generation jobb - insight intelligence · 2018-02-08 · bristen på ungas röster i frågor om...
TRANSCRIPT
Ungas syn på jobb och arbetsmarknaden 2016
GENERATION JOBB
3
BAKGRUNDDet är många som har en åsikt om unga på arbetsmarknaden idag. Under hösten publicerade Aftonbladet en artikelserie med temat ”de är lata”, där utvalda arbetsgivare fick beklaga sig över dagens ungdomar som inte vill jobba hos just dem. Organisationen Företagarna släppte under hösten en rapport med titeln ”Det är attityden, dumbom” där de förklarar hur arbetsgivares problem med att rekrytera till stor del bottnar i ett attitydproblem hos unga, vilka bland annat beskrivs som illojala och omogna. Det största problemet med dessa typer av artiklar och rapporter som dömer ut en hel generation på arbetsmarknaden är bristen på förståelse för den. Det är ofta vuxna som förklarar för andra vuxna hur de tycker att unga borde se på arbete, ofta utan att tala med unga själva.
Bristen på ungas röster i frågor om jobb och arbetsmarknad fick oss på Insight Intelligence att 2014 genomföra en riksomfattande attitydundersökning där vi intervjuade 1000 unga i Sverige mellan 16 och 30 år. Med ambitionen att följa upp studien årligen i samma omfattning har vi nu för tredje året i rad genomfört en sådan undersökning. Årets undersökning är genomförd i samarbete med Linköpings kommun, Botkyrka kommun, Trafikverket och Adecco. Resultatet finns sammanfattat i denna rapport och ger en bild av hur unga idag resonerar när det kommer till arbetsgivare, arbetsmarknad, anställning och yrkespreferenser.
Rapporten visar på förändringar i ungas attityder och beteenden kopplat till arbetsmarknaden som kan vara intressant för alla som anställer, rekryterar eller arbetar med arbetsgivarfrågor kopplat till unga.
Lukas O BergVD, Insight Intelligence
5
INNEHÅLL
BAKGRUND 3
SAMMANFATTNING 6
OM UNDERSÖKNINGEN 8
UNGA OCH ANSTÄLLNING 9
SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB 11
GEOGRAFISKA JOBBPREFERENSER 12
YRKESPREFERENSER 15
ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING 19
OSÄKERHET OCH TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN 25
DISKRIMINERING PÅ ARBETSMARKNADEN 28
ATT SÖKA JOBB 30
SYNEN PÅ VIDAREUTBILDNING 33
ARBETSMARKNADEN I FRAMTIDEN 34
SUMMERING AV RESULTAT 38
AVSLUTANDE REFLEKTIONER 41
SAMARBETET 43
6
SAMMANFATTNINGI resultatet av årets undersökning kan vi se vissa positiva förändringar från föregående års motsvarande undersökningar. Andelen som anser att det är lätt för unga idag att få jobb har ökat med nio procentenheter från 11 procent förra året till 20 procent i år.
Andelen som känner sig trygga på arbetsmarknaden har också ökat med tolv procentenheter under det senaste året. Drygt fyra av tio unga svarar att de känner sig trygga. Men det finns stora skillnader i upplevd trygghet, bland annat beroende på anställningsform. De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning
Fler än varannan respondent tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön om tio år.”
trygga på arbetsmarknaden (60%) jämfört med de som har en visstidsanställning (32%). En annan viktig påverkansfaktor för upplevd trygghet är utbildningsnivå. Drygt var femte respondent med grundskoleutbildning känner sig trygg på arbetsmarknaden jämfört med nästan varannan av de som har en högskole- eller universitetsutbildning.
7
Det finns också stora skillnader i unga män och kvinnors syn på arbetsmarknaden. Dels känner sig män i något större utsträckning trygga på arbetsmarknaden men de har också ett större självförtroende när det kommer till synen på möjligheter att få jobb. Bland män i åldern 23 till 26 tycker drygt var fjärde att det är lätt att få ett jobb idag (26%) vilket kan jämföras med 15 procent av kvinnor i motsvarande åldersgrupp. Dessutom svarar 31 procent av de manliga respondenterna att de hellre skulle gå ett år som arbetslös för att sedan få det jobb som de vill ha, snarare än ta få ett jobb direkt som de kanske inte vill ha. Motsvarande andel bland de kvinnliga respondenterna är 13 procent.
Under de senaste åren har det skrivits en del om hur unga flyr Sverige för att arbete utomlands, till exempel i Norge. Vi ville ta reda på om det är så och i så fall i vilket land man hellre skulle vilja arbeta i. Resultatet visar att det endast är 16 procent som hellre skulle vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill helst arbeta i Sverige (64%). De flesta tycker heller inte att det är viktigt att ens arbetsgivare har ett internationellt nätverk/kontakter, det är bara knappt var fjärde som tycker det.
I årets undersökning belyser vi också frågan om ”mismatch” på arbetsmarknaden, det vill säga diskrepansen i kombinationen av arbetslöshet och efterfrågan på jobb. Majoriteten svarar att deras utbildning matchar deras jobb (55%), men nästan var tredje svarar att matchningen är dålig (30%). I resultatet på frågan om matchning finns stora regionala skillnader. I norra Sverige svarar fyra av tio att matchningen är dålig (40%) jämfört med endast motsvarande en av tio i Småland och öarna (9%).
Resultatet från årets undersökning visar också att fler än varannan respondent tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön (23%) om tio år. Den främsta anledningen till att de flesta prioriterar fritid är att de vill bilda en familj som de vill ha tid för, men många svarar också att de helt enkelt prioriterar ”livet före pengar”. Bland de respondenter mellan 27 och 30 år är skillnaden störst, där prioriterar 66 procent fritid och endast 16 procent hög lön.
Slutsatsen i resultatet på denna fråga är viktigt för arbetsgivare. Att locka med höga löner på en arbetsplats är inte lika relevant för dagens unga. Det handlar snarare om att erbjuda flexibla arbetsplatser med större möjligheter att arbeta på distans och med kortare arbetsdagar.
8
OM UNDERSÖKNINGENUndersökningen är gjord i ett samarbete med Linköpings kommun, Botkyrka kommun, Trafikverket och Adecco.
Insight Intelligence har varit övergripande ansvarig för undersökningen, koordinering av samarbetet och sammanfattning av denna rapport.
Undersökningen är baserad på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 30 år som under november 2016 har intervjuats genom Sifos slumpmässigt rekryterade webbpanel. Undersökningen är riksrepresentativ för Sverige. Svarsfrekvensen var 22 procent.
