FOLAC nettverkstreff på Risøya 24.-26. april 2013

Tematisk nettverksprosjekt for at folkehøyskolene i Norden skal

utvikles som glokale utdanningssentere for omstilling til en mer

bærekraftig fremtid.

Risøy Folkehøyskole, Tvedestrand, Norge

Innhold 1. Deltagere på møtet. ........................................................................................................................ 3

2. Program for treffet .......................................................................................................................... 4

3. Referat fra onsdag 24.04 ................................................................................................................. 5

3.1 Seminar ved Padlosof Lars Verket. ................................................................................................ 5

3.2 Presentasjon .................................................................................................................................. 6

4. Referat fra torsdag 25.04 ................................................................................................................ 7

4.1 Indre omstilling ved Susanne Hedman, Ljungskile Folkhøgskole. ........................................... 7

4.2 Kort om prosjektet og Presentasjon av kartlegging ved Mats Ehn, Folac ............................... 8

4.3 Samtal och debatt: Hur definierar vi ”Glokala omställningscentra” och folkhögskolornas roll

för detta? Mats Ehn, Folac ................................................................................................................ 10

4.4 Seminar ved Sigurd Espeland Heiberg fra Flødevigen Havforskningsinstitutt. ..................... 14

5. Referat fra fredag 26. april ............................................................................................................ 15

5.1 Metoder och strategier för hållbar stadsutveckling – Viktor Jacobsson SWEDESD .............. 15

5.2 Sammanfattning och slutsatser ............................................................................................. 17

1. Deltagere på møtet. Danmark:

Mette Højland, Nordfyns Folkehøjskole

Rane Baadsgaard Lange, Vestjyllands Højskole

Birtha Toft, Vestjyllands Højskole Sverige:

Göran Edel, Karlskoga folkhögskola

Susanne Hedman, Ljungskile folkhögskola,

Amanda Huss, Omställning Göteborg,

Viktor Jacobsson, SWEDESD

Mats Ehn, Folac Norge:

Brita Phuthi, Internasjonal sekretær, Folkehøgskolerådet

Karine Risnes, Ringerike Folkehøgskole

Morten Røsås, Risøy Folkehøyskole

Per Kristiansen, Risøy Folkehøyskole Uten representanter: Samsö Energiakademi og Fremtiden i Våre Hender

2. Program for treffet

Onsdag 24.04 18.00 – 19.00 Middag 19.00 – 20.00 Seminarprogram – Lars Verket foredrar om sin ”padlosofi”. Vi inviterer interesserte elever og personer i næremiljøet. 20.00 Fika och presentation av deltagarna, presentation av Risöy Folkehögskole Torsdag 25.04 08.00 Frokost 09.00 – 9.40 Inre omställning – vad kan få oss att välja att semestra i Bohuslän istället för i Thailand? - Susanne Hedman, Ljungskile folkhögskola 09.40 – 10.00 Kort om projektet – Mats Ehn 10.00 – 10.20 Presentation av kartläggningen – Mats Ehn 10.20 – 12.30 Samtal och debatt: Hur definierar vi ”Glokala omställningscentra” och folkhögskolornas roll för detta? Vilka goda erfarenheter har ni redan som ni vill dela med er av? Vad behöver ni utveckla? Vilka konkreta aktiviteter planerar ni att genomföra? Vad ska det stå i er skolas handlingsplan för hur ni ska bli ett glokalt omställningscentrum? Vilka riktlinjer och rekommendationer vill ni ge till andra skolor? 12.30 – 13.30 Lunsj 13.30 – 16.00 Samtal och debatt: fortsättning 16.00 – 17.00 Middag 17.00 – 19.00 Seminarprogram – Flødevigen havforskninsistitutt 19.00 Kveldsmat Fredag 26.04 08.00 Frokost 09.00 – 09.40 Metoder och strategier för hållbar stadsutveckling – Viktor Jacobsson SWEDESD 09.40 – 11.30 Sammanfattning och slutsatser av gårdagens arbete. Spridningsinsatser. 11.30 – 12.30 Rutiner för ekonomisk redovisning, kommunikation, datum för träffen på Ljungskile folkhögsskola och förslag på innehåll, övriga frågor, avslutningsrunda 12.30 – 13.00 Lunsj Ferge Kristiansand – Hirtshals avgang kl. 16.30, de som skal med den bør dra fra Risøya kl. 13.30.

