final rapport - dominoeffekt och riskeskaleringsstudie för

DET NORSKE VERITASTM RAPPORT

DOMINOEFFEKT- OCH RISKESKALERINGSSTUDIE FÖR ENERGIHAMNEN I GÖTEBORG

Det Norske Veritas Sweden AB

DNV Doc. No./Report No.: 18A8RNV-2/SWE Revision: 1

Projekt : Dominoeffekt och riskeskaleringstudie För Energihamnen i Göteborg

Datum: 2013-09-12 Revision : 1

DNV Doc. No./Report No.: 18A8RNV-2/SWE Sida 3 of 87

Innehållsförteckning

1 SAMMANFATTNING .............................................................................................................. 5

1.1 Introduktion 5

1.2 Metodik 5

1.3 Slutsatser dominoeffektutredningen 5

1.4 Slutsatser riskeskaleringsstudien 6

1.5 Sammanfattning 6

2 INTRODUKTION ...................................................................................................................... 7

2.1 Bakgrund 7

2.2 Syfte och omfattning 7

2.3 Rapport struktur 8

3 METODIK OCH DEFINITIONER ............................................................................................ 9

4 BESKRIVNING AV HAMNEN .............................................................................................. 10

5 SÅRBARHETSKRITERIER ................................................................................................... 11

6 FARLIGA HÄNDELSER OCH POTENTIELL EFFEKT ...................................................... 14

6.1 Lagring av petrokemiska produkter 15

6.2 LNG utrustning 16

6.3 LPG utrustning 19

6.4 Gascylindrar 19

6.5 Transport och överföring 19

6.5.1 Överföring vid kaj ................................................................................................................. 19

6.5.2 Fartyg .................................................................................................................................... 20

6.5.3 Lastbils och järnvägslastning ................................................................................................ 20

6.6 Rörlednings för transport av klass och 1, 2 produkter 21

6.7 Sammanställning av potentiellt relevanta dominoeffekter 22

7 DOMINOSCENARIO IDENTIFIKATION OCH KONSEKVENSANALYS ....................... 24

7.1 Företagens installationer - lagring 24

7.1.1 Vopak logistics ...................................................................................................................... 25

7.1.2 Nordic Storage ...................................................................................................................... 27

7.1.3 Preem .................................................................................................................................... 28

7.1.4 Statoil .................................................................................................................................... 30

7.1.5 St1 Energy ............................................................................................................................. 32

7.1.6 Stena Recycling Skarvikshamnen ......................................................................................... 33

7.1.7 Ciclean (1 & 2) ...................................................................................................................... 34

7.1.8 Raffinaderi ............................................................................................................................ 35

7.2 Väg- och järnvägstransport 37




7.2.1 Vopak logistics ...................................................................................................................... 38

7.2.2 Nordic Storage ...................................................................................................................... 39

7.2.3 Stena Skarvikshamnen .......................................................................................................... 40

7.2.4 Preem .................................................................................................................................... 40

7.2.5 Ciclean (1 & 2) ...................................................................................................................... 42

7.2.6 St1 Energy ............................................................................................................................. 43

7.2.7 Statoil Depån Ryahamnen ..................................................................................................... 43

7.2.8 Framtida GO4LNG terminal ................................................................................................. 44

7.2.9 Framtida Göteborg Energi LNG terminal ............................................................................. 44

7.3 Överföring från fartyg 44

7.4 Transportrörledningar (pipelines) 46

7.5 Gasmolnsexplosion 48

8 SAMMANFATTNING AV DOMINOEFFEKTANALYS ..................................................... 50

8.1 Lagring, transport och överföring 50

8.1.1 Värmestrålning ...................................................................................................................... 50

8.1.2 Övertryck .............................................................................................................................. 52

8.2 Rörledningar (pipelines) 53

8.3 Gasmolnsexplosioner 53

9 RISKESKALERINGSANALYS .............................................................................................. 54

9.1 Omfattning och metodik 54

9.2 Riskeskaleringsresultat 55

9.2.1 Eskaleringsriskrisk konturer ................................................................................................. 55

9.2.2 Värmestrålningskonturer ....................................................................................................... 55

9.2.3 Övertrycks konturer .............................................................................................................. 56

9.3 Eskaleringsriskkriterier 56

9.4 resultat 58

9.4.1 Eskaleringsriskkonturer ........................................................................................................ 58

9.4.2 Värmestrålningskonturer ....................................................................................................... 60

9.4.3 Övertryckskonturer ............................................................................................................... 64

9.5 Sammanfattning och tolkning av resultat av riskanalys 67 9.5.1 Eskaleringsriskkonturer ........................................................................................................ 67

10 SLUTSATSER ......................................................................................................................... 69

11 REFERENSER ......................................................................................................................... 71

Appendix 1: Study data input overview




1 SAMMANFATTNING

1.1 Introduktion Göteborgs Hamn har anlitat DNV för att genomföra en dominoeffekt- och riskeskaleringsstudie för Energihamnen i Göteborg. Olika petrokemiska företag är belägna i Energihamnen, vilka främst lagrar och överför ett brett utbud av petrokemiska produkter, ibland brandfarliga. En översikt av hamnområdet ges i nedanstående illustration. I studien inkluderas även de två planerade LNG terminaler som projekteras inom hamnområdet för att utreda hur dessa påverkar riskbilden i hamnen.

(Källa: Google Earth)

1.2 Metodik För att genomföra denna studie har i steg ett en inventering av aktiviteter i Energihamnen etablerats i form av vilka som verkar inom området, vilken utrustning som finns i området, transportaktiviteter inom området (fartyg, lastbil, järnväg samt rör transporter) samt vilka produkter som hanteras. I steg två etableras vilka effekter (konsekvenser) fel av denna utrustning kan medföra och hur detta påverkar omkringliggande objekt (dominoeffektutredning). I steg tre analyseras den aggregerade riskbilden med hänsyn taget till all utrustning och transportaktivitet i Energihamnen och eskaleringsrisken för hela området etableras med fokus på riskbilden för definierade sårbara objekt.

