handledning externa köpcentra

8/4/2019 Handledning externa köpcentra

http://slidepdf.com/reader/full/handledning-externa-koepcentra 1/20

Kretshandledning

Externa köpcentra



Kretshandledning Externa köpcentra

Innehållsförteckning

Po 1K E 2P å må 3V b v m v 4

Sy 5D y 6När ska det göras en MKB ör köpcentra 9

S oo 10Talerätt 11

Lu 12Bo 13

Text: Gunilla Högberg Björck

Projektledare: Oscar Alarik

Layout: Carina Grave-Müller

Foto: www..uISBN:

91-558-0017-3Andra upplagan

Stockholm 2011




Planförslag

Plansamråd

Antagande

Bilden beskriver hur det går till att anta detaljplaner med så

kallat normalt planförfarande. För vissa enklare detaljplaner

kan processen förenklas. Viktigt att komma ihåg är att man

måste ha kommit in med skriftliga synpunkter senast under

utställningsskedet för att få överklaga.

Programskede

Programförslag,bara om kommunen bedömer att det behövs

Programsamråd

Samrådsskede

Processen

Planförslag

Planutställning

Färdigt Planförslag

Laga Kraft

Utställningsskede

Antagandeskede

1




Detta är en skrif som rämst riktar sig till de av

Naturskyddsöreningens kretsar och länsörbund som

kan ha intresse av att påverka tillkomst och utbyggnad av

externa köpcentra med hjälp av de rättsliga regler som

gäller ör sådana. Syfet är att här beskriva de grundläg-gande rättsliga kravreglerna, främst att ge vägledning och

tips vad gäller samråd, yttranden och överklaganden.

Självklart kan man örsöka påverka även på andra sätt, t

ex genom media och direktkontakt med beslutsattare.

Sådan påverkan tas dock inte upp här.

Externa köpcentra

So vu å o m om uuomv. Små buä boomå å u v om, m b

annat trakökning som öljd. Utslagningen av butiker io, må o by ä å må ä um. D u å vå-rare att klara sina dagliga inköp utan bil. Att använda bilen

b å v v u vå. Uv äen allvarlig motkra till de nationella ansträngningarna att

m b bu, ubu o uäv måv o juom äm.

Vad kan miljöorganisationer som vill påverka eller

stoppa ett köpcentra göra?

Mjoo o åv v o ä u om v y :

• Delta i plansamråd enligt plan- och bygglagen (PBL).

• Yttrasigöverplanerochmiljökonsekvensbeskriv

(MKB).• Överklagaomorganisationenhartalerätt.

Ett bra sätt att påverka är att delta under plansamråd och

yttra sig över den ärdiga planen. Detta ör att beslutsunder-

lag och beslut ska bli så bra som möjligt ur natur- och miljö-

synpunkt. Först om inget av detta lyckas kan ett överkla-

.

V omm å ä oå ä å åo ä ä o o b m. D um m uy mj m -mv j bäinte att man inkommit med ett yttrande i ärendet, och däri-

genom har rätt att överklaga i ett senare skede. Inget hindrar

o m bå.

Nedan öljer några praktiska råd. Eer dessa avsnitt nns en

v om v bämm om u bu om yb o uby v -.


Externa köpcentra kräver detaljplan och bygglov en-

ligt plan- och bygglagen. De är dock inte tillstånds-

pliktiga enligt miljöbalken.

Kan köpcentrat antas medföra en betydande miljö-

påverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

enligt miljöbalken göras innan planen kan antas.




Sy m må o ä MKB-o ä å ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Processen

b må, å my, och miljöorganisationer år ge sina synpunkter på

detaljplanen. Om projektet har ”betydande miljöpåverkan” MKB m, om omm u av beslutsunderlaget när kommunen antar planen. Samråd

PBL ä o .

Utirån MKB:n ska man kunna utläsa vilka möjliga efekter,

negativa och positiva, en plan kan medöra. Att delta under

plansamråd är ett bra sätt att påverka planerade projekt.

