framtidens skogsbruk

framtidens skogsbrukför HÅLLbar tiLLväxt

Göran Persson– skogen är ryggraden i svensk ekonomi

Effektiv produktion– kräver optimal prestanda

Hållbar viltvård– en balans mellan natur och ekonomi

Investera i skogsfastigheter– experten tipsar

Träets möjligheter– nya användningsområden

Rätt skogsvård – för biologisk mångfald

Utbildning möter efterfrågan– kunskapslyft i skogen

FEBRUARI 2013

a n n o n s a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a

Vi kan skogs- och lantbruksfastigheterMed 17 kontor över hela landet och ledande inom Värdering, Analys, Fastighetsutveckling och Markförhandling finns vi alltid nära dig.

2

a n n o n s h e l a d e n n a b i l a g a ä r e n a n n o n s f r å n s m a r t m e d i a a n n o n s

ledare

Maximal produktion. Största möjliga hänsyn till viktiga naturvärden. Sköt-sel för vårt behov av naturupplevelser, eller som gynnar klimatet.

Skogen ska räcka till för alla och för alla behov. Det är inte en helt en-kel ekvation att få ihop, och det finns många högljudda röster i diskussio-nen som ropar att det måste vara på det ena eller andra sättet.

SkogSStyRElSEnS vISIon är ”Skog till nytta för alla”. Det innebär att vi genom att tillämpa den svenska skogspolitiken ska bidra till att det jag räknade upp i början – och mycket mer – blir verklighet. Det innebär också att vår roll är att jämka mellan intressen och försöka se till att det inte blir slagsida åt något håll.

DEBAttEn om SkogEn och skogens betydelse har under 2012 stått i fokus som aldrig förr. Utspelen har duggat tätt, och massmedialt har skogsbruk och skogspolitik hårdgranskats, inte minst i Maciej Zarembas stora arti-kelserie i DN i våras, och under P1:s ”skogsvecka” under hösten.

För mig, som brinner för allt som har med skog att göra, är det både värdefullt och inspirerande när sko-gen diskuteras. Även tuffa synpunkter är välkomna, och det är inte alls säkert att hälsan tiger still.

Under året har hela skogssektorn fått chansen att rannsaka sig själv. För oss på Skogsstyrelsen har det inne-

burit mycket funderingar kring vår roll – hur vi uppfattas och, inte minst, vilken skillnad vi faktiskt gör.

Vi behöver vässa våra verktyg, och under 2013 satsar vi hårt på att bli både skarpare och tydligare.

Vår vision grundar sig i överty-gelsen att skogen är viktig för hela samhället. Det betyder inte att den är det på samma sätt för alla, och på den punkten behövs en större insikt hos alla oss som jobbar med skog.

Allt fler skogsägare väljer till exempel att bo i staden, med längre avstånd till skogen och naturen. Men det är inte alls samma sak som att de inte är intresserade av att vistas i skogen – tvärtom. Skogen betyder mycket också för stadsmänniskorna.

och DERAS perspektiv är bara ett. Den som bor nära skogen kan ha ett annat, liksom den som lever av sko-gen, den som ser den som en natio-

nalekonomisk resurs eller den som är engagerad i den ideella naturvården.

En vIktIg DEl i Skogsstyrelsens arbete de senaste åren har varit den dialog vi för med hela skogssektorn.

Dialogprojektet utgår från den beslutade skogspolitiken, med de jämställda målen produktion och miljö, och från visionen ”skog till nytta för alla”. Syftet med dialogen är att försöka hitta en gemensam bild av vad som behöver göras för att exem-pelvis miljöhänsynen ska bli bättre i skogen.

Det är nämligen min – och vår – övertygelse att vi först när vi når en sådan samsyn på allvar kan åstad-komma påvisbara effekter i skogen.

I DEt SAmmAnhAngEt är det också viktigt att poängtera att det yttersta ansvaret för att miljöhänsynen verk-ligen ökar ligger på näringen. Även där behövs en skärpning av tänkesätt och metoder, och även en tydligare kommunikation av vad som faktiskt redan görs.

Skogen kan vara till nytta för klimat och miljö, för rekreation, den kan bidra med både traditionella och helt nya produkter.

Framtiden är kort sagt ljus, men ska det bli riktigt bra behöver olika intressen visa en tydligare vilja till konstruktiva samtal. Där vill vi som ansvarig myndighet bidra med idéer, inspiration och kunskap.

Skogens tradition och förnyelseFramtiden är ljus för den svenska skogen. Men det är ett hårt arbete att föra samman de olika intressena som sliter och drar i resursen. Hårt – men inte omöjligt om viljan finns.

monika stridsmangeneraldirektör, skogsstyrelsen

läS mER om...

»Debatten om skogen och skogens betydelse har under 2012 stått i fokus som aldrig förr.

10 12

FRAMTIDENS SKOGSBRUKProjektledare: John Wiklund, [email protected]: Daniel Sivertsson, [email protected]ärsutvecklare: Marcus Carloni, [email protected]: Waldemar Ingdahl, Annmarie Palm, Anders Edström Frejman, Sanna Cederström omslagsbild: Bengt Almgrafisk formgivning: Smart Media Publishing AB layout och repro: Ivar BigestansDistribution: Dagens industri, februari 2013 tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, ÖrnsköldsvikSmart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email [email protected] · www.smartmediapublishing.com

DETTA äR SMART MEDIASmart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund-läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar auto-matiskt ut den målgrupp som är i marknad för före-tagets produkter och tjänster.

Följ oss:

I Skogstekniska klustret möts industri och forskning. Tillsammans skapar vi morgondagens skogsmaskiner.

Mer än tusen personer arbetar i klustrets företag, som finns från Malå i norr till Strömsbruk i söder.

Bracke Forest, Cranab, Elforest, Hultdins, Iggesund Forest, Indexator, Komatsu Forest, Olofsfors, Oryx och Vimek.

Samlad kunskap för nya lösningar

www.skogstekniskaklustret.se Maria Hedblom 070-236 54 36 Lena Jonsson 070-306 15 40

KONTAKT

04 Förändringar, utmaningar och effektivisering

06 Skogsvård – med fokus på hänsyn

08 Skogen full av energi

10 Öka produktiviteten med optimerade skördare

12 Profilintervju – Göran Persson

14 Skogsfastigheter – en framtidsinvestering

16 Ett material med stor potential

18 Nya tider – nya kompetenskrav

20 Viltvård – ett ämne som engagerar

22 Krönika

Tycker du att det är viktigt att det fi nns lokala och seriösa skogsentreprenörer med lokal arbetskraft och hög kvalitet?

Svarar du JA på denna fråga är det hög tid att du försäkrar dig om att din virkesköpare har samma åsikt!

SMF Skogsentreprenörerna är branschorganisationen som utvecklar och kvalitetssäkrar entreprenörerna i det svenska skogsbruket.

Läs mer om vår verksamhet på www.skogsentreprenad.nu

ÄR DU SKOGSÄGARE?

aktuellt SkOGSBRuk


4

Skogen har alltid spelat en avgörande roll för Sveriges välstånd. I mitten av 1900-talet var det inte säkert att det skulle fortsätta. Skogsbruket hade under årtionden inte tänkt på åter-växten. Skogen sågs som en oändlig resurs och bara de största och mest värdefulla träden avverkades. Träden som växte mellan de fällda gallrades inte bort, även om de inte kunde säkra skogens återväxt, samtidigt som de tog upp mark. Det ledde till en utgles-ning som skadade skogarna: ”den gröna lögnen”.

Läget var allvarligt, då även mycket urskog förlorats. Det gällde att åter-ställa skogen och dåvarande Domän-verket inledde ett räddningsprogram tillsammans med de stora skogsbola-gen. Skogen odlades systematiskt och efter 1950 kom skogsbruket att om-gärdas av starka lagar och regleringar.

Trakthyggesbruket etablerades med slutavverkning, plantering av gran eller tall, röjning, gallring och slutavverkning igen. Metoden visade sig vara framgångsrik. De nu 28,2 mil-joner hektaren skog utgör hälften av landarealen. Virkesförrådet är i dag 65 procent högre än på 1920-talet även om avverkningstakten är högre.

Sverige har 0,7 procent av världens skogsareal, men står ändå för fem procent av den globala marknaden av skogsprodukter och är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Till Europa går 70 procent av massa- och pappers-exporten och 60 procent av den sågade trävaruexporten. Skogsbruket, trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin sysselsatte 95 100 personer under 2011.

SkogSvåRDEn BEtyDElSEFUll

I skogen finner många rekreation och frid och känner sig därför personligt engagerade i dess välfärd. Genom allemansrätten blev skogen en del av folkhemmet. Allmänheten känner sig ofta illa till mods av att se kalhyggen och tänker inte på att all skog i Sverige är påverkad av odling och skogsvård.

Det är därför skogen är så enhetlig – 83 procent av skogsmarken är barr-träd, 12 procent är blandskog och fem procent ren lövskog. Virket som fälls är 44 procent gran och 40 procent tall, lövträd utgör bara 16 procent. Blandskog är mindre känslig, särskilt för angrepp från granbarksborren.

De flesta inom skogsbruket ser kalhygget som den mest rationella och lönsamma metoden. Metoden har passat väl in med hur efterfrågan på marknaden ser ut, där stora volymer och låga priser är viktigt. Metoden och rationaliseringen tog svenskt skogsbruk ut ur ett allvarligt läge och ledde till stora framgångar.

mIljöhänSynEn hAR vunnit mark. I skogsvårdslagen från 1993 jämställdes miljömålet med målet att producera

trä. Det blev viktigt att bevara en bio-logisk mångfald i skogen. Omkring 20 procent av skogsarealen är avsatt för att upprätthålla artrikedomen bland växter och djur.

InDUStRIn PåvERkAR SkogEn

Sverige är ett land med många en-skilda skogsägare. Cirka 350 000 ägare delar på runt hälften av skogsmarken. Staten och skogsbolagen delar på resten i stort sett, och stiftelser och institutioner har relativt små egendo-mar. Runt 30 procent av skogsägarna är över 65 år. Skog byter ägare främst genom arv, och många enskilda skogs-ägare ärver sin skog först i 50-års åldern.

Massa- och pappersindustrin har därför påverkat skogsbruket, vissa menar på kvalitetens bekostnad.

– Vad som är rätt är en mycket viktig strategisk fråga för nationen. Att framställa billiga volymer görs bättre på andra håll i världen. Den kvalitet vi kan framställa om vi gör rätt är det få som kan, anser Åke Wikström, IVA:s avdelning för Skogsnäringens teknik.

Skogsindustrin är en viktig basnäring men har länge förlorat i ekonomisk betydelse, jämfört med andra branscher. Konkurrensen med andra skogsproducerande länder som Brasilien och Ryssland ökar, kvalitet har kommer mer i skymundan genom att marknaderna söker låga priser i många segment. Det är skillnad mellan att leverera virke och att sälja en förädlad produkt. Andra sorters material konkurrerar hårdare med trä på formstabilitet och beständighet.

Husvirke är ett sätt att få mer betalt, men trähustillverkarna är

Ett effektivare skogsbruk – sysselsätt ning och utmaningarSverige som skogsnation står inför många alternativ i spåren av förändringar och hårdare konkurrens. Det kan ge ett än mer uthålligt skogsbruk. tExt WALDEMAR INGDAHL

»Den kvalitet vi kan framställa om vi gör rätt är det få som kan. Åke Wikström

Sveriges största mäklare av skogsfastigheter

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbe-tare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet.

www.lrfkonsult.se

FASTIGHETSFÖRMEDLING

sverige är ett land med många enskilda skogsägare. Cirka 350 000 ägare delar på runt hälften av skogsmarken, staten och skogsbolagen delar på i stort sett resten.