3. Referat fra onsdag 24.04

3.1 Seminar ved Padlosof Lars Verket.

Lars Verket hadde et foredrag som handlet om hvilken betydning friluftslivet har for å utvikle

ansvarlige, miljøbevisste mennesker. Under følger noen av de punktene Lars Verket dvelte ved

under sitt foredrag:

Hva er NOK?

Forholdet mellom behov og inntekt

Universaliserbarhetsprinsippet til Arne Næss

Hva er rikdom?

Levestandard vs livskvalitet

Rikt liv -enkle midler

3.2 Presentasjon Etter seminaret med Lars Verket gikk turen til Lyngør Fyr, hvor vi hadde en runde med

presentasjoner og gode samtaler.

4. Referat fra torsdag 25.04

4.1 Indre omstilling ved Susanne Hedman, Ljungskile Folkhøgskole. Hvorfor gjør vi det vi vet at vi ikke burde gjøre? Vår atferd truer vår egen eksistens. Det er mangel på

politiske løsninger og langsiktige beslutninger. Ansvar flyttes fra sentralt til lokalt.

Stefan Edman: De tre B’er; Bil, Biff, Bolig. Framtiden i våre hender snaker om fire B’er, med Boeing

som nummer fire. Dette kan vi gjøre noe med i våre hverdager!

Susanne presenterte Ken Wilburs kvadrant i en revisjon gjort av Hillevi Helmfrid. Denne kvadranten

passer godt inn i folkehøyskolepedagogikken, og tankene Susanne presenterer bør være med som et

videre grunnlag.

Referent: Morten Røsås

4.2 Kort om prosjektet og Presentasjon av kartlegging ved Mats Ehn,

Folac

Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp.(Tage Danielsson)

Utfordringen ligger i å øke langsiktigheten, Mats pekte på Framtidskommissionens 5 forbannelser:

• Nuet • Kortsiktigheten

• Historielösheten

• Kunskapsrelativismen

• Populismen

Etter innledningen tok Mats oss gjennom besvarelser på kartleggingsspørsmål fra skolene og

miljøorganisasjonene. Kartleggingsspørsmålene ser slik ut:

Frågor till folkhögskolorna:

Vilken betydelse lägger ni i begreppet ”Glokala omställningscentra”? Vilka kompetenser,

handlingsplaner, verktyg, relationer etc behövs för detta?

På vilka sätt är er folkhögskola (fhs) redan ett glokalt omställningscentrum?

Vad behöver ni utveckla för att nå er definition av vad ett glokalt omställningscentrum är?

Vilka konkreta aktiviteter planerar ni att genomföra?

Frågor till övriga organisationer

Vilken betydelse lägger ni i begreppet ”Glokala omställningscentra”? Vilka kompetenser,

handlingsplaner, verktyg, relationer etc behövs för detta?

Hur kan ni bidra till att fhs utvecklas som glokala omställningscentra?

Hur kan fhs bidra till att utveckla ert arbete?

Svar fra Karlskoga:

Lokalt = hemstaden, globalt = regionen, Sverige, resten av verden.

Vi behøver vilje og kompetanse, tid, kommuniksjonsverktøy, økonomi og relasjoner.

Har etablert samarbeid med ulike aktører, Fair trade cafe og relasjon med skoler i Gambia.

Planlegger klesbyttedager og redesign, temauker, forelesninger mm.

Svar fra Omstilling Gøteborg:

Glokale omstillingssentere er en plass for kunnskap, refleksjon og erfaringsutveksling. Viktig med

nettverk. Kan bidra med samarbeid, dialoger, studiebesøk, og kan være en kanal for å spre info om

fhs kurs og aktiviteter. Fhs kan styrke oss som bevegelse, kan gi støtte til entreprenørskap for

omstilling, og kan være en viktig lokal aktør.

