NUMMER 3/2016STOCKHOLMS UNIVERSITETSSTUDENTKÅRS TIDNINGÅRGÅNG 92

HAFFA DRÖMJOBBETKarriärcoachen delar med sig av sina bästa tips. Karriär, sid 14

STARTADE BOKFÖRLAGMöt förlagsstudenterna som gjorde en tvåspråkig barnbok. Ett ögonblick, sid 9

GaudeamusOBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

DE FICK TOPPENJOBBEngageramenget under studierna ledde vidare. Reportage, sid 16

In English

page 26–27

Student Union info

page 31KarriärTEMA

Om vägen till drömjobbet

"IQ-test funkar inte på mig"

Stefan är 20 år och doktorSid 20

Läs mer på

www.sus.su.se/jobba-hos-oss

chefredaktör?Eftersom Gaudeamus nuvarande chefredaktör ska vara tjänstledig söker vi en vikarierande chefredaktör på heltid.

Chefredaktören är ansvarig utgivare och har det övergripande ansvaret för Gaudeamus. Du: • Ansvarar för Gaudeamus utvecklingsarbete • Arbetar med ekonomi och administration • Arbetsleder en förtroendevald och vägleder de fristående medarbetarna • Ansvarar för innehållsplaneringen • Ger respons på och redigerar texter • Skriver egna artiklar, redigerar i Indesign och jobbar med webbpublicering

Är du Gaudeamus nästa

3/2016 Gaudeamus 3

Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kahn, 08-674 62 49, asa.kahn@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Cornelia Thomasson08-674 62 30, cornelia.thomasson@sus.su.se

NYHETSREDAKTIONAndreas Ekström, Daniella Falck, Tove Gross, Malin Isaksson, Julia Navrén

MEDARBETARE I DETTA NUMMERHelena Björnesjö, Fredrik Charpentier Ljungqvist, Lily Dickson Wahlman, Sandra Fröjd, Erica Karlsson, Sara Melin, Lazo Sadik, Mats Sprave, Sara Starkström, Carolina Sundell, Soraya Tavakol, Fanny Waller Dahlin.

Omslagsbild: Cornelia ThomassonKorrektur: Tove Gross, Lily Dickson WahlmanGrafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen. KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 StockholmTelefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30E-post: gaudeamus@sus.su.seHemsida: www.gaudeamus.seTwitter: @gaudeamus_suFacebook: facebook.com/tidningengaudeamusInstagram: @tidningengaudeamus

Tryckeri:Upplaga: 31 900 ex (TS 2015)Nästa nummer: 15 september 2016

ANNONSBOKNING Tomat Annons & Reklam046-13 74 00, info@tomat.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS?Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS?För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

Gaudeamus

NR 3/2016 Innehåll

INNEHÅLL:4. Ledare5. Debatt6. Nyheter9. Ett ögonblick10. Forskning14. Karriär16. Reportage20. Porträtt22. Kultur & Nöje24. Tips & Pepp26. In English28. Universitetets sidor30. Studentkårens sidor

Gaudeamus nr 3 2016

“CSN är den bästa investeraren” Studietiden är en tacksam tid att starta eget på, menar entreprenören och SU-alumnen Robel Efrem. Möt tre som engagerade sig under studierna och fick toppenjobb. Reportage sid 16.

Erik Blohmé kombinerar sin nya musikkarriär med både plugg och jobb på kåren. Kultur & Nöje sid 22.

Gadden på Instagram

341 068

“Jag rekommenderar fler konstnärer att bli akademiker.”

Var femte student har barn, men många föräldrar hamnar i kläm med studierna. Nu vill kåren ha en föräldrapolicy. Nyheter sid 8.

”Jag kunde inte få dispens trots att min son skulle opereras.”

”Jag upplevde situationen som väldigt hotfull.”

När ett event om kvinnor i islam drog ut på tiden, hämtade väktaren sin hund och började leda ut deltagarna ur byggnaden. Nyheter sid 6.

2016

Vad händer bakom kulisserna på Gadden? Häng med oss på Instagram, @tidningengaudeamus.

4 Gaudeamus 3/2016

LILY DICKSON WAHLMAN– Om mina drömmer slår in så är jag kvar

på universitetet, då förhoppningsvis som disputerad doktor i kriminologi. Då får jag nämligen arbeta med det jag älskar mest – nämligen att forska och föreläsa. Mitt hjärta tillhör

universitetsvärlden så att arbeta inom något annat område känns inte aktuellt.

Lily är Gaudeamus nya forskningsredakötr. I detta nummer har hon skrivit om kvinnors och mäns arbetsmiljö (s. 11).

CORNELIA THOMASSON– Det kan vara så att jag har kommit

underfund med att journalistbranschen är alldeles för osäker för min smak och jobbar med något helt annat. Men om jag inte har kommit underfund

med det så tror jag att jag jobbar med radio, kanske på ett eget produktions-

bolag. Jag hoppas mest på det senare. Cornelia är reporter på heltid detta läsår. Hon har skrivit halva detta nummer, redigerat det mesta samt fotat och illustrerat.

Intro REDAKTIONENS ORD

TOVE GROSS–Jag vill jobba som journalist antingen inom

strategisk PR i syfte att bygga varumärk-en, eller med ren nyhetsbevakning för en nyhetskanal speciellt inom samhällsde-battfrågor. Att tycka till är alltid roligt så att få skriva krönikor och uppmana till de-

batt är absolut en dröm. Tove Gross var praktikant på Gaudeamus i

början av maj och har gjort översättningarna i detta nummer (s. 26). Hennes texter finns på gaudeamus.se.

VI FÅR OFTA önskemålet att skriva mer om karriär­frågor i Gadden. Studierna handlar förstås inte bara om här och nu, utan är också i mångt och mycket en transportsträcka inför framtiden.

Det här numret fokuserar därför till stor del på ämnet karriär, och budskapet från dem som intervjuas i tidningen är tydligt: Du måste börja jobba på att komma dit du vill redan nu. Eller som karriärcoachen Nina Jansdotter uttrycker det på sidan 14: "De flesta har inte så ansträngande studier att det inte går att ha lite nätverks tänk och jobba samtidigt."

DU FÅR BLAND annat träffa Linnéa, Niklas och Robel som engagerade sig under studietiden och fick toppenjobb (s. 16). En tog initiativ till ett språkkafé för internationella studenter, en för­verkligade en pricksäker affärsidé och en gjorde

"Gör karriär på ditt sätt"

Åsa Kahn Chefredaktör Gaudeamus

REDAKTIONEN SVARAR: VAD GÖR DU OM TIO ÅR?

Annons

praktik på Sida på eget initiativ. Du får också möta Sveriges yngsta doktor som blott 20 år gammal disputerade i matematisk filosofi under våren (s. 20). Jo, det är faktiskt sant!

Det blir också cv­tips (s. 24), ett möte med stu­denterna bakom tvåspråkiga barnboksförlaget Lil­la Björn (s. 9) och ett snack med Erik Blohmé som kombinerar studier och kårjobb med en artist­karriär (s. 22). Vår förhoppning är att alla histori­er och tips ska inspirera och peppa er att nå era drömmar. Sedan är det lätt att känna sig misslyck­ad och lat i jämförelse med alla framgångssagor. Jag har ju fortfarande inte disputerat! Och varför har jag inte engagerat mig mer ideellt?

MEN VAR OCH en måste förstås göra på sitt sätt, och ingen kan göra allt. För egen del var nog det allra bästa jag gjorde under studierna att pausa dem. Då hann jag inte bara göra ex­tra praktik och åka utomlands, utan blev också klar ett helt år senare än mina klasskompisar – som kunde ge mig en fot in på arbetsmarknaden

när jag väl tog examen. Lycka till – på ditt sätt!

”Det är lätt att känna sig misslyckad och lat.”

I detta nummer fokuserar vi på temat karriär. Kolla in s. 14-21 och s. 22-24 bland annat.

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se

SPARA PENGAR!När du köper

begagnadkurslitteratur

TJÄNAPENGAR!När du lämnarin dina böckertill försäljning

info@frescatihallen.com08-15 27 00www.frescatihallen.com

Boll- och racketsport Gruppträning

Gym • Friskvård

Boka badminton, tennis, bordtennis och våra hallar

online via hemsidanwww.frescatihallen.com

3/2016 Gaudeamus 5

GÖR DIN RÖST HÖRD Debatt & Opinion

Liten kostnad, stor vinstSOMMAREN ÄR INTE endast en möjlighet för studenter, utan innebär också risken för utebliven inkomst samt risk för ofrivillig paus från studentens heltidsstude-rande. Att under sommaren fortsätta studera relevanta kurser är tyvärr få förunnat. Sommarsysselsättning är dessutom en stressituation och skapar undanträng-ningseffekter för unga arbetslösa. Bristen på sommar-kurser blir därför ett bakslag för samhället i stort, inte bara för studenter!

Sommaren är för många studenter ett aber. Å ena sidan erbjuder den möjligheten att sommarjobba för att klara av ekonomin, å andra sidan finns möjligheten att läsa sommarkurser. Eller hur ser denna möjlighet ut egentligen? Saco Studentråd har tidigare skrivit om hur utökade chanser att studera över sommaren uteblivit, trots vallöfte från Socialdemokraterna om motsatsen. Vi anser att detta är helt fel väg att gå, när sommarkur-ser kan erbjuda möjliga lösningar på flera problem för studenter, högre utbildning och samhälle.

SOMMARKURSER UNDERLÄTTAR BÅDE för studenter och unga arbetslösa. Den fjärdedel av unga vuxna (20–25 år) som studerar på högskola eller universitet behöver sommarjobb för att få ekonomin att gå ihop, om de inte har turen att försörjas av någon annan. Detta leder till att unga arbetslösa konkurrerar med universitetsstu-

denter om sommarjobben, en situation som skapar ut-trängningseffekter.

Även om två av tre studenter upplever att deras stu-dieekonomi är ganska bra, eller bättre, är det ändå näs-tan tre av fyra studenter som uppger att de ofta känner sig stressade. En situation som inte hjälps av behovet av sommarsysselsättning. Slutligen är snittåldern för första examen i Sverige i dag 29,4 år.

Ett ökat utbud av relevanta sommarkurser skulle hjälpa studenter att läsa 15 till 22,5 högskolepoäng ex-tra per år och därmed förkorta deras studietid.

VI ANSER DÄRFÖR att det är dags att sätta sommarkursen på agendan! Att skapa fler sommarjobb är svårt men fler sommarkurser ligger inom räckhåll. Vi menar inte att alla ska studera på sommaren, men att möjligheten ska finnas. Detta är till fördel för både studenter och samhälle i stort. Det är en satsning som påverkar fler än studenter och därmed ger avkastning bortom hög-skolor och universitet.

MARKUS SJÖFORS

STUDENT, STOCKHOLMS UNIVERSITET/UPPSALA UNIVERSITET

DANIEL PALMBERG

STUDENT, HÖGSKOLAN I BORÅS

Debatt: Sommarkurser

PÅ FACEBOOK ANGÅENDE ARTIKELN "DET SPELAR INGEN

ROLL ATT NI ÄR ARABER"

Det är inte första gången som Muslimska studenter behandlas illa av SU. För ett par år sedan tog de via ett pressmeddelande avstånd från ett evenemang som arrangerades. SU:s ledning borde ta islamofobin i sin egen organisation på allvar.MICAELA KEDHAMMAR

KommenteratSäg din mening på gaudeamus.se

eller i sociala medier.

Twitter: @gaudeamus_suFacebook: facebook.com/tidningengaudeamus

PÅ TWITTER ANGÅENDE KRÖNIKAN SVENSKHET SITTER INTE UTANPÅ

Varför använda skolböcker när superduktiga @nius-hakh kan vara diskussionsmaterial?JESSICA SCHEDVIN

PÅ FACEBOOK ANGÅENDE GAUDEAMUS NUMMER 2, TEMA

RASISM OCH MÅNGFALD

@gaudeamus_su ägnar hela nya numret åt rasism och mångfald. Föredömligt och läsvärt! UNIVERSITETSLÄRAREN

Med fler sommarkurser kan studietiderna förkortas, menar studenterna Markus Sjöfors och Daniel Palmberg.

EN AV DE vanligaste frågorna Jusek får från studenter på väg ut i arbetslivet handlar om hur man ska agera kring löneanspråk och villkor inför det första jobbet. I vår återkommande arbetsmarknadsundersökning ser vi att nyexaminerade snabbt får kvalificerade jobb och att de som är aktiva kring löneanspråk får en högre lön.

Juseks senaste arbetsmarknadsundersökning visar att arbetsmarknaden är gynnsam för de som läst ju-ridik, ekonomi, personalvetenskap, systemvetenskap, kommunikation och samhällsvetenskap. Hela nio av tio har kvalificerade arbetsuppgifter ett år efter exa-men. En tredjedel av ekonomerna och samhällsvetar-na fick jobb redan under studietiden och hela 38 pro-cent av juristerna fick det första kvalificerade arbetet före examen.

VÅREN 2015 TJÄNADE de nyexaminerade i vår undersök-ning i genomsnitt 26 500 kronor i månaden. Men bara fyra av tio angav ett löneanspråk vid anställningstillfäl-let och de som gjorde det fick i genomsnitt 1 500 kronor mer i månadslön än de som inte angav något lönean-språk. Det finns alltså mycket att vinna på att ställa rätt lönekrav i en rekryteringsprocess. Nedan presenterar vi fem råd som vi tror ger dig en bra start i arbetslivet.

1. Ha koll på rekommenderade ingångslöner. Jusek sammanställer fortlöpande statistik och visar rekom-menderade ingångslöner för olika yrkesgrupper. An-vänd den för att ställa rätt lönekrav.

2. Kartlägg löneläget på arbetsplatsen. Ingångslöner-na generellt är en viktig parameter, men lika viktigt är att ha koll på hur lönerna ser ut på just den specifika arbetsplatsen dit en rekrytering sker. Om det finns en facklig akademikerklubb på arbetsplatsen, kontakta dess företrädare och fråga om lönen.

3. Ange löneanspråk. De som har ett löneanspråk får generellt sett en betydligt högre ingångslön än de som inte anger löneanspråk. Dock vill du inte ha ett för högt eller lågt anspråk redan i din ansökan. Försök därför att ange löneanspråk så sent som möjligt i rekryterings-processen.

4. Ta reda på om det finns kollektivavtal. Kollektivav-tal innebär att sådant som arbetstid, övertid, pension och semester är reglerat och ger dig många fördelar. Om kollektivavtal saknas bör allt detta regleras indivi-duellt i avtal mellan arbetsgivaren och dig.

5. Förhandla om förmåner. Ta reda på vilka förmå-ner som ingår i anställningen. Och tänk på att om du inte får övertidsersättning bör du kräva kompensa-tion i form av extra semesterdagar. Har arbetsplatsen kollektiv avtal är sådant ofta reglerat. Ibland kan arbets-givaren ha svårt att gå upp mer i lön, men kan då accep-tera något mer generösa förmåner.

JUSEKS ARBETSMARKNADSUNDERSÖKNINGAR OCH löne-statistik visar att akademiska studier är ett bra recept mot arbetslöshet och för ett kvalificerat och utmanan-de jobb. Genom att vara påläst om löneläge, kollektiv-avtal och förmåner är den enskilde dessutom väl rustad för att kunna lämna löneanspråk som gör stor skillnad i plånboken redan vid den första anställningen. EMMA LIIKANEN

ORDFÖRANDE FÖR JUSEKS STUDERANDESEKTION

DANIEL LIND

SAMHÄLLSPOLITISK CHEF, JUSEK

Debatt: Arbetsmarknad

Rätt löneanspråk gör skillnadIll

ustr

atio

n: S

andr

a Fr

öjd

Nyheter HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

FRÅN GAUDEAMUS.SE

LÄS ARTIKLARNAoch mycket mer på hemsidan gaudeamus.se

6 Gaudeamus 3/2016

Nu har ansökan för höstens kurser och program stängt. Det program på Stockholms universitet som fått flest antal sökande är, precis som tidigare år, Juristprogrammet med 7 271 per-soner totalt.

19 april Juristprogrammet populärast – igen

LÄS ARTIKLARNAoch mycket mer på webben, gaudeamus.se. Alltid färska studentnyheter!

9 maj Dags för kårvalsdebatt!

Årets kårvalsdebatt gick av stapeln i Galleriet i Studenthuset och många kom dit för att lyssna på partierna. Alla sju partier var representerade i debatten, som arrangerades av Gau-deamus. Frågor om lika värde och kvalitetsutbildningar diskuterades flitigt.

11 april Två tjänster sägs upp på SUS

Stockholms universitets studentkårs styrelse beslutade i vintras att 2 tjäns-ter av 10,5 skulle sägas upp. Nu är förhandlingarna mellan facket och ar-betsgivare klara. Två tjänstemän kom-mer gå under april månad. De berörda enheterna är Ekonomi och Kommuni-kation som skärs ner till hälften.

Ett event som Muslimska studenter vid Stockholms universitet anord-nade slutade med att en väktare hämtade sin hund. – Jag upplevde situationen som väldigt hotfull. De ville schasa ut folk, säger Mahbub Kamaly, värd för eventet.

CORNELIA THOMASSON

Händelsen inträffade på fredagskvällen den 4 mars, den första dagen av ett tre da­gars seminarium om kvinnor i islam. När

två väktare anländer till den lokal som MSSU hyrt i Södra huset är klockan 20.05 och evenemanget har dragit över utsatt tid med fem minuter.

Det uppstår diskussion mellan väktarna och en av tillställningens ansvariga, Mah­bub Kamaly, då de har olika syn på tids­angivelserna.

– Vi försökte så gott det gick att tillmö­tesgå väktarnas önskemål, men de satte helt orimliga krav på oss. De ville att vi skulle utrymma hela byggnaden på väl­

Väktaren hämtade aggressiv hund

digt kort tid, berättar Mahbub Kamaly, som inte själv är medlem i MSSU men en av de som ansvarade för evenemanget.