SkOGSBRuk aktuellt

5


Ett effektivare skogsbruk – sysselsätt ning och utmaningardåliga på att ställa krav på virket. När lågt pris är det viktigaste så får man det man betalar för. Tillverkningsme-toder och material måste anpassas till en modern industri med automation och optimerade tillverkningsmetoder. Röntgen och laserscanning av virket kan ge mer objektiva bedömningar av kvaliteten och ett slutkundsfokus. Högre krav höjer förstås priset på virket med sparar kostnader och ger nöjdare kunder.

– Kostnaden för avverkning har gått ned, men priset på massa och vir-ke har också gått ned. Botten är nådd. Mikael Karlsson, vd för Silvaskog AB, kritiserar att branschen haft en stor tilltro till att hantera volymproduktion med krympande marginaler, vilket gjort den mycket kostnadskänslig

kARlSSon FöRoRDAR i stället en hyg-gesfri modell för skogsbruk: Lübeck-modellen. Avsikten är att skogen ska ha en så naturlig sammansättning som möjligt för platsen, för mer variation, lägre kostnader och högre kvalitet på virket.

Det påminner om den av Skogssty-relsen, forskare och skogsbruk så länge hett omtvistade naturkulturmetoden och tiden före hyggena. Kritiken är att idéerna inte har prövats vetenskap-ligt. Vinsterna kanske blir högre för enskilda ägare men det hotar tillväxten för alla.

– Kostnadsjakt, driftsäkerhet och skonsamhet mot miljön efterfrågas, svarar Bengt Ek, vd i Föreningen Sko-gen, på vilka egenskaper marknaden söker hos skogsmaskiner.

SkonSAmmA mASkInER

Maskinerna får fler hjul för att minska trycket så att marken inte slits upp, det finns modeller med uppemot tio hjul. Under vintertid är bärigheten dålig men förbättrade och billigare band för maskinerna att rulla på kommer nu ut på marknaden.

Säkerheten förbättras. Skogen är fortfarande en av de mest olycksdrab-bade arbetsplatserna, men skadorna beror nu mer på stillasittande och felaktig ergonomi.

Informationstekniken har kommit in i skogsmaskinen. Det finns skogs-maskiner som använder fjärrstyrda robotar som kan köra mellan små träd som sitter tätt utan att skada känsliga plantor. Styrsystem och övervakning förbättras. Systemet kan lära in enkla rörelser så att föraren inte behöver dra i spakarna för att styra. Robotskogs-maskiner på två ben har konstruerats för att pröva ut nya sätt att ta sig fram skonsammare under avverkningen.

Drivare är en maskin som både kan kapa, kvista och förbereda timret samt transportera det. Det kan minska arbetstiden, skador på stockarna och man behöver bara en maskin i stället för två. Problemet har varit att få ihop ett starkt aggregat med en bra grip för lastning. En lösning kan vara att växla mellan skördare och transport på samma fordon.

Skog Som PlAntERAS i dag kommer att avverkas om 50 till 100 år – vilken efterfrågan kommer den att möta? Kommer tillgången till en förnybar råvara som trä att påverkas av en energibrist? Vad ger bästa värde på investeringarna? Skog är mer än träd, och är det något som skogsnäringen måste vara så är det förutseende.

Skogens övervakareSett från ovan är skogen är full av information, och svenskt skogsbruk är en av de största användarna av satellitdata i Europa. Exempelvis kunde satelliterna effektivt kartlägga skadorna efter stormen Gudrun år 2005.

Nu finns ett smidigt alterna-tiv: unmanned Aerial Vehicle, uAV, även kallad drönare. En drönare liknar ett modellflyg-plan, fast drönaren kan flyga utanför operatörens synfält och till viss agera självständigt på den information den får från sina sensorer. De minsta model-lerna väger runt hundra gram och de största liknar vanliga flygplan. Drönarna används av militären och kommer allt snabbare till civilt bruk, så även i skogsbruket då Transport-styrelsen ger fler tillstånd för användning i luftrummet.

Drönare används för flygfoton som korrigerats för sidoförskjutningar, ortofoton, vilka används i skogsbrukspla-nen. Mjukvaran på en drönare kan rita upp 3D-modeller av hur skogen ser ut. Drönarna kan vakta mot bränder, insekts-angrepp, beräkna hur stora yta som skogen täcker, vilka trädarter som finns, ålder på beståndet, hålla ordning på den avverkning som görs, hålla ord-ning på mängden vilt och vilka skador som orsakas.

MER KRAFTMER

SÄKERHET

För proffs, av proffs.

Att jobba säkert handlar om två saker: rejäla maskiner och rätt skyddskläder. Som en STIHL MS 261 och vårt skyddspaket. En stark, lättarbetad och effektiv proffssåg som du kan lita på i alla lägen tillsammans med pålitlig och bekväm skyddsutrustning som tål tuffa tag. Just nu får du dessutom två kedjor och ett extra svärd på köpet. För säkerhets skull.

STIHL och VIKING säljs bara hos rådgivande Servande Fackhandlare.För mer information om våra produkter och din närmsta specialist, besök:www.stihl.se eller ring 020 - 555 666Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

JUST NU! Skyddspaket med vedhuggarhjälm, Basic skyddsbyxa och Classic stövlar för endast 1.995:- inkl. moms. Ord. 2.700:-

* Gäller vid köp av MS 261, 261 C-Q, 261 VW, MS 181 C-BE & MS 251. Alla priser är inkl. moms och erbjudandet gäller t.o.m 130331.

PRIS FRÅN:

7.390:-

MOTORSÅG MS 261 SVÄRD & KEDJEPAKET*

PÅ KÖPET! VÄRDE CA. 800:-

Cylindervolym: 50,2 cm3 Effekt: 2,8 kW/3,8 hk Vikt: 5,2 kg

smart faktaSverige har 0,7 procent av värl-dens skogsareal, men står ändå för fem procent av den globala marknaden av skogsprodukter och är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror.sverige är ett land med många enskilda skogsägare. Cirka 350 000 ägare delar på runt hälften av skogsmarken, staten och skogsbolagen delar på i

stort sett resten.

»Kostnadsjakt, driftsäkerhet och skonsamhet mot miljön efterfrågas.Bengt Ek

överbliCk SkOGSVÅRD


6

Kraven på datorer ute i fält är självklart mycket större än vad de flesta bär-bara datorer i handeln klarar av. De ska tåla slag, väta, kyla och ha en skärm som går att läsa både i strålande solsken och i regn. Dessu-tom, med tanke på hur långt det kan vara till ett eluttag, ha ett batteri som räcker extremt länge. Panasonic Toughbook-datorer används i de flesta branscher med höga krav, inte minst inom skogsindustrin.

CF-19 är en av de mest tåliga Tough-book-datorerna på marknaden och är också en av de mest populära. Särskilt utvecklad för fältarbete kla-rar den fantastiska 60 graders värme ned till 20 minusgrader och är dessu-tom vattentät. Skärmen, en XGA Ac-tive Matrix display, har en upplösning på 1,000 candela vilket innebär att det trots direkt solsken går att läsa perfekt oavsett vinkel. Och den kan

Populär är också den lätta datorplat-tan CF-H2 som bara väger 1,58 kg. Även den används flitigt i fält tack vare ett extremt tåligt skal och med en skärm som går att läsa i riktigt starkt sol. CF-H2 har dessutom dub-bla batterier som räcker 7 timmar vardera och som kan avlösa varan-dra i drift.

Panasonic Toughbook - det perfekta verktyget inom skogsindustrinenkelt omvandlas från en bärbar dator till en surfplatta, praktiskt när man ska mäta virke och enkelt kan lägga in informationen med fingret eller penna istället för tangentbord.

Batteritiden är 9 timmar och hela da-torn täcks av ett skal av magnesium som skyddar mot slag och vibration-er och gör att damm och sågspån inte kryper in och skadar känsliga komponenter. GSM-uppkoppling och säker överföring av information gör att datorerna enkelt kopplas upp mot det företagsnätet medan datorerna också har ett rejält tilltaget minne på 80GB på hårddisken.

Nyligen har helt nya Toughpad-plattor lanserats, baserade på Windows 8 och Android. Se hemsidan för mer information: www.toughbook.eu.

a n n o n s

De senaste hundra åren kan man tydligt se att vi brukar större enheter på samma sätt och att vi i större utsträckning föryngrar skogen genom plantering, och med samma trädslag. Resultatet är stora områden med jämnåriga och homogena skogar.

– Det är mer rationellt och lön-samt helt enkelt. När man exempelvis tar ut ett maskinlag vill man inte åt-gärda en liten yta, utan i stället passa på att arbeta över ett större område, berättar Fredrik Widemo, vilt- och naturvårdsstrateg på Jägareförbundet, samt forskare och docent i zooekologi vid Uppsala universitet.

I moDERn skogsskötsel ingår bland annat att man bryter stubbar, mark-bereder, gödslar och dikar skogen. I stället för att låta skogen självför-yngras naturligt sätter man förädlade plantor, ibland av arter som inte finns naturligt i Sverige. Allt för att skogen ska växa bättre.

– Vi har aldrig tidigare haft så mycket skog i Sverige och vi går mot ett allt intensivare brukande av skogs-marken. En tydlig förändring är att vi får allt kortare omloppstider. Det innebär att man inte låter skogen bli så gammal innan man avverkar den och att man snabbt sätter nya plantor, säger Fredrik Widemo.

Följden av effektiviseringen blir en tätare och mörkare skog, vilket ger fler kubikmeter virke.

– Högre produktion ger större avkastning vilket är viktigt för markägare och svensk ekonomi. Men ju mer lika man brukar större delar av landskapet desto färre typer av livsmiljöer finns det för växter och djur. Därmed minskar möjligheterna att hysa biologisk mångfald.

50 PRocEnt Av all skog i Sverige är privatägd, 25 procent ägs av skogs-bolagen och 25 procent ägs av staten, kyrkan och andra aktörer.

– De privata markägarna har ofta även andra intressen jämte skogs-bruk med sitt markinnehav. Man kan exempelvis vara jaktintresserad och vilja gynna viltet, eller så vill man skapa en attraktiv landskapsbild nära sitt eget boende.

Fredrik konstaterar att det mul-tifunktionella brukandet av skogen gynnar den biologiska mångfalden. Att privata markägare brukar sin

mark på ett lite annorlunda sätt jämfört med de storskaligt produk-tionsinriktade skogsbolagen ger en positiv effekt, eftersom variationen i brukandet och livsmiljöerna ökar.

En AnnAn FRågA som ständigt diskuteras är klövviltstammarnas storlek, och då framför allt hur älgarna betar på unga tallar. I och med att skogarna blir tätare och mörkare, att omloppstiderna minskar och att man markbereder hårt så finns det nästan inget foder inne i skogen. Därmed tvingas exempelvis älgarna söka sin föda i den uppväxande skogen.

– Det är just där som man inte vill ha älgarna eftersom de då skadar det som ska bli nästa trädgeneration. Vi viltvårdsexperter rekommenderar att man ser till att ha mer foder spritt i landskapet. Generellt är det bra att spara mer lövträd och buskar samt att gynna bärris. Vid röjning av ungskog bör man kapa björk och tall i bröst-höjd i stället för vid marken. På så sätt

fortsätter stammarna att producera foder.

Det finns undersökningar som visar att man genom denna anpass-ning kan minska skadorna på de nya plantorna till en tredjedel. Slutligen bör man självföryngra om möjligt, eftersom sådana plantor är mindre smakliga för viltet.

SEDAn 2012 gäller en ny älgförvalt-ning i Sverige. Tidigare har det varit Länsstyrelsen som reglerat hur många älgar som ska skjutas varje år. Nu-mera sköts älgförvaltningen i stället på en regional och lokal nivå. I sam-verkan och dialog med olika aktörer sätter man ett mål och hittar man en balans mellan olika intressen.

