa sammankomster.

Arvoden samt reseersättning utbetalas två gånger per år, i

december och juni, medan ersättning för förlorad arbetsförtjänst

utbetalas löpande.

För åren 2016-2018 gäller dessutom att grundbeloppet årligen höjs

med ett belopp motsvarande föregående års genomsnittliga

procentuella löneökning i Göteborgs stad.

Ärende 12

Göteborgsreg ionens komm unalförbund

Revisorerna i Göteborgsregionens kommunalftirbundOrganisationsnummer 222000 -025 6

Ti I I Förbundsful lmäkti ge i Göteborgsregionens kommunalforbund

Revisionsberättelse för år 2015

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits iGöteborgsregionens kommunalfürbund. Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten

bedrivs enligt gällande måI, beslut och riktlinjer samt de floreskrifter som gäller förverksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och

återredovisning till fullmäkti ge.

Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva

om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål och ftireskrifter som gäller lorverksamheten.

Granskningen har med begränsad omfattning utförts enligt kommunallagen, god revisionssed

i kommunal verksamhet och kommunalflorbundets revisionsreglemente. Granskningen har,

beträffande räkenskapema, genomforts med den inriktning och omfattning som krävs for attge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Avseende övrig granskning av

verksamhetens ändamålsenlighet och interna kontroll har medel saknats for att utföra en

revision i enlighet med kommunallag och god revisionssed'

Måluppfyllelse - God ekonomisk hushållningUttalade frnansiella mål samt definition av god ekonomisk hushållning saknas i såväl

budget som årsredovisning 2015.I årsredovisningen ftirs dock ett resonemang om att god

ekonomisk hushållning bland annat innebär att balanskravet uppfylls. För att säkerställa

god ekonomisk hushållning har ftjrbundet vidare beräknat sitt långsiktiga behov av eget

kapital ur riskhänseende.

Göteborgsregionens kommunalftirbund har inftir budgetbeslutet avseende är 2015

fastställt övergripande verksamhetsmål samt verksamhetsmål ftir respektive styrgrupp. Iårsredovisningen redovisas måluppfyllelse ft)r samtliga uppsatta verksamhetsmåI. Det

kan dock konstateras att de uppsatta målen varierar i tydlighet. Vissa mål är klartformulerade och mätbara,medan andramål är svåra aff ñlja upp.

Vi bedömer sammantaget, beaktat granskningens begränsade omfattning, att styrelsen iGöteborgsregionens kommunalftirbund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett

ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt'

@

Göteborgsreg ionens kommu nalförbu nd

Revisorerna i Göteborgsregionens kommunalfürbundOrgani sationsnummer 222AW -A25 6

Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Vi bedömer att styrelsens intema kontroll, beaktat granskningens begränsade omfattning, harvarit tillräcklig.

Vi bedömer, beaktat ovan nåimnda iakttagelse avseende god ekonomisk hushållning, attresultatet enligt årsredovisningen är ftrenligt med de verksamhetsmål som fullmäktigeuppställt. Dock bedömer vi att målarbetet kan utvecklas och vi rekommenderarGöteborgsregionens kommunalfürbund att tydliggöra en definition av god ekonomiskhushållning samt vilka mål som är specifikt kopplade till detta.

vi tillstyrker att fürbundsfultmäktige beviljar ledamöterna iftirbundssfyrelse, nämnder och beredningar ansvârsfrihet fiirverksamhetsåret 2015.

Göteborg den l9 maj 2016

@

GL,i,-^ L-*çJ'a*Thomas Svensson

,ñ**M/^/Irene Hellekant

Christina Carlsson

Landin

Lars Bergsten

C.¿-

Sida 1

Måluppfyllelse: God ekonomisk hushållning

► Ingen definition av god ekonomisk hushållning i budget eller årsredovisning

► Dock koppling till balanskravet i årsredovisningen

► Ingen analys i årsredovisningen avseende om god ekonomisk hushållning uppnås

► Finansiella mål

► Inga uttalade finansiella mål i budget eller årsredovisning

► Verksamhetsmål

► Övergripande mål, syfte och uppdrag för förbundet i budget 2015

► Övergripande samt detaljerade mål per styrgrupp

► Fyra styrgrupper: Styrguppen för arbetsmarknad, styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, styrgruppen för sociala området, utbildningsgruppen

► I årsredovisningen redovisar förbundet måluppfyllelse för samtliga uppsatta mål

► Utifrån redovisningen framgår de aktiviteter som genomförs eller genomförts för att bidra till måluppfyllelse

► Vi kan konstatera att de uppsatta målen varierar i tydlighet. Vissa mål är klart formulerade och mätbara, medan andra mål är mer abstrakta och därmed svåra att följa upp

Sida 2

Samlad bedömning

► Vi bedömer, beaktat ovan nämnda iakttagelser, att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Dock bedömer vi att målarbetet kan utvecklas och vi rekommenderar Göteborgsregionens kommunalförbund att tydliggöra en definition av god ekonomisk hushållning samt vilka mål som är specifikt kopplade till detta.

► Vår bedömning är att årsredovisningen för räkenskapsåret 2015 i allt väsentligt är upprättad enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed och därmed ger en rättvisande bild av förbundets resultat och ställning.

GR Göteborgsregionens Kommunalförbund

Årsbokslut 2015

Mars 2016

Sida 2

Agenda

1 Status och kvarstående åtgärder

2 Riskbedömning och fokusområde

3 Redovisnings- och revisionsfrågor årsbokslutet

4 Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter

5 Summering av noterade avvikelser

6 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer

Sida 3

Status och kvarstående åtgärder

Vi har genomfört merparten av vår granskning i enlighet med tidigare kommunicerad revisionsplan. Fortfarande kvarstår ett antal aktiviteter innan revisionen är avslutad:

► Följa upp väsentliga händelser efter balansdagen

Genomförda och återstående aktiviteter

Preliminära slutsatser

Vi har i vår revision till dags datum ej noterat väsentliga avvikelser.

Sida 4

Riskbedömning och fokusområde Översikt av 2015 års revision

Revisionens omfattning

►Översiktlig granskning av delårsbokslut i augusti ►Granskning av intern kontroll och rutiner

►Granskning av årsbokslut

Väsentliga områden

Intern kontroll och rutiner ►Bokslutsprocessen ►Löneprocessen ►Inköpsprocessen ► Intäktsprocessen ► Projektredovisning

Väsentliga årsbokslutsfrågor ►Intäktsredovisning ►Pågående projekt ►Materiella anläggningstillgångar

Sida 5

Redovisnings- och revisionsfrågor årsbokslutet

Område Iakttagelse och kommentar Kommunalförbundets kommentar

Projekt ►Vi kan konstatera att projektprocessen synes fungera väl. I samband med granskning av årsbokslut kan vi konstatera att det saknas en sammanställning/projektrapport där uppgifter om projektnamn, budget, kostnader, erhållna medel, nettot samt datum för slutdatum för respektive projekt framgår.

►Vi rekommenderar att kommunalförbundet under 2016 upprätta en

projektrapport per verksamhet vid delår- och årsbokslut där ovanstående uppgifter framgår tillsammans med en dokumenterad bedömning av eventuella risker i projekten såsom förlustrisk.

► GR har genom ett omfattande ekonomistyrningsprojekt under perioden 2014-2015 säkerställt projektprocessen i nära dialog med dåvarande revisorer. Rutiner för projektstart, projektavslut, startdatum, syfte, avtal samt budget ska finnas för varje projekt.

Utifrån revisorernas rekommendation kommer GR att utvärdera det fortsatta arbetet och därmed förbättringspotentialen avseende projektredovisningen.

Sida 6

Kommentarer kring väsentliga bedömningsposter

Som ett resultat av vår granskning vill vi särskilt kommentera rimligheten i väsentliga områden vars redovisningsmässiga hantering är beroende av företagsledningens bedömningar.

Bedömningspost Kommentar

Anläggningstillgångar ►Vi har tagit del av kommunalförbundets rutin kring identifiering och värdering och uppbokning av anläggningstillgångar i samband med flytt till nya lokaler. Vår bedömning är att kommunalförbundet på korrekt sätt redovisat de utgifter som har en värde för verksamheten under kommande år såsom anläggningstillgång.

Aktier i dotterbolag ►Aktier i dotterbolag uppgår till 18,7 mnkr per balansdagen. Eget kapital i respektive bolag överstiger bokfört värde. Största innehavet avser aktier i Gryning Vård AB som har ett bokfört värde på 14 mnkr. Vi har noterat att kommunalförbundet saknar aktiebreven i Gryning Vård AB. Vi rekommenderar kommunalförbundet att utreda var dessa kan finnas.

Programvara ►Under året har 331 tkr aktiveras som immateriell tillgång. Posten avser programvara och totalt bokfört värde per balansdagen uppgår till 5 125 tkr. Vi har tagit del av kommunalförbundets motivering till aktivering av utgifter och inte noterat någon avvikelse mot gällande redovisningsrekommendationer.

Kundfordringar ►Kundfordringar uppgår på balansdagen till 24 mnkr vilket är en minskning med 51 mnkr jämfört med föregående år. Förändringen beror på att medlemsavgifterna i år inte fakturerats innan årsbokslutet såsom föregående år.

Sida 7




Interimsfordringar ► Interimsfordringar uppgår till 4,7 mnkr vilket är 1,1mnkr högre än föregående år. Främst beror ökningen på högre hyreskostnader.

Leverantörsskulder ►Leverantörsskulder uppgår till 19 mnkr och har ökat med 6,4 mnkr jämfört med föregående år. Ökade leverantörsskulder är främst hänförliga till kostnader i samband med flytt till nya lokaler.

Upplupna kostnader ►Posten har minskat från 66 mnkr till 38 mnkr, det är en minskning med 28 mnkr. Förändringen är främst hänförlig till fakturering av årsavgifter för efterföljande räkenskapsår. Dessa fakturerades i december 2014 men har i år fakturerats först i januari 2016.

Övriga kortfristiga skulder ►Posten har minskat från 14 mnkr till 3 mnkr. Största förändring beror på att moms hänförlig till medlemsavgifter fakturerats efter balansdagen, vilket ger en lägre momsskuld med 9 mnkr.

Intäkter ►Intäkter uppgår totalt till 368 mnkr för 2015 vilket är en minskning med 6,7 mnkr jämfört med föregående år. Främst är det stadsbidrag för vuxenutbildning som minskat under 2015.

Sida 8




Kostnader ►Personalkostnader uppgår till 95 mnkr vilket är en ökning med ca 3 mnkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen mellan åren förklaras främst av lönerevisionen som ger en genomsnittlig ökning av lönenivån med ca 1,2 mNkr samt än ökning av pensionskostnaderna med 1,4 mNkr.

►Övriga kostnader ligger på samma nivå som föregående år.

►Finansiella intäkter och kostnader har minskat med ca 479 tkr vilket till största delen beror på det låga ränteläget.

Sida 9

Sammanfattande revisionsnoteringar

► Revisionen har utförts enligt god revisionssed. Det är vår uppfattning att bokslut och årsredovisning per 2015-12-31 är upprättade enligt god redovisningssed och ger en rättvisande bild av kommunalförbundets resultat och ställning.

EY | Assurance | Tax | Transactions | Advisory Om EY

EY är ett världsledande företag inom revision, redovisning, skatt, transaktioner och affärsrådgivning. Våra tjänster och insikter hjälper till att skapa förtroende och hållbar tillväxt på finansmarknader och i ekonomier världen över. För att hålla våra löften till våra intressenter utvecklar vi ledare och medarbetare som arbetar i team över gränserna. Vi vill att allt vi gör ska bidra till att affärsvärlden och arbetslivet fungerar bättre – för våra medarbetare, våra kunder och de samhällen vi verkar i.

EY refererar till den globala organisationen samt kan avse en eller flera medlemsföretag i Ernst & Young Global Limited. Varje medlemsföretag utgör en egen juridisk person. © 2015 Ernst & Young AB. All Rights Reserved.

ey.com/se

Ipwe

PM Göteborgsregionens kommunalförbund 2oi.5

Uppdrag och avgränsningPwC har i uppdrag att biträda revisorerna i Göteborgsregionens kommunalfrirbund(GR) deras granskning av förbundets verksamhet (sakkunnigt biträde). Särskiltbiträde (EY) har upphandlats för granskning av kommunalförbundets räkenskaper.

Uppdragets omfattning har närmre specificerats i lämnad offert till GR. Omfattningoch inriktning i den grundläggande granskningen av förbundet har inte närmrespecificerats av GRvarför uppdraget har genomförts i enlighet med av PwC avlämnadoffert.

Granskningsåtgärder 2ol.5Under året har revisorerna arbetat i enlighet med tidigare års rutin/praxis inom GR.Detta har bland annat inneburit regelbundna överläggningar med förbundsledning,att löpande ta del av protokoll och förbundets internkontrollplan. Särskildöverläggning har skett med förbundsstyrelsen. Verksamhetsinformation har erhållitsfortlöpande.

Revisionens resurser och därmed möjlighet att leva upp till sitt uppdrag i enlighetmed kommunallagens 9 kapitel var varit föremål för särskild prövning och diskussionunder året. Detta har skett i samråd med fullmäktiges presidium.

Revisorerna har upprättat planeringsunderlag för fördjupade granskningsinsatserunder året (risk- och väsentlighetsanalys). Inga fördjupade granskningar har kunnatgenomföras under året till följd av resursbrist. Detta har även kommunicerats tillförbundsstyrels e o ch till fu llmäktiges presidium.

Revisorernas iakttagelser har fortlöpande noterats i minnesanteckningar vilka utgörgrund för revisionens bedömningar nedan.

Iakttagelser och bedömning

Förbundsordningen bedöms ha efterlevts under 2or1. ReglementetJörskolnämnden bedöms ha efterlevts.

a

GR har upprättâd internrontrollplan för zor5. I,orbunoets arbete med intérn

1

o

kontroll bedöms ske på strukturerat sätt.

Ipwc

Mål för verksamheten återfinns bland annat i budget 2cl.5. Uppföljning avverksamheten bedöms ske i förhållande till planerad verksamhet. Styrning avförbundet bedöms därmed ha skett i enligt med av fullmäktige beslutatbudgetdokument. Iakttagelser avseende granskning av årsredovisning för GR ienlighet med god sed har lämnats i särskild PM.

Inga fördjupade revisionsinsatser har genomförts under året

Göteborg den zo februari 2ot6

Fredrik CarlssonCertifierad kommunal revisor

a

o

2

Ärende 13


Dnr: 2015-00100.020


2016-06-14


Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2015


Att föreslå förbundsfullmäktige att besluta att fastställa föreliggande

årsredovisning för GR för år 2015 huvudsakligen innefattande

verksamhetsberättelse, förvaltningsberättelse, resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys.

Att översända årsredovisningen till medlemskommunerna för kännedom.


Till förbundsfullmäktige har förslag till årsredovisning 2015, daterad

2015-03-10 överlämnats.

Omsättningen i GR uppgick under 2015 till 368,5 mkr, varav 43,6 mkr

finansierats genom årsavgifter till GRs verksamhet, 27,4 mkr i

årsavgifter för vidaretransfereringar till andra regionala organisationer

och 297,5 mkr i övriga intäkter.

Bedömningen är att underskottet för 2015 på -551 kkr inte behöver

återställas, då GR har ett tillräckligt stort eget kapital i förhållande till

sitt uppdrag och därmed är väl konsoliderat.

Den sammanställda redovisningen för GR och dotterbolagen visar ett

resultat på 10,8 mkr och en omsättning på 687,0 mkr. För Gryning Vård

AB, där GR äger 54 procent, är resultatet 10,9 mkr. För det helägda

bolaget ISGR AB är resultatet 0,4 mkr.


Helena Söderbäck

/Bo Andersson

Ärende 14


Dnr: 2016-00021.021


2016-06-14


Förslag till rambudget för revision av GR 2017


Förbundsfullmäktiges presidium föreslår förbundsfullmäktige att

fastställa föreliggande förslag till rambudet för revision av GR, varav ett

anslag på 100 tkr för fördjupade granskningar.


Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges

presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och

lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag).

Inför 2017 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till

förbundsfullmäktiges presidium, enligt följande:

- 310 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från

detaljbudget 2016 (exklusive fördjupade granskningar à 80 tkr)

- 600 tkr för att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån

identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per

projekt.

Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande

och finner äskandet om 310 tkr för den grundläggande granskningen

med utgångspunkt från detaljbudget 2016 rimligt. För 2017 föreslås ett

anslag om 100 tkr för fördjupade granskningar.

Förslaget har varit ute på samråd i medlemskommunerna och de

inkomna synpunkterna, som redovisas i bilaga, godkänner förslaget från

fullmäktiges presidium.


Stefan Gustafsson, fullmäktiges ordförande

Elisabet Rothenberg, fullmäktiges vice ordförande

/Gunnel Rydberg


Förslag till rambudget för revision av GR 2017

Bakgrund

Enligt revisionsreglemente för GR ansvarar förbundsfullmäktiges

presidium för beredning av budget till revisorer (inom GR) och

lekmannarevisorer (inom hel- och delägda bolag). För delägda företag

ska presidiet samråda med andra ägare.

Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 svarar fullmäktige

för att revisionen har tillräckliga resurser att genomföra

revisionsuppdraget enligt kommunallagen och god revisionssed.

Granskningen ska vara så omfattande att revisorerna kan avge ett väl

underbyggt uttalande i revisionsberättelsen. Formerna för beredning av

revisorernas budget regleras i revisionsreglementet. Revisorerna svarar

för en väl underbyggd anslagsframställning som tar hänsyn till

uppdragets omfattning och förutsättningar. Revisorerna tar utifrån

lokala förutsättningar aktivt ställning till vad som är tillräcklig

omfattning. Fullmäktige beslutar om revisionens budget, liksom för

övriga verksamheter.

Före 2016 fanns inga fastställda rutiner för budgetberedning för

revisionen inom GR utan den budgetram som fanns till förfogande

inrymdes i den övergripande budgeten för förbundet. Under 2014-2015

uppmärksammade GRs förtroendevalda revisorer behovet av att

definiera rutinerna för revisionens budgetberedning. Diskussioner fördes

med förbundsfullmäktiges presidium kring arbetsformer för revisionen.

Inför 2016 framförde revisorerna för första gången ett äskande till

förbundsfullmäktige om 700 tkr för riktade granskningar, utöver förslag

till budgetram för 2016. Förbundsfullmäktige beslutade i juni 2016 om

en utökning av revisionsbudgeten för 2016 med 80 tkr vilket motsvarar

den uppskattade nivån på revisionsbudgeten för fördjupade gransk-

ningar i anbudsunderlag inför upphandling av revision för mandat-

perioden. Detaljbudget 2016 för revisionen framgår av tabell nedan.


Förslag till detaljbudget 2016 Konto

Budget 2016 Kommentar

Förtroendevalda revisorer

6411 Sociala avg. styrelsearv. -40 008 Sociala avgifter arvoden 33%

Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode -79 635 Fast arvode 15 927 kr/person

Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode -26 600

Förrättningsarvode 7 möten, 5 pers, halvdag (745 kr)

Förtroendevalda revisorer 7131 Styrelsearvode -15 000 Förlorad arbetsinkomst & reseersättning


9410 Tjänster & Produkter internt -4 235 Fika 7 möten 11 personer

Förtroendevalda revisorer 9412 Lokalhyra internt -7 700 Lokal 7 möten

Förtroendevalda revisorer Fördjupade granskningar -80 000 Fördjupade granskningar


Sakkunnigt biträde förvaltning -39 600 Sakkunnigt biträde PWC


Sakkunnigt biträde redovisning -97 100 Auktoriserade revisorer E&Y

-389 878

Äskande av revision 2017

Inför 2017 har revisorerna lämnat in bilagt äskande av budget till

förbundsfullmäktiges presidium. I äskandet poängteras att den

grundläggande basgranskningen av GR inte är tillräcklig för att

revisorerna ska kunna uttala sig i ansvarsfrågan om huruvida

verksamheten skötts på ett tillfredsställande sätt. Det framhålls att

revisionen är en stödjande verksamhet som i förlängningen kan minska

kostnader genom att processer förbättras. Riktade granskningar mot

identifierade risker är nödvändiga för att revisorerna ska kunna uttala

sig i enlighet med SKLs riktlinjer i God revisionssed i kommunal

verksamhet. Med stöd av PWC och E&Y har revisorerna inför 2017

genomfört en risk- och väsentlighetsanalys samt där identifierat ett

flertal riskområden där riktade granskningar är angelägna. Dessa

framgår av bilagan.

Mot bakgrund av ovanstående beskrivning äskar GRs förtroendevalda

revisorer revisionsbudget för 2017 enligt följande:

- 310 tkr för den grundläggande granskningen med utgångspunkt från

detaljbudget 2016 (exklusive fördjupade granskningar à 80 tkr)

- 600 tkr för att genomföra 4-6 riktade granskningar utifrån

identifierade riskområden, à en uppskattad kostnad på 150 tkr per

projekt.

Sammanlagt äskande av revisionsbudget för 2017 blir därmed 910 tkr.

http://skl.se/demokratiledningstyrning/revision/godrevisionssed.386.html

http://skl.se/demokratiledningstyrning/revision/godrevisionssed.386.html


Förbundsfullmäktiges presidiums kommentarer samt förslag till

beslut angående rambudget för revision 2017

Förbundsfullmäktiges presidium har berett revisorernas budgetäskande

och kommenterar enligt nedan.

Det är positivt att rutiner för revision tydliggörs och stärks samt att

budgetberedningen blir tydliggjord och sker utifrån fullmäktiges

uppdrag. Det är också bra att en riskanalys gjorts och att riskområden

för fördjupade granskningar identifierats.

Jämförelser med andra kommunförbund

Inför beredningen av revisionsbudget för GR, som nu görs för första

gången, har jämförelser gjorts med ett par andra kommunförbund som

lämnar följande information:

Kommunförbundet Skåne: Kommunförbundet Skåne har inte budgeterat

något specifikt för fördjupade granskningar. För 2014 hade

kommunförbundet Skåne en total kostnad för revisionen med 335 tkr.

Här ingår förutom kostnaden för det årliga avtalet även tillägg för

rådgivnings- och konsulttjänster samt arvode till de förtroendevalda

revisorerna. Detta motsvarar ungefär den budget som har avsatts för

revision (350 tkr).

Kommunförbundet Stockholms Län (KSL): Kommunförbundet har ingen

specificerad budget för revision. Kontinuerliga möten sker där

förbundsdirektören föredrar årets verksamhet och viktiga händelser.

Tertialuppföljningarna delges både styrelse och revisorer. Vid

bokslutsrevisionen kan de förtroendevalda revisorerna ibland ålägga

yrkesrevisorerna att extra granska något specifikt kostnadsslag och får

då sedan en redogörelse för hur det har sett ut.

Avstämning med Sveriges kommuner och landsting

En avstämning har även gjort med SKL (Sveriges kommuner och

landsting) kring principer för revision av kommunalförbund och

sammanfattningsvis kan sägas följande:

Grundfrågan är: vad behöver revisorerna veta för att kunna göra en

ändamålsenlig granskning. Ser vi på utfallet för hela kommunkollektivet

nationellt ligger revisionsdelen på ca 0,9 promille. Ser vi på utfallet bara

för de mindre kommunerna blir andelen revision högre, ca 1,2 promille.

Ju mindre organisation, desto större andel till revision. Det finns inga

särskilda studier gjorda på kommunalförbund utan GR kan betraktas

som en mindre kommun i det här fallet, även om vårt uppdrag skiljer sig

från en kommun på olika sätt.


GR har under 2015 inte haft någon tydliggjord budget för den

grundläggande granskningen och ingen alls för fördjupad granskning.

För 2016 är budgeten nu tydliggjord och summan 80 tkr för fördjupade

granskningar är beslutad. Det är svårt att höja anslagen för mycket på

en gång utan kanske mer realistiskt att höja steg för steg, över tid.

Efterhand kan den stegvisa utvecklingen och hur revisorerna förvaltar

tilldelade medel utvärderas.

Kommentarer från förbundsfullmäktiges presidium

Presidiet finner äskandet om 310 tkr för den grundläggande

granskningen med utgångspunkt från detaljbudget 2016 rimligt. Vad

gäller den fördjupade granskningen bedömer förbundsfullmäktiges

presidium, mot bakgrund av ovanstående, att revisorernas äskande i

dagsläget inte kan tillmötesgås med hänsyn tagen till nuvarande

budgetnivå för revision och nivån på medlemskommunernas avgift till

GR samt att GRs verksamhet inte ska bli lidande av en alltför kraftig

höjning av revisionsanslaget.

Förbundsfullmäktiges presidium föreslår för 2017 ett anslag om 100 tkr

för fördjupade granskningar. Inför budget 2018 kommer

förbundsfullmäktiges presidium att initiera en diskussion med

förbundsstyrelsen kring nivån på revisionsbudgeten inom GR. Under

2016 och 2017 finns också möjlighet för fullmäktiges presidium att

utvärdera den stegvisa utvecklingen av revisionen och hur revisorerna

förvaltar de tilldelade medlen.


2016-05-09

Gunnel Rydberg

Sammanfattning av inkomna synpunkter från kommunerna på

rambudget för revision 2017

Ale kommun

Ingen kommentar lämnad.

Alingsås kommun


Göteborgs stad

Budget för GRs revisorer tillstyrks. (KS)

Härryda kommun

Lämnar inga synpunkter på förslag till rambudget för revision 2017.

(KS)

Kungsbacka kommun

Har inget att erinra mot förslag till rambudget för revision 2017. (KS)

Kungälvs kommun


Lerums kommun

Kommunen bedömer förslaget till revisionsbudget som rimligt och att

behov av ökade resurser bör diskuteras i de former som föreslås. (KS)

Lilla Edets kommun

Kommunen har inget att erinra mot förslag till rambudget för revisionen

2017. (KS)

Mölndals stad

Mölndals stad delar förbundsfullmäktiges presidiums uppfattning att

revisionen tilldelas 310 tkr för grundläggande granskningar, och 100 tkr

för fördjupade granskningar, således totalt 410 tkr. (KS)

Partille kommun

Kommunen ställer sig bakom förbundsfullmäktiges presidiums uttalande

om ett anslag på 100 tkr för fördjupade granskningar samt dess förslag

att initiera en diskussion om budgetens storlek inför budget 2018. (KS)


2016-05-09

Gunnel Rydberg

Stenungsunds kommun

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att man ställer

sig bakom förbundsfullmäktiges presidiums förslag till rambudget för

revisionen 2017. (KS)

Tjörns kommun

Kommunen ställer sig bakom förslaget revisionsbudget för år

2017. (KS).

Öckerö kommun

Kommunen ställer sig bakom förslaget. (KS).

Ärende 15


Dnr: 2016-00021.021


2016-06-14


Förslag till verksamhetsinriktning för GR år 2017-

2019 samt budget 2017


Förbundsfullmäktige föreslås fastställa föreliggande

verksamhetsinriktning för år 2017-2019 samt budget 2017.

Förbundsfullmäktige föreslås fastställa kommunernas avgift till GR för år

2017 till 74,11 kr per invånare, med fördelning på kommunerna i

förhållande till befolkningsunderlaget per 2015-12-31.


Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2016-02-12 att översända

förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2017-2019 till

medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2016-04-

01. Förslaget innebär en oförändrad avgiftsnivå om totalt 74,11

kr/invånare och år, baserat på befolkningsmängden per 2015-12-31.

Förbundsstyrelsen beslöt även i februari att översända förslag till

revisionsbudget för GR år 2017 till medlemskommunerna med

hemställan om synpunkter senast 2016-04-01. Kommunernas

synpunkter på revisionsbudget ingår även i bifogade

samrådsredogörelse. Förslag till revisionsbudget går direkt till

förbundsfullmäktige för beslut, då detta bereds av förbundsfullmäktiges

presidium.

Alla kommuner har inkommit med svar och tillstyrker förslag till budget.

Några kommuner lämnar synpunkter, som sammanfattas i bilaga. GR

har gjort ett förtydligande vad gäller utvecklingen av årsavgiften från

medlemskommunerna över tid, se sidan 28. GR har även gjort en

korrigering på samma sida vad gäller ägandet av Göteborg & Co

Träffpunkt AB.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-05-13

Just:

Utdrag ur protokoll (§ 131) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 13 maj 2016 i Öckerö kommun

§ 131 Dnr: 2016-00021.021

Förslag till verksamhetsinriktning för GR år 2017-2019 samt

budget 2017

Förbundsstyrelsen beslöt vid sammanträde 2016-02-12 att översända

förslag till verksamhetsinriktning och budget för GR år 2017-2019 till

medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast 2016-04-

01.

Förbundsstyrelsen beslöt även i februari att översända förslag till

revisionsbudget för GR år 2017 till medlemskommunerna med

hemställan om synpunkter senast 2016-04-01.

Kommunernas synpunkter på revisionsbudget ingår i bifogade

samrådsredogörelse. Förslag till revisionsbudget går direkt till

förbundsfullmäktige för beslut, då detta bereds av förbundsfullmäktiges

presidium.

13 kommuner har inkommit med svar. De yttranden som inkommit

tillstyrker förslag till budget. Några kommuner lämnar synpunkter, som

sammanfattas i bilaga.

Beslut






Kommunernas synpunkter på samrådsunderlaget överlämnas till GRs

politiska styrgrupper för bedömning av vidare hantering inom ramen för

arbetet med verksamhetsplan 2017.


Protokoll

Förbundsstyrelsen

2016-05-13

Just:

Vid protokollet

Gunnel Rydberg

Justeras:

Jonas Ransgård Dennis Jeryd


kommuns anslagstavla i juni 2016.



2016-05-09

Gunnel Rydberg

Sammanfattning av samt kommentarer till medlemskommunernas yttranden i

budgetsamrådet inför 2017

Sammanfattning av inkomna synpunkter från kommunerna på

verksamhetsinriktning 2017-2019 samt budget 2017

Ale kommun

Kommunstyrelsen ställer sig bakom förslaget.

Alingsås kommun

Förslag till verksamhetsinriktning 2017-2019 samt budget 2017 för GR

godkänns, med tillägget att GR aktivt ska verka för att inom ramen för

GR finna fler samordnings- och samverkansområden inom GR-

kommunerna (KS).