Hå u o u om må.E bou v ä ä gäller planer om utbyggnad eller nyetablering av externa

köpcentra är att en ullständig MKB enligt 6 kap 7§mjb (MB) . Aum v planerade planen kan antas medöra betydande

miljöpåverkan (som är gränsen ör när en MKB krävs).

Hänvisa gärna til l MKB-direktivet, läs mer om detta nedan.

När väl en MKB-process startar är det viktigt att inte

begränsa sig ti ll krav på att köpcentret inte ska byggas av ett

eller annat skäl. Försök även att påverka innehållet i

kommande MKB genom att öreslå vad som behöver utredas

( b MKB å v

ä). D ä äv om ommu bu göra någon MKB – örsök då påverka innehållet i själva

å mm ä.

Senast under utställningstiden är det viktigt att öreningen

omm m y åo ä å, o mj v.

• Ange vilket planörslag ni yttrar er över (eventuellt

diarenummer om sådant nns). Datera ert yttrande,

och skicka in det inom den angivna tiden i kungörelsen.

H bä å.

• Ange era argument. Dessa bör vara så väl underbyggdasom möjligt. Ange gärna även rättslig grund ör era

argument, men detta är inte nödvändigt. Hänvisa också

gärna till nationella och regionala miljömål. Hur tas

det hänsyn till målen i planen? Det kan vara bra att

kräva utredningar av olika slags åtgärder ör att minska

oj mj- o uåv. Au åokring detta kan vara hur kollektivtraken planeras

kopplat till planen. Vidare bör samtliga rimliga

v o om y ä ämör verksamheten utredas. Vilka blir miljöefekterna

om lokaliseringen blir en annan? Känner ni kanske til lnågon speciell art, värdeull naturmiljö eller annat som

omå o om åv? Käv åall utredning kring vilka negativa efekter som planen

kan innebära ör dessa skyddsintressen. Just när det

ä äv åmjb bämm om mjvomör lu, dessa år inte överträdas genom t ex ett

planörslag. Har kommunen tagit hänsyn till dessa i

planen? Hur påverkas lukvaliteten av ökad trak? Av

samrådsredogörelsen ska ramgå vilka krav på

u om momm o äv v, om åä , åo å u jo.

Yttrandenkangörasävenibygglovsfrågor.Detnnsdock

inget rättsligt krav på att samråd ska hållas med öreningen

å åo.

Praktiska råd inför plansamråd




Vad bör vara med i ett överklagande?

Om det blir så att en plan ör en utbyggnad eller nyetablering

av ett köpcenter antas trots era samrådsyttranden och andra

ä, v v v - vändigt. Observera att två mycket viktiga konsekvenser

u om bä ”by mjåv”– överklagandemöjligheten och MKB. Det är nämligen bara

om den magiska gränsen ör ”betydande miljöpåverkan”

passeras som miljöorganisationer år överklaga och en MKB

må . Kommu bu å u ä åmy v. Om ommu omm m -

centrat inte kommer att ha någon betydande miljöpåverkan,

äy omm vv v. D ää v um kommunen har el, och noga redovisar olika skäl ör varör

m by åv å mj.

Tänk på följande när ni skriver ett överklagande:

• V o m omm m v-gande i tid! Tiden ör överklagande av ett beslut att anta,

ä uäv j ä å å ju v ooo m bu ä-nagettspåkommunensanslagstavla.Överklagandetiden

ä vo. S äb

överklagande och begär anstånd med att komma in

med ytterligare skäl ör ert överklagande. Har ni missat

tiden är det nämligen inget att göra, hur elaktigt be-

slutetänär.Överklagandetskaskickastilldenmyndig-

het som meddelat beslutet. När det gäller planer skickas

överklagandet alltså till kommunen (inte till länsstyrel-

sen som ska pröva). Kommunen prövar om överklagan-

omm ä o v.• Diarenummer och datum och vilken myndighet

om bu v.• Varör ni anser att Naturskyddsöreningen, länsör-

bu ä å ( u v ”Tä”).

