försvarets materielverk · pdf filetekniska upplysningar: fmv:standard,...

FÖRSVARETS MATERIELVERK

Grupp A21 M04-A

2 1 (25)Fastställd Utgåva Sida

1987-06-25

FSD 0089FÖRSVARSSTANDARD

RITNINGSREGLER – SVETS- OCH LÖDBETECKNINGAR

ORIENTERING

För att beteckna svetsförband på ritning gäller för försvarsmateriel i första hand svensk standard SS 2772, Ritningsregler – Svetsbeteckningar.

För sådana svetsförband där standard SS 2772 inte är tillfyllest, samt för lödförband, gäller de FMV regler som anges i denna standard.

Dessa bygger i princip på de regler som anges i den amerikanska standarden ANSI/AWS A2.4-79, men utgår från grunderna i standard SS 2772.

Närmaste svenska motsvarigheter: Volvo Flygmotor AB (VFA) standard 189600 och SAAB-SCANIA AB standard, STD 1892.

Huvudskillnaderna gentemot standard SS 2772 är:

- angivelser för att beteckna lödförband (dvs hård- och svetslödförband) ingår,

- identifieringsmetod för svets- och lödförband ingår,

- symbol för efterbearbetning av svetsytan ingår,

- avvikelser ifråga om att ange vissa svetsmått finns.

Enligt standard SS 2772 placeras den streckade referenslinjen företrädesvis under den heldragna.

I denna standard har den streckade linjen ritats över den heldragna. Den får dock – liksom i den internationella standarden ISO 2553-1984 (som standard SS 2772 bygger på) – alternativt placeras över eller under den heldragna linjen.

Obs! Endast ett sätt skall användas på en och samma ritning, resp på samhörande ritningar.

För definitioner av svets- och lödtekniska termer, se standard FSD 0194 – resp Svetsteknisk Ordlista del 1, utgiven av Svetskommissionen.

1 TILLÄMPNING

Denna standard är avsedd att tillämpas både för att ange och för att tolka svets- och lödbeteckningar på ritning.

Tekniska upplysningar: FMV:Standard, Materialsektionen, 115 88 STOCKHOLMBeställning: FMV:Förlag, TF/TO-sektionen, 115 88 STOCKHOLM



1987-06-25


2 REFERENSER

I denna standard hänvisas till följande standarder och andra dokument:

FSD 0194, Definitioner av svets- och lödtekniska termer.

FSD 5153, Smältsvetsning samt hård- och svetslödning på flygmateriel.

SS 2772, Ritningsregler – Svetsbeteckningar.

SS 066101, Smältsvetsar i stål – Svetsklasser.

SS-ISO 128, Ritningsregler linjer, vyer, snitt SS-ISO 128, och särskilda markeringar.

SS-ISO 4063, Ritningsregler – Sifferbeteckningar för svets- och lödmetoder.

189600 (VFA), Svetsning och lödning. Definitioner och beteckningar.

STD 1892 (SAAB-SCANIA AB),

Svets- och lödbeteckningar.

ANSI/AWS A2.4-79, Symbols for welding and nondestructive testing.

ISO 2553-1984, Welds – Symbolic representation on on drawings.

Svetsteknisk Ordlista, del 1.



1987-06-25


3 SVETS- OCH LÖDBETECKNINGARNAS UPPBYGGNAD

I fig 1 visas ett exempel på en svetsbeteckning enligt standard SS 2772, avseende en intermittent kälsvets på pilsidan.

Figur 1. Beteckning enligt standard SS 2772



1987-06-25


I fig 2 visas motsvarande beteckning enligt denna standard, med de viktigaste skillnaderna markerade.

Figur 2. Beteckning enligt denna standard – skillnader

4 SYMBOLER, KODER OCH ÖVRIGA ANGIVELSER

4.1 Allmänt

Rekommenderade texthöjder: Min 5 mm.

Rekommenderade linjegrovlekar: Se standard SS-ISO 128.