Göteborgs stad

Staden påpekar att regional samverkan kan tydliggöras och stärkas

ytterligare vad gäller mottagandet av flyktingar, med fokus på bl.a.

omvärldsbevakning och analys av migration, bostadsförsörjning och

arbetslivsfrågor liksom forskning kring ensamkommande barns

etablering i Göteborgsregionen. (KS)

Härryda kommun

Lämnar inga synpunkter på till verksamhetsinriktning 2017-2019 och

budget 2017. (KS)

Kungsbacka kommun

Har inget att erinra mot förslag till verksamhetsinriktning 2017-2019

och budget 2017. (KS)

Kungälvs kommun

Kommunen lämnar inga synpunkter på förslag till

verksamhetsinriktning 2017-2019 samt budget 2017 för GR

(KS)

Lerums kommun

Kommunen bedömer att förslaget till väsentliga delar är väl formulerat

med bra innehåll men lämnar synpunkter på bland annat betydelsen av

att samverka i vuxenutbildningsfrågor, bostadsbyggande,


2016-05-09

Gunnel Rydberg

boendeplanering och infrastruktur. Kommunen vill också att

jämställdhetsperspektivet förtydligas liksom att kurs- och

konferensavgifter hålls nere. (KS)

Lilla Edets kommun

Kommunen har inget att erinra mot förslag till verksamhetsinriktning

och budget men menar att GR bör jobba mer med demokratifrågan.

(KS)

Mölndals stad

Kommunstyrelsen tillstyrker samrådsunderlag för verksamhetsinriktning

2017-2019, samt budget 2017, med följande tilläggsförslag på sidan 19

i dokumentet verksamhetsinriktning 2017-2019; K2020 är ett

kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som numera också ingår i

Västra Götalandsregionens Trafikförsörjningsprogram. (KS)

Partille kommun

Kommunen har inget att erinra mot förslag till verksamhetsinriktning

2017-2019 samt budget 2017 för GR (KS).

Stenungsunds kommun

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att man ställer

sig bakom förslag till verksamhetsinriktning 2017-2019 samt budget

2017 för GR. (KS)

Tjörns kommun

Kommunen ställer sig bakom förslag till verksamhetsinriktning

och budget för GR 2017-2019 (KS)

Öckerö kommun

Kommunen ställer sig bakom förslaget (KS).

Ärende 16


Dnr: 2014-00230.011


2016-06-14


Fastställande av reviderad förbundsordning för GR vad gäller ändamålsparagrafen 3 avseende ”Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå”.


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att fastställa förslaget till

förtydligande i förbundsordningen under ändamålsparagrafen 3, punkt

2, se markering: ”Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på

delregional nivå”.


Förbundsstyrelsen uppdrog i december 2014 åt förbundsdirektören att

initiera en utredning där GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänst-

samt hälso- och sjukvårdsfrågor skulle klargöras. 2015-09-18 ställde sig

förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats och gav förbunds-

direktören i uppdrag att ta fram ett förslag till hur uppdraget skulle

kunna förtydligas. 2016-02-12 beslutade förbundsstyrelsen att för egen

del ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med

förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av

kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på

delregional nivå samt rekommendera medlemskommunerna att ställa

sig bakom förslaget. Medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar

rekommenderades godkänna ett förtydligande i förbundsordningen

under ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering: ”Social välfärd

inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå”.

Samtliga fullmäktigeförsamlingar har ställt sig bakom förslaget. Fyra

kommuner har fattat beslut med särskilda tillägg som i två fall rör

invändningar mot eventuellt inrättande av ett nätverk för hälso- och

sjukvårdsfrågor på GR och i tre fall handlar om att strukturen för GR i

förhållande till VästKom samt Västkom/vårdsamverkan behöver vara

klarlagd. Frågorna är till stor del belysta i den utredning som genom-

förts. De inkomna synpunkterna bildar viktiga utgångspunkter för

den fortsatta dialogen där samtliga kommuner deltar i att utveckla

arbetsformerna.


Helena Söderbäck

/Cecilia Bokenstrand, Elisabeth Beijer


Bilagor:

- Tjänsteskrivelse 2015-11-22- Förslag till förtydligat uppdrag för

GR när det kommer till samordning av kommunernas

gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på

delregional nivå (inklusive utredningen om omfattningen av

Göteborgsregionens kommunalförbunds uppdrag inom det sociala

området ”Uppdraget som försvann”)

- Protokollsutdrag § 104, förbundsstyrelsen 2016-02-12.

- Nu gällande förbundsordning för GR.

- Förslag till reviderad förbundsordning för GR.


Fastställande av reviderad förbundsordning för GR vad gäller ändamålsparagrafen 3 avseende ”Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional

nivå”.

Bakgrund och syfte

Förbundsstyrelsen gav i december 2014 förbundsdirektören i uppdrag

att initiera en utredning där GRs roll och uppdrag som stöd i

socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsfrågor skulle klargöras. Den 18

september 2015 ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens

slutsats och gav förbundsdirektören i uppdrag att ta fram ett förslag till

hur uppdraget skulle kunna förtydligas.

Förslaget redovisas i tjänsteskrivelse daterad 22 november 2015.

Förbundsstyrelsen beslutade 12 februari 2016, i överensstämmelse med

förslaget, att för egen del ställa sig bakom att GR får uppdraget att

arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till

samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och

sjukvårdsfrågor på delregional nivå samt att rekommendera

medlemskommunerna att ställa sig bakom förslaget.

Vidare beslutade förbundsstyrelsen att rekommendera

medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ett


2, se markering; ”Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på

delregional nivå”.

Förbundsstyrelsen beslutade också att föreslå GRs förbundsfullmäktige

att vid sitt sammanträde den 14 juni fastställa ovan nämnda

förtydligande i förbundsordningen, under förutsättning att det godkänns

av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Nuvarande och föreslagen lydelse i förbundsordningen

Nuvarande lydelse är:

”2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:

• Arbetsmarknad

• Miljö och samhällsbyggnad

• Social välfärd

• Utbildning

• Näringsliv

Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka

inom andra områden.”


Föreslagen lydelse är:

”2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:

• Arbetsmarknad


• Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå

• Utbildning

• Näringsliv

Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka

inom andra områden.”

Svar från kommunerna

Samtliga 13 medlemskommuners fullmäktigeförsamlingar har ställt sig

bakom/tillstyrkt förslaget från förbundsstyrelsen.

Fyra kommuner har fattat beslut med särskilda tillägg:

Göteborgs Stad 2016-05-12

1. Reviderad förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund

tillstyrks under förutsättning att samordningsuppdraget koordineras med

VästKom.

2. Göteborgsregionens kommunalförbunds förslag om att godkänna ett


2, se markering: ”Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på

delregional nivå” tillstyrks under förutsättning att uppdraget

koordineras med VästKom.

3. Göteborgsregionens kommunalförbunds förslag att skapa ett nytt

nätverk för tjänstemän ansvariga för hälso- och sjukvårdsfrågor

avstyrks.

Tjörns kommun 2016-09-19 och Kungälvs kommun 2016-05-19

1. Tillstyrker förslaget från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

om reviderad förbundsordning under förutsättning att organiseringen av

strukturer mellan SIMBA, GR och Västkom förtydligas, inkluderat hur

GRs uppdrag ska tolkas och utföras.

2. Tillstyrker förslaget från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR)

om att godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under

ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; ”Social välfärd inklusive

hälso- och sjukvård på delregional nivå” när förutsättningarna ovan

är uppfyllda.

Kungälvs kommun 2016-05-19


Utöver ovan nämnda ställer sig kommunfullmäktige bakom följande

yttrande:

SIMBA är väl anpassat efter sitt uppdrag och har en dokumenterad lång

erfarenhet av samverkan med goda resultat. Närhet medför att SIMBA-

kommunerna också har en väl fungerande och etablerade

mellankommunala samverkansstrukturer, vilket gynnar kommunernas

invånare.

Oavsett GRs förnyade uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor kommer

SIMBA att fortsätta sitt operativa arbete i samverkan. Vi vill starkt

trycka på vikten av att detta arbete får fortsätta på den inslagna vägen

och att GR kan berika denna samverkansform.

Stenungsunds kommun 2016-04-25

Kommunfullmäktige beslutar att ställa sig bakom att GR får uppdraget

att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR beträffande

samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och

sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Kommunfullmäktige beslutar att godkänna ett förtydligande i GRs

förbundsordning under ändamålsparagrafen 3, punkt 2 ”Social välfärd

inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå”.

Kommunfullmäktige beslutar att till GR påtala att GR förutsätts se över

befintliga nätverk innan man tar ställning till att nya nätverk behövs för

att hantera samordning av kommunernas gemensamma agerande i

hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Kommentarer

Här kommenteras tilläggen i besluten från de fyra kommunerna. Den

utredning som genomfördes och som ligger till grund för förslaget har till

stor del behandlat dessa frågor.

GR i förhållande till VästKom

Genom att GR får ett förtydligat uppdrag kan GR fullt ut påverka och

bemyndiga VästKom att representera medlemskommunerna i hälso- och

sjukvårdsfrågor. VästKom agerar när samtliga 49 kommuner genom

sina kommunalförbund är överens om att hantera frågor som part i

förhållande till Västra Götalandsregionen (VGR). Sådana frågor rör ofta

avtal och överenskommelser. Förslaget innebär att GR har en beredande

roll i förhållande till VästKom. Genom ändringen får GR samma ställning

som övriga kommunalförbund i länet vilket underlättar samspelet inom

länet i förhållande till VästKom. Den föreslagna ändringen i

förbundsordningen gör således förhållandet mellan GR och VästKom

tydligare i sig.


Partsfrågorna hanteras i huvudmannaledet. På tjänstemannanivå sker

detta genom den så kallade socialhandläggargruppen och

kommunalförbundsdirektörernas möte tillsammans med VästKom

(VGK). På den politiska sidan sker den politiska dialogen genom

VästKoms styrelse med presidierna från respektive kommunalförbunds

styrelse. Hur den politiska förankringen av partsfrågorna kan utvecklas

med sociala styrgruppen som beredande organ i GR för hälso- och

sjukvårdsfrågor behöver klargöras i en fortsatt dialog tillsammans med

medlemskommunerna.

I förslaget ligger vidare att när kommunalförbunden genom VästKom-

samarbetet möter VGR i hälso- och sjukvårdsfrågor ska GRs

medlemskommuner representeras av GR tillsammans med Göteborgs

Stad. Detta motiveras inte bara av stadens storlek utan också av den

nya nämndstrukturen inom VGR med Göteborgs hälso- och

sjukvårdsnämnd respektive Västra hälso- och sjukvårdsnämnden.

GR i förhållande till vårdsamverkan

GR och de delregionala vårdsamverkansgrupperingarna har olika

uppdrag, det ena rör partsfrågor på en strategisk nivå och det andra att

åstadkomma vårdsamverkan i en mer operativ och nära kontext. Både

GR och vårdsamverkansgrupperingarna har däremot i uppdrag att

främja en gynnsam utveckling med brukare och patienter i centrum.

Därför behöver kommunikationen mellan GR och

vårdsamverkansgrupperingarna fungera väl och berika varandra. Hur

arbetssätten kan utvecklas för att strukturerna ska stärka såväl

kommunernas som vårdsamverkansgrupperingarnas engagemang för

att lösa dagens och framtidens utmaningar är frågor som behöver

involvera samtliga medlemskommuner. Här spelar socialchefsnätverket

på GR en strategisk roll på tjänstemannanivå och detta samtal kommer

att föras med start hösten 2016 såvida fullmäktige fattar beslut om

föreslagen revidering av förbundsordningen.

Kopplingen mellan GR och vårdsamverkan har också att göra med ett

förslag på förändrade strukturer för länet. Förslaget innebär att ett

tjänstemannaorgan, ”Vårdsamverkan Västra Götaland”, som ska

hantera samverkansfrågor för kommunerna och VGR inom hälso- och

sjukvårdsområdet bildas. Den nuvarande gruppen för ledning i

samverkan (LiSa-gruppen) avvecklas enligt förslaget. ”Vårdsamverkan

Västra Götaland” förstärker och tydliggör vårdsamverkansarbetets roll.

Det finns inget i förslaget om ett förtydligat uppdrag för GR som

påverkar villkoren för ”Vårdsamverkan Västra Götaland”.

Nätverk

Ett av förslagen i tjänsteskrivelsen 2015-11-22 var att

medlemskommunerna som en konsekvens av ett förtydligat uppdrag


skulle ge GR i uppdrag att skapa ett nytt nätverk för tjänstemän som är

ansvariga för hälso- och sjukvårdsfrågor. Nätverket skulle ha fokus på

hälso- och sjukvårdsfrågor. Redan idag finns chefsnätverk på GR som

har frågor som rör hälso- och sjukvård på sin agenda: nätverk för

socialchefer, äldre- och hälso- och sjukvårdschefer,

funktionshinderchefer och individ- och familjeomsorgschefer.

Det behöver ske en dialog om hur arbetsformerna bör se ut för att GR

ska kunna hantera uppdraget på bästa sätt. Socialchefsnätverket

kommer att utgöra den arena där samtalet om arbetsformerna främst

kommer att föras och frågan avgöras. Det finns flera tänkbara

möjligheter i förhållande till befintliga nätverk och hur särskilt relevanta

yrkesgrupper som exempelvis medicinskt ansvariga sjuksköterskor

(MAS) och medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR) kan involveras.


Protokoll Förbundsstyrelsen

2016-02-12

Just:

Utdrag ur protokoll (§ 104) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 12 februari 2016 i Alingsås kommun

§ 104 Dnr: 2014-00230.011 Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Förbundsstyrelsen uppdrog i december 2014 åt förbundsdirektören att initiera en utredning där GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänst- samt hälso- och sjukvårdsfrågor kunde klargöras. 2015-09-18 ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GRs uppdrag bör förtydligas och uppdrog åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till hur ett förtydligat uppdrag att samordna medlemskommunernas gemen-samma agerande i hälso- och sjukvårdfrågor skulle kunna utformas.

Vid förbundsstyrelsens sammanträde 2015-12-11 presenterades förslaget som ett informationsärende, för att ge möjlighet att informera KS-presidierna om GRs tidplan. Förbundsstyrelsen bekräftade genomförandet av ett seminarium kring hälso- och sjukvårdsfrågor för berörda politiker och tjänstemän 2016-02-05 samt beslöt att KS-presidierna ska informeras om GRs tidplan inför beslut i förbundsstyrelsen 2016-02-12.


Att för egen del ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Att rekommendera medlemskommunerna att ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Att rekommendera medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; ”Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå”.


Protokoll Förbundsstyrelsen

2016-02-12

Just:

Att föreslå GRs förbundsfullmäktige att vid sitt sammanträde 2016-06-14 fastställa ovan nämnda förtydligande i förbundsordningen, under förutsättning att det godkänns av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Att kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast 2016-04-30. Att denna protokollsparagraf justeras omedelbart.

Vid protokollet Gunnel Rydberg

Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i februari 2016. Rätt utdraget intygar:


Dnr: 14-230.011Styrelseärende 8

2016-02-12

Till förbundsstyrelsen

Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Förbundsstyrelsen uppdrog i december 2014 åt förbundsdirektören attinitiera en utredning där GR:s roll och uppdrag som stöd i socialtjänst-samt hälso- och sjukvårdsfrågor kunde klargöras. I denna utredningkonstaterades bland annat att behov fanns av att förtydliga GR:s uppdrag inom ramen för VästKom-samarbetet.

Den 18 september 2015 ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GR:s uppdrag bör förtydligas och uppdrog åt förbundsdirektören att ta fram ett förslag till hur ett förtydligat uppdrag att samordna medlemskommunernas gemensamma agerande i hälso-och sjukvårdfrågor skulle kunna utformas.

Det framtagna förslaget innehåller följande fyra förändringar i GR:s arbetssätt och styrdokument: 1) medlemskommunerna använder sociala styrgruppen som arena för delregional mellankommunal politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor, 2) medlemskommunerna ger GR möjlighet att anställa en planeringsledare för hälso- och sjukvårdfrågor, 3) medlemskommunerna ger GR i uppdrag att skapa ett nytt nätverk för tjänstemän ansvariga för hälso- och sjukvårdsfrågor och 4) medlemskommunerna godkänner ett tillägg till förbundsordningendär ”hälso- och sjukvård på delregional nivå” läggs tillsamordningsområdet Social välfärd i 3 §.

Vid förbundsstyrelsens sammanträde 2015-12-11 presenteradesförslaget som ett informationsärende, för att ge möjlighet att informera KS-presidierna om GRs tidplan. Förbundsstyrelsen bekräftade genomförandet av ett seminarium kring hälso- och sjukvårdsfrågor för berörda politiker och tjänstemän 2016-02-05 samt beslöt att KS-presidierna ska informeras om GRs tidplan inför beslut iförbundsstyrelsen 2016-02-12.



Att för egen del ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Att rekommendera medlemskommunerna att ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Att rekommendera medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; ”Social välfärd inklusivehälso- och sjukvård på delregional nivå”.

Att föreslå GRs förbundsfullmäktige att vid sitt sammanträde 2016-06-14 fastställa ovan nämnda förtydligande i förbundsordningen, under förutsättning att det godkänns av medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar.

Att kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast 2016-04-30.

Att denna protokollsparagraf justeras omedelbart.


Helena Söderbäck

/Cecilia Bokenstrand, Cornelia Björk


Tjänsteskrivelse2015-11-22

Cornelia Björk

Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Hälso- och sjukvårdsinsatser - en framtida utmaning för kommunerna

På Sveriges kommuner åligger det att tillhandahålla sina invånare en god hälso- och sjukvård. I Västra Götaland är det således inte enbart Västra Götalandsregionen som är ansvarig för hälso- och sjukvården, utan länets 49 kommuner har också de ett stort ansvar. I diskussioner om framtidens hälso- och sjukvård är det därför av stor vikt att kommunala företrädare finns med.

Vidare finns anledning att tro att behovet av resurser för att axla detta ansvar kommer att vara större i framtiden än vad det är idag. Två faktorer lyfts ofta fram som orsaken till denna kostnadsökning, dels den demografiska utvecklingen, dels teknikutvecklingen inom vården.1

Den demografiska utvecklingen handlar om att den stora generation av personer födda på fyrtiotalet snart kommer nå en ålder då de blir alltmer vårdkrävande. Samtidigt sjunker andelen i arbetsför ålder som ska betala för den kostnadsökning som förväntas följa av en mer vårdkrävande befolkning. Detta sägs komma att skapa ekonomiska påfrestningar för samhället. Teknikutveckling handlar om att vården av alltfler patienter, trots komplicerade vårdbehov, kan ske i hemmiljön. Att fler vårdas i hemmet kan vara en stor vinst för individerna, men det innebär också ökade krav på kommunerna att leva upp till sitt ansvar.

I Göteborgsregionen pågår på flera håll ett viktigt och framgångsrikt arbete för att kunna möta dessa utmaningar. Vissa kommuner har en etablerad plattform för att både på politisk nivå och på tjänstemannanivå kunna arbeta samordnat med frågorna. Men delregionens kommuner har kommit olika långt i sitt arbete. Eftersom framtida utmaningar kan komma att innebära kostnadsökningar, och därmed skapa behov av tuffare prioriteringar, bedöms det vara av särskild vikt att medlemskommunernas ansvariga politiker är

1 Framtidens utmaning – Välfärdens långsiktiga finansiering, Programberedningen för välfärdsfinansiering, Sveriges kommuner och landsting (2010)


involverade i samtalet om hur dessa utmaningar ska mötas. Här finns idag utrymme för förbättringar.

Eftersom GR för närvarande inte uppfattas ha ett samordningsuppdraginom hälso- och sjukvårdsfrågor kan inte kommunalförbundets arenor användas fullt ut för att stötta medlemmarna i detta viktiga arbete. Syftet med föreliggande beslutsunderlag är att erbjuda kommunerna en sådan arena. Det som här föreslås skulle, givet att beslut fattas, inte revolutionera arbetet, men det skulle innebära att kommunerna, precis som när det gäller andra viktiga samhällsfrågor kan använda sitt kommunalförbund för att driva sakfrågor inom hälso- och sjukvård framåt och samordnat möta en viktig utmaning.

Ett glapp i strukturen för samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor

Under 2015 genomfördes en utredning av vilket uppdrag GR har när det kommer till kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen i dessa frågor2. I utredningen konstateras att GR en gång i tiden gavs ett formellt uppdrag att samordna kommunerna i frågor som rör gränssnittet till Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsorganisation, men att detta uppdrag aldrig fullt ut lyftes in i organisationen. Idag finns en uppfattning att GR har uppdrag när det gäller kompetensutveckling och FoU-stöd för den kommunala vård/omsorgen och angränsande hälso- och sjukvård, men att uppdrag saknas när det gäller samordning av det gemensamma agerandet inom ramen för VästKom-samarbetet.

Att det saknas en aktör med ett samordnande uppdrag på delregional nivå skapar enligt utredaren problem. Vårdsamverkansstrukturerna, som på lokal nivå i de konkreta verksamheterna arbetar tillsammans med Västra Götalandsregionen med att förbättra vårdkedjorna, har utvecklats frikopplade från kommunalförbundet. Samtidigt har kommunalförbundet som en av fyra medlemmar i VästKom på den regionövergripande nivån ett uppdrag att utgöra ett av fyra ben i den struktur som finns för att möta Västra Götalandsregionen. Uppfattningen att GR saknar mandat att samordna medlemskommunerna har gjort att speciallösningar krävts för att lappa ihop den regionövergripande logiken (dvs. kommunalförbundslogiken) med den lokala logiken (dvs. vårdsamverkanslogiken).

Speciallösningarna har lett till ojämlika villkor för GR:s medlemskommuner i den regionövergripande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vissa kommuner har idag en direkt tillgång till de

2 Dnr: 14-230.011


regionövergripande diskussionerna medan andra kommuner istället saknar fungerande kanaler för förankring och dialog.

Den 18/9 2015 ställde sig förbundsstyrelsen bakom utredningens slutsats att GR:s uppdrag bör förtydligas och gav förbundsdirektören i uppgift att ta fram förslag på hur ett sådant uppdrag skulle formuleras. I detta underlag beskrivs detta förslag.

Om behovet av ett tydliggörande

Såsom gjordes tydligt i utredningen har GR:s medlemskommuner olika behov av en delregional aktör som samordnar dem i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vissa uttrycker att behov finns och andra uttrycker att de inte har behov av en sådan samordnande aktör. Man skulle kunna argumentera att det därmed inte är en fråga för GR att hantera. Anledningen till att frågan ändå utreds och att medlemskommunerna ombeds ta ställning till GR:s uppdrag är att kommunalförbundet utgör en av fyra medlemmar i samarbetsorganisationen VästKom. Om GR inte har medlemskommunernas uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor, och bära in frågor i det regionövergripande samarbetet, blir det svårare för VästKom-samarbetet att fungera. Om GR:s medlemskommuner inte bemyndigar GR att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor blir det svårt för GR att bemyndiga VästKom att verka för medlemskommuneras intressen i mötet med Västra Götalandsregionen. Ett ställningstagande ifråga om GR:s roll i VästKom-samarbetet när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor är således nödvändigt.

Detta har gjorts

Under framtagandet av förslaget har undertecknad mött sammanlagt elva politiska företrädare från åtta av GR:s medlemskommuner samt en politisk representant för vårdsamverkan i SIMBA-området. Förutom dessa möten har även möten genomförts med politiska företrädare för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd samt en politisk representant för hälso- och sjukvårdsstyrelsen.3 Syftet med dessa möten har varit att föra samtal med utgångspunkt i utredningens slutsatser och ge möjlighet för politikerna att framföra sina tankar om ett eventuellt uppdrag för GR att samordna kommunernas gemensamma agerande. Parallellt med möten med de politiska företrädarna har också dialog förts med tjänstemannaorganisationerna i vårdsamverkansstrukturerna, VästKom och Göteborgs Stad.

3 Ett möte med ordförande i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden var inplanerat med fick i sista stund ställas in.


Med utgångspunkt i dessa samtal har ett förslag utarbetats som ger GR uppdraget att samordna kommunernas gemensamma agerande i hälso-och sjukvårdsfrågor inom ramen för VästKom-samarbetet. Nedan tydliggörs vilka konsekvenser detta förslag bär med sig.

Om nuvarande situation

Som belystes i utredningen är den aktuella delregionen komplex med stora skillnader i storlek mellan de ingående kommunerna och kommunernas engagemang i vårdsamverkansstrukturerna ser olika ut. Långt ifrån alla medlemskommuner ingår i en vårdsamverkan som både på politisk och tjänstemannanivå är etablerad och välfungerande. De genomförda mötena med politiska representanter har gjort detta än mer tydligt. I syfte att ge en kort beskrivning av nuvarande situation redovisas nedan hur GR:s medlemskommuner ingår i vårdsamverkansstrukturerna och hur dessa förhåller sig till Västra Götalandsregionens nya struktur för hälso- och sjukvårdsnämnder.

Kommuner som ingår i Västra hälso- och sjukvårdsnämnden

Om vi undantar Kungsbacka och Göteborgs stad så tillhör alla GR-kommuner idag Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Dessa elva kommuner bildar dock ingen gemensam vårdsamverkansstruktur utan ingår i olika sammanhang vilka beskrivs nedan.

Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn (SIMBA)Dessa fyra GR-kommuner ingår i samverkan i Södra Bohuslän och Ale (SIMBA). I SIMBA-området finns en sedan flera decennier lång samverkan på både den politiska nivån och bland tjänstemännen. Många av de politiker som undertecknad mött lyfter fram SIMBA-kommunernas samarbete som välfungerande och det framhålls som ett modellsamarbete för andra att ta efter. De ingående parterna gör många gånger tydligt att de är måna om att bevara denna samverkan. Kommunerna representeras i den politiska samrådsgruppen av presidierna i socialnämnderna (eller motsvarande) och på tjänstemannanivå finns tre utvecklingsgrupper inom områdena psykiatri, barn och unga samt äldre. Vidare finns också närområdesgrupper i varje kommun.

Härryda, Mölndal, Partille och ÖckeröDessa fyra GR-kommuner ingår idag i vårdsamverkan på tjänstemannanivå tillsammans med Göteborgs stad (Kommun och sjukvård i samverkan – Göteborgsområdet). Dock finns idag ingen fungerande arena för politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågorna. Innevarande mandatperiod har i skrivande stund ingen politisk grupp utsetts och under den förra mandatperioden


beskrivs den då utsedda politiska grupperingen ha varit relativt inaktiv. På tjänstemannanivå finns en ledningsgrupp utsedd (LGS) och under den arbetar fyra temagrupper med områdena äldre, psykiatri, funktionshinder samt barn och unga. Vidare finns 13 stycken närvårdssamverkansgrupper som samverkar inom ett mindre geografiskt område, exempelvis Angered eller Mölndal.

Alingsås, Lerum och Lilla EdetDessa tre GR-kommuner grupperas här tillsammans eftersom alla ingår eller har ingått i vårdsamverkanstrukturer i andra kommunalförbundsområden och därmed enligt strukturen som finns på plats har eller har haft en form av tillhörighet enligt VästKom-samarbetets logik (via GR in i det regionövergripande samtalet) och en annan tillhörighet enligt vårdsamverkanslogiken (med kommuner som ingår i ett annat kommunalförbund). Dessa tre kommuner har inte haft samma möjlighet som övriga kommuner i Göteborgsregionen att lyfta frågor från lokal nivå till den regionövergripande nivån inom VästKom-samarbetet så länge som GR saknat uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor. Lilla Edet har löst detta genom att också ingå i Fyrbodals kommunalförbund och delta i de nätverk som där tillhandhålls för att diskutera hälso- och sjukvårdsfrågorna. För Alingsås och Lerum har förutsättningarna nyligen ändrats. Dessa kommuner ingår inte längre i vårdsamverkan i Södra Älvsborg utan har istället påbörjat ett arbete med att etablera en ny vårdsamverkansstruktur.

Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd

Göteborgs stadDå återstår endast en kommun som samtidigt är den överlägset största. Det tål att upprepas att Göteborgs stad är, när det gäller den kommunala hälso- och sjukvårdsstrukturen, att betrakta som tio kommuner. Det gör att Göteborg har ett mycket större behov av intern samordning inför mötet med Västra Götalandsregionen än vad övriga kommuner har. Göteborgs stads storlek handlar dock inte enbart om att antalet invånare är större. Göteborgs stad har också fler ansvarsenheter involverade än en mindre kommun. Det är de tio stadsdelarna som inom sina geografiska områden har ansvar för att tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinsatser till sina invånare.

Som nämns ovan samverkar Göteborgs stad med kranskommunerna i en övergripande vårdsamverkansstruktur som kallas för Kommun och sjukvård i samverkan – Göteborgsområdet. Stadsdelarna ingår i det som kallas för närområdessamverkan och i temagrupperna.

Det regionövergripande samarbetet i hälso- och sjukvårdsfrågor


Det är nödvändigt att också sätta in föreliggande förslag till beslut i de processer som pågår i den regionövergripande strukturen för samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor (som på kommunsidan organiseras av VästKom).

Under 2014 genomfördes en utvärdering av den regionövergripande samverkan. Där konstateras att strukturen för samverkan på regional nivå är nödvändig med svårgripbar. Efter utvärderingen har VästKom tillsammans med Västra Götalandsregionens Koncernstab hälso- och sjukvård fört dialog med vårdsamverkansgrupperna och med grund i detta tagit fram ett förslag på hur den regionövergripande samverkan ska omorganiseras.

Enligt förslaget ska dagens regionövergripande tjänstemannagrupp (LiSA-gruppen) omvandlas till en grupp som ska kallas för Vårdsamverkan Västra Götaland. Denna grupp ska utgöras av representanter från de befintliga vårdsamverkansorganisationer som finns i Västra Götaland, och kompletteras med representanter från VästKom och Västra Götalandsregionens koncernkontor. Tanken är att denna grupp ska hantera frågor som vårdsamverkansorganisationerna bedömer som regionövergripande frågor, och frågor som huvudmännen, via VästKom och koncernkontoret definierar som samverkansfrågor.