– Älgförvaltningen ska vara eko-systembaserad vilket innebär att man tar hänsyn till mängden foder, älgar och betesskador – där både fodret och viltet måste förvaltas aktivt. Älgar och tallar är två resurser som begrän-sar varandra. Även om alla självfallet inte är överens om var balanspunkten ska ligga, så är vi överens om behovet av att finna en avvägning som kan fungera som en rimlig kompromiss för alla aktörer, avslutar Fredrik Widemo.

Det råder ingen tvekan om att skogen är en viktig resurs för Sverige och liksom i så många andra näringar strävar man efter så effektiva metoder för skötsel och produktion som möjligt. tExt ANNMARIE PALM

Rätt skötsel ger bättre lönsamhet och mer biologisk mångfald

Den svenska modellenI syfte att motverka negativa effekter av skogsbruk så finns det i dag riktlinjer för hur produktion och miljöhänsyn ska väga jämnt. Enligt den svenska modellen ska man inom allt skogsbruk ta miljöhänsyn på delar av arealen.

– Alla markägare tvingas av-stå en viss potentiell avkastning inom skogsbruket i syfte att gynna den biologiska mångfal-den, berättar vilt- och natur-vårdsstrategen Fredrik Widemo.

Man bevarar naturvärden genom att bruka delar av land-skapet mindre intensivt och på ett mer naturvårdsinriktat sätt.

– Det ger större variation i livsmiljöerna och gynnar där-med den biologiska mångfalden. Samtidigt skapas bra livsmiljöer för viltet och ett mer attraktivt landskap för friluftsliv. Anser man att ett område är tillräck-ligt skyddsvärt så kan också samhället gå in och lösa ut skog från markägaren.

En annan aktuell fråga som diskuteras är hur man ska minska körskadorna i skogen vid avverkning. Numera finns det en frivillig ”körskadepolicy” som handlar om att man ska köra på rätt ställen, på rätt sätt och i vissa fall lägga ut mattor, broar med mera. I nytänkandet kring detta ingår att man tar fram nya planeringsverktyg och övergår till maskiner som är mer skonsamma mot miljön.

»Älgförvaltningen ska vara ekosystembaserad vilket innebär att man tar hänsyn till mängden foder, älgar och betes skador. Fredrik Widemo

smart faktagod skogsskötsel enligt fredrik Widemo:

• God föryngring med många stammar

• Röj och gallra i rätt tid

• Slå vakt om fodret

• Balans mellan foder och vilt

• Bind ihop värdekärnor genom miljöhänsyn

framtidensskogsbruk_124x176mm.pdf 1 2013-01-17 15:01:10

Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors, rtimber.se0380-56 62 30, [email protected]

Framtidens skogsbruk börjar här

Skogbruk är en lång process som kräver engagemang under lång tid. Rörvik är med hela tiden som en aktiv partner i skogsbruket. Från markberedning och plante-ring till slutavverkning. Vi förädlar råvaran vid sju såg-verk i södra Sverige. För export och inkomster till såväl landet som skogsägarna.

Hansi Engström 0670-10 666 www.timbear.se

TIMBEAR LIGHTLOGG– den lätta kombiskördaren/skotaren som lämnar

marken nästan lika oberörd som den var när du kom dit.

fokus BIOBRÄNSLE


8

EU:s klimatmål innebär att till år 2020 ska koldioxidutsläppen minska med 20 procent från 1990 års nivå. 20 procent av energin ska komma från förnybara energikällor och den totala energianvändningen ska minska med 20 procent.

Det ambitiösa målet är att Sverige måste producera ytterligare 25 tera-wattimmar av förnybar energi för att nå sin del. Det är svårt att öka vatten-kraften och kraftvärmen så mycket mer. Då kommer vindkraften att spela en viktig roll med en utbyggnad på tio till tolv terawattimmar till 2020 att jämföra med att vindkraften gav 6,1 terawattimmar el år 2011.

vInDkRAFt I Skog har den stora fördelen att det finns få grannar som kan störas av ljud, skuggor och synintryck från den som i ett öppet landskap. Det är stora skillnader på medelhöjden i den svenska skogen efter ålder och klimat, och det saknas bra statistik. Vindkraftverket måste ha vind, rotorn komma över trädtop-parna. Därför måste tornen i regel byggas högre än annars, vilket kostar mer.

En BRA AFFäR

För skogsägare kan vindkraft vara en bra affär. Ersättningsnivån ligger normalt på fyra procent av de totala intäkterna från elförsäljningen. I skogen saknas det vägar att frakta byggmaterial på, men den kostnaden kan vara en fördel för ägaren. Då går det att få en väg byggd till sig,

använda för avverkning och få den underhållen. Energimyndigheten har uppmärksammat att kostnaderna från vägbyggena kan bli hög och undersöker därför möjligheten att använda luftballonger och luftskepp för transporter i skogen.

Vindkraftsparkerna tar upp en liten yta, den relativt låga effekten hos kraftverket kompenseras genom att det byggs desto fler och över hela Sverige. Det har varit kontroverser kring energislaget med hur gran-narna uppfattar det. Skogsägaren har ändå alltid ansvaret att ta ställning till långsiktiga beslut och dess effekter på omgivningen. När ett bestånd av-verkas så kommer det att dröja några årtionden innan det växer upp ett nytt för avverkning. Under tiden ger vindkraften kontinuerliga inkomster. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka grannarna och det har förekommit kontroverser till energislaget.

EFFEktERnA På viltet har debat-terats och det stämmer att vind-kraftverken kan orsaka skador på fågellivet med rotorbladen. Det gäller

främst om det avverkats stora och täta arealer för att ställa upp många torn. Enstaka snurror i skogen kan inte skada djurlivet så mycket. Hur mycket det går att påverka miljöcer-tifierad skog med vindkraftsutbygg-nad har varit hett diskuterat sedan certifieringsorganisationen FSC bara i undantagsfall godkänner förändrad markanvändning från skogsbruk till något annat.

SmARtA Elnät

Vindkraftsparker byggs främst i nor-ra Sverige men elen måste föras till konsumenterna i söder, vilket kräver mer kapacitet i elnäten. Smarta elnät, som mäter och kontrollerar produk-tion och förbrukning samt lagrar energi, ökar möjligheten för produk-tion nära förbrukaren, vilket minskar och utjämnar nätbelastningen.

− Smarta elnät och smarta elmä-tare kommer att få stor betydelse för mindre elproducenter. Genom nya regler för nettodebitering väntas de få kvitta sin elförbrukning mot den egna produktionen, säger Lars Alfrost vid Energimyndighetens

vindenhet. En statlig utredning om reglerna är klar till juni 2013.

Biobränsle är en av de äldsta en-ergikällorna. I dag används det som blir över från träden vid skogsav-verkningen som bark, kvistar, toppar och grenar. Det eldas i värmeverk och kraftvärmeverk. Sverige är ett av de länder i världen som använder mest biobränslen, en femtedel av hela elförsörjningen är tack vare skogen. Massaindustrin är självförsörjande genom att ta tillvara allt från avverk-ningarna och sågverken tillverkar pellets tillverkas av sågspån, bark och övrigt spill.

Det är svårt att uppskatta hur mycket biobränsle den svenska skogen kan stå för. Bedömningar lägger potentialen någonstans mellan 61 till 132 terawattimmar till år 2020. Då kan även skräpskogen användas, och biobränsle ger bättre priser och avkastning för skogsägaren.

FoRSknIng På växtFöRäDlIng

Bioraffinaderier utvinner kemikalier, material och energi från en biolo-gisk råvara. Exempel är alkoholer

som metanol (träsprit), etanol och organiska syror som mjölksyra och propionsyra.

Vetenskapen har dock gått längre för att kunna utvinna mer energi ur biobränslen:

− Vi forskar på växtförädling rik-tad på generna snarare än traditionell förädling som riktar in sig på växten, säger Ove Nilsson, professor vid Umeå Planet Science Center, en av Europas bästa miljöer för växtforsk-ning.

Han forskar på hur växter anpas-sar sina livscykler och sin tillväxt efter hur långa dagarna är och efter årstidernas temperatur. Det är viktigt för att veta hur snabbväxande egenskaper kan tas fram till andra trädarter. Bioenergins begränsning är mängden som finns tillgänglig. Träd är ofta långlivade och växer därför långsamt. Går det att odla biobränsle snabbare kan man få ut mer energi genom större volymer.

En PRocESS FöR att framställa biobränsle som kallas torrifiering har väckt stort intresse i USA. Den påminner om skogens gamla kolmilor. Veden kokas i en syrefri miljö i mellan 200 till 320 grader Celsius. Kvar blir ett kolpulver som har kvar 90 procent av energin hos torkat trä men med bara 70 procent av vikten. Metoden kommer från sättet som kaffebönor torkas och rostas, och till skillnad från pellets tar torrifierat trä inte upp fukt ur luften. Transportkostnaderna för det här ”superkolet” kan minskas och med sitt stora skogsbestånd finns det en bra potential för energiutvinning ur svensk skog.

Behovet av biobränsle till Europa för EU:s 2020-mål kommer att inne-bära att Sverige blir en nettoexportör av biobränsle, och samtidigt ökar importen av bioråvaror till Europa.

sverige är ett av de länder i världen som använder mest biobränslen, där en femtedel av hela elförsörjningen är tack vare skogen.

En bit mark för vindkraft eller att ta vara på spillet efter avverkningen visar att det kortsiktiga kan lösa långsiktiga energifrågor.tExt WALDEMAR INGDAHL

hållbart i skogen på kort och lång sikt

»Genom nya regler för nettodebitering väntas de få kvitta sin elförbrukning mot den egna produktionen.Lars Alfrost

»Vi forskar på växtförädling riktad på generna snarare än traditionell förädling som riktar in sig på växten.ove nilsson

Fo

to: J

ulio

Go

nza

les

Svenska kvalitetsmaskiner för ett hållbart skogsbruk

Alstor – din oslagbara vän i skogen

www.alstor.se

Rädda

skogen

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | [email protected]

clo

co.s

e

Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad.

Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur?

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se

Stubbehandla vid slutavverkning!

Stoppa rotrötan!

Tikka pakeTeT innehåller:• Tikka T3 LiTe STainLeSS i kaLiber .308• burriS FourX 3-12X56 med beLyST rikTmedeL 4• burriS FÄSTen• aSe uTra SL5 LjuddÄmpare i kaLiber .30. obS, LicenSpLikTig• VapenFodraL, rem ocH VÄrmeSkydd TiLL LjuddÄmparen för mer information:

sako.se/tikkaxadi

Tikka med extra allt19 990:-

För mer information: www.sako.se/85di

Praktisk och estetisk balans. Flutad pipa i stainless steel, syntetstock i soft touchmaterial med extra

markerade greppytor för säker hantering oavsett väder. Gjord för dem som inte tvekar att gå långt.

En riktigt vacker jaktkamrat. Speciellt utvald valnöt med detaljer i rosenträ.

Högglanspolerad pipa, slustycke och låda och fast magasin med ledad magasinsbotten.

Sako 85 Finnlight

Sako 85 Deluxe

Smak kan man diskutera. Precision är vårt krav.

Samtliga Sako- och Tikkavapen precisionstestas med Sakoammunition som en del av kvalitetskontrollen. Tikka med tre skott, Sako med fem skott. Minimikravet är en gruppering inom 1 MOA på 100 meter, 2,908 cm mätt centrum till centrum på kulhålet. Vårt fokus är precision, vilket är ditt?

Skövde satsarpå en klimat-smart framtid

” I vår region fi nns ett gedigetkunnande vad gäller trähus-byggande och vår ambition äratt Skövde kommun ska bidra till att öka intresset för byggandei trä och våga gå före.”