1.3 Slutsatser dominoeffektutredningen Slutsatsen av dominoeffektutredningen visar att de flesta av kontorsbyggnaderna i Energihamnen kan bli föremål för stark och långvarig värmestrålning orsakade av läckagescenarier relaterade till transport, lagring och fartygsaktiviteter som sker på samma plats som kontorsbyggnaden. Fyra dominoscenarier orsakade av incidenter med transport, lagring och fartygsaktiviteter har identifierats som potentiellt kan orsaka yttre dominoeffekter till kontorsbyggnader belägna på andra företag. BLEVE (incidenter av trycksatta väg-eller järnvägstankar kan resultera i höga övertryck som potentiellt kan orsaka betydande skador på kontorsbyggnader. Inte alla kontorsbyggnader i hamnen kan påverkas och de flesta scenarier är relaterade till interna dominoeffekter.

Värmestrålning till följd av läckagescenarier förknippade med fel av rörledningar för transport i hamnen kan nå utsatta föremål intill rörledningarna, beroende på platsen för läckage och scenario. Det är visat att begränsade gasmolnsexplosioner i exempelvis tankområden (begränsat tätbebyggda; belastade, områden) kan leda till betydande övertryck som orsakar skada på kontorsbyggnader.




Dominoeffektutredningen analyserar ett stort antal scenarion och konsekvens av dessa vilket kan användas som ett bibliotek i hamnens vidare arbete och vid ändringar/nyetableringar i hamnen.

1.4 Slutsatser riskeskaleringsstudien Riskbilden i hamnområdet har etablerats genom att kombinera identifierade dominoscenarion med felfrekvensen av utrustningen i hamnen, väder data etc. Detta ger en överordnad riskbild för hela hamnområdet som kan användas för ytterligare analys och identifiering av behov för riskreducerande åtgärder.

För att analysera det aggregerade resultaten av riskstudien bör en definition av accepterad risk etableras. Det finns inte överordnade acceptanskriterier för risk att luta sig emot, men med utgångspunkt i industripraxis samt generella principer från tillexempel HSE i Storbritannien som definierar den maximalt tillåtna individuella riskerna för arbetare som 10-3/år för befintlig verksamhet. DNV föreslår att använda en 10-4/år riskkriterium för eskaleringsrisk för byggnader och lokaler, vilket är en faktor 10 lägre än risken för arbetare baserat på HSE kriterierna. Ett riskkriterie på 10-4/år tillämpas ofta av företag som ett kriterium för kontorsbyggnader inom egen anläggning baserat på DNVs erfarenhet.

Följande slutsats kan dras från resultaten av riskbedömningen:

• Den maximala eskaleringsrisken för de flesta av de atmosfäriska tankarna i hamnen ligger iområdet 10-4 och 10-5 per år, om de inte skyddas mot värmestrålning, är mindre än enstorleksordning högre än den initiala felfrekvens och kan därför inte anses var försumbar.

• Majoriteten av atmosfäriska tankar , i fall de är skyddas mot värmestrålning genom passiva elleraktiva system, är en storleksordning lägre (mellan 10-5 och 10-6/år) än för oskyddade tankar, dockfinns det några som ligger i ett riskintervall 10-4 och 10-5 per år, vilket återigen är mindre än enstorleksordning högre än den initiala felfrekvens och kan därför inte anses var försumbar i dettafall.

• Även om ovanstående slutsatser visar att eskaleringsrisken för atmosfäriska lagertankar inte kananses negligerbar, anser DNV att den beräknade risken för dessa föremål vara typisk för en hamnav denna storlek och typ av aktiviteter som äger rum.

• Byggnader i hamnen ligger inom ett riskområde mellan 10-4 och 10-5/år kan anses acceptabel då ettindustriacceptkriterium på 10-4/år används enligt ovan. En eskaleringsriskanalys ger insikt isannolikheten för fel (eller skada) av en byggnad (eller andra objekt) på överordnad nivå.

Riskanalysen identifierar riskbilden för att antal värmestrålnings och övertryck scenarion vilket kan användas för att analysera huruvida riskbilden för ett definierat objekt är acceptabel baserat på objektets specifika design.

1.5 SlutsatsAnalysen har för alla anläggningar redovisat potentiella konsekvensscenarion och dominoeffekter i hamnen och även illustrerat att det finns scenarion inom vissa nuvarande eller planerade anläggningar vilket kan ge dominoeffekter till intilliggande anläggningar i hamnen. I riskanalysen visas att den överordnade riskbilden för såväl byggnader som utrustning ligger inom ett område som anses vara typisk och acceptabel för en hamn av denna storlek och typ av aktiviteter som äger rum, då ett acceptanskriterie på 10-4 används.




2 INTRODUKTION

2.1 Bakgrund Göteborgs Hamn är en kommunalt ägd hamn i Sverige. Energihamnen i Göteborg, tidigare ”Göteborgsoljehamn”, ligger på norra stranden av Älvsborgsfjorden. Olika petrokemiska företag är belägna i Energihamnen, vilka främst lagrar och överför ett brett utbud av petrokemiska produkter, ibland brandfarliga.

En översikt över Energihamnen i Göteborg tillhandahålls i Figur 1. De röd markerade objekten klassificeras av Göteborgs hamn som anläggningar som kan utgöra en relativt hög risk i fråga om säkerhet till omgivningen och angränsande industrier på grund av de aktiviteter som äger rum (t.ex. förvaring av lättantändliga produkter).

För att få mer insikt i de faktiska objektens eller installationers säkerhetsrisk i form av potentiella dominoeffekter till närliggande industrier eller känsliga föremål (t.ex. kontorsbyggnader) i närheten, har Energihamnen i Göteborg bett DNV att genomföra en dominoeffekt och riskeskaleringsstudie för Energihamnen.