Beredningen till denna grupp är enligt förslaget tänkt att ske via Koncernstab hälso- och sjukvård och VästKom vilka ska sortera ut de regionövergripande frågor som ska hanteras av Vårdsamverkan Västra Götaland. De frågor som bedöms vara partsfrågor ska istället behandlas av varje huvudman för sig.

Sammanfattningsvis

Vad vi står inför är alltså behov att ett stort engagemang i hälso- och sjukvårdsfrågor bland Sveriges kommuner. Samtidigt använder Göteborgsregionens kommuner inte en central del av den etablerade strukturen för samverkan i frågorna. Nedan presenteras ett förslag på hur kommunalförbundet kan ges möjlighet att verka på avsett vis inom den etablerade strukturen.

Förslag: Medlemskommunerna ger GR ett förtydligat uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Enligt förslaget ges GR uppdraget att i de frågor där kommunerna finner det lämpligt samordna deras gemensamma agerande på delregional nivå. Syftet är att stärka kommunerna och det kommunala perspektivet i överläggningar och samverkan med regionala och nationella aktörer. Nedan kommer innehållet i detta förslag att preciseras och vilka


konsekvenser som det får. Det är dock relevant att redan nu tydliggöra vilka konsekvenser som detta förslag inte får.

Förslaget handlar om att tillhandhålla en arena för mellankommunal samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. Det innebär inte att kommunalförbundet ges makt över hur vårdsamverkan mellan huvudmännen på lokal nivå organiseras. Det är och förblir kommunernas uppdrag och ansvar att utforma vårdsamverkan med Västra Götalandsregionen på lokal nivå på det vis medlemskommunerna finner mest lämpligt givet de lokala förutsättningarna. Förhoppningen är dock att ett uppdrag för kommunalförbundet ska kunna leda till att de vårdsamverkansstrukturer som medlemskommunerna väljer att verka inom ska kunna ges relevant stöd när det kommer till exempelvis utvärderings-, forsknings- och utvecklingsfrågor.

Detta förslag tar inte heller ifrån kommunerna något mandat i hälso-och sjukvårdsfrågor. Det är varken möjligt eller önskvärt för en samordnande aktör som GR. Tvärtom är det kommunalförbundets uppdrag att stärka sina medlemskommuners självstyre. Det förslaget syftar till är endast att låta de strukturer som medlemskommunerna genom sitt kommunalförbund redan tillskapat kunna användas av kommunerna för att arbeta aktivt med förankring och dialog även när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor.

Förslaget skulle i huvudsak kräva fyra förändringar i GR:s arbetssätt och styrdokument. Dels behövs en fungerande arena för delregional politisk beredning och ett mindre tillägg i GR:s förbundsordning, dels behövs på tjänstemannanivå en verksam planeringsledare och ett nytt nätverk av personer ansvariga för frågorna bland GR:s medlemskommuner. Nedan beskrivs varje förändring för sig.

Förändring A: Medlemskommunerna använder GR som en arena för delregional mellankommunal politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor

VästKom-samarbetets logik bygger på kommunalförbundsstrukturen. Idag finns i GR-området ingen arena för kommunal politisk beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor som täcker hela kommunalförbundsområdet, och det är endast kommunerna Ale, Kungälv, Stenungssund och Tjörn som har en etablerad politisk plattform för hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta skapar olika förutsättningar för GR:s medlemskommuner och gör att VästKom-samarbetet inte kan fungera som det är tänkt. När kommunalförbundet inte har uppdraget finns ingen politisk arena där frågor kan lyftas upp från den lokala till den regionala nivån. Därmed saknas fungerande kanaler för kommunikation och förankring.


I syfte att hantera detta problem kan GR erbjuda sina medlemskommuner en sådan arena. Enligt förslaget ges den sociala styrgruppen i uppdrag att, utöver nuvarande uppgifter, även utgöra en arena för medlemskommunernas politiska beredning av hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå. De frågor som ska behandlas i detta forum är inte operativa eller de som berör det konkreta vårdkedjearbetet. Istället betraktas som en typisk fråga för denna politiska gruppering beredningen av ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal. De frågor som här ska hanteras är de som medlemskommunerna finner relevanta att driva i det regionövergripande samarbetet. I huvudsak handlar det alltså om partsfrågor som ska beredas i denna gruppering.

Förändring B: Medlemskommunerna ger GR möjlighet att anställa en planeringsledare

För att GR ska kunna utgöra en delregional aktör i hälso- och sjukvårdsfrågor behöver det finnas en koppling och en större närhet till vårdsamverkansstrukturerna än vad som finns idag. Därför anställs en planeringsledare vars uppdrag bland annat blir att följa arbetet som utförs i de vårdsamverkansstrukturer som medlemskommunerna väljer att ingå i. Denna planeringsledares uppdrag är att bevaka de sakpolitiska områden där kommunerna har att tjäna på ett gemensamt agerande och lyfta dem till beredning på delregional nivå.

Förändring C: Medlemskommunerna ger GR i uppdrag att skapa ett nytt nätverk för tjänstemän som är ansvariga för hälso- och sjukvårdsfrågor

Det finns behov av att också skapa en arena på tjänstemannanivå för att diskutera den kommunala hälso- och sjukvården ur ett delregionalt perspektiv. Därför ska GR ges i uppdrag att skapa ett nytt nätverk som har fokus på hälso- och sjukvårdsfrågor och som kan komplettera nuvarande socialchefsnätverk. Nätverket ska ledas av ovan nämnda planeringsledare som ska stötta nätverket att lyfta de sakpolitiska områden där det finns ett behov att ha ett flerkommunperspektiv på frågorna. Detta nätverk ska, för att underlätta för kommunernas tjänstemän, samordnas med andra nätverk.

Förändring D: Medlemskommunerna godkänner ett tillägg till förbundsordningen

Idag står i förbundsordningens ändamålsparagraf att ett av förbundets två funktioner är att verka som samordningsorgan inom fem specifika områden. Ett av dessa områden är social välfärd. I syfte att förtydliga att detta även framgent ska inkludera hälso- och sjukvårdsfrågor ska ett tillägg göras till förbundsordningens 3 § som visar att


kommunalförbundet även arbetar med hälso- och sjukvårdsfrågor. Tillägget presenteras nedan understruket och markerat med fetstil:

Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:

• Arbetsmarknad


• Social välfärd samt hälso- och sjukvård på delregional nivå

• Utbildning

• Näringsliv

Konsekvenser av förslaget

De fyra förändringar i styrdokument och arbetssätt som beskrivs ovan får vissa följder vilka tydliggörs nedan. Det handlar dels om ekonomiska konsekvenser, dels om konsekvenser för den regionövergripande samverkan som organiseras genom VästKom.

Konsekvenser för den regionövergripande strukturen för hanteringen av hälso- och sjukvårdfrågor

Det finns anledning att i konsekvensbeskrivningen lyfta följande tre delar av den regionövergripande strukturen för hantering av hälso- och sjukvårdfrågor.

Regionövergripande vårdsamverkan - Vårdsamverkan Västra Götaland Det finns inget i förslaget som påverkar villkoren för den föreslagna gruppen Vårdsamverkan Västra Götaland. Dock är det relevant att påpeka att det i Göteborgsregionen inte finns en vårdsamverkansgrupp som täcker hela delregionen. Det är därför ur ett GR-perspektiv viktigt att poängtera att alla kommuner bör ges möjlighet att bli representerade i den föreslagna regionövergripande gruppen på det sätt som de önskar.

Regionövergripande partsfrågor Partsfrågorna (det vill säga avtal, överenskommelser och gränssnitt) ska enligt liggande förslag från VästKom och Koncernkontoret hädanefter hanteras i de två huvudmannaleden. På kommunsidan innebär det att kommunalförbundsstrukturen (som via VästKom samlar regionens 49 kommuner) ska användas. Förslaget om ett förtydligat uppdrag för GR innebär att när kommunalförbunden genom VästKom-samarbetet möter Västra Götalandsregionen i frågor som rör hälso- och sjukvård ska GR:s medlemkommuner representeras av GR tillsammans med Göteborgs Stad. Elva av GR:s medlemskommuner ska representeras av personer


som utses via kommunalförbundets arenor. Göteborgs stad ska representeras av personer som utses via Göteborgs stad egna arenor.

Tjänstemannaberedningen av mellankommunala frågor på regional nivå - socialhandläggargruppen

Beredningen av huvudmannafrågor på den kommunala sidan sker enligt den etablerade strukturen i det som kallas för socialhandhandläggargruppen. Här representeras varje delregion (enligt kommunalförbundslogiken) av en utsedd socialhandläggare. Gruppenarbetar på uppdrag av VästKoms ledningsgrupp med att bereda frågor som ska hanteras i VästKoms ledningsgrupp och lämnar förslag till beslut/åtgärd. Tidigare fanns även ett uppdrag att bereda de frågor som berörde samverkan med Västra Götalandsregionen och som skulle behandlas i Lisa-gruppen. Givet att beslut fattas om att bilda Vårdsamverkan Västra Götaland faller uppdraget att bereda dessa samverkansfrågor. Föreliggande förslag innebär att kommunalförbundet hädanefter när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor representerar sinamedlemskommuner i VästKoms socialhandläggargrupp genom ovan beskrivna planeringsledarfunktion. Förutom detta ska Göteborgs Stad avgöra på vilket sätt de tio stadsdelarna ska representeras i denna grupp.

Ekonomiska konsekvenser

Förslaget för med sig två kostnadsökningar, dels en kostnad för en planeringsledartjänst, dels en kostnad för att driva ytterligare ett nätverk.

Löne- och personalomkostnader för en planeringsledare enligt ovanstående beskrivning beräknas motsvara 85 000kronor per månad. Detta skulle ge en årlig kostnad på 1 020 000 kronor.Omkostnaderna för att driva ytterligare ett nätverk beräknas uppgå till 55 000 kronor per år.

Konsekvenser om medlemskommunerna inte ger GR ett förtydligat uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Som redan antytts ovan, och i tidigare genomförda utredning, kan inte GR bemyndiga VästKom att representera kommunalförbundets medlemmar om inte kommunerna i Göteborgsregionen bemyndigar sitt kommunalförbund att arbeta med frågorna. Om medlemskommunerna inte ger GR ett uppdrag att samordna deras gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå måste VästKoms nuvarande uppdrag ändras och de frågor som handlar om hälso- och


sjukvård kopplade till Göteborgsregionen lyftas bort. Göteborgsregionens kommunalförbund kommer därmed att enbart verka inom VästKom-samarbetet i de frågor som inte berör hälso- och sjukvård. Göteborgsregionens medlemskommuner får istället finna andra former för sin mellankommunala samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor.


UTREDNING OM OMFATTNINGEN AV GÖTEBORGSREGIONENS

KOMMUNALFÖRBUNDS UPPDRAG INOM DET SOCIALA OMRÅDET

- UPPDRAGET SOM FÖRSVANN

2

SammanfattningDenna utredning studerar Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR:s) uppdrag inom det sociala området eftersom en otydlighet finns när det gäller hälso- och sjukvårdsfrå-gorna. Utredningen konstaterar först att GR tidigare hade ett formellt uppdrag när det handlar om både kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Kommunerna i länet byggde i början på 2000-talet en struktur för hantering av hälso- och sjukvårdsfrågor på regional nivå. Västsvenska kommunalförbundens samarbetsorganisation (VästKom) skapades med uppdrag att företräda kommunalförbunden, bland annat i mötet med Västra Götalandsregionen. Kommunalförbunden blev på så vis grundpelare i strukturen för att hantera länetssamverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vid denna tid ansökte också GR om och fick status som regionalt kommunförbund hos dåvarande Svenska Kommunförbundet. Detta innebar ett mandat att företräda kommunerna på regional nivå gentemot landstingsorganisationen. Det är alltså svårt att säga annat än att ett uppdrag i hälso-och sjukvårdsfrågor en gång i tiden existerade för GR, i alla fall formellt sett. Samtidigt visar intervjuer att en uppfattning hela tiden funnits att GR inte har något sådant uppdrag.

Vad som skapat denna situation är svårt att svara på. En förklaring handlar om att stora skillnader finns i storlek mellan medlemskommunerna, vilket skapar olika förutsättningar för och behov av att ingå i samverkan med andra kommuner. Göteborgs Stad är på flera sätt olik övriga medlemskommuner och det framstår i utredningsmaterialet som att den stora kommunens avsaknad av behov av externt stöd när det kommer till samordning i hälso- och sjukvårdsfrågor har blivit styrande för vilka behov GR som organisation för-väntas möta. När sedan statliga stimulansmedel för en kunskapsbaserad socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård, med ökade krav på samverkan mellan huvudmännen,delades ut till länet via den etablerade strukturen för samverkan skapades tillitsproblem och GR:s roll blev ifrågasatt.

Utredningens nulägesanalys visar att det idag finns en skillnad mellan hur medlems-kommunerna förstår GR:s uppdrag och hur praxis av nödvändighet ser ut. GR är idag involverat i hälso- och sjukvårdsfrågor i gränslandet till Västra Götalandsregionen vare sig organisationen eller övriga aktörer uppfattar att ett uppdrag finns, eftersom den utgör en central del av strukturen för samverkan. Utredningen menar att problemet dock inte handlar om att GR saknar ett uppdrag. Istället är problemet att Göteborgsregionenskommuner saknar en aktör med det uttalade uppdraget att verka för samordning av hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta bedöms inte gynna kommunkollektivet i mötet med Västra Götalandsregionen och i förlängningen inte medborgarnas rätt till vård på lika villkor. Situation hanteras idag genom speciallösningar för att möta medlemskommunernas intressen och behov. Genom detta uppstår dock nya problem därbland annat kommunikationen blir svårare att hantera och ojämlika villkor skapas förmedlemskommunerna.

För att diskutera hur dessa utmaningar kan hanteras belyser utredningen tre möjliga handlingsalternativ. Det alternativ som konstateras bäst tillvarata kommunernas intresse är att GR ges i uppdrag att samordna kommunkollektivets agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå och genom VästKom på regional nivå. Det är viktigt att detta uppdrag på intet sätt påverkar Göteborgs Stads behov av en särställning i den delregionala och regionövergripande samverkan, men det bedöms samtidigt vara viktigt att den stora kommunens behov inte hindrar GR att möta övriga kommuners behov av en samordnande aktör.

3

Innehåll

Inledning.............................................................................................................. 4

Varför utredningen genomförs.............................................................................. 4

Intressenter i utredningen ................................................................................... 4

Utredningens frågeställningar och genomförande ................................................... 4

Resultat ............................................................................................................... 6

Del 1 – Uppdraget som försvann .......................................................................... 6

En tillbakablick i diariet – 1990-talet .................................................................. 6



Vad sägs i intervjuerna? ................................................................................... 9

Kommunalförbundet och vårdsamverkansorganisationerna................................... 9

Göteborgs Stad och de övriga kommunerna – den stora och de mindre.................11

Grunden för samverkan mellan huvudmännen ...................................................12

Olika bilder skapas av vilket uppdrag GR har .....................................................12

Den statliga inblandningen skapar oro...............................................................13

Hanteringen av de statliga medlen leder till att tilliten påverkas ...........................14

Slutsatser och diskussion ...................................................................................15

Del 2 – Problemet som skapades.........................................................................17

a) Styrdokumentens formulering av uppdraget ................................................17

b) Medlemskommunernas uppfattning om GR:s uppdrag...................................18

c) GR:s praktiserande av uppdraget ...............................................................19

Formuleringen av ett problem ..........................................................................20

Problemets olika delar.....................................................................................22

Omvärldsfaktorer ...........................................................................................25


Del 3 – Förslag på lösning ..................................................................................29

Möjliga handlingsalternativ ..............................................................................29

Vilket handlingsalternativ tillvaratar bäst medlemskommunernas intressen? ..........30


Referenslista........................................................................................................33

Bilaga 1: Metod, material och metoddiskussion ........................................................34

4

InledningUnder hösten 2014 initierades ett utredningsarbete på Göteborgsregionens kommunal-förbund (GR). Utredningen handlar om GR:s uppdrag att samordna och stötta medlems-kommunerna inom det sociala området med särskilt fokus på det som handlar om kommunernas hälso- och sjukvårdsarbete samt gränssnittet mot Västra Götalands-regionen i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Varför utredningen genomförsUtredningen genomförs på uppdrag av GR:s förbundsstyrelse efter det att sociala styr-gruppen identifierat ett behov av att förtydliga GR:s uppdrag.1 I februari 2015 påbörja-des utredningsarbetet av tjänstemän på GR och i denna rapport redovisas resultatet.Rapportens främsta syfte är att fungera som ett diskussions- och beslutsunderlag för politiker och tjänstemän inom det sociala området och stötta GR och medlems-kommunerna i förtydligandet av GR:s uppdrag.

Intressenter i utredningenFörbundsstyrelsen är den formella beställaren av utredningsarbetet. Genom förbunds-styrelsens grunduppdrag är dock andra aktörer att betrakta som utredningens huvud-sakliga intressenter. Det är GR:s medlemskommuners behov som ska styra vilka uppdrag GR utför. Därför betraktas medlemskommunerna som de främsta intressenterna i denna utrednings utformning, genomförande och resultat. Ansträngningar har därför gjorts att formulera problem och frågeställningar med utgångspunkt i medlemskommunernas intressen och att skapa delaktighet genom utredningens faser.

Politiker och medarbetare inom det sociala området på GR är de som på ett konkret vis kommer att kunna omsätta och använda utredningens resultat. Även dessa ska därför betraktas som viktiga intressenter.

Det finns också ett antal aktörer vilka indirekt påverkas av utredningsarbetet. Det handlar om de aktörer med vilka GR samarbetar i de delregionala eller regionala frågorna såsom Västsvenska kommunalförbundens samarbetsorganisation (VästKom), övriga kommunalförbund i Västra Götaland, vårdsamverkansorganisationer och Västra Götalandsregionen.

Utredningens frågeställningar och genomförandeDet problem som ska utredas handlar om att GR:s uppdrag uppfattas vara otydligt när det kommer till det sociala området. Representanter för GR:s medlemskommuner och GR-medarbetare upplever att det finns en otydlighet dels ifråga om hälso- och sjukvårds-frågor och dels ifråga om gränssnittet gentemot Västra Götalandsregionen (se tabell 1).

1 Diarienummer 14-230.011.

5

Tabell 1 Avgränsning av utredningens problem

Aktuellt arbets-område

Det sociala området

Delar som kan ingå idetta område

Socialtjänst Kommunal hälso-och sjukvård

Gränssnitt till Västra Götalandsregionen när det gäller socialtjänst och hälso- och sjukvård

Uppdragets tydlighet Tydlighet upp-fattas finnas i uppdraget

Otydlighet uppfattas finnas i uppdraget

Problem som ska utredas

GR:s medarbetare uppfattar att det finns en otydlighet i uppdraget när det kommer till kommunal hälso- och sjukvård och gräns-snittet mot Västra Götalandsregionen

För att kunna utreda detta problem formuleras tre frågor vilka besvaras i rapporten. De tre frågorna motsvarar en betraktelse av GR:s uppdrag i tre kronologiska faser. Den första frågan handlar om dåtid. Frågan ställs i syfte att skapa en gemensam förståelse för hur GR:s uppdrag sett ut och förändrats fram till idag. Den andra frågan handlar om nutid och syftar till att tydliggöra hur olika aktörer förstår GR:s uppdrag, på vilket sätt GR:s uppdrag är otydligt och vilka konsekvenser detta får. Den tredje frågan handlar om framtiden. Denna fråga berör vilket uppdrag GR bör ha med syfte att tydliggöra vilka handlingsalternativ som finns och om möjligt lyfta fram det eller de alternativ som bäst tillvaratar medlemskommunernas intressen.

1. Vilket uppdrag har GR tidigare haft inom det sociala området när det gällerkommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen?

2. Hur ser GRs uppdrag ut idag inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen?

a. Hur är uppdraget formulerat i styrdokumenten?b. Vilket uppdrag uppfattar medlemskommunerna att GR har?c. Hur agerar GR i förhållande till uppdraget?

3. Vilket uppdrag bör GR ha inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen?

a. Vilka handlingsalternativ finns?b. Vilket handlingsalternativ förefaller bäst kunna tillvarata medlems-

kommunernas intressen?

Utredningen genomförs som en dokument- och intervjustudie där 43 personer, huvud-sakligen tjänstemän från GR:s medlemskommuner, intervjuas och hundratals dokument analyseras. En detaljerad beskrivning av, samt diskussion om metoden och det material som används i utredningen, finns i bilaga 1.

6

ResultatNedan redovisas resultatet av utredningsarbetet. Redovisningen sker genom att de tre frågorna besvaras i kronologisk ordning. Först följer en bakgrundsbeskrivning, sedan en presentation av nuläget och slutligen förs en diskussion när det gäller framtida hand-lingsalternativ.

Del 1 – Uppdraget som försvannDen första fråga som ska besvaras är vilket uppdrag GR tidigare haft inom det sociala området när det gäller kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Genom en tillbakablick i GR:s diarium, och genom intervjuer medpersoner som varit med och arbetat med dessa frågor under en längre tid, växer följande bild fram: För cirka femton år sedan byggde länets 49 kommuner en struktur för att hantera hälso- och sjukvårdsfrågor i gränssnittet till Västra Götalandsregionen, i vilken kommunalförbunden var tänkta att spela en central roll. I Göteborgsregionen har dock kommunalförbundets funktion i denna struktur från början varit otydlig, vilket lett fram till behovet av att genomföra denna utredning.

En tillbakablick i diariet – 1990-taletGR bildades i sin nuvarande form 19952. Samtidigt pågick i organisationens närhet förändringar som skulle komma att påverka förutsättningarna för kommunerna och där-med kommunalförbundet. De tidigare tre länen Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län slogs ihop och bildade det nya och betydligt större Västra Götalands län.3 När det nya storlänet bildades den första januari 1998, innefattade det totalt 49 kommuner med knappt 1,5 miljon invånare och blev därmed, sett till antal kommuner,det största länet i Sverige. Ytterligare ett år senare bildade de tidigare landstingsorgani-sationerna i närområdet Västra Götalandsregionen som gavs ansvar för hälso- och sjuk-vård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur. I och med bildandet av Västra Götalandsregionen flyttades sjukvård och annan landstingsverksamhet från GöteborgsStad, som ditintills varit sjukvårdshuvudman, till den nya regionorganisationen och ett antal sociala institutioner flyttades ut från de tidigare landstingen till kommunerna.4

Samtidigt med bildandet av det nya länet och den nya sjukvårdsorganisationen pågick en diskussion mellan länets kommuner om hur den kommunala samverkan skulle se ut, givet de nya geografiska och organisatoriska gränserna. Frågan utreddes och de två huvudalternativ som diskuterades var att antingen bilda ett gemensamt förbund för länets 49 kommuner eller fyra mindre delregionala förbund.5 Det förslag som kommu-nerna enades om var att bilda fyra delregionala förbund och att dessa tillsammans skulleskapa en gemensam paraplyorganisation för att bland annat hantera regionövergripande frågor i mötet med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsorganisation. Av GR:smedlemskommuner stöttade alla utom en detta förslag. Beslutsunderlaget visar att många kommuner tyckte det var viktigt med ett starkt organ som kunde företräda kommunerna gentemot Västra Götalands länsmyndigheter och den nybildade regionen.

2 Förbundets bildades genom en sammanslagning av ett tidigare kommunalförbund med samma namn och den ideella föreningen

Göteborgs Förorters Förbund.

3 I och med ombildningen av länen valde dock Mullsjö och Habo att istället ingå i Jönköpings län.

4 Leffler M. 1998; Kommunförbundsorganisation i Västra Götalands län.

5 Leffler M. 1998; Kommunförbundsorganisation i Västra Götalands län.

7

En tillbakablick i diariet – 2000-taletDe fyra delregionala förbunden, som tillsammans samlar länets 49 kommuner, bildade2001 Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom). Denna organisationfick juridisk status som ideell organisation med de fyra delregionala förbunden som medlemmar. Enligt organisationens stadgar skulle den företräda medlemmarna i läns-gemensamma samverkansfrågor i relation till Västra Götalandsregionen, biträda medlemmarna i förhandlingar gentemot Västra Götalandsregionen och utgöra en arena för kommunal samverkan.

Vid ungefär samma tid påbörjade GR en process att ansöka hos dåvarande Svenska Kommunförbundet6 om status som regionalt kommunförbund7. Vid denna tid hade Svenska Kommunförbundet ett krav att dess medlemmar också skulle vara anslutna till en ”sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning inom ett län –eller/…/annan region”. Status som regionalt kommunförbund innebar ett särskilt ansvaratt leda och samordna kommungemensamma frågor, ofta gentemot en tredje part, exempelvis landstinget. Svenska Kommunförbundet hade också som krav att detta beslut skulle vara förankrat i varje medlemskommun. Därför fattades även beslut i varje fullmäktigeförsamling i Göteborgsregionen att ge GR status som regionalt kommun-förbund. I beslutsunderlaget tydliggörs att denna förändring handlar om ett särskilt ansvar i förhållande till Västra Götalandsregionen. Under rubriken ”Tillkommande uppgifter som regionalt kommunförbund” står:

Den stora förändringen är kopplingen till Västra Götalandsregionen (VG). Den gemensamma uppgiften för VG och kommunerna är att tillhandahålla en bra, sammanhållen sjukvård och omsorg. (Diarienummer 02/00/185, GR som regionalt kommunförbund – Starttidpunkt)

Under de följande åtta åren anges i GR:s budget att organisationen ska engagera sig via VästKom i frågor som gäller samarbete och gränssnitt mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen. Under dessa år är alltså det regionövergripande samarbetet som organiseras via VästKom synligt i GR:s styrdokument. I diariet syns inte något som tyder på att det under denna period pågick en diskussion runt GR:s uppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågorna eller gränssnittet till Västra Götalandsregionen.

Första gången som diskussionen kring GR:s uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor syns idiariet är 2008. Inför formuleringen av verksamhetsinriktningen för 2009 uttryckteGöteborgs Stad och Partille en önskan att under kommande verksamhetsår föra en diskussion om GR:s mandat och uppdrag samt hur rollfördelning ska se ut mellan olika beslutsnivåer – kommun, kommunalförbund, region och stat.8 Dåvarande förbunds-direktören gavs därför i uppdrag att genomföra en seminarieserie på temat.

Under 2009 genomfördes fem träffar med ett 30-tal deltagare från medlems-kommunernas styrelser.9 Till dessa seminarier var även forskare och representanter för andra offentliga organ inbjudna för att delta i diskussionen. Det är i dokumentationen

6 Svenska Kommunförbundet var den organisation som tillsammans med Landstingsförbundet bildade Sveriges Kommuner och Landsting

(SKL) år 2007.

7 Regionalt kommunförbund kallades också för länsförbund.

8 Minnesanteckningar 9/6 2009.

9 De teman som berördes var 1. GR och flernivådemokratin i ett svenskt och ett europeiskt perspektiv, 2. GR och utvecklingsuppdraget,

3. GR och välfärdsuppdraget, 4. GR och framtiden samt 5. GR i regionen.

8

från denna seminarieserie som det för första gången syns i diariet att GR inte uppfattasha ett uppdrag inom hälsoområdet. I en minnesanteckning från samtal under ett av seminarierna står:

Det konstaterades att GR idag inte har uttalade uppgifter att hantera hälsa och kulturfrågor. (Diarienummer 08-154.019)

En tillbakablick i diariet – 2010-taletI början på 2010-talet initierades ett arbete med att revidera GR:s förbundsordning. Med utgångspunkt i de genomförda politikerseminarierna togs ett förslag fram som gick ut på remiss till medlemskommunerna. I svaren kan man se att ett par kommuner ansåg att en av paragraferna i förslaget behövde förtydligas. Det handlade om formuleringen att GR skulle utgöra ”navet för samverkan mellan kommunerna samt regionala och nationella organ”. Flera kommuner pekar på behovet av att förtydliga vilka områden som avses och vilket mandat som medföljer en sådan formulering. Denna remissrunda leder till att formuleringen tas bort och inte blir en del av den reviderade förbundsordningen. Iremissrundan lyfts fram att gränssnittet mellan VästKom, GR och vårdsamverkans-organisationerna behöver belysas.10

Det som också händer under 2010-talet är att överenskommelser skapas mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att utveckla evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten och angränsande verksamhetsområden. Dessa satsningar ska komma att få stor betydelse för diskussionen om GR:s uppdrag inom det sociala området de kommande åren. Bakgrunden till satsningarna var en utredning som konstaterade att socialtjänsten i högre grad behöver använda kunskap om effekterna av sina insatser. Staten identifierar i samband med detta ett behov av ett stöd på regional nivå för att kunna realisera sina ambitioner. Det konstateras att:

En förutsättning för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer/nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. De nätverk som finns på länsnivå blir i detta sammanhang en viktig partner mellan den nationella nivån och den lokala operativa verksamheten. Huvudmännen behöver ett regionalt utvecklingsstöd för implementering av nationella riktlinjer, ny kunskap och nya metoder. (Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis))

Här föds begreppet ”regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling” vilka sägs vara viktiga för att tillhandhålla handledning och metodstöd för verksamheterna och utgöra en kanal mellan den lokala och den nationella nivån. När det gäller socialtjänst och angrän-sande hälso- och sjukvård blir det i Västra Götalands län de fyra delregionala kommunal-förbunden som via VästKom går samman med Västra Götalandsregionen och ansöker om att få utgöra dessa stödstrukturer.11

Under dessa år sker också en del förändringar i den regionövergripande strukturen för samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen. De regionala stöd-strukturerna är tänkta att tillhandahålla en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg12 samt att förmå den lokala, den regionala och den nationella

10 Protokoll förbundsstyrelsen 8/4 2011.

11 SKL:s diarienummer 10/0570.

12 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten, Regionala strukturer för kunskapsutveckling – Delrapport om arbetet i län/regionen 2012.

