1

Björknäs vårdcentral

Idrottsgatan 3

961 64 BODEN

Finns det

ett samband mellan

livskvalitet

och

HbA1C?

Maria Brännholm Syrjälä

Specialistexamensuppsats 2011

Handledare: Mats Eliasson, professor i medicin, överläkare och endokrinolog

vid Medicinkliniken Sunderby sjukhus, Luleå

2

Sammanfattning

Diabetiker har sämre livskvalitet än befolkningen i allmänhet. Sambandet mellan HbA1C och

livskvalitet är kontroversiellt. Flera studier har endast hittat en svag koppling mellan

glykemisk kontroll och livskvalitet. Man är enig om att komplikationer hos diabetiker sänker

livskvalitet och dessa ofta är kopplade till högt HbA1C. Däremot kvarstå fortfarande frågan

om det finns en direkt koppling mellan HbA1C och livskvalitet.

Detta är en observationsstudie av 54 patienter med diabetes typ 2 tillhörande Björknäs

vårdcentral, Boden. Syftet var att studera sambandet mellan livskvalitet och HbA1C men

också sambandet mellan livskvalitet och variabler som blodtryck, BMI, kolesterol,

komplikationer, rökning, behandling och fysisk aktivitet.

Livskvalitet mättes med PGWB-index, som är ett validerat och pålitligt instrument för

mätning av livskvalitet hos typ 2 diabetiker. 15 patienter gjorde mätningen vid två tillfällen

med 6-12 månaders mellanrum och därigenom kunde även relationen mellan förändring i

HbA1C och förändring i livskvalitet studeras.

Data från alla mätningarna användes för att titta på materialet i sin helhet. Inget samband

påvisades mellan HbA1C och livskvalitet. Hos de patienter som hade gjort två mätningar,

gjordes en korrelationsanalys av sambandet mellan förändring i HbA1C mot förändring i

livskvalitet. Inget samband kunde finnas. Däremot var högt blodtryck, lite motion och

retinopati kopplad till sämre livskvalitet.

Resultaten från denna studie överensstämmer väl med tidigare genomfört forskning. Om vårt

mål är att diabetiker skall ha så bra livskvalitet som möjligt borde vi uppmuntra dem att

motionera.

3

1 INLEDNING………………………………………………………………4

2 SYFTE……………………………………………………………………..6

3 METOD……………………………………………………………………6

3.1 Urval

3.2 Mätinstrument

3.3 Databearbetning

4 RESULTAT………………………………………………………………7

5 DISKUSSION……………………………………………………………16

6 LITTERATUR………………………………………………………….18

BILAGOR

4

INLEDNING

1948 WHO definierade hälsan som ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt

välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom [1]. De senaste årtionden har forskning mer

och mer betonad livskvalitet (quality of life, QoL) som ett viktigt hälsoutfall, ibland även

kallat som det ”ultimata målet” för alla hälsointerventioner [2].

De flesta studierna rapporterar att livskvalitet hos diabetiker är sämre än hos befolkningen i

allmänhet, speciellt hos kvinnor [2,3,4]. Typ 2 diabetiker med symtomgivande komplikationer

har sämre livskvalitet [5,6]. Kardiovaskulär sjukdom, mikrovaskulära komplikationer,

depression, insulinanvändning och antalet läkemedel är associerat med sämre livskvalitet hos

typ 2 diabetiker, däremot är övervikt, hypertoni, diabetesvaraktighet och hyperkolesterolemi

inte det [5,7]. Icke-symtomgivande komplikationer som t ex nedsatt vibrationssinne i fötterna,

mikroalbuminuri och kalla fötter hade en signifikant påverkan på patientens livskvalitet [8].

En mindre studie på 150 patienter fann att patienter med dålig glykemisk kontroll (HbA1C >

68) hade sämre livskvalitet än de med lägre HbA1C men resultaten var inte signifikanta [9].

Diabetiker som motionerar regelbundet har bättre livskvalitet än de diabetiker som inte gör

det [10]. God kontinuitet vid diabeteskontroller ger också bättre livskvalitet [4].

Hos patienter med diabetes typ 2 är komplikationsrisken starkt associerad till högt blodsocker.

Varje minskning av HbA1C, oavsett hur mycket, leder till lägre komplikationsrisk [11].