Samtliga diagram är uppställda i procentandelar. I de diagram där den totala procentsatsen överstiger 100 har flera svarsalternativ varit möjliga.
Undersökningen och rapporten har tagits fram i samarbete med Gunnar Gillberg, forskare vid Göteborgs universitet med doktorsexamen i arbetsvetenskap.
9
UNGA OCH ANSTÄLLNING En klar majoritet av unga idag ser det som viktigt att ha ett fast jobb. Nästan nio av tio svarar det (88%). Andelen som anser att det är viktigt med ett fast jobb har ökat med fem procentenheter under det senaste året. Unga i Göteborgsområdet är de som i störst utsträckning ser det som viktigt (93%).
För att ställa frågan på sin spets frågade vi om man hellre skulle gå arbetslös i ett år för att sedan få ett jobb som man vill ha eller om man hellre skulle få ett jobb direkt även om det är ett jobb som man inte helst vill ha. Sju av tio skulle hellre ta ett jobb direkt även om det inte är ett jobb som de helst skulle vilja ha.
Sju av tio skulle hellre ta ett jobb direkt även om det inte är ett jobb som de helst skulle vilja ha.
”
HUR VIKTIGT ÄR ETT FAST JOBB FÖR DIG?
Samtliga respondenter
5. Väldigt viktigt
4. 3. 2. 1. Inte alls viktigt
Tveksam, vet ej
62%
26%
8%
2% 1% 1%
10
UNGA OCH ANSTÄLLNING
SKULLE DU HELLRE GÅ ARBETSLÖS I ETT ÅR FÖR ATT SEDAN FÅ ETT JOBB SOM DU VILL HA ELLER FÅ ETT JOBB DIREKT ÄVEN OM DET INTE ÄR DET JOBB DU HELST VILL HA?
Samtliga respondenter
JAG SKULLE HELLRE GÅ ETT ÅR SOM ARBETSLÖS FÖR ATT SEN FÅ ETT JOBB SOM JAG VILL HA
Samtliga respondenter
Här finns en stor skillnad mellan män och kvinnor. 31 procent av de manliga respondenterna svarar att de hellre skulle gå ett år som arbetslös för att sedan få det jobb som de vill ha jämfört med 13 procent av de kvinnliga respondenterna.
Man Kvinna
31%
13%
22% Jag skulle hellre gå ett år som arbetslös för att sen få ett jobb som jag vill ha
8% Tveksam, vet ej
70% Jag skulle hellre ta ett jobb direkt även om det inte är det jobb jag helst vill ha
11
SYNEN PÅ MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB Vi har i tidigare års undersökningar frågat om man tycker att det är lätt eller svårt för unga att få ett jobb. I årets undersökning svarar var femte att de tycker att det är lätt (20%) vilket är nästan dubbelt så många som förra året (11%). Andelen som anser att det är svårt att få ett jobb har samtidigt sjunkit med 21 procentenheter det senaste året.
Bland män i åldern 23 till 26 tycker drygt var fjärde att det är lätt (26%) vilket kan jämföras med 15 procent av kvinnor i motsvarande åldersgrupp. Vi ser fortfarande stora skillnader mellan storstadsregionerna. I Stockholmsområdett anser var fjärde att det är lätt för unga att få jobb (25%) jämfört
med motsvarande 14 procent av unga i Malmöområdet.
I diagrammet representeras ”Det är lätt” av de som svarat 4-5, ”Det är svårt” av de som svarat 1-2 och ”Det är varken lätt eller svårt” av de som svarat 3 på en femgradig skala.
ANSER DU ATT DET ÄR LÄTT ELLER SVÅRT FÖR UNGA ATT FÅ ETT JOBB IDAG?
Samtliga respondenter
Det är svårt Det är varken lätt eller svårt Det är lätt
2014 2015 2016
58%
28%
11%
37% 38%
20%
49%
31%
13%
12
GEOGRAFISKA JOBBPREFERENSERUngefär varannan respondent i undersökningen tror inte att de skulle ha större möjligheter att få jobb om de bodde någon annanstans i Sverige (49%), knappt var femte tror det (19%). Av de som tror det är det vanligaste svaret Stockholm.
I södra Sverige tror nästan var tredje att de skulle ha större möjligheter att få jobb om de bodde någon annanstans.
”
Andra sammanfattar det som ”storstäderna”. I södra Sverige tror nästan var tredje att de skulle ha större möjligheter att få jobb om de bodde någon annanstans (32%).
Vi kompletterade med en öppen fråga om i vilken stad man helst skulle vilja arbeta om man fick välja. Det med råge mest populära svaret är Stockholm, 26 procent svarar det. På andra- tredje- och fjärdeplats kommer Göteborg, Uppsala och Lund. Det är alla universitetsstäder som respondenterna har en naturlig koppling till.
TROR DU ATT DU SKULLE HA STÖRRE MÖJLIGHETER ATT FÅ JOBB OM DU BODDE NÅGON ANNANSTANS I SVERIGE?
Samtliga respondenter
19% Ja, var?
32% Tveksam, vet ej
49% Nej
13
VILKEN STAD I SVERIGE SKULLE DU HELST ARBETA I OM DU FICK VÄLJA? (TOTALT 801 SVAR)
Enligt Arbetsförmedlingen är väldigt många unga nyfikna och intresserade av att jobba i ett annat land. Vi ville ta reda på om det är så och i så fall i vilket land man hellre skulle
vilja arbeta i. Resultatet visar att det endast är 16 procent som hellre skulle vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill helst arbeta i Sverige (64%).
Endast 16 procent skulle hellre vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill arbeta i Sverige.
”
14
GEOGRAFISKA JOBBPREFERENSER
ÄR DET VIKTIGT FÖR DIG ATT DIN ARBETSGIVARE HAR ETT INTERNATIONELLT NÄTVERK/KONTAKTER?
Samtliga respondenter
Av de totalt 152 personer som hellre skulle vilja arbeta utomlands är det vanligaste svaret USA, följt av London, New York, Spanien och Australien. Unga i Malmö är de som främst skulle vilja arbeta utomlands. Där svarar hela 27 procent att de föredra det. De yngsta respondenterna är mer intresserade av att arbeta utomlands (20%) än de äldsta (13%).