• Vad ni yrkar, d v s vad det är ni vill att den överprövandemyndigheten ska besluta om. När det gäller överkla-

v j vv my- b uäv j. Om ommumedgett det kan dock beslutet upphävas i en viss del eller

ä å ä (m ä ov).

• A ä uäv å oom mj. Sä v MKB u å å å, m- jvom omm vä

planerade lokaliseringen inte kan tillåtas. Ange också

till exempel örekomst av rödlistade arter (se

Artdatabankens webbplats www.artdata.slu.se) och in-

å uvå (o uv) -turskyddade områden (se www.naturvardsverket.se/

skyddadnatur). Mängden trak som anläggningen

omm , uo o

äbo ä oå v .• D ä b om äv ,

EU-rättsliga regler, örarbeten, Naturvårdsverkets

allmänna råd, tidigare avgöranden etc. Detta är dock

v. Läm ämo o - å v äm u.

• Underteckna med namn, adress och personnummer

alternativt rmatecknare ör öreningen. Skicka

m um om u ä åo . D

är viktigt att rätt part överklagar. Du som öreträder

en av Naturskyddsöreningens kretsar med ärre än

100 mmm må b om um å - äbu.

Plan- och bygglagenD ä äm - o by om v om ä .Bämm om MKB, (uåbämm) o mjvom o mjb o o om b.

Plan- och bygglagen och miljöbalken gäller sida vid sida




Syfte mm

Med en god planering kan samhället minska ökande utsläpp

v m v, bu o um ä.I ä b v o om v v bu y , ä uä bo v

var köparna bor eller tillgången till kollektivtrak. Om vä m å om ä b u mjy-u äv vu , m å uv v å -ä y .

Det är plan- och bygglagen som styr planeringen av allt byg-

, uv . Sy m ä tillgodose väsentliga samhällsintressen. Planeringsansvaret

bä ommu y bby o m-användning så att olika allmänna intressen och mål kan

uppnås. En mängd aspekter måste beaktas ör att en önskadutveckling ska kunna uppnås, däribland miljöskydd, na-

turvård, vattenörsörjning och traksäkerhet. Lagen ger

o my vä ä ä u vvä- m o om ouomm.

Plan- och bygglagens miljöstyrning är al ltså svag, men detta

uppvägs i viss mån av att bestämmelser i övrig miljölagsti-

ning gäller parallellt. Viktigast av dessa är miljöbalken

(MB). PBL o MB ä o v. B

ska MB:s regler om riksintressen, miljökvalitetsnormer ochnaturskyddade områden tillämpas vid planläggning och

v v byov - o by. D om-mu u y väv å åv mjb.1

P- o by å vä o -

ä v m- o vomå. D ä ommu- om o byov PBL, m v b-gränsade möjligheter ör länsstyrelserna och regeringen att

ingripa. Kommunerna kan genom sin ysiska översiktspla-

nering, detaljplanering och genom bygglovsprövning styrautbyggnaden av externa köpcentra inom kommunen. I PBL

nns regler som kommunerna kan använda ör att styra

om ä ä å äv u b.Där nns även regler som möjliggör ör en kommun att

b v å o å. Vommu v å bu mo y

detaljplaner, ör att hålla olämpliga och trakalstrande köp-

bo.

1. En detaljplan är till exempel bindande på det viset att den kan hindra tillstånd enligt mi ljöbal-

vm om å m j. Å bä j

att tillstånd måste ges enligt miljöbalken. Just köpcentra behöver inte ens ti llstånd enligt miljö-

balken – vilke t medör att detaljplanen har stor betydelse. Miljöbalkens regler om riksintressen,

miljökvalitetsnormer och naturskydd (till exempel naturreservat, strandskydd och biotopskydd)

ä m äv ä j uä, m om m jv PBL.