På väktarnas begäran lämnar de nära 300 deltagarna föreläsningssalen. Men när flera av dem stannar kvar i korridoren utanför föreläsningssalen för att samtala, eskalerar situationen.

Trots att det fortfarande befinner sig andra personer i de allmänna delarna av Södra huset, får inte kursdeltagarna vara kvar i byggnaden.

Efter att ha blivit ombedda att utrymma hörsal A2 stannade flera gäster kvar i korridoren för att prata. Då eskalerar situationen. (Personen på bilden är inte kopplad till texten).

Foto

: Cor

nelia

Tho

mas

son

35,5 kilo. Så mycket mat slängs på restaurang Lantis varje dag. Sista veckan i april uppmärk-sammade miljöföreningen Sym-bios svinnet med Food Waste Week.

CORNELIA THOMASSON

35,5 kilo motsvarar ungefär 7 100 kilo mat på ett år. Men nu har kårförening­en Symbios ”förklarat krig” mot mat­svinnet på Stockholms universitet. Som en del i krigsföringen anordnade de Food Waste Week, där de vägde mat som slängs runtom på campus och in­formerade studenter om matsvinnets miljöpåverkan.

– Att det slängs så här mycket mat är ingen överraskning. Det stämmer överens med hur mycket mat vi släng­er i Sverige, säger Mariela Meza Ponze, masterstudent i Latin American Studies

och en av initiativtagarna till projektet.Enligt Jordbruksverket slängs det

varje år 1,2 miljoner ton mat i Sverige. Något som leder till stor klimatpåver­kan, bland annat övergödning. Varje person kastar ungefär 127 kilo mat om året, varav mycket av maten fortfaran­de är ätbar. Genom att förändra sitt beteendemönster skulle varje person kunna minska sitt matavfall med 28 kilo per år.

Och det är precis det som är målet med Food Waste Week.

Informerar på campusTillsammans med flera medlemmar ur Symbios ägnade Mariela Meza Ponze veckan åt att närvara utanför biblioteket och Lantis för att informera förbipasse­rande studenter om matsvinnet.

– Förhoppningsvis kan det här få matsvinnet på campus att minska,

men framför allt vill vi uppmärksam­ma folk på hur mycket mat som slängs i onödan, säger Mariela Meza Ponze när Gaudeamus hälsar på utanför Lantis.Hur reagerar gästerna på Lantis när ni kommer fram till dem och vill prata om matsvinn precis när de ska slänga sina rester?

– Många blir förvånade över hur mycket mat som slängs. En del verkar bli lite förolämpade eller känna sig skyl­diga också när vi kommer fram, vilket inte alls är vår mening. Vi försöker ha en vänlig framtoning och på ett positivt sätt öka medvetenheten.Men vad kan man som student göra åt matsvinnssituationen när man äter på Lantis eller ute på restaurang? Det är ju inte alltid så att man lägger upp maten själv.

– Det är upp till studenterna att ta mindre portioner i salladsbaren, att

De vill minska universitetets matsvinn

14 april SU:s bästa affärsidé

Vem har SU:s bästa businessidé? Det var något som man under onsdagen skulle ta reda på i Wallenbergssalen på Kräftriket. Och vinnarna blev de båda Global Management-studen-terna Oskar Eriksson och Andreas Filipsson. Deras idé? Att kunna följa en person som handlar med aktier. Ju bättre personen handlar med ak-tier desto mer följare får personen.

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN Nyheter

”Rasfrågan är science fiction i skolvärlden.”

3/2016 Gaudeamus 7

Orden undslapp aktivisten Araia

Ghirmai Sebhatu den 26 april under ett

panelsamtal om rasism i akademin,

arrangerat av Stockholms universitets

studentkår. Han framförde dem som en

del i sin kritik mot att högskolevärlden

styrs av personer som sällan själva ut-

sätts för rasism, vilket återspeglas i så

väl kurslitteratur som vilka värdegrun-

der som implementeras i utbildningen.

KÅRVALET ÄR AVGJORTFi studenter som ställde upp i kår-valet för första gången i år är en av valets stora vinnare. Med 223 röster blir de näst största parti och får 8 av 41 mandat i kårfullmäktige under nästa verksamhetsår.

– Vi hade inte räknat med så många röster och vi är väldigt väl-digt glada. Vi har jobbat hårt med kampanjen så det känns bra, säger Katarina Andersson från Fi studen-ter när resultatet presenteras på en valvaka hos Stockholms universi-tets studentkår.

Flest röster fick dock Vänsterns studentförbund, och det för femte valet i rad. Men den här gången blev det "bara" 234 röster och 9 man-dat, att jämföra med förra årets 15 mandat.

Valdeltagandet landade på 9,1 procent, vilket är 1,6 procent lägre än förra året och mindre än val-nämnden hoppats på.

– Vi hade velat nå 10 procent men är ändå nöjda med 9,1. Det var ganska väntat, men det var synd att vi inte nådde ända fram, säger valnämndsordförande Richard Nordendal.

Hela listan:• Vänsterns studentförbund 9 man-dat (234 röster)• Fi studenter 8 mandat (223 röster)• Studentpartiet 7 mandat (195 röster)• S-studenter 6 mandat (174 röster)• Moderata studenter 5 mandat (148 röster)• Borgerlig opposition 3 mandat (94 röster)• Liberala studenter 3 mandat (89 röster) Åsa Kahn

Väktaren hämtade aggressiv hundDen ena väktaren hämtar sin hund för

att börja leda besökarna ut ur huset. Något som chockar Mahbub Kamaly:

– Ingen av deltagarna betedde sig hot­fullt eller provokativt mot väktarna. Innan väktaren hämtade hunden stod hon och pratade med mig, i normal samtalston. Jag fick inga indikationer på att hon kände sig

hotad på något vis. Enligt vittnesmål ska hunden, iförd

munkorg, ha uppträtt aggressivt.– Folk kom fram både efter och under

utrymningen och uppgav att de blev räd­da. Korridoren är väldigt tajt, och så ska det gå en hund nära en. Det kan uppfattas som väldigt skrämmande, säger Mahbub Kamaly.

Skrivit en egen rapportPå Sektionen för säkerhet beklagar man vad som hänt.

– Vi är inte nöjda. Det här är inte nå­got som Stockholms universitet ställer sig bakom över huvud taget, säger Mattias Wadsten, säkerhetschef.

Han framhåller att det är viktigt att alla som hyr följer de uppsatta reglerna och håller tider, men tycker att väktarna kun­de ha agerat annorlunda:

– Situationen borde gått att lösa utan att ta in en hund. Vi förespråkar att ar­beta på ett kommunikativt sätt, att ha en dialog med kunden. Tycker väktaren att

stämningen blir hotfull eller obehaglig – backa och tillkalla polis. Men någon hot­full stämning var det inte frågan om här, säger Mattias Wadsten.

Efter incidenten valde Mahbub Kama­ly och representanter ur MSSU att ge sin syn på saken genom att skriva en egen händelse rapport.

– Under diskussionen förklarade väk­tarna att d e skulle skriva en rapport. Efter­som vi anser att vi blivit orättvist behand­lade bestämde vi oss för att också skriva en. Vi vill ge en nyanserad bild av situatio­nen, säger Mahbub Kamaly.

Accepterar inte beteendetI rapporten framkommer det också att en av väktarna först ska ha ropat ut att alla ska ut ur salen, och sedan sagt: “Det spe­lar inte någon roll att ni är araber”.

– Han insinuerade att det ligger i vårt blod att vara sena. Det kom från ingen­stans. När jag frågade vad han menade tog han inte avstånd från uttalandet, berättar

Mahbub Kamaly.Även detta är något som Sektionen för

säkerhet tar avstånd från.– Det här språkbruket är naturligtvis

inget vi står bakom. Bevakningsbolag ska utföra uppdrag, inte gå in i diskussion. Eventuella diskussioner tar vi på säker­hetsavdelningen hand om nästkomm­ande vardag.

Händelserapporten som Mahbub

Kam aly skrivit tillsammans med repre­sentanter från MSSU har lämnats över till Stockholms universitets studentkår som i sin tur skött kontakten med Sektionen för säkerhet.

Väktarna på SU hyrs in från bolaget S e curitas. Mattias Wadsten berättar att han har haft ett möte med Securitas drift ­le dare.

– Jag har framfört att vi inte accepterar väktarnas agerande. Driftledaren har pra­tat med de berörda väktarna. Jag förutsät­ter att beteendet inte kommer upprepas.

Mahbub Kamaly önskar att händelsen ska leda till tryggare klimat framöver.

– Vi hoppas ju att de ser över rutiner och policys på säkerhetsavdelningen. Särskilt om det finns fler som har samma syn­punkter på väktarnas bemötande. Vi hop­pas på ett vänligare klimat för framtida event, säger han.

”Han insinuerade att det ligger i vårt blod.”

”Situationen borde ha gått att lösa utan att ta in en hund.”

Mattias Wadsten, säkerhetschef på Sek-tionen för säkerhet har haft ett möte med Securtitas.

Foto

: SU

äta upp det de har på tallriken eller be om doggie bags. En del av studenterna sa till oss att de tycker att portionerna som Lantis serverar är för stora, något som Lantis jobbar på att förändra. Men man kan också säga till den som läg­ger upp maten att portionen är för stor.

Positiv responsSymbios evenemang har väckt positiva reaktioner. Förutom att flera studen­ter har hört av sig med glada tillrop så har de även blivit kontaktade av externa sam arbetspartners.

Mariela Meza Ponze tror att Symbios kommer att hålla i liknande evenemang framöver. Framför allt är hon sugen på att följa i Göteborgs universitets fotspår.

– Jag hoppas att vi kan hålla i ett food rescue party, där vi kan bjuda studen­ter på gratis mat lagad på varor som annars hade slängts.

De vill minska universitetets matsvinn

Mariela Meza Ponze och Hannah Bucknall informerar studenter om matsvinn.

Foto

: Cor

nelia

Tho

mas

son

Kårpolitikerna trängs för att ta del av valresultatet på valvakan.

8 Gaudeamus 3/2016

För åtta år sen tog rektor beslut om en föräldrapolicy på SU. Där stannade det dock av. Men nu tar studentkåren ett nytt krafttag för att underlätta för studerande med barn.

CORNELIA THOMASSON

Redan 2008 togs ett rektorsbeslut om att införa en föräldrapolicy i Stock-holms universitets långsiktiga plan, för att under lätta för studerande med barn. Men av oklara skäl föll beslutet mellan stolarna innan det hann bli en del av verksamhetsplanen.

Nu åtta år senare vill Stockholms uni-versitets studentkår lyfta frågan igen. Drivande i frågan är SUS medarbetare Henric Södergren och Susanna Elfving Blomster som jobbar med lika villkors- och studiemiljöfrågor.

– Studerande med barn har svårare att ta sig igenom sin utbildning utan stöd och i nuläget finns det inte på SU, säger Susanna Elfving Blomster.

Var femte student har barnUndersökningar som Högskoleverket gjort visar att ungefär var femte student i Sverige har barn, något som sett lika-

dant ut de senaste åtta åren. Trots det saknas riktlinjer för hur universitetet ska kunna underlätta kombinationen att bedriva studier och vara förälder. Till exempel finns det inga regler för hur studenter som måste stanna hem-ma för vård av sjukt barn ska behand-las. I många situationer blir det därför i stället en fråga om hur välvilligt inställda enskilda lärare är.

I en facebookgrupp för studenter med barn vill många se att en föräldrapolicy på SU blir verklighet. En person menar att SU är fientligt jämfört med andra lä-rosäten:

”Upplever huvudstadens universi-tet som väldigt föräldrafientligt jämfört med vänner som har barn och studerar på annan ort.”

Flera av kommentarerna handlar om tillfällen där deras barn blivit sjuka men föräldrarna inte ges dispens, utan måste välja mellan att närvara eller gå miste om betyg.

En person skriver så här om en obligatorisk introföreläsning:

”Jag kunde inte få dispens trots att min son skulle opereras och ligga på sjukhus eftersom det inte var egen sjukdom och VAB inte ansågs som giltigt skäl. Så... jag har kvar den som rest helt enkelt.”

Så här skriver en annan person i gruppen:

”Hade en gruppredovisning 9–16 som var obligatorisk. Min grupp var först och fick godkänt och när vi var klara frågade jag om jag fick gå då jag suttit på aku-ten hela natten med min son och han nu var inlagd på sjukhus. Fick nej, då får jag göra om redovisningen nästa ter-min[…]”

Uppe för diskussion i RALV– Om du missar ett obligatoriskt kurs-moment för att du måste vabba är det inte säkert att du får chans att göra om. Kanske går läraren med på att du får göra det vid ett annat tillfälle, men om det inte går resulterar det i att du blir un-derkänd och får vänta tills nästa termin, säger Susanna Elfving Blomster.

I det policydokument som kåren nu

dammat av föreslås förutom riktlinjer för VAB även att en kontaktperson för studenter med barn ska utses vid varje institution, att obligatorisk undervis-ning i möjligast mån ska förläggas mel-lan 08.00 och 17.00 på vardagar samt att schemaändringar undviks.

– Vi har utgått från punkterna i det gamla policydokumentet eftersom vi tycker att de är bra. Dock vill vi ha tyd-ligare riktlinjer, säger Susanna Elfving Blomster.

Förutom att efterleva rektorsbeslutet och implementera föräldrapolicyn i SU:s långsiktiga plan vill kåren även se att policyn blir en del av riktlinjerna i planen för lika rättigheter och villkor. Förslaget är nu uppe för diskussion i Rå-det för arbetsmiljö och lika villkor, RALV. Huruvida diskussionen leder till ett nytt rektorsbeslut återstår att se.

Nyheter HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Foto

: Hel

ena

Jöns

son

I det här numret varvas tips på hur du får drömjobbet med inspirerande historier om alumner som gjort karriär. Så

vad vill SU-studenter jobba med? Gaudeamus har hört sig för.

– Jurist, men för närvarande studerar jag nationalekonomi. Jag har dock studerat en kort kurs om handelsrätt tidigare. Jag vill jobba som jurist för att det jag har lärt mig har varit väldigt intressant.

– Eftersom jag studerar national ekonomi blir det svårt att säga vad det hjälper mig med, då jag vill bli jurist. Men den hjälper mig att förstå hur ekonomi fungerar i samhället och i större skala. Det har jag kanske använd-ning av i framtiden.

– Jag vill jobba som socionom, eftersom det är ett väldigt brett arbete. Jag tycker om att jobba med människor och få nya up-plevelser, och man kan alltid utvecklas.

– Kunskaperna och de verk-tyg som utbildningen ger oss är väldigt lärorika. Dock skulle jag gärna velat ha lite mer praktisk erfarenhet.

– Jag vill i framtiden jobba som jurist, mer specifikt som advokat inom migrationsrätt, brottsmål och arbetsrätt. Det är områden som intresserar mig utifrån ett intersektionellt perspektiv.

– Jag tycker att Jurist-programmet fortfarande har mycket som kan förbättras just inom de områden jag nämnde. Jag tycker inte att kunskapsnivån som tillhandahålls studenterna ger kunskap om de maktmekan-ismer som existerar i samhället.

1. Vad vill du jobba med i framtiden?2. Hur mycket tycker du att studierna förbereder dig inför arbetslivet?

JONATHAN KROK

NATIONALEKONOMI HELYA RIAZATJURISTPROGRAMMET

JOSEFIN STARKSOCIONOMPROGRAMMET

SU-studenter tycker tillAv ERICA KARLSSON

Glömd föräldrapolicy får nytt liv

Var femte student i Sverige kombinerar sina studier med föräldraskap. Bland kvinnliga studenter är en av fyra förälder.

”Studerande med barn har svårare att ta sig igenom sin utbildning utan stöd.”

3/2016 Gaudeamus 9

Hur föddes Lilla Björn?KW – Det startade som en del av en

skoluppgift, att skapa ett fiktivt förlag. Vi tog steget längre och gjorde det till ett reellt bokförlag genom att presentera ett case som vi trodde på. Fokus var på två-språkighet med speglad läsriktning, ett för oss starkt koncept. Efter det hade vi svårt att släppa idén. Flera av oss i grup-pen har intresse för barnlitteratur och har jobbat med barn tidigare. Förskole-barn har generellt en regelstyrd vardag. Det händer ungefär samma saker varje dag, rutinmässigt. Det har vi använt i boken så att bilderna funkar både mor-gon och kväll.

KEC – Tvåspråkighet kom in tidigt då vi funderade över om vi kunde göra nå-got för de tvåspråkiga barnfamiljer som kom, i samband med att många flydde från Syrien under hösten. Boken är spe-gelvänd och vi tyckte att det var roligt samtidigt som det kändes nytt. Det är språkfrämjande med tanke på att det går att läsa samma bok med föräldrar som är

arabisktalande. Samma historia kan läsas på svenska, till exempel med personal på ett flyktingboende, eller på en förskola.

Stjärna från morgon till kväll är illustrerad av dig Kerstin, vad handlar den om?

– Stjärna är en genusneutral björn och vi tänkte på att boken och figurerna inte skulle vara styrda av kön, etnicitet eller klass. Därför är det bra att jobba med djurfigurer, det gör man ofta i barnböck-er. Stjärna är ett förskolebarn och i den här boken går hen till förskolan.

Genomförandet i praktiken, att starta förlag som studenter, hur har det gått till?

KEC – Vi är ett gäng tjejer som kom-mer från utbildningen Förlagskunskap och har olika kompetenser som kom-pletterar varandra. Förlaget består av förlagschef, ansvarig för illustration och form, distributionsansvarig, ekonom, marknadsföringschef och redaktions-

GADDEN INTERVJUAR Ett ögonblick

Den tvåspråkiga barnboken Stjärna från morgon till kväll är skriven av Karin Wändahl och illustrerad av Kerstin Elias Costa. Den trycks på beställning och ges ut av deras förlag, Lilla Björn.