I de följande delavsnitten visas vissa exempel.

Ytterligare exemplifiering återfinns i avsnitt 5.



1987-06-25


4.2 Hänvisningslinje

Vid fogberedning som endast berör en av arbetsstyckets delar skall hänvisningslinjens peka mot den del som fogbereds (lika som i standard SS 2772).

I förtydligande syfte kan dessutom en markerad "knäck" göras på hänvisningslinjen, se fig 3.

Figur 3. Markering av fogberedning

4.3 Referenslinjer och referensklyka

Den heldragna referenslinjen representerar förbandets pilsida och den streckade linjen dess andra sida (lika som i standard SS 2772).

Den streckade referenslinjen får utelämnas endast vid sådana svets- eller lödförband som inte kan hänföras till speciell sida (som fallet är vid t ex flertalet motståndssvetsar). I övrigt skall den ingå i beteckningen. Jfr 5.1, tabell 4.

Till den heldragna referenslinjen ansluts oftast en referensklyka, se fig 2.

4.4 Grundsymboler

Betr grundsymboler finns vissa tillägg gentemot standard SS 2772. Dessa framgår i huvudsak av tabell 1 (några symboler tillkommer, medan andra kompletterats vad avser innebörden).

Dessutom gäller att för pressvets används samma grundsymbol som för punktsvets (d v s en cirkel).



1987-06-25


Tabell 1. Grundsymboler (tillägg)

Nr enl SS 2772

Önskad svets-/lödtyp Grund-symbolBeteckning Avbildning

- Svets i dubbelflänsad hörnfog (genom-svetsad)

2 Bränn- eller stuksvets

9 Bak- eller stödsvets



1987-06-25


4.5 Speciella symboler

4.5.1 Symbol för genomsvetsning

Denna symbol används ej på svenska ritningar, men har tagits med i denna standard som information för att möjliggöra tolkning av främmande ritning. Symbolen placeras på motstående sida om referenslinjerna sett från grundsymbolen, se fig 4.

Figur 4. Symbol för genomsvetsning

10 Svets i hörn-kälfog

- Påsvets

- Spaltlödning

Nr enl SS 2772

Önskad svets-/lödtyp Grund-symbolBeteckning Avbildning



1987-06-25


4.5.2 Symbol för efterbearbetning av svetsytan

Om efterbearbetning av svetsytan skall ske anges detta med symbolen "F", se fig 5. Om inget dimensionskrav är angivet gäller den tillämpliga svetsspecifikationens krav betr rågens resp rotvulstens höjd.

Efterbearbetning av svetsytan är ej tillåten då symbolen "F" saknas, utom för justering av lokala ojämnheter (t ex vid avslutningar) och i samband med omsvetsning.

Om så erfordras kan ytjämnhetskrav efter bearbetning anges i anslutning till bearbetnings-
symbolen. Om särskilt ytjämnhetskrav ej är angivet gäller ritningens allmänna krav för den bearbetade ytan.
Figur 5. Efterbearbetning av svetsytan

4.5.3 Symbol for sicksacksvets

Sicksacksvets (vanligen kälsvets) markeras genom att grundsymbolerna förskjuts en sträcka = min halva symbolbredden, se fig 6a. Förskjutningen skall ske så att symbolernas inbördes läge avspeglar på vilken sida första delsvetsen skall finnas, jfr 5.2, tabell 5.

Sicksacksvets kan även anges med den Z-liknande symbolen enligt standard SS 2772, se fig 6b nedan.



1987-06-25


Figur 6. Symbol för sicksacksvets

4.6 Måttangivelser

Mått som avser svetsens (eller lödningens) tvärsnitt skrivs till vänster om grundsymbolen (lika som i standard SS 2772).

Sådana mått kan vara:

• Svetsinträngning (då fullständig svetsinträngning krävs anges inget mått)

• Svetshöjd

• z-mått

• Annat mått som avser svetsens/lödningens tvärsnitt (t ex punktsvetsdiameter).