Den fysiska planeringen

Plan- och bygglagen innehåller utörliga regler om hur själ-

va den ysiska planeringen ska gå till rent praktiskt. Här

anges bl.a. regler om samråd och om att planerna ska ställas

u u v . Dämo o om -

å. Kommu må o äytill reglerna om hänsyn till allmänna intressen i PBL:s andra

kapitel. Enligt detta ska mark- och vattenområden användas

ämå om ä m äm . B äy bo o v ä oä, mj o o mä-service, möjligheter att örebygga luöroreningar och bul-

lerstörningar. I anslutning till sammanhållen bebyggelse

oå mj o m omm-siell service. Företräde ska ges användning som medör god

uå. V om 3 o 4

MB o om mjvom 5 MB j v .

Översiktsplan – kommunens övergripande plan förmarkanvändningenAlla kommuner har en översiktsplan som anger grunddra-

gen i användningen av mark- och vattenområden i hela

kommunen. I översiktsplanen redovisar kommunen sin syn

å u by mj uv o bv, ukommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen

samt ölja gällande miljökvalitetsnormer. I översiktsplanen

uåbämm mjb o-seras. Till exempel kan kommunen ange vilka områden som

man anser vara lämpliga eller olämpliga ör etableringar av

köpcentra.Översiktsplanenärintejuridisktbindande,men

har en stor tyngd som underlag ör lokaliseringsbedöm-

mv åä.

Detaljplaner och områdesbestämmelser – bindandeplaner som anger viktiga förutsättningarDj mvä om b-gränsad del av kommunen, och används oa ör att eta-

blera köpcentra. Eersom detaljplaner ger möjlighet attbebygga mark i större omattning, har detaljplanerna i prak-

tiken stor betydelse ur miljö- och naturvårdssynpunkt.

Dj ä ju b å ä mä- ä å byov åä om väm-mer med planen. Detaljplaner har också betydelse ör pröv-

ningar enligt miljöbalken, eersom man inte år ge tillstånd

vm mo j. Ju äv m åo å mjb.

Områdesbestämmelser är en mindre och mer ovanlig vari-

ant av plan som kan användas ör att säkerställa att syetmed översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt

miljöbalken tillgodoses inom ett mindre begränsat område.

BygglovsprövningenF by y by ä ä

användningen av sådana krävs bygglov. För att uppöra eller

bygga ut ett köpcentra krävs alltså bygglov rån kommunen

(9 kap 2 § PBL). Vid bygglovsprövning utanör detaljplane-

lagt område prövas läget oa i detalj och omgivningspåver-

om bu, u- o uumvå, ä-rågor mm tas upp. Miljöbalkens hushållnings

bestämmelser ska tillämpas även vid beslut om bygglovgiv-

.

DetaljplaneprocessenPlanprocessen är reglerad i detalj. Kommunen ska utarbeta

j (om ommu bm b-v uä jb, ommuörst ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt

2. Statliga myndigheter, som Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Vägverket år peka utområden som riksintressen. Dessa områden ska sedan så långt möjligt bevaras ör dessa intressen.

Miljökvalitetsnormer är regler om til l exempel högsta halter av öroreningar i lu eller vatten.




om). E må å m b äy-, v ommu o om ä b¬ v . I v äv mjbm (6 11-18 §§ MB) oom planen kan antas medöra betydande miljöpåverkan ska

MKB uä. S omkungöras och ställas ut ör granskning under minst tre

veckor. Den som har synpunkter på örslaget kan inkomma

m u uä. D ä v v

att bara den som lämnat skriliga synpunkter under utställ-

v j.

När det gäller planering av köpcentra, parkeringsanlägg-

ningar eller andra projekt ör sammanhållen bebyggelse

som kan antas medöra en betydande miljöpåverkan ska en

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap 7, 12-13 §§

miljöbalken göras. Se närmare nedan om vad detta innebär.