Läs mer påwww.skovde.se/trastad

aktuellt SkÖRDARE


10

Stor potential i att optimera skördareen modern skördare är helt datoriserad och styrs med två joy-sticks. det vill säga ungefär som ett tv-spel.

Modernt skogsbruk karaktäriseras av en hög automatiseringsgrad och slimmade organisationer. Detta gäller inte minst de stora skogsbolagen som äger stora arealer egen skog.

Hela kedjan från inventering av be-stånd, planering av avverkning, genomför-ande av avverkning och all logistik i form av upphämning och transport av skördad skog är rakt igenom datoriserad. Syftet är naturligtvis att avverka den för slutpro-dukten passande skogen, i rätt tidpunkt och på rätt sätt. Längs hela produktions-kedjan försöker man hålla koll på den totala mängden råvara och var den för tillfället befinner sig.

Inom skogsbruket strävar man ständigt efter att öka produk-tiviteten och minska svinnet i varje led. Ett område med stor potential är att optimera funktionen i skördarhuvudena och minska kapsprickor.tExt ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Ett viktigt led i kedjan är de så kallade skördarna som fäller, kvistar och kapar träd i ett svep.

– En modern skördare mäter stockens minskande diameter cirka var tionde centimeter när den passerar genom skör-darhuvudet. Med ledning av detta räknar fordonsdatorn ut den totala volymen virke i varje träd och kan med cirka 95 procents noggrannhet summera volymen virke som skördats, säger Petrus Jönsson på Skogforsk i Uppsala.

Ett kritiskt skede är när skördaren ska kapa stocken. Så kallade kapsprickor vid snitten kan minska den slutliga längden virke man kan få ut av ett fällt träd.

– Kapsprickor är svåra att se. Man kan i många fall upptäcka dessa först när färdigt virke ligger på tork hos sågverket.

DEt EnDA SäkRA sättet att minimera problemet är att ”ta höjd” genom att göra stockarna något längre än vad slutkunden beställt. Dåliga delar som upptäcks i den färdiga produkten kan därmed kapas bort på slutet.

– Nackdelarna är att man minskar utbytet från skogen, man transporterar

onödig vikt på vägarna och sågverket får inte exakt det som beställts, säger han.

Att kAPA StockEn liggande på marken minskar produktiviteten. En lösning från leverantörssidan – för att minimera sprickor – har varit att låta kranen per automatik sänkas mot marken i samma ögonblick och med samma hastighet som den kapade stocken faller. Men förare kan uppleva detta som obehagligt.

Men det finns andra försök till lös-ningar. Ett exempel är uppstickaren JPS Teknik som vidareutvecklat ”motorsågen” i skördarhuvuden. Deras produkt har börjat användas i skördarhuvuden från ledande tillverkare av skördare.

Företaget ligger i Färila i Hälsingland och regionen är något av ett Mecka för skogsbolag, men kanske främst för till-verkare av produkter inom hydraulik och underleverantörer till skogsmaskiner.

Krantillverkaren Hiab, hydraulmotor-tillverkaren Sunfab och Iggesund Forest bara är tre exempel. Den senare tillver-kar bland annat svärd till kedjeförsedda sågblad.

– I jakten på allt högre produktivi-

tet har man tidigare ökat varvtalet på motorn i kapen. Vi använder en starkare motor med lägre varvtal som i slutändan ger samma höga kedjehastighet. Detta i kombination med ett kraftigare sågsvärd som ger minskade underhållbehov, en högre hållbarhet och tillförlitlighet på hela kapprocessen, berättar Peter Sörell, vd, JPS Teknik.

Den feedback han fått från kunder har varit att produktiviteten ökat och att kapsprickor minskat. Färre kedjeavhopp tack vare automatisk kedjespänning bidrar till en bättre driftsekonomi.

– Inte minst miljöaspekten är viktig. Förutom lägre ljudnivå och värmeutveck-ling har vi lyckats minska bränsleförbruk-ningen markant tack vare högre vridmo-ment och ett lägre varvtal, avslutar han.

www.brackeforest.com • 0693 - 105 75

Idén är att effektivisera din skogsplantering. Även en sjumilaskog börjar med ett litet frö - eller en planta - och även om ett frö eller en planta kan tyckas obetydligt till storleken är det av största vikt hur de behandlas.

När vi pratar maskinell plantering och Bracke P11 så är den varsammare och mer omsorgsfull än manuell plante-ring. Bracke P11 är en precisionsprodukt utvecklad för att göra föryngringsarbetet - markberedning och plantering - så effektivt och ekonomiskt som möjligt. Ett aggregat som höglägger och planterar med hög kapacitet. Med en finger-toppskänsla som bara en maskin kan ha.

Men det är också kännetecknet för Bracke Forests produkter, att de överraskar våra kunder med både sin ka-pacitet och tekniska flexibilitet. Varje dag, världen över.

Låt oss plantera en idé

smart faktaEn skördare kan i ett moment fälla, kvista och kapa hela träd. Skotare är en annan skogsmaskin som används för transporter av färdiga stockar till timmerbilarnas upphämtningsplatser.

»Kapsprickor är svåra att upptäcka. De upptäcks i många fall bara i den färdiga produkten.Petrus Jönsson

Överlåt vibrationerna till ossÄr du en av dem som utsätts för ständiga vibrationer i ditt arbete? Eller är det din roll att köpa in handskydd åt dina

medarbetare? Ta i så fall en titt på hur helt ny teknologi kan se ut. Våra nya vibrationsdämpande handskar är utvecklade

på ett sätt så att vibrationerna dämpas betydligt. Det är dessutom den tunnaste vibrationshandsken som finns på

marknaden. För att undvika skador gäller det att tänka efter innan – med rätt skydd förebygger du framtida skador.

Tegera® 9180 är godkänd enligt eN 10819.

teGera® 9180

ejendals egna vibrationsdämpande material med ventilationshål.

[email protected] | www.ejendals.com

Vi är specialiserade på...

Precisionsmätning i skog och fält.Mätinstrument, mjukvaror och hela systemlösningar - allt för skogsuppskattning • och fältmätning. Enskilda skogsägare, stora skogsbolag och miljöforskare - alla tjänar på att mäta skogen!

Vi tillverkar det du behöver för ...

Intrångsvärdering & skogsuppskattning.Värdering, kontroll, forskning, underhåll, stämpling och mätning, • riskbedömning, navigering, positionering och planering... Att mäta är att veta!

Vi har standardiserade system för...

Skördarkalibrering Med Digitech® Professional dataklave och Skalman v6 erbjuder vi ett komplett • och marknadsledande system. Hållare, kablage, mjukvara och utseende är anpassade till marknadens olika skördarmärken, modeller och apteringsdatorer.

Plus en mängd andra program, kundunika lösningar och utbildningar!

Kontakta oss! • Wood, 5-8 juni. Välkomna!

mjukvaror, allt från tillväxtborrar till laserinstrument och kompletta PC-system, används främst inom skogsbruk och forskning. Med

supportar vi våra produkter i och från Sverige. Haglöf Sweden AB, Tel 0620 255 80 •

[email protected] • www.haglofsweden.com • www.haglofmanagementsystems.com

Wood, 5-8 juni. Välkomna!

Haglöf Sweden är pro� s på mätlösningar. Våra instrument och mjukvaror, allt från tillväxtborrar till laserinstrument och kompletta

PC-system, används främst inom skogsbruk och forskning. Med hela världen som arbetsfält � nns, verkar, tillverkar, testar och

supportar vi våra produkter i och från Sverige.

[email protected] • www.haglofsweden.com •


12

ProfilintervJu

Göran Persson är en utpräglad friluftsmänniska som älskar att gå i skog och mark.

– Jag har alltid varit intresserad av skog och jord, och då menar jag inte bara den ekonomiska dimensionen utan även själva brukandet.

I DAg äR han själv ägare av en jord-bruksfastighet på 370 hektar utanför Flen i Södermanland. Där finns 150 hektar skog. Som de flesta skogar i Sverige är hans skog en blandning av olika trädslag. Drygt 40 procent består av gran och 40 procent är tall. Resten är lövträd.

– Det är bara en liten del av fast-igheten som är inplanterad. Hittills har jag själv endast varit med om ett skifte som innebar plantering av granar.

FöRUtom DE egna ägorna av skog är Göran Persson också styrelseordfö-rande i det statliga bolaget Sveaskog sedan 2008. I egenskap av ordfö-rande har han på så sätt möjlighet att driva sitt personliga engagemang för svensk skog, även professionellt. Att han lever och verkar i ett land som till större delen består av skog passar honom rätt bra.

– Vi har faktiskt aldrig tidigare haft så mycket skog i Sverige som vi

har i dag. 74 procent av vårt land är täckt med skog. Man kan säga att vi bor i ett skogsbruk. Skogen är och kommer att fortsätta vara ryggraden i vår ekonomi, säger han.

DEt FInnS två saker som Göran Person alldeles särskilt vill lyfta fram när det gäller vårt sätt att ta tillvara skogen som råvara. Det första är att han tycker att vi i Sverige bygger alldeles för få höga hus i trä.

– Det är märkligt, och det borde vi kunna ändra på ganska snabbt. Vi är vana vid att flerfamiljshus byggs i betong, stål och tegel. Men det går alldeles utmärkt att bygga till exem-pel ett femvåningshus i trä. Trä är ett lätt och starkt byggnadsmaterial som fungerar mycket bra, också för höga byggnader. Det finns bra förebilder på detta område. De som i dag byg-ger flest höga hus i trä är USA, och det är ju inget u-land direkt.

Det andra som Göran Persson vill

lyfta fram är att han tycker att Sverige bör satsa mer på export av träråvara till världens olika tillväxtmarknader.

– Europa kommer att ha det kämpigt ett tag framöver och den europeiska byggmarknaden fortsätter att tappa fart. Därför borde vi an-stränga oss mer på de nya marknader som faktiskt har behov av vår råvara. Det handlar framför allt om Nordaf-rika. Just nu är den nordafrikanska marknaden speciellt intresserade av att kunna importera furupanel. Även Kina borde bearbetas hårdare.

APRoPå mARknADSlägEt för svenska skogsfastigheter utgår Göran Persson från två tidshorisonter.

– Det är svårt att gissa vad det gäl-ler fastighetspriser. På kort sikt finns det dock problem. Skogsindustrin är för närvarande hårt pressad. Det har under en längre tid varit ganska lätt att få bra betalt för skogsfastig-heter. Det betyder att det har funnits förväntningar på en fortsatt uppgång. Men nu är priserna på väg ner, och även om det skulle visa sig att det inte är en stadigvarande nedgång, så ser vi en ”knäck” i kurvan.

På lång SIkt är Göran Persson mer optimistisk. Det som han anser kom-mer att spela en avgörande roll för

”Skogen är ryggraden i svensk ekonomi”Att få bruka skogen på de egna ägorna i kombination med ett engagemang i hela Sveriges framtida skogsbruk är numera livet för Göran Persson.tExt ANNMARIE PALM

»Sverige bygger alldeles för få höga hus i trä.

göran Persson tycker att sverige bör satsa mer på export av trävara till världens olika tillväxtmarknader.

FSC – Forest Stewardship Council, Är en ideell, oberoende, internationell med-lemsorganisation som utvecklar regler för ett ansvarsfullt skogsbruk. FSCs medlem-mar representerar olika intressen – miljö-, sociala och ekonomiska. Tillsammans utvecklar de standarder för ett ansvars-fullt skogsbruk.