Intensiv glukossänkande behandling vid nydiagnostiserad typ 2-diabetes minskar risken för

näthinneförändringar. Efter mycket lång uppföljningstid ses även en minskad risk för

hjärtkärlrelaterade händelser. Även vid typ 2-diabetes med längre duration är intensiv

glukossänkande behandling förenat med viss minskad risk för nefropati men andra sidan ökar

risken påtaligt för allvarlig hypoglykemi. Effekten av sänkning av högt HbA1C på hjärt-

kärlsjukdom är omstridd. Det är viktigt att individualisera behandlingsmålen för patienter som

5

haft diabetes 5-10 år eller längre eller med känd hjärtkärlsjukdom då nyttan av intensiv

glukossänkande behandling inte är entydigt större än riskerna [12]. En långvarig hög HbA1C-

nivå har dock stark koppling till utveckling av komplikationer vid diabetes och är ett allmänt

accepterat surrogatmått [13].

UK Prospective Diabetes Study fann att komplikationer påverkar livskvalitet negativt men

ingen tydlig skillnad i livskvalitet mellan patienter med olika terapier, alltså ingen skillnad om

patienten har insulin-, tablett- eller kostbehandling. Samma studie visade att det inte finns

någon koppling mellan högre HbA1C och sämre livskvalitet. Mängden av symtom, sämre

humör eller sämre allmänt mående hade ingen koppling till högt HbA1C [14].

Effekten av glykemisk kontroll på livskvalitet på kort sikt är alltså kontroversiell. Flera

studier har endast hittat en svag koppling mellan glykemisk kontroll och livskvalitet mätt med

flera olika mätinstrument [4, 8]. En direkt koppling mellan livskvalitet och glykemisk kontroll

har iakttagits endast hos personer med allvarligt höga blodsockernivåer [6].

Studierna om livskvalitet hos typ 2 diabetiker visar däremot alla att komplikationer sänker

livskvalitet. Man är också enig om att komplikationer är kopplade till högt HbA1C. Däremot

kvarstå frågan om det finns en direkt koppling mellan HbA1C och livskvalitet.

Relationen mellan livskvalitet och diabetes är potentiellt dubbelriktad; medan diabetes kan

påverka livskvalitet negativt, kan nedsatt livskvalitet också negativt påverka egenvård av

diabetes [15].

6

2 SYFTE

Syftet med detta arbete är att studera sambandet mellan förändringar i livskvalitet och

förändringar i HbA1C. Syftet är också att studera om det finns ett samband mellan QoL och

HbA1C samt komplikationer, ischemisk hjärtsjukdom, typ av behandling, fysisk aktivitet,

rökning, BMI, kolesterol och blodtryck.

3 METOD

3.1 Urval

Detta är en observationsstudie med 54 oselekterade och konsekutiva patienter med typ 2

diabetes tillhörande Björknäs vårdcentral, Boden. Vid årsbesök har diabetes patienten

erbjudits att fylla i ett frågeformulär om livskvalitet. Enkäten har fyllts i direkt anslutning till

besöket, antigen i undersökningsrummet eller i väntrummet. Vissa gånger har patienten fått

enkäten med sig hem och sedan skickat in den i ett svarskuvert. För att få större underlag har

även mina kollegor och diabetessköterskor bidragit med mätningar från sina patienter.

Mätningen gjordes om vid nästa återbesök om 6-12 månader på sammanlagt 15 patienter. Två

patienter ville inte delta och en patient var oförmögen att svara på formuläret.

3.2 Mätinstrument

Livskvalitet mättes med enkätinstrumentet PGWB, Psychological General Well-Being Index

(Bilaga 1). Den mäter graden av allmänt välbefinnandet. De 22 frågorna delas in i sex

områden: oro (anxiety), nedstämdhet (depressed mood), välbefinnande (positive well-being),

självkontroll (self-control), allmän hälsa (general health) och vitalitet (vitality). Varje fråga

bedöms med en sexgradig skala. Den är lämplig för självskattning men kan även användas vid

en strukturerad intervju.