Svar fra SWEDESD

Glokala omställningscentra måste vara attraktiva arenor för socialt lärande där olika kompetenser

och samhällsaktörer får möjlighet att mötas.

Vi kan bidra med våra erfarenheter från våra projekt Supporting Urban Sustainability och Global

Awareness in Action.

Vi samarbetar gärna med folkhögskolor för att testa och utveckla våra metoder och för att sprida

folkhögskolornas erfarenheter.

Svar fra Risøy Fhs

Risøy Fhs har formulert et ”manifest” for folacskoler:

Skolens miljøsatsing skal være forankret hos skolens eier og i skolens ledelse.

Miljø skal være en viktig del av skolens undervisning og i internatet.

Skolen skal selv gå foran innen miljø og være et forbilde for elever, ansatte og nærmiljø. Nasjonale

sertifiseringsordninger bør (skal?) følges, f. eks. den norske miljøfyrtårnsertifiseringen.

Skolens elever skal aktivt utfordres til å foreslå og iverksette miljøtiltak, gjerne lokalt på skolen.

Økonomiske midler skal stilles til disposisjon for elevene, midler som f. eks. kan skaffes gjennom en

lokal klimakvote. Skolens ledelse skal følge opp det engasjementet som skapes.

Skolen skal etablere kontakt med miljøorganisasjoner (f. eks. gjennom medlemskap) og

vitenskapelige institusjoner på regionalt eller nasjonalt nivå.

Skolen skal ha en aktiv profil overfor media i miljøspørsmål.

Vi fikk utdelt skriftlig besvarelse fra Framtiden i våre hender, som var forhindret fra å være til stede

på treffet.

Referent: Morten Røsås

4.3 Samtal och debatt: Hur definierar vi ”Glokala omställningscentra”

och folkhögskolornas roll för detta? Mats Ehn, Folac

Målet for treffet og for prosjektet er ”att folkhögskolorna i Norden ska utvecklas som glokala

folkbildningscentra för omställning till en mer hållbar framtid.”

Vi vil oppnå:

Konsoliderat nätverk

Riktlinjer för folkhögskolor

Nya samarbeten och projekt

Kompetensutveckling

Strategier för ökad interaktion

Samarbete folkhögskolor – forskning

Mer om omställning i kurserna

Ökad kunskap om miljöstyrningssystem

Ökad synlighet i media

Spridning av våra erfarenheter.

Vi jobber for å spre kunnskap internt blant ansatte i fhs, hos elevene ved de 400 fhs i Norden og i

våre lokalsamfunn.

Vi har en målsetting om at det skal vises resultater innenfor 10 områder som er gjengitt nedenfor

med kommentarer.

Resultat 1: Ökad kunskap och handlingsberedskap om omställningsfrågor hos personal och deltagare

på de folkhögskolor som deltar i projektet.

Viktig å benytte ressurser innad i gruppen.

Omstillingsspørsmål må inn i fagplaner

Tid til dette må prioriteres, feks morgensamlinger.

Miljødag i starten av et år skaper eierforhold blant elevene

Kurs for personalet med praktiske oppgaver

Alle linjer/kurs ved en skole skal ha miljøprosjekt

Involvere både drift (internat, kjøkken og vaktmester) og lærere sammen

Benytte seg av omstillingsrørelsen

Fokus på den daglige mat, hva vi putter i oss

Utarbeide konkrete målsettinger, grønt flagg, miljøfyrtårn

Estetiske linjer/kurs bruke temaet i utstillinger, forestillinger etc.

Klimaendringer med film som verktøy

Må komme fra ledelsen ved fhs

Bedriftskulturen ved fhs må være gjennomsyret

Jobbe tverrfaglig for å nå mål

Resultat 2: Antalet kurser och kursinslag med miljötema på de deltagande folkhögskolorna har ökat

Miljø og omstilling skal være for alle linjer, ikke for egne spesielle linjer/kurs

Grønn dannelse, videreføring av dannelseidealet fra fhs

Spørsmål om bærekraft må få større plass i hele skolen

GLOKALT FYRTÅRN

Resultat 3: Folkhögskolorna i projektet har utvecklat strategier och verktyg som leder till ökad

interaktion med aktiva medborgare, organisationer, myndigheter och näringsliv om

omställningsfrågor

Formulera ’manifest för glokalt omställningsarbete’ – bjuda in organisationer och föreningar:

vilka vill vara med på detta?