Foto

: Laz

o Sa

dik

chef. Alla sökte kursen utifrån intresset att ge ut böcker, och lärde känna var-andra på vägen. Det är motiverande att träffa personer med samma driv.

KW – Att vi stu-denter har kunnat göra den här boken utan startkapital är för att vi använ-der oss av tekniken print-on-demand.

Karin, du har jobbat som skolbibliotekarie. Vad har du fått med dig i yrket, som utvecklat din idé om er första bok?

– Känslan hos barnen när de kommer och plockar ut en bok och säger ”det här är mitt språk” och är stolta inför sina klasskompisar är fin. Jag ser ett stort be-hov av böcker på fler språk än svenska. Dessutom är det här med läsriktningen en ganska outforskad del.

Vilken respons har ni fått?– Jättefin respons! Vi brinner starkt för

den här idén och det känns kul att få be-kräftelse på att andra tycker att den är bra. Många fler böcker är sålda än vad vi trott.

KEC – Majoriteten har sålt i samband med vår kampanj i samarbete med Räd-da Barnen, där man köper en bok och

skänker en annan till en familj på ett flyktingboende. Det visar att folk gärna vill skänka böcker.

Varifrån kommer drivkraften? KW – Det är en viktig fråga. Utöver in-

tegrations- och språkprojektet vill vi all-mänt sprida läsning. Vi bryr oss om barn-böcker. Det är det roligaste som finns att barn får tillgång till böcker, både på svenska och på andra språk.

KEC – Att kunna läsa på arabiska i rätt läsriktning, och även på svenska är fint. Kul om så många som möjligt får läsa bo-ken. Många vänner som är volontärer på flyktingboenden påpekar att barnen inte har leksaker. Det känns viktigt att kunna hjälpa. Att de kan få någonting. Bilder-böcker är bra på så sätt att barnen kom-mer in i litteraturen.

Vad händer härnäst?KEC – Vi kommer att ha ett boksläpp

med högläsning av boken, och skapan-de verkstad, där vi bjuder in tvåspråkiga familjer i området. Nästa steg vi har fun-derat på är att gå vidare med farsi efter-som det är samma läsriktning som ara-biska, och många från Afghanistan som kommit hit talar språket. Sedan går det att bygga vidare på idén och berätta an-dra historier.

Lazo Sadik

”Vi bryr oss om barnböcker”Karin Wändahl och Kerstin Elias Costa, förlagskunskapsstudenterna som har gett ut en tvåspråkig barnbok.

Förlagskunskap

!Utbildningen Förlagskunskap utgör 60 hp på avancerad nivå och ges vid Historiska institutionen. Kursen är förberedande inför arbete inom redaktion, produktion, marknad och distribution. Utöver seminarier och gästföreläsningar ingår studiebesök, praktiska övningar och kortare praktik på förlag.

”Jag ser ett stort behov av böcker på fler språk.”

10 Gaudeamus 3/2016

Hallå där ...… Anton Nordén och Carolina Lindmark, masterstudenter i språkvetenskap med inriktning mot typologi och språklig mångfald vid Institutionen för lingvistik. De bedrev fältstudier vid University of Ghana-Legon i Accra under två månaders tid och håller nu på att skriva klart sina uppsatser om ghanansk pidginengelska.

Hur uppstår ghanansk pidginengelska?

Anton: – Pidginspråk är en form av kontaktspråk som uppstår i kontakt mellan grupper som talar olika språk. Sedan så skapar de ett gemensamt språk. De har inte tillräckligt med tid för att lära sig varandras första språk och uppfinner ett nytt, som är lite enklare i strukturen. Vi har tittat på en studentva-riant av språket – ett språk man lär sig i skolan, från gymnasiet och uppåt.

Mer specifikt, vad har ni studerat?Carolina: – Jag har studerat hur talare

förhåller sig till varandra och till det de pratar om i språket, med fokus på en diskurspartikel som är typ motsvarande dude i engelskan. Jag ser på vad den får för interaktionella konsekvenser i samtal.

Anton: – Mitt ämne är epistemisk modalitet. Typ motsvarande när man säger verkligen eller kanske i svenskan. Är man osäker eller säker, är det troligt eller inte att något skulle hända. Jag har tittat på hur det uttrycks.

Var har språket sitt ursprung?Anton: – Det kommer från ett kreol-

språk. Man tror att det är ett pidginspråk som har fått modersmålstalare, och då har det blivit ett fullt språk. Men sedan har det återigen blivit till ett andraspråk. Vi tror inte att det talas som modersmål i Ghana, utan det används i vissa sam-manhang.

Vart kom idén ifrån och hur kom ni iväg?Carolina: – Från vår institution. De ville

titta närmare på pidginengelskan för att den påminner om "engelsk engelska". De fick MFS-stipendiet [Minor Field Studies, reds. anm.] beviljat och vi ansökte. Vi fick bo på campusområdet, sa att vi var ling-vistikstudenter och frågade studenter om de ville delta. Det var enkelt framkom-ligt och folk där är så glada, skrattar och kaxar på ett skojigt sätt.

Lazo Sadik

Ny forksning RÖSTER UR AKADEMIN KOLL PÅ AKADEMIN Ny forskning

Hur gör man forskarkarriär?

HELENA BJÖRENSJÖ (text & foto)

Att göra karriär inom akademin kan kännas ouppnåeligt. Här berättar tre forskare hur de kom dit de är i dag och delar med sig av sina bästa tips.

Anton Nordén och Carolina Lindmark

Foto

: Laz

o Sa

dik

ANNA NYBERG

FORSKARE STRESSFORSKNINGSINSTITUTET.

– Jag är utbildad psykolog och disputerade på Karolinska institutet med en avhandling om hur chefer påverkar medarbetare. Jag ville sedan testa något annat och började jobba med ledarskapsutveckling på en konsultfirma. Därefter arbetade jag som projektledare inom Nationella riktlinjer på So­cialstyrelsen en tid. Nu forskar jag om kvinnliga chefers arbetsmiljö. Om jag hade fortsatt forska direkt så hade jag kommit längre i min forskar­karriär i dag. Men jag har i stället många olika erfarenheter och flera

ben att stå på.– För att få forskningsmedel bör man bedriva samhällsrelevant forskning.

Samtidigt kan man som forskare arbeta på djupet med frågor som intresserar en och man behöver inte anpassa sig så mycket. Jag tror att det är viktigt att hitta sina egna drivkrafter och utmana sig själv!

”Man behöver inte anpassa sig så mycket.”

SIDEEK MOHAMED SEYADDOCENT EUROPEISK INTEGRATIONSRÄTT

– Efter examen arbetade jag som åklagare i Sri Lanka i fem år. Sedan fick jag ett stipendium av Svenska institutet och flyttade till Sverige. Efter ungefär fem års doktorandstudier disputerade jag vid Stockholms universitet. Un­der tiden fick jag forskningsanslag av Konkurrensverket och Vetenskaps­rådet. Med finansiering från Wallenbergstiftelsen driver jag nu ett forsk­ningsprojekt om den europeiska bankunionen.

– Personligen tror jag att det kan vara bra att skaffa sig andra erfarenhe­ter innan man ger sig in på en akademisk bana. Det är spännande men tids­krävande att doktorera och man måste gilla det man gör. Konkreta råd är att for­mulera ett intressant forskningsämne innan man påbörjar sina forskarstudier, att hitta en bra handledare och att söka finansiering för hela projektet.

”Det kan vara bra att skaffa sig andra erfarenheter.”

ANNA DAHLGREN

PROFESSOR KONSTVETENSKAP.

– Jag disputerade 2005 och sökte sedan forskningspengar och kunde på så vis fortsätta forska, bland annat som postdoktor på Nordiska museet. Fem år efter disputationen återvände jag till Stockholms universitet för en tjänst som forskarassistent och två år senare fick jag ett lektorat här. Jag har inte haft någon tydlig, utstakad plan utan har varit öppen för olika möjligheter.

– Det är bra att fundera över vad och vart man vill, vad som känns roligt och spännande. Magkänslan är viktig! Det finns inte ett sätt eller en strategi som är rätt. Det kan vara bedrägligt att tro att man kan veta vad som kommer bli ett viktigt forskningsområde eller vem som kommer bli en framgångsrik fors­kare exempelvis. Dessutom är det ovärderligt att ha goda vänner, på jobbet och privat, liksom att vara en god vän.

”Jag har inte haft någon tydlig, utstakad plan.”

Foto

: Hel

ena

Bjö

rnes

jöFo

to: H

elen

a B

jörn

esjö

Foto

: SU

Forskarpanelen svarar:

3/2016 Gaudeamus 11

Ny forksning RÖSTER UR AKADEMIN KOLL PÅ AKADEMIN Ny forskning

Kvinnor mår sämre än män på jobbet – men varför? Det frågade sig en grupp forskare vid SU och kom fram till att det inte är något kvinnoproblem utan beror på att arbetsmiljön helt enkelt är sämre i kvinno-dominerade yrken.

LILY DICKSON WAHLMAN

Det är sedan tidigare känt att det finns ett samband mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa. Samtidigt har det tidigare konstateras, bland annat i Försäkrings-kassans rapporter, att den psykiska ohäl-san är högre bland kvinnor och att kvin-nor generellt är mer sjukskrivna än män. Detta är också en utveckling som förvär-rats de senaste åren.

– Det har varit mycket diskussion om att kvinnor har en högre nivå av sjuktal vilket man talar väldigt mycket om i den allmänna debatten, säger Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsy-kologi.

– Om man nu kopplar en arbetsmiljö-faktor till hälsa: Är det ett generellt sam-band, kan man anta att det gäller för kvin-nor och män och för olika branscher?

"Ingen skillnad mellan könen"På uppdrag av Arbetsmiljöverket har därför Magnus Sverke, tillsammans med kollegor vid Psykologiska institu-tionen och Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, undersökt hur

organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö förhåller sig till en mängd as-pekter av arbetsrelaterad hälsa. Studien har även undersökt variationer mellan kvinnor och män samt för olika sektorer och yrken. Detta har gjorts genom en unik litteratursammanställning där man ställt samman kunskap från systematiska över-siktsstudier som i sin tur baserades på ti-digare utförda primärstudier.

Ett av de viktigaste fynden är att en ogynnsam faktor i arbetsmiljön genererar negativa konsekvenser på generell nivå.

– Det finns ingen anledning att tro att det finns en skillnad mellan män och kvinnor. Ju mer av den dåliga arbets-miljön, desto mer negativa konsekvenser, generellt sett, säger Magnus Sverke.

Dåliga villkor i kvinnoyrkenFör att förklara kvinnors högre sjuktal pekar han i stället på könssegrationen på arbetsmarknaden. Arbetsmarknaden är vertikalt segregerad vilket innebär att män oftare har chefspositioner, högre sta-tus, större möjligheter att utvecklas i ar-betet samt bättre resurser. Samtidigt finns en horisontell segregering som är särskilt påfallande på just svensk arbetsmarknad jämfört med flera andra länder.

– Kvinnor och män är verksamma inom vitt skilda områden. Det brukar inte vara så väldigt uppdelat som det är i Sverige.

Detta blir problematiskt, enligt Magnus Sverke, eftersom de dåliga villkoren också återfinns i högre grad i kvinnodomine-

”Kvinnor och män är verksamma inom vitt skilda områden. Det brukar inte vara så väldigt uppdelat som det är i Sverige.”

rade yrken. Traditionellt kvinnodomine-rade yrken, inom exempelvis vård, om-sorg och skola, präglas ofta av en sämre arbetsmiljö med höga krav och lägre till-gång till resurser för att möta dessa krav. Samtidigt är det yrken med lägre lön och sämre status.

– Vi vet att det är en högre förekomst av utbrändhet och mer stress i kontaktyrken. Det beror på att det förs till för få resur-ser. Vi vet också att lönenivåerna är lägre, konstaterar Magnus Sverke.

Kvinnor har sämre arbetsmiljö och där-med sämre hälsa. Lösningen ligger därför i att förändra arbetsmiljön, menar han. Det är nämligen inte jobben i sig som det är fel på utan hur de är organiserade.

– Jobben i sig är inte dåliga utan de har massa spännande innehåll. Det är inte många decennier sedan som den här ty-pen av yrken rankades som de friskaste och roligaste jobben. Nu är det något som hänt som gör att de halkat ner på listan.

Drabbar hela organisationenDålig arbetsmiljö får effekter inte bara för individen utan även för organisationen och samhället i stort. Där ser forskarna att de kvinnodominerade sektorerna befin-ner sig i riskzonen. Eftersom problemet är strukturellt och organisatoriskt efter-frågar Magnus Sverke samhälls politiska insatser för att minska de strukturella skillnaderna och för att organisera arbe-tet bättre.

”Kvinnor har en sämre arbetsmiljö”Tillsammans med en grupp forskare har Magnus Sverke, professor i arbets- och organisationspsykologi, tittat närmare på kvinnors och mäns arbetsmiljö. Foto: Åsa Kahn

12 Gaudeamus 3/2016

Essä FÖRDJUPA DIG

VARFÖR ESSÄN? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt, men hamnar alltför ofta i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss, så berättar vi mer: gaudeamus@sus.su.se.

Hur har klimatet, alltså temperatur, ne-derbörd och torka, varierat de senaste 2 000 åren? Och hur har klimatföränd-ringarna påverkat människor och sam-

hällen förr i tiden? Det är vad min forskning till stor del handlar om. Genom klimathistorisk forskning kan vi få veta när och hur variationer i klimatet kan ha påverkat människors levnadsförhållanden på olika håll i världen. Det är också klimathistoria, el-ler paleoklimatologi som det också heter, som gör det möjligt att sätta dagens globala uppvärmning i ett längre perspektiv. Utan klimathistorisk kunskap skulle det till exempel inte gå att säga något om ifall den globala temperaturökningen som vi sett under de senaste årtiondena faller utanför ramen för naturliga variationer under de senaste årtusen-dena.

Klimathistoria är emellertid knepigt. Meteorolo-giska mätningar av temperatur och nederbörd går bara runt 100–200 år tillbaka i tiden. Skriftliga his-toriska källor ger en del värdefull information om klimatet längre tillbaka. Men allra viktigast är na-turens egna klimatarkiv. Sådana indirekta källor till klimatet kan till exempel bestå av långa serier av vidden på årsringar från levande och fossila träd. Ifall träden vuxit i ett område med kyliga somrar visar breda årsringar på varma somrar och smala på kalla somrar. Om träden i stället vuxit i ett torrt område visar breda ringar på fuktiga somrar och smala ringar på torra somrar. Genom att samman-ställa belägg från trädringsserier och andra typer av data går det att rekonstruera forna tiders klimat.

Men det är förknippat med många praktiska och statistiska utmaningar. I min forskning försöker jag, i samarbete med till exempel trädringsexper-ter och statistiker, att överbrygga dessa utmaningar och bland annat utarbeta klimatrekonstruktioner utifrån olika typer av källor.

Medeltiden ledde till klimatforskningDet var egentli-gen ganska otip-pat att jag skulle börja ägna mig åt klimathisto-risk forskning. Jag är historiker och har skrivit en doktorsavhand-ling inom nordisk medeltidshisto-ria. Klimathisto-ria kom jag först in på tack vare ett intresse för det medeltida Island – en plats där kli-matförändringar haft en särskilt stor betydelse för den historiska utvecklingen. Jag ville lära mig mer och började plöja igenom den naturvetenskapliga forskningen om hur klimatet varierat i Nordatlanten. Medan jag doktorerade fick jag ett erbjudande från Norstedts förlag att skriva

Av FREDRIK CHARPENTIER LJUNGQVIST (text) SARA MELIN (illustration)

Ny forskning visar att de naturliga klimatförändringarna under de senaste årtusendena varit mycket större än man tidigare trott. Historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist har undersökt variationerna i nederbörd och torka under de senaste tolv århundradena.

”Genom att sammanställa belägg från trädringsserier och andra typer av data går det att rekonstruera forna tiders klimat.”

Klimatet i backspegeln

en populär vetenskaplig bok om klimathistoria och antog utmaningen. Boken publicerades 2009. Bok-projektet tvingade mig att läsa in mig på tusentals sidor forskning och det fick mig att ”sugas in” i ett då, för mig, nytt forskningsområde.

Nu, sju år senare, har jag mitt namn med på mer än 25 vetenskapliga artiklar inom klimathistoria och jag deltar i flera internationella forsknings-grupper. Jag har hunnit arbeta med att rekonstru-era såväl forna tiders variationer i temperatur och nederbörd/torka, som att studera cykler och abrupta skiften i klimatet på norra halvklotet. Re-sultaten från fyra av mina artiklar refererades och citerades bland flera tusen andra artiklar i den se-naste vetenskapliga rapporten från FN:s klimatpa-nel IPCC. Mina studier kan bäst ses som små kugg-hjul i en omfattande internationell forskning som håller på att begrava föreställningar om att klimatet på jorden skulle ha varit stabilt i förindustriell tid under de senaste årtusendena.

Fann större variationerDet har gjorts många försök att rekonstruera tem-peraturen på norra halvklotet de senaste 1 000–2 000 åren. På de flesta håll är emellertid föränd-ringar i nederbörd och torka viktigare för jordbru-ket och samhället än förändringar i temperatur. Men nederbörd och torka är svårare att rekonstru-era. Därför har det inte heller tidigare gjorts försök att rekonstruera nederbörd och torka för hela norra halvklotet. Jag tog mig an utmaningen tillsammans med fem andra forskare. Resultaten publicerades nu i april i artikeln "Northern Hemisphere hydro-climatic variability over the past twelve centuries" i den ledande vetenskapliga tidskriften Nature. I artikeln presenterades för första gången en rekon-struktion av relativ vattentillgång runt om på norra

3/2016 Gaudeamus 13

halvklotet tillbaka till 800-talet. Det kanske vikti-gaste resultatet var att jag och mina medförfattare fann att variationerna i vattentillgång varit större tidigare under historien än under 1900-talet.