PGWB designades för användning för US Health and Nutrition Examination Survey

(HANES), med syftet att mäta välbefinnande (Dupuy 1973-84) [16]. Svensk översättning har

7

gjorts av Ingela Wiklund och Elof Dimenäs. Poängskalan sträcker sig från 22-132 poäng, ju

högre poäng desto högre grad av psykiskt välbefinnande [17]. PGWB är ett validerat och

pålitligt instrument för mätning av livskvalitet hos typ 2 diabetiker [18].

3.3 Databearbetning

Data om HbA1C, total kolesterol, blodtryck, BMI, riskfaktorer, komplikationer, behandling

och fysisk aktivitet hämtades ur VAS (vårdadministrativt system för Norrbottens läns

landsting). Medelvärde (SD) och medianer samt min-max redovisas för kontinuerliga

variabler. Eftersom materialet var litet och inte säkert normalfördelat, redovisades för QoL

även interkvartilavstånd (25-75 percentil). För kategoriska variabler redovisades

procentsatser.

Data från alla mätningarna användes för att analysera sambanden. Hos de patienter som hade

gjort två mätningar gjordes en korrelationsanalys både parametrisk och icke-parametriskt av

sambandet mellan förändring i HbA1C mot förändring i livskvalitet.

Samband mellan QoL och kontinuerliga variabler beskrevs med icke-parametriskt test;

korrelationsanalys enl med Spearman och en jämförelse mellan skillnad i medianer för

kategoriska variabler gjordes också icke-parametriskt. Den inbördes korrelation mellan

PGWB frågeområden undersöktes med Spearman.

4 RESULTAT

54 personer deltog i studien varav 43 % var kvinnor och 57 % män. Medelåldern var 67 år

(SD 10,3). Medelvärden för HbA1C låg på 59,0 (SD 13,3). Medianvärdet för totalpoäng för

livskvalitet var 112, max poäng 132. Ju högre poäng man får desto bättre livskvalitet har man.

Normalvärdet i Sverige ligger på en total poäng på 102,9 [19]. Gränsen för låg livskvalitet

ligger kring 95 poäng (Tabell 1 och 2).

8

Tabell 1. Sammanfattning av materialet (n=54).

Egenskaper

Kön

Kvinna 23 (42,6 %)

Man 31 (57,4 %)

Ålder

Medel ± SD 66,9 ± 10,3

Median 67

Spännvidd 36 - 88 år

HbA1C (mmol/mol)

Medel ± SD 59,0 ± 13,3

Median 56,5

Spännvidd 38 - 99

BMI

Medel ± SD 30,3 ± 5,4

Median 29,5

Spännvidd 20 - 43

Blodtryck/systoliskt

Medel ± SD 141,4 ± 21,5

Median 140

Spännvidd 105 - 230

Blodtryck/diastoliskt

Medel ± SD 76,9 ± 11,5

Median 80

Spännvidd 45 – 100

Kolesterol, total (mmol/L)

Medel ± SD 5,1 ± 1,0

Median 5,1

Spännvidd 2,3 – 7,6

Ischemisk hjärtsjukdom

Totalt (uppgift saknas på 3 patienter) 17,6 %

Retinopati

Totalt (uppgift saknas på 3 patienter) 19,6 %

Neuropati

Totalt (uppgift saknas på 9 patienter) 20 %

Behandling

Kostbehandling 22,2 %

Tablettbehandling 46,3 %

Insulinbehandling 14,8 %

Tablett- och insulinbehandling 16,7 %

SD, standard deviation; BMI, body mass index

Spännvidd =( min-max)

9

Tabell 2. Beskrivning av QoL-variabler

Egenskaper Poäng

QoL totalpoäng (max 132)

Medel ± SD 106,4 ± 18,2

Median 112

25 - 75 percentil 96 –119

Depression (max 18)

Medel ± SD 16,3 ± 2,6

Median 18

25 - 75 percentil 15 – 18

Ångest (max 30)

Medel ± SD 25,7 ± 4,7

Median 27

25 - 75 percentil 24 –29

Självkontroll (max 18)

Medel ± SD 16,0 ± 2,3

Median 17

25 - 75 percentil 16 –17

Positiv välbefinnande (max 24)

Medel ± SD 17,3 ± 3,8

Median 18

25 - 75 percentil 14 - 20

Generell hälsa (max 18)

Medel ± SD 13,8 ± 3,5

Median 14

25 - 75 percentil 12 –17

Vitalitet (max 24)

Medel ± SD 17,3 ± 4,4

Median 17,5

25 - 75 percentil 14 –21

SD, standard deviation; QoL, quality of life

Fördelning av livskvalitet totalpoäng bland patienterna presenteras i diagram 1. 25 % av

patienterna hade sämre livskvalitet (totalpoäng ≤ 95). Medelvärdet låg på 106,4 poäng.