Samarbete med de företag och kommuner/myndigheter som ligger i framkant. Företag som

också är en del av omställningen, kommuner som tar fram planer för energiomställning mm.

Vara en fysisk mötesplats: lokaler, vackra platser nära naturen. Utrymme för organisationer

mm att ha arrangemang där, resurs för omställningsinitiativ, plats för odling,

återbruksverkstäder mm.

Bjuda in lokalsamhället och andra intresserade till temakvällar, konferenser, besöka och

inspireras av sätt att leva hållbart.

Mötesplats för grupper som sällan möts: unga/gamla, ny/gamla svenskar/normänn/danskar,

stad/landsbygd

Uppsökande folkbildning

Vara en del av ett omställningsnätverk – vara en aktör bland andra, göra samarrangemang,

andra aktörer räknar in omställningscentrat som en intressant aktör och medspelare

Att bli glokal genom Skype: global samverkan utan att flyga: skype-samtal med NGOs i

exempelvis södra Afrika.

Resultat 4: Riktlinjer för hur folkhögskolor kan utvecklas till glokala omställningscentra har

sammanställts och spridits

Må være forankret hos eiere og ledelse, også i målsettinger og visjoner for skolene.

Overordnet målsetting, ikke kun enkelt linje/kurs

Alle fire deler fra Wilburs kvadrant må med

Må føre til konkret handling

Kan bruke idebankens sin matrise som mal

Fest, ikke protest! Positivitet rundt engasjement

Still kritiske spørsmål til egen situasjon, er vi et glokalt omstillingssenter?

Resultat 5: Ett nätverk av folkhögskolor och miljöorganisationer som arbetar med omställningsfrågor

har konsoliderats

Bruke eksisterende kanaler for å spre engasjementet.

Nasjonalt nivå, fhs organisasjoner i de ulike land

Bruke åpne sosiale kanaler (facebook ol)

Stafett, direkte persomlig utfordringer til kolleger på andre skoler.

Linke til eksisterende ressurser

Arrangement for interesserte studenter?

Resultat 6: Samarbeten mellan deltagande folkhögskolor och forskningsinstitutioner har etablerats

om omställningsfrågor

Vurdere hva som finne i nærområdet og som er faglig relevant

Fhs kan være en kanal der forskerne treffer publikum

Egen kompetanseutvikling

Forberedeløse til yrkesvalg innen aktuell bransje

Praktisk arbeid, praksisplass innen forskning

Fhs kan være med å samle inn materiale til forskning

Være en del av noe større, se at det ikke bare er prat, men også handling

Aksjonsforskning

SWEDESD utvikler metoder som fhs kan prøve ut

Resultat 7: Nätverket genererar nya samarbeten och projekt efter projekttidens slut

Det har kommet et forslag fra Thomas Rydsmo, Ljungskile Fhs, om å viderføre et samarbeid

for Skagerakområdet.

Å investere i utdanning, ferdigheter og livslang læring gjennom å utvikle utdannings og

etterutdanningsinfrastruktur.

Det inviteres til idedugnad etter kveldsmat for å komme med innspill til søknad fra Ljungskile

Fhs.

Fortbildningar för lärare

Årliga nordiska konferenser om omställningsfrågor

’Glokal omställningscentra’-certifiering

Nytt Nordplus 2014?

Samla exempel på vad folkhögskolor kan göra på hemsida eller liknande

Interreg-projekt:

Utveckla utifrån tänk och i samarbete med Transition towns

Detta projekt: bara resor och möten. Nästa projekt/förstudie skulle kunna ge fler konkreta

resultat

Utveckla pedagogik för omställnings: verktygslåda (både inre och yttre)

Inspiration och fortbildning för folkhögskolelärare: testa vår verktygslåda

Re-vitalsera en del av de gamla värden som folkbildningen står för, folkbildningsarvet,

Gruntvig.