Figur 1: översikt over Energihamnen i Göteborg (Göteborgs Hamn) med av hamnen riskindikerade objekt

2.2 Syfte och omfattning Syftet med studien är:

• Identifiera och utvärdera potentiella dominoeffekter som kan uppstå inom Energihamnen och bedöma dessa med användning av kvantitativ konsekvensmodellering av omfattningen av påverkan på känsliga objekt och intilliggande objekt eller installationer.




• Kvantifiera den kumulativa eskaleringsrisken som dessa dominoeffekter har på objekt och installationer i hamnen.

De bolag som befinner sig inom Energihamnen (anordningar som kan ses på kartan i figur 1) som arbetar med brännbart material och har potential för att orsaka dominoeffekter till närliggande industrier eller känsliga föremål (t.ex. ockuperade byggnader) kommer att beaktas i denna studie. Följande dominoeffekter särskiljs och undersöks i denna studie för respektive företag: • Interndomino-effekter (farliga scenarier på en viss plats orsakar katastrofalt fel (intill) annan

utrustning inom hamnen)

• Dominoeffekter på en viss plats som orsakas av händelser utanför anläggnings gräns eller vice versa. Det skall understrykas att denna studie inte ger en uttömmande och utarbetad översikt över alla tänkbara dominoscenarier som skulle kunna inträffa i Energihamnen. Större scenarier kommer att identifieras och diskuteras, och, om de befinns vara relevant när det gäller att orsaka dominoeffekter kommer konsekvensanalyser göras för att bedöma konsekvenserna för olika (sårbara) objekt av intresse. Utifrån detta studeras den relevanta eskaleringsrisken.

2.3 Rapport struktur Denna rapport innehåller:

• Metodik och definitioner (avsnitt 3) • Beskrivning av hamnen (Avsnitt 4) • Risk kriterier installationer och sårbara objekt (avsnitt 5) • Översikt över faror och potentiella effekter av händelser som typiskt kan inträffa i hamnområdet.

(avsnitt 6) • Dominoscenarioidentifiering för att bedöma om de händelser som beskrivs i föregående kapitel

kan inträffa vid de enskilda företagen i hamnen och om effekter av dessa händelser potentiellt kan leda till dominoeffekter (avsnitt 7)

• Konsekvensanalys för att kvantifiera explosion eller brandeffekterna av de potentiella dominoscenarier som identifierats i avsnitt 5 till närliggande anläggningar och sårbara objekt (avsnitt 7)

• Sammanfattning av dominoeffektanalys(avsnitt 8) • Riskeskaleringsanalys (avsnitt 9) • Slutsatser och rekommendationer (avsnitt 10) • Referenser (avsnitt 11) • Översikt av indata till studien (appendix 1)




3 METODIK OCH DEFINITIONER Den metod som valts för denna studie är till största delen lik en kvantitativ riskbedömning (QRA) metodik. Följande steg genomgås:

• Steg 1: Identifiering och karaktärisering av tillgängliga data. Bearbeta data från företag som ligger i hamnen som arbetar med brännbart material och har potential för att orsaka dominoeffekter till närliggande industrier.

• Steg 2 och 3: Händelse och dominoscenario identifiering. Efter identifiering och karakterisering av processdata, kommer potentiella (större) förlust av Inneslutningsscenarier (dvs. stora läckage) definieras som har potential att orsaka dominoeffekter i hamnen. Huruvida dominoeffekter kan uppstå beror främst på omfattningen av effekter (t.ex. brand och explosioner), som kan utvecklas efter läckage (förlust av inneslutning). Detta steg kommer att genomföras i två faser:

o Risker och potentiella effekter beskrivs för generiska typer av utrustning (t.ex. cisterner, rörledningar) som finns i Energihamnen.

o Med ovanstående analys och tillgängliga uppgifter för företaget, kan potentiella dominoscenarier identifieras vid de enskilda företagen belägna i Energihamnen.

• Steg 4: Konsekvensanalys. Potentiellt relevanta dominoscenarier på enskilda företag som identifierats i steg 2 är simulerade med hjälp PHAST verktyget som är en mjukvara för konsekvensanalys, PHAST är en del av SAFETI programpaketet. Syftet är att kvantifiera effekterna av explosion eller brand av de potentiella dominoscenarier som identifierats i steg 2 till närliggande anläggningar och sårbara objekt.

• Steg 5: Risk analys, baserat på de dominoscenarier som identifierats beräknas den kumulativa riskprofilen i hamnen och en bedömning huruvida denna kan anses acceptable enligt generellt accepterade kriterier.

Förvirring kan uppstå om skillnaden mellan termer som dominoeffekt eller eskaleringsrisk. Dessa termer förtydligas nedan. Studien fokuserar på dominoeffekter (vad kan hända värsta fall?) och på upptrappningsrisk (och hur sannolikt detta är) i hamnen baserat på dominoeffekt analysen. Dominoeffekt En potentiell dominoeffekt kan uppstå på grund av en farlig händelse (t.ex. brand eller explosion) med ursprung någonstans i hamnen hos ett företag som bearbetar eller lagrar brännbara material. Dessa domino-effekter måste ha potential att leda till katastrofala händelser (större upptrappningsscenarier eller påverkan på byggnader mm). Dessa katastrofala händelser kan antingen bero på betydande nivåer av värmestrålning (i kombination med tillräcklig exponeringstid) orsakade av bränder, övertrycks nivåer till följd av en explosion eller flygande material (fragment). Toxiska effekter anses inte vara relevant med avseende på dominoorsakande potential, eftersom de inte kan leda till katastrofala händelser eller strukturella skador på känsliga föremål som kontorsbyggnader. Giftiga läckage kan utgöra en risk för kontorsbyggnader i form av påverkan på människor, men detta bör beaktas i en separat bedömning, t.ex. en QRA. Eskalerings/Upptrappningsrisk En eskaleringsriskbedömning är att likna vid en probabilistisk brand- och explosionsbedömning. Eskaleringsrisk definieras som den (kumulativa) frekvens vid vilken betydande skada (dvs. katastrofalt fel) till egendom (t.ex. anläggningar, utrustning och byggnader) kan uppstå som en följd av att en incident (t.ex. brand, explosion) inträffar i hamnen. I grund och botten visar eskaleringsrisk relevansen av alla dominoeffekter på en viss plats, installation, utrustning eller byggnad i hamnen. Genom att använda fördefinierade acceptanskriterier, risknivåer, kan resultaten användas för beslutsfattande och för att fastställa huruvida ytterligare skyddsåtgärder behövs för att minska denna risk.