10

Diagram 1. Fördelning av totalpoäng vid mätning av livskvalitet med PGWB index.

Analys av tvärsnittet innefattande 54 personer visade inte något samband mellan HbA1C eller

QoL. Det fanns inte heller något samband mellan HbA1C och total kolesterol eller blodtryck

(Tabell 3, Diagram 2).

Tabell 3. Tvärsnitt på samband mellan HbA1C och livskvalitet samt andra variabler (n=54).

Inga samband signifikanta.

Samband med HbaA1c och : Spearman’s rho,

korrelations koefficient

Livskvalitet, QoL 0,04

Depression -0,02

Ångest 0,08

Självkontroll -0,001

Välbefinnande 0,04

Generell hälsa 0,04

Vitalitet -0,04

BMI 0,07

Total kolesterol -0,12

Blodtryck, systoliskt 0,14

Blodtryck, diastoliskt 0,20

11

Diagram 2. Scatterplot mellan livskvalitet och HbA1C.

Korrelationsanalys av sambandet mellan förändring i HbA1C och förändring i QoL hos 15

personer mätt vid två tillfällen med 6-12 månaders mellanrum, visade inte heller något

samband. Jag fann inte heller något samband mellan förändring i HbA1C och förändring i

depression, ångest, självkontroll, välbefinnande, generell hälsa eller vitalitet. Det fanns inte

något samband mellan förändring i HbA1C och förändring i total kolesterol, blodtryck eller

BMI. (Tabell 4, Diagram 3).

12

Tabell 4. Korrelationsanalys av sambandet mellan förändring i HbA1C och förändring i

livskvalitet samt andra variabler (n=15). Inga samband signifikanta.

Samband med förändring i

HbA1C och förändring i :

Spearman’s rho,

korrelations koefficient

Livskvalitet, QoL 0,16

Depression 0,02

Ångest 0,24

Självkontroll 0,13

Välbefinnande -0,10

Generell hälsa 0,33

Vitalitet 0,13

BMI -0,11

Total kolesterol 0,29

Blodtryck, systoliskt 0,03

Blodtryck, diastoliskt 0,41

Diagram 3. Scatterplot mellan förändring i livskvalitet och förändring i HbA1C fanns.

När man studerade sambandet mellan QoL och kontinuerliga variabler, såg man ett svagt men

icke-signifikant samband mellan systolisk blodtryck och QoL. Högt systolisk blodtryck var

associerat med sämre QoL och högre diastolisk blodtryck med bättre QoL (Tabell 5).

13

Tabell 5. Samband mellan livskvalitet, QoL och olika variabler (n=54).

Samband mellan QoL och Spearman’s rho,

korrelations koefficient

BMI 0,05

Blodtryck, systoliskt -0,17

Blodtryck, diastoliskt 0,21

Total kolesterol 0,03

Patienter med retinopati hade klart lägre livskvalitet än de utan retinopati (Tabell 6) och det

fanns en tendens till lägre livskvalitet hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom (p=0.08)

men inget samband med rökning. Mer fysisk aktivitet var kopplat till högre livskvalitet

(Tabell 7, Diagram 4) men inte typ av behandling.

Tabell 6. Non-parametric test: Independent samples (n=54) .

Samband mellan QoL

och

Total poäng QoL

(median)/max 132

Ja

Total poäng QoL

(median)/max 132

Nej

p-värde

Ischemisk hjärtsjukdom 86 110 0,08

Retinopati 86 114 0,04

Rökning 104 108 0,80

Tabell 7. Non-parametric test: Independent samples (n=54).

Samband mellan QoL och

p-värde

Fysisk aktivitet 0,02

Behandling 0,88

14

Diagram 4. Samband mellan QoL och fysisk aktivitet.

