Food Security and Local Food Systems Climate Change Leadership 19/3 2012Center for Sustaianable Development (CSD)Caroline Loohufvud, Human Geographer, Urban and Rural Farmer

What is the problem?

Global GHG emissions among other problemsAgricultural emissions , produced on farms: 11-15 % of GHGLand-use change, deforestation etc: 15-18 % of GHGProcessing, packaging, transportation etc: 15-20 % of GHGWastage: 2-4 % of GHGIN TOTAL Global food system: 44-57 % of GHG

(Food and Climate Change: The Forgotten Link, Grain 2011)

A food system dependent of fossil fuels (almost all energy used in farming is fossil) Production of chemical fertilisers 40 % Tilling/Ploughing 30 % Harvesting 20 %

(Edens lustgrd tur och retur framtidsvgar till ett hllbart naturbruk, KSLA, 2008)

Today (Sweden)50 % of food is imported 80 % of fodder is imported 93 % of the land is farmed with chemical pesticides & fertilizers

How did we get hereAccess to cheap energyIncreased mechanization & technical developmentChemical pesticides & fertilizersIndustrialization & rationalizationsDevelopment of refrigerators & freezersIncreased road infrastructure to manage transportationThe evolution of big citiesWeakened interconnectedness with nature, push for low price food

Global challengesPopulation growthWe are expected to be 8 billion in 2030, 9 billion in 2050 UrbanizationToday 1/2 live in cities, 2050 2/3 willOveruse of planetary resources Phosphorus a.o. Climate changeEnergy scarcity; peak-oil, -coal & -gas

Tomorrow?Energy crisisClimate changesFood scarcity

Transition TownsMore local production & consumptionMore cooperations & small companies

Solutions and ways forwardSmall scale & labour intense organic farmingAgro-ecologyDiversified cropping systemsIncorporation of perennials: trees, bushes, wild vegetation etcReintegration of crop and animal productionNutrient recirculationSeasonal dietSelf-sufficency of greensUrban Agriculture & GardeningForagingPreservingLocal markets and cooperativesCookalong parties & Growalong networks

Food sovereignty & security

The potential of UA

Closer relationship between production & consumptionLess wastageNone or short transportsFresh nutritious foodFood security/food sovereignty

Smaller scale Effective land use Effective recycling of organic wasteBiological diversity & resilienceCO 2 sinkMore transparent food system, open to public controlSocial coherence & sustainable lifestylesJob opportunities

Swedish gardens, 300 000 hectares vegan diet for 4 millions of people mixed diet for 10 millions of people if vegetables are completed with animalic protein.

For example there are in Sweden 400 000 hectares of non-used land that could procuce as much meat as Sweden now imports (120 000 tons/year)

Growing Power - A Model for Urban Agriculture http://youtu.be/vs7BG4lH3m4 3,03

Growing Power.mov http://youtu.be/ozvrp_uTH98 2,54

Urban Initiatives, Urban Farming Movement in Detroithttp://youtu.be/xzoxjWdg-4c12,16 (5->)

Questions for future climate leadersCan a true environmentalist eat meat? Can a true environmentalist be vegan?Can a true environmentalist drink alcohol? Use make up?Fly airplane? Reproduce agriculture? Save civilization? Have children? If so, how many?

Should food self-sufficiency be a goal for a region or country?Is trade in food acceptable? If so, how much?Do more people in society need to work with food production?How much potential is there for urban agriculture?