9

nivån att verka mot samma mål13. I syfte att möta krav från SKL undertecknar VästKom och Västra Götalandsregionen 2011 en handlingsplan om ”Stöd för långsiktigt hållbar struktur för samverkan”. På politisk nivå fanns sedan tidigare ett gemensamt samverkansorgan för huvudmännen men inget motsvarande hade funnits på tjänste-mannanivå. Därför skapar VästKom och Västra Götalandsregionen vad de kallar för ”Ledningsgrupp i samverkan mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och VGR (LiSA).” Denna grupp var tänkt att samla representanter från den högsta tjänstemanna-nivån i Västra Götalandsregionen och kommunkollektivet.

Som det framstår i diariet verkar denna ledningsgrupp för samverkan ställa frågan om GR:s uppdrag inom hälso- och sjukvård och i gränslandet till Västra Götalandsregionen på sin spets. När beslut ska fattas görs klart att GR inte kan företräda kommunkollektivet i LiSA-gruppen. I beslutsunderlaget står:

GR har för närvarande inget formellt uppdrag att företräda medlemskommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor eller i frågor som hanteras i olika vårdsamverkansgrupper som LGS och SIMBA (Diarienummer: 12-211.9)

För att hantera uppfattningen att GR saknar uppdrag representeras GR:s medlems-kommuner både av företrädare för vårdsamverkansorganisationerna och av GR:sförbundsdirektör i LiSA-gruppen.

Under hösten 2014 utvärderades den uppbyggda regionövergripande strukturen för samverkan. I utvärderingen konstaterades att så gott som alla intervjuade lyfte upp de specifika förutsättningarna i Göteborgsregionen som en försvårande faktor. Att denna del av länet saknar en aktör med det uttalade uppdraget att företräda kommunerna menade man försvårade den regionövergripande samverkan. I oktober samma år fattas beslut om att initiera en utredning om GR:s uppdrag, vilket för oss fram till dags dato och före-liggande rapport.

Vad sägs i intervjuerna?I utredningens intervjumaterial går att urskilja ett antal återkommande teman som är viktiga att beakta för den som vill förstå bakgrunden och hur GR:s uppdrag tidigare har sett ut. Ett av de viktigaste temana är Göteborgsregionens komplexitet som bland annat handlar om att kommunalförbundsområdet täcker många vårdsamverkansstrukturer och att området utgörs av kommuner vilka är olika till sin storlek och därmed har olika intressen och behov. Men det handlar också om hur de statliga stimulansmedlen för-delades mellan Göteborgsregionens kommuner på ett sätt som inte uppskattades av alla medlemskommuner. Detta födde frågor om vem som sitter på vilket mandat och skapadeen situation där tilliten i den mellankommunala samverkan fick sig en törn.

Kommunalförbundet och vårdsamverkansorganisationernaKomplexiteten i Göteborgsregionen handlar bland annat om att kommunalförbundets geografiska gränser inte överensstämmer med den logik på vilken man har byggt upp vårdsamverkansorganisationerna. Kommunalförbundslogiken handlar om att geografiskt näraliggande kommuner finner det lämpligt att samverka i specifika frågor. Vårdsamverkanslogiken handlar istället om att kommuner runt ett sjukhus finner det lämpligt att samverka med sjukhuset eftersom invånarna rör sig mellan huvudmännens

13 Statskontorets rapport 2014:18.

10

vård- och omsorgsinsatser. Idag sträcker sig Göteborgsregionens geografiska område över hela eller delar av sammanlagt fyra vårdsamverkansstrukturer, se figur 1.

Figur 1 Illustration av hur GR:s medlemskommuner ingår i vårdsamverkan

Två vårdsamverkansstrukturer ingår helt i GR:s kommunalförbundsområde. Den ena utgörs av Ale, Stenungssund, Kungälv och Tjörn som sedan mitten av 90-talet samverkar med Västra Götalandsregionen kring de patientströmmar som finns runt Kungälvs sjukhus. Denna samverkan går under namnet SIMBA.14 Den andra utgörs av Göteborg, Partille, Härryda, Öckerö och Mölndal som samarbetar kring de brukare som vänder sig till Sahlgrenskas universitetssjukhus. Denna samverkan går under namnet Kommun och sjukvård i samverkan – Göteborgsområdet. I sin nuvarande form har denna samverkan funnits sedan mitten på 00-talet.15

GR-kommunerna Lilla Edet, Alingsås och Lerum har invånare som rör sig till sjukvårds-instanser som ligger i andra kommunalförbundsområden (dvs. NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus) vilket gör att Lilla Edet väljer att ingå i den struktur som finns för vårdsamverkan i Fyrbodal medan Alingsås och Lerum av samma skäl ingår i närvårds-samverkan Södra Älvsborg. Slutligen ska också sägas att GR-kommunen Kungsbacka

14 Den Nära Vården inom SIMBA – området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale 2011–2015.

15 Göteborgsregionen har dock haft samverkan med Sahlgrenska sedan mitten av 90-talet.

11

ingår i ett annat landstingsområde och därför har en annan huvudman att samverka med.

Vårdsamverkansstrukturerna består av lednings- och samordningsgrupper med tjänste-män från de båda huvudmännen, anställda processledare som arbetar med att samla parterna samt politiska samrådsgrupper som också de representerar de båda huvud-männen. I tre av länets delregioner finns idag en koppling mellan kommunalförbundet och vårdsamverkansstrukturen. Det handlar om att kommunalförbundet både på politisk nivå och på tjänstemannanivå är representerat i vårdsamverkansstrukturens styrande grupper. När det gäller Göteborgsregionen finns idag inte motsvarande kopplingar.

Denna utredning har inte i uppdrag att studera hur vårdsamverkan fungerar. Men det är för utredningens vidkommande intressant att konstatera att intervjumaterialet indikerar stora skillnader när det gäller de två vårdsamverkansstrukturer som ingår i Göteborgs-regionen. SIMBA-områdets vårdsamverkansstruktur beskrivs som liten och välfunge-rande med fyra små kommuner som är sammansvetsade och har ett aktivt politiskt samråd. Göteborgsområdets politiska samråd sägs ha varit mer inaktivt och samverkan inom ramen för denna vårdsamverkansstruktur beskrivs som mer komplext, givet skill-naderna i kommunernas storlek och det stora antalet invånare som ingår i området.

Att Göteborgsregionens medlemskommuner samverkar med Västra Götalandsregionen i fyra olika samverkansstrukturer är förstås en helt annan situation än den som gäller för övriga kommunalförbundsområden där de flesta medlemskommunerna i kommunal-förbundet ingår i en och samma vårdsamverkansstruktur.16 Situationen i Göteborgs-området är således ur detta perspektiv mer komplext. Att vårdsamverkansstrukturerna utvecklats frikopplade från kommunalförbundsstrukturerna i denna del av länet bidrar också det till att öka komplexiteten.

Göteborgs Stad och de övriga kommunerna – den stora och de mindreYtterligare en aspekt som lyfts fram som central för att förstå Göteborgsregionens särart är att den innehåller en storstadskommun och ett antal mindre kommuner. I dagsläget utgör Göteborgs Stad en tredjedel av det sammanlagda invånarantalet i länets 49 kommuner och drygt 56 procent av GR-kommunernas invånarantal.17 Detta gör att Göteborgs behov och resurser skiljer sig på flera sätt från övriga GR-kommuner.

Göteborgs Stad sägs till exempel på grund av sin storlek ha ett större behov av intern samordning. Kommunen har idag tio stadsdelar18 vilka är ansvariga för den kommunala hälso- och sjukvården inom sitt geografiska område. Det betyder att Göteborg är i behov av ett mer omfattande samordningsarbete innan de möter Västra Götalandsregionen eller kommunkollektivet. Varje kommun måste naturligtvis samordna sig internt men förut-sättningarna för att göra detta ser antagligen olika ut beroende på kommunernas storlek.I detta avseende är Göteborgs Stad på ett väsentligt sätt olik Göteborgsregionens övriga kommuner.

16 Fyrbodals medlemskommuner ingår i en vårdsamverkansstruktur som rör NU-sjukvården, Skaraborgs medlemskommuner ingår i

vårdsamverkan kring Skaraborgs olika sjukhus och Södra Älvsborgs medlemskommuner samverkan i en vårdsamverkansstruktur som rör

Södra Älvsborgs sjukhus.

17 Enligt SCB:s siffror per 2014.02.20.

18 Även fast det inte omnämns i intervjuerna är det värt att notera att innan den 1/1 2011 fanns det i Göteborgs stad 20 stadsdelar.

Under den tidsperiod då frågan om GR:s uppdrag i förhållande till hälso- och sjukvårdsfrågor diskuterats har alltså ett stort

förändringsarbete skett internt i Göteborgs Stad.

12

Göteborgs Stad har också, enligt intervjupersoner, mer resurser och kontaktnät och därmed större möjligheter att föra dialog direkt med Västra Götalandsregionen än vad en liten kommun har. Detta gör att behoven av stöd från en samordnande part ser olika ut bland Göteborgsregionens medlemskommuner. De mindre kommunerna kan antas ha ett större behov av att ha en part som samordnar dem i dialogen med Västra Götalands-regionen än vad Göteborgs Stad har.

Grunden för samverkan mellan huvudmännen Ett annat viktigt tema i intervjumaterialet är behovet av att beakta själva grunderna för samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen. Det handlar dels om de ekonomiska överenskommelser som är gjorda mellan parterna, dels om Västra Götalandsregionens krav på att tillhandhålla jämlik vård enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Flera intervjupersoner lyfter fram att ekonomiska överenskommelser är centrala för att förstå logiken bakom denna samverkan. Vid de organisatoriska och geografiska föränd-ringar som skedde i slutet på 1990-talet förflyttades verksamheter från en huvudman till en annan. För att dessa förändringar skulle vara skatteneutrala för medborgarna (vilka inte skulle få någon förändring av innehållet i den offentliga tjänsten) krävdes överens-kommelser om att skatterna höjdes hos en part med lika mycket som de sänktes hos den andra parten. Sedan krävdes också överenskommelser mellan kommunkollektivets med-lemmar om hur dessa kostnader, eller intäkter, skulle fördelas inom kommunkollektivet,eftersom överflyttningen av verksamheter påverkade kommunerna på olika sätt. För att hantera denna typ av angelägenheter, menar intervjupersonerna, krävs en mellan-kommunal arena där överenskommelser är möjliga att skapa. Intervjupersonerna poängterar att VästKom skapades just för att hantera denna typ av angelägenheter.

Partsfrågorna, dom måste lösas i kommunalförbunden och via VästKom. Regionen kan inte ha olika avtal beroende på var kommunen ligger, utan dom har samma skatteuttag utav en göteborgare som de har av en i Dals-Ed. Så regionen måste ha samma avtal med alla. Därför bildades Västkom, där de fyra kommunalförbunden sitter som en förhandlingsgrupp gentemot regionen.(Intervju med VästKom-medarbetare)

En annan viktig faktor för samverkan mellan huvudmännen som framhålls i intervjuerna är att Västra Götalandsregionen har i uppdrag att tillhandhålla en jämlik vård.Medborgarna i Västra Götalands län har rätt till samma vård oavsett vilken kommun de bor i. För att kunna nå detta mål krävs att samma grundavtal gäller för medborgarna oavsett kommuntillhörighet. Även detta beskrivs som en grundläggande faktor för att förstå behoven av samverkan mellan huvudmännen.

Olika bilder skapas av vilket uppdrag GR harSom genomgången av diariet visar byggdes en struktur för att hantera hälso- och sjukvårdsfrågorna där kommunalförbunden utgör en grundpelare. Samtidigt visar samma genomgång att detta uppdrag aldrig antogs fullt ut av GR. Hur kom denna situation att uppstå? Intervjuer med GR-medarbetare, VästKom-medarbetare och kommunala tjäns-temän ger inte en helt samstämmig bild över vad det var som hände. Men de förklaringar som lämnas kretsar i första hand kring Göteborgs Stad.

En förklaring handlar om Göteborgs Stads bakgrund som sjukvårdshuvudman. Fram till bildandet av Västra Götalandsregionen låg hälso- och sjukvårdsansvaret inte i en separat landstingsorganisation utan i den kommunala organisationen. Att GR:s största medlems-

13

kommun tidigare haft stort ansvar för frågorna menar intervjupersonerna skulle kunna förklara varför det blir svårare att lämna över samordningsansvaret till en annan aktör.

En annan förklaring handlar om att Göteborgs Stad och GR-kommunerna har olika politisk majoritet vilket antas påverka samarbetet. Under GR:s första tio år satt den dåvarande ordföranden i kommunstyrelsen i Göteborgs Stad som ordförande i GR:sförbundsstyrelse. Det gjorde att samma politiska block hade de högsta politiska posterna både i den största GR-kommunen och i GR:s organisation. I och med valet 2006 fanns en tydlig borgerlig majoritet i GR:s medlemskommuner vilket gjorde att vid fullmäktige-mötet i februari 2007 valdes till ordförandeposten i GR:s förbundsstyrelse en politiker från ett annat politiskt block än det som hade majoritet i Göteborgs Stad. Dock indikerar intervjuer att det redan innan 2006 fanns en uppfattning att GR inte hade något uppdrag rörande hälso- och sjukvårdsfrågor.

Ytterligare en förklaring handlar om att Göteborgs Stads behov och tillgång till resurser har gjort att de själva velat och kunnat jobba aktivt i gränssnittsfrågorna gentemot Västra Götalandsregionen vilket har begränsat GR:s handlingsutrymme i frågan. Intervjupersonerna menar att när Göteborgs Stad signalerar att de inte vill bli företrädda av GR i frågor som rör hälso- och sjukvård har det skapat en förståelse bland medlems-kommunerna och internt på GR, att GR inte har något uppdrag alls när det kommer till hälso- och sjukvård. Den stora kommunens avsaknad av behov av externt stöd när det gäller samordning i frågorna har alltså blivit styrande för vilka behov GR som organisation förväntas möta.

Utredningen värderar inte dessa förklaringar men konstaterar att nyckeln till att förstå hur otydligheten i uppdraget har kommit att uppstå verkar ligga i Göteborgs Stadsförhållningssätt till frågan och hur GR hanterar att Göteborgs Stad inte vill bli företrädda.

Den statliga inblandningen skapar oroIntervjupersoner beskriver att otydligheten i GR:s uppdrag ställdes på sin spets när staten via stimulansmedel ökade kraven på samverkan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Som genomgången av GR:s diarium visade förutsatte tilldelning av de ekonomiska medlen att stödstrukturer etablerades mellan huvudmännen.

Det fanns krav på den här länsgemensamma strukturen, och det var två grundkrav i den här överenskommelsen. Fanns det ingen sån länsgemensam grundstruktur, och fanns det ingen sån här länsgemensam handlingsplan mellan huvudmännen, så får man överhuvudtaget inte ta del av de här prestationsbaserade bidragen som ska gå ut till kommun och landsting. Så vi var på nåt sätt tvingade från statligt håll att skapa en sån struktur. (Intervju med GR-medarbetare)

Intervjupersoner beskriver hur överenskommelsen om en Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre utgjorde en brytpunkt. I denna del av den statliga satsningen lyftes de delar som riktade sig mot målgruppen äldre ut i en särskild satsning och det ställdes tydliga krav på samverkan mellan kommun och landsting. Satsningen handlade om frågor som främst hanterades i vårdsamverkan mellan huvudmännen. I länets övriga tre delregioner organiserades denna satsning av kommunalförbunden och vissa delar lades över på vårdsamverkansorganisationerna. I Göteborgsregionen fanns inte strukturer för dialog och samarbete mellan kommunalförbundet och vårdsamverkansorganisationerna och därför förlades, efter diskussion mellan

14

vårdsamverkansorganisationerna och GR, hela satsningen på de två vårdsamverkans-organisationerna.

Den stödstruktur som skapades på länsnivå i Västra Götaland blev utvärderad under2014 med slutsatsen att den uppfattades som nödvändig men svårgripbar. Utvärderingen värderade strukturen utifrån hur de intervjuade tjänstemännen uppfattade att den fungerar och kom fram till att den hade stöd i tre delregioner men inte i den fjärde. I Göteborgsregionen konstaterades det finnas legitimitetsproblem.19

Uppdraget här är inte att återigen utvärdera stödstrukturen. Men i syfte att kvalificera diskussionen om legitimitetsproblemen i Göteborgsregionens vill utredningen peka på behovet av att lyfta fram vad den regionala stödstrukturen var tänkt att åstadkomma. Den skulle tillhandahålla en arena för politiska prioriteringar och strategier inom vård och omsorg samt förmå den lokala, den regionala och den nationella nivån att verka mot samma mål. Utredningens material indikerar att själva grundidén för dessa stöd-strukturer riskerar att sätta kommunalförbundet i en svår sist. Ambitionen att få den lokala, den regionala och den nationella nivån att anamma samma mål verkar skapa utmaningar för kommunalförbunden. Flera av utredningens intervjupersoner pekar på att en statlig styrning som innebär att kommunalförbunden ges ansvar för att på länsnivå samordna arbetet och möta nationella krav kan föda frågor om på vems uppdrag förbunden egentligen verkar. Vem är det som har makt att påverka vem? Det intervju-personerna menar är att det finns en risk att kommunalförbunden i och med dessa stimulansmedel betraktas gå statens ärenden och bli implementerare av en statlig politik snarare än att vara medlemskommunernas egna organ.

Där förutsatte staten och SKL gemensamt att kommunalförbunden skulle vara deras förlängda arm. Med andra ord skulle vi administrera nånting, i värsta fall på tvärs mot vad våra ägare vill, och det är ju livsfarligt, som organisation. (Intervju med GR-medarbetare)

Det som i utvärderingen av samverkansstrukturen kallades ”gnissel” i Göteborgsregionenkan alltså kanske inte bara förklaras av faktorer som ligger inom delregionen utan bör också förstås mot bakgrund av den statliga styrningens utformning.

Hanteringen av de statliga medlen leder till att tilliten påverkasEtt näraliggande tema i intervjuerna handlar om de tillitsbrister som uppstod i och med stimulansmedlen. Det finns i intervjumaterialet några återkommande berättelser som indikerar att hanteringen av de statliga medlen skapat en situation där tilliten mellan medlemskommunerna och GR samt mellan medlemskommunerna och VästKom har skadats något. Antagligen är frågan om tillit i den delregionala och den region-övergripande samverkan mer komplex och har fler bottnar än vad som kan fångas i en enkel berättelse. Men i syfte att konkretisera diskussionen om tillit redogörs nedan för en specifik händelse som flera intervjupersoner återkommit till.

Den aktuella händelsen berör en beräkningsnyckel som användes vid fördelningen av de statliga medlen och de upplevda konsekvenserna av detta beslut för enskilda kommuner. Det som skedde var att beslut fattades om att de tilldelade medlen först skulle delas ifem delar där tre delregioner fick var sin femtedel och Göteborgsregionen på grund av sin relativt stora befolkningsmängd fick två femtedelar. Ett par år in i arbetet ändras

19 Boijs A. 2014.

15

inriktningen på överenskommelserna mellan staten och SKL med ett starkare fokus mot hälso- och sjukvård. I samband med detta bestäms att utvecklingsmedlen fortsättningsvis bör hanteras av vårdsamverkansgrupperingarna (dåvarande LGS och SIMBA). Vidare bestämdes att fördelningen dem emellan skulle ske utifrån invånarantal.20 Detta menar vissa intervjupersoner gjorde att utfallet för kommunerna inom SIMBA-området blev oproportionerligt lågt eftersom pengarna inte räckte till att anställa någon personal.

Både medlemskommunernas och GR:s medarbetare beskriver att frågan om fördelning av de ekonomiska medlen ledde till många diskussioner mellan vissa medlemskommuner och GR.

Men då blev det väldigt tydligt, för då kom plötsligt mycket nationella medel för att utveckla områden /…/och för första gången så började jag tänka att vad kan vi göra med de medlen i SIMBA./…/ Där har det varit mycket diskussioner, och vi har inte varit ense i det. (Intervju med anställd i en medlemskommun)

Det har varit väldigt många turer och diskussioner fram och tillbaka (Intervju med GR-medarbetare)

En analys av utredningsmaterialet visar att det finns olika bilder och tolkningar av vem som fattat vilket beslut när det gäller fördelningen av de ekonomiska medlen. Det viktiga i denna utredning är inte att redogöra för sakförhållandena i det specifika fallet. Det viktiga är att istället peka på vad som kan antas vara orsaken till att oklarheternauppstår. Som visas i utredningens andra del finns ett strukturellt problem vilket försvårar den mellankommunala dialogen när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor. Att det saknas fungerande kanaler för kommunikation och förankring bedömer utredningen ha haft en negativ påverkan på samverkan och att det skadat förtroendet och tilliten mellan samverkansaktörerna.

Utredningens material pekar alltså på att de statliga medlen skapade utmaningar för samverkan och skadade, i alla fall tillfälligt, förtroendet för samverkan i Göteborgs-regionen.

Slutsatser och diskussionDe slutsatser som går att dra av utredningsarbetet så här långt är att GR tidigare fått ett formellt uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor och i gränslandet till Västra Götalands-regionen. Det är svårt att säga annat än att en struktur en gång byggdes för att hantera gränssnittet mot Västra Götalandsregionen i dessa frågor, och att kommunalförbundet utgör en del av denna struktur. I diariet finns dokumenterat från 2009 att detta uppdrag inte var självklart i Göteborgsregionen, men intervjuerna pekar mot att den allmänna bilden även längre tillbaka var att GR inte hade något uppdrag när det kommer till hälso-och sjukvårdsfrågor.

Det är svårt att exakt säga vad som skapat denna situation. Men klart är att vårdsamverkansorganisationerna i Göteborgsregionen utvecklats frikopplade från kommunalförbunden och att förväntningarna på samverkan mellan huvudmännen verkar

20 Överläggningar med anledning av 2012 års överenskommelse kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan

regeringen och SKL - Minneanteckningar 2012-06-28

16

ha ökat under den aktuella tidsperioden. När statliga stimulansmedel, som rör hela socialtjänsten och de delar som angränsar till hälso- och sjukvård, landar i kommunal-förbundens regi skapar det frågeställningar. GR uppfattas inte ha uppdrag att arbeta med det som angränsar till hälso- och sjukvård, och vårdsamverkansorganisationerna arbetar inte med hela socialtjänsten. I tre av fyra delregioner kan detta hanteras eftersom där finns en koppling mellan kommunalförbunden och vårdsamverkansorganisationerna. Men i Göteborgsregionen ställer det istället frågor om makt och mandat på sin spets. Vem har egentligen mandat att göra vad och ska verkligen GR som kommunalförbund vara inblandat i dessa frågor? Utredningen bedömer att den uppfattade orättvisa fördelningen av ekonomiska medel inte är problemet i sig utan istället symptom på något annat. Oklarheterna när det gäller fördelningen av medlen skapas eftersom det saknas fungerande kanaler för kommunikation och förankring.

Under de 15 år som passerat sedan strukturen för den regionövergripande samverkan (dvs. fyra förbund och en paraplyorganisation) skapades har de nationella intresse-organens organisering och styrning förändrats. I och med att Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet påbörjade sin sammanslagning 2004 verkar synen på behovet av att påverka den regionala organiseringen ha ändrats. Kravet på dubbelt medlemskap togs bort i och med formuleringen av SKL:s stadgar 2004 och begreppet ”regionalsammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning” fanns inte längre kvar. Detta skulle kunna beskrivas som en minskad styrning av hur samverkan mellan kommunerna och landstinget ska se ut på regional nivå. Samtidigt innebär de överens-kommelser som SKL några år senare gör med staten om en plattform för evidensbaserad socialtjänst en utveckling i motsatt riktning, med en ökad involvering i den regionala samverkan mellan kommunkollektivet och Västra Götalandsregionen. Denna utrednings resultat indikerar att kommunalförbundet på så vis kan hamna i en svår sits. Det tidigare uppdraget som regionalt kommunförbund gav ett mandat att agera i hälso- och sjukvårdsfrågorna på medlemskommunernas uppdrag medan stimulansmedlen gav kommunalförbundet viss makt att agera på statens uppdrag.

Utredningens analys av bakgrunden pekar på att två olika problem verkar ha funnits iförhållande till GR:s uppdrag inom hälso- och sjukvårdsfrågorna. Det ena handlar om kommunerna i SIMBA-området, det andra handlar om Göteborgs Stad.

I genomgången av utredningsmaterialet framstår det som att diskussionen om GR:suppdrag när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor leder till att SIMBA-kommunerna bliroroliga att deras uppbyggda vårdsamverkansstruktur ska försvinna eller på något sätt ta skada. Det finns tendenser hos några intervjupersoner att tänka antingen kommunal-förbundet eller vårdsamverkansorganisationen. Ett närmande dem emellan verkar uppfattas som ett hot, snarare än en möjlighet. Utredningen kan konstatera att det inte finns något i detta utredningsmaterial som indikerar att en sådan oro skulle vara befogad. Utredningen konstaterar också att det antagligen finns anledning att fortsätta diskutera hur förtroendet kan stärkas för den delregionala och regionövergripande samverkan. SIMBA-kommunernas representanter upplever sig ha en välfungerande vård-samverkan på lokal nivå. Men givet målet om en vård på lika villkor oavsett var i länet som medborgaren bor behöver det också finnas en fungerande samverkan på delregional och regionövergripande nivå. Hur denna ska byggas bedöms kräva fortsatt dialog.

När det gäller Göteborgs Stad visar utredningen att kommunen historiskt sett haft en särställning i den regionövergripande mellankommunala samverkan och samverkan med Västra Götalandsregionen. Både företrädare för Göteborgs Stad och företrädare för de

17

andra medlemskommunerna uttrycker att denna särställning är självklar. Analysen av diariet och intervjumaterialet pekar mot att arbetet under många år fungerade bra och att Göteborgs Stads behov verkar ha tillgodosetts, exempelvis genom direkt eller extrarepresentation in i olika arbetsgrupper. Ett undantag har således alltid funnits i den regionövergripande samverkan för Göteborgs Stad. Det som skett skulle kunna beskrivas som att undantaget har kommit att gälla allt fler medlemskommuner. Det framstår som att Göteborgs Stads behov av en särställning i samverkan med Västra Götalandsregionen har utvidgats till ett allmänt ifrågasättande av kommunalförbundets uppdrag att samordna kommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vad detta mer konkret innebär återkommer utredningen till i nästa del som handlar om nuläget och de utmaningar som kommunkollektivet i Göteborgsregionens idag kan sägas stå inför.

Del 2 – Problemet som skapadesUtredningens andra fråga är: Hur ser GR:s uppdrag ut när det gäller kommunal hälso-och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen? Som vi ska se går inte GR:suppdrag att beskriva enhetligt. Det finns alltså inte ett ”korrekt” svar på den fråga som ställs. Beroende på vem som besvarar frågan och vilka dokument man utgår ifrån kan olika slutsatser dras om hur uppdraget ser ut. Svaret kommer därför att bestå i vissa förtydliganden men det kommer också visa på brokigheten i uppdragets formulering.

Frågan kommer att besvaras genom att GR:s uppdrag diskuteras med utgångspunkt i (a) GR:s styrdokument, (b) medlemskommunernas uppfattning om GR:s uppdrag och (c) praxis i organisationen. Ett antagande görs i utredningen att det underlättar för en organisation att hantera sina uppdrag om dessa tre delar harmonierar med varandra, se figur 2. Nedan diskuteras dessa tre delar var för sig.

Figur 2 Verktyg för att analysera GR:s uppdrag

b) Hur medlems-kommunerna

uppfattar uppdraget

a) Styrdokumentens formulering av

uppdraget

c) Hur uppdraget praktiseras

Antagande görs att överensstämmelse

bör råda mellan a), b) och c)

a) Styrdokumentens formulering av uppdragetGR:s uppdrag har hittills i huvudsak formaliserats i två typer av dokument. Det ena är förbundsordningen som fastställer det grundläggande uppdraget samt organisationens

18

juridiska status och grundläggande arbetssätt. Det andra är den verksamhetsbudget som tas fram i samråd med medlemskommunerna inför ett nytt verksamhetsår.21

I skrivande stund har en ny förbundsordning just antagits i GR:s förbundsfullmäktige. Men eftersom analysen handlar om nuvarande situation bedöms det mer relevant att titta på den förbundsordning som styrt verksamheten fram till dags dato.

När det gäller den gamla förbundsordningen sägs i det som kallas för ändamål-sparagrafen att GR syftar till att ”tillvarata medlemskommunernas intressen, främja deras samverkan och ge dem service”.22 Bland annat listas följande uppdrag:

- att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen- att vara en mötesplats för kommunal omvärlds- och intressebevakning

samt för erfarenhetsutbyte- att genom samhällsplanerande insatser och utredningar och på annat

sätt verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna.

I anslutning till den sista punkten listas ett stort antal områden där GR ska verka för samordning. Det sociala området är ett av dessa men det avgränsas eller specificerasinte ytterligare. När det gäller frågan om GR:s uppdrag inom den kommunal hälso- och sjukvården och gränssnittet till Västra Götalandsregionen står inget i förbundsordningen som talar varken för eller emot att detta skulle kunna vara en del av uppdraget. Tolk-ningen av formuleringarna är beroende av om vi tänker att det sociala området kan inne-fatta hälso- och sjukvårdsfrågor eller inte.

I verksamhetsbudgeten för 2015 anges under rubriken Sociala styrgruppen att det sociala området innefattar både socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor. Den kommunala hälso- och sjukvården är alltså i detta dokument tydligt formulerad som en del av GR:s uppdrag. Dock är gränssnittet till Västra Götalandsregionen mer osynligt. Detsägs att GR utgör en plattform för gemensamt agerande i förhållande till olika aktörer, men utan att någon särskild aktör specificeras. Här får vi således en tydlighet i att den kommunala hälso- och sjukvården är en del av uppdraget, medan oklarheter fortfarande finns huruvida det gemensamma agerandet kan handla om gränssnittet till Västra Götalandsregionen i hälso- och sjukvårdsfrågor eller inte.

Det finns alltså ingenting inom ramen för dessa styrdokument som tydligt avgränsar GR från att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågor och inte heller något som tydligt anger att man ska verka i gränslandet gentemot Västra Götalandsregionen. Ett uppdrag att jobba med den kommunala hälso- och sjukvården finns dock i budgettexten.

b) Medlemskommunernas uppfattning om GR:s uppdragOm vi går över och tittar på vad representanter för medlemskommunerna säger iintervjuerna pekar materialet mot att det finns en utbredd uppfattning att GR saknar

21 En ändring sker dock från och med 2016 i de styrande dokumenten. Från och med detta år beslutas istället om en flerårig

verksamhetsinriktning och budget med årliga verksamhetsplaner.