Vi ställde också en följdfråga till de som svarat att de skulle vilja arbeta utomlands, varför de skulle vilja det. De flesta svaren kan kopplas till
förhöjd livskvalitet i olika aspekter, som ”skönare klimat” och ”att det skulle vara kul” snarare än karriärmässiga motiv eller att det skulle vara lättare att få jobb. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att resultatet går emot teorier om att ”unga flyr den skyhöga arbetslösheten för att söka jobb utomlands”.
Majoriteten tycker heller inte att det är viktigt att ens arbetsgivare har ett internationellt nätverk/kontakter (53%), det är bara knappt var fjärde som tycker det (24%).
VAR VILL DU HELST ARBETA, I SVERIGE ELLER UTOMLANDS?
Samtliga respondenter
I Sverige Utomlands, var?
Det spelar ingen roll
Tveksam, vet ej
64%
16% 16%
4%
53% Nej
22% Tveksam, vet ej
24% Ja
15
YRKESPREFERENSERFör tredje året i rad ställde vi frågan om vilken bransch man helst skulle vilja arbeta inom. Svarsalternativen har vi hämtat från Arbetsförmedlingens platsbank. Dessa branschkategorier kan kännas trubbiga, men vi har ändå valt att utgå från dem eftersom många unga är bekanta med platsbanken och deras branschstruktur.
Det går inte att se några statistiskt signifikanta skillnader i branschpreferenser under de senaste tre åren. Det är något färre som är intresserade av att arbeta med hotell/restaurang/storhushåll och något fler som är intresserade av att arbeta med IT, men dessa förändringar faller inom felmarginalen och får tolkas med försiktighet. När det kommer till de
som svarar att de helst skulle vilja arbeta inom IT är det fortfarande en skev könsfördelning där 26 procent av männen säger sig vilja det jämfört med endast åtta procent av kvinnorna. Motsvarande skillnad åt andra hållet på kan vi se i exempelvis socialt arbete som 28 procent av kvinnorna säger sig vilja arbeta med jämfört med tolv procent av männen.
När det kommer till de som svarar att de helst skulle vilja arbeta inom IT är det fortfarande en skev könsfördelning där 26 procent av männen säger sig vilja det jämfört med endast åtta procent av kvinnorna.
”
16
YRKESPREFERENSER
INOM VILKEN BRANSCH SKULLE DU HELST ARBETA?
Samtliga respondenter
2014 2015 2016
För att få en större förståelse för vad unga vill arbeta med snarare än vilket yrke du vill arbeta med ställde vi också en kompletterande öppen fråga. I det sammanställda ”ordmolnet” som sammanfattar alla svaren kan vi se att flest svarat läkare, men trots att ordmolnet är korrekt
i sin proportion är det missvisande då det är endast är 26 personer av totalt 817 personer som svarat just läkare. Förklaringen till varför de vanligaste svaret endast utgör tre procent av den totala svarssumman är att de flesta har en väldigt specifik bild av vad de vill arbeta med.
Administration, ekonomi, juridik
Kultur, media, design
Socialt arbete
Chefer och verksamhetsledare
Hälso- och sjukvård
Data/IT
Tekniskt arbete
Pedagogiskt arbete
Naturvetenskapligt arbete
Försäljning, inköp, marknadsföring
Industriell tillverkning
Hantverksyrken
Bygg och anläggning
Militärt arbete
Säkerhetsarbete
Annan bransch, vilken?
Naturbruk
Transport
Installation, drift, underhåll
Hotell, restaurang, storhushåll
Tveksam, vet ej
Kropps- och skönhetsvård
Sanering och renhållning
21%
21%
20%
18%
18%
17%
16%
15%
15%
11%
9%
7%
6%
6%
6%
5%
5%
5%
4
4
4
111
6%
17%
17%
14%
17%
16%
15%
15%
8%
9%
9%
8%
6%
7%
5%
5%
8%
3
4
4 0%
17%
17%
16%
16%
16%
16%
13%
5%
7%
7%
7%
9%
6%
6%
4
8%
4
5%
17%17%
22%25%
25%25%
17
VAD SKULLE DU HELST VILJA ARBETA MED? (817 ÖPPNA SVAR)
I exemplen på de öppna svaren syns tydligt hur specifika valen av jobb är. De flesta är helt unika och svåra att koda i gemensamma kategorier. Det bekräftar en av våra slutsatser från förra årets undersökning, att traditionell yrkesindelning är för trubbig för att kunna göra relevanta analyser vad unga idag vill arbeta
med och att det finns ett behov av en ny form av yrkeskategorisering. Hur en moderniserad yrkeskategorisering skulle se ut är svårt att säga men klart är att unga idag hellre vill arbeta MED ett specifikt arbetsområde som ger en känsla av personlig utveckling snarare än SOM någonting definierat till en yrkeskategori.
Klart är att unga idag hellre vill arbeta MED ett specifikt arbetsområde som ger en känsla av personlig utveckling snarare än SOM någonting definierat till en yrkeskategori.
”
18
YRKESPREFERENSER
VAD SKULLE DU HELST VILJA ARBETA MED?
(Exempel på totalt 817 öppna svar)
”
”
”””
”Undervisning i matematik på högskolenivå
Utställningsansvarig på museum
Ett jobb förknippat med energidistribution
I ett laboratorium med fokus på kvalitetstester för textil
Utvecklingsarbete inom byggindustrin
Forskning och utveckling inom sensorer och signaler eller mätsystem
19
ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING I arbetsmarknadspolitiska diskussioner nämns ibland termen ”mismatch” vilket kortfattat beskriver diskrepansen i kombinationen av arbetslöshet och efterfrågan på jobb.
En del av matchningsproblematiken grundar sig i att många arbetssökande har utbildningar som inte efterfrågas av arbetsgivare. Vi ställde en fråga kopplat till mismatch till de respondenter med någon form av anställning eller som driver eget företag samt som har en
HUR VÄL SKULLE DU SÄGA ATT DIN UTBILDNING MATCHAR DITT JOBB IDAG?
Respondenter med fast eller tillfällig anställning eller som driver eget företag och har gymnasie
eller högskoleutbildning
Majoriteten svarar att deras utbildning matchar deras jobb (55%), men nästan var tredje svarar att matchningen är dålig.
”
gymnasieutbildning eller högre. Frågan är hur väl man känner att ens utbildning matchar det jobb man har idag. Majoriteten svarar att deras utbildning matchar deras jobb (55%), men nästan var tredje svarar att matchningen är dålig (30%).
1. Väldigt dåligt (jag jobbar
inte alls med det som jag
studerade till)
5. Väldigt bra (jag jobbar med precis det som jag
studerade till)
Tveksam, vet ej
4.3.2.