PBL å mä o mjoo my-

et stora möjligheter att å insyn i arbetet med planernaom äv:• samråd på ett mycket tidigt stadium med närboende

o b, äv oo

• en ofentlig utställning av varje planörslag med rätt

v o yu å -

• att kommunen beaktar varje synpunkt som kommer

u uä.

Foo: www..u




Miljökonsekvensbeskrivning

Om kommunen bedömer att planen om utbyggnad eller

nytt köpcentra kan innebära betydande miljöpåverkan ska

å MKB oj ( 6 MB).3 Dungerar som beslutsunderlag och är ett viktigt rättsligt

verktyg. Innan MKB:n är klar ska samråd hållas med myn-digheter, enskilda och organisationer som

Nuy. E uä MKB 6 12 § MB å:

- mm v å, y oörhållande till andra planer,

- bv v mjå o mj -nolika utveckling om planen inte genomörs,

- bv v mjå omå omkan komma att påverkas betydligt,

- bv v v b mjobm om mb m y omå omåav särskild betydelse ör miljön,

- en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och

andra miljöhänsyn beaktas i planen,

- en beskrivning av den betydande påverkan som kan antas

uppkomma avseende biologisk mångald, beolkning, män-

niskors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, lu, k limatak-

torer, materiella t illgångar, landskap, bebyggelse, orn- och

kulturlämningar och annat kulturarv och det inbördes ör-

hållandet mellan dessa miljöaspekter,

- bv v åä om -bygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpå-

verkan,

- en sammanattande redogörelse ör hur bedömningen

jo, v ä om bom jo v m -nativ och eventuella problem i samband med att uppgi-

terna sammanställdes,

- en redogörelse ör de åtgärder som planeras ör uppöljning

och övervakning av miljöpåverkan, och

- - mm.

Till dessa krav kommer att MKB:n också ska uppylla 6 kap

7 § MB ä ä u v å:- bv v vm åä m u- om o, uom o om,

- bv v åä om - v uv, m vjä ohur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden med-

v mjvom 5 j,- u om äv åv o bm u- vu v å mäo ä, mj o u-å m m o v m u om

vm åä m,- ov v v , om å ä mj-, m v uom mm m mov v v v v,

bv v ov v vm åä omm å, o- en icke-teknisk sammanattning av de uppgier som anges

1–4.

Nä ä v om m MKB: svenska reglerna betänkligt jämört med EU:s MKB-

direktiv. Därör kan det vara bra att hänvisa direkt till

MKB-v b IV, om ä bv vmiljö- och hälsoefekter ska inneatta den direkta inverkan,

om vj , uä, umuv, o-, m-

å, bå ä , ov -v v v oj.

MKB-v f. D bä -v, o om å o ä nationell lagstining, ska tillämpas direkt av nationella

my o omo. M my vä åb-o v v å MKB y v j-, ov v om ä PBL o MB.

3 S äv PBL 5 . 18 § 3 .




När ska det göras en MKB för köpcentra?

D ä b ä bä ”by mjå- v” om MKB . D ä ommuörsöker slippa undan det kravet genom att hävda att så inte

ä . R om ”by mjåv”

EU:s MKB-direktiv

4

, som örts in i svensk lagstining iMKB-o.

När det gäller köpcentra så ska de strängare kriterierna om

vad som är ”betydande miljöpåverkan” användas, inte de

vekare kriterierna som gäller vanliga detaljplaner (se 5§

PBF ).5

Kriterierna är bland annat öljande:

•Projektetskarakteristiskaegenskapersärskiltnärdetgäller

- Poj om- Poj m oj6

- Uyj v m, v o u- Fo o

•Områdetslokalisering;miljönskänslighet,isynnerhet

bäf:- u mj å, m ä umä m å våm, uomå, b- o o

områden;naturreservatochNatura-2000-områden;

omå ä mjvom v- m äbo omå.