Göra folkhögskolan och pedagogiken mer öppen för omvärlden, integration med övriga

samhället mm.

Naturkontakt, leva närmare naturen, en väg för att hitta till de värderingar som vi behöver

för att skapa förändring. Många folkhögskolor har sådana kurser.

Resultat 8: Ökade kunskaper om fördelar och nackdelar med olika miljöstyrningssystem, t.ex. ”grön

flagg” hos alla parter i projektet

Glokalt omstillingssenter bør være en tittel alle kan bruke, lav terskel

Sertifisering kan være ekskluderende.

Göteborgs miljödiplomering (Karlskoga)

Grön flagg (båda folkhögskolorna i Danmark)

Miljöfyrtorn (Ringerike, Risöy)

Definiera begreppet ’glokala omställningscentra’, så att det kan användas av folkhögskolor.

Men inte certifiering, det skulle innebära en förminskning av begreppet.

Dela med sig av erfarenheter av att jobba med de här certifieringarna sinsemellan: då

uppfyller vi detta mål med projektet, måste inte vara mer än så.

Resultat 9: Ökad synlighet för folkhögskolornas miljöarbete i traditionella och sociala medier i

Norden

Nettet er en arena for markedsføring, ikke for pedagogisk læring.

Bruk de mulighetene som er etablert, inviter lokalaviser, skriv på facebook osv

Samarbeta med de nätverk som ’lever sitt liv’ på sociala medier-arenor.

Bjuda in till aktiviteter och arrangemang via sociala medier + bjuda in journalister

Alla folkhögskolorna har webbplatser och facebooksidor, och kontakt med lokal media

Gjør en avtale med Justin Bieber

Resultat 10: Ökad kännedom om folkhögskolornas potential som glokala omställningscentra hos

folkhögskolorna i Norden.

Dette vil være en konsekvens av utvidet fokus og samarbeid.

Referent: Amanda Huss (svensk) og Morten Røsås (norsk)

4.4 Seminar ved Sigurd Espeland Heiberg fra Flødevigen

Havforskningsinstitutt.

Torsdag kveld fikk vi et flott seminar om aktiv forvaltning i kystsonen ved Sigurd Espeland Heiberg.

Det er stor allmenn interesse for å bevare en levende og produktiv kyst på Sørlandet. Men kravene til

hvordan kysten skal forvaltes er i endring. I dag er det ønskelig å ha en forvaltning som ikke bare

gjennomfører passive tiltak - for eksempel ved å hindre utbygging i sårbare områder - men som også

aktivt forvalter de marine verdiene.

”Den marine turist” er en viktig del av verdiskapningen i kystforvaltningsprosjektet. Visuelle

opplevelser i bevaringsområdene i form av organisert dykking og undervannsafarier (med spesielt

tilpassede båter) står sentralt. Det er også et mål å skape nye opplevelsesprodukter sammen med

profesjonelle yrkesutøvere innen kystfiske og skjelloppdrett. Bokhotellet Lyngørporten er

hovedsamarbeidspartner og fungerer som informasjonssenter for hele prosjektet.

Organisert dykking og undervannsafarier står sentralt i verdiskapningen. Det blir også lagt vekt på

andre former for opplevelsesprodukter sammen med profesjonelle yrkesutøvere innen kystfiske og

skjelloppdrett.

Samarbeidet mellom Risøy Fhs og Flødevigen Havforskningsinstitutt kan være et eksempel på

hvordan fhs kan samarbeide med vitenskaplige institusjoner. Flødevigen har i verksatt et

verneprosjekt i Tvedestrand kommune, hvor man særlig ser på hva verning av havområder gjør for

bestanden av hummer og torsk. Et av verneområdene ligge i nærheten av Risøya, og er tilgjengelig

for våre dykkere.

Da vi har som målsetting av å lære våre studenter om å ta vare på skaperverket, ver det naturlig å ta

kontakt med Flødevigen for å se om det finnes muligheter for å bli en del av dette prosjektet.