19% 11% 14% 19%36%
2%
30% 55%
20
ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING
I resultatet på frågan om matchning finns stora regionala skillnader. I norra Sverige svarar fyra av tio att matchningen är dålig (40%) jämfört med endast en av tio i Småland och öarna (9%).
MIN UTBILDNING MATCHAR DÅLIGT MED MITT JOBB IDAG?
De respondenter som svarat 1-2 på en femgradig skala om hur väl deras utbildning matchar deras
jobb idag
Valet av utbildning kan ha olika drivkrafter. För vissa är det viktigare att utbildningen är kul medan det för andra är viktigare att den leder till jobb. Drivkrafterna skiljer sig även åt beroende på om det är en gymnasieutbildning eller en högskola/universitetsutbildning.
På frågan om vad man anser vara viktigast i valet av gymnasieutbildning är det vanligaste svaret att den är bred och kan användas på många arbetsplatser, nästan varannan svarar det (47%). Det motsatta, det vill säga att utbildningen är smal och specialiserad inom ens intresseområde är det endast sju procent som svarar.
På frågan om vad man anser vara viktigast i valet av gymnasieutbildning är det vanligaste svaret att den är bred och kan användas på många arbetsplatser.
”
40%
36% 35%
31%29%
26%
17%
9%
39%
Nor
ra S
veri
ge
Syd
sver
ige
Stoc
khol
mso
mrå
det
Väs
tsve
rig
e
Nor
ra m
ella
nsve
rig
e
Göt
ebor
gso
mrå
det
Öst
ra m
ella
nsve
rig
e
Mal
möo
mrå
det
Smål
and
och
öar
na
21
VAD ÄR/VAR VIKTIGAST FÖR DIG I VAL AV GYMNASIEUTBILDNING?
Samtliga respondenter
Att utbildningen är bred och kan användas på många arbetsplatser
Att utbildningen är rolig/lustfylld
Att utbildningen är akademisk
Att utbildningen är kopplad till ett yrkesområde med bra framtidsutsikter
Att utbildningen är praktisk
Att utbildningen är smal och specialiserad inom det område som intresserar mig
Att ubildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare
Annat, vad?
Tveksam, vet ej
Jag är inte intresserad av att utbilda mig
47%
36%
33%
25%
10%
7%
7%
4%
4%
1%
22
ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING
Drivkrafterna bakom valet av högskole- och universitetsutbildning skiljer sig till viss del från valet av gymnasieutbildning. Då svarar nästen dubbelt så många att det är viktigt att utbildningen är kopplad till ett yrkesområde med bra framtidsutsikter (47%). I valet av högskole- och universitetsutbildning är det
också viktigare att utbildningen är smal och specialiserad samt att utbildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare. Att utbildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare är mycket viktigare för respondenterna mellan 16 och 22 år (25%) än för de mellan 27 och 30 år (15%).
ANSER DU ATT DET ÄR LÄTT ELLER SVÅRT FÖR UNGA ATT FÅ ETT JOBB IDAG?
Samtliga respondenter
Gymnasieutbildning Högskole/universitetsutbildning
”Enkla jobb” har under det senaste året varit en het arbetsmarknadspolitisk fråga. Enkla jobb innebär att arbetet inte kräver någon utbildning utöver grundskolenivå. Syftet med enkla jobb är att sänka tröskeln till arbetsmarknaden och att fler ska få jobb. Vi ställde en fråga om hur unga ser på enkla jobb. Med bakgrund av den
kritik som då och då framförs om unga som kräsna på arbetsmarknaden var vi nyfikna på hur många som skulle kunna tänka sig ett ”enkelt jobb”. I svarsalternativen använde vi oss av yrken som enligt SCBs svenska ISCO08 klassificering (SSYK) definieras som enkla jobb.
47%
36%
33%
25%
10%
7%
7%
4
4
14
34%
36%
25%
47%
11%
22%
20%
3
5
Att utbildningen är bred och kan användas på många arbetsplatser
Att utbildningen är rolig/lustfylld
Att utbildningen är akedemisk
Att utbildningen är kopplad till ett yrkesområde med bra framtidsutsikter
Att utbildningen är praktisk
Att utbildningen är smal och specialiserad inom det område som intresserar mig
Att ubildningen har nära kontakter med potentiella arbetsgivare
Annat, vad?
Tveksam, vet ej
Jag är inte intresserad av att utbilda mig
23
Resultatet visar att på stora skillnader mellan vilka av de enkla jobben man skulle kunna tänka sig att arbeta med. 44 procent skulle kunna tänka sig ett jobb som kafé- och konditorbiträde och var tredje skulle kunna
FÖLJANDE JOBB KRÄVER INTE NÅGON UTBILDNING UTÖVER GRUNDSKOLENIVÅ. VILKA AV DESSA JOBB SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT ARBETA MED?
Samtliga respondenter
tänka sig att arbeta som vaktmästare (33%). Det kan jämföras med pizzabagare (10%), torg- och marknadsförsäljare (11%) och bärplockare (11%) som endast en av tio skulle kunna tänka sig.
Var tredje skulle kunna tänka sig att arbeta som vaktmästare.
”
Kafé-och konditoribiträden
Väktmastare
Restaurang-och köksbiträden
Handpaketerare och andra fabriksarbetare
Grovarbetare inom bygg och anläggning
Hamnarbetare
Hemservicepersonal m.fl.
Renhållnings- och återvinningsarbetare
Ramppersonal, flyttkarlar och varupåfyllare
Bilrekonditionerare, fönsterputsare och övriga rengöringsarbetare
Bärplockare och plantörer
Reklamutdelare och tidningsdistributörer
Torg- och marknadsförsäljare
Pizzabagare
Tveksam, vet ej
Jag skulle inte kunna tänka mig något av dessa jobb
44%
33%
31%
28%19%20%
20%17%
16%
13%
14%11%11%
10%6%
22%
24
ARBETE KOPPLAT TILL UTBILDNING
Totalt svarar drygt var fjärde att de inte skulle kunna tänka sig något av de enkla jobben (22%). Unga män är de som i störst utsträckning svarar att de inte kan tänka sig det (29%). Denna ovilja minskar däremot med åldern och bland männen i det äldre åldersspannet är det endast 17 procent som svarar att de inte skulle kunna tänka sig ett enkelt jobb.
Det skulle kunna vara så att de som är lite äldre har större krav på sig att arbeta vilket gör att benägenheten att ta ett enkelt jobb ökar.