22 Förbundsordning antagen den 2012-06-12.

19

uppdrag i förhållande till hälso- och sjukvårdsfrågor.23 Följande citat är representativt för vad många uttrycker:

Sen har ju inte GR hälso- sjukvårdsuppdraget, det har de inte. (Intervju med anställd i en medlemskommun)

En nödvändig uppgift för denna utredning är att ringa in hur denna avsaknad av uppdragser ut. Vad är det medlemskommunerna uppfattar att GR inte ska göra?

Till att börja med kan konstateras att intervjumaterialet pekar mot att kommun-representanterna inte uppfattar det som problematiskt att GR arbetar med kunskaps-och kompetensutveckling när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor. Utsagor som ”GR har inte ett hälso- och sjukvårdsuppdrag” verkar alltså inte innebära att GR inte skulle kunna bedriva exempelvis utbildning för MAS:ar om det finns ett behov att utbilda denna yrkesgrupp, eller att GR inte skulle kunna bedriva följeforskning av den kommunala hälso- och sjukvården eller verksamheter som befinner sig i gränssnittet mot VGR, ifall kommunerna uttrycker ett behov av detta.

Det uppdrag som intervjupersonerna istället menar att GR inte har associeras tillföreträdarskap inom ramen för den delregionala eller regionövergripande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor. Det uppdrag som saknas handlar alltså om att representera kommunerna i grupper som ska arbeta med mellankommunal samverkan eller samverkan med Västra Götalandsregionen i hälso- och sjukvårdsfrågor. Det talas om att GR inte ”kan tala för kommunernas räkning” i dessa frågor.

I formuleringen företrädarskap inom ramen för delregional samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor ligger kommunernas engagemang i vårdsamverkansstrukturerna. Eftersom bakgrundsanalysen indikerar att det finns en oro för att ett närmande mellan kommunalförbundet och vårdsamverkansstrukturerna skulle hota vårdsamverkan är det viktigt att poängtera att stor samstämmighet råder när det gäller att GR inte har, och heller inte bör få, uppdraget att arbeta med den konkreta och verksamhetsnära vård-samverkan mellan huvudmännen. Detta gäller representanter både för GR och för medlemskommunerna. Vårdsamverkan förutsätter makt över och kunskap om de konkreta verksamheterna vilket kräver att man själv är en utförarorganisation. Sam-stämmigheten är stor att detta inte är eller bör vara en del av GR:s uppdrag.

För att ytterst kunna rama in vad det är som medlemskommunerna uppfattar att GR inte ska göra krävs en mer kvalificerad diskussion om vad som ligger i begreppen företrädar-skap och representation. Detta återkommer utredningen till nedan i stycket ”Slutsatser och diskussion”.

Så här långt kan konstateras att otydligheten i GR:s uppdrag reducerats något. Denna analys visar att medlemskommunerna uppfattar att GR har ett uppdrag när det gäller kompetens- och kunskapsutveckling av den kommunala hälso- och sjukvården men att uppdraget är ifrågasatt när det gäller gränssnittet mot Västra Götalandsregionen.

c) GR:s praktiserande av uppdraget Vi har då sett att det inte finns någon avgränsning i GR:s styrdokument mot hälso- och sjukvårdsfrågor och vi har sett att det finns en utbredd uppfattning att GR inte har i upp-

23 Analysen skulle kunna kvalificeras ytterligare genom en studie av hur olika aktörer uppfattar uppdraget. Här väljs att enbart utgå från

det medlemskommunernas representanter säger eftersom de ska betraktas som GR:s uppdragsgivare.

20

drag att företräda medlemskommunerna i samverkan som gäller hälso- och sjukvårds-frågor. Hur går då den praktiska hanteringen av gränssnittsfrågorna idag till?

Som gjorts tydligt ovan i bakgrundsbeskrivningen är en struktur byggd kring fyra kommunalförbund och en paraplyorganisation. Intervjuerna visar att den mellan-kommunala samverkan och samverkan på en regionövergripande nivå i gränssnittsfrågormot Västra Götalandsregionen i dagsläget är beroende av kommunalförbundets och VästKoms kanaler för dialog och förankring. Det handlar framförallt om kommunal-förbundens olika nätverk (exempelvis socialchefsnätverk) och den grupp där VästKomsamlar kommunalförbundens handläggare inom det sociala området (socialhandläggar-gruppen) samt särskilt sammansatta grupper för att lösa en specifik fråga (som exempelvis skedde under 2014 inför formuleringen av det nya hjälpmedelsavtalet).

I och med att strukturen är byggd med kommunalförbunden som grundpelare är GR som aktör involverad, vare sig organisationen (eller andra aktörer) tycker att det finns ett uppdrag eller inte. Hittills har situationen hanterats genom att olika speciallösningar skapats i dialog med medlemskommunerna. Genomgången av diariet synliggjorde hur LiSA-gruppens sammansättning krävde speciallösningar med direktrepresentation avkommunala representanter från vårdsamverkansorganisationerna. En annan viktig för-ändring i kanaler för dialog och förankring är att GR:s socialhandläggare inte går ensam till möten med VästKom och de andra kommunalförbundens socialhandläggare. Med sig har personen idag hälso- och sjukvårdsutbildade personer som representerar SIMBA-kommunerna och de kommuner som ingår i Kommun och sjukvård – Samverkan i Göteborgsområdet.

Detta betyder att GR:s tjänstemän på en mycket konkret nivå är involverade i själva hanterandet av ett uppdrag som GR inte uppfattas ha. En av GR-medarbetarna beskriver hur detta ibland leder till ett ifrågasättande.

Alla formella ärenden från VästKom skickar jag ut. Men den frågan har jag ju fått, varför gör ni det på GR när ni inte har hälso- och sjukvårdsuppdraget? Och då är ju svaret att vi är språkröret för VästKom och tvärtom så att säga, det är därför. (Intervju med GR-medarbetare)

Vad detta får för konsekvenser för samverkan mellan GR och medlemskommunerna redogörs för nedan men det ska först konstateras att analysen pekar mot att det kan antas vara svårt för GR att hantera sitt uppdrag effektivt. Slutsatsen av ovanstående analys är att det finns en skillnad mellan hur aktörerna uppfattar GR:s uppdrag och hur praxis i organisationen ser ut.

Formuleringen av ett problemAtt GR inte uppfattas ha ett uppdrag att företräda kommunerna i hälso- och sjukvårds-frågor samtidigt som strukturen är byggd runt kommunalförbunden skapar ett glapp ihanteringen av hälso- och sjukvårdsfrågor i Västra Götalands län. I syfte att förtydliga vad detta glapp får för konsekvenser visas i figur 3 nedan, något förenklat, hur

21

kommunerna, vårdsamverkansorganisationerna, kommunalförbunden och VästKom förhåller sig till varandra.24

Figur 3 Relationerna mellan aktörerna

Ledningsgrupp Västra Götalands kommuner (VGK)och socialhand-läggargruppen

Kommunerna

Tillhandahåller invånarna vård- och omsorgsinsatser utifrån behov

Samordningsvinster för förbundets kommuner när det gäller:

Intresse- och omvärldsbevakningKunskapsutvecklingKompetensutvecklingGemensamt agerande

Vårdsamverkansorganisationerna

Samverkar med Västra Götalandsregionen för att utveckla vårdkedjorna.

Lednings-grupper

Chefsnätverk

Invånaren får tillgång till den vård och omsorg som den behöver

Vård- och omsorgsinsatserna förbättras

Samordningsvinster för 49kommuner när det gäller länsgemensamma frågor

Kommunalförbundet

Bedriver gemensam omvärlds- och intressebevakning Bedriver gemensam kunskapsutvecklingBedriver gemensam kompetensutvecklingSamordnar gemensamt agerande

VästKom

Företräder medlemmarna i länsgemensamma samverkansfrågor med VGRBiträder medlemmarna i förhandlingar gentemot VGRUtgör en arena för kommunal samverkan

Organisationen gör: Den förväntade effekten:Förankringsarenor tjänstemannanivå:

Till vänster anges de förankringsarenor som finns på tjänstemannanivå, i mitten anges vad organisationerna gör och till höger formuleras de mest grundläggande effekterna som förväntas av varje organisations arbete.

De viktigaste aktörerna i detta schema är kommunerna. De ska tillhandahålla vård- och omsorgsinsatser som möter invånarnas behov. Kommunerna ingår sedan dels i vårdsamverkansstrukturer tillsammans med Västra Götalandsregionen, dels i kommunal-förbund tillsammans med andra kommuner. Vårdsamverkansstrukturernas arbete handlar om att förbättra vårdkedjan i samverkan med den andra huvudmannen och kommunalförbundets arbete handlar om att uppnå samordningsvinster för förbundets kommuner i de frågor som kommunerna valt att samverka kring. Kommunalförbundets uppgifter kan, när det gäller det sociala området, beskrivas vara fyra; bedriva gemensam

24 Illustrationen av förhållandena mellan aktörerna i figur 3 hämtar inspiration från ett programteoretiskt tänkande. Genom att

synliggöra underliggande grundläggande antaganden om vad verksamhet x, y eller z gör och är tänkt att åstadkomma förbättras

möjligheten att diskutera och utvärdera dessa antaganden. (Se Exempelvis Funnell & Rogers 2011)

22

intresse- och omvärldsbevakning; bedriva gemensam kunskapsutveckling; bedriva gemensam kompetensutveckling och samordna gemensamt agerande.25

Sedan äger de fyra kommunalförbunden VästKom som enligt stadgarna har i uppdrag att företräda sina medlemmar, dvs. kommunalförbunden, i länsgemensamma frågor med Västra Götalandsregionen, biträda medlemmarna i förhandlingar gentemot Västra Götalandsregionen och utgöra en arena för kommunal samverkan. På en mycket över-gripande nivå handlar det om att de 49 kommunerna som ingår i Västra Götalands län kan nå samordningsvinster genom att samarbeta på detta sätt.

Utredningen har tidigare visat att medlemskommunernas representanter uppfattar att GR inte kan företräda dem i hälso- och sjukvårdsfrågor. Detta får konsekvenser vilka illustreras med röd färg, streckade linjer och kursiv text i bilden ovan. Det innebär att kommunerna egentligen inte bemyndigar kommunalförbundet att arbeta med att samordna gemensamt agerande i dessa frågor vilket i sin tur betyder att kommunalförbundet egentligen inte kan bemyndiga VästKom att arbeta med att företräda medlemmarna eller att biträda medlemmarna i förhandlingar.

Det är viktigt att konstatera att problemet som illustreras i bilden ovan inte är att kommunalförbundet eller VästKom saknar vissa uppdrag. Dessa organisationer har inget egenvärde. Det är vad organisationerna åstadkommer för samhällelig nytta eller nytta för medborgarna som bör användas som måttstock på deras värde. Det som ärproblematiskt är att GR:s avsaknad av uppdrag riskerar att påverka samordnings-vinsterna för både Göteborgsregionens kommuner och i viss utsträckning även övriga kommuner i länet. Mot bakgrund av denna analys bedöms följande formulering rama in nuläget på ett lämpligt sätt:

GR:s medlemskommuner saknar en aktör med det uttalade uppdraget att samordna det gemensamma agerandet när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor i det del-regionala och det regionövergripande samarbetet.

Det är viktigt att vara tydlig med att denna problemformulering inte är resultatet av en sammanvägning av hela intervjumaterialet. Vissa kommuner har idag en fungerande dialog med Västra Götalandsregionen eller en ingång i den regionövergripande samverkansstrukturen som gör att de inte uttrycker, eller ens kanske ser, detta problem. Problemet är istället formulerat med utgångspunkt i vad vissa kommunrepresentanter,GR-medarbetare och VästKom-medarbetare ger uttryck för. En värdering görs här att det som sägs är så pass viktigt att det är relevant som problemformulering för kommun-kollektivet som grupp, även om problemet inte upplevs av alla.

Problemets olika delar En analys har gjorts av vilka konsekvenser det får att GR:s medlemskommuner saknar en aktör med uppdraget att företräda dem. Som illustreras i figur 4 finns i intervju-materialet beskrivet fem olika konsekvenser av grundproblemet och det faktum att speciallösningar varit nödvändiga i GR:s och VästKoms arbetssätt. Det handlar om administrativa problem för de aktuella handläggarna, det handlar om kommunikations-problem i samverkan och att speciallösningarna skapar likvärdighetsproblem mellan GR:s

25 Eftersom analysen handlar om kommunalförbundets uppdrag är denna organisation mer detaljerat beskriven än exempelvis

vårdsamverkansorganisationerna.

23

medlemskommuner. Det handlar också om att förankringen fungerar sämre och att resurserna inte används på ett effektivt sätt. Nedan diskuteras varje del för sig.

Figur 4 Problemträd

Ett av delproblemen handlar om att intervjupersonerna beskriver en knöligare arbets-situation för de tjänstemän som ska jobba inom den delregionala och den region-övergripande samverkansstrukturen. Eftersom strukturen saknar en central pusselbit uppstår ibland oklarheter om var en fråga ska hanteras. Intervjuerna pekar på att det finns risk att merarbete skapas eftersom det tar onödigt lång tid att förstå i vilka forum en fråga ska diskuteras och av vem. Ett exempel som nämndes i många intervjuer handlar om en önskan hos några GR-kommuner att se över kommunernas och Västra Götalandsregionens överenskommelse om ungdomsmottagningar. I och med att GR inte uppfattas ha hälso- och sjukvårdsuppdraget uppstod oklarheter om hur frågan skulle hanteras och vad GR kunde göra.

Men där är ju inte GR heller med. Jag tror aldrig de har varit med i den frågan. Och då vet inte jag, bör de vara det, eller ska de inte vara det, ellerska de hjälpa till i det? Nu ska det ju vara en arbetsgrupp kring detta och då har GR skickat ut frågor om vilka som vill vara med i den arbetsgruppen. Men jag har ju inte upplevt att GR haft nån roll tidigare. (Intervju med anställd i enmedlemskommun)

Ett annat delproblem är att speciallösningarna i VästKoms och GR:s förankringsytor gör att kommunikationen blir svårare att hantera effektivt. VästKoms socialhandläggargrupp, som är tänkt att bland annat fungera som avstämningsyta mellan VästKom och kommunalförbunden innan dess att information skickas ut till länets 49 kommuner, har i dagsläget direktrepresentation av kommunerna i Göteborgsområdet och kommunerna i SIMBA-området. Detta gör att information kan spridas, dels via dessa kommun-representanter in i vårdsamverkansstrukturen och dels via socialhandläggarna in i

24

kommunalförbundsstrukturen. Flera kommunrepresentanter beskriver hur de uppfattar att det finns dubbla spår.

Vad som varit jobbigt kring det där, det är ju att det finns ju sammanhang där jag tycker att vi pratar om samma saker, eller får samma information från tvåhåll, från GR kanske, via VästKom, och sen från SIMBA också. (Intervju med anställd i en medlemskommun)

Ytterligare ett delproblem är att speciallösningarna leder till ojämlika villkor för länets kommuner. Speciallösningarna i avstämningsytorna utgår från en vårdsamverkanslogikvilket skapar olika förutsättningar för medlemskommunerna när denna logik möter kommunalförbundslogiken. Konkret innebär det att de GR-kommuner som ingår i vårdsamverkansstrukturer i andra kommunalförbundsområden antingen måste betalamedlemskap i två kommunalförbund och delta i nätverk i båda de geografiska områdena för att täcka in hälso- och sjukvårdsfrågorna, eller att i realiteten sakna en formell aktör som samordnar dem i den regionövergripande mellankommunala samverkan ochdialogen med Västra Götalandsregionen. En intervjuperson som arbetar i en kommun som drabbas när kommunalförbundslogiken möter vårdsamverkanslogiken ger i nedan-stående citat uttryck för att hen saknar just den regionövergripande mellankommunalaarenan för att driva sina frågor.

Alltså jag skulle må gott av att ha ett forum där jag kunde lyfta saker. /…/ Attdet finns ett forum att lyfta det i, där man inte bara lyfter det till ett lite större sjukhusområde utan till beställarnivå och till kontrollnivå, när man känner att det inte fungerar. Eller till att påverka riktlinjer och rutiner och sånt som tas centralt. /…/ Och då skulle jag känna att det hade varit skönt att ha ett antal kommuner där man kunde processa de här frågorna. För ibland är man lite osäker, är det bara hos oss det är såhär? (Intervju med anställd i en medlemskommun)

Denna intervjupersons situation ska jämföras med att motsvarande tjänstemän i andra GR-kommuner har direktrepresentation både in i det regionövergripande forumet för samverkan mellan parterna (LiSA-gruppen) och den regionövergripande arenan för mellankommunal samverkan (socialhandläggargruppen).

Vidare kan också sägas att den nuvarande ordningen, med en avsaknad av aktör med uppdrag att samordna det gemensamma agerandet, skapar en situation i Göteborgs-regionen som påverkar möjligheterna att förankra frågor i kommunkollektivet. När en fråga, som exempelvis ett nytt hälso- och sjukvårdsavtal, ska diskuteras i kommun-kollektivet är bilden i dagsläget att GR:s kanaler och resurser inte kan användas.

GR vore ännu skarpare på hälso- sjukvårdsfrågor om man hade ett bredare, eller nån slags bättre beskriven eller ordnad beredning kring hälso-sjukvårdsfrågor. För hälso- sjukvårdsfrågorna hamnar nog lite här och var tror jag nu./…/Ibland hamnar det i socialchefsnätverket, ibland trycks det ner till äldreomsorgschefsnätverket. Men det finns inte självklart att man säkrar att det finns hälso- sjukvårdskompetens där eller där. Utan det är i kraft av uppdragen liksom. (Intervju med anställd i en medlemskommun)

En verksamhetschef med inriktning mot hälso- och sjukvård ger också uttryck för hur bilden att GR inte har ett hälso- och sjukvårdsuppdrag påverkar medlemskommunernas användning av GR:s resurser. Intervjupersonen beskriver hur hen blivit inbjuden till GR:s

25

äldrechefsnätverk men att incitamentet att närvara är litet eftersom bilden är att GR inte har något hälso- och sjukvårdsuppdrag. Resultatet av detta menar intervjupersonen blir att cheferna inte bidrar till att spela in hälso- och sjukvårdsfrågorna i nätverket.

Jag blev medbjuden när jag kom hit, men det är klart att jag ska vara med och bevaka hälso- sjukvårdsfrågor. Men så märker jag att det inte är någrahälso- sjukvårdsfrågor där. Och det kanske egentligen beror på att jag inte går dit och tar ansvar för det, att lyfta dit de frågorna, och det gör inte mina kollegor heller. Så det är klart att det faller tillbaka till oss. Men vi har ändå den grunden att GR jobbar inte med hälso- och sjukvård. Alltså kommer de frågorna kanske automatiskt inte landa bra på GR, för ingen kan göra nåt åt dem där, eller det finns inte någon som kan hjälpa oss att bereda frågorna.(Intervju med anställd i en medlemskommun)

Flera intervjupersoner pekar också på att Göteborgsregionens avsaknad av en aktör som samordnar dem i hälso- och sjukvårdsfrågor kan leda till negativa konsekvenser på sikt. Det handlar bland annat om att kommunkollektivet antas bli en sämre part i mötet med Västra Götalandsregionen.

Jag tror att vi får sämre kraft som kommuner. Den kraft som vi skulle kunna ha av att jobba ihop som kommuner, för att tydligare samordna eller beskriva eller ställa krav på VGR. /…/ Vi skulle kunna bli en mycket skickligare part, tror jag, mycket skickligare. Och vi skulle antagligen kunna ge mer stöd till de lokala vårdsamverkansgrupperna, så att inte var och en måste uppfinna sitt hjul på alla ställen. /…/ Eftersom alla kommuner utom Göteborg är ganska små och har begränsade resurser så behöver vi ju arbetsdela. (Intervju med anställd i en medlemskommun)

OmvärldsfaktorerNödvändigt för en analys av nuläget är också att beakta vilka omvärldsfaktorer som kan spela roll i diskussionen om uppdraget att samordna kommunerna när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor. Intervjupersonerna lyfter fram några faktorer som kan vara relevanta att ta hänsyn till.

Bland annat diskuteras den nyligen genomförda omorganisationen av Västra Götalands-regionens hälso- och sjukvårdsnämnder. Från och med 1 januari 2015 finns istället förtolv nu endast fem nämnder. Invånarna i Göteborgsregionens kommuner representeras idag inom Västra Götalandsregionen av Västra hälso- och sjukvårdsnämnden (som täcker in Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund,Tjörn och Öckerö) samt Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd (som täcker in Göteborg).I intervjumaterialet finns, i den mån det överhuvudtaget uttrycks, främst de som menar att denna förändring inte på ett väsentligt sätt kommer att påverka samverkan mellan huvudmännen i hälso- och sjukvårdsfrågor. Argumenten handlar om att kommunernas vårdsamverkan främst sker med aktörer på utförarsidan inom Västra Götalandsregionen. En förändring av de nämnder som beställer hälso- och sjukvård kommer därför inte att påverka hur vårdsamverkan i praktiken går till. Dock kan konstateras att förändringen antagligen kan ha större påverkan för den vårdsamverkan som har en aktiv politisk samrådsgrupp än den som inte har det eftersom representation i dessa i så fall ska ske utifrån ett befolkningsansvar vilken inte överensstämmer med den logik på vilken vård-samverkan är uppbyggd. Som tidigare konstaterats finns stora skillnader mellan Göteborgsregionens vårdsamverkansstrukturer när det gäller den politiska nivån och de

26

kan därför komma att dra olika slutsatser om nämndförändringens konsekvenser. Utredningen nöjer sig här med att påpeka vikten av att låta nämndförändringen finnas med i det fortsatta samtalet kring uppdraget att samordna Göteborgsregionens kommuner i hälso- och sjukvårdfrågor.

Vidare talar intervjupersonerna om hur den demografiska utvecklingen med ett större antal äldre kommer att innebära ökade krav på hälso- och sjukvården, oavsett huvud-man. På förslag finns därför inom Västra Götalandsregionen att utveckla det som kallas för närsjukvårdscentrum.26 Ambitionen är att dessa centra i framtiden ska möta cirka 80 procent av invånarnas sjukvårdsbehov. Det handlar främst om det som rör stora patient-grupper och de mest vanligt förekommande sjukvårdsinsatserna. Dessa centra antas förbättra tillgängligheten men också innebära att vissa planerade ingrepp istället koncentreras till färre sjukhus. Vad detta kommer att innebära för vårdsamverkan är inte möjligt att inom denna utredning svara på, men det kan konstateras att även utveckl-ingen av Västra Götalandsregionens utförarorganisation är relevant att ta i beaktande idiskussionen om uppdraget att samordna kommunerna i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Slutligen bör nämnas den utveckling i många delar av samhället som går mot att se hälso- och sjukvård och socialtjänst som mer av ett och samma verksamhetsområde. Flera intervjupersoner lyfter att uppdelningen mellan områdena är en konstruktion som inte gynnar individen i behov av vård och omsorg och att en utveckling av lagstiftningoch insatser går mot ett närmande områdena emellan. Utredningen menar att i ett sådant perspektiv kan uppdelningen av de samordnande aktörerna till att antingen ansvara för socialtjänst eller hälso- och sjukvårdsfrågor sägas vara otidsenlig.

Slutsatser och diskussionUtredningens nulägesanalys visar att det finns ett glapp i strukturen för hur hälso- och sjukvårdsfrågor hanteras av kommunerna i Västra Götalands län. Detta skapar ett behov av speciallösningar vilka i sin tur får konsekvenser för Göteborgsregionens möjligheteratt kommunicera och bereda frågor som handlar om hälso- och sjukvård. Problemet med detta handlar inte om negativa konsekvenser för GR som organisation utan om att Göteborgsregionens kommuner därmed saknar en aktör med uppdrag att verka för samordnat agerande inom hälso- och sjukvårdsfrågor.

Det är relevant att lyfta upp till diskussion hur den strukturella utmaningen som beskrivs i ovanstående nulägesanalys förhåller sig till de utmaningar i fråga om tillit som beskrivits i bakgrundsavsnittet. Även om utredningen inte kan dra några slutsatser om hur orsakssambanden mellan dessa utmaningar ser ut är det intressant att reflektera över om det finns strukturproblem eftersom det finns tillitsproblem i denna del av regionen, eller om det finns tillitsproblem eftersom det finns en struktur som inte är ändamålsenlig. Det kan i alla fall sägas att ovan beskrivna strukturella glapp sannolikt inte gynnar tilliten i samverkan.

Utredningen gör en prioritering när det kommer till vilken utmaning som analyseras på djupet. Det bedöms vara mer brådskande, och inom ramen för denna utredning enklare, att diskutera den strukturella utmaningen. Förhoppningen är att om det strukturella problemet åtgärdas så förbättras förutsättningarna för att på sikt skapa en bättre tillit i den mellankommunala samverkan i Göteborgsregionen.

26 Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

(Hälso- och sjukvårdsutskottets protokoll 2013-02-20).

27

En slutsats som utredningen drar är att diskussionen om GR:s uppdrag måste utgå från den regionövergripande samverkansstrukturen som kommunerna i Västra Götalands län en gång i tiden byggde, och den roll kommunalförbunden är tänkta att spela däri. Det finns en struktur där kommunalförbundet ska verka för samordning av gemensamt agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor och vara en länk mellan den lokala och den regionala nivån. GR:s uppdrag, eller frånvaro av uppdrag, måste ställas i relation till syftet med den struktur som är uppbyggd. Om ett uppdrag ska finnas är det inom ramen för denna struktur som detta uppdrag existerar. Om ett uppdrag inte ska finnas så får det konsekvenser för hur den regionövergripande samverkansstrukturen kan fungera.

För att kvalificera diskussionen om GR:s uppdrag behöver tjänstemän och politiker i GR:smedlemskommuner diskutera vilken betydelse de lägger i formuleringen ”samordna gemensamt agerande inom ramen för den regionövergripande samverkansstrukturen ihälso- och sjukvårdsfrågor”. Det framstår i intervjumaterialet som att tolkningen av denna formulering kan skilja sig mycket mellan olika intervjupersoner, vilket antas försvåra formuleringen av GR:s uppdrag.27 Å ena sidan kan formuleringen tolkas som ett företrädarskap med rätt att teckna avtal för kommunerna. I andra änden kan formule-ringen förstås betyda en form av maktlöst stöd som enkom samlar kommunkollektivet innan mötet med den andra huvudmannen. Utredningen antar att kommunkollektivets behov ligger någonstans däremellan. Ett fullt företrädarskap är aldrig aktuellt eftersom den enda beslutsföra enheten i sammanhanget är den kommunala organisationen. En samordnande aktör är alltså inte beslutsför utan beslut fattas alltid i den kommunala organisationen. Att endast erbjuda kommunerna en fysisk mötesarena bedöms inte heller ligga i kommunernas intresse. I Göteborgsregionen finns kommuner som har olika behov, resurser och intresse. Visst handlingsutrymme bör en samordnande part ha för att kunna fullgöra sitt uppdrag. Det som då bedöms vara viktigt är att det finns förtroende och legitimitet för samverkansformerna och de arenor och kanaler som aktören tillhandahåller och att medlemskommunerna känner att de har möjlighet att påverka dessa. Och här återvänder resonemanget till frågan om tillit. Det antas inte räcka med att bygga en struktur för hantering av frågorna. För att samverkan ska fungera krävs också att medlemskommunerna har förtroende för strukturen.

Slutsatsen som dras av detta resonemang är att en samordnande aktör i den region-övergripande samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor bör lyda under kommunerna men samtidigt vara en aktör som kan använda sina resurser och äga ett visst handlings-utrymme. För att denna aktör ska kunna verka krävs att kanaler och arenor fungerar och att medlemskommunerna har tillit till och förtroende för aktörens hantering av uppdraget.

En annan slutsats är att det finns behov av att förtydliga logiken i den region-övergripande samverkan. Intervjumaterialet indikerar att många saknar en förståelse för hur det är tänkt att fungera och att detta leder till viss frustration och försvårar diskussionen om GR:s uppdrag. I syfte att bidra till denna diskussion har figur 5 skapats. Den illustrerar några distinktioner som kan vara viktiga att ha med i samtalet.

Samverkan i hälso- och sjukvårdfrågor i Västra Götalands län kan variera beroende på om det rör lokala, regionala eller nationella frågor. En lokal fråga berör en eller några få

27 Exempel på begrepp som förekommer i intervjumaterialet är; representera; mäkla; företräda; teckna avtal; kratta i manegen; samla;

förankra; fördela medel; stötta; samverka; rekommendera.

28

kommuner, en delregional fråga berör kommunalförbundets medlemskommuner medan de regionala och nationella frågorna berör länets samtliga 49 kommuner. En typisk lokal fråga är hur hemtagning av brukaren på bästa sätt ska lösas mellan sjukhuset och kring-liggande kommuner medan en typisk regional fråga är hur ett nytt hälso- och sjukvårds-avtal ska utformas.

Samverkan kan också variera beroende på om mötet mellan huvudmännen har karaktären av samtal mellan parter (samverkansfokus) eller om det handlar om ett möte mellan två avtalande parter (partsfokus).

Figur 5 Modell för att diskutera variationer av samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor

Involverar länets 49kommuner och rör

regionala eller nationella frågor

Involverar få kommuner och rör

lokala frågor

Partsfokus (två avtalande

parter)

Samverkansfokus (två samtalande

parter)

I denna bild kan kommunalförbundens uppdrag placeras längs med den horisontella axeln. Det var utifrån behovet av en mellankommunal arena för partsfrågor som samverkansstrukturen kring hälso- och sjukvårdsfrågorna skapades (dvs. på axelns högra del). Kommunalförbundens kunskaps- och kompetensutvecklingsuppdrag kan sägas utföras med ett samverkansfokus (dvs. på axelns vänstra del). VästKoms uppdrag befinner sig långt upp på den vertikala axeln med ett uppdrag som spänner över samtliga fyra kommunalförbund och 49 stycken kommuner. Vårdsamverkansstrukturernas uppdrag befinner sig huvudsakligen till vänster om mitten på den horisontella axeln. De utgör arenor för i första hand samverkan mellan huvudmännen. I Göteborgsregionenbefinner sig vårdsamverkansstrukturerna långt ned på den vertikala axeln eftersom de endast involverar några få kommuner. Här är situationen annorlunda jämfört med länets övriga delregioner där kommunalförbundets medlemskommuner är mer överensstämmande med kommunerna som ingår i vårdsamverkansstrukturen.