4 Rå v 85/337/EEG om bm v v å mj v v of o -

v oj, ä om 97/11/EEG. Tm om vä v ä ”o ”

5 Detta ramgår av Plan- och bygglagsörordningen 12 §, som hänvisar direkt ti ll bilaga två i

MKB-o (o b 4 om å v ommu

).

6 Med detta menas projektets efekter tillsammans med andra projekt, de kumulativa efekterna

(” umuo w o oj” y EU: MKB-v)




Statlig kontroll

V ä om ommu v y- ?

I bu om v äy

v y. Läy o tvinga kommunen att ändra i beslutet och länsstyrelsen kan

inte heller pröva ett redan antaget översiktsplansbeslut. När

det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser nns dä-

remot regler som kan medöra att kommunen blir tvungen

ä äv å . E 11 10 § PBL äy v ommu bu , äeller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser om

det kan bearas att beslutet innebär att:

1. 3 o 4 MB oo,

2. regleringen av sådana rågor om användningen av

m- o vomå om å ommu har samordnats på ett lämpligt sätt,

3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte öljs,

eller4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med

gällande bestämmelser, eller

5. bby b oäm m äy boo ä oyo, vväm oo.

Om bv oo v mä kan regeringen genom ett planöreläggande tvinga en kom-

mun att inom en viss tid anta, ändra eller upphäva en detalj-

omåbämm.

Foo: www..u




Talerätt

Plan- och bygglagens 13 kap 12 § anger miljöorganisationers

ä v:

En sådan ideell förening eller annan juridisk person som

avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas med-

föra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområ-

det får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som

anges i 4 kap. 34 § denna lag. 7

Bestämmelsen innebär att riksöreningen samt al la kretsar

och länsörbund i Naturskyddsöreningen kan överklaga

bu om j om , u minst 100 medlemmar, har unnits i 3 år och har ändamålet

att tillvarata miljö- eller naturskyddsintressen. Om en krets

jäv å må mmm, må f u-

makt rån länsörbundet. Se till att lämna en sådan ullmakt

mm m v. D ä å viktigt att länsörbundet skrivs in som en av de överkla-

jäv v.8

Ytterligareenförutsättningäremellertidattdetaljplanen

kan antas medöra en betydande miljöpåverkan. Om kom-

mu v m by mjå- verkan, så är det således ytterst viktigt att visa på att planen

v å v ov ä by mjåv.

Som tidigare nämnts gäller dessutom att man bara år över-

om m äm yu uuä, o yu bv -

oo.

8 D ä å b . Äv om u å um ålänsörbundet, bör länsörbundet anges bland de som överklagar, om t ill exempel l änsörbundets

o oä o.

7 4 kap 34 § PBL gäller bl a köpcentra. Enlig t 13 kap 13 § PBL kan en miljöorgan isation även över-klaga ett beslut att anta, ä ndra eller upphäva en detaljplan som innebär att ett område inte

ä om v y 7 . mjb




Litteraturtips:

M G, Zb C, D v mjä

Hbo m mä å om mjbm v o om, Hbo 2009:1, Nuvåv

Mjbm - o by – vä, 2006, Bov

L å å j u ”v m (SFS) u”:

www.umm./omo/o

Bilagor:

Exempel på överklagande:

Exempel på fullmakt

Lycka till!




Helsingborg 2008-02-27

Till

Läy Så ä

Men lämnas till:

Helsingborgs stad

ÖverklagandeavHelsingborgskommunfullmäktigesbeslut2008-01-30attantadetaljplanförfastighetenVälamarknaden

2m..,Ödåkra,Helsingborgsstad.

F j ommuumä 00820/2007. Bu ommuu mä ooo 2008-01-30 u K § 21 o K § 12. (S b C.)