FSC finns i över 80 länder. Samma regler gäller i alla länder. FSC-skogsbruket bevarar naturvärden och skyddsvärda skogar, respekterar grundläggande arbetsrätt och urfolkens rättigheter. De som tillverkar FSC-märkta varor följer FSCs spårbarhetsregler. En garanti för att märkta varor verkligen innehåller trä från skogar som sköts och avverkats på ett ansvarsfullt sätt.

VILL DU GÖRA SKILLNAD?

• Köp FSC-märkta produkter.• FSC-certifiera din skog. • FSC-certifiera din produktion eller

produkt.• Bli medlem i FSC.

Mer information finns på:

www.fsc-sverige.org

FSC visar vägen till ett ansvarsfullt skogsbruk

Nätraälven Skog fortsätter att växa. Inte bara i hemtrakterna i Sidensjö, utan i hela norra Västernorrland. Idag är vi 800 medlemmar.

Henrik Sedin, Vancouver Canucks, har varit medlem i många år.– Jag har egentligen inte tid att sköta min egen skog. Därför känns det tryggt att ha en aktör som alltid ser till mitt bästa.

Nätraälven Skog växeri norra Västernorrland

Vill du bli medlem också? Läs mer om oss på hemsidan.

www.natraalven.seTfn 0660-26 00 55

ProfilintervJu


13

marknadsutvecklingen framöver är hur skogsnäringen väljer att hantera de kommande klimatförändringarna.

– Det är viktigt att vi fortsät-ter att driva en politik som aktivt arbetar med att vi ska kunna ersätta olja och kol med andra miljövänliga energikällor. Vi vet inte hur snabbt klimatförändringarna slår till. Det vi dock kan anta är att vi i allt större utsträckning kommer att drabbas av extremt väder i form av stormar, långvarig torka och kraftigt regn och bränder. Detta kommer ha en stark påverkan på vårt skogsbruk och vi måste lära oss att hantera dessa nya förutsättningar.

Att AnvänDA SkogEn som råvara är förstås ett mycket bra sätt att er-sätta kol, olja, stål och betong.

– Sköter vi detta på rätt sätt kom-mer det att finnas ett stort behov av fiber framöver. Träfibrer är både förnyelsebara och miljövänliga. Den som först kommer på det bästa mil-jövänliga alternativet till olja och kol kommer att få ett enormt försprång. Alla kommer ju att vilja ha deras lös-ning, konstaterar han.

AnvänDAnDEt Av skogsråvara till helt andra nya tekniker bidrar också till framtida intäkter från skogen. Detta gäller till exempel träfiber som material i kläder.

– Ja, den konstaterat miljöskad-liga produktionen av bomull börjar nu kunna ersättas med att man kan använda massa som ett alternativ. Kläder som man utgår ifrån är gjorda

av bomull, kan faktiskt vara gjorda av träfiber. Det är ju en fantastisk positiv utveckling!

Apropå miljöarbetet i den svenska skogen anser Göran Persson att vi bör fokusera på att försöka minska körskadorna.

De skördare och skotare som används är tunga maskiner som kan orsaka väldigt stora skador i marken. Ny teknik är dock på väg in. Det finns framtagna prototyper på nya bättre maskiner som går på band, att likna med de bandvagnar som militären använder.

– Att vi värnar om skogen har ju också ett socialt värde för oss män-niskor. Det får vi inte glömma bort. Förhoppningsvis ska ju även kom-mande generationer ha glädje av att trivas i våra skogar, avslutar han.

»Vi borde anstränga oss mer på de marknader som faktiskt har behov av vår råvara.

smart faktagöran Perssons tips för att främja sveriges framtida skogsbruk:

• Bygg mer höga hus i trä

• utveckla försäljningen av svenska sågade trävaror till nya marknader

• Använd klimatförändringarna till att lyfta fram möjligheter-na med skogen som råvara

• utveckla nya produkter, som till exempel att använda träfiber i stället för bomull

En god markaffärPrisutvecklingen på skogsfas-tigheter har varit kraftig de se-naste åren. Enligt LRF konsult, som är Sveriges största mäklare av jord- och skogsbruksfastig-heter, har priserna gått upp med hela 80 procent de senaste tio åren. Just nu sker dock en prisjustering nedåt.

– Det är en rad faktorer som påverkar prisnedgången. Dels beror det på det allmänna ekonomiska läget, men också på grund av virkespriserna. Med en stark krona och lågkonjunktur sjunker priserna på virke, berät-tar Carl-Johan Jürss på LRF konsult.

Prisnedgången varierar dock geografiskt. Bäst priser får de som säljer fastigheter relativt nära storstadsregionerna.

– Förutom att infrastrukturen är bättre i anslutning till våra storstäder, så vill folk ofta ha nära till sin skog för att jaga, plocka svamp med mera.

Carl-Johan Jürss påpekar att för den som har ett genuint intresse och kunskap om skogsmark kan det vara en bra idé att köpa en mindre välskött skogsfastighet.

– Håll utkik efter de objekt som inte är de mest attraktiva på marknaden. När du hittat det du söker börjar du sköta skogen enligt konstens alla regler, gallra, återplantera och så vidare. Detta kan ge dig en hävstångseffekt som på längre sikt kan innebära en god affär, avslutar Carl-Johan.

göran Persson tycker att sverige bör satsa mer på export av trävara till världens olika tillväxtmarknader.

För skapande stunderMed riktiga verktyg är det är lätt att låta kreativiteten flöda. Knivar blir som vänner, som man gärna bär med sig. En eller två, beroende på vad som behöver göras. Tiden tycks försvinna i samma stund som ett projekt tar över. Tankarna flödar fritt, medan händerna jobbar och kroppen mår gott.

Tillverkas i Sverige av Mora of Sweden sedan 1891. www.morakniv.se

guide SkOGSFASTIGHETER


14

De senaste 10 till 15 åren har priserna på skogsfastigheter gått upp rejält.

– Det har med andra ord varit en väldigt bra investering för dem som har satsat på skog, säger Paul Nord, affärschef för Skog och Lantbruk på fastighetskonsultföretaget NAI Svefa.

mEn ävEn skogsmarknaden har drabbats av den finansiella krisen. Det råder en minskad efterfrågan på råvaror. Investeringsviljan är trög och det är svårare att få finansieringen ordnad, dels från bankerna men också på grund av att intäkterna till skogsägaren från skogsbolagen har sjunkit.

– Det är ju inget nytt att det görs färre affärer inom de flesta sekto-rer i dag. Som en följd av detta har priserna på skogsfastigheter gått ner under det senaste året. Det innebär att det inte är ett speciellt bra läge att sälja i dag.

EnlIgt PAUl noRD är nedgången dock tillfällig samtidigt som situatio-nen öppnar upp för bra affärsmöj-ligheter för dem som vill köpa skog. Paul Nord påpekar att skogen är en framtidsmarknad och att Sverige har en positiv bild kring skog och skogsbruk.

– Över tid är det en väldigt bra in-vestering att äga skog. Den är ju också helt rätt vad gäller produktionen av miljövänliga material och energi, som till exempel träflis för att värma upp bostäder och framtida möjligheter att få fram både mer biodiesel och

metanol. Dessutom ska man komma ihåg att skog är en bristvara, både i Sverige och övriga Europa. Många vill äga skog, men det finns ju bara en begränsad mängd.

mångA lockAS Av att det finns skattemässiga fördelar med att äga en skogsfastighet.

– Eftersom att bruka skog är så långsiktigt så är det okej att man vissa år driver fastigheten med underskott. Vid de tillfällena kanske det också passar bra i relation till ens övriga privata inkomster. Samma sak gäller tvärtom. Andra år kanske man be-höver ha högre intäkter och då finns dessa upplagrade i skogsfastigheten i form av avverkningsbar skog.

I AnDRA tyPER av fastigheter, som till exempel hyreshus, har man ju oftare en jämn intäktström i hyror.

– Då kan man ju inte påverka situationen år från år lika starkt på det sätt som man kan här.

En annan aspekt som man som säljare av skog kan påverka är fastig-hetens försäljningsvärde.

– Antingen väljer man att avverka skog innan man säljer eller så låter man skogen stå kvar och ingå i köpe-skillingen.

mångA mED skogsfastigheter väljer också att skaffa sig ett så kallat skogskonto som innebär att man kan fördela sina inkomster jämnt över en längre tid.

– Det tar ju lång tid mellan att man ”sår och skördar” i en skog så det kan vara klokt.

Ett skogskonto får man ha i max tio år. Under den tiden kan man som ägare plocka ut pengar vid behov, och när det är som mest skattemässigt fördelaktigt.

När det gäller investeringar i skogsfastigheter så beror allt på vad man har för tidshorisont för sitt ägande. I Sverige äger de flesta i

genomsnitt sin skogsfastighet i 30 år. Men nya köpare är oftast inte alls så långsiktiga i sitt ägande.

– Nu är det ju inte så att alla som planerar att köpa skog tänker sig en produktionsverksamhet. En del köpare tänker sig ett ägande för rekreation och jakt. Det är bra för skogen och en viktig faktor för att bevara mångfalden och utvecklandet av ett varierande landskap.

DEt äR vIktIgt att man skaffar sig kunskap om vad det är man säljer och köper.

När man värderar skog utgår man oftast från lokala jämförelser gällande vad man har betalat för likvärdig typ av skog. Det är så man tar fram jämförelsetal, och man betalar något förenklat per ”skogskubikmeter”.

Men, enligt Paul Nord, säger egentligen de här nyckeltalen mycket lite om affärens potential för en köpare.

– Det är viktigare att man som köpare gör väl underbyggda likvidi-tetskalkyler för att se på fastighetens utveckling och finansieringen under en längre tid. Kalkylerna bör göras på minst en tio-års period. På så sätt kan man få en samlad bild om investe-ringen kan vara intressant eller inte.

I DAg FInnS det skog med goda produktionsförhållanden som är un-derbetald medan det också tvärtom finns sämre fastigheter som blir överbetalda.

– Den som vill se skog som en investeringskälla över exempelvis tio år, för att kunna plocka ut pengar som en pensionsförsäkring, bör givetvis satsa på skog med goda pro-duktionsförutsättningar, konstaterar Paul Nord.

Viktiga faktorer för att förbättra lönsamheten i den skog man redan äger är, enligt Paul Nord, att man skö-ter skogen enligt konstens alla regler. En del av skogsskötseln innebär att

man jobbar med att hålla ner vilt-stammarna, i syfte att minimera be-tesskadorna, samt att man föryngrar skogen på rätt sätt. Vill man inte göra jobben själv så finns det professionell hjälp att få.

– Det handlar om att man ska vårda sitt produktiva bestånd genom att satsa på rätt träslag, gallring och röjning med mera. Den skog man planterar ska stå där under en omloppstid av 70 till 80 år. Skötseln under de första 10 till 15 åren är absolut viktigast för att man ska få stor avkastning när det är dags för avverkning eller försäljning.

I SyFtEt Att höja värdet på sin skogsfastighet kan man också göra olika investeringar som att anlägga vägar eller att arbeta med att skaffa större sammansatta enheter.

Självklart är det också viktigt att vara rätt försäkrad. Inte minst på grund av hur klimatförändringarna kommer fortsätta att påverka den här typen av verksamhet.

– Att försäkra sin skog blir allt viktigare. Tänk bara på de exempel på stormar som vi redan varit med om. Risken för att vi allt oftare ska utsättas för stormar framöver är ju också överhängande. Det är relativt billiga premier för den här typen av försäkringar samtidigt som man får ut en bra ersättning om man skulle drabbas, avslutar Paul Nord.

– skötseln under de första 10 till 15 åren är absolut viktigast för att man ska få stor avkastning när det är dags för avverkning eller försäljning, säger Paul nord.