Utredningen bedömer att problemet i den regionövergripande samverkan, ochutmaningen med en otydlighet i GR:s uppdrag, uppstår någonstans i mitten, där de två axlarna möts. Utmaningen uppstår när det krävs en dialog mellan den lokala och den

29

regionala nivån (exempelvis när beslut fattas om hur statliga medel ska fördelas) eller när det inte är glasklart huruvida en fråga ska hanteras som en samverkansfråga eller en partsfråga. Eftersom Göteborgsregionens medlemskommuner är splittrade på fyra vårdsamverkansstrukturer ökar svårigheterna eftersom fungerande samverkan skulle kräva samordning mellan åtminstone två olika aktörer.28 När kommunalförbundet inte uppfattas ha uppdraget att samordna kommunerna fungerar inte den tänkta länken mellan den lokala och den regionala nivån. Mot bakgrund av detta resonemang kan man konstatera att det inte alls är konstigt att det uppstår ”gnissel” i denna del av länet.

Del 3 – Förslag på lösningDen tredje och sista fråga som utredningen ska besvara är vilket uppdrag som GR bör ha inom det sociala området när det kommer till hälso- och sjukvård. Denna fråga besvaras genom att först belysa de handlingsalternativ som står till buds för GR:s uppdragsgivare. Sedan analyseras hur dessa handlingsalternativ kan tänkas påverka medlem-skommunerna och slutligen lyfter utredningen fram det alternativ som bedöms bäst till-varata medlemskommunernas intressen.

Möjliga handlingsalternativBeroende på hur man ser på saken menar utredningen att det antingen finns två eller tre möjliga handlingsalternativ för GR:s uppdragsgivare.

Handlingsalternativ 1 – Formuleringen av GR:s uppdrag förblir oförändrad

Ett handlingsalternativ, som i alla fall vore teoretiskt möjligt, är att inte ändra något iuppdragets formulering. Anledningen till att detta endast beskrivs som ett teoretisktmöjligt handlingsalternativ är att det i utredningens material och analys finns mycket som pekar mot att det vore en olämplig väg att välja. Intervjuerna indikerar att mångaönskar en förändring. Den uppbyggda strukturen används inte på det sätt som det vartänkt, vilket skapar merarbete och det verkar vara ett ineffektivt sätt att arbeta. Ur ett medlemskommunsperspektiv är bristen på lika möjligheter för kommunerna att bli företrädda i dialog och förhandling med Västra Götalandsregionen (och vilka konsekvenser detta kan få för invånarna) det starkaste argumentet för en förändring.

Handlingsalternativ 2 – GR ges ett tydligt uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor

Det andra handlingsalternativet är att GR, utöver uppdraget att arbeta med omvärlds-och intressebevakning samt kunskaps- och kompetensutveckling, också ges ett tydligare uppdrag att arbeta med att samordna ett gemensamt agerande för Göteborgsregionensmedlemskommuner när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor inom ramen för dendelregionala och genom VästKom den regionövergripande samverkan. Det skulle kräva två huvudsakliga förändringar. Dels behöver kopplingen mellan GR och åtminstone de två vårdsamverkansorganisationer som finns inom kommunalförbundets geografiska gränser göras starkare. Uppdraget att samordna det gemensamma agerandet i hälso-och sjukvårdsfrågor bedöms kräva en större närhet till vårdsamverkan än vad som finns idag. Dels behöver GR:s uppdrag tillåta att organisationens kanaler och resurser användsför att förankra och föra dialog om hälso- och sjukvårdsfrågor när så krävs. Uppdraget

28 Det vill säga i det fall vi kan utgå från att de tre kommuner som ingår i de två andra vårdsamverkansstrukturer ingår i de

motsvarande kommunalförbundens uppdrag.

30

att samordna det gemensamma agerandet i hälso- och sjukvårdsfrågor bedöms kräva fungerande kanaler för förankring och kommunikation.

Handlingsalternativ 3 – GR:s uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor avgränsas

Det tredje handlingsalternativet är att GR:s uppdrag begränsas så att det framgår att samordning av gemensamt agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor inte är en del av upp-draget. Detta skulle kräva en förändring i VästKoms arbetssätt och uppdrag samt betydaatt kommunerna i Västra Götalands län måste hitta nya vägar för att hantera den mellankommunala samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor samt nya former för den regionövergripande samverkan med Västra Götalandsregionen. Om GR inte har uppdraget att arbeta med samordning av gemensamt agerande i hälso- och sjukvårds-frågor kan inte kommunerna sägas bemyndiga GR vilket i sin tur gör det svårt för GR att bemyndiga VästKom.

Vilket handlingsalternativ tillvaratar bäst medlemskommunernas intressen?Som anges ovan skulle ett oförändrat uppdrag vara negativt för medlemskommunerna eftersom nuvarande arbetssätt skapar ojämlika villkor i samverkan. GR:s medlems-kommuners behov och intressen är, som utredningen påpekat vid ett flertal tillfällen, olika. Vissa kommuner har idag kanaler in i den regionövergripande samverkan medan andra saknar dessa. Därför är det inte säkert att alla kommuner upplever nuvarande situation som problematisk. Ur ett kommunkollektivsperspektiv bedöms det dock vara olämpligt att fortsätta utan förändring. Som utredningen visar verkar nuvarande arbets-sätt slita på relationerna mellan medlemskommunerna och de samordnande aktörerna (GR och VästKom). Otydligheten skapar en situation där tilliten mellan aktörerna riskerar att skadas. Eftersom en förändring efterfrågas lämnas vi med endast två alternativ att diskutera vidare.

Att ge GR ett förtydligat uppdrag skulle innebära att fullt ut implementera den struktur för samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor som en gång i tiden skapades av GR:smedlemskommuner. Som antyds ovan behöver GR få tillgång till de i delregionen ingående ledningsstrukturerna för vårdsamverkan samt att GR:s kanaler och nätverk tillåts användas för att bereda frågor som handlar om hälso- och sjukvård. I detta skede bedöms det vara tillräckligt för GR att ingå i två vårdsamverkansstrukturer för att kunna utgöra den nödvändiga länken mellan den lokala och den regionala nivån.29 Antagligen behöver resurser avsättas på GR för att hantera ett sådant uppdrag. Omfattningen av dessa resurser bedöms inte här utan utredningen nöjer sig med att rekommendera en särskild analys av resursbehov ifall detta handlingsalternativ väljs.

Utredningen kan konstatera att det på tjänstemannanivå verkar finnas ganska stort stöd för ett förtydligat uppdrag. Det går att dela in intervjuerna med de kommunala tjänste-männen i tre olika grupper. Två av dessa uttrycker sig i intervjuerna mer eller mindre positivt till att ge GR ett förtydligat uppdrag och dessa utgör en överväldigande majoritet av de intervjuade. Den ena gruppen, som utgör ungefär hälften av de 22 intervju-personerna, menar att det är självklart att GR bör ha uppdraget. Dessa personer finns företrädesvis i Göteborgs kranskommuner eller i de kommuner som idag befinner sig i vårdsamverkansstrukturer i andra kommunalförbundsområden. Den andra gruppen, som

29 De kommuner som finns i någon av de andra två vårdsamverkansstrukturerna kan med ett förtydligat uppdrag för GR använda sig av

GR:s nätverk och kanaler, vilket är en förbättring i jämförelse med nuvarande situation. Det bedöms vidare inte finnas tillräckligt mycket

att vinna på att lägga tid på att delta i ytterligare två vårdsamverkansstrukturer.

31

företrädesvis befinner sig i SIMBA-området, är mer skeptiska men uttrycker många gånger ändå ett värde av GR som aktör när det kommer till det regionala perspektivet,partsfrågor eller kunskapsutvecklingsfrågor. Som utredningen tidigare poängterat finns här mer problem när det gäller tilliten samt en upplevelse av en välfungerande vård-samverkan vilket skulle kunna förklara varför de inte lika självklart uttrycker behovet av GR som samordnande aktör. Den tredje gruppen (tre personer) är vid intervjutillfället tydligt negativa till att ge GR ett utvidgat mandat. Här finns företrädesvis representanter för Göteborgs Stad. Men som diskuterats tidigare måste tas i beaktande att Göteborgs Stad har andra behov och andra resurser. De har inte lika mycket att vinna på att det finns en samordnande aktör, eftersom de i dagsläget har kanaler för dialog med Västra Götalandsregionen. Men utredningen bedömer det som viktigt att Göteborgs Stadsavsaknad av behov av en extern aktör med samordnaruppdrag inte hindrar GR:smöjligheter att möta andra kommuners behov.

Det sista handlingsalternativet bedöms i dagsläget vara sämre för kommunkollektivet. Det är fullt möjligt att tänka sig en mer omfattande förändring där en grundläggande fråga om hur samverkan ska ske på regionövergripande nivå i hälso- och sjukvårdsfrågor ställs till länets 49 kommuner. Men eftersom nuvarande struktur, som det verkar, aldrig implementerats fullt ut i Göteborgsregionen bedöms det som mer lämpligt att faktiskt försöka samarbeta på avsett vis inom den skapade strukturen. Det är först när man arbetat i enlighet med denna struktur som det är möjligt att utvärdera och förkasta den.Där, bedömer utredningen, är vi inte idag.

Slutsatser och diskussionEn av utredningens slutsatser är att det på tjänstemannanivå verkar finnas stöd för att ge GR ett förtydligat uppdrag i hälso- och sjukvårdsfrågor. Utredningen har svårare att säga något om hur stödet ser ut på den politiska nivån. En av de politiker som intervjuades inom ramen för utredningsarbetet menade att det saknas en gemensam tydlig målformulering för kommunernas politiska representanter när det kommer till hälso- och sjukvårdsfrågor och att detta kanske kan förklara varför utmaningar uppstått när det gäller samverkan i dessa frågor.

Utredningen kan inte säga något om huruvida detta stämmer eller inte. Men det bedöms vara fullt möjligt att formulera en sådan gemensam målbild. Västra Götalandsregionens mål om en vård på lika villkor oavsett vem man är eller var man bor borde kunna fungera lika väl för kommunens ambitioner som för landstingsorganisationen. Denna ambition kommer också till uttryck både i hälso- och sjukvårdslagen och i social-tjänstlagen. Avsikten att uppfylla dessa lagkrav skulle kunna fungera som utgångspunkt för diskussionen om hur den mellankommunala samverkan ska se ut i Göteborgsregionenoch hur kommunkollektivet tillsammans med länets övriga kommuner vid behov ska kunna bli, såväl en samstämmig samverkanspart, som en jämbördig förhandlingspart, till Västra Götalandsregionen.

Vidare ska också sägas att den potentiella målkonflikt som finns mellan det kommunala självstyret och medborgarnas rätt till jämlik vård existerar oavsett om den region-övergripande samverkansstrukturen organiseras via kommunalförbunden eller på något annat sätt. Det kommunala självstyret kommer ibland att ställas mot invånarnas rätt till en jämlik vård. Det som gynnar en enskild kommun är inte alltid det som gynnar likvärdighetsprincipen inom vården. Detta kan vara värt att ta i beaktande i diskussionen om den mellankommunala samverkan i gränssnittet till Västra Götalandsregionen. Det är

32

sannolikt så att dessa politiska avvägningar blir nödvändiga, alldeles oavsett hur samverkansstrukturen är organiserad.

Mot bakgrund av detta konstateras att utredningens slutsats är att det vore olämpligt att döma ut den struktur för samverkan som skapats i Västra Götalands län innan den har implementerats fullt ut. Det handlingsalternativ som utredningen menar bäst tillvaratar kommunernas intresse är att GR, utöver existerande uppdrag, även ges i uppdrag attsamordna kommunkollektivets agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå och genom VästKom på regional nivå. Detta uppdrag bör formuleras så att det på intet sätt påverkar Göteborgs Stads behov av en särställning i samverkan kring hälso- och sjukvårdsfrågor. En fortsatt dialog mellan GR och Göteborgs Stad bedöms vara viktig för att etablera formerna för att säkerställa denna särställning.

33

Referenslista

Böcker och utredningar

Boijs A. (2014) Tillit och förtroende skapar samverkan - Utvärdering av ledningsstrukturen för samverkan mellan kommuner och region i Västra Götaland

Funnels S. & Rogers P. (2011) Purposeful Program Theory: Effective Use of Theories of Change and Logic Models, San Francisco: Jossey-Bass/Wiley

Leffner M. (1998) Kommunförbundsorganisation i Västra Götalands län

Övriga rapporter

Den Nära Vården inom SIMBA – området Tjörn, Stenungsund, Kungälv, Ale 2011 – 2015

Delrapport om arbetet i län/regionen 2012, Evidensbaserad praktik inom socialtjänstenen, Regionala strukturer för kunskapsutveckling

Statskontorets rapport 2014:18, Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Utvärdering av överenskommelsen mellan regeringen och SKL. Slutrapport

GR:s dokument

Diarienummer 08-154.019

Diarienummer: 12-211.9

Diarienummer 14-230.011

Diarienummer 02/00/185, GR som regionalt kommunförbund - Starttidpunkt

Protokoll förbundsstyrelsen, den 8/4 2011

Göteborgsregionens kommunalförbunds förbundsordning, antagen den 2012-06-12

Överläggningar med anledning av 2012 års överenskommelse kring sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre mellan regeringen och SKL - Minneanteckningar 2012-06-28

Övriga dokument

Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2010-06-17 S2009/4028/ST (delvis)

Avsiktsförklaring, Program för en god äldreomsorg i Västra Götaland, SKLs diarienummer 10/0570

Hälso- och sjukvårdsutskottets protokoll 2013-02-20, Utredning av de lokala förutsättningarna för utveckling av närsjukvårdscentrum vid tio lokalsjukhus i Västra Götalandsregionen

34

Bilaga 1: Metod, material och metoddiskussion

Om utredaren

Det mesta av arbetet i denna utredning har utförts av Cornelia Björk som är anställd på GR och därmed att betrakta som en intern utredare, men samtidigt helt ny i organisat-ionen och därför inte bärare av någon förförståelse kring GR:s uppdrag inom det sociala området. Utredaren har en samhällsvetenskaplig examen på magisternivå med inriktning mot förvaltningsteori och utvärderings- och utredningsmetodik från Förvaltningshögsko-lan vilket färgar hur utredningsarbetet har genomförts.

Om tolkningen av uppdraget och studieobjektet

Uppdraget avgränsas inledningsvis genom att definiera att utredningens problemområdehandlar om kommunal hälso- och sjukvård och gränssnittet till Västra Götalandsregionen. På så vis skiljer sig tolkningen av utredningsuppdraget något mot den formulering som görs i det politiska beslutsunderlaget. I beslutsunderlaget anges att utredningen skaanalysera ”GR:s uppdrag och roll som stöd i socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor”. Vid de inledande intervjuerna med tjänstemän på GR framgick dock att otydligheten i GR:s uppdrag inte rör socialtjänstfrågorna utan att problemet uppstår när det kommer till det som handlar om kommunal hälso- och sjukvård samt det som rör gränssnitt-frågorna mot Västra Götalandsregionen. Vidare utesluts begreppet ”roll” ur tolkningen av uppdraget. Det som studeras är GR:s uppdrag. Ordet roll bedöms inte tillföra något till förståelsen av studieobjektet. Det som studeras är organisationen GR:s uppdrag inom det sociala området med särskilt fokus på hälso- och sjukvårdsfrågor och gränssnittet mot Västra Götalandsregionen.

Om utredningens övergripande upplägg (design)

Utredningen studerar GR:s uppdrag med utgångspunkt i tre kronologiska faser (dåtid, nutid, framtid) och frågorna samt rapportens disposition följer samma logik. Till att börja med görs en analys av vilket uppdrag GR tidigare har haft inom det sociala området när det gäller hälso- och sjukvårdsfrågor. Sedan görs en analys av vilket uppdrag GR kan sägas ha idag. Slutligen diskuteras vilken roll som GR bör ha i framtiden.

Valet av detta upplägg görs eftersom formuleringen av GR:s uppdrag kräver att många aktörer samlas kring en gemensam bild av både bakgrund och nuläge. Att analysen börjar med en ordentlig bakgrundsbeskrivning anses gynna skapandet av en gemensam förståelse av problemet. En gemensam förståelse för bakgrunden och problemet bedöms förbättra förutsättningarna att samla aktörerna kring ett lämpligt handlingsalternativ.

Frågorna i de första två faserna är deskriptiva (beskrivande) medan frågan i den sista fasen är normativ (värderande). Det betyder att de första två frågorna kan besvaras genom att analysera de berättelser som intervjupersonerna delar med sig av och deninformation som finns i dokumenten för att finna svaret på hur GR:s uppdrag sett ut tidigare och hur det ser ut idag. Den tredje och sista frågan kräver dock en värdering för att vara möjlig att besvara. Denna värdering görs genom att först tydliggöra vilka olika handlingsalternativ som står till buds. Sedan värderas dessa handlingsalternativ med grund i det som framkommit i de tidigare delarna av analysen. Här finns inget rätt svar på frågan, eller rätt sätt att värdera, men så långt som det är möjligt tydliggörs ianalysen på vilka grunder en värdering görs.

35

Om dialogen med medlemskommunerna

Inledningsvis gjorde GR-medarbetare tydligt att medlemskommunernas syn på utred-ningens utformning och genomförande var av central vikt. Därför började utredningsar-betet med en avstämning med representanter för kommunerna i både SIMBA- och Göteborgsområdet kring utredningens genomförande. En bit in i arbetet efterfrågade chefer i SIMBA-kommunerna ett extra möte där ett förtydligande gjordes kring utredningens syfte och genomförande. Efter detta möte lades också fler intervjuer med socialchefer till än vad som inledningsvis var planerat.

När cirka två tredjedelar av utredningstiden passerat bjöds medlemskommunernas representanter via kommunchefsnätverk, socialchefsnätverk och äldrechefsnätverk in till en dialog om de preliminära slutsatserna. Vid detta tillfälle presenterades först de preliminära slutsatserna i utredningens första (dåtid) och andra (nutid) del. Med utgångspunkt i dessa slutsatser fördes sedan en dialog kring svaret på frågan om vad GR bör ha för roll i framtiden. Sammanlagt närvarade 12 representanter för sju medlems-kommuner vid detta tillfälle. Även fyra processledare i vårdsamverkan deltog i dialogen samt fyra medarbetare från GR.

Vidare utgör kommunernas representanter mer än hälften av intervjupersonerna. Information om utredningens genomförande har också skickats ut via de aktuella GR-nätverken och de personer som velat ställa upp på en intervju har via dessa kanaler getts möjlighet att göra det.

Om utredningens material

Materialet består av inspelade och i de flesta fall transkriberade intervjuer med representanter för politiker och tjänstemän samt ett urval av de dokument som finns iGR:s diarium.

Dokumenten är i huvudsak hämtade från GR:s diarium. En manuell genomgång gjordes av sociala styrgruppens och förbundsstyrelsens protokoll och underliggande protokoll samt socialchefsnätverkets anteckningar. Sammanlagt rör det sig om flera hundra sidor utredningsmaterial, mötesprotokoll och mötesanteckningar. Materialet består också av styrdokument i form av nuvarande och tidigare förbundsordningar och budgettexter för GR samt styrdokument för VästKom, vårdsamverkansgrupperingar och regionens övriga kommunalförbund.

Intervjumaterialet består av totalt 43 intervjuer som är genomförda med politiker och tjänstemän. Hur dessa fördelar sig mellan olika organisationer och mellan olika kommuner redovisas i tabell 2 och 3 nedan.

Tabell 2 Spridning intervjupersoner, organisation och funktion

Kategori av personer Antal Kommunrepresentanter 22

Varav kommunchefer 2

Varav socialchefer 9

Varav äldre-/hälso- och sjukvårdschefer 7Varav MAS/MAR 3

Övriga tjänstemän 1

36

Processledare vårdsamverkan 4

VästKom – tjänstemän 2

GR – tjänstemän 5

GR – politiker (presidiet) 4

Övriga kommunalförbund 3

Västra Götalandsregionen 2

Summa 43

Tabell 3 Spridning intervjupersoner, medlemskommun

Medlemskommun Antal intervjuade tjänstemän

Ale 2

Alingsås 2

Göteborg 3

Härryda 3

Kungsbacka 0

Kungälv 1

Lerum 1

Lilla Edet 1

Mölndal 3

Partille 1

Stenungssund 3

Tjörn 1

Öckerö 1

Summa 22

Urvalet av intervjupersoner är gjort med ambitionen att täcka in samtliga GR-kommuner (Kungsbacka undantaget) och att de olika funktionerna ska vara representerade i både SIMBA-kommuner, kommuner i Göteborgsområdet samt minst en av de övriga tre kommuner som ingår i andra vårdsamverkansstrukturer. I huvudsak är denna spridning på intervjupersonerna uppnådd. Efter det att SIMBA-kommunerna efterfrågade att fler socialchefer skulle intervjuas lades några intervjuer till och någon planerad intervju plockades bort.

Intervjuerna har inte genomförts med en strukturerad intervjuteknik. På grund av utredningens tidsplan krävdes att intervjuerna sattes igång relativt omgående närutredningsarbetet initierats. På grund av utredarens avsaknad av förförståelse var det inte möjligt att veta på förhand exakt vilka frågor som skulle behöva ställas. Intervjuerna har istället haft karaktären av samtal som har fått ta lång tid. Intervjuerna har varierat i tid men i huvudsak pågått mellan 40 och 90 minuter. De allra flesta har genomförts på intervjupersonens arbetsplats och en diktafon har använts under samtalet för att spela in det som sägs.

37

Intervjuerna har handlat om intervjupersonens syn på GR:s uppdrag i dåtid, nutid och framtid. Sedan har intervjupersonernas svar fått styra vilka följdfrågor som ställts. Intervjupersonerna har haft väldigt olika förkunskaper om GR och de har haft olika roller och funktioner i sina hemmaorganisationer. Stor anpassning av intervjufrågorna hardärför krävts vid varje enskilt intervjutillfälle.

Analys av materialet

Allt det material som funnits i elektronisk form har laddats upp i analysprogrammet NVivo. Av intervjumaterialet är det fråga om sammanlagt 35 intervjuer som har transkri-berats i sin helhet. Inledningsvis gjordes en grov sortering av intervjupersonernas utsagor i de tre kronologiska faserna, dåtid, nutid och framtid. Sedan har varje område analyserats tentativt och de teman som framkommit vid genomläsning har bildat under-kategorier till de olika områdena. Sammanlagt har textmaterialet kodats i 18 olika koder enligt det kodschema som illustreras i tabell 4.

Tabell 4 Kodschema för intervjumaterialet

Huvudkategorier UnderkategorierDåtid Göteborgs Stads inställning

SIMBA-kommunernas inställningRegionalt kommunförbundDen regionövergripande samverkan – VGRStatlig styrningFördelning av medelHälso- och sjukvårdsavtalet

Nutid Gränsen mellan hälso- och sjukvård och omsorgAndra kommunalförbundSyn på GR och företrädarskapSyn på GR och kompetensutvecklingSyn på GR och kunskapsutvecklingFörståelse av problemetUngdomsmottagningarna

Framtid Utvecklingen framöverHandlingsalternativ

Övrigt Om utredningenOmvärlden – externa faktorer

Utredningens första fråga besvaras via en genomgång av diariet samt genom analys avvad intervjupersonerna berättar om hur GR:s uppdrag tidigare sett ut. Denna del av utredningen syftar till att försöka skapa en berättelse för att politiker och tjänstemän ska få en gemensam bild av bakgrunden. Presentationen följer därför delvis en kronologisk ordning där de viktigaste delarna i varje decennium lyfts fram och sätts i relation till varandra. Denna del av utredningen har karaktären av en berättelse.

Den andra frågan besvaras genom analys av studieobjektet med hjälp av en analysram som bryter ned GR:s uppdrag i tre delar; styrdokumentens formulering; aktörernas uppfattningar och organisationens praxis. Ett antagande görs att dessa tre bör harmoniera med varandra för att ett uppdrag ska kunna hanteras effektivt inom en organisation. Med utgångspunkt i denna analys definieras sedan problemet och

38

analyseras vidare genom en eftersökning i intervjumaterialet av vilka konsekvenser som problemet kan sägas få.

Den tredje och sista frågan besvaras genom att potentiella handlingsalternativ utkristalli-seras och genom att de konsekvenser som enligt utredningens analys är förknippade med de olika alternativen synliggörs.

Om begränsningar i utredningens metod

Utredningen är ett internt genomfört arbete. Det innebär att den initieras och genomförs inom GR. Fördelen med det är att utredaren lätt får tillgång till relevant material och lättare en insikt i problemet som ska utredas. Nackdelen är att närheten kan göra att utredningen förlorar i saklighet och att utredarens egenintresse kan påverka resultatet. En medvetenhet om riskerna bedöms dock som tillräckligt för att resultatet inte ska styras på otillbörligt vis. I denna utredning har aktiva steg tagits för att vinnlägga sig om att det är medlemskommunerna och inte GR som är beställarna vars intressen ska ställas i förgrunden.

Ytterligare en begräsning med utredningens metod är att det kan ha uppstått intervjuar-effekter på grund av att intervjutekniken inte kunnat vara systematisk. Sannolikt har helt andra frågor ställts i slutet av utredningsfasen än i början. Risken med detta är att utredaren missat att ställa vissa relevanta frågor i början. Men det bedöms ändå inte påverka resultatet på ett väsentligt sätt eftersom möjlighet funnits, och utnyttjats, att ställa följdfrågor till de personer som intervjuades i början. Eftersom analysen heller inte är kvantitativ i bemärkelsen att den summerar utsagor är risken med dessa intervjuar-effekter mindre. I analysarbetet har hänsyn kunnat tas till eventuella intervjuareffekter.

1

Förbundsordning för Göteborgsregionens kommunalförbund

2

Gäller fr.o.m. 2015-06-22


1 § Benämning och säteFörbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad.

2 § MedlemskommunerKommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbunds-fullmäktige.

Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen.

Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom).

3

3 § Ändamål och verksamhetFörbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgs regionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommu-nal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgs-regionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner – ekonomiskt, socialt och miljö mässigt.

Förbundet har till uppgift att:

• Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär.

• Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning.

• Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär.

• Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling.

• Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte.

• Verka för regionala verksamheters finansiering.

• Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna.

Förbundet har två funktioner:

1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden:

• Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL.

• Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen

samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan.

o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal.

o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för

gällande skollag och förordning.

2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:

• Arbetsmarknad


• Social välfärd

• Utbildning

• Näringsliv

Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden.

4

4 § Organisation och befogenheter§ 4.1 FörbundsfullmäktigeFörbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige.

Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses – efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en.

Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäk-tige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige.

§ 4.2 Förbundsstyrelse och AntagningsnämndI förbundet ska finnas en förbundsstyrelse

I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att:

• Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekono-miskt sätt.

• På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning.

• Ta upp lån och teckna borgen för lån.

• Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och för-bundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor.

Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göte-borgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner.

Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns.

I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.

Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.

§ 4.3 StyrgrupperFörbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp.

§ 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationerFörbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelä-genhet som anges i § 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

5

Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt § 3.

Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom § 3.

Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer.

Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller an-nars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksam-het.

§ 4.5 FörbundssekretariatFörbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets admi-nistration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.

§ 4.6 TillkännagivandenTillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sam-manträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla.

5 § Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhetFörbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verk-samhet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i för-bundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i över läggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 § och KL 4 kap 23 §. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 § och KL 5 kap 21 §.

6 § Finansiering§ 6.1 Lån och borgenFörbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäk-tige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy.

§ 6.2 Fördelning av förbundets kostnaderDen del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget förde-las mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas.

Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt § 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna.

6

§ 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulderMedlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden.

Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräk-ning av medlemmarnas andelar.

§ 6.4 BudgetprocessFörbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföl-jande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver.

Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsav-gifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna.

§ 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevaldaFörbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet.

7 § Revision§ 7.1 RevisorerDe nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revi-sorer utses för en period om fyra år.

§ 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelserDet åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka an-svarsfrihet. Beslutet ska motiveras.

8 § TvisterUppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i över-läggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

9 § UtträdeEn medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år.

Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny för-bundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång

7

10 § LikvidationHar sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation.

Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator.

Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som före-skrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer.

8

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige.

Tillsammans har medlems-kommunerna cirka 970 000 invånare

och omkring 70 000 medarbetare.

Post Box 5073, 402 22 Gbg Tel 031–335 50 00 • Fax 031–335 51 17

e-post [email protected] www.grkom.se


1


2

Gäller fr.o.m. 2016-xx-xx


1 § Benämning och säteFörbundet benämns Göteborgsregionens kommunalförbund och har sitt säte i Göteborgs stad.

2 § MedlemskommunerKommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö är sammanslutna till ett kommunal förbund med förbunds-fullmäktige.

Förbundet ska för sina medlemmar utgöra en sammanslutning för kommunernas gemensamma intressebevakning i Göteborgsregionen.

Medlemskommunerna är även medlemmar i Sveriges Kommuner och Landsting. Förbundet är, tillsammans med Skaraborgs Kommunalförbund, Fyrbodals kommunalförbund och Boråsregionen/Sjuhärads kommunalförbund, också kommunförbund. Förbunden är medlemmar i Västsvenska kommunalförbundens samorganisation (VästKom).

3

3 § Ändamål och verksamhetFörbundet har som ändamål att verka för samarbete över kommungränserna i Göteborgs regionen. Verksamheten inom förbundet ska, inom ramen för den kommunala självstyrelsen, vara till kommu-nal nytta och skapa mervärde för medlemmarna. Verksamheten ska bidra till att stärka Göteborgs-regionen regionalt, nationellt och internationellt. Det övergripande syftet är att skapa en attraktiv region med goda levnadsvillkor för alla invånare, inom ramen för en gemensamt hållbar utveckling i alla dess tre dimensioner – ekonomiskt, socialt och miljö mässigt.