För kvinnor däremot råder en nästan motsatt relation, där är det endast 16 procent av de yngsta som inte kan tänka sig ett enkelt jobb men 22 procent bland de äldre.
JAG SKULLE INTE KUNNA TÄNKA MIG ETT ENKELT JOBB
Samtliga respondenter
Man Kvinna
Vad som kanske inte är så förvånande är att andelen som svarar att de inte kan tänka sig enkla jobb ökar i relation till utbildningsnivå. Bland de med gymnasieutbildning svarar 17 procent att de inte kan tänka sig ett enkelt jobb jämfört med motsvarande 26 procent bland de med en högskola/universitetsutbildning.
Vi ställde också följdfrågan ”varför?” till de som svarat att de inte kan tänka sig att ta ett enkelt jobb. De 192 svaren genomsyras av att man skulle känna sig understimulerad och att det inte skulle vara utvecklande. Många svarar också att de vill ha ett jobb som matchar deras utbildning.
16-22 år 23-26 år 27-30 år
29%
16%18%
27%
17%
22%
25
OSÄKERHET OCH TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN I tidigare undersökningar har vi frågat om i vilken utsträckning man känner sig trygg eller otrygg på arbetsmarknaden.
För att förtydliga vad vi menar med begreppet har vi då, liksom i år introducerat frågan med följande definition: En osäkerhet på arbetsmarknaden kan bidra till att man drar sig för att byta jobb, att vidareutbilda sig med mera. I motsatt läge kan en trygg arbetsmarknad bidra
till att man vågar ta risker och utveckla sig på arbetsmarknaden och kanske starta eget företag.
Av resultatet kan vi se att andelen som känner sig trygga på arbetsmarknaden har ökat med tolv procentenheter under det senaste året.
2014 20142015 20152016 2016
JAG KÄNNER MIG OTRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG
JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG
24% 39%31% 31%22% 43%
Andelen som känner sig trygga på arbetsmarknaden har ökat under det senaste året.
”
26
OSÄKERHET OCH TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN
De äldre respondenterna känner sig betydligt mer otrygga (26%) än de yngre (17%). Det kan bero på att de äldre i större utsträckning har hunnit komma ut på arbetsmarknaden och upplever den som osäker.
I östra Mellansverige svarar varannan respondent att de känner sig trygg (49%). Mest otrygga känner sig unga i Göteborgsområdet (33%). Bland de som är arbetslösa svarar hela 66 procent att de känner sig otrygga.
Det mest anmärkningsvärda i resultat är skillnaden i upplevd trygghet beroende på anställningsform. De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden (60%) jämfört med de som har en visstidsanställning (32%).
JAG KÄNNER MIG OTRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG
De respondenter som svarat 1-2 på en
femgradig skala där 1 motsvarar
”väldigt otrygg”
16-22 år 23-26 år 27-30 år
17%
25% 26%
JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG
De respondenter som svarat 4-5 på en
femgradig skala där 5 motsvarar ”väldigt trygg”
Visstidsanställd Tillsvidareanställd
60%
32%
De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden jämfört med de som har en visstidsanställning.
”
27
JAG KÄNNER MIG TRYGG PÅ ARBETSMARKNADEN IDAG
De respondenter som svarat 4-5 på en femgradig skala där 5 motsvarar ”väldigt trygg”
En annan viktig påverkansfaktor för upplevd trygghet är utbildningsnivå. Drygt var femte respondent med grundskoleutbildning känner sig trygg på arbetsmarknaden (22%) jämfört med nästan varannan av de som har en högskole- eller universitetsutbildning (47%).
Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskola/universitetsutbildning
22%
47%
39%
28
DISKRIMINERING PÅ ARBETSMARKNADENBåde yngre och äldre anses ofta ha en särskilt besvärlig ställning på arbetsmarknaden. Frågan om diskriminering på arbetsmarknaden baserat på ålder, kön, oerfarenhet etc. lyfts då och då fram i olika debattartiklar som ett stort hinder för unga att få jobb.
När vi ställde frågan om man upplever att man blivit diskriminerad när man sökt jobb svarar endast 8 procent att de har det. Här finns dock en viktig brasklapp kopplad till utrikesfödda. Eftersom utrikesfödda utgör en så liten del av vår undersökning (de är svåra att nå i dessa kvantitativa undersökningar generellt) saknas röster från denna grupp som möjligtvis upplever diskriminering i större utsträckning än unga födda i Sverige.
När vi ställde frågan om man upplever att man blivit diskriminerad när man sökt jobb svarar endast 8 procent att de har det.
”
UPPLEVER DU ATT DU BLIVIT DISKRIMINERAD NÅGON GÅNG NÄR DU SÖKT JOBB?
Samtliga respondenter
81% Nej
10% Tveksam, vet ej
8% Ja
29
PÅ VILKET SÄTT UPPLEVER DU DIG HA BLIVIT DISKRIMINERAD?
De respondenter som upplever att de blivit diskriminerade
Av de åtta procent som upplever att de blivit diskriminerade är det vanligaste svaret att man blivit det på grund av sitt kön (37%). Det är också en hel del som väljer att formulera
egna svar. Bland dessa svar är ”ålder” vanligast förekommande, men totalt är det en alltför liten andel för att vara statistiskt signifikant.
Sammanfattat kan vi konstatera att problemet med diskriminering av unga på arbetsmarknaden inte verkar så omfattande enligt de unga själva.
Kön
Var jag kommer ifrån
Funktionsnedsättning
Utseende
Mitt namn
Mitt språk/brytning
Tveksam, vet ej
Annat, vad?
37%
10%
5%
5%
5%
2%
35%
0%
30
ATT SÖKA JOBBNär det kommer till att söka jobb är det fortfarande vanligast med en ansökan direkt till det företag eller den organisation där man vill arbeta, fler än varannan svarar att de gör det, vilket är lika många som förra året (54%). Andelen som svarar att de främst använder jobbsidor på nätet har ökat med sju procentenheter det senaste året. Samtidigt har andelen som säger att de främst söker jobb genom bekanta minskat med åtta procentenheter.
VILKA AV FÖLJANDE KANALER ANVÄNDER DU DIG FRÄMST AV NÄR DU SÖKER ETT JOBB?
Samtliga respondenter
2015 2016
54%
46%
41%
32%
27%
14
13
11
10
2%
1%
2%
0
54%
39%
47%
36%
35%
11
11
12
9
Ansökan direkt till den arbetsplats där jag söker jobb
Jobbsidor på internet
Arbetsförmedlingen
Vänner och familj
Bekanta
Sociala medier
Rekryteringsföretag
Bemanningsföretag
Lappar på anslagstavlor
Tveksam, vet ej
Annat, vad?
