Föreläsning 3: Det svenska politiska systemet

- Konstitution, partier och intressegrupper

Demokratin är etablerad

Lika och allmän rösträtt

En modern industrialiserad nationalstat

Förvaltningen växer och välfärdsstaten formas

Sakkunskap är viktig i förvaltningen och vägleder politiken – utredningsväsendet

Liten öppen ekonomi i en allt mer globaliserad värld

Ett spelteoretiskt perspektiv: Modeller om ”spelregler och spelare”

Arena för spelet

Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution)

Dominerande spelare: Partier, Intressegrupper, Enskilda

Vad är en konstitution?

”A constitution sets out the formal structure of the state, specifying the powers and institutions of central government, and its balance with other levels.

In addition, constitutions express the rights of citizens and in so doing create limits and duties for the government” (Hague & Harrop 2004, s. 210)

Viktiga aspekter/funktioner i konstitutioner

Inledningssektion: med grundläggande principer och målsättningar

Organisationssektion: reglerar de centrala offentliga institutionernas makt

Rättighetskatalog: individuella och ev. kollektiva rättigheter

Procedurer för revidering: regler för att ändra i konstitutionen/r

Sveriges konstitution: fyra grundlagar

Regeringsformen

Successionsordningen

Tryckfrihetsförordningen

Yttrandefrihetsgrundlagen

Statsskickets grunder: Regeringsformen 1(3)

´”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna” (RF, 1 kap, 1 §).

Regeringsformen fortsättning 2(3)

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet” (RF, 1 kap, 2§)

23-04-20

Regeringsformen 3(3)

Grundläggande fri- och rättigheter: yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet, (RF, 2 kap)

Grundläggande om uppgifter och arbetssätt i de centrala statsinstitutionerna (RF, kap 3-7)

23-04-20

Förändring av grundlag

Grundprincip: två likalydande beslut med mellanliggande val

Möjlighet till folkomröstning i samband med mellanliggande val (negativt beslutande)

Den konstitutionella monarkin - kungamakten

Medeltid-1600-tal: föränderlig maktdelning mellan styrande monark, råd och relativt stark bondeklass

1634 års regeringsform: reglering av de centrala statliga institutionernas och förvaltningens organisation

1809 års konstitution: maktdelningsprincip, monarken styrande och riksdagen lagstiftande

1974 års konstitution: monark med begränsade, i huvudsak representativa och ceremoniella uppgifter

Politiskt partier

Grupp med gemensamma intressen

Ambition att “vinna” makt

Ideologiska – nya ideologier

Regionala, religiösa, intressen

Elitpartier - “masspartier” (i Sv. Folkrörelsepartier)

Partiernas arenor

De är organisationer

Valarenan

Parlamentsarenan

partiarenan

Massmedier

23-04-20

Det svenska fempartisystemet och ”nedfrysningteorin”

Partisystemet antas vara resultat av långsamma historiska processer

Vilken roll spelar valsystemet? Proportionellt valsystem gynnar framväxten av fler partier

Det svenska fempartisystemet stabilt from 1930-tal tom 1980-talet

Socialdemokraterna och vänsterpartiet (tidigare SKP- VPK)

Socialdemokraterna (s) främst ett folkrörelseparti men även idéparti: växt fram utanför riksdagen, rötter i arbetarrörelse

Vänsterpartiet (v) folkrörelseparti och idéparti

Socialdemokraterna (s) hade en dominerande ställning i svensk politik mellan 1930-tal och1970-tal (omkring 45% av rösterna)

Har (s) förlorat problemformuleringsprivilegiet?

De borgerliga partierna (tom 1991)

(fp): heterogen bas i liberalism (inomparlamentarisk) samt fri- och nykterhetsrörelser (utanför parlament). Idéinriktat parti.

(m): bas ursprungligen i valsamarbete mellan olika konservativa högergrupperingar, näringslivsintressen (främst inomparlamentariska)

(c): bas i jordbrukar- och lansbygdsintressen

Fempartistrukturen bryts: nya partier

Miljöpartiet med rötter i miljörörelsen kommer in i riksdagen 1988

Kristen demokratisk samling (kds, numera kristdemokraterna), med rötter i frikyrkorörelsen, kommer in i riksdagen 1991

Piratpartiet kommer in i Europaparlamentet vid valet 2008.

Sverigedemokraterna kommer in i RD vid valet 2010.

Utmanande partier

Ny demokrati

Feministiskt initiativ

Junilistan

Piratpartiet

Sveriges pensionärers intresseparti

[Kalle Anka-partiet]

Lokala partier

Socialdemokraternas samarbetspartners

Från 1930-talet tom 1950-tal starkt samarbete med bondeförbundet

From 1960-talet vänsterpartiet centralt som stödparti till (s). På 1970- och 80-talen: ”Kamrat 4 %”

Under mitten av 90-talet (kristider): centerpartiet återigen

Under 1990- och 2000-talen: försök att institutionalisera samarbete med (mp) och (v).

Samarbete mellan de borgerliga partierna

From 1970-talet samverkar de borgerliga. I regeringar 1976-1982

From 1990-talet ökad samverkan. Regeringen Bildt 1991-94.

Allianssamarbetet tydligt program. Regeringen Reinfeldt 2006-2014?

Ett av partierna har i dominerat: 1940- och 50-tal: folkpartiet

1970-talet: centerpartiet

From 1980-talet: moderaterna

23-04-20 Föreläsning 1: Affärssystem för företag

Börja här på måndag!!!!

Intressegrupper och föreningsliv”Tredje sektorn” växer

Traditionellt i politik

Påtryckningsgrupper/intresseorganisationer (fackföreningar, arbetsgivarföreningar, pensionärsorganisationer etc.)

Förespråkargrupper (miljöorganisationer, organisationer mot främlingsfientlighet)

Sociala funktioner eller välgörenhetsorganisationer

23-04-20

Ideella “tredje” sektorn

Marknad Politik

Intressegruppers förändrade roll

Korporatism: det politiska systemet karaktäriseras av institutionaliserat samarbete mellan ett fåtal intressegrupper och stat

Pluralism: det politiska systemet karaktäriseras av ett stort antal intressegrupper är verksamma (”lobbyism”)

Från korporatism till pluralism

= Nätverksstyrning

Ideella sektorns nya roller

Från ”snackis” till ”doer”

Medskapare av välfärd, deltar i upphandling

LO och SAFs försvagning

Flexiblare arbetsmarknad

Politik genom nätverk, ersätter representation

Fler religiösa organisationer

23-04-20

Nätverksstyrning

Från gvovernment till Governance

Beslut och genomförande i samverkan

Söker nya former

För förvaltning - NPM

För beslut - samverkan,- deliberation

23-04-20

Trender i ”tredje sektorn” & svenskt föreningsliv Nya roller i nätverksstyrningen

Möjligheter i främst välfärdsproduktionen

Svagare kopplingar mellan partier och föreningsliv

Minskat antal medlemmar i organisationer, men ökat något på senaste åren

Sociala medier som organisering

Konsekvenser för demokrati och offentlig organisering? Det sociala kapitalets betydelse?

Kom ihåg!

Partier och organisationer som aktörer

Institutionella arrangemang av arenor

Nya roller för ideella sektorn o intresseorganisationerna påverkar på nya sätt

23-04-20