Klimatmodellerna inte alltid korrektaVi analyserade hundratals redan publicerade in-direkta belägg för förändringar av nederbörd och torka från olika platser hämtade från bland annat trädringsserier, droppstenar, sjösediment och skrift-liga historiska källor. Från 196 kvalitetsgranskade

och minst 1 000 år långa serier kunde vi sedan ge oss i kast med att rekonstruera förändringar i vat-tentillgång under de senaste tolv århundradena. Att rekonstruera förändringar i mil-limeter nederbörd med den typen av data som finns till-gänglig går tyvärr inte. I stället ska-pade vi ett index av varje dataserie – som löpte från –4 (torrast) till +4

(blötast) – där 0 var medelvärdet för förra årtusen-det. För områden med mycket data kunde vi räkna ut medelvärden för olika regioner. Eftersom vi var in-tresserade av att se ifall förändringar i nederbörd och torka hängde samman med förändringar i tempera-tur utarbetade vi dessutom en ny temperaturrekon-struktion tillbaka till 800-talet. Den byggde också på indirekt data såsom trädringsserier och sjösediment.

Om forskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist är fil.dr. i historia, och är som medeltidshistoriker knuten till Historiska in-stitutionen och som klimatforskare till Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. I april pub-licerade han artikeln "Northern Hemisphere hydrocli-matic variability over the past twelve centuries" i den världsledande vetenskapliga tidskriften Nature. Fredrik Charpentier Ljungqvist arbetar dessutom som doktoran-dombud på Stockholms universitets studentkår.

”Vi kunde alltså konstatera att dagens klimat modeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka.”

Klimatet i backspegelnFör de områden där vi hade gott om data för både ne-derbörd/torka och temperatur kunde vi sedan se ifall uppvärmning eller nedkylning gjorde olika områden fuktigare eller torrare. Endast i några få områden gick det att finna en samvariation mellan förändringar i temperatur och nederbörd/torka. Till undantagen hörde Skandinavien, som oftast blev fuktigare när det har varit varmt och torrare när det har varit kallt. An-nars hade de flesta områden upplevt både torra och fuktiga perioder när det varit varmt såväl som när det varit kallt. Torka har varit som mest utbredd på norra halvklotet under både det ganska varma 1100-talet och det ganska kalla 1400-talet.

Något förenklat förutspår de flesta klimatmodel-ler att fuktigare områden blir ännu fuktigare och att torra områden blir ännu torrare med global uppvärmning. Den bilden har emellertid blivit allt-mer ifrågasatt de senaste åren. De meteorologiska mätserierna av nederbörd är alltför korta för att kunna skilja effekter från global uppvärmning or-sakad av människan från de naturliga variationer i nederbörd och torka som äger rum över längre tidsskalor. Den stora frågan var därför hur vår re-konstruktion av nederbörd/torka stämde med si-muleringar från klimatmodeller.

Det är möjligt att simulera klimatet bakåt i tiden tack vare att förändringarna i jordaxelns bana och lutning är ganska väl kända, liksom förändringar i solaktivitet, stora vulkanutbrott och förändringar i halten växthusgaser i atmosfären. Men det bety-der inte att klimatmodellerna alla gånger simu-lerar forna tiders klimat korrekt. När vi jämförde simuleringar av temperaturens utveckling från de sex nyaste klimatmodellerna med vår tempera-turrekonstruktion stämde de hyfsat väl överens. Klimatmodellerna och rekonstruktionen var över-ens om att 1900-talet sannolikt var det varmaste århundradet på minst 1 000 år (även om 900-talet är ungefär lika varmt i rekonstruktionen). Men till

skillnad från klimatmodellerna visade vår rekon-struktion av relativ vattentillgång ingen förändring på 1900-talet jämfört med de naturliga fluktuatio-nerna under tidigare århundraden.

Klimatmodellerna simulerade variationerna i nederbörd och torka från 800-talet till 1800-talet tämligen väl. Sprängstoffet var upptäckten att medan ökningen av extremer i nederbörd och torka på 1900-talet hos modellerna är oöverträffad under de senaste tolv århundradena är ökningen mycket mindre enligt rekonstruktionen. Till skill-nad från i klimatmodellerna faller i stället för-ändringarna i nederbörd och torka på 1900-talet i rekonstruktionen inom ramen för naturliga va-riationer under de senaste tolv århundradena. Vi kunde alltså konstatera att dagens klimat modeller överskattar ökningen av extremer i nederbörd och torka i samband med temperaturökningen under 1900-talet. Orsakerna till att klimatmodellerna inte stämmer överens med vad rekonstruktionen visar är ännu inte helt kända. Men förhoppningsvis kan våra resultat ändå inspirera till försök att förbättra klimatmodellernas förmåga att förutspå framtida förändringar av nederbörd och torka.

Vill undersöka konsekvensernaFramöver väntar för min del studier om eventuella samvariationer mellan förändringar i sommartem-peraturer och torka i olika delar av Europa de se-naste 1 000–1 500 åren. Det är ett mycket angeläget ämne med tanke på den globala uppvärmningen och eftersom kunskapen ännu är begränsad om hur högre temperaturer påverkar nederbörd och torka i Europa. Historikern i mig vill även under-söka hur förändringarna i såväl torka som tempe-ratur har påverkat jordbruket förr i tiden i Europa och vad detta kan ha fått för ekonomiska och so-ciala konsekvenser.

14 Gaudeamus 3/2016

Karriär VÄGEN TILL DRÖMJOBBET

NÄR ÄR DET dags att börja tänka på kar-riären? Helst innan man loggar in på an-tagning.se och börjar välja utbildning. Enligt Nina Jansdotter, beteendevetare och karriär coach, börjar det med själv-kännedom:

– Du behöver inte veta exakt vad du vill jobba med för uppgifter eller vad din yrkestitel ska vara, för sådant förändras. Men det är viktigt att sätta örat mot dig själv och lyssna på vem du är, vilka vär-deringar du har, vad du brinner för och vad du tycker är kul.

Utbildning inte avgörandeNina Jansdotter förespråkar en syn på universitets- och högskolestudier som en slags grundutbildning snarare än av-görande för ens karriär.

– Ärligt talat: Ar-betsgivare eftersträ-var oftast inte de konkreta saker som du lärt dig på din ut-bildning, de vill veta att du kan lära dig sa-ker. Se universitetet mer som en grundut-bildning där basen är tekniker om lärande, snarare än faktiska kunskaper. Framgång i arbetslivet handlar snarare om att nätverka, kunna kom-municera och lösa konflikter.

Hon ser en olycklig trend där många

nyutexaminerade personer hör av sig till henne och vill ha hjälp med karriä-ren, men inte har en aning om hur man etablerar sig på arbetsmarknaden.

– Det är bra att börja bygga på sin kar-riär parallellt med sin utbildning. Många kommer till mig för att få hjälp när de är klara med studierna och vet inte ens hur man skriver cv eller nätverkar.

Jobba och plugga samtidigtNina Jansdotter tycker att det är viktigt att ta sig ut på arbetsmarknaden under studierna. Heltidsstudier anses i syssel-sättningsgrad motsvara en 40 timmars arbetsvecka, men Nina Jansdotter me-nar att det ändå går att kombinera med extrajobb:

– De flesta har inte så ansträngande studier att det inte går att ha lite nätverkstänk och jobba samtidigt. Det handlar om prioritering av tid. Se studierna som arbetsuppgifter som mås-te utföras. Ha fasta rutiner, vänd inte på dygnet, gå upp i tid och skjut inte upp saker till sista sekunden.

Visst är det extra roligt om extrajobbet är inom en bransch man vill jobba inom, men även ett jobb

vid fritösen på en snabbmatskedja kan ha betydelse för ens framtida karriär.

– Ett okvalificerat jobb för också med

sig bra referenser och erfarenheter som kan vara relevanta på cv:t. Om du låt säga har jobbat på McDonalds i ett år så talar det om att du är stresstålig. Allt handlar om hur man kommunicerar det, säger hon.

Nätverka på sociala medier”Nätverka!” är en av de vanligare uppma-ningarna på frågan ”hur gör jag karriär?”. Det kan handla om att gå på bransch-mingel och företagsmässor, men också att nätverka digitalt. Enligt Nina Jansdot-ter är sociala medier ett effektivt verktyg för den som vill göra karriär.

– Ett tydligt exempel är Linkedin, där rekryterare ständigt letar efter personer som passar för specifika tjänster. Finns du där så är du aktuell, är du inte där så går du miste om en möjlighet till jobb.

Genom att följa intressanta företag och etablerade personer på Twitter, Fa-cebook, Instagram och andra plattformar blir det också lättare att bilda sig en upp-fattning om vad som händer i branschen.

– Tänk att gå på en arbetsintervju och kunna säga att du har följt företaget på Twitter i flera år och sett deras utveckling över tid. På så sätt visar du att du har koll, att du är nyfiken och håller dig framme. Vilken arbetsgivare gillar inte det?

Att som student kunna visa att man har koll på den bransch man är intresserad av att göra karriär inom kan vara avgöran-de när man söker praktikplats eller ska göra sitt examensarbete. På den fronten

Karriärcoachen Nina Jansdotter:

”Allt är en del av ett levande visitkort”

tycker Nina Jansdotter att man ska sikta högt och söka sig till det företag som står överst på listan över ”drömjobb”.

– På så sätt lär du känna både arbets-platsen och personerna som jobbar där. Sen är det inte säkert att du får jobb el-ler ens vill jobba där efteråt. Men då får du tänka att allt du gör kan omvärderas till lärdomar som för dig närmare det du vill göra.

Marknadsföra sig självEnligt Nina Jansdotter hänger vägen till drömjobbet på att kunna marknadsföra sig själv – inte vänta på att bli upptäckt. Mycket av marknadsföringen sköter sig själv: Potentiella arbetsgivare gör en snabb googlesökning på dig, tittar ige-nom din facebookprofil eller ditt insta-gramflöde och skapar sig en bild. Men är det alltid så bra?

– Var dig själv, men tänk på att allt är en del av ett levande visitkort, inte minst det som läggs ut på sociala medier. Vad du skriver, vad du delar, var du checkar in, vem du umgås med eller följer spelar roll. Det ska finnas en samstämmighet mellan det formella och det informella för att du ska bli trovärdig. Skriver du att du är driven, lojal och målmedveten så passar det ju inte så bra att du på skriver som status måndag morgon att du sjuk-skriver dig för att du har haft en ”hård helg” och så en smiley. Ja, det är ett ex-empel som jag har råkat på i verkliga li-vet, säger Nina Jansdotter.

Oavsett om du är vilse i "vad ska jag göra med mitt liv"-träsket eller har drömjobbet i sikte kan det vara svårt att veta hur man går från studierna ut i karriären. Karriärcoachen Nina Jansdotter delar med sig av sina bästa tips.

”De flesta har inte så ansträngande studier att det inte går att jobba samtidigt.”

CORNELIA THOMASSON (text & illustration)

3/2016 Gaudeamus 15

VÄGEN TILL DRÖMJOBBET Karriär

Ninas guide:

Få jobb via sociala medierVar tydligSociala medier ör det första kanaler för att synas och marknadsföra dig själv och din kompetens och på olika vis berätta att du söker nytt jobb. För det allra bästa är att det är tydligt att du söker nya utmaningar. Desto rakare och ärligare du är med att du söker och vilket jobb du söker, desto fler dörrar kan öppna sig.

En plattform i tagetMånga gör misstaget att använda sig av flera kanaler samtidigt när de söker jobb. De vill vara med överallt samtidigt och risken är då att inget blir hackat eller ma-let förrän man förstår att budskapet behöver skräddarsys för den specifika kanalen man skriver i, samt att det är bra att känna till de tekniska funktionerna för att kun-na maxa närvaron på respektive sajt. Mitt råd är i stället att börja med den sociala mediekanalen som man tycker verkar lättast och roligast och lära sig den ordentligt.

Risken är annars att man inte tycker att det ger något resultat och ger upp direkt.

Be ditt nätverk om hjälp, men gör det rättMånga arbetssökande kontaktar personer i sitt nätverk via sociala me-

dier och frågar om de kan tipsa dem om något jobb. Ett tips från mig är att det är bättre att vara lite mer specifik när du frågar ditt nätverk om

hjälp. Berätta lite mer specificerat vad du har för styrkor och vad det är för typ av jobb du säker. Är det någon speciell bransch som du är nyfiken

på etcetera. Få har tid att tänka ut det för dig eller leka gissningslekar. Gör lite mer av tankejobbet först innan du ber om tips om jobb.

Gå med i jobbgrupperDet finns även en mängd jobbsökargrupper, på Facebook, Linkedin och Google+ till exempel. Gå med där och presentera dig, läs andras inlägg, kommentera och så vidare. Vill man synas så är det aktivitet och närvaro som gäller.

Använd hashtaggarEn hashtagg kan också användas för att förstärka ditt budskap på ett effektivt sätt. Du kan både använda befintliga och välkända hashtaggar samt skapa egna. Labo-rera och pröva dig fram till vad som passar dig bäst. Vanliga hashtaggar som används i jobbsökarsyfte är #nyttjobb #ledigtjobb #ledigajobb #karriärtips till exempel, så kolla upp vad som skrivs under dem.

Behåll jobbfokus Det vanligaste misstaget är att inte ha jobbfokus när du närvarar i sociala medier av olika slag. Du tänker inte på att många arbetsgivare och rekryterare använder sociala medier för att söka och scanna av kandidater. Då kan det vara riktigt förö-dande om du till exempel inte tänker på att din profil på Facebook blir en del av ditt levande cv och att detta behöver matcha det du skrivit i din ansökan. Kom också

ihåg att allt som skrivs i sociala medier kan skärmdumpas och spridas, på gott och ont.

… men spamma inteVisserligen är det bra att vara aktiv och tydlig med att du söker jobb. Men det är viktigt att du varierar dina inlägg som handlar om ditt jobbsökande. Variera hur du beskriver att du söker jobb och skriver även om annat. Annars kan det bli som spam som tröttar och

tråkar ut dina kontakter.

Skaffa karriärkarmaHar du själv tips om jobb så passa på och dela med

dig i grupperna om dessa så kommer andra att komma ihåg dig. Kom ihåg att den som hjälper andra fram på sociala medier kommer få myck-et goodwill samt hjälp tillbaka. Inte alltid av den som du hjälpte men av någon annan. Då får du bra karriärkarma.

Välkommen till lantis!bästa lunchen hittar du hos oss i allhuset. välj mellan tre goda rätter varje dag. endast 62 kr för dig med laddat studentkort.

20 KR Rabatt på dagens lunch

Slipp köa

Smidigt och enkelt att ladda

DESSUTOM 10 % rabatt på våra caféer

www.hors.se

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK facebook.com/

lantisrestaurang

studentkortet ger dig:

Vill du vara med?

Vi söker alltid efter nya

medarbetare!

gaudeamus@sus.su.seHör av dig på

Linnéa drog igång ett språkkafé för internationella studenter, Robel startade ett IT-företag med studentnytta och Niklas tog chansen att göra praktik på åtråvärda arbetsplatsen Sida.Möt tre SU-alumner som engagerade sig under studietiden – och fick toppenjobb.

ÅRET VAR 2011 och Linnéa Lindgren hade just flyttat till­baka till Stockholm efter en termin på universitetet i Växjö. Hon var trött på att det inte fanns så mycket stu­dentliv på Stockholms universitet, och bestämde sig för att göra något åt det.

– Det var en kille i Växjö som hade startat ett språk­kafe, där internationella och svenska studenter sattes vid olika bord, berättar Linnéa som inspirerades av det­ta och startade ett liknande kafé tillsammans med en av ämnesföreningarna på SU.

När Linnéa sedan fick uppdraget som internationell samordnare på Stockholms universitets studentkår, såg hon till att språkkafét blev en del av kårens verksamhet för internationella studenter.

– Vi höll i språkkafét varje vecka i puben på Lappis. De som hade puben var jättenöjda, för vi drog dit massa folk. Och vi var nöjda för vi slapp fixa fika, minns Lin­néa.

Fem år senareDet har gått fem år när vi ses i matsalen på Svenska in­stitutet på Slottsbacken, där Linnéa nu vikarierar som handläggare för internationella alumnnätverk. Under dagen har hon bland annat läst ansökningar från in­ternationella alumner som vill hålla event i sina hem­länder.

Det är bara andra veckan på jobbet, och Linnéa stor­trivs. Att Svenska institutet varit hennes drömarbets­plats ända sedan studietiden gör inte saken sämre.

– Jag var här på studiebesök och tänkte att det var min drömarbetsplats. Svenska institutet jobbar med att ge­nom strategisk kommunikation främja Sverige utom­lands och bidra till hållbar utveckling, säger Linnéa som förutom statsvetenskap även pluggat medie­ och kom­

”På alla arbetsplatser efterfrågas praktisk erfarenhet och det fick man verkligen på kåren.”

munikationsvetenskap och franska.Efter året på kåren fortsatte Linnéa jobba med språk­

kafét som hon tillsammans med Institutionen för språkdidaktik styrde upp i universitetets regi, och efter det blev hon alumnkoordinator på Tekniska högskolan där hon stannade i tre år.

Linnéa menar att hon har språkkafét och kårengaga­menaget att tacka för allt hon gjort.

– Det har varit en röd tråd i det jag gjort och det har bra spunnit på. Tack vare kåren har jag ett område där jag har kunskap. På alla arbetsplatser efterfrågas prak­tisk erfarenhet och det fick man verkligen på kåren, sä­ger Linnéa och råder alla studenter att engagera sig un­der studietiden.

– Jag tror inte att man förstår hur mycket tid man har när man pluggar. Man bör göra något bra av den.

Praktiken ledde till jobbFör nyexaminerade samhällsvetare är det i dag stor konkurrens om jobben. Pluggar man fristående kurser som Linnéa gjorde kan kopplingen till arbetsmarkna­den dessutom vara ganska vag.