Vi har opprettet kontakt og er enige om at vi skal kunne få til et samarbeid, og det ser ut til at vi

etterhvert nærmer oss noen avklaringer i forhold til hav Risøya kan bidra med. En oppgave vi er klare

til å sette i gang med er kartlegging av verneområdet med tanke på dykkerturisme. Det er nemlig en

del av prosjektets oppgave å skape næringsveier gjennom verning. Denne kartleggingen vil

gjennomføres sammen med Bokhotellet Lyngørporten som ønsker dykkerturisme velkommen. Videre

vil vi se om dykkere fra Risøya kan gjøre obsevasjoner, fotografering og lignenede som kan gi

forskerne materiale de kan bruke til sitt arbeide.

Referent: Morten Røsås

5. Referat fra fredag 26. april

5.1 Metoder och strategier för hållbar stadsutveckling – Viktor Jacobsson

SWEDESD SWEDESD har sedan 2010 drivit programmet "Supporting Urban Sustainability" (SUS) i syfte att

mildra fattigdomsbekämpning i städer genom att stärka lokala ekosystemtjänster. Metoderna i

programmet bygger på kollaborativt lärande där olika aktörer i samhället samlas för att lära av

varandra i gemensamma hållbarhetsutmaningar.

I dag lever majoriteten av jordens befolkning i städer. Samtidigt närmar sig människan de planetära

gränserna, det vill säga de gränser som sätter ramarna för vårt handlingsutrymme på jorden. Johan

Rockström et. al har definierat 9 stycken problemområden där klimatförändringar, övergödning och

förlust av biologisk mångfald är särskilt kritiska

http://swedesd.se/images/stories/PDF/Rockstrom_PlanetaryBoundaries.pdf

http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=RgqtrlixYR4

För att hjälpa till att finna lösningar på dessa ofta mycket komplexa överlevnadsfrågor har SWEDESD

med samarbetspartners arbetat fram SUS-programmet som vilar på 3 antaganden:

1) att en ny typ av styrning krävs där fler aktörer från olika nivåer i samhället involveras och bidrar till

besluten. I litteraturen kallas detta för "reflexive governance" och är ett alternativ till det

konventionella (toppstyrda) sättet att föra politik.

2) Vi menar också att det finns en win-win situation i att stärka ekosystemtjänster (i anknytning till

eller i städerna) och (genom detta) mildra levnadsförhållandena för de mest utsatta i samhället.

Dessa individer är ofta direkt beroende av vad naturen har att ge i form av försörjning, dricksvatten,

mat och andra förnödenheter samt utgör i många fall deras enda livsmiljö.

3) Vi tror också att kollaborativt lärande (eller socialt lärande) är rätt metod för att bygga förtroende

mellan människor och för att åstadkomma handlingskapacitet.

Därför har SWEDESD tillsammans med samarbetspartners sedan 2010 satt samman så kallade "city

teams", stadsgrupper med representanter för kommun, näringsliv, frivilligorganisationer,

högskolor/universitet och civilsamhälle. Tilsammans arbetar teamen fram strategiska frågeställningar

baserade på trender i respektive stad och som innefattar gemensamma kritiska problemområden

kopplade till ekosystemtjänster och fattigdom. Den egna frågeställningen är viktig då den skapar

ägandeskap för projektet (det vill säga att arbetet sker på eget initiativ och rör frågor som alla är

engagerade av). Arbetet i grupperna följer ett särskilt upprepande mönster av workshops med

planering, praktiskt utförande, observation/utvärdering och "sense making". SWEDESD tillsammans

med samarbetspartners utgör facilitörer och stöttar teamen i deras arbete framåt.

Sedan 2010 har team i sex städer i södra Afrika och sydöstra Asien gått igenom det ett år långa SUS

programmet. I skrivandets stund är sju nya städer aktiva i SUS. I Thimpu (Bhutan) arbetar man med

att säkra buffertzoner längs en flod som rinner genom staden (“How can we protect buffer zones

along Olarongchu from encroachment using urban plantations?”) och i Guntur (Indien) arbetar man

för att hindra de sjunkande grundvattennivåerna med hjälp av insamlingsanordningar för regnvatten

(“How can we stop the ground water level from falling?”).