31
Andelen som säger sig använda arbetsförmedlingen har minskat från 47 procent förra året till 41 procent i år. Kvinnor använder i större utsträckning arbetsförmedlingen (48%) än män (34%). Vi ser också att användandet av Arbetsförmedlingen sjunker med åldern. Bland de yngsta är det endast drygt var tredje som främst använder Arbetsförmedlingen (34%) jämfört med 47 procent bland de äldre.
Om unga finner Arbetsförmedlingens tjänster mindre relevanta i jämförelse med olika jobbsidor på internet finns en stor risk att de (Arbetsförmedlingen) förlorar unga som målgrupp och därmed en viktig del av sitt uppdrag.
Andelen som säger sig använda arbetsförmedlingen har minskat från 47 procent förra året till 41 procent i år.
”
JAG ANVÄNDER FRÄMST ARBETSFÖRMEDLINGEN NÄR JAG SÖKER JOBB?
Samtliga respondenter
16-22 år 23-26 år 27-30 år
47%44%
34%
32
Unga i Stockholm är de som främst tycker att karriärmöjligheter är viktigt.
”
I förra årets rapport frågade vi vad man ser som viktigast när man söker jobb. När vi jämför med årets resultat på denna fråga ser vi att lön fortfarande toppar listan (34%), följt av att man får arbeta med frågor som man brinner för (30%). Andelen som anser att arbetsmiljö är viktigast när man söker jobb har minskat med åtta procentenheter sedan förra årets undersökning. I övrigt finns inga större skillnader från förra årets resultat. Lön (41%) och arbetstider (17%) är viktigast för kvinnor mellan 16 och 22 år medan att man får arbeta med frågor som man brinner för (35%) och karriärmöjligheter (21%) är viktigast för män i samma åldersspann.
Karriärmöjligheter är i dubbelt så hög utsträckning viktigt för de yngre respondenterna (18%) än för de äldre (9%). Unga i Stockholm är de som främst tycker att karriärmöjligheter är viktigt, där tycker var femte respondent det (21%) jämfört med exempelvis knappt var tionde i Småland och öarna (8%).
VILKA AV FÖLJANDE ALTERNATIV ÄR VIKTIGAST FÖR DIG NÄR DU SÖKER JOBB?
Samtliga respondenter
2015 2016
34%
30%
16%
15%
15%
14%
12%
12%
8%
8%
8%
5
4
4
2%
2%
2%
1%
2%
2%
2%
1%
8%
6
5
4
4
35%
26%
24%
17%
14%
9%
10%
10%
12%
Lön
Att jag får arbeta med frågor som jag brinner för
Arbetsmiljö
Arbetskollegor
Karriärmöjligheter, möjlighet att klättra inom företaget
Anställningsformen (fast anställning, behovsanställning, etc.)
Att jag får visa min kompetens
Arbetstider (skift, nattarbete, etc.)
Arbets omfattning (heltid/deltid)
Att man får jobba självständigt/på egen hand
Medbestämmande och delaktighet
Restid/pendlingstid
Kollektivavtal
Arbetsvillkor såsom pension, försäkring med mera
Tveksam, vet ej
Annat, vad?
Att det är ett statusfyllt företag/organisation/myndighet
Att det är statusfyllt yrke
ATT SÖKA JOBB
33
SYNEN PÅ VIDAREUTBILDNINGI förra årets undersökning kunde vi utläsa en frustration bland unga över arbetsgivares höga krav på arbetslivserfarenhet.
SKULLE DU KUNNA TÄNKA DIG ATT VIDAREUTBILDA DIG HOS DEN ORGANISATION DU ARBETAR FÖR?
Samtliga respondenter
Många utryckte en önskan om att arbetsgivare i större utsträckning borde erbjuda upplärning och utbildning inom ramen för arbetsplatsen. I år ställde vi frågan om man skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig hos den organisation som man arbetar för. Hela sju av
71% Ja
19% Tveksam, vet ej
10% Nej
tio skulle kunna tänka sig det (71%). Var femte är tveksam (19%) och endast en av tio svarar att de inte skulle kunna tänka sig det (10%).
De äldsta respondenterna i undersökningen svarar i större utsträckning att de skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig (78%) än de yngsta (62%). De med en högskole- eller universitetsutbildning svarar också i nästan dubbelt så hög utsträckning att de kan tänka sig en vidareutbildning (80%) än de med grundskoleutbildning (41%).
När vi frågar de som svarat att de skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig varför är det många som svarar att man vill fördjupa sina kunskaper inom det område man arbetar och för att man helt enkelt ser det som personligt utvecklande. Många svarar också att det skulle vara positivt för deras karriär. På motsvarande fråga om varför man inte kan tänka sig att vidareutbilda sig hamnar de flesta svaren i två kategorier, att man antingen inte arbetar i dagsläget eller att man inte trivs på sin arbetsplats.
34
ARBETSMARKNADEN I FRAMTIDENMajoriteten av respondenterna i undersökningen tror att de kommer att vara fast anställda om tio år (78%). Faktum är att det endast är en procent som tror att de kommer att vara arbetslösa om tio år.
VAR SER DU DIG SJÄLV PÅ ARBETSMARKNADEN OM TIO ÅR?
Samtliga respondenter
Majoriteten av de unga i undersökningen tror att de kommer att vara fast anställda om tio år.
”
Fast anställd
Driver eget företag
Tillfälligt anställd
Studerar
Sjukskriven
Arbetslös
Tveksam, vet ej
Annat, vad?
78%
10%
1%
1%
1%
4%
2%
3%
35
JAG SER MIG SOM FAST ANSTÄLLD OM TIO ÅR?
Samtliga respondenter
En intressant iakttagelse är att synen på ens framtida situation på arbetsmarknaden så tydligt är kopplad till den nuvarande. De som idag är fast anställda ser sig i större utsträckning som fast anställda om tio år (83%) jämfört med de som idag är tillfälligt anställda (73%) eller de som är arbetslösa (64%). Det riskerar att cementera en hopplöshetskänsla och misstro på den egna förmågan som i sig gör det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden.
De som idag är fast anställda ser sig i större utsträckning som fast anställda om tio år jämfört med de som idag är tillfälligt anställda eller de som är arbetslösa.