Att vi har rätt att överklaga denna typ av ärenden

Enligt ändringarna i plan- och bygglagen (PBL) i SFS 2007:1303 har miljöorganisationer rätt att överklaga detta beslut: ”Ett

bu , ä uäv j om m by mjåv å u v -omå å å vm åä om 5 . 18 § j y å v v å om v 16 . 13 § mjb.” (PBL 13 . 6 §)

I PBL 5 . 18 § må ä j um, v ä . I y y vPBL 5 . 30 § må: ”S ju v ooo m bu om v j ä å ommu v m om äv, ooou m m u

om v om v v bu ä bv ......o om ä v 13 . 6 §”. Så u ooou å bä . I ä å my-, om v äå ä bu, m ä v ommu j v oä.

E y ä - o by ä: ”E bu , ä uäv j om antas medöra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet år tas i anspråk ör verksamheter som anges i 5 kap.

18 § j y å v v å om v 16 . 13 § mjb.” (PBL 13 . 6 §) D ä ju j y PBL 5 . 18 § om um äm om åo om m by mjåv.

Mjbu Jo Vä må v å oo om Mjb (MB) 16 . 13 § ä överklaga.”Överklagbaradomarellerbeslutfåröverklagasavenideellföreningsomenligtsinastadgarhartilländamål

v uy- mj ...... F å v bv vm Svu m å o ä 2 000 mmm.” Mjbu Jo Vä b 1995 om mm-ning av de två öreningarna Miljöörbundet och Jordens Vänner, som båda har verkat i Sverige sedan 1970-talet.

Lokalavdelningen Miljöörbundet Jordens Vänner Helsingborg har också verkat sedan 1970-talet örst som lokalavdelning

i Miljöörbundet och sedan 1995 med nuvarande namn som lokalavdelning i Miljöörbundet Jordens Vänner.

Riksorganisationen har över 2000 medlemmar och stadgarna säger bl.a.: ”... arbetar ör miljö ... samt ett ekologiskt hållbart

o mä mä”. (S b A o B.)

Varör den beslutade detaljplanen strider mot lag

”Planläggning skall ...... goda miljöörhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med

o åvo ämj. ...... V ä äy å ä ommu.” (uPBL 2 . 2 §) M å v ”o mjå” o ”o uå m ...... ” v bä.I ooo (Po. 2006/07:122), om ä (SFS 2007:1303) PBL, m omu å oo o mj. U ”5. Håb uv” o uub: ”5.1 Bu o

ä bämm” m ä j (. 27): ”D oo mo uy äm om 15 o-




mjvmå om o 1999”. ”Mjvmå ...... v vä o

samhällsaktörers åtgärder.” Kommunul lmäktige måste naturligtvis ingå i begreppet ”andra samhällsaktörer”. Propositionen

skriver vidare (sid. 27): ”Klimatmålet påverkas positivt bl.a. av en bebyggelsestruktur som begränsar transportbehovet och

y ov”. D ä ju jäv å um m o ä um v ä, ä m ov.

Att en utbyggnad av Väla leder till mer transporter och mer koldioxidutsläpp är något som även ramgår av detaljplanen

m mjovbv, v må v j :

I”Samrådsredogörelse”til l”DetaljplanförfastighetenVälamarknaden2,m.,Ödåkra,Helsingborgsstad”frånden14

mb 2007, å m å 35 ”Smm” b.. ä: ”I v y o v på ett behov av att tydliggöra hur planen örhåller sig till de lokala, regionala och nationella miljömålen. Särskilt lyer man

m må o bby mj o m b y u b m mä o-bov. Fåä v uv v mjovbv.”