Just sjunkande grundvatten har varit aktuellt i SUS programmet förut. 2011 lyckades teamet i Dhaka

(Bangladesh) driva igenom ett regeringsbeslut som slår fast att alla nybyggda hus i staden inte får

uppföras utan att ett system för regnvatteninsamling installeras. Något som inte bara kan hjälpa till

att bromsa det sjunkande grundvattnet utan även mildra effekterna av kraftiga monsunregn.

För mer info om SUS: http://swedesd.se/what-we-do/sustainable-cities

http://swedesd.se/images/stories/PDF/SUS/Experiences_from_a_learning_programme_2010_-

_2011.pdf

Kort om oss:

SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling - etablerades som en avdelning

inom Högskolan på Gotland år 2008 efter ett beslut av regeringen. Centret är ett led i Sveriges

långsiktiga stöd till andra länders utveckling. SWEDESD uppgift är att underlätta och stödja utbildning

och lärande inom området hållbar utveckling, lärande som resulterar i ett uppriktigt och aktivt

engagemang för hållbar utveckling ur både socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Verksamheten vänder sig i första hand till de länder som Sverige har ett långsiktigt

utvecklingssamarbete med, främst i södra Afrika och Asien. Utvecklingen av verksamheten sker

successivt och i nära samarbete med strategiskt utvalda partners på nationell och regional nivå i

dessa länder. Centret finansieras av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.

5.2 Sammanfattning och slutsatser

Projektets namn: ”Glokala omställningscentra”

Glokal

- Lokal aktör: ställa krav på infrastruktur lokalt för hållbarhet; exemplet källsortering i

- Risöya, fick kommunen att börja källsortera

- Vara inspiratör i och påverka lokalsamhället

- Tänk globalt, agera lokalt. Folkhögskolan som lokal aktör

- Det ”globala” kan vara redan utanför kommunens gränser

- Kort ord för att sammanfatta att vi hänger ihop: en mänsklighet, en planet, påverkar varandra.

Samtidigt: vi finns alla någonstans lokalt, där vi har möjlighet att agera. Men har påverkan globalt.

- Folkhögskolan traditionellt: erövra demokratin. Ny utmaning: även globalt. Global demokrati – vad

är det, hur kan det realiseras?

- Omställningen är glokal i sig

- Glokalt markerar något eget: inte direkt en del av transition network

Omställning

- ”Bärkraftig utveckling” på norsk; men behöver definieras vidare

- Alla aspekter av bärkraftighet, inte bara miljö

- Värderingar och visioner; och konkreta handlingar

- Alla kurser, all undervisning: innehåll som tar upp de kriser som vi står inför som mänsklighet, om vi

ska kunna överleva på den här planeten. Helhetsbild, allt hänger ihop. Går att ta med i varje ämne.

- Från engelskans transition (kanske bättre använda det?)

- Istället för ”hållbart”, utvattnat.

- Socialt, ekologiskt, ekonomiskt. Handlar om planitära gränser, finns en ram som vi inte kan rucka

på.

- Betonar den aktiva handlingen: nu ställer vi om!

- Kräver omfattande förändringar av samhället

- Politiskt laddat begrepp

- Kommer från transition network: radikalt begrepp. Finns en fara att även detta begrepp urvattnas.

Bättre använda hållbarhetsbegreppet om det är för radikalt?

- Projektet jobba för 3 procent reduktion…?! ;-)

- Kraftigt uttryck: planitära gränser, vi behöver bäraktigt samfund. Kan provocera och avskräcka.

- Handlar om kreativitet, inte ett moraliskt projekt. Behov av förändring i världen, men vi kan inte

komma med alla svaren. Vi vet inte hur det vi ska skapa kommer att se ut, så vi behöver allas vår

kreativitet, vi har alla våra roller att spela i detta. Inte se för snävt på begreppe, inte bara

naturvetenskap och friluftsliv, även kreativitet och estetik.