4 BESKRIVNING AV HAMNEN Energihamnen ligger i den västra delen av hamnen i Göteborg. Hamnen består av tre delar: Skarvikshamnen, Ryahamnen och Oljenäset/Dalanäs, se figur nedan. I dessa områden hanteras och lagras petroleumprodukter, biobränslen och kemikalier. De hanterade produkterna inkluderar LPG (brandfarliga produkter i kategori 0) och flytande petroleumprodukter av brandfarliga kategorierna 1, 2 och 3. Transport av gods till och från hamnen sker med fartyg, lastbil, järnväg och rörledning.

(Källa: Google Earth) För närvarande pågår initiativ för utveckling av två småskaliga LNG-terminaler i Skarvikshamnsområdet: GO4LNG terminalen och Göteborg Energi LNG-terminal. De två kommande terminaler kommer att ingå i denna studie. En fullständig översikt av alla företag, såväl som hanterade produkter återfinns i bilaga 1.




5 SÅRBARHETSKRITERIER Sårbarhetskriterier måste definieras för att bedöma sårbarheten för anläggningen/struktur för konsekvenserna av en större händelse, till exempel en brand, explosion eller lastpåverkan (t.ex. fragment). Fokus bör ligga på primära strukturer (t.ex. byggnader och lokaler) och större utrustning såsom tankar där fel kan leda till dominoeffekter eller eskaleringseffekter. Sårbarheten hos specifika utrustningar mot brand eller explosion beror också på utformningen. Detta kapitel innehåller allmänna eller allmänt vedertagen sårbarhetskriterier för olika utrustning och objekt, samtidigt som det skall sägas att den faktiska sårbarheten av ett specifikt objekt kan skilja sig och bör bedömas i en separat strukturell analys. En detaljerad analys av sårbarheten hos en utrustning/struktur/byggnaden för värme, övertryck och stötbelastningar kan krävas. Följande konsekvenser är bedömda i denna studie: • Brand • Explosion • Fragment (projektiler) Tabell 1 visar generella sårbarhetskriterier för olika utrustning mot övertryck, värmestrålning och fragment. Sårbarhetskriterier relaterade till brand påverkan av antingen en jet- eller en pool-brand är olika för "oskyddade" och "skyddad" objekt och installationer. Skyddade anläggningar är de som är skyddade mot värmestrålning med vatten-deluge, strålningsskärmar och isolering etc. och kan oftast motstå högre källa strålning under en längre tid jämfört med objekt som inte är skyddade. Minimal värmestrålningsexponeringstid som krävs på respektive nivåer av värmestrålningen för att orsaka katastrofala fel på de exponerade objekten/utrustning sätts i allmänhet till 600 sekunder för en jet-brand och 900 sekunder för en pool-brand. Det skall betonas att dessa kriterier skall ses som vägledning för sårbarheten hos ett exponerat föremål och konsekvensen varierar normalt beroende på design. Sårbarhetskriterier som beskrivs i detta kapitel används som utgångspunkt i rapporten för att bedöma effekterna av eventuella dominoeffektscenarier för olika objekt av intresse. Tabell 1: Generella sårbarhetskriterier för oskyddad utrustning och konstruktioner mot värmestrålning och övertryck från ref / 1 /.

Utrustning

Övertryck (mbarg)

Värmestrålning (kW/m 2) Sårbara för fragment?

(JaNej) Skyddad Oskyddad

Trycksatta tankar • Ovan mark 450 37.5 8 Ja • Under mark/Upphöjd - - - Nej

Process utrustning och reaktorer (trycksatt)

450 37.5 8

Atmosfärisk och kryogenisk lagring • Enkel barriär (fast tak) 200 37.5 8 Ja • Enkel barriär (flytande tak) 300 37.5 8 Ja • Med skyddsvall 200 37.5 8 Ja • Dubbla barriärer 300 37.5 - Nej • Komplett inneslutning (full

containment) 300 37.5 - Nej

• Membran tank 300 37.5 - Nej • Under mark - - - Nej




Utrustning

Övertryck (mbarg)

Värmestrålning (kW/m 2) Sårbara för fragment?

(JaNej) Skyddad Oskyddad

• Upphöjd - - - Nej • Kryogensik lagring 300 37.5 - Ja

Rörledning ovan mark 450 37.5 8 Ja Tankbil

• Trycksatt 450 37.5 8 Ja • Atmosfärisk 200 37.5 8 Ja

Järnvägstank • Trycksatt 450 37.5 8 Ja • Atmosfärisk 200 37.5 8 Ja

Fartyg, trycksatt • Gastanker 450 37.5 8 Ja • Semi-gas tanker 450 37.5 8 Ja

Fartyg, atmosfärisk • Enkelskrov 200 37.5 8 Ja • Dubbelskrov 200 37.5 8 Ja

Byggnader med individuellt lagrade produkter

100 37.5 8 Ja

Gas flaskor och cylindrar 450 37.5 8 Ja Byggnader (skyddade) 300-700 25 Ja/ejN* byggnader(oskyddade) 100 4-15 (8) Ja/Nej* *Beroende på design Ockuperade byggnader i Energihamnen finns det olika kontorsbyggnader vilket anges i bilaga 1. Dessa byggnader klassificeras som sårbara objekt och känslighet beror huvudsakligen på designen. En översikt av hur olika typer av komponenter och byggnader påverkas av övertryck (från API 752, ref / 2 /) ges i tabell 2 och tabell 3, respektive. Dessa kriterier kan användas för att bedöma i vilken utsträckning byggnader (beroende på deras konstruktion) i Energihamnen påverkas av övertryck. Tabell 2: Byggnads komponenter påverkan av övertryck, från API 752 (ref /2/) Byggnads komp Övertryck Respons