I ”Mjovbv om u j v M” å Rmb, Mm 2007-09-14, å m ”2. I”, u v ”2.4 Må o om” å . 6 ä: ”A må j må o

normer enligt gällande lagstining. ... Nedan anges dessa mål och normer kortattat och i kap 11 beskrivs måluppyllelsen.”På . 7 m b.. ä: ”Mjvmå by å Hbo yv o o åä .”I ”11. Må o mjvom” mjovbv, u v ”11.1 Mjvmå”, å

m y m ub ”Bä måv, u, b u u, y ozo”å . 58 b.. ä: ”I ä bm, v ä ob o o y v u oo o ä u-öroreningar. Utsläppen rån vägtraken är den enskilt största källan till koldioxidutsläpp i Sverige. Vägtraken svarar ör

cirka 30 % av koldioxidutsläppen i Skåne. En utbyggnad av handelslokaler i Väla kommer att generera en ökad biltrak och

äm uä o ovå mjmå åv v . D o väv o mm åv å mjmå om om uuä.”

D ä om ä om må mjovbv o ä å 63 o o o m-å bv å o ä å jo. Av må m ä v om

olika dragningar av det nya örslaget til l väg skulle ge olika mycket utsläpp, men man har inget intresse av att ta reda på hurmy oouä vuvu om uby v Vä. D om bä- v MKB:. V ä mjovbv å u ä umå.

I MKB:n nns enligt ovan bl.a. meningen: ”Miljökvalitetsmålen belyses rån Helsingborgs synvinkel och lokala åtgärder

anges.” - Vi vill då nämna att i ”Klimatstrategi ör Helsingborg 2003 - 2010” (som beslutades av Kommunullmäktige 2003),

å m å . 15 b.. ä ”I må bov v o m o m b må by.” Hbo äv om må bu oouä å vä å 2010 b- å 1990 å vå, om oå må m.

I vå y u uä o u må, v bo, mov v u v u bu j ä å mmå. (S b D.) I PBL 13 . 8 § å : ”D my om

v v v bu , ä uäv j ...... ä uävbu .”

V y Läy bu1. uäv v bu oväm j.2. att klargöra ör Helsingborgs kommun att man i ortsättningen måste ölja PBL 5 kap. 30 § och skicka ut sådant

m å om v .

Bo:A. U u S Mjbu Jo Vä

B. U u -bv 2007-12-19 om mm Mjbu Jo Vä




C. U u ooo å Hbo ommuumä 2008-01-30D. Vårtyttrandeöver”DetaljplanförfastighetenVälamarknaden2mÖdåkra,Helsingborgsstad.-Remissoch

uä” å 2007-11-08, m ubo:1. Fu y v j Vä ov. 2007.2. Bä v Hbo bo Vä 1995.

3. Vå y v j Vä å mj 2007. M vä m bäm ä

Mjbu Jo Väom

”NN ”NNX X X X

XXX XX X XXX XX X(Toumm)” (Toumm)”




Fullmakt

Häm u å N N o N N v o åom Nuy XX ä ombu vj XXX m åo my o omo. I um å äv v

ä ä ä åo j.

X- 2009-03-03

…………………………….. ……………………………..

N N N N

Ordörande i Naturskyddsöreningen X-län Kassör i Naturskyddsöreningen X-län

Adress AdressTo To

Bo:

- Pooou om m- F

Poo 90 19 09-2 Bo 165-5380 Ooum m N 802002-4280



Naturskyddsöreningen. Box 4625, 11691Stockholm. Tel 08-702 65 00. [email protected]

Naturskyddsöreningen är en ideell miljöorganisation med krat att örändra. Vi sprider kunskap, kartläggermiljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och

myndigheter såväl nationellt som internationellt.Föreningen har ca 190 000 medlemmar och fnns ilokalöreningar och länsörbund över hela landet.

Vi står bakom världens tuaste miljömärkning Bra Miljöval.

www.naturskyddsoreningen.seMobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

D ä om äm v Nuy o äbu om v åv om o uby v m jä v ä om ä å. Sy ä ä bv uä ä v, äm vä o v ä må, yo v. Sjäv m åv äv å ä, om m o o m b-u. Så åv o u ä.

handledning externa köpcentra

Documents