Observera att z-mått inte skall föregås bokstaven z.

Övriga mått som kan erfordras skrivs över/under, resp till höger om grundsymbolen.

Sådana mått kan vara:

• Antal punkt- eller pressvetsar – anges inom parentes över/under grundsymbolen

• Delsvetslängd

• Delningsavstånd.

Tabell 2 visar några olika måttangivelser.



1987-06-25


)

Tabell 2. Måttangivelser

Angivelse Innebörd

Svets i halv V-fog (halv V-svets), ej genomsvetsad

Svetsinträngning min (2+1) mm (varav fogberedningsdjup min 2 mm och rotinträngning min 1 mm)

Svets i dubbelflänsfog, ej genomsvetsad

Svetshöjd min 5 mm

Svets i kälfog (kälsvets)

z-mått min 4 mm

Svets i hörn-kälfog (hörn-kälsvets)

Svetshöjd min 5 mm (min = godstjockleken



1987-06-25


l

jd

Punktsvets (smält-)

Punktdiameter i kontaktytan min 2 mm, antapunkter i följd 3 st, samt delningsavstånd 9 mm

OBS! Måtten skrivs över referenslinjen

Punktsvets (motstånds-)

Kärndiameter min 3 mm, antal punkter i föl5 st, samt delningsavstånd 9 mm

Angivelse Innebörd



1987-06-25


Sömsvets (smält-), intermittent

Svetsens bredd i kontaktytan min 3 mm, delsvetslängd min 10 mm, samt delningsavstånd 15 mm

Sömsvets (motstånds-), fortlöpande

Kärnbredd min 4 mm

Påsvets

Tjocklek min 2 mm

Angivelse Innebörd



1987-06-25


4.7 Kompletterande beteckningar

4.7.1 Identifiering

Svets-/lödförband identifieras med en bokstavsbeteckning i referensklykans triangel.

Varje berörd ritning skall ha sin egen löpande identitetsserie, i första hand bestående av enkla bokstäver, men om dessa inte räcker, kombinationer av bokstav – siffra (A, B, C ... Z, Al, Bl, Cl ... Zl osv), se fig 7. Bokstäverna I, J, M, O, Q, R, W, Å, Ä och Ö skall ej användas.

Figur 7. Identifiering

Obs! Löpande identitetsbeteckningar avser inte svets-/lödföljd.

Vid överföring av ritning från främmande ritning som redan är försedd med svets-/lödidentiteter skall om möjligt ursprungsbeteckningarna bibehållas på den överförda ritningen.

På ritning som endast upptar enstaka förband kan identifiering få uteslutas, om ej annat föreskrivs.

Kombination av bokstav – siffra kan även användas för att identifiera enskilda svetsar i en grupp, eller i rad, se fig 8.

Figur 8. Identifiering av svetsar i en grupp



1987-06-25


4.7.2 Svets- och lödmetod

Svets-/lödmetod kan anges med en kodbeteckning utanför referensklykans triangel.

En kodbeteckning kan antingen bestå av en bokstavskombination (bokstav), eller ett nummer, se fig 9.

Figur 9. Svetsmetodkod

Om samma metod skall användas för samtliga förband, får den anges i allmän not på ritningen, i stället för i varje svets-/lödbeteckning.

De vanligaste kodbeteckningarna och deras betydelse framgår av tabell 3.

Tabell 3. Svets- och lödmetodkoder

Grundkod Svets-/lödmetod

Bokstavskomb (bokst)

Nummer1

Smältsvetsning

MAW (SMAW) 111 Metallbågsvetsning (belagd elektrod)

EBW 76 Elektronstrålesvetsning

GMAW 131/135 Gasmetallbågsvetsning (MIG/MAG)

PAW 15 Plasmasvetsning

GTAW 141 Inertvolframsvetsning (TIG)

LBW 751 Lasersvetsning

GW 3 Gassvetsning

RW 2 Motståndssvetsning

RSW 21 Punktsvetsning

RPW 23 Pressvetsning

RSEW 22 Söm- och sömpunktsvetsning

UW 25 Stuksvetsning

FW 24 Brännsvetsning

Beträffande tilläggskoder, se nedan.