En annan statsvetare som tog saken i egna händer är Niklas Martti, som i dag är programansvarig för eko­nomisk integration inom Mellanöstern och Nordafrika på Sida. Även han pluggade fristående kurser, men när studierna började närma sig sitt slut hösten 2014 såg han att Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF) sökte praktikanter till Sida. Han tog chansen.

– Sida kändes som en ouppnåelig arbetsplats men jag skickade iväg en ansökan till FUF som hanterar all tillsättning av praktikanter till Sida. Sedan gick det fort – de hade en ledig praktikplats och min profil passade, berättar Niklas när vi träffas på Sidas huvudkontor på Valhallavägen.

Här sitter runt 500 medarbetare bakom stora glasfa­sader och jobbar på uppdrag av riksdag och regering för att minska fattigdomen i världen.

Men vi tar det från början. För vägen till Sida börja­de egentligen redan långt innan Niklas, som 26­åring, började plugga vid SU.

– Jag har ett stort intresse för omvärlden och har rest mycket. Jag har varit i Asien, Afrika och Amerika, och

Studentengagamang3 tips från Linnéa

1. Du har tid. ”Jag tror inte att man förstår hur mycket tid man har när man pluggar. Nu när jag jobbar heltid har jag knappt någon tid alls. Inse att du har mycket tid och gör något bra av den.”

2. Leta reda på vad som finns.”I andra städer kan man inte undgå att engagera sig, på SU måste man hitta möjligheterna själv. Titta på anslags-tavlorna i Södra huset, kolla i Gadden och håll ögonen öppna.

3. Testa dig fram”Testa dig runt. Det borde finnas något för alla. Man bör engagera sig – för att det är kul och för att man lär sig mycket

De tog saken i egna händer

Av ÅSA KAHN (text & foto) FANNY WALLER DAHLIN (foto)

Reportage DE FICK TOPPENJOBB

Foto

:Fan

ny W

alle

r D

ahlin

det har handlat mycket om att utforska och lära mig om mig själv och min plats i världen, berättar Niklas.

Omvärldsintresset och viljan att göra skillnad gjorde att Niklas valde att bli statsvetare, med persiska och in­ternationella relationer som biämnen.

Sista året under studierna började Niklas också att engagera sig i Svenska Afghanistankommittén, där han sitter i lokalstyrelsen i Stockholm.

Han menar att resorna, språkkunskaperna och det ideella engagemanget tillsammans bidrog till att han haffade den åtråvärda praktikplatsen på Sida.

– Det finns många samhällsvetare, så det är viktigt att ha en profil utöver det. Arbetena växer inte på träd och kraven är höga. Det är positivt att ha den här typen av intresse och visa den viljan.

Den fem och halv månader långa praktiken beskriver Niklas som en bra men utmanande tid.

– Sida är en arbetsplats med hög nivå på allt och det

16 Gaudeamus 3/2016

3/2016 Gaudeamus 19

ENGAGEMANG Reportage

Utbildning Fil.kand i statsvetenskap, med medie- och kommunika-tionsvetenskap och franska som biämnen. Även pluggat en termin statvetenskap i Frankrike och en termin glo-bala studier på Linnéuniversitetet.

Engagemang under studierna Startade språkkafé för internationella studenter. Inter-nationell samordnare på Stockholms universitets stu-dentkår. Engagerad i Amnestys studentförening.

Efter examen Deltidsjobb på Språkstudion på SU. Alumnkoordinator på KTH. Vikarierar i dag som handläggare på Svenska institutet.

Linnéa Lindgren

Foto

:Fan

ny W

alle

r D

ahlin

Reportage DE FICK TOPPENJOBB

var många interna processer att sätta sig in i. Det var stundtals svårt, men utmanande och lärande.

Han fick en hel del ansvar, och gjorde bland annat en kartläggning av det bistånd till Asien och Mellanös-tern som hans avdelning ansvarade för. Men för att få ut det bästa av praktiken gäller det att anstränga sig, menar Niklas.

– Det handlar om att vara proaktiv och prata med alla och se till att man får många och varierade arbetsupp-gifter. Det kommer inte bara serverat.

Fördelen med att vara aktiv är att man får kontakt med många personer på arbetsplatsen. Något som är lite av Niklas specialitet.

– Jag hade som mål att fika eller äta lunch med minst en ny person per vecka. Folk är generellt upptagna men de flesta kan alltid avsätta en kvart för att berätta om sitt arbete

Strax efter att praktiken var avslutad uppstod ett vi-kariat på en annan enhet, och Niklas är övertygad om att alla fikor och luncher bidrog till att han blev tillfrå-gad.

Stort intresse för omvärldenMedan Linnéas och Niklas vägar till arbetsmarknaden gick via studentengagemang och praktik, valde Robel Efrem en helt annan väg. Han har alltid vetat att han ville starta eget, och när en oslagbar affärsidé dök upp under studierna var han tvungen att ta chansen.

Intellectus var fött.– Det var under statsvetenskapen som jag kom fram

till att lösningen på världens problem är att lösa proble-met med okunskap. Idén med Intellectus var att göra information tillgänglig, säger Robel.

Det handlade om en plattform för att distribuera fö-reläsningar digitalt på ett smidigt sätt. Idén kom för att

det var något Robel själv saknade som student, och för att han hade gott om tid att spåna fram affärsidéer.

– Som student tillåts man vara kreativ på ett helt an-nat sätt än när man är i arbetslivet. Man har så mycket fritid. Att ha perioder då man inte har något att tänka på – det är extremt värdefullt.

Att man dessutom har en inkomst i form av studie-medel, gör studietiden till en tacksam tid att starta fö-retag på, menar Robel.

– CSN är den bästa investeraren. Under studieperio-den är det tacksamt att ha CSN som finansiär, det hade inte gått annars.

Uppköpt för miljonbeloppIntellectus blev snart antaget till inkubatorsprogram-met hos SU Innovation, där nya företag skapade av stu-denter och medarbetare på SU får hjälp att utvecklas. Intellectus hittade investering och tog ordentlig snurr, för att sedan bli uppköpt för ett antal miljoner.

Sedan dess har Robel startat upp flera nya företag. Men sedan 2014 är Challengermode hans allt.

Vi ses på företagets kontor i kontorskomplexet Gar-nisonen på Östermalm. Några andra unga killar kom-mer just tillbaka från lunchen och på väggen dansar kluster och trådar i olika färger för att illustrera använ-dare och spel, medan Robel förklarar affärsidén.

– Man kan spela League of Legends och Counter-strike för pengar. Man matchas ihop med motståndare som är lika bra, och när spelet är slut får vinnaren peng-ar. Logiken är väldigt enkel.

Robel är vd på företaget som han startade tillsam-mans med två före detta klasskompisar. De pluggade data- och systemvetenskap ihop innan Robel föll för statsvetenskapen. Nu har företaget tio medarbetare och har fått flera stora investerare på kroken. Fokus är

När Niklas Martti gjorde praktik på Sida hade han som mål att äta lunch eller fika med minst en ny person per vecka.

Praktik3 tips från Niklas

Bredda dig”När man söker praktik spelar ens bakgrund stor roll. Det är bra med ideellt engagemang, utlandserfarenhet och språk.”

Gör praktiken till det du vill”Det handlar om att vara proaktiv och prata med alla och se till att man får många och varierade arbetsuppgifter. Det kommer inte bara serverat.”

Nätverka på arbetsplatsen”Jag hade som mål att fika eller äta lunch med minst en person per vecka. När det sedan uppstod ett utrymme så tror jag att det var därför de hörde av sig till mig.”

Utbildning Fil.kand. i statsvetenskap, med internationella relatio-ner och persiska som biämnen. Har även läst konst på folkhögskola.

Engagemang under studierna Gjorde praktik på Sida. Engagerad i Svenska Afghanis-tankommitténs lokalstyrelse i Stockholm.

Efter examen Vikarierar som programansvarig för ekonomisk inte-gration på Sida.

Niklas Martti

”Det finns många samhällsvetare så det är viktigt att ha en profil utöver att man är samhällsvetare.”

Foto: Åsa Kahn

18Gaudeamus 3/2016

3/2016 Gaudeamus 19

DE FICK TOPPENJOBB Reportage

Nickolas råd till studenten

"Ingen kan göra allt, men var och en kan göra något. Kraften att påverka är förmågan att få saker utförda. Och engagemanget är sättet att bestämma vilka saker som behöver utföras."

”Det vanligaste misstaget är att man tror att det går skitsnabbt och förskönar bilden av att vara entreprenör.”

att ta produkten till nästa nivå, bland annat genom att ta in fler spel i konceptet.

"Vill man något måste man göra det"Robel säger att han tycker att studenter bör överväga möjligheten att starta företag, och delar med sig av sitt motto:

– Avståndet mellan tanke och handling måste vara kort. Vill man något så måste man göra det. Man ska tänka igenom det och sen bara göra det.

Samtidigt vill han understryka att entreprenör-skap varken är så häftigt eller enkelt som det ibland kan verka.

– Det vanligaste misstaget är att man tror att det går skitsnabbt och förskönar bilden av att vara en-treprenör och företagare. Det ges en bild av att före-tagande är flashigt och fritt, säger Robel och pratar om sömnlösa nätter, konstant stress och att aldrig vara ledig.

Men gör man rätt och är tålmodig, samt har den rätta inställningen så löser sig det mesta, menar han.

– Oftast är det inte den som har bäst affärsidé som lyckas. Utan den som aldrig ger upp. Är man medve-ten om att det är en lång resa så är man rätt person.

Entreprenörskap3 tips från Robel

Just do it”Avståndet mellan tanke och handling måste vara kort. Tänk igenom din idé och genomför den.”

Validera idén”Kolla med kunden och validera affärsidén, så tidigt som möjligt. Låt det inte komma som en dålig överraskning att ingen vill köpa.”

Var prestigelös”Omge dig med personer som är mycket smartare än dig själv. Om du är den smartaste personen i rummet är det något som är fel

Utbildning Kandidatprogrammet Data- och systemvetenskap, samt har nästan en fil.kand i statsvetenskap/internationella relationer (har C-uppsatsen kvar)

Engagemang under studierna Startade företaget Intellectus, en plattform för att distribuera kursinnehåll digitalt

Efter examen Fortsatte driva Intellectus som sedan köptes upp. Startade White Knight som gör en vätskeersättningsdryck. Driver i dag Challengermode som är en spel-plattform för e-sportare.

Robel Efrem

Foto: Fanny Waller DahlinPå Challangermodes kontor i Garnisonen dansar kluster och trådar i olika färger för att illustrera användare och spel. Robel Efrem är vd och grundare.

20 Gaudeamus 3/2016

Porträttet GADDEN MÖTER

– Oj! Nu ringer de igen. The Local vill göra en intervju, sä­ger Stefan Buijsman och skakar skrattande på huvudet.

Han klickar bort det inkommande samtalet och ställer sig sedan vid sitt skrivbord så att vi kan fortsätta med fo­tograferingen. Han börjar bli van. Det är inte första gång­en han blir fotograferad i den här miljön, i sitt arbetsrum på Stockholms universitet.

Sedan den 9 april har intervjuförfrågningarna dug­gat tätt. Stefan berättar att han blivit intervjuad säkert 15 gånger. Allt sedan han disputerade med sin doktors­avhandling i matematisk filosofi och på köpet blev ut­nämnd till Sveriges yngsta doktor. SVT, Svenska Dagbla­det och Metro har uppmärksammat det. Men från Neder­länderna, där han kommer ifrån, är det ganska tyst.

– Det kanske är för att jag inte ensam har rekordet som yngst där, utan delar med en annan doktor.

Stefan växte upp i Leiden, en anrik stad i västra Ne­derländerna, känd för sitt universitet. Det var på Leidens universitet som Stefan påbörjade sin resa mot titeln filo­sofie doktor. Samtidigt stod det ganska klart för honom att det inte var där han skulle avsluta sin resa.

– I Nederländerna är det svårt att få sin forskning inom filosofi finansierad. Det är anledningen till att jag från början sökte en doktorandplats vid Stockholms universi­tet. Men det har också visat sig att de är väldigt duktiga på filosofi här, berättar han.

Kanske är det, som han själv uttrycker det, den goda handledningen från universitetet som gör att han ett och ett halvt år senare utnämns till doktor. Något som vanligt­vis tar fyra till sex år.

Hur känns det?Men hur känns det att vara yngst? Frågan har ställts av många reportrar den senaste tiden.

– Visst var det roligt att att få beskedet. Kanske ännu ro­ligare då det är ett rätt stort glapp mellan mig och den näst yngsta doktorn, som var tre år äldre än mig när han dispute­rade. Men jag kan inte säga att det känns så annorlunda. Jag är van vid att alltid vara yngst, säger Stefan.

Stefan har nämligen varit yngst i klassen sedan han var fyra år gammal.

– När jag möter nya personer vet jag på förhand att det kommer en tidpunkt då de blir chockade över min ålder

och att jag då måste dra hela min livshistoria. Man vänjer sig väldigt fort. Det är ganska roligt faktiskt.

I Nederländerna börjar barnen skolan vid fyra års ålder. Redan vid skolstart får Stefan hoppa över sin första klass. När han är nio har han hoppat över tre klasser. Han lär sig helt enkelt saker i en sådan rasande fart att han antingen ligger alldeles för långt före sina klasskamrater eller är väl­digt uttråkad.

– Hemma är det accepterat att hoppa över en klass. Två klasser är lite konstigt. Tre klasser händer aldrig. Så när jag ville göra det fick jag genomgå en massa tester för att se om jag verkligen var redo, berättar han.Hur hög IQ har du? Du måste ha gjort något test?

– IQ­test funkar inte på mig. De är gjorda för den gene­rella befolkningen, men jag ligger så långt i från att resul­tatet inte skulle vara tillförlitligt.

Tog högskolepoäng som tolvåringTesterna visar att Stefan utvecklas väldigt fort, både socialt och intellektuellt. I det nederländska utbildnings­ systemet är gymnasiet ofta sexårigt, och eleverna bör­jar när de är tolv år gamla. När Stefan börjar gymnasiet är han nio år gammal.

Men inte heller gymnasie­studier är avancerade nog för Stefan. Som tolvåring bör­jar han läsa sina första kurser vid Leidens universitet. De är i astronomi och han läser dem parallellt med gymnasie­ studierna.

– Man kan säga att jag tog mina första högskolepoäng när jag var tolv år gammal, säger Stefan och skrattar.

– Många av studenterna tyckte nog att det var lite konstigt först. Men efter ett par föreläsningar hade de vant sig och då var det inget konstigt att umgås med dem mellan föreläsningarna, berättar han.

Som 15­åring går han ut gymnasiet och fortsätter att plugga vid Leidens universitet. Han hinner studera både astronomi och datakunskap innan han kommer på att det är filosofi han vill hålla på med.

Stefan har börjat störa sig på det repetitiva labban­det som kommer med astronomin.

– Att stå i ett labb och inte tänka utan bara upprepa samma experiment tjugo gånger tills det blir rätt blev tråkigt. Så är det inte med filosofi. Allt går i samma has­

tighet som du kan tänka. Det passar mig utmärkt, du sinkas inte av något annat än din egen hjärna. Du kan göra vad du vill… eller ja, du kan åtminstone tänka på vad du vill. Så länge du gör det systematiskt, säger Stefan.

Stefans del av kontoret som han delar med två an­dra unga forskare, är spartanskt inredd. På det städade skrivbordet ligger en Mac med ett par enorma hörlurar inpluggade. De är en kvarleva från en tid när Stefan vil­le bli ljudtekniker. Han har många strängar på sin lyra.

– Jag höll på med det som hobby, under gymnasiet och början på universitet. Jag tog hand om ljudet på olika evenemang, och blev fäst vid bra ljud, och för att få bra ljud behöver man bra hörlurar, säger han.

Men i dag använder han dem mest för att få riktigt krispigt ljud när han lyssnar på klassisk musik. Stefan går in för sina hobbies och det gärna vara saker som sätter guldkant på tillvaron. Konstgallerier och muse­um, operor och poesi från Medeltiden. Något som han på sistone blivit särskilt förtjust i är avancerad matlag­ning.

– Jag tycker om att bjuda mina vänner på mat. Det är inte ovanligt att jag tillbringar två dagar i köket. Jag för­söker laga mat från det franska köket. Sådant som du hittar på Michelin­restauranger, säger han.Är det lika hög kvalitet?

– Jag närmar mig! säger han och skrattar.

Den framtida karriärenStefan har fått en forskartjänst vid SU, som kommer löpa över tre år. Vad som händer sedan vet han inte.

– Just nu vill jag fortsätta med filosofin. Förhoppning­vis bli professor, det är det jag strävar efter. Men om tio år kanske jag vill göra något helt annat. Då kanske jag inte känner att jag kan tillföra mer till det filofosika forsknings­fältet.

Han tror inte på att göra upp för mycket planer om framtiden.

– När jag var liten skulle jag bli astronom, men det sprack när jag ville bli filosof i stället. Då slutade jag pla­nera så långt i förväg. Jag är ju definitivt ung nog att dras­tiskt byta karriär, om jag känner för det.Men är det bara positivt att ha kommit så långt när du är så ung?

– Nu när jag har börjat åstadkomma saker märker jag att folk börjar bli avundsjuka. Jag har massor av fantastiska vänner, men ibland känns det som om jag är ensam i värl­den. Det hjälper inte att det kanske faktiskt är så. Att jag är den enda i världen som är så här.

Yngst i Sverige

Av CORNELIA THOMASSON (text & foto)

STEFAN BUIJSMAN Bor Stockholm. Ålder Snart 21. Familj Pappa, mamma och tre yngre systrar. Gör på SU Forskar i matematisk filosofi och är aktuell med en doktorsavhandling om hur vanliga människor använder matematik. Drömyrke Just nu att bli professor i filosofi. Kuriosa Även hans systrar har hoppat över klasser. Läser just nu Medeltida poesi.