Psig mbar Glas 0.2 14 Spräcker ej stärkta rutor Glas 0.5-1 34-69 Splittras med kropps-penetrerande hastighet Träram 1-2 69-138 Strukturell kollaps Stålhölje 1-2 69-138 Inre skador på väggar, tak och inredning Betonghölje 1-2 69-138 Splittras Tegelhölje 2-3 138-207 Blåser ut Oarmerat murverk 1-3 69-207 Vägg kollapsar, eventuell splittring




Tabell 3: Byggnaders respons till övertryck, API 752 (ref /2/)

En översikt av allmänt tillämpade sårbarhet kriterier för värmestrålning för byggnader återfinns i tabell 4. Tabell 4: Allmänt tillämpade sårbarhet kriterier fö r värmestrålning för byggnader Värmestrålning Kommentar 5kW/m2 Maximal termisk belastning på nödutgångar av en byggnad (interna riktlinjer) 4-15 kW/m2 (medel 8 kW/m2)

Katastrofal händelse av oskyddade byggnader, förutsatt förlängd exponering (ref / 1 / se även tabell 1)

12.5kW/m2

Maximal termisk belastning utan självantändning eller strukturell försvagning efter långvarig exponering (företagets riktlinjer) Purple book: Sannolikheten att omkomma är 0,01 för personer med kläder (t.ex. exponeras utanför under flykt) HSE (ref / 3 /): Katastrofal händelse, förutsatt förlängd exponering

25 kW/m2 Katastrofal händelse av skyddade byggnader (ref / 1 / se även tabell 1) HSE (ref /3/): Kriterier för katastrofal händelse av skyddad byggnad, förutsatt förlägd exponering

37.5kW/m2 Purple book: Gränsen för antändning av byggnader går vid 37.5 kW/m2. Om byggnaden antänds kommer alla som är i byggnaden att omkomma, därav sannolikhet för dödsfall 1.

Byggnads komponent

Övertryck Komponent reaktion Psig mbar

B1. Träram, husvagn och skjul

1 69 Isolerade byggnader välter. Tak och vägg kollapsar 2 138 Komplett kollaps 5 345 Total destruktion

B2. Stålram / prefabricerade byggnader i metall

1.5 103 Ytterlager dras av och innerväggar skadade. Fara för fallande föremål

2.5 172 Byggnadsram står, men fasader och innerväggar förstörs då ramen vrids.

5 345 Total destruktion B3. Oarmerat murverk, bärande vägg byggnation

1 69 Partiell kollaps av väggar som har okrossbara fönster 1.25 86 Partiell kollaps av väggar och tak 1.5 103 Komplett kollaps 3 207 Total destruktion

B4. Stål eller betong ram, ej förstärkt betong eller murverks beklädnad

1 69 Väggar rasar in 2 138 Takplattor kollapsar 2.5 172 Total ram kollaps

5 345 Total destruktion

B5. Förstärkt betong eller murverks byggnad

4 276 Tak och väggar böjs av lasten. Inre väggar skadas. 6 414 Byggnaden får stora skador och kollapsar 12 828 Total destruktion




6 FARLIGA HÄNDELSER OCH POTENTIELL EFFEKT Det finns tre typer av händelser och konsekvenser som kan orsaka dominoeffekter: • bränder: jet-, och pool-bränder med tillräcklig värmestrålning i kombination med exponeringstid och

eldklot (flamkontakt endast). • Explosioner med tillräckligt övertryck • Fragment / projektiler som orsakas av katastrofala fel av trycksatta kärl (t.ex. BLEVE) eller fel på av

gasflaskor Flash bränder (med låga hastigheter <10 m / s) kommer inte att resultera i skador på utrustningen, eftersom exponeringstiden är för kort (momentan) och inga tillräckliga (>> 10mbar) övertryck uppstår. I hamnområdet finns många typer av utrustning (t.ex. tankar, väg / järnvägsvagnar, rörledningar) som kan fela och orsaka förlust av Inneslutning. Huruvida detta kan medföra konsekvenser som senare kan leda till dominoeffekt scenario beror på: • Den typ av läckage (storlek, process-förhållanden, varaktighet och typ av produkt som frigörs osv).

Detta kommer främst att påverka konsekvensens storlek. • •Sårbarhet av potentiellt exponerade objektet för potentiella konsekvenser (se även kapitel 4). i detta avsnitt diskuteras för olika större utrustningar (som förväntas vara närvarande i Energihamnen) och produkter potentiella händelser som är förknippade med läckage och relevansen av dessa i termer av dominoeffekter. Identifieringen och urval av potentiella dominoscenarier på enskilda företag sker i efterföljande avsnitt, samtidigt som diskussionen i det här kapitlet ligger till grund för urvalet. Följande utrustning och material diskuteras: • Material: brandfarlighet kategori 0,1,2,3 + produkter. Där kategori 0 är LNG eller gasol; • Utrustning: lagringstankar, gasflaskor, transporter: tankbil, järnvägsvagn, fartyg, grenrör som används

för överföring från / till transporter och rörledningar. Dominoeffekter är vanligtvis förknippat med fel av bärande utrustning, såsom beskrivits ovan, där stora mängder farliga produkter släpps ut. Läckagen kan resultera i stora konsekvenser som kan vålla ytterligare skador på andra objekt till en punkt där de felar katastrofalt. Av denna anledning kommer inte fel och läckage för mindre utrustning (t.ex. värmeväxlare, små rörledningar och pumpar) inte diskuteras vidare.