äga skog – en bra investeringDen som vill investera i en skogsfastighet bör satsa nu. Priserna har sjunkit men prognosen är posi-tiv gällande skog som en investering för framtiden.tExt ANNMARIE PALM

smart faktaPaul nords tips för en lyckad skogsaffär:

• Förbered dig väl inför köp/försäljning.

• Är du ute efter ett investe-ringsobjekt? Avvakta tills rätt objekt dyker upp.

• Ta inga förhastade beslut.

Starka varumärken i skogenFTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com

0521-26 26 30 | [email protected]

HE

DA

V-K

RA

N

MO

WI

»Kalkylerna bör göras på minst en tioårs period.Paul nord

Försäljning av skogEn av de privatpersoner som har erfarenhet av försäljning av skog är Mattias Nygren. Han är ägare till 110 hektar skog, i Edsbro i Roslagen.

– Det är viktigt att vara prismedveten och ha koll på listpriserna. Självklart är det bra att man får skäligt betalt men viktigast för mig är ändå att jag gör affär med rätt person.

Mattias säljer bland annat avverkningsrätter till Holmen Skog AB. Förutom större slutav-verkningsuppdrag hjälper Hol-men Skog även till med större gallringsuppdrag, markbered-ning och återplantering.

Mattias Nygren tipsar om att inte snåla med gallringen.

– Att gallra i ett tidigt skede ger mycket högre kvalitet och därmed ett högre värde på din skog.

Mattias tycker också att det är viktigt att man anpas-sar sitt skogsbruk efter de nya förutsättningar som klimatför-ändringarna medför. Detta kan bland annat innebära torrare somrar.

– Framöver så tror jag att det därför kan bli aktuellt att man planterar på hösten i stället för på våren.

grön skogsbruksplanÄven kommuner gör affärer med skog. Lycksele kom-mun i Västerbottens län äger totalt 1 300 hektar skogsmark. Där praktiserar man en grön skogsbruksplan framtagen av Skogsstyrelsen.

– Det betyder att man tar lite mer hänsyn till miljön och att man sätter av vissa ytor till för-mån för känsliga biotoper med mera, berättar Bengt-Lennart Nordlund på gatu- och parken-heten i Lycksele.

Skogsbruksplanen revideras vart femte år och då går man igenom planerna för vad som ska slutavverkas och gallras.

– Vi har avverkning varje år på någon yta vilket ger cirka 700 till 800 000 kronor. Men vi utför inte själva något skogsbruk utan lägger ut det på anbud. Pengarna läggs dels på förvaltningens resultat men går även till utgifter för den tätortsnära skogen – som inte avverkas för att det skulle kosta mer än vad det ger, men som ändå måste skötas.

En god finansiering ger lönsamhet

H8 Tuff och smidig skördare för effektiv och lönsam gallring.

F18 Säker, stabil och mäktig skotare i världsklass.

ROTTNE INDUSTRI AB och Danske Bank har sedan många år ett gott samarbete. Samarbetet grundar sig på förtroende och långsiktighet som kommer våra kunder till gagn vid finansiering av våra skotare och skördare. Just nu erbjuder vi en rekordlåg ränta när du köper en skogsmaskin från någon av våra återförsäljare.

* Kampanjen avser nya skördare och skotare från Rottne Industri AB med order-tecknande och beviljad kredit före 30 juni 2013. Erbjudandet avser den svenska marknaden. Finansieringen är med rörlig ränta, vilken är knuten till Stibor 30 dagar och med 30% kontantinsats.

0,99%RÄNTA I

36 månader

KampanjerbjudandeFinansiera din skogsmaskinFRÅN

HAR DU RÅD ATT VÄNTA? Läs mer om erbjudandet på www.rottne.com

*

Det svenska skogsbruket binder varje år netto 60 miljoner ton koldioxid genom fotosyntes och genom att skogsbruksprodukter er-sätter andra material som är sämre ur klimat synpunkt. Men skogs-brukets betydelse för klimatet kan öka om skogens tillväxt ökar. Sko-gens skötsel på beståndsnivå, som avgör hur skogen växer, har således betydelse för klimatet. Skötselpro-gram som ökar skogens tillväxt ger mer förnybar råvara som kan sub-stituera energikrävande produkter och därmed minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Sådana skötselprogram resulterar också i ett högre genomsnittligt kolförråd i skogen än skog som brukas med lägre tillväxtmål.

I Tornedalen, vid polcirkeln, ligger Övertorneå kommun som tillsam-mans med LKAB, Sveaskog och andra aktörer driver demonstra-tionsprojektet Arctic Boreal Cli-mate Development (ABCD). Inom projektet har 18 privata skogsägare och Sveaskog utfört åtgärder som ökar tillväxten i skogen och den resulterade ökningen i upptag av koldioxid omvandlas till utsläpps-krediter som köps och säljs mellan intressenter. Handeln med koldi-oxidkrediter möjliggör finansiering av skogsskötselåtgärder som ligger

utanför de ordinära skogsskötsel-metoder som tillämpas men som väl ryms inom nu gällande skogs-vårdslag.

Genom att skapa ett handelssys-tem för skogliga koldioxidkrediter synliggörs den svenska skogens outnyttjade potential att göra kli-matnytta. Handel med koldioxid-krediter skapar även möjligheter för en expansion av industrin, samti-digt som Sveriges möjlighet att bli koldioxidneutralt år 2050 stärks. Modellen skapar ekonomiskt inci-tament för markägare att välja en skogsskötsel som tar upp mer kol-dioxid och de hittills genomförda åtgärderna i Övertorneå kommun beräknas ge ett extra upptag av ca 60 tusen ton koldioxid över en pe-riod på upp till 20 år. Det innebär en tillväxtökning på 30 procent jämfört med ett standardskogsbruk. Dessutom ger en ökad tillväxt i skogen mer grön biomassa, mer tillgång till bioenergi och fler möj-ligheter inom de gröna näringarna.

Resultaten från ABCD projektet har uppmärksammats av VINNO-VA som har beviljat förstudiemedel till Övertorneå kommun för att un-dersöka om kommunen kan bli en testbädd inom miljöteknik. Över-torneå kommun vill med hjälp av

projektmedel från VINNOVA ut-veckla handel med koldioxidkredi-ter från svenska skogen till en tjänst som kan spridas nationellt och in-ternationellt. Skogens förmåga att ta upp och binda koldioxid är en ekosystemtjänst som kan nyttjas bättre i klimatarbetet.

Handel med koldioxidkrediter från skogen ger en ”vinn-vinn” effekt för klimatet, produktion av biomassa, sysselsättning och utveckling på landsbygden. Övertorneå kommun hoppas kunna öka användandet av lokalt producerad bioenergi och därmed skapa fler arbetstillfällen inom de gröna näringarna. En ökad tillgång och användning av gröna resurser som producerats genom ett uthålligt skogsbruk skapar också förutsättningar för ett uthålligt och kretsloppsbaserat samhälle. Det är ett mål och en utmaning för ut-veckling som Övertorneå satsar på.

Övertorneå kommun

I Övertorneå kommun skapas just nu ett spännande system för handel med utsläppsrätter från skogen. Idén föddes vid ett rådslag mellan skogsnäringen och kommunen. Nu kan Övertorneå bli en testbädd inom miljöteknik.

www.overtornea.se | [email protected] | 0927-720 00

Skogen som utvecklingsmotor

a n n o n s

insPiration MATERIAL


16

trä, en massa mer än papper »Biomimetik är ett fält inom materialvetenskapen som inspireras av naturens lösningar.

i framtiden kan träd planteras med egenskaper förädlade för speciella ändamål, ett exempel är barnstolar och lampor gjorda av papper, som innventia utvecklat.

Genom historien har trä varit mänsklighetens viktigaste bränsle och byggnadsmaterial. Trä bearbetat till plankor och brädor har används som virke, trä omvandlas till massa för papper och kartong och ur träet framställs tekniska produkter som ättika, träsprit, plaster, fernissa, lack, bläck, lim och sprängämnen. Trä är ett de mest anpassningsbara material som finns och är dessutom en förnybar råvara.

näR SkogEn avverkas går 50 procent av träet till sågverken, 40 procent till massaindustrin och runt tio procent går till vedeldning, att framställa träskivor

Förädling av trä till nya material och användnings-områden tar till vara på materialets form-barhet, miljövänlighet och ekonomiska potential. tExt WALDEMAR INGDAHL

och kemiska produkter. Det finns en stor potential att finna nya användningsområ-den för trä.

Trä har länge varit det vanligaste byggmaterialet för enfamiljshus i Sverige, mer än 90 procent byggs med en bärande stomme av trä. Materialet blir allt vanligare som byggmaterial även för flervåningshus. Fram till 1994 var det förbjudet. Förbudet hade instif-tats efter den stora Sundsvallsbranden 1888 då många höga trähus brann. I dag byggs 20 procent av flervåningshusen med en bärande trästomme och andelen ökar, främst genom att mindre före-tag med rötter i träindustrin satsar på materialet.

tImmERhUS mInSkAR koldioxid utsläppen genom att binda kol och an passa sig till årstiderna. På senvintern, våren och hös-ten värms timret upp av solen och mindre energi behövs för uppvärmning. På sommaren bidrar träväggarna till en sval och behaglig temperatur inomhus. Det är väl beprövat, i Sverige finns det trähus

bevarade från 1200-talet.Träfibrer kan kokas till en sirap som

spinns till trådar för tyg. Tygerna säljs som viskos, rayon, modal och med flera. Viskos konkurrerar med bomull som material och priset på bomull har stigit den senaste tiden.

nAtUREnS EvolUtIon har testat om en funktion fungerar i miljarder år. Biomi-metik är ett fält inom materialvetenskapen som inspireras av naturens lösningar på problem för att utveckla nya produkter eller föra över ett naturligt materials egen-skaper till ett annat material. Forskarna ser fram emot att utveckla biobaserade lim, biokompositer med mera.

Ett ExEmPEl äR nanopapper. Det utvinns ur träfibrer och är ungefär lika starkt som kevlar, men till skillnad från kevlar och andra material baserade på fossila råvaror så är nanopapper förnybart. Det går att använda i pengasedlar, kartonger och kompositmaterial. Problemet är att det förfarande går åt mycket energi för att

framställa materialet.Kartong har använts till att göra burkar

till drycker, vilket är billigare och mer mil-jövänligt än aluminium. Svenskutvecklade biokompositen DuraPulp är ett material som består av både träfibrer och biolo-giskt framställd plast. Materialet har tagits i produktion och är vattentåligt, stark och biologiskt nedbrytbart.

En FRAmgångSRIk användning av kemisk raffinering är att svenska barrträd med någon defekt skickas till Norge där en fabrik framställer vanillin ur kådan. Vanillin används till att ge smak och doft åt vaniljglass i stället för vaniljorkidé.

I FRAmtIDEn kAn träd planteras med egenskaper förädlade för speciella ändamål. Det kan ge betydande inkomster. Ett exempel är de funktions-riktiga barnstolar och lampor gjorda av papper som forskningsinsitutet Innventia har utvecklat. Papperspriset ligger på åtta kronor per kilo, och en papperslampa på två hekto kostar 300 kronor.

»Timmerhus minskar koldioxidutsläppen genom att binda kol och an passa sig till års tiderna.