”Stefan och jag träffades när vi läste på Leidens universitet. Han är en av de smartaste personerna jag någonsin träffat. Han är snabb-lärd, vetgirig och har ett intellektuellt mod som gör att han vågar utmana forskningsfältets auktoriteter. Men viktigast av allt: Han är en väldigt god vän, en briljant kock och en fantastisk guide.”

Alla svenska medier vill intervjua honom. Efter att ha disputerat i matematisk filosofi är 20-åriga Stefan Buijsman nämligen den yngsta doktorn i Sverige. Men uppmärksamheten till trots finns stunder då han känner sig ensammast i världen.

DAPHNE TRUIJENS, VÄN OCH F.D SKOLKAMRATPETER PAGIN, HANDLEDARE I FILOSOFI

”Jag var en av Stefans två handledare, tillsammans med Dag Westerståhl. Handledningen var å ena sidan väldigt intensiv, eftersom Stefan vid varje möte hade något nytt att presentera, men å andra sidan väldigt enkel, eftersom han var så snabb i upp-fattningsförmåga att våra synpunkter egentligen aldrig behövde förklaras för honom.”

”IQ-test fungerar inte på mig.”

”Ibland känns det som om jag är ensam i världen.”

3/2016 Gaudeamus 21

22 Gaudeamus 3/2016

Foto

: Pre

ss/H

ybri

s

Kultur & Nöje ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

När det är svårt att livnära sig som artist är en alternativ karriär ett måste. Sam­tidigt är universitetsstudier berikande även för musikskapandet.

Det vet studenten, kårmedarbetaren och artisten Erik Blohmé, alias Albion.

CAROLINA SUNDELL

Erik Blohmé är ledningssekreterare på Stockholms uni­versitets studentkår, skapar musik under artistnamnet Albion och har ambitionen att ta en master i statsve­tenskap.

Erik Blohmé hittade skivbolaget Hybris på egen hand och mejlade dem sin musik. Han skrev vad han vill kommunicera med sina texter och blev snabbt där­efter signad.

– Det är så klart inte bra att konstnärer är fattiga, men en mycket positiv sak är att folk som söker sig till musi­ken inte gör det för att tjäna pengar och då kan musiken bli mer genuin, resonerar Erik Blohmé.

– Jag rekommenderar fler konstnärer att bli akademi­ker, jag har läst idéhistoria och det var otroligt värdefullt för mitt konstnärskap. Jag tror att alla grupper i samhäl­let, generellt de som inte kan få ett jobb, pluggar i stäl­let. Det är viktigt att bilda sig, poängterar han.

Många pluggar och spelarHybris representerar independentartister som Jona­than Johansson, Postiljonen, Vapnet, och många där­till. John Gadnert är en av Hybris ägare och har sett många artister genom åren plugga samtidigt som de lirar musik.

– Jag tror att väldigt många kompetenta artister kom­binerar artisteriet med en högre utbildning. Dels för att få ett förhållningssätt till sitt skapande, framför allt då det kompletterar en som person, dels för att skapa dynamik och elasticitet i musiken. Vi har represente­rat artister som till exempel läst till psykolog och jurist och flera som studerat på musikhögskolor. Just nu har vi Montt Mardié som pluggar lingvistik på Stockholms universitet, berättar John Gadnert.

Elin Hermansson som är studievägledare på Musik­vetenskapliga institutionen menar att det är många som läser musikteori för att det är användbart när man senare ska söka till musikhögskolor, man lär sig också att läsa noter och har möjlighet att bygga på med fler kurser.

– Kandidatprogram i musikvetenskap med inrikt­ning mot musikkommunikatör vänder sig till studen­ter som vill bli artister och förmedla musik, de får lära sig tänka kring musik i samhället, den sista terminen läser man dessutom upphovsrätt vilket är så viktigt att

kunna i dag. Programmet förbereder en för musikbran­schen. Dessutom kan man ha företagsekonomi som huvudämne och bli sin egen manager, berättar Elin Hermansson.

Spotify överväger att lämna Sverige, och streaming­konkurrenten Tidals inträde på marknaden har inte underlättat för independentartister att träda fram på scenen, när Tidal representerar etablerade artister. Itu­nes, Spotify och Tidal har i den ordningen sakta men säkert tagit död på skivförsäljningen.

De många som nu eftersträvar artistskapet och för­söker försörja sig på musiken har en låg, men ibland återkommande, inkomst via gig.

– Debutanter har det svårast med ekonomin för att de sällan spelar live, inte hörs på radion och behöver bygga upp en större katalog på Spotify. Jag förstår att de måste plugga och låna för att få ihop pengar, konstate­rar John Gadnert på Hybris.

– Framtiden som artist ligger inte i att sälja skivor. Alla vet att det är helt dött. Man kan i och för sig få in lite pengar via Stim och Spotify. Jag tror att spelningar kan vara den inkomstbringande delen, menar Erik Blohmé.

Om man inte håller på med kommersiell musik mås­te man ha något att falla tillbaka på, menar han.

"Vill förstå samhället"– När jag började studera statsvetenskap här på SU satt jag hemma mycket, spelade och skrev nya låtar, i början ville jag bara ha CSN­bidrag. Samtidigt har jag ett genuint intresse för det jag studerar och hoppas i framtiden kunna bli politisk utredare av något slag men jag förväntar mig inte kunna försörja mig på musiken, säger Erik Blohmé.

– Jag studerar för att jag vill förstå samhället, världen vi lever i och göra den bättre. Den allmänna oron, som är idén bakom min musik är andefattigheten i samhäl­let, de sociala och ekonomiska problemen vars sym­tom är en känsla av brist på mening och att alla har sin egen idé. Jag vill reagera mot det, avslutar Erik Blohmé.

”Fler artister bör bli akademiker”

”Framtiden som artist ligger inte i att sälja skivor.”

Erik Blohmé tror att musik blir mer genuin om det inte finns något vinstinresse från artistens sida.

Kårens ledningssekreterare skapar musik under artistnamnet Albion och har precis blivit signad av Hybris.

Foto: Press/Hybris

3/2016 Gaudeamus 23

Bloggande – trams eller kunskapsförmedling?MED KARRIÄR HAR man traditionellt sett menat ett framgångsrikt arbetsliv på ett företag, en institution eller ett kontor. Men i vår tid har betydelsen av ordet förskjutits, genom bloggar och Youtube, till att betyda en karriär på nätet där man mer än kunskaper säljer åsikter, blandat med sin personlighet och sitt liv.

Bloggare som Bryanboy och Pewdiepie når mil-joner människor över hela världen med sina videor och kan påverka försäljningsframgången för vissa

produkter och märken, vilket gör dem oerhört inflytelse rika, rent kommersiellt. Det som de här internet stjärnorna har gemensamt är också att de hoppade av sina universitetsutbildningar.

Karriären som bloggare är dock kortvarig. Publi-ken blir snabbt uttråkad och vill ständigt ha mer. Det som dessa bloggare skapar är bara åsikter för stun-den, de tillför inte världen någon verklig kunskap. Riktiga innovatörer som Steve Jobs eller Bill Gates kommer däremot att leva i historien för de har ska-

pat saker som är hållbara och andra kan bygga vidare på.

Den intressanta frågan är hur mycket bloggkultu-ren och dess individualistiska personlighetsdyrkan har påverkat vårt sätt att marknadsföra oss själva för att kunna bli antagna till en viss utbildning, få ett jobb eller skapa en karriär. Hur påverkar förväntan på att vara unik, speciell och innovativ oss och våra relationer?

Själv kan jag tycka att det är jobbigt, för personlig-hetshysterin och identitetspolitiken får oss att fram-häva en sak, en åsikt, ett personlighetsdrag, som ska representera oss när vi i själva verket är mycket mer komplexa och motsägelsefulla än så.

Stjärnbloggarna och internetentreprenörerna representerar den direktdemokrati som internet är: Vem som helst, oavsett bakgrund och kapital kan skapa sig ett namn, en status och en inkomst genom det antal followers, likes och kommentarer man genererar. Men jakten på följare skapar också en kul-tur där alla blir alltmer extrema i åsikter, yttranden och stilval för att inte bli förbisedda eller bortglömda. Vi måste tänka och reflektera över hur vi identifierar oss själva på nätet, tänka på både det goda och det dåliga som bloggar och Youtube har gett oss.

Soraya Tavakol pluggar Business Administration & Political

Science på Stockholms universitet.

KRÖNIKÖR SORAYA TAVAKOL

”Hur påverkar förväntan på att vara unik, speciell och innovativ oss och våra relationer?”

SORAYA TIPSAR FEM RÅD TILL DIG SOM VILL GÖRA KARRIÄR:

Boards of Canada – “Everything you do is a balloon”När man behö-ver samla sig och fokusera. Man blir lugn innan man fattat att man är stressad.

Nico – “Janitor of Lunacy” För långa nätter med skrivande när vilje- styrkan besegrat tröttheten och man arbetar mekaniskt.

Björk – “It’s oh so quiet”När man behöver få tillbaka lusten, dansa eller vråla en stund. En kravvägran. Jag blir glad bara av att tänka på Björk!

The Mars Volta – “Molochwalker”Slamrigt, komplext och härligt när man behöver energi, inspiration och fokus!

Ellen Allien – “Sehnsucht”För att komma igång, slå på motivationen eller bara dansa lite.

PLUGGMIXEN

LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.

Gaudeamus nya tillskott Helena Björnesjö listar sina bästa plugglåtar

STUDENTERNAS SOUNDTRACK

KULTURTIPSET

Förgyll din fritid med ett besök på utställningen Konstnären som Nationalmuseum håller i Konsta-kademins lokaler.Du får veta mer om vad det inne-bär att vara konstnär, både i dag och i ett historiskt perspektiv. Det är inte bara givande för en konst-historiker att se hur maktrelationer porträtterades och organiserades kring föreställningar om kön, etnicitet, sexualitet och klass, utan också för att allmänheten inte ska hålla fast vid sterotyper. Säl-lan får man se en så bred blandning av konstnärer; från Hilma af Klint och Picasso till Cindy Sherman. Bejaka att det är fri entré på de statliga museerna. Utställningen håller på fram till 4 september.

Carolina Sundell

Bild: Nationalmuseum

Gå på Konstnären

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK Kultur & Nöje

DIN CV SKA innehålla saker som kan meritera dig i arbetslivet och ’’sticker ut’’.

TÄNK PÅ ATT det inte bara är akademiska meriter och sommarjobb som gäller, utan också utbytesstudier, praktik och volontärarbete.

RES! VI ÄR unga och ska ha en passion för att se världen!

GLÖM INTE ATT lära känna folk: Att skaffa vänner och kontakter är lika viktigt som att ha bra betyg.

HITTA NISCHERNA SOM passar din personlighet och dina intressen! Tvinga dig inte in i grupper du inte trivs med.

24 Gaudeamus 3/2016

Tips & Pepp PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS

En del gillar att samla ihop sina erfarenheter och skriva ett cv. Andra skyr det in i det sista för att sedan slänga ihop något samma dag som ansökan ska vara inlämnad. Gaddhen ger dig tipsen som hjälper dig att sticka ut.

Så skriver duett grymt cv

Exempel på hur ett cv-foto inte ska se ut. Gestaltat här av Gaudeamus egna Gaddhen.

ÖverskådligtUnderlätta för arbetsgivaren att snabbt finna den information som hen behöver. Använd tydliga rubriker och kortfattade förklaringar.

1RelevansAnge endast relevant information för det jobb du söker. Ett tidi-gare jobb i en mataffär kan ha relevans för att det visar att du är

ansvarstagande, van att arbeta i grupp och att hantera kunder på ett pro-fessionellt vis. Ingen gillar att få ett massbrev, men ofta räcker det med att du ändrar ett par ord i ditt cv för varje ny arbetsgivare du kontaktar.

2

FototTänk på att se någorlunda professionell ut på ditt foto. Semester-foton, festfoton eller fotografier tillsammans med vänner eller hus-

djur är kanske passande för Facebook men inte för ditt cv. Använd hellre ett tråkigt fotografi – ett foto där arbetsgivaren kommer att känna igen dig då du kommer för din intervju.

3

Skilj dig från mängdenEn populär tjänst får ibland tiotals eller till och med hundratals ansökande. Fundera på hur din ansökan kan sticka ut från mäng-den. Du behöver inte leverera din ansökan med ett sjungande bud,

ibland räcker det med att använda en annan typ av papper eller att inleda ditt personliga brev på ett otypiskt vis.

4

PreciseringÄven om ditt cv ska vara kortfattat och överskådligt så är det alltid bra att precisera vad dina styrkor är, samt vilka arbetsuppgifter du

haft vid tidigare anställningar. Det visar att din tidigare chef haft tillit till dig. Precisera alltså dina arbetsuppgifter med ett par ord.

5Korrläs!Ingen gillar ett slarvigt och felstavat cv. Använd stavningskollen på din dator en extra gång eller be en vän läsa igenom det du skrivit.

6

SARA STARKSTRÖM (text) CORNELIA THOMASSON (illustration)

3/2016 Gaudeamus 25

– Många studenter är kvar i stan över sommaren, så om tillräckligt många anmäler intresse kan vi kan­ske utöka och ha löpträning även efter terminen är slut.

Vera Franke tycker att fördelen med konceptet att springa i grupp är att det motiverar en att ta sig ut och springa även när vädret och orken inte är med en. Men om man vill börja springa men inte har råd eller lust att gå med i en löpgrupp ska det inte stoppa en:

– Det är hur lätt som helst att börja! På med ett par skor och ut och spring. Men sätt inte för höga krav på dig själv från början. Spring lite, känn efter. Behöver du vila eller gå lite så gör det. Du kommer snabbt märka att du bli bättre.

Cornelia Thomasson

PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS Tips & Pepp

Missnöjd med betyg, kan jag ompröva?Hej! Jag fick precis tillbaka en tenta och har fått ett betyg som jag verkligen är missnöjd med. Jag håller inte alls med examinatorn

och anser att jag har fått fel betyg. Jag har hört talas om omprövning av betyg men vet inte riktigt vad det innebär. Kan ni förklara mer?

Hej, Om du anser att betyget är satt på fel­aktiga eller orättvisa grunder, eller att exami­nator missat något i rättningen, har du rätt

att begära omprövning av betygsbeslutet. Du skick­ar då en begäran till din examinator där du listar dina skäl till att din examination förtjänar ett annat betyg. I din begäran om omprövning kan du utgå från kursens betygskriterier och din betygsmotivering. Examinatorn tar sedan ställning till om de skäl du an­för är tillräckliga för att betyget ska ändras. Ditt betyg kan aldrig sänkas till följd av en omprövning, om inte fusk eller annat vilseledande framkommer under om­prövningen. Antingen genomför examinator en om­prövning av betyget och ger dig ett nytt, högre betyg, eller så görs ingen omprövning och betyget kvarstår.Vänliga hälsningar,EMMA PEDERSEN

!

?

FRÅGA STUDENTOMBUDEN

Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

Emma Pedersen, Parasto Rosencrantz och Nouseibah Elobeid är studentombud på Stockholms universitets studentkår.

Måste jag anmäla mig till tentan?Hej! Jag läser till lärare och har precis avslu­tat min praktik (VFU). Igår fick jag veta att jag inte uppnår målen för att bli godkänd på kur­

sen. Jag mår väldigt dåligt över det här och undrar vad som kommer att hända nu. Kan ni hjälpa mig på något sätt?

Hej, vad tråkigt att höra att du fått underkänt på din VFU. Det som kommer att hända nu är att examinator eller studierektor vid din insti­

tution kommer att kalla dig till ett möte. På det här mötet kommer du att underrättas om grunderna till underkännandet, ni kommer även att diskutera din omexamination i kursen, exempelvis när och var du ska göra om din VFU. Utifrån samtalet kommer en handlingsplan att upprättas, där eventuella stödin­satser framgår, detta för att hjälpa dig uppnå ett god­känt betyg. Om du vill kan ett studentombud följa med dig på mötet. Hör av dig till oss i sådana fall. Vänliga hälsningar,EMMA PEDERSEN

Foto

: Hel

ena

Jöns

son

"En av fördelarna med att löpa i grupp är att det blir mer motiverande att ta sig ut och springa även när vädret är dåligt", säger tränare Vera Franke.

!

?

På fritiden:

I löpspåretTerminen lider mot sitt slut, och i takt med sommarens intåg drar högsäsongen för löpning i gång. För den som vill ha sällskap och pepp finns löpgrupper hos SSIF.

Ingen dyr utrustning. Inga axelremmar som skär in huden för att sportbagen är för tung. Inget gymkort att hålla reda på. Allt som behövs är ett par löpskor. Och kanske ett pannband, om du svettas mycket.

– Det som är så bra med löpning är att det är en budgetidrott som alla kan hålla på med. Man mås­te inte vara bra på det sedan barnsben, utan det går snabbt att lära sig, säger Vera Franke som är träna­re för Stockholms studenters IF:s nystartade löp­grupper.

Löpgrupperna träffas åtta till tio gånger per termin, men det går att hoppa på när som helst under termi­nen. Det går också att byta mellan nybörjargruppen och den avancerade gruppen från gång till gång, ef­tersom de tränar tillsammans. Ett vanligt pass bör­jar med 15 minuter teknikövningar för att förbätt­ra löpsteg och styrka. Sedan blir det 45 minuter in­tervallöpning i löpstråken vid Stora Skuggan och Brunnsviken.

– Vi värmer upp tillsammans och springer samma sträckor, men med olika intervallövningar. Ibland händer det att någon vill byta grupp och det går själv­klart bra. Vi har inget krav på hastighet, utan var och en sätter upp sina egna mål, säger Vera Franke.

Vankas sommarträningNu är vårens träningstillfällen snart förbi, lagom till sommarens löpsäsong drar igång. Men Vera Franke berättar att det kan bli tal om att fortsätta med löp­grupperna även i sommar:

Fot

o: C

orne

lia T

hom

asso

n

När, var, hur?