- Definition i FOLAC’s ”Folkhögskolornas arbete för global rättivsa”

Centra

- Kanske snarare ”ändringscenter” på norsk

- Samlingsplats för lokala aktiviteter, mötesplats

- Plats att komma till, väcka nyfikenhet kring frågorna, inspireras till omställningsarbete

- Genomsyra folkhögskolan, finnas en röd tråd genom verksamheten, även vilken mat som serveras

osv.

- ”Stimulanscentra”

- Katalysator för hur andra aktörer i närområdet, som exempelvis kommuner, kan jobba kring detta

- Föreläsningar, bjuda in aktörer till samverkan mm.

- Hitta sitt fokus, kanske inte kan göra allt på en gång.

- Konkreta, goda exempel. Kan vara odling, maten som serveras, samarbeten lokalt mm.

- Utbyte och samarbete med människor i andra delar av världen som jobbar med de här frågorna

(utan att resa). (De har ofta kommit lång i att jobba lokalt med de här frågorna, utmaningarna är

redan tydliga, inte fått stöd från staten, jobbat fram arbetssätt)

- Vara det goda exemplet: Västjyllands folkhögskola CO2-neutralt. Bjuda in besökare mm.

- Samarbete med lokala institutioner: högskolor mm. ”Gå ut och blanda sig”

- Folkbildningens uppgift att ta dessa frågor på allvar, jobba med det.

- ”Vi har ett ansvar att förmedla de gruntvigianska tankarna till petroholic-arna”

- Folkhögskolan som samhällsaktör (vi ser det så, men inte nödvändigtvis alla folkhögskolor)

- Definiera: vad är omställning för oss, utifrån ett folkbildningsperspektiv

Nästa träff på Ljungskile folkhögskola

Vad göra fram till dess?

- Varje folkhögskola tar fram ett utkast till handlingsplan för hur de ska jobba med dessa frågorna 2013-2014. Koppla till projektmålen. Beskriva den egna skolan som glokalt omställningscentra.

- Mats tar fram riktlinjer för glokala omställningscentra som kan spridas till andra folkhögskolor

- Varje folkhögskola skriver ner erfarenheter från miljöcertifieringssystem. Vad gjort, men framför allt vad det betytt för verksamheten.

Innehåll

- Folkhögskolornas handlingsplaner - Riktlinjer för glokala omställningscentra - Pedagogiska metoder för delaktighet: metodutveckling för inre omställning - Bjuda in till inspirationsprat

o Rane kan hålla i pass om U theory o Britta: ”pedagogik för de rika”

Internt kommunikation

- e-postlista - ”stängd” facebookgrupp

Extern kommunikation: nätverksbyggande, bjuda in fler. Snarare i nästa del-projekt?

- FOLAC’s webbplats - Det personliga mötet, berätta om detta…

Spridning om det som vi gjort hittills: kanaler

- Artiklar i nationella folkhögskoletidningar - Lokaltidningar (men lättare längre fram i projektet) - Matsskickar nyhetsbrev till alla svenska folkhögskolor, finns motsvarighet till Danmark.

Tar med oss härifrån: berätta för kollegor

- Det finns andra som är intresserad av gröndannelse! - Det finns andra som är intresserade av Wilburs kvandrant! - Gruntvigismen inte bara lever, utan hittar nya vägar - Uppsving i nordiskt samarbete - Glokalt omställningscenter: hur vi kan realisera det - Det finns andra som tycker detta är roligt och viktigt! - Projektet har fördjupats och vi har haft otroligt intressanta samtal om pedagogik - Detta är inte bara något för miljögruppen, detta är skolans framtid! - Fundera kring vad vi kan erbjuda till nästa träff i form av metoder - Utveckla kvadranten - Man lär sig mycket av den här typen av träffar - Foklbildningen och folkhögskolorna är med på omställningståget - Fint att vi alla vill fokusera även på den inre omställningen. - Vad mycket det gör att vara på en så här vacker plats

Referent: Amanda Huss

Fotograf: Mats Ehn.