0

20

40

60

80

100

120

140

Aldrig <1 gg/v 1-2 ggr/v 3-5 ggr/v Dagligen

Fysisk aktivitet

To

talp

oän

g Q

oL

Den inbördes korrelationen mellan alla PGWB frågeområden var statistiskt signifikanta. Den

starkaste korrelationen återfinns mellan vitalitet och PGWB-total (Tabell 8, Diagram 5).

Tabell 8. Inbördes samband mellan PGWB-total och PGWB:s frågesområden.

Spearman’s rho Total Ångest Depression Självkontroll Välbefinnande Gen.

hälsa

Vitalitet

Total 1,00

Ångest 0,82

**

1,00

Depression 0,75

**

0,53

**

1,00

Självkontroll 0,80

**

0,72

**

0,59

**

1,00

Välbefinnande 0,83

**

0,62

**

0,70

**

0,70

**

1,00

Generell hälsa 0,81

**

0,57

**

0,70

**

0,56

**

0,58

**

1,00

Vitalitet 0,91

**

0,69

**

0,64

**

0,72

**

0,63

**

0,73

**

1,00

** = p<0,01

15

Diagram 5. Samband mellan vitalitet och QoL.

5 DISKUSSION

Varför skulle en upptagen doktor behöva bry sig om livskvalitet hos sina diabetiker?

För det första: det är känt att diabetiker har sämre livskvalitet än befolkningen i allmänhet.

Detta kan bland annat bero på diabeteskomplikationer, många läkemedel, insulinbehandling,

pågående depression eller ”stressen” av att leva med en kronisk sjukdom med krav på viss

livsstil. För det andra: från patientens synvinkel är välmående viktigt – oberoende på värden

som HbA1C eller kolesterol. Och det tredje: hälsostatus blir mer och mer relaterat till

livskvalitetsgreppet i forskningen, ibland även kallat som det ”ultimata målet” för alla

hälsointerventioner.

Denna observationsstudie kunde inte finna något samband mellan HbA1C och livskvalitet.

Detta överensstämmer med flera tidigare studier men kan också bero på den lilla

studiegruppen och ett smalt spektrum av HbA1C-värden där flertalet har en acceptabel

16

metabol kontroll. Att det inte verkar finnas något samband väcker en del tankar. När vi träffar

någon av våra diabetiker borde vi hålla i minnet att HbA1C i sig säger ingenting om hur

patienten egentligen mår! Det är helt andra faktorer som är mer avgörande för patientens

livskvalitet!

Denna studie visar att patienten som motionerar regelbundet har bättre livskvalitet. Dem som

har högre blodtryck har sämre livskvalitet och lika så de med retinopati. Man kanske borde

ägna mer uppmärksamhet just för dessa patienter. Inte bara för att hindra ytterligare

försämring utan också tänka på möjliga vägar att höja patientens livskvalitet. Det kanske är på

sin plats att vi försöker att bli bättre på att uppmuntra diabetiker att röra på sig regelbundet

och att hitta sin egen motionsform.

När vi träffar äldre och multisjuka patienter med långvarig diabetes, kan vi med gott samvete

tillåta högre målvärden för HbA1C än för de yngre. Ff. a vad gäller dementa och palliativa

patienter med diabetes skall god livskvalitet vara det viktigaste målet!

Det jag fann överraskande var att jag inte kunde finna något samband mellan HbA1C och

fysisk aktivitet. Jag kunde inte heller finna något samband mellan depression, ångest,

självkontroll och HbA1C.

Tidigare forskning har också visat att depression är vanligare hos diabetiker än hos

befolkningen i övrigt, 24 % resp. 17 % [7]. Depression sänker livskvalitet vilket även denna

studie kunde konstatera. Tack vare mätning av QoL, hittade jag några diabetiker som var

deprimerade men vilket jag hade missaT trots att jag hade känt dessa personer en längre tid.

17

En ide till en framtida studie skulle vara att mäta depression och ångest hos diabetiker t ex.

m h a MADRS (Montgomery - Åsberg Depression Rating Scale) eller BDI (Beck Depression

Inventory) för att kunna erbjuda behandling för dessa sjukdomar för att nå bättre livskvalitet.