!Det finns tre löpgrupper: En för ny-börjare och två för avancerad löpning. Nybörjargruppen och en av de avance-

rade grupperna träffas på tisdagar klock-an18.00–19.00. Den andra avancerade har träning på torsdagar klockan 18.00–19.00. Mötesplatsen är Frescatihallen. Det kostar 390 kronor för en termin.

Gå in på SSIF:s hemsida för att läsa mer eller anmäla dig till någon av löpgrupperna: www.stockholmstudentersif.se

Få svar på dina frågor!

26 Gaudeamus 3/2016

In English FOR INTERNATIONAL STUDENTS

“It does not matter that you are Arabs”

At the age of 20, Stefan Buijsman completed his thesis at Stockholm University – making him the youngest ever doctorate in Sweden.

When the twenty-year old Stefan Buijs-man obtained his PhD in Philosophy of Mathematics at Stockholm University on the 9th of April, he became the youngest post-doc ever in Sweden.

“I am probably the youngest person in Sweden to get my PhD. The reason I have succeeded in only one and a half years is thanks to the supervisor from Stockholm University. I tend to work faster than most others, I am not sure why. Most people assume that I am ol-der and often get a little surprised by my age. Apart from that, it is not that big of a difference”, he says in a press release.

His first credits at 12Stefan Buijsman, who grew up in the Netherlands, started attending clas-ses at the university when he was 12 years old.

"You could say that I got my first cre-dits when I was 12", Stefan Buijsman says in an interview with Gaudeamus.

He was 15 when he finished high school and at the age of 18 he already had his BA in Philosophy.

Buijsman’s PhD thesis investigates our view on mathematics and shows that the everyday mathematics people use is of-ten neglected in philosophy.

”People get jealous”But being young and successful is not always fun.

”Now when I have accomplished things, people tend to get jealous. So-metimes I feel misunderstood, even though I know it is not always the case. I have a lot of fantastic friends, but I so-metimes feel like I am the only one in the world who is like this. And it does not really help that it might be the truth.”

Text: Cornelia Thomasson

Translation: Tove Gross

The youngest post-doc in Sweden

At the age of nine Stefan Buijsman had already skipped three grades.

Photo: Cornelia Thomasson

Pho

to: C

orne

lia T

hom

asso

n

An event hosted by the Moslem Student Association at Stockholm University (MSSU) ended with a security guard getting her dog to escort people out of the building.

The incident occurred on Friday night, on the 4th of March, which was the first day of a three-day seminar about the women in Islam. When two security guards arrived at the premises rented by the MSSU at 08.05 p.m., the event

had run over time by five minutes. The guards instructed the group of almost 300 in number to leave the premises.

Fetched her dog“We did our best to meet the guards’ wishes but their demands were un-reasonable. They wanted us to evacua-te the premises but gave us very little time”, says Mahbub Kamaly, who is not a member in the MSSU but co-hosts the event.

The participants promptly left the lec-

ture room. But when some of them stay-ed in the corridor to socialize one of the guards left to go and find her dog to es-cort them out of the building, although there were still other people there.

“Before one of the guards returned with her dog she had a calm discussion with me. I did not sense that she felt threatened in any way”, Mahbub Kamaly says.

The section for safety and security at Stockholm University deplores the inci-dent. Mattias Wadsten, Head of securi-

ty, comments on the situation with the following statement:

“The situation should have been sol-vable without a dog. We stand for solving problems through communication. If the security guards believe that the situation is aggressive or threatening – stand down and call the police. But this situation was not threatening.”

Hopes for a safe atmosphereAccording to the statement made by MSSU, one of the guards supposedly yelled into the lecture room “It does not matter that you are Arabs” after telling them to leave.

“It came out of nowhere and when I asked him what he meant he did not distance himself from the statement”, says Mahbub Kamaly.

This is something that the section for safety and security do not want to be connected with.

“Statements like these are certainly something that we do not stand for”, says Mattias Wadsten.

The company that the guards were hired from have been informed of the situation and the guards involved have been notified. Mattias Wadsten requi-res that such behaviour will not be re-peated. Mahbub Kamaly wishes that this incident will lead to a safer at-mosphere in the future.

Text: Cornelia Thomasson

Translation: Tove Gross

When participants from the event stayed outside the lecture room to talk, the guard fetched her dog. (The person in the picture has not got anything to do with the text.)

3/2016 Gaudeamus 27

What are you studying? – Journalism and political science as a minor.

Why did you choose to go to Stockholm to study? – It was easy to choose in fact: Of all the cities in the

world,Stockholm is the best, or at least it's my personal favourite. I've been here many times. I like the culture, the nature, and first and foremost I like the food, so it feels like home.

– Apart from that I was really curious about the stu-dent life here. I had heard lots of rumours about Swe-dish students, that they don't go out, they're hard to get to know or that they only like superfluous smalltalk. My love for the country forced me to verify this. Result? Zero validity!

How is it different from your home in Germany?

– I've observed that here in Sweden the most im-portant part of a day in school is lunchtime. Everyone interrupts their work for that, no matter if that means that they have to stay longer in the evening. In my home university, we don't take our time to eat, but stuff the food into our mouth within 20 minutes before rushing to the next lecture.

– Still, I don't think Swedish students are less produc-tive. I've noticed while adapting to their attitude that it makes you even more productive if you don't rush all day long.

Is there any negative differences? – The most disturbing thing that's different from what

I’m used to is the data privacy. It's hard to escape having to leave personal data such as address or bank data. For example you can't recharge the university card offline to avoid leaving your bank data on the internet.

What will you bring with you when you finish your studies in Sweden?

– Credit points, lots of photos, Swedish household treasures designed by Swedish interior furnishing companies, the discovery that it is possible to share your butter knife with other people at the table which we never do in my home country and the painful desire to go back to Stockholm on the spot when I can't. I will miss the people I have met so badly! That's the worst part about the exchange, but it's also the best.

Julia Navrén

FOR INTERNATIONAL STUDENTS In English

”Stockholm is the best”

WHY IS IT so hard to become friends with Swedish students? Is it the clash of cultures, the course of-fers in the English language or is it the organisation of student events and parties that keep native stu-dents separated from non-native students? In my opinion, it is a bit of all.

Born and raised in Germany, I can tell that most Germans will be quite reserved when it comes to meeting strangers. But the Swedish are carrying this manner to excess. They are putting so much effort into not being bothering to anyone in any possible way that, as a foreigner, one can feel re-jected at first. But once one is undeterred by that and eventually gets through to them, the Swedes are the most kind and pleasant people that could be found. Still, this guardedness makes it hard for foreigners to get to know them.

FROM MY OWN experience, the university courses but equally the disability to speak Swedish impedes the making of domestic acquaintances. Stud-ying at the Media and English Department, I had to choose from a limited course offer. As an Erasmus student I also did not have much of a choice but to take courses which were held in Eng-lish simply because I don’t speak Swedish well enough to be able to follow a course taught in Swedish. My courses basically consisted of 9/10 foreign students and 1/10 Swedish students. Even though I was able to meet some really great people in these courses, the general organisation of courses inhibits a mutual communication with native students. The Swedish people speak beautiful and flawless English, so I think Stockholm University should make the few courses that are offered more attractive to native students or simply create more courses that cover further topics in order to attract them.

Finally, the ESN is an organisation that plans events and parties for Erasmus students, which is generally great for making friends and very appre-ciated by most exchange students. But unfortuna-tely, non-members are not getting notified or in-vited to those occasions. To provide a more mixed student community it would make sense if the ESN and SU Student Union worked more collaborative-ly in order to notify more than only the subscribed members about nice events and cool parties.

Having a good time abroad is crucially important to all international students. By fixing these issues they would have more cultural exchange with nati-ves, which would certainly make their stay in Swe-den even more terrific.

Mats Sprave is an exchange student from Germany and

studies Media Studies and English Language and Literature.

He loves watching good films and traveling the world.

Why it is hard to befriend Swedes

Emma Pedersen, Parasto Rosencrantz and Nouseibah Elo-beid are Student Ombudsmen at the Student Union.

I attended a course two years ago but could not complete it due to personal circumstances. I wanted to re-register but was informed by the

department that it was not possible due to a full class. Since I got accepted to the course once, don’t I have the right to finish it?

Hi Student,If a student drops out without getting an appro-ved absence of leave from studies by the de-

partment there is no guarantee that you can continue where you left off. According to Stockholm University’s admission regulations, those who want to continue their studies after a break can contact their depart-ment to re-register. The re- registration is decided by the head of department and upon availability. NOUSEIBAH ELOBEID

!

?

ASK THE STUDENT OMBUDSMEN

Get answers to your questions! The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

Clara Bergström is a 23 years old journalism student from Dortmund, Germany. Her father is Swedish, but this is her first time living here. She’s doing an exchange semester at Stockholm University this spring.

Photo:Private

Pho

to: H

elen

a Jö

nsso

n

COLUMNISTMATS SPRAVE

Is the student life in Sweden boring? Clara Bergström, half-swede from Germany don't think so.

I didn't complete the course, now I want to re-register

”Having a good time abroad is crucially important.”

28

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

IT-projekt möter kunskaps-hunger i utvecklingsländer

Från vänster: Henrik Hansson, Mr Mulugeta, Ethiopian Investment Agency och Sennai Mebrahtu, Swedish Ethiopian Chamber of Commerce.

Vi träffar Henrik Hansson, som är docent i data- och systemvetenskap, innan han ska sparka igång den så kallade ICT4D-dagen som ingår i DSV:s 50-årsjubileum. ICT4D, där D:et står för development, handlar om hur IT kan hjälpa utvecklings- länder. Hur det kan förbättra livsvill- koren, främja tillgången till utbildning och göra utbildningskvali-teten bättre. ICT4D som drog igång 2013 har på några år lett till ett hundratal publicerade artiklar. Nitton personer vid DSV arbetar inom detta forskningsområde.

Kan motverka korruptionIT kan också öka det demokratiska deltagandet och motverka korrup-tion, menar Henrik. Han berättar att DSV och SPIDER (The Swedish Program for ICT in Developing Regions) bedriver projekt i mer än 30 länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Bland annat pågår ett samarbete med universitet i Etiopien. Landet befinner sig i en ekonomisk boom som saknar motsvarighet i

historien och Sverige är landets tredje största handelspartner.

Projekt i EtiopienHenrik Hansson har nyligen tillbringat en månad i Etiopien.

– Vårt mål med ICT4D är att dra igång arbete och utbildning i länder som verkligen behöver det. Jag är ju pedagog och ser att de stora proble-men inte finns i den svenska skolan som har ett överflöd av resurser. Däremot finns det många utvecklings-länder med stor hunger på kunskap, men med magra resurser.

För om svenska gymnasieungdo-mar är i behov av mer IT-kunskaper är kunskapshungern än mer skriande i andra delar av världen. Henrik ledde den svenska delen av EU- projektet WeLearnIT som syftade till

att få ut IT i skolorna. Skolorna i Europa ansågs inte ha förstått vikten av att inlemma IT i undervisningen och skolorna riskerar därför att bli irrelevanta när det gäller ungas lärande. Sju EU-länder deltog, och de drog igång en svärm av projekt för att utveckla elevernas IT-kunskaper.

Nytt verktyg för handledningMen även bland universitet i utvecklingsländer kan DSV göra insatser.

– Det finns ett starkt behov av våra kunskaper. Och de kan också ge oss saker. De har något vi inte har: tid. Vi drar igång ett koncept. Men de har tid att utveckla appar på ett sätt inte vi har och därmed kör de om oss, säger Henrik.

Det som däremot är helt utvecklat på DSV är handledningsverktyget SciPro, Supporting the Scientific Process, som hjälper handledning av studenter som gör kandidat- och masteruppsatser samt är ett stöd för doktorander. Henrik tillbringade sju år med att utveckla verktyget och idag är SciPro ett spinoff-företag som hamnat under Innovationskontorets vingar.

IT kan öka det demokratiska deltagandet och motverka korruption

Stockholms universitet i GaudeamusAnsvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen

Redaktion: Helle Ambrén, helle.ambren@su.seFoto: Eva Dalin, Niklas Björling

Grattis till din examen – nu är det dags att gå med i SU Alumni!För Stockholms universitet är det viktigt att ha goda relationer med tidigare studenter (alumner). SU Alumni är ett av landets största alumnnätverk och samlar framgångsrika människor från många olika branscher.

Genom att anmäla dig till SU Alumni får du inbjudningar till alumnevent som ofta består av spännande föredrag och följan-de mingel, eller alumnträffar och andra aktiviteter. Nätverket är också till hjälp om du vill hitta tidigare studiekompisar och bygga nätverk av gamla och nya kontakter. Läs mer på www.su.se/alumn.

3 frågor till en alumnREBECCA FORSBERGRegissör och dramatiker som är konst-närlig ledare för RATS Teater. RATS gör konstnärliga produktioner som involverar forskning, teknik och samhälle.

1. Vad har du studerat?– På Stockholms universitet läste jag en kurs i idrottspsykologi, anatomi och ledarskap.

2. Vilken nytta har du av din utbildning?– I mitt arbete som regissör (för film och teater) är det mycket som handlar om gruppdynamik och ledarskap. Anatomikunskap är bra för att förstå våra begränsningar och möjligheter, allt hänger ihop. Jag har glädje av kursen även om det inte är direkt knutet till det jag gör i dag som konstnärlig ledare för RATS Teater.

3. Vad kommer du främst att ägna dig åt den närmsta tiden?– Det var i dagarna premiär på RATS mobiltelefondrama EXIL – fria poeter på flykt. Så jag kommer att möta många olika grupper som ger sina reflektioner på det fria ordet.

EXIL kan du ta del av på Stockholms universitetsbibliotek. Ladda ner appen EXIL gratis på AppStore eller Google Play. Ta med egna hörlurar.

Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, har stor internationell verk-samhet. Flera projekt handlar om ekonomisk utveckling, samhällsbyggnad och demokrati.

FA KTA | I år fyller DSV 50 år. Seminarier och event pågår hela året http://jubileum.dsv.su.se

Gaudeamus_3_2016.indd 28 2016-05-12 14:46

28

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

IT-projekt möter kunskaps-hunger i utvecklingsländer

Från vänster: Henrik Hansson, Mr Mulugeta, Ethiopian Investment Agency och Sennai Mebrahtu, Swedish Ethiopian Chamber of Commerce.

Vi träffar Henrik Hansson, som är docent i data- och systemvetenskap, innan han ska sparka igång den så kallade ICT4D-dagen som ingår i DSV:s 50-årsjubileum. ICT4D, där D:et står för development, handlar om hur IT kan hjälpa utvecklings- länder. Hur det kan förbättra livsvill- koren, främja tillgången till utbildning och göra utbildningskvali-teten bättre. ICT4D som drog igång 2013 har på några år lett till ett hundratal publicerade artiklar. Nitton personer vid DSV arbetar inom detta forskningsområde.

Kan motverka korruptionIT kan också öka det demokratiska deltagandet och motverka korrup-tion, menar Henrik. Han berättar att DSV och SPIDER (The Swedish Program for ICT in Developing Regions) bedriver projekt i mer än 30 länder i Asien, Afrika och Latinamerika. Bland annat pågår ett samarbete med universitet i Etiopien. Landet befinner sig i en ekonomisk boom som saknar motsvarighet i

historien och Sverige är landets tredje största handelspartner.

Projekt i EtiopienHenrik Hansson har nyligen tillbringat en månad i Etiopien.

– Vårt mål med ICT4D är att dra igång arbete och utbildning i länder som verkligen behöver det. Jag är ju pedagog och ser att de stora proble-men inte finns i den svenska skolan som har ett överflöd av resurser. Däremot finns det många utvecklings-länder med stor hunger på kunskap, men med magra resurser.

För om svenska gymnasieungdo-mar är i behov av mer IT-kunskaper är kunskapshungern än mer skriande i andra delar av världen. Henrik ledde den svenska delen av EU- projektet WeLearnIT som syftade till

att få ut IT i skolorna. Skolorna i Europa ansågs inte ha förstått vikten av att inlemma IT i undervisningen och skolorna riskerar därför att bli irrelevanta när det gäller ungas lärande. Sju EU-länder deltog, och de drog igång en svärm av projekt för att utveckla elevernas IT-kunskaper.

Nytt verktyg för handledningMen även bland universitet i utvecklingsländer kan DSV göra insatser.

– Det finns ett starkt behov av våra kunskaper. Och de kan också ge oss saker. De har något vi inte har: tid. Vi drar igång ett koncept. Men de har tid att utveckla appar på ett sätt inte vi har och därmed kör de om oss, säger Henrik.

Det som däremot är helt utvecklat på DSV är handledningsverktyget SciPro, Supporting the Scientific Process, som hjälper handledning av studenter som gör kandidat- och masteruppsatser samt är ett stöd för doktorander. Henrik tillbringade sju år med att utveckla verktyget och idag är SciPro ett spinoff-företag som hamnat under Innovationskontorets vingar.

IT kan öka det demokratiska deltagandet och motverka korruption

Stockholms universitet i GaudeamusAnsvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen

Redaktion: Helle Ambrén, helle.ambren@su.seFoto: Eva Dalin, Niklas Björling

Grattis till din examen – nu är det dags att gå med i SU Alumni!För Stockholms universitet är det viktigt att ha goda relationer med tidigare studenter (alumner). SU Alumni är ett av landets största alumnnätverk och samlar framgångsrika människor från många olika branscher.

Genom att anmäla dig till SU Alumni får du inbjudningar till alumnevent som ofta består av spännande föredrag och följan-de mingel, eller alumnträffar och andra aktiviteter. Nätverket är också till hjälp om du vill hitta tidigare studiekompisar och bygga nätverk av gamla och nya kontakter. Läs mer på www.su.se/alumn.

3 frågor till en alumnREBECCA FORSBERGRegissör och dramatiker som är konst-närlig ledare för RATS Teater. RATS gör konstnärliga produktioner som involverar forskning, teknik och samhälle.