”
Vi ställde också en följdfråga till de respondenter som svarat att de om tio år ser sig själva som anställda eller driver eget företag, vad de tror att de kommer att arbeta med. Av de totalt 717 svaren är det vanligaste svaret ”lärare”. Liksom på vår tidigare fråga om vad man helst skulle vilja arbeta med innebär den stora mängden unika svar att det mest populära svaret (lärare) endast utgör tre procent av det totala antalet svar. Ordmolnet blir därför något missvisande även här.
VAD TROR DU ATT DU ARBETAR MED OM TIO ÅR? (TOTALT 717 SVAR)
Fast anställd Tillfälligt anställd Arbetslös
83% 73% 64%
36
I vår motsvarande undersökning för två år sedan svarade 73 procent att de jobbar för att leva snarare än att leva för att jobba. Att arbetet inte prioriteras som en passion eller plattform för en ekonomisk karriär ger även årets undersökning signaler om. Fler än varannan respondent i årets undersökning tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön (21%) om tio år. Den främsta anledningen till att de flesta prioriterar fritid är att de vill bilda en familj som de vill ha tid för, men många svarar också att de helt enkelt prioriterar ”livet före pengar”. Slutsatsen i resultatet på denna fråga är viktig för arbetsgivare. Att locka med höga löner på en arbetsplats är inte lika relevant för dagens unga. Det handlar snarare om att erbjuda flexibla arbetsplatser med större möjligheter att arbeta på distans och där arbetsdagarna är kortare.
VILKET AV FÖLJANDE ALTERNATIV TROR DU ATT DU KOMMER ATT PRIORITERA OM TIO ÅR?
Samtliga respondenter
Att locka med höga löner på en arbetsplats är inte lika relevant för dagens unga. Det handlar snarare om att erbjuda flexibla arbetsplatser med större möjligheter att arbeta på distans och där arbetsdagarna är kortare.
”
Fritid, varför?
Hög lön, varför?
Tveksam, vet ej
56%
21% 23%
ARBETSMARKNADEN I FRAMTIDEN
37
NÄMN ETT YRKE SOM DU TROR INTE KOMMER ATT FINNAS OM TIO ÅR (TOTALT 486 SVAR)
Bland de respondenter mellan 27 och 30 år är skillnaden störst, där prioriterar 66 procent fritid och endast 16 procent hög lön.
I digitaliseringens spår talas det ofta om att olika yrken kommer att försvinna i
framtiden. Vi frågade vilka yrken som man inte tror kommer att finnas kvar om tio år. Det vanligaste svaren är kassapersonal, brevbärare och taxichaufför. Det är yrken som konkurrensutsatts av tjänster som Über, Kivra och nya digitala betallösningar.
38
SUMMERING AV RESULTAT
UNGA MÄN HAR STÖRRE SJÄLVFÖRTROENDE PÅ ARBETSMARKNADEN ÄN UNGA KVINNOR
Bland män i åldern 23 till 26 tycker drygt var fjärde att det är lätt att få ett jobb idag (26%) vilket kan jämföras med 15 procent av kvinnor i motsvarande åldersgrupp. Dessutom svarar 31 procent av de manliga respondenterna att de hellre skulle gå ett år som arbetslös för att sedan få det jobb som de vill ha, snarare än ta få ett jobb direkt som man kanske inte vill ha. Motsvarande andel bland de kvinnliga respondenterna är 13 procent.
ANDELEN UNGA SOM TYCKER ATT DET ÄR LÄTT ATT FÅ ETT JOBB ÖKAR
I årets undersökning anser var femte att att det är lätt för unga att få ett jobb idag (20%) vilket är nästan dubbelt så många som förra året (11%). Andelen som anser att det är svårt har samtidigt sjunkit med 21 procentenheter under det senaste året. Andelen unga som känner sig trygga på arbetsmarknaden har också ökat med tolv procentenheter under det senaste året.
ENDAST VAR SJÄTTE VILL ARBETA UTOMLANDS
Enligt Arbetsförmedlingen är väldigt många unga nyfikna och intresserade av att jobba i ett annat land. Resultatet i vår undersökning visar att det endast är 16 procent om hellre skulle vilja arbeta utomlands. Majoriteten vill helst arbeta i Sverige (64%). Majoriteten tycker heller inte att det är viktigt att ens arbetsgivare har ett internationellt nätverk/kontakter (53%), det är bara knappt var fjärde som tycker det (24%).
VAR TREDJE SKULLE KUNNA TÄNKA SIG ATT ARBETA SOM VAKTMÄSTARE
Det finns stora skillnader mellan vilka typer av enkla jobb som unga skulle kunna tänka sig att arbeta med. 44 procent skulle kunna tänka sig ett jobb som kafé- och konditorbiträde och var tredje skulle kunna tänka sig att arbeta som vaktmästare (33%). Det kan jämföras med pizzabagare (10%), torg- och marknadsförsäljare (11%) och bärplockare (11%) som endast en av tio skulle kunna tänka sig att arbeta med.
39
ANSTÄLLNINGSFORMEN HAR STOR PÅVERKAN PÅ UPPLEVD TRYGGHET PÅ ARBETSMARKNADEN
Det mest anmärkningsvärda i resultat kopplat till trygghet på arbetsmarknaden är skillnaden i upplevd trygghet beroende på anställningsform. De som har en tillsvidareanställning känner sig i nästan dubbelt så hög utsträckning trygga på arbetsmarknaden (60%) jämfört med de som har en visstidsanställning (32%). En annan viktig påverkansfaktor är utbildningsnivå. Drygt var femte respondent med grundskoleutbildning känner sig trygg på arbetsmarknaden (22%) jämfört med nästan varannan av de som har en högskole- eller universitetsutbildning.
ANDELEN UNGA SOM SVARAR ATT DE ANVÄNDER ARBETSFÖRMEDLINGEN HAR MINSKAT
Andelen som säger sig använda arbetsförmedlingen som främsta kanal när de söker jobb har minskat från 47 procent förra året till 41 procent i år. Kvinnor använder i större utsträckning arbetsförmedlingen (48%) än män (34%). Vi ser också att användandet av Arbetsförmedlingen sjunker med åldern. Bland de yngsta är det endast drygt var tredje som främst använder Arbetsförmedlingen (34%) jämfört med 47 procent bland de äldre.
SJU AV TIO KAN TÄNKA SIG ATT VIDAREUTBILDA SIG PÅ SIN ARBETSPLATS
Sju av tio svarar att de skulle kunna tänka sig att vidareutbilda sig hos den organisation som man arbetar för (71%). Var femte är tveksam (19%) och endast en av tio svarar att de inte skulle kunna tänka sig det (10%).