Förbundet har till uppgift att:

• Medverka till att skapa en gemensam plattform för omvärldsorientering, debatt och förmedling av framtidsbilder samt svara för planering av regional karaktär.

• Bedriva kompetensutveckling och stödja kommunerna i samordnande insatser kring kompetensförsörjning.

• Bevaka och värna medlemskommunernas intressen genom opinionsbildning, remissyttranden etc, samt representera medlemskommunerna i förhandlingar och överläggningar avseende frågor av kommunövergripande och strategisk karaktär.

• Vara en mötesplats för forskning och praktik, stödja kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt vara ett stöd för kunskapsbaserad verksamhetsutveckling.

• Skapa och driva nätverk, sprida idéer och stimulera till erfarenhetsutbyte.

• Verka för regionala verksamheters finansiering.

• Erbjuda medlemskommunerna service och samverkan på områden där de enskilda kommunernas resurser är otillräckliga samt initiera och driva gemensamma utvecklingsprojekt tillsammans med medlemskommunerna.

Förbundet har två funktioner:

1. Förbundet är myndighetsutövande inom följande områden:

• Regionplanering o Regionplanerorgan enligt PBL.

• Utbildning o Svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen och gymnasieförordningen

samt inom ramen för gällande samverkansavtal avseende gymnasieskolan medlemskommunerna emellan.

o Svara för anordnande av lärande för vuxna enligt gällande lagstiftning, bl.a. skollag och förordning om kommunal vuxenutbildning, inom ramen för gällande samverkansavtal.

o Bedriva internationellt inriktad förskoleklass-, grund- och gymnasieskoleverksamhet samt verksamhet för fritidshem och annan pedagogisk verksamhet inom ramen för

gällande skollag och förordning.

2. Förbundet är samverkansorgan inom följande områden:

• Arbetsmarknad


• Social välfärd inklusive hälso- och sjukvård på delregional nivå

• Utbildning

• Näringsliv

Medlemskommunerna kan föreslå förbundsfullmäktige att samverka inom andra områden.

gur

Markering

4

4 § Organisation och befogenheter§ 4.1 FörbundsfullmäktigeFörbundets högsta beslutande församling utgörs av förbundsfullmäktige.

Varje medlemskommun ska utse en ledamot och en ersättare i förbundsfullmäktige. Härutöver utses – efter folkmängden vid ingången av det år val av fullmäktige förrättas – ytterligare en ledamot och en ersättare för varje fullt tal av 10 000 invånare, dock ska antalet ledamöter utsedda av Göteborgs Stad begränsas till det antal som utses av övriga medlemskommuner tillsammans ökat med en.

Första sammanträdet med nyvalda förbundsfullmäktige hålls i december samma år val av fullmäk-tige ägt rum i hela landet för förrättande av val som ankommer på de nyvalda förbundsfullmäktige.

§ 4.2 Förbundsstyrelse och AntagningsnämndI förbundet ska finnas en förbundsstyrelse

I förbundsstyrelsens uppgifter ingår, utöver vad som följer av lag, att:

• Övervaka att av förbundsfullmäktige fastställda mål och verksamhetsplaner för förbundets verksamhet följs och att förbundets löpande förvaltning handhas på ett rationellt och ekono-miskt sätt.

• På ett betryggande sätt handha förbundets medelsförvaltning.

• Ta upp lån och teckna borgen för lån.

• Avge yttranden som ankommer på förbundet samt underrätta förbundsfullmäktige och för-bundets medlemmar om yttranden som avgivits i viktiga frågor.

Antalet ledamöter i förbundets styrelse, som benämns Göteborgsregionens förbundsstyrelse, ska vara 22, jämte 11 ersättare. Av ledamöterna och ersättarna bör 11 respektive 5 vara bo satta i Göte-borgs Stad. Återstående ledamöter och ersättare bör vara bosatta utanför Göteborgs Stad men inom förbundets medlemskommuner.

Förbundsstyrelsen kan för beredning och beslut i vissa frågor tillsätta ett arbetsutskott. Förbundsstyrelsen ska för arbetsutskottet upprätta ett regelverk vari de grupper av ärenden som arbetsutskottet kan besluta i omnämns.

I förbundet ska finnas en antagningsnämnd (Utbildningsgruppen) som svarar för antagningen till gymnasieskolan enligt vad som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Mandattiden för förbundsstyrelsen och antagningsnämnden ska vara fyra år och räknas från och med den 1 januari året efter det då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet.

Förbundsstyrelsen får vara ställföreträdare för förbundsfullmäktige vid myndighetsutövning som överlämnats till förbundet av medlemskommunerna.

§ 4.3 StyrgrupperFörbundsstyrelsen kan för ärendens beredning utse politiskt sammansatta styrgrupper knutna till de arbetsområden som beskrivs i ändamålsparagrafen, § 3.

Den av förbundsfullmäktige utsedda antagningsnämnden utgör även styrgrupp.

§ 4.4 Till förbundet anknutna bolag, stiftelser och andra organisationerFörbundet får efter beslut av förbundsfullmäktige lämna över vården av en sådan särskild angelä-genhet som anges i § 3 och som inte innefattar myndighetsutövning till ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en ideell förening eller en stiftelse.

5

Förbundsfullmäktige får även tillsätta andra organ som behövs för att fullgöra förbundets ändamål enligt § 3.

Förbundsfullmäktige har möjlighet att pröva förändrat huvudmannaskap för områden inom § 3.

Förbundet har intressen i ett antal bolag och organisationer som ägare, stiftare, medlem eller i andra former av samverkan med internationella, nationella, regionala och lokala organ och aktörer.

Förbundsfullmäktige ska få tillfälle att ta ställning innan beslut av principiell beskaffenhet eller an-nars av större vikt fattas inom av förbundet hel- eller delägda bolag beträffande bolagens verksam-het.

§ 4.5 FörbundssekretariatFörbundet ska ha ett sekretariat med uppgift att under förbundsstyrelsen handha förbundets admi-nistration och ombesörja dess löpande verksamhet. Sekretariatet leds av en förbunds direktör som inför styrelsen svarar för förbundets löpande förvaltning.

§ 4.6 TillkännagivandenTillkännagivanden om justering av protokoll från förbundsfullmäktiges och förbundsstyrelsens sam-manträden samt andra tillkännagivanden ska ske på Göteborgs Stads anslagstavla.

5 § Medlemskommunernas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhetFörbundet ska löpande förse medlemskommunerna med en rapport om dess ekonomi och verk-samhet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald som inte är ledamot eller ersättare i för-bundsstyrelsen ska få närvara vid förbundsstyrelsens sammanträden och delta i över läggningarna, dock inte i beslut enligt KL 3 Kap 28 § och KL 4 kap 23 §. Beslutet om närvaro vid sammanträdet får även innefatta att den förtroendevalde ska ha rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

Förbundsfullmäktige får besluta att en förtroendevald hos en förbundsmedlem som inte är ledamot i förbundsfullmäktige ska ha sådan yttranderätt som anges i KL 3 Kap 28 § och KL 5 kap 21 §.

6 § Finansiering§ 6.1 Lån och borgenFörbundets upptagna lån och/eller ingångna borgensförbindelser regleras i det av förbundsfullmäk-tige årligen godkända styrdokumentet Medelshanteringspolicy.

§ 6.2 Fördelning av förbundets kostnaderDen del av förbundets kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget förde-las mellan kommunerna i förhållande till deras befolkningsunderlag. Härvid ska invånarantalet vid utgången av andra året före verksamhetsåret användas.

Resterande del av förbundets kostnader täcks utifrån medlemkommunernas efterfrågan (enligt § 3) samt av andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde för medlemskommunerna.

6

§ 6.3 Medlemskommunernas andel i tillgångar och skulderMedlemskommunerna har vid varje tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder i förhållande till deras årsavgift till förbundets verksamhet under den senaste femårsperioden.

Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska motsvarande bestämmelser ligga till grund för beräk-ning av medlemmarnas andelar.

§ 6.4 BudgetprocessFörbundsstyrelsen ska upprätta samrådsunderlag till budget för förbundets verksamhet nästföl-jande år samt bereda medlemskommunerna tillfälle att yttra sig häröver.

Förbundsstyrelsen ska lägga fram förslag till budget för förbundsfullmäktige, som har att fastställa förbundets budget för nästföljande år senast den 30 september. Förbundsfullmäktige ska samtidigt besluta om de årsavgifter som medlemskommunerna har att utge till förbundet. Besked om årsav-gifternas storlek ska omgående tillställas medlemskommunerna.

§ 6.5 Ekonomisk ersättning till förtroendevaldaFörbundsfullmäktige bestämmer om ersättning till förtroendevalda inom förbundet.

7 § Revision§ 7.1 RevisorerDe nyvalda förbundsfullmäktige väljer fem revisorer för granskning av förbundets verksamhet. Revi-sorer utses för en period om fyra år.

§ 7.2 Tid för avlämnande av revisorernas berättelserDet åligger revisorerna att före maj månads utgång till förbundsfullmäktige avge deras berättelse om granskning av verksamheten under det föregående året. Fullmäktige ska bevilja eller neka an-svarsfrihet. Beslutet ska motiveras.

8 § TvisterUppkommer tvist mellan förbundet, å ena sidan, samt en eller flera medlemskommuner, å andra sidan, ska parterna söka lösa tvisten genom överläggningar. Part har skyldighet att ingå i över-läggningar inom 30 dagar efter det att överläggningar påkallats. Försummar part detta eller leder överläggningen inte till överenskommelse, har part som begärt överläggningarna rätt att påkalla skiljeförfarande med en skiljeman. Kan parterna inte enas om val av skiljeman, ska utseendet av skiljeman hänskjutas till ordföranden i Sveriges Kommuner och Landstings styrelse.

9 § UtträdeEn medlemskommun har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägning ska ske skriftligen. Uppsägningstiden ska löpa ut när förbundsfullmäktiges mandattid löper ut. Uppsägnings tiden ska inte vara längre än tre år eller kortare än ett år.

Efter uppsägning ska kvarvarande medlemskommuner söka träffa överenskommelse om ny för-bundsordning. Uppnås inte enighet om ny förbundsordning, ska förbundet träda i likvidation vid uppsägningstidens utgång

7

10 § LikvidationHar sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av förbundet i fortsättningen ska vara bunden av sitt medlemskap i förbundet samt att medlemmarna är eniga om denna bedömning, ska på begäran av medlemskommunen förbundet omedelbart träda i likvidation.

Att likvidation kan bli följden av medlemskommuns utträde framgår av § 9. Likvidationen verkställs av förbundsstyrelsen eller den som förbundsstyrelsen utser att vara likvidator.

Om förfarandet i övrigt vid genomförande av likvidationen gäller i tillämpliga delar vad som före-skrivs om likvidation i lagen 1987:667 om ekonomiska föreningar med undantag för reglerna om kallelse på okända borgenärer.

8

GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige.

Tillsammans har medlems-kommunerna cirka 970 000 invånare

och omkring 70 000 medarbetare.

Post Box 5073, 402 22 Gbg Tel 031–335 50 00 • Fax 031–335 51 17

e-post [email protected] www.grkom.se


Ärende 17


Dnr: 2016-00163.015


2016-06-14


Instruktioner för verksamheten och för hanteringen

av delegations- och attestfrågor


Förbundsfullmäktige föreslås fastställa bilagda förslag till instruktioner

för verksamheten och för hanteringen av delegations- och attestfrågor.


Förbundsfullmäktige godkänner årligen förslag till riktlinjer för

medelsförvaltningen inom GR samt attest- och utanordningsreglemente.

I föreliggande förslag har ingen revidering skett jämfört med förra årets

version.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


1 (16)

2013-05-06 Gunnel Rydberg

INSTRUKTIONER FÖR VERKSAMHETEN OCH FÖR HANTERINGEN AV DELEGATIONS- OCH ATTESTFRÅGOR

ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR) 2

INSTRUKTION FÖR FÖRBUNDSDIREKTÖREN I GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR) 3

DELEGATIONSORDNING INOM GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR) 4

ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR) 7

ATTESTINSTRUKTION FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR) 9

RIKTLINJER FÖR MEDELSFÖRVALTNINGEN INOM GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR) 12


Just:

ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)

Styrelsens uppgifter och ansvar

Förbundsfullmäktige beslutar om verksamhetsinriktning och budget, årsredovisning samt i ärenden av principiell beskaffenhet eller större vikt för förbundet.

Styrelsen svarar för förbundets organisation och förvaltningen av förbundets angelägenheter.

Den löpande förvaltningen handhas av förbundsdirektören enligt de riktlinjer och anvisningar, som styrelsen meddelar.

Styrelsen skall utse firmatecknare för förbundet.

Styrelsen skall tillse att organisationen beträffande bokföringen och medels-förvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll.

Styrelsen skall inom ramen för sitt uppdrag ha uppsikt över de bolag i vilka GR är engagerat och utse stämmoombud.

Styrelsen beslutar – inom ramar som förbundsfullmäktige angivit – i frågor som avser förbundets långsiktiga inriktning; verksamhetsinriktningar, yttranden över offentliga planer och utredningar samt i övriga frågor av väsentlig betydelse för förbundet.

Styrelsen skall i erforderlig omfattning lämna direktiv och riktlinjer för förvaltningen av styrelsens angelägenheter.

Styrelsens information

Styrelsen skall hålla sig underrättad om förbundets verksamhet, dess utveckling, resultat och budget, period- och årsbokslut samt verksamhetsplanering.

Instruktion

För förbundsdirektören gäller fastställd instruktion.


Just:

INSTRUKTION FÖR FÖRBUNDSDIREKTÖREN I GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)

Förbundsdirektören skall leda och handha förbundets löpande förvaltning samt se till att verksamheten bedrivs i enlighet med Kommunallagen, förbundsordningen, verksamhetsinriktning och budget, riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar samt i övrigt enligt för förbundets verksamhet gällande bestämmelser.

Förbundsdirektören skall sörja för att förbundets bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt.

Förbundsdirektören skall hålla styrelsen fortlöpande informerad om verksamheten, dess utveckling och resultat samt om händelser av väsentlig betydelse för förbundet. Förbundsdirektören skall förelägga styrelsen förslag till verksamhetsinriktning och budget, delårs- och årsbokslut samt förslag till beslut i de övriga frågor som ankommer på styrelsen. I viktiga frågor samråder förbundsdirektören med styrelsens ordförande.

Förbundsdirektören skall ha de befogenheter, som följer av delegationsordning fastställd av styrelsen.

Yttranden över offentliga utredningar och dylikt av politiskt intresse beslutas av styrelsen och/eller andra politiska styrgrupper.

Förbundsdirektörens reseräkningar och representation attesteras av ordföranden eller av en av vice ordförandena.


Just:

DELEGATIONSORDNING INOM GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)

GRs förbundsfullmäktige har det övergripande ansvaret för kommunalförbundets verksamhet och ekonomi.

Verksamheten inom kommunalförbundet styrs av verksamhetsinriktning och budget, årligen antagen av förbundsfullmäktige. I verksamhetsinriktning och budget anges övergripande inriktning, mål, strategier, löpande verksamhet och resursramar inom vilka verksamheten skall bedrivas under förbundsdirektörens ansvar.

För uppföljning av verksamheten redovisas till förbundsstyrelsen dels ekonomiska tertialsrapporter, dels verksamhetsrapporter i samband med delårsrapport per augusti och årsredovisning.

Delegation för förbundsstyrelsens presidium som arbetsutskott

Förbundsstyrelsens presidium som arbetsutskott har till uppgift att

- bereda ärenden till förbundsstyrelsen. - följa förbundets medelsförvaltning vilket bl.a. innebär att ta emot rapporter utöver dem som redovisas i förbundsstyrelsen. - fatta beslut i ärenden där förbundsstyrelsens avgörande inte kan avvaktas.

Övrig delegation

Ledningen av förbundets löpande verksamhet utövas av förbundsdirektören, som i viktiga frågor samråder med styrelsens ordförande.

Avdelningscheferna har inom respektive avdelning ett heltäckande resultatansvar innefattande verksamhet, ekonomi och personal.

Alla beslut som fattas med stöd av delegation skall hålla sig inom fastställd verksamhetsinriktning och budget.

Ekonomiärenden

Förbundsdirektören har befogenhet att fatta beslut om investeringar och kostnader, liksom om placeringar och lån inom ramen för riktlinjerna för medelsförvaltningen. Förbundsdirektören har också befogenhet att delegera beslutsrätten till respektive avdelningschef avseende till respektive avdelnings verksamhet direkt hänförbara investeringar och kostnader som upptagits i verksamhetsinriktningen.


Just:

Investeringar och kostnader som ej ligger inom ramen för verksamhetsinriktningen eller är av exceptionell eller principiell art skall dock beslutas av styrelsen. I brådskande fall får presidiet som arbetsutskott fatta beslut i dessa frågor.

Personalärenden

Beslut om anställning av förbundsdirektör fattas av styrelsen.

Beslut om anställningsvillkor för förbundsdirektör fattas av förbundsstyrelsens presidium.

Beslut om anställning och anställningsvillkor för avdelningschef fattas av förbundsdirektören efter samråd med förbundsstyrelsens presidium. Förbundsdirektören har befogenhet att fatta beslut i övriga personal-ärenden och att på sätt som anges nedan delegera beslutsrätt till avdelningscheferna.

Förbundsdirektörens vidaredelegation till avdelningschef inom GR

Ekonomiärenden

Investeringar och kostnader inom egen avdelning som är inom ramen för verksamhetsinriktningen.

Beställare/kontrollant av en vara/tjänst ska förvissa sig om:

- att utgiften är förenlig med verksamheten - att transaktionen överensstämmer med avtalade villkor och/eller ramavtal - att varan eller tjänsten levererats till GR - att transaktionen är konterad på rätt konto och på rätt projektnummer - att ev. underlag bifogas fakturan, såsom deltagarlista eller inventariespecifikation - att bokföring sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod

Personalärenden

Alla personalärenden som är inom egen avdelning, med undantag av skiljande från anställning utan egen begäran. Anställning skall föregås av samråd med förbundsdirektören alternativt administrativ chef.

Övrigt

Förbundsdirektören får vidaredelegera till avdelningschef eller till befattningshavare som avdelningschef anvisar.


Just:

Anmälan av beslut fattade med stöd av delegation

Beslut som fattas av avdelningschef med stöd av delegation anmälas till förbundsdirektören genom sammanfattande sammanställningar, periodiska rapporter eller liknande.

Beslut som förbundsdirektören fattar med stöd av delegation anmälas till styrelsen genom sammanfattande sammanställningar, periodiska rapporter eller liknande.

Övrigt

Prövning av fråga om utlämnande av allmän handling verkställs av förbundsdirektören eller dennes ställföreträdare.


7 (16)

ATTEST- OCH UTANORDNINGSREGLEMENTE FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)

1 § Tillämpningsområde

Varje utbetalning skall föregås av kontroll och digital signering av två i förening.

Transaktioner som avser inbetalningar, förrådsuttag, interndebiteringar, kostnadsfördelningar, omföringar och korrigeringar attesteras inte utan bokförs efter kontroll direkt av ekonomienheten.

2 § Uppdrag

Förbundsstyrelsen skall för viss uppdragstid utse attestanter och utanordnare samt ersättare för dessa. Förbundsstyrelsen får uppdra åt förbundsdirektören att utse dessa.

Därutöver må erforderliga kontrollanter utses av förbundsdirektören.

Förbundsstyrelsen äger rätt att själv utanordna.

3 § Attestants åliggande

Attestant av utbetalning skall förvissa sig om att utgift är förenlig med verksamheten, att transaktionen överensstämmer med avtalade villkor och/eller ramavtal, att varan eller tjänsten levererats till GR, att transaktionen är rätt konterad, att bokföringen sker vid rätt tidpunkt och i rätt redovisningsperiod samt att avdelningen (motsvarande) är betalningsskyldig. Attestanten ska utföra erforderliga kontrollåtgärder eller tillse att de utförts och förvissa sig om att hinder i övrigt för utanordning inte föreligger.

Attestant av övriga ärendetyper enligt 1 § skall utföra de särskilda kontrollåtgärder som behövs.

4 § Utanordnares åliggande

Utanordnare skall kontrollera att attest verkställs samt besluta om eventuell utbetalning.

5 § Jäv m m

Kontroll, attest eller utanordning får inte verkställas av den som själv skall mottaga betalningen eller som står i beroendeförhållande till betalnings-mottagaren.


8 (16)

Inbetalningsattest får inte verkställas av den, som själv gör inbetalningen.

Räkningar avseende resor och representation från förtroendevald, utöver av förbundsfullmäktige fastställt arvode, attesteras av förbundsdirektören. Sådana räkningar från ordföranden attesteras av förste eller andre vice ordföranden i styrelsen.

Har styrelsen eller av styrelsen utsedd styrgrupp, arbetsgrupp eller dylikt beslutat om resa eller representation får förbundsdirektören attestera under förutsättning att ersättning inte begärs för andra utlägg än sådana som kan anses omfattande av beslutet.

Revisorerna bör utföra särskild granskning av räkningar avseende resor och representation som företagits av förtroendevald eller förbundsdirektören.

6 § Tillämpningsanvisningar m m

Förbundsstyrelsen får utfärda anvisningar för tillämpningen av detta reglemente samt där särskilda skäl så föranleder medge undantag från dess bestämmelser.


9 (16)

ATTESTINSTRUKTION FÖR GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)

Principiellt innebär en attest att den utgift eller åtagande attesten avser är berättigad för organisationen ur alla synpunkter, vilket bestyrks av styrelsen, förbundsdirektören eller av en person som av förbundsdirektören tilldelats befogenheter att attestera enligt denna instruktion.

Delegationsordningen inom GR ger riktlinjerna för denna attestinstruktion. I denna bestäms att ansvaret för förbundets löpande verksamhet åvilar förbundsdirektören. I viktiga frågor samråder förbundsdirektören med styrelsens ordförande.

Vidare har avdelningscheferna inom respektive avdelning ett heltäckande resultatansvar innefattande bl.a. produktion, kvalitet, bemanning/sysselsättning, utbildning/utveckling, ekonomi och marknads-föring/information.

Förbundsdirektören har befogenhet att fatta beslut om investeringar och kostnader inom ramen för den av förbundsstyrelsen fastställda verksamhetsinriktningen.

Förbundsdirektören fastställer attestordningen. Förbundsdirektören bör delegera attesträtt med syftet att uppnå så smidiga administrativa rutiner som möjligt. Denna delegering förutsätter dock att avdelningschef regelbundet följer upp den ekonomiska utvecklingen mot verksamhetsinriktning och budget samt att den ekonomiska rapporteringen håller en hög kvalitet.

Investeringar och kostnader som ligger utanför ramen för verksamhetsinriktningen eller av exceptionell eller principiell art beslutas av styrelsen.

Är attestberättigad bortrest eller frånvarande så länge att rutinflödena stannar upp skall attesträtten delegeras till en lämplig ställföreträdare. Fakturor hanteras i Fakturaportal, som regleras av attestordningen. Attestberättigad får information när faktura inkommit, påminnelse om att den snart förfaller till betalning och dagen innan den förfaller eskalerar fakturan till närmaste chef. I sista hand eskalerar fakturan till förbundsdirektör och Administrativ chef för bedömande av attest.

Handskriven attest tecknas antingen med full namnteckning eller genom särpräglad signatur, attest i Fakturaportal tecknas via inloggning, attestering och signering med användarnamn och lösenord.


10 (16)

A. Förbundsdirektören attesterar

1. I de fall då beloppsgränser i attestordningen överskrids, men ligger inom ramen för verksamhetsinriktningen.

2. Kostnader avseende medarbetare som rapporterar till förbundsdirektör.

3. Förbundsdirektören har rätt att attestera även övriga utbetalningar i den mån inte hinder möter på grund av föreskrift i attest- och utanordningsreglemente, instruktion för förbundsdirektören eller denna instruktion.

4. Förbundsdirektören får uppdra åt annan befattningshavare inom kommunalförbundet att attestera. Sådant uppdrag får dock inte avse utbetalning, som upptagits under punkt 1 och 2 ovan och ej heller den attesträtt som tillkommer förbundsdirektören enligt 5§ i attest- och utanordningsreglementet.

B. Reseräkningar och representation

Attest skall alltid göras av närmaste chef.

C. Leverantörsfakturor

Leverantörsfakturor attesteras alltid av avdelningschef eller person med attestdelegation. Avdelningschef ansvarar för att fakturor redovisas på rätta konton.

D. Tidrapporter

Attest skall alltid göras av närmaste chef.

E. Utbetalningar

Alla utbetalningar skall följas av vidhängande betalningsjournal där hänvisning finns till attesterad faktura eller liknande. Betalningsjournalen kontrolleras av en anställd på ekonomienheten, och därefter signeras betalningen digitalt av ytterligare två anställda på ekonomienheten, i förening. Se även separata riktlinjer för medels-förvaltningen.

F. Bokföringsorder

Manuella bokföringsorder utfärdas och registreras av ekonomienheten utan föregående attest.


11 (16)

G. Offerter till och avtal med kund

Avdelningschef attesterar om det ligger inom verksamhetsinriktningen, såvida det ej anges att firmatecknare ska underteckna.


12 (16)

RIKTLINJER FÖR MEDELSFÖRVALTNINGEN INOM GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND (GR)

Omfattning

Riktlinjerna för medelsförvaltningen avser att reglera förvaltningen av det likvida kapital som Göteborgsregionens Kommunalförbund (GR) disponerar.

Finansiella frågor som inte behandlas i föreliggande riktlinjer skall hänskjutas till styrelsen för avgörande.

Syfte

Syftet med dessa riktlinjer är att ange ramar för medelsförvaltningen, reglera det finansiella risktagandet samt säkerställa att uppföljning och kontroll av medelsförvaltningen kan ske på tillfredsställande sätt.

Riktlinjerna bör med tanke på förändringar som sker på marknaderna ses över varje år, dock senast till styrelsens novembermöte.

Målsättning

Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GR:s likvida kapital.

Behörighet

Styrelsen skall inom ramen för sitt uppdrag utse stämmoombud och ha uppsikt över de företag i vilka GR är engagerat och kan:

a) uppta lån, ingå borgen och utställa kapitaltäckningsgaranti till ett sammanlagt belopp av 10 Mkr,

b) lämna lån till ett sammanlagt belopp av 10 Mkr,

c) besluta om kapitalförstärkning genom nyemission, ägartillskott eller på annat sätt till ett sammanlagt belopp av 10 Mkr.

Förbundsdirektören är ansvarig för kommunalförbundets medelsförvaltning. GR:s administrativa chef svarar inför förbundsdirektören för genomförandet av dessa riktlinjer. Detta innebär i praktiken att ekonomienheten köper och säljer värdepapper och andra placeringar inom riktlinjernas ram efter bedömningar av GR:s behov och marknadens situation.


13 (16)

Förbundsdirektören beslutar om avtal med bank/kreditinstitut efter förslag från administrativa chefen.

Finansiella risker mm

Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Vilka motparter som accepteras samt högsta belopp per kategori och motpart framgår enligt nedan under rubrik – ”finansiella instrument – högsta belopp per kategori och utgivare”.

Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen (duration) på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. En jämn förfallostruktur skall eftersträvas.

Räntebindningen på kort upplåning får inte överstiga tolv (12) månader. Vid lång upplåning skall kompletterande riktlinjer utfärdas.

Kassalikviditet i form av betalningsberedskap bör normalt uppgå till 20 miljoner kronor (två månaders betalningsberedskap). För belopp därutöver skall bedömning göras om placering skall ske. På detta sätt stävjas likviditets-risken.

Kortfristigt behov av placering och upplåning skall i första hand tillgodoses genom utnyttjande av checkräkning. Avtal om checkräkning skall tecknas med bank/kreditinstitut. Avtal skall också finnas för övriga banktjänster såsom t ex koncernkonto (inkl förmånskvittning) och betalningsförmedling.

Avtal om checkkredit m m får träffas med Göteborgs kommuns koncernbank.

Bästa möjliga villkor avseende lån, placeringar och övriga finansiella tjänster skall uppnås genom upphandling i konkurrens.

Valutarisk skall undvikas genom att all exponering vid placeringar sker i svensk valuta. Eventuella placeringar i utländsk valuta skall således omgående valutasäkras.

I syfte att undvika valutarisk eller ränterisk får s k derivatinstrument användas för att justera risken i underliggande exponering (ex placering eller lån). Användning av derivatinstrument skall beslutas av förbundsdirektören i samråd med ekonomienheten. Motparter i derivatavtal skall ha hög kreditvärdighet, dock minst A- hos kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s alternativt A-3 hos Moody´s.


14 (16)

När utgivare har fått olika rating av kreditvärderingsinstituten gäller det kriterium som är högst.

För att minimera kreditrisken skall vid nedgång i kreditvärdighet (rating) hos utgivare av värdepapper som ingår i GR:s portfölj bedömning göras om GR skall sälja det aktuella innehavet.

Rapportering

Administrativa chefen ansvarar för att ekonomienheten skall fortlöpande rapportera till förbundsdirektören.

En gång per år skall förbundsdirektören rapportera den finansiella situationen till förbundsstyrelsen.

Dessa rapporter skall redovisa:

likviditeten

placeringsportföljens struktur och åldersfördelning

det finansiella resultatet för perioden/året.


15 (16)

FINANSIELLA INSTRUMENT – HÖGSTA BELOPP PER KATEGORI OCH UTGIVARE

Placering av likviditet får ske i enlighet med de begränsningar avseende motparter och belopp som framgår av nedanstående tabell.

Max belopp Max belopp Motpartskategori per kategori per utgivare

1. Svenska staten Obegränsat Obegränsat

2. Svenskt kreditinstitut med samma Obegränsat Obegränsat rating som svenska staten

3. Göteborgs kommuns koncernbank Obegränsat Obegränsat

4. Svensk bank/kreditinstitut/bostads- 75 Mkr 25 Mkr låneinstitut med lägst A-2 resp A-, P-2 resp A3 rating eller K1.

5. Certifikat med A-2, P-2 rating eller K1 75 Mkr 25 Mkr

Strukturerade placeringar såsom Floating Rate Notes (FRN, räntebärande värdepapper där ränta och kapitalbindning har olika löptid) och index-obligationer tillåts. Utgivare (emmitent) för dessa skall ha hög kreditvärdighet, minst A- hos kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor´s alternativt A-3 hos Moody´s.