En annan ide är en kvalitativ intervjustudie med typ 2-diabetiker för att bidra till ökad

förståelse för diabetikernas begreppsvärld och uppfattning om sin sjukdom och vilka hot de

kan uppleva mot sin hälsa och överlevnad. Hur balanserar man som diabetiker sådana hot mot

svårigheterna att i vardagen klara av viktkontroll, balanserad kost och regelbunden fysisk

aktivitet? Björknässtudien kunde nyligen konstatera att livsstilsintervention i grupp förbättrar

QoL och är mycket kostnadseffektivt för primärvården [20]. Skulle grupper för diabetiker på

vårdcentralen kunna ge ett likartat stöd och samma utveckling som visats i Björknässtudien?

Diabetes är en ständig följeslagare genom livet, en livslång åkomma. Den läker inte och den

försvinner inte. Den blir en del av patienten. Det är en speciell utmaning att leva med diabetes

och människor reagerar på olika sätt när de möter denna utmaning. Vi som jobbar inom

sjukvården skall försöka hjälpa patienterna att klara av att hantera denna utmaning.

18

6 LITTERATUR

1. WHO. In handbook of basic documents, WHO, 5 th edn. Geneva: Palais des Nations, 1952; 3-

20.

2. Rubin RR, Peyrot M. Quality of life and diabetes. Diabetes Metab Res Rev 1999; 15: 205-218.

3. Schunk M, Reitmeir P, Schipf S, Völzke H, Meisinger C, Thorand B, Kluttig A, Greiser KH,

Berger K, Müller G, Ellert U, Neuhauser H, Tamayo T, Rathmann W, Holle R. Health-related

quality of life in subjects with and without type 2 diabetes. Diabet Med. 2011 Oct 6. doi:

10.1111/j.1464-5491.2011.03465.x.

4. Wandell PE, Brorsson B, Aberg H. Quality of life in diabetic patients registered with primary

health care sevices in Sweden. Scand J Prim Health Care 1997;15(2):97-102.

5. Wexler DJ, Grant RW, Wittenberg E, Bosch JL, Cagliero E, Delahanty L, Blais MA, Meigs JB.

Correlates of health-related quality of life in type 2 diabetes. Diabetologia. 2006 Jul;49(7):1489-

97.

6. Coffey JT, Brandle M, Zhou H, Marriott D, Burke R, Tabaei BP, Engelgau MM, Kaplan RM,

Herman WH. Valuing health-related Quality of life in diabetes. Diabetes Care 2002

Dec;25(12):2238-2243.

7. Goldney RD, Phillips PJ, Fisher LJ, Wilson DH. Diabetes, depression, and quality of life: a

population study. Diabetes Care 2004 May;27(5):1066-70.

8. Lloyd A, Sawyer W, Hopkinson P. Impact of long-term complications on quality of life in

patients with type 2 diabetes not using insulin. Value in health. 2001;4(5):392-400.

9. Kamarul Imran M, Ismail AA, Naing L, Wan Mohamad WB. Type 2 diabetes mellitus patients

with poor glycaemic control have lower quality of life scores as measured by the Short Form -

36. Singapore Med J 2010 Feb;51(2):157-62

10. Green AJ, Fox KM, Grandy S. Impact of regular exercise and attempted weight loss on quality

of life among adults with and without type 2 diabetes mellitus. J Obes 2011;2011:172073.

11. UK Prospective Diabetes Study Group. Association of glycaemia with macrovascular and

microvascular complications of type 2 diabetes (UKPDS 35): prospective observational study.

Br Med J 2000;321:405-12.

12. SBU. Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes – systematisk litteraturöversikt 2009.

13. SBU. Patientutbildning vid diabetes – systematisk litteraturöversikt 2009.

14. UK Prospective Diabetes Study Group. Quality of life in type 2 diabetic patients is affected by

complications but not by intensive policies to improve blood glucose or blood pressure control

(UKPDS 37).Diabetes Care. 1999;22:1125-1136.

15. Polonsky WH. Emotional and quality-of-life aspects of diabetes management. Current Diabetes

Rep 2002; 2: 153-159.

16. Bowling Ann. Measuring health: a review of quality of life measurement scales. Third edition,

2005.

17. Dimenäs ES, Dahlöf CG, Jern SC, Wiklund IK. Defining quality of life in medicine. Scand J

Prim Health Care Suppl. 1990; 1: 7-10.

18. Matza LS, Boye KS, Yurgin N. Validation of two generic patient-reported outcome measures in

patients with type 2 diabetes. Health and Quality of Life Outcomes, 2007 Jul 31;5:47.