1. Vad har du studerat?– På Stockholms universitet läste jag en kurs i idrottspsykologi, anatomi och ledarskap.

2. Vilken nytta har du av din utbildning?– I mitt arbete som regissör (för film och teater) är det mycket som handlar om gruppdynamik och ledarskap. Anatomikunskap är bra för att förstå våra begränsningar och möjligheter, allt hänger ihop. Jag har glädje av kursen även om det inte är direkt knutet till det jag gör i dag som konstnärlig ledare för RATS Teater.

3. Vad kommer du främst att ägna dig åt den närmsta tiden?– Det var i dagarna premiär på RATS mobiltelefondrama EXIL – fria poeter på flykt. Så jag kommer att möta många olika grupper som ger sina reflektioner på det fria ordet.

EXIL kan du ta del av på Stockholms universitetsbibliotek. Ladda ner appen EXIL gratis på AppStore eller Google Play. Ta med egna hörlurar.

Institutionen för data- och systemvetenskap, DSV, har stor internationell verk-samhet. Flera projekt handlar om ekonomisk utveckling, samhällsbyggnad och demokrati.

FA KTA | I år fyller DSV 50 år. Seminarier och event pågår hela året http://jubileum.dsv.su.se

Gaudeamus_3_2016.indd 28 2016-05-12 14:46

29

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentavdelningen i Studenthuset, FrescatiFrågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitettwitter.com/stockholms_univinstagram.com/stockholmuniversity

Stockholms universitetsbibliotekHus D, Södra huset, FrescatiUtlåning, kopiering och läsplatser. 08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se

Öka dina chanser att hitta rätt jobb

På gång

– Ta tillvara tillfälligheterna i tillvaron och öka chansen att ledas i rätt riktning, menar Katarina Fjellström. Du kan till exempel bygga upp ett socialt nätverk under dina studier, engagera dig i föreningar och tacka ja till middagar och andra aktiviteter som ger dig möjlighet att få kontakt med nya människor.

Det handlar inte om att vara ett fullfjädrat mingelproffs utan mer om att vara dig själv och utgå ifrån dina egna intressen.

– Ett bra sätt att skaffa sig kontakter är att själv vara en bra

kontakt, säger Katarina. Var en sjyst studiekompis eller sommarjobbs-kollega; det kan räcka långt. Ofta är det genom dina studiekompisar du får dina första jobb.

I Stockholm finns Sveriges största arbetsmarknad så du har ett stort utbud av arbetsgivare att söka extrajobb, sommarjobb eller praktik hos. Dessutom finns det en uppsjö av organisationer och föreningar som gärna tar emot volontärer.

Stockholms universitet har en karriärportal, MyCareer, som du kan använda för att leta jobb och praktik. Vid universitetet finns även

en mängd kårföreningar som du kan gå med i. Viktigt är förstås att du engagerar dig i sådant du själv tycker är roligt.

– Jag möter ofta studenter som är osäkra på vart deras utbildning kan leda dem, berättar Katarina. Då brukar jag säga att de inte nödvän-digtvis behöver ha ett tydligt karriärmål utan att det är okej att vara lite osäker ibland. Men det är alltså bra om de under studietiden kan försöka ta sig ut i sammanhang där de kan få inspiration, kontakter och idéer kring en kommande karriär.

– Det är inte så vanligt att man hamnar där man som 18-åring tror att man ska hamna, säger studie- och karriärvägledare Katarina Fjellström. Väldigt få människor jobbar senare inom det yrke de trodde. Det händer saker på vägen.

Stockholms universitetsbiblioteks nuvarande huvudbyggnad invigdes 1983 och ritades av Ralph Erskine (1914-2005), välkänd brittisk-svensk arkitekt som verkade i Sverige från 1940-talet och fram till 2000-talet.

Erskine har utformat biblioteket för att likna ett inbjudande vardagsrum med bekväma möbler, balkonger där man kan njuta av solen och ett kafé bredvid ingången. Biblioteksbyggnaden präglas av det stora öppna inomhuslandskapet och de varierande fasaderna utåt. Fasaden mot norr har vinklats för att ge perspektiv ut mot Djurgårdsnaturen och mot öster har den luckrats upp i en klöverform som omfamnar en ekdunge. Utmed den västra fasaden sticker fyra balkonger ut likt kommandobryggor på ett fartyg. Byggnaden markeras i landskapet av det långa och blanka ståltaket med sina två torn. De öppna ytorna på entréplanet och övre planet med en trappa emellan samt de tre ljusgårdarna ger dagsljus till den stora huskroppen.

Ta tillvara tillfälligheterna i tillvaron och öka chansen att ledas i rätt riktning, rekommenderar studie-och karriärvägledare Katarina Fjellström.

Svara på ditt antagnings-beskedDu som har sökt kurser eller program till höstterminen får det första antagningsbeskedet den 12 juli. Där ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter första urvalet. Om du har blivit antagen eller reservplacerad måste du svara på antagningsbeskedet senast den 29 juli för att behålla din plats. Mer information: antagning.se

Sen anmälan till vissa kurser och programDen 15 juli öppnar sen anmälan till vissa kurser och program. Det gäller utbildningar där det fortfarande finns platser kvar efter det första urvalet. Du anmäler dig som vanligt på antagning.se.

Öppettider i sommarFör universitetets öppettider i sommar, se su.se/oppettider.

Välkomstdagen den 31 augustiHar du kompisar som tänker börja läsa vid Stockholms universitet till hösten? Tipsa dem gärna om Välkomstdagen den 31 augusti i Aula Magna. Då bjuds nya studenter på en första inblick i studierna och studentlivet.

su.se/valkomstdagen

Ta del av fler tips på webben: su.se/karriarservice

Visste du att …

Gaudeamus_3_2016.indd 29 2016-05-12 14:46

Studentkårens nyheter

30 31

På senare tid har SUS blivit utsatt för ett mindre drev på sociala medier, ett drev som enligt kritikerna skulle vara motiverat av att kåren blivit extremister.

Anledningen? Inte för att vi tagit ställning för eller emot någonting. Däremot har vi tillåtit en kårförening att anordna en kurs i muslimsk feminism i en av universitetets lokaler.

Det kan låta absurt, men det är egentligen inte så kon-stigt. I dagens infekterade samhällsklimat har begreppen ”islam” och ”feminism”, oavsett i vilken form de förekom-mer, blivit måltavlor för en aggressiv grupp människor som driver sina hjärtefrågor genom att vara högljudda på sociala medier. Begreppen är så kontroversiella för somliga att de anklagat kåren för att vara en direkt förlängning av al-Qaida.

Huruvida det skulle vara feministiskt att stå sida vid sida med till exempel Usama bin Laden får någon annan tvista om. Vi är en seriös organisation som är intresserad av seriösa diskussioner och kritik som kan beläggas och klarar en kritisk granskning. Det viktiga är detta: Vi tror

på yttrandefrihet, på religionsfrihet och på ett öppet och demokratiskt universitet. Vi kommer inte att granska vissa kårföreningar hårdare och andra mindre baserat på deras val av verksamhet. Universitetet är en del av samhället, och därför kan vi inte stänga ute aktörer baserat på enstaka människors ilska, hur idoga de än må vara när de framför den.

Så länge din förening följer kårens värdegrund, värnar de mänskliga rättigheterna och anordnar aktiviteter dit alla studenter är välkomna har du samma möjligheter som alla andra att bedriva verksamhet. Det spelar ingen roll om du vill anordna ett hinduiskt fik eller om du vill spela bridge med statsvetare. Det är så studentlivet ska vara: inkluderande, pluralistiskt, kryllande av aktiviteter och engagemangsformer. Vi skulle vilja använda ett annat, i vissa kretsar, kontroversiellt ord här: mångfald. Därför kommer vi fortsätta försvara den öppenhet som finns på Stockholms universitet idag, samtidigt som vi såklart välkomnar konstruktiv kritik av vår verksamhet.

© Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 03 eller malin.gard@sus.su.se.

LEDARE

MÅNADENS MEDARBETAREFredrik Charpentier Ljungqvist Doktorandombud, fil.dr. i historia

ORDFÖRANDE

Amanda M Arntsenamanda.m.a@sus.su.se

En mångfald värd att försvara

“Vi tror på yttrandefrihet, på religionsfrihet och på ett öppet och demo-kratiskt universitet.

Fredrik hjälper doktorander med olika problem

MEST GILLAT UNDER VÅREN

Farewell-fika for

international students.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

Vad innebär ditt uppdrag?– Mitt arbete som doktorandombud består först och främst i att ge professionell rådgivning till enskilda doktorander – och vid behov fungera som medlare och/eller ombudsman – vid pro-blem rörande till exempel handledning, mobb-ning, finansiering eller arbetsförhållanden. Därför har jag tystnadsplikt. Jag hjälper även doktorander som har svårigheter med bland annat Försäkringskassan, Migrationsverket, eller A-kassan ifall problemen på något sätt är kopplade till deras doktorerande. Dessutom fungerar jag i min tjänst som kanslifunktion och sekreterare åt Centrala Doktorandrådet (CDR).

Vad har du på gång just nu?– Jag har många olika saker på gång. Som dok-torandombud arbetar jag, som alltid, framförallt med att försöka hitta pragmatiska lösningar på enskilda doktoranders problem. Detta år beva-kar jag särskilt psykosociala arbetsmiljöfrågor. Jag ska också se vad som går att göra för att motverka tendensen till en ökad tidspress på

doktorander. Möjligheten att fortsatt bedriva utbildning på forskarnivå på halvtid tycker jag måste värnas. En fortfarande aktuell fråga att bevaka är de postdoktorala karriärmöjligheterna både inom och utom universitetsvärlden för nydisputerade ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad ser du som den största utmaningen inom universitetsvärlden här och nu?– En av de stora utmaningarna är helt klart det stora beroendet av externa medel. Det bidrar till bristande anställningstrygghet och gör ibland långsiktiga forskningssatsningar svåra. I värsta fall inverkar det negativt på kvaliteten i forskningen och i vissa fall kanske även på undervisningen. Ett annat problem, för den som befinner tidigt i karriären, är att konkur-rensen idag är så hög om de fasta anställningarna som universitetslektor, att det inte längre är realistiskt att få en sådan tjänst efter några år som postdoktor. Den ganska nyinrättade anställningen som biträdande universitetslektor tycks emellertid, glädjande nog, avhjälpa en del av den problematiken.

SUS på Instagram @sustudentkar

VICE ORDFÖRANDE

Isabella Hagnellisabella.hagnell@sus.su.se

Karsidor nr 3.indd 34 2016-05-12 15:15:45

Studentkårens nyheter

30 31

På senare tid har SUS blivit utsatt för ett mindre drev på sociala medier, ett drev som enligt kritikerna skulle vara motiverat av att kåren blivit extremister.

Anledningen? Inte för att vi tagit ställning för eller emot någonting. Däremot har vi tillåtit en kårförening att anordna en kurs i muslimsk feminism i en av universitetets lokaler.

Det kan låta absurt, men det är egentligen inte så kon-stigt. I dagens infekterade samhällsklimat har begreppen ”islam” och ”feminism”, oavsett i vilken form de förekom-mer, blivit måltavlor för en aggressiv grupp människor som driver sina hjärtefrågor genom att vara högljudda på sociala medier. Begreppen är så kontroversiella för somliga att de anklagat kåren för att vara en direkt förlängning av al-Qaida.

Huruvida det skulle vara feministiskt att stå sida vid sida med till exempel Usama bin Laden får någon annan tvista om. Vi är en seriös organisation som är intresserad av seriösa diskussioner och kritik som kan beläggas och klarar en kritisk granskning. Det viktiga är detta: Vi tror

på yttrandefrihet, på religionsfrihet och på ett öppet och demokratiskt universitet. Vi kommer inte att granska vissa kårföreningar hårdare och andra mindre baserat på deras val av verksamhet. Universitetet är en del av samhället, och därför kan vi inte stänga ute aktörer baserat på enstaka människors ilska, hur idoga de än må vara när de framför den.

Så länge din förening följer kårens värdegrund, värnar de mänskliga rättigheterna och anordnar aktiviteter dit alla studenter är välkomna har du samma möjligheter som alla andra att bedriva verksamhet. Det spelar ingen roll om du vill anordna ett hinduiskt fik eller om du vill spela bridge med statsvetare. Det är så studentlivet ska vara: inkluderande, pluralistiskt, kryllande av aktiviteter och engagemangsformer. Vi skulle vilja använda ett annat, i vissa kretsar, kontroversiellt ord här: mångfald. Därför kommer vi fortsätta försvara den öppenhet som finns på Stockholms universitet idag, samtidigt som vi såklart välkomnar konstruktiv kritik av vår verksamhet.

© Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 03 eller malin.gard@sus.su.se.

LEDARE

MÅNADENS MEDARBETAREFredrik Charpentier Ljungqvist Doktorandombud, fil.dr. i historia

ORDFÖRANDE

Amanda M Arntsenamanda.m.a@sus.su.se

En mångfald värd att försvara

“Vi tror på yttrandefrihet, på religionsfrihet och på ett öppet och demo-kratiskt universitet.

Fredrik hjälper doktorander med olika problem

MEST GILLAT UNDER VÅREN

Farewell-fika for

international students.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

Vad innebär ditt uppdrag?– Mitt arbete som doktorandombud består först och främst i att ge professionell rådgivning till enskilda doktorander – och vid behov fungera som medlare och/eller ombudsman – vid pro-blem rörande till exempel handledning, mobb-ning, finansiering eller arbetsförhållanden. Därför har jag tystnadsplikt. Jag hjälper även doktorander som har svårigheter med bland annat Försäkringskassan, Migrationsverket, eller A-kassan ifall problemen på något sätt är kopplade till deras doktorerande. Dessutom fungerar jag i min tjänst som kanslifunktion och sekreterare åt Centrala Doktorandrådet (CDR).

Vad har du på gång just nu?– Jag har många olika saker på gång. Som dok-torandombud arbetar jag, som alltid, framförallt med att försöka hitta pragmatiska lösningar på enskilda doktoranders problem. Detta år beva-kar jag särskilt psykosociala arbetsmiljöfrågor. Jag ska också se vad som går att göra för att motverka tendensen till en ökad tidspress på

doktorander. Möjligheten att fortsatt bedriva utbildning på forskarnivå på halvtid tycker jag måste värnas. En fortfarande aktuell fråga att bevaka är de postdoktorala karriärmöjligheterna både inom och utom universitetsvärlden för nydisputerade ur ett jämställdhetsperspektiv.

Vad ser du som den största utmaningen inom universitetsvärlden här och nu?– En av de stora utmaningarna är helt klart det stora beroendet av externa medel. Det bidrar till bristande anställningstrygghet och gör ibland långsiktiga forskningssatsningar svåra. I värsta fall inverkar det negativt på kvaliteten i forskningen och i vissa fall kanske även på undervisningen. Ett annat problem, för den som befinner tidigt i karriären, är att konkur-rensen idag är så hög om de fasta anställningarna som universitetslektor, att det inte längre är realistiskt att få en sådan tjänst efter några år som postdoktor. Den ganska nyinrättade anställningen som biträdande universitetslektor tycks emellertid, glädjande nog, avhjälpa en del av den problematiken.

SUS på Instagram @sustudentkar

VICE ORDFÖRANDE

Isabella Hagnellisabella.hagnell@sus.su.se

Karsidor nr 3.indd 34 2016-05-12 15:15:45

Student Union News

30 31

THE STUDENT UNION SURVEY

1. STUDENT DISCOUNTS ONLINEWith your Campuskort you can get better deals on anything from hotels and electronics to shoes and beauty products. Most of the discounts are valid for both online and in store purchases. You will find all discounts at studentkortet.se

2. CITY BIKES SEASON CARDFrom April until October you can take a ride through the city with City Bikes. As a student union member you can buy a season card for 195 SEK. City Bikes have about 140 bike stations around town and more are added during the season.

3. DISCOUNTED TRAIN TRAVELIf you are traveling by train within Sweden, remember that you can use the student discount when purchasing your ticket. With your Campuskort you can also get access to the reduced fares marked as ”last minute prices at sj.se

4. DISCOUNT ON PUBLIC TRANSPORTTravel with SL in the Stockholm region with student discount all summer. Are you leaving for Gothenburg or Skåne? Then your Campuskort qualifies you to travel with a student discount in these two areas as well.

4 Membership benefits that will last all summer long

TIPS FROM THE STUDENT UNION

Our Events Coordinator Helen Eyice recommends four great deals you

can enjoy this summer

SARAH ALDENSTIG, STUDENT GOVERNANCE OFFICER AT THE STUDENT UNION

– Summer means festivals and while some festivals are insanely expensive there are plenty of free festivals to attend in Stockholm this summer. For example, Make Musik Sthlm, Stockholm Pride, and Stockholms kultur-festival. Festivals are a great way to discover music and meet new people!

CHRISTINA ILLMYER, INTERNATIONAL STUDENTS COORDINATOR AT THE STUDENT UNION

– Take the SL boat “Sjövägen” for beautiful Stockholm water sights. Travel from the city centre to Lidingö via Nacka. Or visit Stockholm above from Mariaberget, Montelius-vägen or Katarinahissen. On rainy days you can visit state run museums, like Naturhistoriska, with free entrance.

RICHARD NORENDAL, PRESIDENT OF THE STUDENT UNION ELECTION COMMITTEE 2016

– I would recommend the summer cinema in Rålambshovparken in August. It’s during the evening. Bring a couple of blankets, good company and enjoy a good film, totally free.

What is your best recommendation to experience the summer in Stockholm, with no costs included?Summer is usually the time a year when many students experience an extra ruff economic situation. Often you get your salary from the summer job about the same time as the autumn term starts, so make sure to plan your summer.

1. 2.

3. 4.

Karsidor nr 3.indd 35 2016-05-12 15:13:10

Posttidning BGaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

Nästa nummer kommer den 15 september.

Tills dess:

Färska student nyheter på gaudeamus.se.

Tack för detta läsår!

PS. Du gillar väl Tidningen Gaudeamus på Facebook och följer

oss på Twitter (@gaudeamus_su) och Instagram (@tidningengaudeamus)?