6.1 Lagring av petrokemiska produkter

Tank lagring av brandfarliga kategori 1, 2, 3 produkter (trycklös lagring) Ej trycksatt lagring av petrokemiska produkter skulle kunna leda till bränder i händelse av ett oavsiktligt läckage. En eventuell förlust av inneslutning av produkter med brännbarhet kategori 3 (flampunkt mellan 55-100 ° C) eller högre och i de flesta fall för produkter av kategori 2 (flampunkt mellan 21-55 ° C) kommer i allmänhet inte att resultera i en farlig händelse grund av det faktum att den frigjorda vätskan inte antänder om temperaturen hos vätskan (atmosfärisk) är under sin flampunkt. Av denna anledning anses osannolikt att farliga effekter kan inträffa som en följd av fel på dessa tankar som kan leda till efterföljande dominoeffekter på andra platser.

Pool-bränder En pool bränd uppstår i händelse av antändningen av ett läckage (t.ex. för kategori 1 produkter) och detta resulterar i en stor tank brand (eller invallnings brand) avger denna brand begränsad värmestrålning. Detta beror på det faktum att pool-branden av tunga kolväten har rökiga lågor (t.ex. produktkategori 1 - 3). I rökiga lågor "blockerar" sotpartiklar värmestrålningen från lågan, vilket resulterar i en lägre emitterande effekt jämfört med till exempel lysande lågor. För stora pool-bränder (minst 30m i diameter) är denna effekt så omfattande att emitterad effekt är begränsad till ca 20-25 kW/m2 beroende på storleken på pool-branden. I händelse av en tank brand kommer pool-brand vara vid taket på tanken, som är vid en avsevärd höjd över marken. Värmestrålningen vid marknivå är därför ännu lägre.

Större pool bränder än 15 meter i diameter resulterar i för mycket sotbildning som väsentligt reducerar den emitterande värmestrålningen avsevärt. Detta framgår av figur 2, som visar värmestrålning som en funktion av avståndet för en pool brand av en kategori 1 produkt med en diameter på 20 meter. Lågan emitterande effekt är begränsad till cirka 30kW/m2 och minskar exponentiellt som funktion av avståndet undanvind.

Sammanfattningsvis kan tank eller tankgrops bränder av kategori 1 och 2 produkter resultera i potentiella dominoeffekter efter långvarig exponering, men främst för oskyddade installationer och byggnader med tanke på den begränsade emitterade värmestrålningen. Läckage av kategori 3 (eller högre) brännbara ämnen är svåra att antända utifrån deras relativt höga flampunkt och därmed är risken för dominoeffekter låg och kommer inte bedömas i denna studie. Jet-bränder Jet bränder är mest sannolikt att uppstå på munstycken vid tankens botten snarare än som ett resultat av ett hål i sidan av tankens vägg. Detta scenario förväntas inte påverka tankar eller annan utrustning eftersom de oftast är blockerade av invallningar för att avgränsa utspilld vätska. Ett läckage kan dock ske vid en högre nivå. T.ex en spricka i en tankvägg och vätska kommer att spruta ut ur tanken, vilket inte är sannolikt att resultera i en jet-brand på grund av begränsad riktverkan av läckaget. Jet-bränder till följd av en incident med en petrokemisk lagringstank förväntas inte orsaka betydande dominoeffekter.

Figur 2: Värmestrålning mot avstånd medvind för en poolbrand av enkategori 1 produkt (n-hexan som typiskt och representativt modell material), för väder typ D5 (en blåsig dag) och pool diameter på 20 meter.




Explosioner I samband med ett läckage av petrokemiska produkter kan ett gasmoln bildas och kan dispergeras med rådande vind. Om det här molnet antänds i ett (delvis) begränsat utrymme (tät bebyggelse), kan en explosion med betydande övertryck uppstå. Bildandet av stora gasmoln som kan generera stora övertryck vid antändning är dock begränsad för de flesta petrokemiska produkter baserade på deras materialegenskaper. Gastrycket av tunga kolväten vid typiska atmosfäriska temperaturer är generellt låg. Mer flyktiga petrokemiska produkter kan generera mer gas vid atmosfäriska förhållanden, men i allmänhet nås koncentration för undre brännbarhetsgränsen (även för K1 produkter) inte långt från platsen för läckage. Följaktligen blir gasmolnet som bildas av förångning av den frigjorda vätskan generellt för liten för att orsaka stora gasmolnsexplosioner i begränsade områden som ligger längre bort undanvind. Tankområden kan anses vara ett område med tät bebyggelse, där den högsta explosionsövertryckskällan förväntas vara begränsad till 200mbar. Vanligtvis finns det inga "fasta" antändningskällor i ett tank område (beroende på områdets klassificering). Men vid underhåll kan det finnas vissa antändningskällor närvarande (t.ex. svetsning apparater). Risken för att en gasmolnsexplosion inträffar i tank området anses låg. På grund av den begränsade inneslutningen (vilken beror naturligtvis på terminalens utformning), förväntas det att övertryck högre än 200mbar inte kan genereras (vid osannolikt antändning av gasmoln).1. Det bör noteras osäkerhet i förekomsten av “Deflagration to Detonation Transition” (DDT) vid tankanläggningar, vilket är mycket allvarligare än vanligt deflagration (explosions) händelser. En viktig händelse inträffade i Storbritannien i Buncefield den 11 dec 2005 där en en bensin tank överfylldes i ett oljeprodukttankområde. Detta ledde till bildandet av ett gasmoln som antändes och genererade ett explosionsövertrycket karaktäristisk för DDT. Normalt var Buncefield anläggningen inte att betrakta som ett begränsat utrymme och det maximala övertrycket skulle ha varit 200mbar baserat på TNO Multi-Energy Level 5 explosionsstyrkefaktor. Men mycket högre övertryck skapades och detta genererade större skada än vad som skulle förutsägas genom vanliga modeller såsom Phast eller FLACS eftersom de inte förutsäger detonation. Även om detonationer historiskt betraktats som mycket osannolikt inom olja och gas anläggningar, var detta orsaken till Buncefield incidenten.