ENDAST EN PROCENT TROR ATT DE KOMMER ATT VARA ARBETSLÖSA OM TIO ÅR
Majoriteten av respondenterna i undersökningen tror att de kommer att vara fast anställda om tio år (78%). Faktum är att det endast är en procent som tror att de kommer att vara arbetslösa om tio år.
40
FRITID ÄR VIKTIGARE ÄN PENGAR
Fler än varannan respondent i årets undersökning tror att de kommer att prioritera fritid (56%) framför hög lön (21%) om tio år. Den främsta anledningen till att de flesta prioriterar fritid är att de vill bilda en familj som de vill ha tid för, men många svarar också att de helt enkelt prioriterar ”livet före pengar”. Bland de respondenter mellan 27 och 30 år är skillnaden störst, där prioriterar 66 procent fritid och endast 16 procent hög lön.
UNGA SER BREVBÄRARE OCH KASSAPERSONAL SOM UTDÖENDE YRKEN
I digitaliseringens spår talas det ofta om att olika yrken kommer att försvinna i framtiden. Vi frågade vilka yrken som man inte tror kommer att finnas kvar om tio år. Det vanligaste svaren är kassapersonal, brevbärare och taxichaufför. Det är yrken som konkurrensutsatts av tjänster som Über, Kivra och nya digitala betallösningar.
SUMMERING AV RESULTAT
41
Att erbjuda vidareutbildning på en arbetsplats kommer troligtvis vara en viktig konkurrensfördel för att attrahera unga framöver.”
AVSLUTANDE REFLEKTIONER Vad unga idag söker hos en arbetsgivare är en trygg anställning på ett företag eller organisation som erbjuder vidareutbildning och där de kan utvecklas som personer.
De ser inte lönen som det viktigaste på lång sikt utan värdesätter snarare sin fritid och möjligheter att arbeta mer flexibla arbetstider. De lever inte för att jobba utan jobbar för att leva. Det är inte viktigt med ett statusfyllt yrke eller arbetsgivare, var tredje svarar att de kan tänka sig att arbeta som vaktmästare. Många vill inom tio år bilda familj och värdesätter därför trygghet före status.
Vidareutbildning inom ramen för arbetet är viktigt, drygt sju av tio tycker det.
Att erbjuda vidareutbildning på en arbetsplats kommer troligtvis vara en viktig konkurrensfördel för att attrahera unga framöver. Företagarnas rapport från i höstas ”Det är attityden, dumbom” bekräftar denna teori från arbetsgivarnas perspektiv. De skriver: ”Många företag saknar struktur, förmåga eller intresse av att vara en första arbetsplats och förväntar sig fullfjädrad arbetskraft från dag ett. De som dock ofta anställer oerfarna och har rutiner för detta lyckas bättre med sin kompetensförsörjning”.
42
En vanligt förekommande replik från de som uttalar sig om unga som bortskämda på arbetsmarknaden är att det ”på deras tid såg annorlunda ut”. Förr i tiden verkade alla unga i samhället stå i kö till fabrikerna med mössan i handen och snällt be om att få skura golv. Det är viktigt att förstå att samhället och förutsättningarna för unga ser helt annorlunda
ut idag. Om man inte förstår det kommer man inte heller att förstå hur unga ser på jobb och arbetsmarknad vilket kommer att göra det svårt att rekrytera unga.
Vi på Insight Intelligence ser fram mot att följa ungas attityder till jobb, arbetsmarknad och arbetsgivare.
AVSLUTANDE REFLEKTIONER
43
SAMARBETET
INSIGHT INTELLIGENCE
Insight Intelligence är en analys- och kommunikationsbyrå. Vi hjälper företag, myndigheter och organisationer att definiera förändringar och attityder i sin omvärld. Vi arbetar även med att analysera, paketera och kommunicera dessa insikter internt och/eller externt. Vårt arbete innefattar allt från kund- och medlemsundersökningar till bredare opinions och attitydundersökningar. Insight Intelligence är ett systerföretag till pr-byrån StrandbergHaage.
LINKÖPINGS KOMMUN
Linköping är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Nu är vi 155 000 invånare! Kommunen kännetecknas av högteknologi i världsklass, ett nytänkande universitet, goda kommunikationer och en livlig handel. Linköpings kommun är en av Östergötlands största arbetsgivare, med ca 8000 medarbetare i en mängd olika verksamheter. Vi är en arbetsplats där alla har inflytande och kan påverka. På så sätt skapar vi arbetsglädje och engagemang!
BOTKYRKA KOMMUN
Botkyrka är en kommun som kännetecknas av kontraster. Här finns allt från livfulla förortscentrum, vackra boendemiljöer med intressant arkitektur, till landsbygd med vacker natur med skog, ängar, sjöar och havskust. Här frodas entreprenörskap, små företag blandas med internationella storföretag. Här möts också många kulturer, språk och religioner.
Botkyrka ligger mellan Stockholm och Södertälje med fem kommundelar: Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tumba-Grödinge och Tullinge. Kommunen styrs av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Botkyrkas ledord innebär att de drygt 6000 medarbetare som jobbar här har medborgarens fokus i allt som görs, är öppna för förändringar, vågar prova nya idéer, metoder och arbetssätt och har kompetens och kraft att nå resultat.
44
ADECCO
Som världens största HR-partner har Adecco individens utveckling och kundens behov i fokus, för vi vet hur viktigt det är för ett företags konkurrenskraft att ha rätt person på rätt plats. I Sverige erbjuder Adecco såväl uthyrnings- och rekryteringstjänster som lösningar inom bland annat ledarskaps- och kompetensutveckling, karriärrådgivning, omställning och outsourcing på våra 59 kontor spridda över hela landet. Vår vision är att vara kundens och medarbetarens naturliga val. 2015 omsatte Adecco Sverige ca 2,8 miljarder SEK. Naturligtvis är vi ett auktoriserat bemanningsföretag.
SAMARBETET
TRAFIKVERKET
Resor och transporter är en stor del av vår vardag. Trafikverket har cirka 6 500 medarbetar som varje dag arbetar för att det ska fungera. Vi bygger och sköter statliga vägar och järnvägar och ansvarar för långsiktig planering av vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Tillsammans med andra aktörer kan vi tänka vidare och underlätta livet i hela Sverige. Ett Sverige där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Läs mer på www.trafikverket.se/jobboframtid
Insight Intelligence AB
Drottninggatan 92-94111 36 Stockholm
Tel: +46 8 410 129 00