19. Dimenäs ES, Carlsson G, Glise H, Israelsson B, Wiklund I. Relevance of norm values as part of

the documentation of quality of life instruments for use in upper gastrointerstinal disease. Scan J

Gastroenterol, 1996; 31 suppl 221:8-13.

20. Eriksson MK, Hagberg L, Lindholm L, Malmgren-Olsson EB, Österlind J, Eliasson M.

Quality of life and cost-effectiviness of a 3-year trial of lifestyle intervention in primary health

care. Arch Intern Med. 2010; 170(16):1470-1479.

19

Bilaga 1

PGWB INDEX

Följande sidor innehåller frågor om hur Du mår och hur Du har haft det

UNDER

DEN SENASTE VECKAN. Ange med ett kryss (X) vilket alternativ som bäst

passar in på Dig och Din situation.

1. Hur har Du i allmänhet KÄNT DIG under den senaste veckan?

.. På utomordentligt gott humör

.. På mycket gott humör

.. För det mesta på gott humör

.. Humöret har varierat

.. För det mesta på dåligt humör

.. På mycket dåligt humör

2. Har Du BESVÄRATS AV SJUKDOM, FYSISK ÅKOMMA, SMÄRTA ELLER

VÄRK under den senaste veckan?

.. Hela tiden

.. För det mesta

.. Ganska ofta

.. Ibland

.. Någon gång

.. Inte alls

3. Har Du känt Dig NEDSTÄMD under den senaste veckan?

.. Ja, till den grad att jag känt det som om livet inte är värt att leva

.. Ja, till den grad att jag inte brytt mig om någonting

.. Ja, mycket nedstämd nästan varje dag

.. Ja, ganska nedstämd vid flera tillfällen

.. Ja, lite nedstämd då och då

.. Nej, inte alls nedstämd

4. Har Du haft GOD KONTROLL över Ditt UPPTRÄDANDE, Dina TANKAR

OCH KÄNSLOR under den senaste veckan?

.. Ja, definitivt

.. Ja, för det mesta

.. I allmänhet

.. Inte särskilt bra

.. Nej, och det är ganska störande

.. Nej, och det är mycket störande

5. Har Du känt Dig NERVÖS ELLER OROLIG under den senaste veckan?

.. Extremt mycket - till den grad att jag inte kunnat sköta vardagliga

sysslor

.. Väldigt mycket

.. En hel del

.. En del - tillräckligt för att bekymra mig

.. Lite grand

.. Inte alls

6. Har Du känt Dig ENERGISK, PIGG OCH VITAL under den senaste veckan?

.. Full av energi - jättepigg

.. För det mesta energisk

.. Min energi och vitalitet har varierat

.. Inte så värst pigg eller energisk

.. För det mesta slö och i stort sett utan energi

.. Ingen energi och vitalitet alls - jag har känt mig helt urlakad och

färdig

20

7. Jag har känt mig LEDSEN OCH MISSMODIG under den senaste veckan.

.. Inte alls

.. Någon gång

.. Ibland

.. Ganska ofta

.. För det mesta

.. Hela tiden

8. Har Du känt Dig SPÄND under den senaste veckan?

.. Extremt spänd hela tiden

.. För det mesta mycket spänd

.. Ganska spänd vid flera tillfällen

.. Lite spänd då och då

.. Inte särskilt spänd

.. Inte alls spänd

9. Har Du känt Dig LYCKLIG, TILLFREDSSTÄLLD OCH NÖJD MED LIVET

under den senaste veckan?

.. Utomordentligt lycklig - jag skulle inte kunna vara mer nöjd och

tillfreds

.. För det mesta mycket lycklig

.. I allmänhet lycklig och tillfredsställd

.. Ibland lycklig - ibland olycklig

.. I allmänhet olycklig och otillfredsställd

.. Alltid eller för det mesta mycket otillfredsställd och olycklig

10. Har Du känt Dig så FRISK att Du kunnat GÖRA SÅDANT SOM DU VILL

ELLER MÅSTE GÖRA under den senaste veckan?