För ytterligare information om ovanstående objekt eller för att se vårt övriga utbud, besök vår hemsida www.bergvikskog.se

ENBERGET

Objekt beläget nära Höljes, Torsby kommun.Totalt ca 1400 ha, varav drygt 1200 ha produktiv skogsmark.Virkesförråd 140 000 m3sk. Bra arrondering, ett område. Fastigheter: Torsby Båtstad 1:7, 1:48 och 1:124Pris: Anbud, läs mer på vår hemsida.Kontaktperson: Lars Bremer 023-583 04 • [email protected]

BUCKARBY

Välbelägen skogsfastighet om ca 125 ha, varav 117 ha produktiv skogsmark. Lättillgängligt läge med närhet till både Gävle och Uppsala. Fastighet: Heby Nora-Buckarby 4:10Pris: 7 miljoner eller högstbjudande, sista dag för intresseanmälan 2013-02-28Kontaktperson: Maria Stenqvist 023-583 24 • [email protected]

BERGVIK SKOG äger ca 2,3 miljoner hektar mark i Sverige och ca 0,1 miljoner hektar i Lettland och är en av Europas största privata skogsägare. Bergvik Skog bedriver miljöcertifi erat skogsbruk och upplåter mark till jakt, fi ske, täktverksamhet mm. Bergvik Skog

producerar årligen cirka 60 miljoner skogsplantor i tre egna plantskolor. Bolaget stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom att utveckla vindkraftsparker och arrendera ut mark för vindkraftsverk.

När det gäller timmer har vi goda skäl att ligga i framkant eftersom vi själva driver lokala sågverk och förädlingsindustrier.Därför har vi skaffat oss kunskap och erfarenhet av att förvalta, avverka och förnya skog så att en så stor del av en avverkning som möjligt ska bli timmer. För dig som är skogsägare betyder det att vi kan hjälpa dig att få lite bättre betalt.

Tel 010 - 15 00 100 www.moelven.se

Vår bästa gren är timmer.

Björn JohanssonVd Moelven Skog

Husums fabrikMetsä Board Husums fabrik ligger beläget ungefär 3 mil nordöst om Örnsköldsvik och har cirka 800 anställda. Fabriken är ett konkurrenskraftig massa- och pap-persbruk. Några egna varumärken av det obestrukna papperet är Data Copy och Logic. Det bestrukna pappret används till högkvalitativa kataloger, tidskrifter och magasin med stora krav på tryck- och återgivning. Husums fabrik ingår i Metsä Group en ansvarsfull skogsindustrikon-cern, vars produkter är starkt närvarande i människors vardag och vilka främjar välbefinnande på ett hållbart sätt.

Yrken inom företaget: Ekonom, processtekniker, processope-ratör, civilingenjör, driftledare, elektriker, arbetsledare, datatekniker, laborant, med flera.

Metsä Board är Europas ledande producent av falskartong gjord av färskfiber, världens ledande tillverkare av bestrukna white top kraftliners och en ledande papper-leverantör. Vi erbjuder först klassiga lösningar för konsument- och butiksförpackningar, trycksaker och kontorsapplikationer. Före-tagets försäljningsorganisation står till tjänst för varumärkesä-gare, till verkare av kartong- och wellpappförpackningar, tryck-erier, grossister och kontorsvaru-leverantörer. Metsä Board hör till Metsä Group och är börsnoterat på NASDAQ OMX Helsinki Ltd. Omsättningen 2011 uppgick till 2,5 miljarder euro. Antalet anställda är cirka 4 000.

metsagroup.com

METSÄ BOARD

För mer info: Tfn: 08-442 48 90 E-post: [email protected] Web: www.soundscope.se Web: www.starkey.se

soundscope pro-tect iHunt För jakt

soundscope pro-tect För buller & industri

soundscope Individuellt tillverkade förstärkande hörselskydd,

nu med nya möjligheter.

framtid uTBILDNING


18

.

.

Bäst komfort i krävande miljöerDet finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta för-

hållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under

de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt

den senare kategorin.

Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som

finns i olika typer av entreprenad- och skogsmaskiner har fått bästa

omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Komfortabelt nackstöd

Djupa luftreglerade sidostöd

Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd

Möjlighet till 3” midjebälte

Justerbar sittdyna

Airvent / elvärme

Reglagepanel placerbar höger / vänster / front

Möjlighet till inbyggd komp-ressor

Möjlighet till skogsglid-skenor

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, KolsvaTel 0221-535 00www.forarmiljo.se

Be-Ge 3000

Sittab stol AB, GustafsTel 0243-244250www.sittab.se

Be-Ge Industri ABBox 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Förändringens vindar blåser i skogsnäringen. Osäkerhet finns när det gäller hur branschen kommer att arbeta, vad som kommer att tillverkas och på vilket sätt det når ut till kunderna. Då garderar sig gärna branscher med att vilja ha mer kompetenta medarbetare, fast det kan även behövas mer mång- och tvärvetenskap.

I forskningen är kraven på att uppnå innovationer och genombrott höga, särskilt att tänka i nya banor för produkter och även när det gäller industriprocesser och tjänster. En ny trend är särskilt att se tvärvetenskap-ligt på markanvändningen. Det gäller

att kunna förstå om skogsmark ska ställas för en längre tid för produk-tion, besöksnäring eller energipro-duktion.

FöRUtom Ett, kunde inget av skogs-gymnasierna fylla sina platser med förstahandssökande, enligt en under-sökning gjord av Ebbe Lindberg på Skogsmästarskolan. Den låga rekry-teringen av skogsmaskinsförarelever kan göra det till ett bristyrke. Arbets-situationen med stress, långa tider och utsatta arbetsförhållanden spelar roll men även att det yrket halkat efter kunskapsmässigt.

vIDAREUtBIlDnIngAR har inte behövts eller prioriterats i skötseln av maskintekniken. Samtidigt har enk-lare arbetsuppgifter som röjare ofta lagts ut på säsongsanställda arbetare från Östeuropa. Högre krav från mer avancerad teknik i skogsmaskinerna och informationsteknikens ökade betydelse för att samordna arbetet

kan kräva fler möjligheter till vida-reutbildningar i framtiden. Framför allt kan stora förändringar behövas om branschen går från sitt fokus på volym till en inriktning på kvalitet.

− Trenden går mot färre arbets-tillfällen och högre kompetenskrav, säger Mårten Ericsson, utveck-lingschef för kompetensfrågor på Skogsindustrierna.

kUnSkAPER I ekonomi, teknik och särskilt biologi blir viktigare att ta hänsyn till bakom spakarna i skogs-maskinen. Trenden inte är entydig. På vissa studieställen är fordon- och transportutbildningar så eftertrak-tade då har goda möjligheter att leda till anställning att antalet ansökning-ar ökat till senaste antagningen.

StUDIER På högRE nivåer än skogsgymnasierna rymmer både teoretiska och praktiska kunskaper om skogsbruk, kombinerat med praktik. Viktiga ämnen är skogseko-

logi med naturvård, skogsproduk-tion, driftsplanering, träförädling och ekonomi. Det är viktiga färdigheter för att kunna arbeta som planläggare, virkesköpare, mäklare, avverknings-ledare eller konsulent. Skillnaden från tidigare med dessa yrken är att de kan få en ny betoning på vad som är viktig kunskap till mer sociala färdigheter.

DE AkADEmISkA studierna inom skogsutbildningarna är betydelse-fulla genom att de lär ut kunskaper i skogsekologi, förvaltning, produk-tion, ekonomi och skogsteknik. Vi-dare breddning inom administration

av jakt och viltvård kan vara viktigare i om sektorns inriktning ändras.

gRänSSnIttEt mEllAn ingenjörs-vetenskap, bioteknik och kemi ger en ny inriktning, bioresurstekni-ken på högskolenivå. Där betonas kunskaper inom energi-, miljö- och innovationsanalys som är viktiga för omställningen till ett hållbart sam-hälle genom biobaserade produkter och förnyelsebara energikällor. Arbetet rör sig ofta på både lokal och regional nivå och det kräver flera olika kompetenser för att kunna för-stå hur intressenter, lagar och regler påverkas.

kunskapslyft i skogenI en omvälvande tid för skogsbruket behövs både mer och bredare kunskap, både om teknik, ekologi och om det sociala. tExt WALDEMAR INGDAHL

kunskaper i ekonomi, teknik och särskilt biologi blir viktigare att ta hänsyn till bakom spakarna i skogsmaskinen.

»Viktiga ämnen är skogsekologi med naturvård, skogsproduktion, driftsplanering, träförädling och ekonomi.

»Trenden går mot färre arbetstillfällen och högre kompetenskrav. mårten Ericsson

..

Följ oss:

trejon.se

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, Karlstad 054-13 77 00, Säffle 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95

HakkiPilke-klapikoneen logo, vaaka / HakkiPilke logo horizontal

Snabba, starka, effektiva och pålitliga

EASY 37 EL/TR

115.900:-

Rek. utpris 133.900:-

(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013, eller så långt lagret räcker

• Maskinens funktioner manöv-reras med joystick

• Hydraulisk inmatningsmatta• Vridbar transportör med hy-

draulisk drift• Steglös klyvkraft upp till 7 ton

med automatisk klyvstart

• Förenklad drift med kontrollpanel som styr allt • Aktivering av sågkedjan endast i kapmomentet• Bättre åtkomlighet för service/underhåll

med bl.a en stor skyddshuv• Renare ved med unik renskanal i transportören• Steglös klyvkraft upp till 8 ton med automatisk

klyvstart. Hastighetsoptimerad!

EASY 38 EL/TR

132.900:-

Rek. utpris 147.500:-

(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013

Årskort i fiskevattnen?Säsongskort i liften?Egen skoter på tomten?

ww

w.a

lvda

len.

se

Stimulerande arbete som plan- ochbyggingenjör?Bilkö eller flugspö? Du väljer själv vad du vill göra med din tid.Som plan- och byggingenjör på Idrekontoret får du en unik möjlighet att delta i utvecklingen av Sveriges mest dynamiska turistområde, samtidigt som du kan bo med skidspår, golf, jakt och fiskevatten invid husknuten. Idreområdet expanderar! Vill du vara med?Därför behöver vi utöka bemanningen på Idrekontoret med en plan- och byggkunnig medarbetare. Är du ingenjör, planerare eller liknande och vill arbeta och bo i ett naturparadis finns det möjlighet att kombinera kvalificerat arbete med unika fritidsaktiviteter. Du får arbeta med allt från planarbete till byggnadsteknik.

Sveriges tredje mest intensiva bygglovskommun!Här går utbyggnaden av turistområdena hand i hand med bevarandet av vår unika natur. Du får en unik möjlighet att påverka planering och byggande i ett stimulerande arbete.

För mer information om tjänsten: Gå in på www.alvdalen.se eller ring 0251-311 72 och prata med stadsarkitekt Tomas Johnsson.

Älvdalens kommun söker just nu Även bl.a:• Skolbibliotekarie • IFO-chef • Redovisningsekonom • Sjuksköterska

Varje månad sammanställer

tidningen SKOGEN hur mycket

skogsbolagen och skogsägar-

föreningarna betalar för ett

normalbestånd i ditt område.

Beställ en prenumeration på

www.skogen.se/skogenpren

Skogsägare Vi har unika jämförelsepriser på virke

www.skogen.se • [email protected] • 08-41215 00

SKOGEN

1 • 2013

� Cyberskogsbruket ger unika fakta (8)

� ”Spark i häcken kan rädda livet” (49)

� Tryckgivare sparardäck och pengar (36)

SKOGEN

Nyföretagare med koll på skogsägarlagarna

fokus VILTVÅRD


20

Balansen mellan djur, natur och ekonomiska intressen»Tidigare var det bara jägare och markägare som styrde viltvården, i dag vill alla vara med.

daniel ligné anser att det är viktigt att fler intresseområden får säga sitt om hur viltstammarna ska utvecklas för att öka närheten mellan parterna.