Fragment Kategori 1, 2 och 3 produkter lagras i allmänhet atmosfäriska lagringstankar. Tankarna kan inte skapa ett tryck till en punkt som skulle innebära konsekvenser som liknar en BLEVE händelse. Bildandet av fragment är vanligtvis förknippas med BLEVE scenarier (på grund av det höga sprängtrycket) av trycksatta kärl vid brandinverkan.

6.2 LNG utrustning LNG kan lagras i atmosfäriska lagringstankar (vanligtvis full inneslutning) eller trycksatt behållare (t.ex. kulor). I full inneslutning i atmosfäriska lagringstankar, lagras LNG vid dess atmosfäriska kokpunkt (ca -162° C). Avkokningsgas tillvaratas, och avluftningsventiler sätts vid tryck som endast tillåter ett mycket lågt positivt tryck.

De flesta läckage scenarier för LNG lagringstankar sker vid atmosfärstryck samt i vätskefas av LNG (dvs. den statiska vätskepelaren ovanför platsen för läckage). Betydelsen av detta är att det inte finns något tryck bildande av LNG till metan; fasförändring uppstår på grund av snabb värmeöverföring och avkokning.

Om små läckage av LNG sker över mark (i rörgata), kommer de mesta av LNGn förångas innan den når uppdämningsväggar, diken, jord eller vatten, på grund av värmeöverföring med luften, betongen etc. För

1 Förutsatt en explosionstyrkefaktor 5 i multi-energi explosions modellen, är det högsta explosionsövertrycket begränsat till 200mbar. De flesta installationer kan motstå ett övertryck av 200mbar så inga större eskaleringsrutiner effekter förväntas, se även sårbarhetskriterier i tabell 1.




mycket stora spill, kan luften inte överföra tillräckligt med värme för att förånga mycket LNG så nästan allt spill kommer sannolikt att hamna i en pool.

För trycksatt förvaring gäller samma principer, även om högre netto positiva tryck i tankarna tillåts. I händelse av ett oavsiktligt läckage, kommer LNG förångas snabbt på grund av expansion till atmosfärstryck. För mindre och medelstora spill finns ingen poolbildning förväntas. För mycket stora läckage nära marken, är LNG sannolikt att bilda en pool. Pool-brand Om LNG läckage inträffar nära en tändkälla, kommer den förångade gasen i brännbar gas-luft koncentration brinna ovanför LNG poolen. En pool brand kan uppkomma efter en flash brand. En LNG pool-brand genererar betydande värmestrålning. När LNG läckaget sprids kan poolen bli ganska tunn. När förbränningen adderar till avdunstningen, kommer poolen att krympa kraftigt i storlek - till en hållbar poolbrand diameter. Stora LNG pool bränder har en maximal värmeeffekt av 220kW/m2 på grund av den lysande lågan. Värmestrålning sjunker snabbt som en funktion av avståndet, och som sådan, kommer objekt placerade på tillräckligt avstånd från pool-branden uppleva mycket mindre värmestrålning jämfört med vad lågan avger. LNG pool bränder är oftast begränsade i varaktighet på grund av snabb förångning (och förbränning) av poolen medan branden pågår. Detta är dock beroende på storleken på läckaget och den efterföljande pool formationen. Normalt, på grund av snabba ingripande av ESD system, är storleken på läckage begränsade. I händelse av antändning, varar en medel-stor LNG poolbrand normalt inte längre än 10-20 minuter. Det kan ta längre tid i en osannolik händelse av en poolbrand som kontinuerligt matas och kyls av LNG (t.ex. på grund av en övergång där säkerhetssystemen inte ingriper och misslyckas med att stoppa det kontinuerliga läckaget till poolen). Om objekt utsatts för en värmestrålning av 250 kW/m2 är tid till katastrofala fel maximalt 5 minuter. LNG-anläggningar har i allmänhet en invallning och avledningskanal för LNG om ett stort läckage skulle ske. Enligt EN-1473, bör möjliga LNG läckage dräneras till avdunstningsplatsen, med skumgeneratorer eller andra åtgärder för förbättrad avdunstning kontroll. Baserat på ovanstående åtgärder och diskussion anses risken för dominoeffekter på eller utanför anläggningen liten för stora LNG pool bränder, eftersom det osannolikt uppträder och kan begränsas genom invallningar och avledningskanaler. Ett större läckage från en LNG last tank på vatten på grund av en yttre kollision dock resultera i en ihållande pool brand på grund av de kontinuerliga stora volymer som släpps ut utan effektiva inneslutande möjligheter (i själva verket är det ett okontrollerat läckage). Jet brand Varaktigheten och exponeringseffekten av en LNG eller NG jet brand är normalt begränsad på grund av följande orsaker:

• Snabb isolering av slutna system (t.ex. ESD ventiler i rör eller i fartyg), stoppar flödet av bränsle mot strålen.

• Snabb minskning av trycket i systemet uppströms från öppningen, vilket begränsar rikt verkan av strålen.

• Flamverkan och värmestrålning når sällan långt utanför anläggningens gräns för mer sannolika mindre scenarier (fläns, koppling eller ventil läcka). Men vid mycket stora jet bränder (sprickor), kan höga värmestrålningsnivåer uppnås utanför anläggningen, och potentiellt påverka strukturer. Normalt är dessa scenarier inte beaktas i en konstruktion av en terminal.