Fotnot:

A-2 avser kort global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderings-institutet Standard & Poor´s.

P-2 avser kort global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderings-institutet Moody´s.

A- avser lång global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderings-institutet Standard & Poors´s.

A3 avser lång global kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderings-institutet Moody´s.

K1 avser kort svensk kreditvärdighet (rating) fastställd av kreditvärderings-institutet Standard & Poor´s


16 (16)

Bilaga A Definitioner

Likvida kapital Med likvida kapital menas här de pengar som GR har på bankkonto och i värdepapper

Likviditetsrisk En tillgång kan inte omsättas till likvida medel utan att någon handelsplats och köpare finns. GR handlar enbart via stora vedertagna handelsplatser där motparten alltid förbinder sig att köpa tillbaka värdepappret.

Kreditrisk Låntagaren fullgör inte sina betalningsförpliktelser. Värdet på instrumentet sjunker p g a insolvens, konkurs eller likn. GR skall iaktta gällande limiter.

Ränterisk Marknadsvärdet på en räntebärande tillgång sjunker när räntan stiger och omvänt. Marknadsvärdet på en räntebärande skuld stiger när räntan stiger och omvänt. Ränterisken ökar med värdepapprets återstående löptid. Ränterisken mäts med hjälp av begreppet duration. GR skall ha en duration på högst 18 månader.

Valutarisk Den svenska kronan ändras i värde mot den enskilda valutan eller att olika utländska valutor ändras mot varandra och därmed mot kronan. GR skall försöka undvika exponering i annat än svensk valuta.

Ärende 18


Dnr: 2016-00164.010


2016-06-14


Bestämmande av tid för förbundsfullmäktiges

sammanträde 2017


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att fullmäktiges sammanträde 2017

äger rum tisdagen den 13 juni.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Ärende 19


Dnr: 2016-00165.010


2016-06-14


Kungörelse av förbundsfullmäktiges sammanträden

under år 2017


Förbundsfullmäktige föreslås besluta att kungörelser om fullmäktiges

sammanträden, innefattande uppgifter om de ärenden som ska

behandlas, under år 2017 ska införas i Göteborgs-Posten och Metro.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

Ärende 20


Dnr: 2016-00166.039


2016-06-14


Redovisningshandling och revisionsberättelse avseende Stiftelsen för västsvenska fritidsområden (Västkuststiftelsen) samt fråga om ansvarsfrihet för

styrelsen för år 2015

Beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att för GRs del bevilja

styrelseledamöterna i Västkuststiftelsen ansvarsfrihet för 2015 års

förvaltning.

Förbundsfullmäktige föreslås anteckna mottagandet av årsredovisningen

och revisionsberättelsen för Västkuststiftelsen för år 2015.


Årsredovisning och verksamhetsberättelse för Västkuststiftelsen för år

2014 har varit utsänt. Förbundsstyrelsen tog 2015-05-08 del av

årsredovisningen som därefter kompletterats med revisionsberättelse

och verksamhetsberättelse.

Enligt stiftelsens stadgar, beslutade av Stiftelsens huvudmän, ska

ansvarsfrihet för styrelsens förvaltning prövas av huvudmännen, vilka

utgörs av Västra Götalandsregionen, Region Halland och GR.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg

VästkuststiftelsenunrunvÅRo $ rrulunsuv

Göteborgsre gionens kommunalförbundFörbundsfullmäktigeBox 5073

40222 Götebors.

Vallda imaj20l6

Västkuststifte lsens års redovis n i n g oc h verksam hets berättelse 20 I 5

Härmed översändes årsredovisning och verksamhetsberättelse för Västkuststiftelsen årf 2015.

Enligt Stiftelsens stadgar, beslutade av Stiftelsens huvudmän, skall ansvarsfrihet för styrelsens

fiirvaltning prövas av huvudmännen.

Med hälsningar

Per ÖdmanOrdförande

sTI FTELSEN FÖ R VÄSTSVENSTR rRITI OSOIV R¡O ¡I.I

ADRESSVästkuststiftelsen,5andöhamnsvãgen 71,434 94Vallda . TEL031-402981E-POST [email protected] eller fö[email protected] . WWW.västkuststiftelsen.se

oRG.NR 857201-9076. BANKGI RO 5420-1504

Ärende 21



2016-06-14

Till

Förbundsfullmäktige

Förteckning över av förbundsstyrelsen fattade

beslut 18 september 2015 - 13 maj 2016


Att anteckna anmälningsärendena.


En förteckning över av förbundsstyrelsen fattade beslut 18 september

2015 – 13 maj 2016 har tagits fram.


Helena Söderbäck

/Gunnel Rydberg


Förteckning över av förbundsstyrelsen fattade

beslut 18 september 2015 - 13 maj 2016

SAMMANTRÄDE 18 SEPTEMBER 2015

§ 49 Dnr: 15-195.010

Förslag till sammanträdestider och plats för styrelsemötena år 2016

Beslut

Styrelsens sammanträden under år 2016 äger rum och förläggs enligt

följande:

fredag den 12 februari (v 6) i Alingsås kommun

fredag den 8 april (v 14) i Mölndal

fredag den 13 maj (v 19) i Öckerö

torsdag - fredag den 22-23 september (v 38) (styrelsekonferens)

fredag den 21 oktober (v 42) i Stenungsund

fredag den 9 december (v 49) i Härryda

§ 50 Dnr: 14-240.67

Redovisning av medlemskommunernas synpunkter på GRs

inriktningsdokument för ett fortsatt kommungemensamt arbete

gällande nyanlända, vuxna flyktingar

Beslut

Informationen antecknas.

GR får i uppdrag att i samverkan med medlemskommunerna

konkretisera inriktningsdokumentet och snarast ta fram förslag till

initiativ och åtgärder för ställningstagande i berörda styrgrupper samt

vid behov ställningstagande av förbundsstyrelsen.

Styrgrupperna får i uppdrag att koordinera samt samplanera sina

initiativ och insatser.

Förbundsdirektören får i uppdrag att tillsammans med

kommundirektörerna i GR skyndsamt initiera, alternativt utveckla och

fördjupa, arbetet med regional samordning inom områden där det,

utifrån den aktuella flyktingtillströmningen, bedöms underlätta

etableringsprocessen av nyanlända i Göteborgsregionen. En första

lägesrapport lämnas vid nästkommande möte med förbundsstyrelsen.

Förbundsdirektören får i uppdrag att återkomma till förbundsstyrelsen

med en redovisning av vilka resurser som krävs för uppdraget.


Förbundsdirektören får i uppdrag att omedelbart återkomma med en

sammanställning över beslut tagna i medlemskommunerna avseende

flyktingfrågan.

§ 51 Dnr. 12-279-29

Förslag till harmonisering av färdtjänstregler

Beslut

Medlemskommunerna rekommenderas att besluta i enlighet med

föreliggande förslag, daterat 2015-08-06.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att ta initiativ

till ett GR-samarbete i strukturerad nätverksform kring färdtjänstfrågor.

Protokollsanteckning

Per Vorberg (M), Härryda, anmäler avvikande mening.

§ 52

GRs roll och uppdrag som stöd i socialtjänst och hälso- och

sjukvårdsfrågor

Beslut

Informationen noteras.

Förbundsstyrelsen ställer sig bakom utredningens slutsats att GRs

uppdrag bör förtydligas.

Förbundsdirektören får i uppdrag att ta fram förslag på ett förtydligat

uppdrag för GR avseende medlemskommunernas gemensamma

agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor.

§ 53 Dnr. 15-198-014

Representanter till politisk beredningsgrupp för arbetet med

hjälpmedelsavtalet samt hälso- och sjukvårdsavtalet

Beslut

För GRs del utses Henrik Ripa (M), ordförande i sociala styrgruppen, att

ingå i beredningsgruppen som en av två representanter för GR-området

där den andra representanten utses direkt av Göteborgs stad.


§ 54 Dnr: 15-199.60

Yrkande om att inrätta en enhet som arbetar mot radikalisering

och rekrytering till våldsbejakande extremism

Beslut

Sociala styrgruppen får i uppdrag att bereda förslaget och därefter

återkomma till förbundsstyrelsen.

§ 55 Dnr: 13-26.22

Stråket Göteborg-Borås, målbild 2035

Beslut

Föreliggande förslag till ”Stråket Göteborg-Borås 2035 – en gemensam

målbild för en hållbar regional struktur” godkänns.

Berörda medlemskommuner rekommenderas att besluta att ställa sig

bakom densamma.

Förbundsstyrelsen ställer sig bakom BHUs beslut 2015-09-08 enligt

följande: ”Beredningen för hållbar utveckling förordar att Trafikverket

genomför kapacitetsanalyser utifrån funktionsutredningens resultat samt

beskriver hur infrastrukturen behöver byggas ut för att klara Västra

Götalandsregionens funktionsmål.”

§ 56 Dnr: 15-212.712

Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och

gymnasiesärskola för år 2016

Beslut

Medlemskommunerna rekommenderas att fatta beslut om förslag till

interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i

Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med

innehållet i material daterat 2015-08-25.

Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 2015-11-30.

Protokollsparagrafen justeras omedelbart.


§ 57 Dnr: 15-211.711

Förslag till interkommunal ersättning inom förskola, pedagogisk

omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola

och ISGR för år 2016

Beslut

Medlemskommunerna rekommenderas att, med avstämningstidpunkt

den 15:e respektive månad, fastställa interkommunal ersättning för

förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem,

grundsärskola och ISGR kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i

prislista daterad 2015-08-17.

Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2015.


§ 58 Dnr: 15-213.713

Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal

vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016

Beslut

Medlemskommunerna rekommenderas att fastställa priser för kommunal

vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 enligt följande:

a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och

gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng,

b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare

kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala

förhandlingar mellan berörda kommuner,

c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande:

Studieväg 1 66 kronor per timme

Studieväg 2 49 kronor per timme

Studieväg 3 37 kronor per timme.

Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2015.


§ 59 Dnr: 15-184.015

Dispens för att i förtid få förstöra dokument med

räkenskapsinformation

Beslut

Förbundsdirektören får i uppdrag att ansöka hos Skatteverket om att i

förtid få gallra alla leverantörsfakturor i pappersformat som arkiverats


digitalt, redan fyra år efter räkenskapsårets utgång med utgångspunkt

från år 2008.

§ 60 Dnr: 15-100.020

Ekonomisk rapport för GR jan-maj år 2015

Beslut

Mottagandet av majrapport med årsprognos för GR för perioden januari

– maj 2015 antecknas.

§ 65 Dnr: 15-68.22

Delrapport från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om

värdeåterföring (SOU 2015:60)

Beslut

Förslag till yttrande, daterat 2015-09-09, godkänns.

SAMMANTRÄDE 16 OKTOBER 2015

§ 69 Dnr: 15-100.020

Delårsbokslut för GR per 2015-08-31

Beslut

Förbundsstyrelsen antecknar mottagandet av delårsbokslut per augusti

2015 för GR.

§ 70 Dnr: 08-76.30

GRs medverkan i och fortsatta finansiering av Mistra Urban

Futures

Beslut

Förbundsstyrelsen stödjer, i samverkan med övriga konsortieparter, det

gemensamma lärandet och kunskapsuppbyggnaden inom Mistra Urban

Futures 2016-2019.

Förbundsstyrelsen bidrar som en av sju konsortieparter med finansiering

av centrumet 2016 på samma nivå som 2015. Det innebär transferering

av 400 000 kr i kontanta medel från GR till centrumet samt resurser för

att finansiera arbetstid och nätverk (in kind) med 840 000 kr 2016.

Totalt innebär det 1 240 000 kr.


Förbundsdirektören får i uppdrag att genom arbetet i konsortierådet

bidra till att forma en strategi för framtida organisation, partnerskap och

finansiering för centrumet.

GRs medfinansiering i Mistra Urban Futures ska som tidigare hanteras i

ordinarie budgetprocess.

§ 71 Dnr:15-174.11

Förslag till yttrande över ”En ny regional planering – ökad

samordning och bättre bostadsförsörjning, SOU 2015:59”

Beslut

Förslag daterat 2015-09-18 godkänns.

§ 73 Dnr: 15-230.26

Förslag till strategisk inriktning av trafikförsörjningsprogram –

ett dialogunderlag

Beslut


Västra Götalandsregionen uppmanas att i den kommande remissutgåvan

av trafikförsörjningsprogrammet konsekvensbeskriva effekter av de

valda strategiska inriktningarna.

Ett regionalt system för pris och sortiment får inte utformas så att det

förhindrar att ett nationellt pris- och sortimentsystem kan utredas.

Förbundsstyrelsens presidium får i uppdrag att utreda

ansvarsfördelningen mellan styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad

respektive förbundsstyrelsen som delregionalt kollektivtrafikråd med

inriktning mot att strategiska DKR-frågor ska behandlas på

förbundsstyrelsenivå.

§74 Dnr: 14-237.010

Förslag till digital publicering av styrelsehandlingar

Beslut

Från och med nästkommande styrelsesammanträde övergår GR till att

använda applikationen Netpublicator för digital publicering av handlingar

till förbundsstyrelsen.


§75 Dnr: 15-232.60

Flyktingmottagandet i Göteborgsregionen – en återrapport

Beslut

Föreliggande promemoria godkänns som ett inriktningsdokument för det

fortsatta GR-gemensamma arbetet med anledning av det ökade behovet

av flyktingmottagande i Göteborgsregionen

Styrgrupperna uppmanas att tydligt lyfta in insatser för

flyktingmottagandet i budgetarbetet och verksamhetsplanen för 2016.

Långsiktiga åtaganden för GR beaktas i samband med

samrådsunderlaget 2017.

I samband med godkännande av detaljbudget 2016 föreslås

godkännande av förslaget att ianspråkta eget kapital för insatserna på

1,5 mkr.

§77 Dnr: 15-180.70

Anmälningsärende - Yttrande från Göteborgsregionens

kommunalförbund angående förslag till beslut om

naturbruksutbildning inom Västra Götalands läns ansvarsområde

Beslut


Förbundsstyrelsen får en fördjupad information om processen inför nytt

samarbetsavtal mellan VGR och kommunerna kring

naturbruksutbildningar vid kommande sammanträde.

§79

Former för dialog mellan GRs förbundsstyrelse och

förtroendevalda revisorer

Beslut

De förtroendevalda revisorerna föreslås följande mötesordning: Årliga

möten med förbundsstyrelsens presidium/arbetsutskott. En gång per

mandatperiod möte med hela förbundsstyrelsen, såvida inget särskilt

skäl föranleder tätare möten.


SAMMANTRÄDE 11 DECEMBER 2015

§ 82 Dnr: 15-248.012

Förslag till ny ledamot och ordförande i styrgruppen för miljö och

samhällsbyggnad

Beslut

Derya Tumayer (MP), Göteborg, väljs till ny ledamot och ordförande i

styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad efter Ulf Kamne (MP),

Göteborg, för återstoden av mandatperioden 2015-2018.

Derya Tumayer adjungeras till förbundsstyrelsen för återstoden av


§ 83 Dnr: 14-125.60

Förslag till plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare

i socialt och ekonomiskt utsatta situationer som vistas tillfälligt i

Göteborg eller i någon av de övriga kommunerna i

Göteborgsregionen

Beslut

Förbundsstyrelsen ställer sig bakom planen och rekommenderar

medlemskommunerna att anta de handlingsvägar och förhållningssätt

som föreslås i planen.

Planen gäller under år 2016. En uppföljning av planen görs under hösten

2016 där GRs styrgrupper inhämtar medlemskommunernas synpunkter

på planens användbarhet.

Protokollsanteckningar

Paula Örn antecknar följande till protokollet: ”Den rödgröna gruppen

anmäler avvikande mening vad gäller styrelsens revidering av planen

angående att rekommendationen om barns skolgång togs bort. Det är

dock prioriterat att inom GR fatta beslut i konsensus varför förslaget till

plan ändå stöds.”

David Lega, Martin Johansen och Julia Färjhage antecknar följande till

protokollet: ”Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet anmäler

avvikande mening vad gäller styrelsens revidering av planen angående

att rekommendationen om barns skolgång togs bort. Det är dock

prioriterat att inom GR fatta beslut i konsensus varför förslaget till plan

ändå stöds”.

Hans Forsberg antecknar till protokollet att Kungsbacka kommun

kommer att ta fram en egen handlingsplan utifrån SKLs promemoria om


utsatta EU-medborgare, daterad december 2014.

§ 84 Dnr: 14-230.011

Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till

samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso-

och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Beslut


KS-presidierna i medlemskommunerna ska informeras om GRs avsikt

och tidplan inför beslut i förbundsstyrelsen 2016-02-12.

Ett seminarium kring hälso- och sjukvårdsfrågor genomförs för berörda

politiker och tjänstemän i medlemskommunerna 2016-02-05.

§ 85 Dnr: 15-287.026

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2015

Beslut

Mottagandet av revisorernas bedömning av delårsrapport 2015

antecknas.

§ 86 Dnr: 15-100.020

Ekonomisk rapport för GR per 2015-10-31

Beslut

Mottagandet av oktoberrapport med årsprognos för GR för perioden

januari – oktober 2015 antecknas.

§ 87 Dnr: 15-65.013

GR i samverkan med Göteborgs Stad genom Göteborg & Co

Träffpunkt AB – avyttring av aktier

Beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att godkänna försäljning av

Göteborgsregionens kommunalförbunds aktieinnehav i Göteborg & Co

Träffpunkt AB på de villkor som framgår av föreliggande

tjänsteutlåtande.

Förbundsdirektören får i uppdrag att i samarbete med Göteborg & Co

Kommunintressent AB skyndsamt ta fram förslag på fortsatta


samverkansformer mellan förbundet och Göteborg & Co

Kommunintressent AB inför förbundsfullmäktiges beslut.

Arbetsutskottet bemyndigas att kalla till ett extra

förbundsfullmäktigesammanträde om det behövs.

§ 88 Dnr: 15-259.11

EU och kommunernas bostadspolitik, SOU 2015:58

Beslut

Förslag till yttrande daterat 2015-10-20 godkänns med en revidering

som innebär att den sista meningen i yttrandet stryks.

§ 89 Dnr: 14-163.26

Förändrad organisation för delregionala kollektivtrafikrådet i

Göteborgsregionen (DKR)

Beslut

Förbundsstyrelsen utgör delregionalt kollektivtrafikråd i

Göteborgsregionen (i samverkansformerna kallat delregionalt forum) i

enlighet med beslutade samverkansformer, 2011-02-14.

Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad är inte längre beredande till

det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen.

Förbundsdirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på

reglemente för det delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen.

Förbundsdirektören får i uppdrag att återkomma med förslag på

uppdragsbeskrivning för kollektivtrafiknätverket.

I egenskap av delregionalt kollektivtrafikråd kan förbundsstyrelsen

adjungera in två förtroendevalda från Västtrafiks styrelse.

§ 90 Dnr: 13-159.40

Redovisning av arbetet enligt Överenskommelse om EU-samverkan inom

Göteborgsregionen

Beslut

Informationen om redovisning av arbetet enligt Överenskommelse om

EU-samverkan inom Göteborgsregionen antecknas.


§ 91 Dnr:15-290.015

Policys och riktlinjer för Göteborgsregionens kommunalförbund

(GR)

Beslut

Föreliggande sammanställning av gällande policys och riktlinjer för

Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) fastställs.

§ 93

Årshjul för förbundsstyrelsen 2016

Ett förslag till årshjul för förbundsstyrelsen 2016 har varit utsänt.

Beslut

Förslag till årshjul för förbundsstyrelsen 2016 godkänns.

SAMMANTRÄDE 12 FEBRUARI 2016

§ 97 Dnr: 2015-00320.012

Val av ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad efter Daniel

Filipsson (M)

Beslut

Karin Schagerlind (M), Alingsås, väljs till ny ledamot i styrgruppen för

arbetsmarknad efter Daniel Filipsson (M), Alingsås, för återstoden av


§ 98 Dnr: 2016-00017.012, 2016-00018.012

2016-00019.012

Val av ombud till Göteborg & Co:s, Göteborgsregionens

Internationella Skola AB:s (ISGR) och Gryning Vård AB:s

bolagsstämmor 2016

Beslut

Till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Göteborg &

Co:s bolagsstämma 4 mars 2016 utses Hans Bergfelt (M), Mölndal.

Till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid ISGRs

bolagsstämma 3 maj 2016 utses Lisbeth Boëthius (M), Göteborg.

Till ombud för Göteborgsregionens kommunalförbund vid Gryning Vårds

bolagsstämma 7 april 2016 utses Bo Pettersson (S), Stenungsund.


Åt presidiet uppdras att vid behov utse ersättare för dessa ombud.

§ 99 Dnr: 2016-00021.021

Förslag till samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning

för GR 2017-2019 samt budget för GR 2017

Beslut

Samrådsunderlag för verksamhetsinriktning 2017-2019 samt budget

2017 översänds till medlemskommunerna med hemställan om

synpunkter senast den 1 april 2016.

§ 100 Dnr: 2016-00021.021

Förslag till samrådsunderlag avseende rambudget för

revision av GR 2017

Beslut

Samrådsunderlag för rambudget för revision 2017 översänds till

medlemskommunerna med hemställan om synpunkter senast den 1

april 2016.

§ 101 Dnr: 2016-00020.021

Förslag till verksamhetsplan och detaljbudget för GR 2016

Beslut

Verksamhetsplan och detaljbudget 2016 antas som komplement till

verksamhetsinriktning och budget 2016.

§ 103 Dnr: 2015-00297.30

Interkommunal utvecklingsplan LAB190

Beslut

GR ställer sig bakom Interregional utvecklingsplan LAB190, med

reservation för att GR inte har huvudansvar för insatser kring hållbara

transporter.

Presidiet för styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad får i uppdrag att

utse GRs representant i styrgruppen för LAB190.


§ 104 Dnr: 2014-00230.011

Förslag till förtydligat uppdrag för GR när det kommer till

samordning av kommunernas gemensamma agerande i hälso-

och sjukvårdsfrågor på delregional nivå

Beslut

Att för egen del ställa sig bakom att GR får uppdraget att arbeta i

enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det kommer till samordning

av kommunernas gemensamma agerande i hälso- och sjukvårdsfrågor

på delregional nivå.

Att rekommendera medlemskommunerna att ställa sig bakom att GR får

uppdraget att arbeta i enlighet med förtydligat uppdrag för GR när det

kommer till samordning av kommunernas gemensamma agerande i

hälso- och sjukvårdsfrågor på delregional nivå.

Att rekommendera medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar att

godkänna ett förtydligande i förbundsordningen under

ändamålsparagrafen 3, punkt 2, se markering; ”Social välfärd inklusive

hälso- och sjukvård på delregional nivå”.

Att föreslå GRs förbundsfullmäktige att vid sitt sammanträde 2016-06-

14 fastställa ovan nämnda förtydligande i förbundsordningen, under

förutsättning att det godkänns av medlemskommunernas

fullmäktigeförsamlingar.

Att kommunernas svar ska vara GR tillhanda senast 2016-04-30.

Att denna protokollsparagraf justeras omedelbart.

§ 105 Dnr: 2015-00199.60

Svar på yrkande om radikalisering och rekrytering till

våldsbejakande extremism

Beslut

GR arbetar vidare med frågorna i den riktning som beskrivs i svar på

yrkande, daterat 2015-11-26, med en återkoppling till förbundsstyrelsen

om sex månader.

Därmed anses yrkandet besvarat.


§ 108 Dnr: 2016-00036.012

Förslag till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad

Beslut

Gunnar Lidén (M), Stenungsund, väljs till ny ledamot i styrgruppen för

arbetsmarknad efter Henrik Hallgren (M), Stenungsund, för återstoden

av mandatperioden 2015-2018.

§ 109 Dnr: 2016-00037.012

Förslag till ny ledamot i Utbildningsgruppen

Beslut

Camilla Olofsson (M), Lilla Edet, väljs till ny ledamot i Utbildningsgruppen

efter Mikael Grönlund (M), Lilla Edet, för återstoden av mandatperioden

2015-2018.

SAMMANTRÄDE 8 APRIL 2016

§ 112 Dnr: 2016-00085.012

Förslag till ny ledamot i styrgruppen för arbetsmarknad

Beslut

Jonas Attenius (S), Göteborg, väljs till ny ledamot i styrgruppen för

arbetsmarknad efter Dario Espiga (S), Göteborg, för återstoden av


§ 114 Dnr: 2015-00100.020

Förslag till årsredovisning för GR avseende år 2015

Beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att fastställa föreliggande

årsredovisning för GR för år 2015 innefattande verksamhetsberättelse,

förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och finansierings-

analys.

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att översända årsredovisningen till

medlemskommunerna för kännedom.


§ 115 Dnr: 2011-00275.10

Aktualitetsprövning av Tjörns ÖP 2013

Beslut


Denna protokollsparagraf justeras omedelbart.

§ 116 Dnr: 2016-00083.013


Beslut




§ 117 Dnr: 2016-00086.012


Beslut



GRs representanter i styrelsen för Gryning Vård AB för återstoden av

nuvarande mandatperiod, intill slutet av den årsstämma som följer


§ 118 Dnr: 2016-00087.012

Förslag till val av lekmannarevisor i Gryning Vård AB

Beslut


till lekmannarevisor i Gryning Vård AB för återstoden av nuvarande

mandatperiod intill slutet av den årsstämma som följer närmast efter


§ 119 Dnr: 2016-00086.012

Förslag till val av stämmoombud i Gryning Vård AB

Beslut

Förbundsfullmäktige föreslås besluta att till stämmoombud Gryning Vård

AB utse Bo Pettersson (S), Stenungsund, ordinarie, och Hans Bergfelt


(M), Mölndal, ersättare, för återstoden av nuvarande mandatperiod intill

slutet av den årsstämma som följer närmast efter nästa val till

fullmäktige.

§ 121 Dnr: 2015-00195.010

Förslag till tidplan för förbundsstyrelsen – kompletterad

med tidplan för det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR)

Beslut

Förslag till tidplan för förbundsstyrelsen – kompletterad med möten med

det delregionala kollektivtrafikrådet (DKR) – godkänns vad gäller vårens

möten.

Vad gäller planering av höstens DKR-möten återkommer frågan till

förbundsstyrelsen.

SAMMANTRÄDE 13 MAJ 2016

§ 130 Dnr: 2016-00052.012

Adjungering till förbundsstyrelsen av Ann-Sofie Hermansson (S),

Göteborg

Beslut

Ann-Sofie Hermansson (S), Göteborg, adjungeras till förbundsstyrelsen

till dess att förbundsfullmäktige vid sitt sammanträde 2016-06-14 väljer

ny ledamot efter Anneli Hulthén (S), Göteborg.

§ 131 Dnr: 2016-00021.021

Förslag till verksamhetsinriktning för GR år 2017-2019 samt

budget 2017

Beslut






Kommunernas synpunkter på samrådsunderlaget överlämnas till GRs

politiska styrgrupper för bedömning av vidare hantering inom ramen för

arbetet med verksamhetsplan 2017.


§ 133 Dnr: 2016-00130.020

Ekonomisk rapport för GR januari-mars år 2016

Beslut

Mottagandet av rapport per mars inklusive helårsprognos 2016 för GR

antecknas.

§ 134 Dnr: 2016-00098.90

Förslag om hantering av remissvar gällande betänkande av

Utredningen om delaktighet i EU (EU på hemmaplan, SOU

2016:10)

Beslut

Ett gemensamt remissvar tas fram enligt tidplan i samverkan mellan GR

och Göteborgs stad om inget framkommer som motsäger att så sker.

Ordföranden får i uppdrag att i samråd med presidiet färdigställa och

besluta om remissvaret.

Remissvaret ska skickas ut till förbundsstyrelsen för kännedom och

eventuella synpunkter.

§ 135 Dnr: 2013-00188.040

Göteborgsregionens internationella skola under ett tak

Beslut

GR ställer sig fortsatt bakom ISGRs satsning på ny- och samlokalisering

i enlighet med beslutet i förbundsstyrelsen 2013-12-06.

GR stödjer årligen och med start 2018 ISGRs satsning på ny- och

samlokalisering med 1 mkr.

Bidraget om 1 mkr kvarstår fram till inflyttning i nya lokaler för att

därefter omprövas utifrån de då gällande förutsättningarna för

finansiering av ny hyresnivå.

Åt förbundsdirektören uppdras att ur ett ägarperspektiv bidra till ISGRs

arbete för att uppnå budgeterad extern finansiering av ny- och

samlokalisering.

ISGRs styrelses och nämnds förslag om en kommunal

finansieringsgaranti och en regional hyresfördelningsmodell avslås.


§ 136 Dnr: 2016-00057.20

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Beslut


Denna protokollsparagraf justeras omedelbart.

§ 137 Dnr: 2012-00279.29

Uppdrag om strukturerad nätverksform kring färdtjänstfrågor

Beslut

Förslag till upplägg för nätverksarbete kopplat till färdtjänst godkänns,

vilket innebär att

- strategiska frågor kopplade till färdtjänst som är nära sammanlänkade

till övrig kollektivtrafik hanteras inom ramen för kollektivtrafiknätverket,

- färdtjänstfrågor av mer handläggande karaktär hanteras i ett nätverk

som aktiveras på initiativ av kommunerna när behov uppstår.

Åt kansliet uppdras att skicka ut information till medlemskommunerna

om hur nätverksarbetet kopplat till färdtjänst kommer att bedrivas.

§ 138 Dnr: 2016-00120.012

Förslag till ny ledamot i Utbildningsgruppen

Beslut

Sven Engdahl (V), Ale, väljs till ny ledamot i Utbildningsgruppen efter

Jonny Sundling (V), Ale, för återstoden av mandatperioden 2015-2018.

handlingar...2016/06/14 · dnr: 2016-00138.012 2016-00100.012 fullmäktigeärende 3 2016-06-14...

Documents