1987-06-25


Förutom grundkoder kan vid behov tilläggskoder enligt följande användas:

Exempel; GTAW-MA innebär manuell inertvolframsvetsning (TIG).

4.7.3 Svets- och lödklass

Svets-/lödklass kan anges med en siffra, eller med en bokstavskombination, utanför referensklykans triangel.

Huruvida siffra eller bokstäver skall användas beror på vad som föreskrivs i tillämplig svets- eller lödspecifikation.

Andra svetsmetoder

IW 74 Induktionssvetsning

FRW 42 Friktionssvetsning

USW 41 Ultraljudsvetsning

DFW 45 Diffusionssvetsning

BW 97 Svetslödning

B 91 Hårdlödning

TB 912 Flamlödning

IB 916 Induktionslödning

RB 918 Motståndslödning

DB 915 Dopplödning (i saltbad)

FB 913 Ugnslödning

1. Enligt standard SS-ISO 4063.

Tilläggskod Betydelse

MA Manuell

SA Delvis mekaniserad (halvautomatisk)

AU Helt mekaniserad (automatisk)

Exempel: Standard FSD 5153 anger siffra för resp klass (1, 2 och 3) och standard SS 066101 anger bokstäver (WA, WB, WC och WD).

Grundkod Svets-/lödmetod

Bokstavskomb (bokst)

Nummer1

Beträffande tilläggskoder, se nedan.



1987-06-25


Då svets-/lödmetodkod finns angiven, anges klassen efter denna med ett tydligt mellanrum mellan de både elementen, se fig 10.

Figur 10. Svets-/lödklassangivelse

Om samma klass skall gälla för samtliga förband, får den anges i allmän not på ritningen, i stället för i varje svets-/lödbeteckning.

4.7.4 Noter

Vid referensklykan kan hänvisning till en not, eller noter, göras – t ex betr tillämplig svets-/lödspecifikation, tillsatsmaterial, etc, se fig 11.

Figur 11. Olika typer av noter

Om samma angivelse skall gälla för samtliga förband, får den göras i form av allmän not på ritningen, utan hänvisning i de enskilda svets-/ lödbeteckningarna.

5 EXEMPEL

5.1 Speciella angivelser

Enligt tabell 4.



1987-06-25


a sidor.

tuksvets.

utföras n pilsida a.

olika längd).

gg- eller tsgodsets de fall ara helt

Tabell 4. Exempel, speciella angivelser

Angivelse Innebörd Förklaring

I-svets på båd

Bränn- eller s

Svetsning får alternativt fråeller andra sid

Kälsvets medbenlängd (sid

Anger, för pluslitssvets, svehöjd i hålet, i detta ej skall vfyllt.



1987-06-25


som utgörs ation av

erforderlig r ält-).

Kan för

ält-).

Svetsförband av en kombinolika svetsar.

Markerar mininträngning föpunktsvets (sm

Anmärkning:tillämpas ävensömsvets (sm




1987-06-25


smältning ) hörn-

runtom, etalj.

ndsvetsar", r utformning olika ekommer i d

rör som tt, eller där assats in).

anhang är r egeln för ådana fall mbolen för har de

Betecknar rotav (som regelkälsvets.

Anger påsvetspå del av en d

Avser s k "bladvs sådana däkonstruktionsen medför attsvetstyper församma förban(t ex svetsar iskurits av sneanslutningar pI dessa sammofta kälsvetsainblandade. Rbeteckning i sär: Använd syden svets somlägre kraven.




1987-06-25


– utförs som

s) mått min 3 d min 8 mm, tånd mellan ma sida 24

ng (MAW).

nds-), ella mått: mm, n 20 mm, samt 0 mm.

svetsning ss: 2.

ets (motstånds-ella mått: n 2,5 mm, lt 50 st, samt samma rad 20

ktsvetsning ss: 2.