.. Ja, definitivt

.. Ja, för det mesta

.. Min hälsa har begränsat mig avsevärt

.. Jag har bara orkat ta hand om mig själv

.. Jag har behövt en del hjälp för att klara mig

.. Jag har behövt hjälp med i stort sett allting

11. Har Du känt Dig så LEDSEN, MODFÄLLD ELLER UTAN HOPP att Du

funderat på om någonting överhuvudtaget varit meningsfullt under den

senaste veckan?

.. Extremt mycket, till den grad att jag varit färdig att ge upp

.. Väldigt mycket

.. En hel del

.. En del - nog för att bekymra mig

.. Lite grand

.. Inte alls

12. Jag har känt mig FRÄSCH OCH UTVILAD när jag vaknat under den

senaste veckan.

.. Inte alls

.. Någon gång

.. Ibland

.. Ganska ofta

.. För det mesta

.. Hela tiden

21

13. Har Du varit BEKYMRAD ELLER OROLIG FÖR DIN HÄLSA under den

senaste veckan?

.. Extremt mycket

.. Väldigt mycket

.. En hel del

.. En del

.. Lite grand

.. Inte alls

14. Har det känts som om Du håller på att FÖRLORA FÖRSTÅNDET

ELLER TAPPA KONTROLLEN ÖVER DINA KÄNSLOR, TANKAR OCH

HANDLINGAR under den senaste veckan?

.. Inte alls

.. Endast lite grand

.. En del, men inte så mycket att det oroat eller bekymrat mig

.. En del och det har oroat mig lite

.. En hel del och det har oroat mig ganska mycket

.. Ja, i väldigt hög grad och jag är mycket oroad

15. Mitt LIV har varit FYLLT AV SAKER SOM INTRESSERAR MIG under den

senaste veckan.

.. Inte alls

.. Någon gång

.. Ibland

.. Ganska ofta

.. För det mesta

.. Hela tiden

16. Har Du känt Dig AKTIV OCH ENERGISK ELLER SLÖ OCH HÄNGIG

under den senaste veckan?

.. Hela tiden mycket aktiv och energisk

.. För det mesta aktiv och energisk - aldrig riktigt slö och hängig

.. Ganska aktiv och energisk - sällan slö och hängig

.. Ganska slö och hängig - sällan aktiv och energisk

.. För det mesta slö och hängig - aldrig riktigt aktiv och energisk

.. Hela tiden mycket slö och hängig

17. Har Du känt Dig OROLIG, UPPRÖRD ELLER ÅNGESTFYLLD under den

senaste veckan?

.. Extremt mycket - till den grad att jag känt mig sjuk av oro

.. Väldigt mycket

.. En hel del

.. En del - tillräckligt för att bekymra mig

.. Lite grand

.. Inte alls

18. Jag har känt mig I BALANS OCH SÄKER PÅ MIG SJÄLV under den

senaste veckan.

.. Inte alls

.. Någon gång

.. Ibland

.. Ganska ofta

.. För det mesta

.. Hela tiden

22

19. Har Du känt Dig AVSLAPPNAD OCH LUGN ELLER STRESSAD, SPÄND

OCH UPPSKRUVAD under den senaste veckan?

.. Hela tiden avslappnad och lugn

.. För det mesta avslappnad och lugn

.. Oftast lugn men då och då ganska spänd

.. Oftast spänd men vid enstaka tillfällen ganska avslappnad

.. För det mesta stressad, spänd och uppskruvad

.. Hela tiden stressad, spänd och uppskruvad

20. Jag har känt mig GLAD OCH SORGLÖS under den senaste veckan.

.. Inte alls

.. Någon gång

.. Ibland

.. Ganska ofta

.. För det mesta

.. Hela tiden

21. Jag har känt mig TRÖTT OCH SLUTKÖRD under den senaste veckan.

.. Inte alls

.. Någon gång

.. Ibland

.. Ganska ofta

.. För det mesta

.. Hela tiden

22. Har Du känt Dig STRESSAD, PRESSAD ELLER JÄKTAD under den

senaste veckan?

.. Ja, på gränsen till vad jag orkat med

.. En hel del stress

.. En del - mer än vanligt

.. En del - ungefär som vanligt

.. Lite grand

.. Inte alls

KONTROLLERA ATT DU HAR SVARAT PÅ ALLA FRÅGORNA INNAN DU

LÄMNAR FORMULÄRET!

TACK FÖR DIN MEDVERKAN.