***With half of humanity already living in towns and cities, it is projected that in the next 50 years, two-thirds of us will be living in towns and cities. A major challenge is to minimize burgeoning poverty in cities, improve access of the urban poor to basic facilities such as shelter, clean water and sanitation and to achieve environmentally friendly, sustainable urban growth and development. Climate change affects food security by making it harder to cultivate crops in areas where we do that now, due to changing weather patterns, ie rain coming out of season, or not coming at all, or far too much. Rain and urbanization is also an issue, modern cities have very much hard surfaces and limited sewer systems to take care of increased precipitation, this is a big problem and really in the spotlight in aware cityplanners agenda.Fosfor r lika ndvndigt fr matproduktion som vatten. Men idag hller vi snabbt p att frbruka vra terstende reserver av fosfatmalm. Med nuvarande hastighet kommer de att vara uttmda inom 50 till 100 r. Fosfor r ndvndigt fr alla levande varelser. Vi tar upp det genom maten vi ter, som i sin tur ftt det genom gdning av grdor.Omkring 90 procent av all fosfatmalm som bryts i vrlden gr till matproduktion. Inom detta omrde finns inget alternativ till fosforn.Det gr det ndvndigt att hushlla med och teranvnda fosforn. Det handlar exempelvis om att kompostera matrester idag kastas upp mot 30 procent av maten i soporna men ven att utveckla system fr att separera och teranvnda urin och avfring. Det har ocks betydelse vad vi ter. Ju mer ktt vi stoppar i oss, desto mer fosfor gr t. Efterfrgan p fosfor har kat snabbt, vilket lett till kraftigt stigande priser. Fram till mars 2008 steg priset p rvaran fosfatmalm med mer n 700 procent p 14 mnader, vilket bidrog till att pressa upp matpriserna. Det senaste ret har dock priserna dalat, men de r fortfarande tre gnger hgre n fr tv r sedan.De terstende tillgngarna r geografiskt mycket koncentrerade till ngra f omrden i vrlden. Nstan tv tredjedelar av alla reserver av fosfatmalm finns i Kina respektive Marocko och Vstsahara, berttar Dana Cordell.Hon konstaterar samtidigt att nstan all export upphrt frn Kina, sedan man nyligen la p en exportavgift p 135 procent fr att frskra sig om inhemska resurser till gdsel. Dessutom har flera skandinaviska fretag valt att bojkotta Marocko som ockuperar Vstsahra och kontrollerar dess fosfattillgngar. Ockupationen har frdmts av FN. Man rknar med att peak phosphorus, det vill sga nr vi kan ta ut maximalt med fosfatmalm, infaller redan r 2030. Det r ganska nra i tiden med tanke p att det idag inte finns ngra alternativ p marknaden som kan erstta behovet av fosfatmalm. nd r det vldigt tyst om dessa frgor p den internationella scenen.Overuse of planetary resources: overfished oceans, use of natural recources as the phosphorus already mentioned, landuse issues, we are building and monocropping most of the land wich leads to biodiversity loss, we are basically overusing the planet.

*Detta med att vrlden r i en brytningstid knde jag inte till nr jag brjade odla, d gjorde jag det bara fr att det kndes roligt och frscht. Men visst hade jag nog brjat f mina aningar, lite frn det omedvetna kanske, att det inte skulle vara helt tokigt att odla en del av sin mat sjlv om inte annat fr att lra sig vem vet, det kanske kunde vara bra att kunna i framtiden?

Det var 2006 och klimatdebatten drog igng p riktigt. Parallellt med detta pluggade jag samhllsgeografi och olika miljkurser och de globala sambanden blev alltmer kara fr mig. Odlandet blev en frist, ett stt koppla av frn den strida strmmen oroande information och att gra nt praktiskt.

Sedan kom jag i kontakt med omstllningsrrelsen som hade tagit form i Storbritannien. Dr hade folk brjat ta saker i egna och gemensamma hnder och brjat omforma sina lokalsamhllen till transition towns. Tanken r att stlla om samhllet till att bli mer lokalt hllbart, att lra sig att leva ett fungerande liv p vad den egna byn/staden och regionen kan producera. Det handlar om att ta tillvara lokala resurser: bde mat och andra mer handfasta saker vi behver men ocks resurser i form av mnniskors kunskaper och frdigheter.

Omstllning mot mer lokalt brkraftiga samhllen r ett stort svar p tv av vrd tids strsta utmaningar: klimatfrndringarna (oavsett hur mycket mnniskan pverkar dem) och oljetoppen och alla andra resurstoppar (fosfor mfl r p gng). Med ett oberkneligt klimat och brist p billig energi kommer alla globala produktionsmnster att frndras och ironiskt nog r livsmedelsproduktionen bde en av de mest srbara och mest ndvndiga fr mnniskors verlevnad och samhllens stabilitet.

Hur som helst vad som nd r fint i denna dystra krksng r att vi kan vnda dessa trender till ngot positivt. Vi kan skapa mer lokala samarbeten, lra oss mer, utmana vr kreativitet och phittighet och hjlpa varandra. Att odla egen mat och att kpa frn en nra bonde r tv stt att strka en lokal matproduktion. Mer jordnra mat!

******