5.2 Fullständiga beteckningar

Enligt tabell 5.

Obs! Om svets-/lödbeteckningarna enligt denna standard inte är tillfyllest för att beskriva avsett förband, kan kompletterande uppritning och mättsättning erfordras. Detta skall då ske enligt allmänna ritningsregler.

Tabell 5. Exempel, fullständiga beteckningar

Angivelse Innebörd

Sicksackkälsvetsmontagesvets (installationssvetAktuella mått: z-mm, delsvetslängsamt delningsavsdelsvetsar på sammm.Identifiering: A.Svetsmetod: MetallbågsvetsniSvetsklass: 3.

Sömsvets (motståintermittent AktuKärnbredd min 4delsvetslängd midelningsavstånd 3Identifiering: Bl.Svetsmetod: Söm(RSEW). Svetsla

Sicksackpunktsv) i tre rader AktuKärndiameter miantal punkter totadelningsavständ imm.Identifiering: C. Svetsmetod: Pun(RSW). Svetskla



1987-06-25


= x 7 mm.

ödning (TB).

HårdlödningAktuellt mått: Lodets stighöjd (överlappning) maIdentifiering: D.Lödmetod: FlamlLödklass: 3.

Angivelse Innebörd



1987-06-25

Bilaga 1 till FSD 0089

FÖRSVARSSTANDARD

Bestämmelser betr äldre beteckningssätt, främst använt inom flygmaterielområdet.

Anmärkning: Betr äldre beteckningssätt för övrig materiel, se standard SS 2772.

Bestämmelserna är i första hand avsedda för tolkning av äldre ritning och ersätter motsvarande bestämmelser i Ritningsinstruktion för Flygvapnet.

EJ FÖR NYKONSTRUKTIONER

11 ALLMÄNT

På äldre ritningar till konstruktioner för Flygvapnet används nedanstående beteckningssätt för svets- och lödförband.

12 BETECKNINGSPRINCIP

Svetsförband (i tillämpliga delar även lödförband) betecknas i princip enligt angivelserna i bild 1.

Bild 1. Exempel på svetsbeteckning

Betr materiel för vilken standard FSD 5161 (norm TV 50) gäller kan identifieringsmärkning och svetsmetod ibland utelämnas.

13 IDENTIFIERINGSMÄRKNING

Identifieringsmärkning är en löpande beteckning för identifiering av svets- och lödförband. För svetsförband används beteckningen Sf-A, Sf-B osv och för lödförband Lf-A, Lf-B osv.



1987-06-25


FÖRSVARSSTANDARD

14 SVETSSYMBOLER

14.1 Smältsvetsar

Grundsymboler och tilläggssymboler för smältsvetsar framgår av bild 2.

Bild 2. Symboler för smältsvetsar



1987-06-25


FÖRSVARSSTANDARD

14.2 Motståndssvetsar

Symboler för motståndssvetsar framgår av bild 3. Med angivande av symbolen avses gastät sömsvets eller sömpunktsvets

Bild 3. Symboler för motståndssvetsar

15 SVETSMETODER

15.1 Smältsvetsar

De vanligaste smältsvetsmetoderna betecknas på följande sätt:

15.2 Motståndssvetsar

De vanligaste motståndssvetsmetoderna betecknas med symboler enligt bild 3.

a) Metallbågsvetsning B

b) Elektronstrålesvetsning EB

c) Gassvetsning G

d) Plasmasvetsning P

e) Inertmetallbågsvetsning (MIG) eller övrig gasmetallbågsvetsning (MAG)

M

f) Inertvolframsvetsning (TIG) S



1987-06-25


FÖRSVARSSTANDARD

16 LÄGESMARKERINGAR

Svetsarnas läge betecknas enligt bild 4

Bild 4. Beteckningar för svetslägen

försvarets materielverk · pdf filetekniska upplysningar: fmv:standard,...

Documents