Jakt är en stor och viktig form av mark-användning, som ska samsas med annan markanvändning som jord- och skogs-bruk. Vad är då viltvård? Enligt jaktlagen är det att med särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd, och att anpassa jakten efter tillgången på vilt. I viltvården ingår alltså bland annat att förbättra livsbetingelserna för en eller flera arter. Det handlar om att förbättra tillgången till föda, skydd och vatten men även att i vissa fall hålla efter rovdjur. En rätt bedriven viltvård gynnar inte bara vil-tet, det vill säga däggdjur och fåglar, utan bidrar också mera allmänt till att skapa

Hur stor ska vår älgstam vara? Hur omfattande vinster ska markägarna få från sina marker? Frågorna kring hur den svenska viltvården ska bedrivas hör till de ämnen jägare och markägare ständigt diskuterar.tExt SANNA CEDERSTRÖM

biologisk mångfald.Traditionella viltvårdsåtgärder som

stödutfodring kan många gånger hjälpa viltet. Men genom att anpassa jord- och skogsbruk kan man dock ofta uppnå långt ansenligare effekter.

– Viltvård är en gemensam angelä-genhet för markägare, jägare och många andra. Att viltstammarna balanseras ska ligga i alla parters intressen, menar Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.

jägARE och mARkägARE träffas årligen för att diskutera storleken på viltstam-marna utifrån båda gruppers intresseom-råden. Markägare vill till exempel ofta ha mindre älg eftersom de betar på skogen, vilket ger mindre kvar till avverkning och försäljning. Jägarna i sin tur vill givetvis ha mer älg som ger mer jakt och kött. Dock har det egentligen inte varit några stora problem med intressekonflikter under de 183 år som Jägareförbundet funnits. Detta mycket tack vare att nästan hälften av alla jägare själva är markägare.

Däremot finns en del konflikter mellan stora markägare i form av företag och

skogsbolag. Dessa har mindre överse-ende med att älgarna äter deras tallar och självklart högre lönsamhetskrav från aktieägarna.

– I höst har vi startat upp ett nytt älg-jaktssystem och jag tror att det är början på ett ännu bättre samarbete mellan jägare och markägare även om en del fortfarande är oklart och förvirrat. I grunden så är vi båda beroende av en respektfull och konstruk-tiv dialog. Jägarna behöver markägarnas marker att jaga på och markägarna behöver jägarnas tjänster för att balansera viltet.

DE SEnAStE åREn har dock något hänt inom svensk viltvård. Flera intressegrup-per har börjat ta del i viltvårdsfrågan. Poliser, naturvårdare, miljöintressenter, turister och inte minst politiker har nu blivit delaktiga i de beslut som rör våra vilda djur. Tidigare var det bara jägare och markägare som styrde viltvården, i dag vill alla vara med.

– Jag tycker det är bra att fler intres-seområden får säga sitt om hur viltstam-marna ska utvecklas. Jag tror att det öppnar upp för en större förståelse mellan de olika parterna. Med bättre och mer

omfattande beslutsunderlag kring både viltolyckor, turism, klimatförändringar och mycket annat blir det lättare för alla parter att ta riktiga beslut och förstå att allt hänger ihop.

Daniel Ligné beskriver Sverige som världsledande inom viltvård. En stor trend inom svensk viltvård är decentralisering. Tidigare styrdes mycket av byråkrater i Stockholm och på Länsstyrelserna, långt ifrån skog, mark och de som berörs av beslutens konsekvenser.

– Att medborgarna får ha inflytande på sin egen natur, sitt skogsbruk och sin lokala viltstam är otroligt viktigt. De som verkligen påverkas av besluten ska själva vara med och styra sin framtid.

Till stor del tror Daniel Ligné dock inte att konflikten egentligen handlar om antal vilt eller skador, utan om den så kallade landsortskonflikten

– Det handlar om att få med män-niskorna i systemet. Med andra ord är viltvården och framtidens skogsbruk en fråga om sociologi i minst lika stor ut-sträckning som biologi. Det är ett ärende som kommer att ta tid att bearbeta, men vi är på god väg.

13-0007 album.se

Med R5500 har vi höjt effektiviteten och minskat allt annat. R5500 vänder upp och ner på allt du trodde var möjligt, vi har halverat varvtalet men skapat en sågenhet som kapar upp till 40% snabbare än traditionell teknik. Enkelt uttryckt innebär det upp till 3500 fub mer per år* vid slutavverkning.

Utvecklad i samarbete med:

MER EFFEKTIVITET. MINDRE AV ALLT ANNAT. www.jpsteknik.com

Vill du veta hur vi gjort? Besök oss på nätet eller ring! Vill du höra det senaste skvallret? Registrera dig!

Världspremiär!

Skrytvägen 9, 820 41 Färila. Telefon 0651 230 00. Fax 0651 230 02. E-post [email protected]

* Beräknat på 3500 h produktion per år

»Att medborgarna får ha inflytande på sin egen natur, sitt skogsbruk och sin lokala viltstam är otroligt viktigt. Daniel ligné

krönika


22

Det är svårt att tänka sig en hållbar värld utan papper för skriv- och tryckändamål, pappersförpackningar, hushållspapper, trävaror, energi och andra produkter som görs med den växande skogen som råvara. Redan i dag är den hållbara bioekonomin en oumbärlig del av ekonomin.

När ekonomin fortsätter sin väg mot att göra sig än mer oberoende av ändliga resurser som kol och olja, så är skogsindustrin motorn i den utvecklingen.

I november så lämnade Skogsin-

dustrierna över branschens håll-barhetsskrift till regeringen. Baserat på en branschgemensam vision beskriver vi där hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhälls-ekonomi – med Skogsindustrin som motor. Skogsindustrins vision om den biobaserade samhällsekono-min tar sikte på 2035. På bara två decennier kan vi alltså vara där, i ett samhälle där förnybara resurser dominerar. Och längs vägen skapas tillväxt och jobb i hela landet.

I DEn BIoBASERADE samhällsekono-min tas hela trädet tillvara. De delar som inte levereras till industrisys-temet används som biobränsle till exempel i kraftvärmeverken. Det sker redan i dag, men framöver måste vi ta vara på skogens resurser ännu mer för att ersätta fossilbaserade råvaror. Både tillväxten i skogen och avverkningen är i framtiden högre än i dag – detta är en nödvändig förut-sättning – och regeringens satsning för utveckling av metoder för ökad tillväxt kommer väl till pass.

I det resurseffektiva och miljöan-passade industrisystemet tillverkas

såsom i dag sågade trävaror och massa och papper – utvecklingen fortsätter dock mot ett allt högre förädlingsvärde. Användningen av moduler och element för industriellt byggande i trä växer i omfattning. Textilfibrer tillverkas i stor skala och har till stor del ersatt bomull och syntetfibrer.

Det blir många nya produkter ba-serade på skogsråvara. I de så kallade bioraffinaderierna tas till exempel vedens olika beståndsdelar såsom hemicellulosa, lignin, harts- och fettsyror tillvara för tillverkning av råmaterial för bioplaster, kemikalier, färger, kompositer, kolfibermaterial, biodrivmedel, energiprodukter med mera, med mera.

De skogsindustriella råmateria-

len vidareförädlas inom en mängd olika sektorer och ersätter i hög grad produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror.

nyA AFFäRSmoDEllER måste skapas tillsammans med andra bran-scher och sektorer som knyter an till skogsindustrin, liksom nya företag och därmed nya arbetstillfällen. Att i varje läge använda råvaran och de rester som uppstår så att de genererar största värde är en viktig förutsätt-ning för att lyckas.

För att nå fram till den biobase-rade samhällsekonomin behövs mer kunnande – takten inom forsknings- och utvecklingsområdet måste öka och satsningarna måste samordnas. Den nationella forsknings- och

innovationspropositionen samt en-ergiforskningspropositionen är steg i rätt riktning.

välFUngERAnDE återvinnings-system är ytterligare en central förutsättning för bioekonomin. När produkterna använts materialåter-vinns de så många gånger som det är möjligt. Uttjänta fibrer blir bio-bränsle. Alla produkter baserade på biomassa är bioenergi i slutändan.

Den biobaserade samhällsekono-min är även i förlängningen en del av lösningen av klimatfrågan. Vid all förbränning bildas koldioxid – så även vid förbränning av biobränslen. Men med ett uthålligt skogsbruk tas, tack vare fotosyntesen, samma mängd koldioxid upp av den växande skogen.

SlUtSAtSEn I skogsindustrins vi-sion är att med produkter och mate-rial tillverkade av skogen löser vi inte bara klimat- och resursproblemen. Sverige är en ledande skogsnation med ett stort kunnande och effektiva industrisystem. Genom att tillverka produkter som möter växande behov blir Sverige en vinnare.

Skogsindustrin är motorn i den hållbara bioekonominEtt aktivt och hållbart skogsbruk, med hänsyn till biologisk mångfald och de sociala värden som skogen ger, levererar en fantas-tisk råvara som både är förnybar och som genom sin sammansättning kan användas inom en mängd olika områden. tExt MARIE S ARWIDSON,

VD SkOGSINDuSTRIERNA

»Nya affärsmodeller måste skapas tillsammans med andra branscher och sektorer som knyter an till skogsindustrin.

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk

Vi finns där du finns

I bankrelationer, precis som i alla andra relationer, är

närheten central. Närhet skapar trygghet och enkelhet,

både för dig och för oss. Och den är grunden för bra

affärer. På över 460 kontor runt om i Sverige arbetar

kunniga och erfarna banktjänstemän som gärna vill

hjälpa dig – där du befinner dig.

Välkommen till Handelsbanken.

En bank som kan skog och lantbruk.

För mer information och beställning, gå in påwww.prevent.se/skog eller ring 08-402 02 20.Där hittar du även filmen ”501:a gången gillt”.

Pris exkl moms och frakt.

Skogsbranschen är riskfylld och varje år skerdödsolyckor i skogen. Risker i skogen är enskrift med tips och exempel för att öka säker-heten och minska antalet olyckor i skogen.

Köpidag!

Paketpris!Öka medvetenheten på din arbetsplats omde risker som skogsarbete innehåller!Använd Risker i skogen (190 kr) tillsammans medPrevents folder Introduktion – Systematiskt arbets-miljöarbete (55 kr) och den kostnadsfria filmen501:a gången gillt som diskussionsunderlag.

Paketpris Art nr 845 220 kr

Hur säkert jobbar du?

www.sodra.com

Ett affärsmässigt kretsloppstänkandeAtt välja Södra är att välja en god affär Hela Södras verksamhet utgår från våra medlemmars skogar. Vi arbetar för och med ett ansvarsfullt brukande av skogen, vår livskälla, som en för-nybar resurs. I vår affärsmodell har vi ett hållbarhetsfokus, som genom-syrar vårt sätt att arbeta och tänka. Vi förädlar virket till produkter som är återvinningsbara, förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara. Exempelvis pappersmassa, textilmassa, sågade trävaror och bioenergi. Förädlingen skapar avsättning för medlemmarnas skogsråvara och skapar omfattande värden, både på kort och lång sikt - utan att utarma jordens resurser. Det är ett hållbart sätt för oss att bedriva goda affärer.

LOW

E B

RIN

DF

OR

S

Med rätt råd växer mer än skogen.Vad vet en bank om skog? En hel del faktiskt. Vi har 230 skogs- och lantbruksrådgivare runt om i landet. Många är jäg-, lant- och skogsmästare och de ger dig råd om hur du bäst förvaltar skogen och gör den lönsam. De hjälper dig att sälja och att köpa skog. Målsättningen är att både skogen och avkastningen ska växa, så att också du kan växa.

Vårt engagemang för skogen har stått stadigt

sedan lång tid tillbaka. Genom avregleringar och omstruktureringar, Gudrun och Per, har vi debatterat och drivit branschfrågor.

Varje år tar vi temperaturen på landets skogsägare i Skogsbarometern. Vi arrangerar Bonde möter bonde, där du kan träffa likasinnade, bli inspirerad och få idéer.

Välkommen in under eken.Vi berättar gärna mer om växtkraft.

framtidens skogsbruk

Documents