Därför, på grund av kombinationen av ovan nämnda skäl förväntas (L) NG jet bränder ha en begränsad dominoeffekt potential. Ändå är det också känt att det inte nödvändigtvis är otänkbart och bör behandlas i ytterligare konsekvensanalyser för mindre läckage eftersom de tenderar att ha längre löptider. Detta beror på det faktum att det finns en större mängd LNG bakom öppningen, därför kommer det ta längre tid att tömma och tryckavlasta och ett litet läckage tar längre tid att upptäcka (jämfört med t.ex. en stor läcka eller exempelvis ett brott på en rörledning).

Fireball (eldklot) Fireballs (eldklot) är en mycket snabb förbränningsprocess oftast förknippat med BLEVE händelser och endast möjliga med en trycksatt vätska. När en trycksatt vätska har ett snabbt läckage, flashar gasen och detta skapar extrema hastigheter och turbulens. Den normala mekanismen för BLEVE är då ett tryckkärl innehållande trycksatt, kondenserad, gas utsätts för yttre brand eller katastrofalt fel på grund av andra orsaker. Eldklot är också möjligt med stora läckage av gas, men dessa är mycket mindre strålande än en BLEVE och kräver speciella förhållanden med hög turbulens, dessa är osannolika att uppträda av ett LNG läckage ut i öppen miljö. Eldklot skulle därför innebära en dominoeffekt till närliggande platser av LNG-terminalen. Emellertid är den kritiska och mer allvarliga dominoeffektskapande händelserna utvecklingen av stora övertryck som också förekommer under en BLEVE. Det bör noteras att sannolikheten för en LNG BLEVE är generellt mycket låg på grund av de riskreducerande åtgärderna på plats (deluge-system, vakuumisolerade tankar). För stationära trycksatta LNG lagringstankar är BLEVE scenario oftast inte beaktat i riskanalyser, eftersom risken för stora bränder som påverka förvaringstanken med tillräcklig varaktighet och som skulle kunna resultera i en BLEVE anses osannolika. BLEVEs för transporter såsom tankbilar och järnvägsvagnar bedöms normalt i kvantitativa riskbedömningar eftersom risken för en brand i lastningsområdet oftast är högre jämfört med lagringsområdet. Dessutom är trycktanken för transporter på väg och järnväg mycket mindre, vilket resulterar i snabbare tryckuppbyggnad i tanken när den utsätts för värmestrålning. Potentiella LNG BLEVE scenarier av transporter bör betraktas i termer av dominoeffekter, även om det måste betonas att sannolikheten för en sådan händelse är mycket låg. Gasmolnsexplosion En gasmolnsexplosion kan uppstå när stora mängder brandfarligt gas (t.ex. kolväten) antänds i ett slutet eller delvis inneslutet område. De termodynamiska effekterna för bränning av en stökiometrisk blandning av kolväten i luft kommer att resultera i en åtta gångers volymökning av heta förbränningsprodukter jämfört med omgivande miljö. Detta beror främst på den höga temperaturen hos förbränningsgaserna och delvis på en ökning av molantalaet av gas. I ett slutet utrymme (t.ex. en sluten låda), kommer det slutliga trycket vara högst 8 bar (ca 120 psi). På en öppen plats, i en utomhus situation, finns det ingen instängdhet och experimentella bevis tillsäger att metangas brinner relativt långsamt (i storleksordningen 10 m/s) och expansionen resulterar i en vertikal stigning av gasen. Tändningar av icke innesluten LNG gasmoln har bekräftat att inga betydande övertryck utvecklas (<1 mbar). Inom metan (LNG) moln, är brandspridning långsam och lågan kan släckas i förtid och inte gå genom hela molnet. Tillräckligt acceleration (d.v.s.> 100 m/s) för att skapa betydande explosionsövertryck kommer inte ske över vatten, om det inte finns någon inneslutning av gasmolnet. På grund av den "öppna" lay-outen av LNG-terminaler och därmed brist på tillräcklig inneslutning, är det inte troligt att explosioner av metangasmoln kan uppstå med betydande övertrycksnivåer som kan orsaka katastrofala fel på utrustningen inom terminalen eller på objekt utanför anläggningen gräns som tål minst 200 mbar övertryck. Det är dock möjligt att LNG/NG gasmoln glider iväg i hamnområdet med den rådande vinden och antändas i området med store bebyggelsetäthet och kan orsaka svåra övertryck.




Fragment Flygande skräp och fragment som orsakas av explosioner (t.ex. BLEVE s) av trycksatt utrustning kan färdas med hög hastighet och långa sträckor vilket kan påverka föremål utanför anläggningens gränser. Därför bör fragmenten betraktas som relevanta när det gäller externa dominoeffekter.

Rapid Phase Transformation (RPT)

Detta är en mycket snabb fysikalisk omvandling av LNG i vätskefas till metangas främst på grund av utsläpp till vatten. RPT innebär ingen förbränning och kan inte betecknas som en detonation. Tryckpulsen som skapas när fickor av LNG förångas momentant genom blandning i vatten, kommer att utvecklas med ljudets hastighet och klinga av likt alla andra tryckpulser. Det är osannolikt att en RPT skadar stora strukturella delar av ett fartyg eller andra föremål i närheten. Ingen särskild analys görs för RPT eftersom det är osannolikt att öka risken av ett större läckage som redan har inträffat.

6.3 LPG utrustning Oförutsedda läckage av LPG (gasol) medför likartade konsekvenser som för LNG som tidigare beskrivits. Några viktiga skillnader är följande:

• Ingen gasolvätska pooler bildas på grund av det faktum att gasol är en vätska som bildas genom trycksättning av gasen och avdunstar omedelbart efter frisläppandet. Trycksatta läckage av gasol kommer att resultera i jet bränder i händelse av omedelbar antändning. LPG jet bränder förväntas ha en begränsad dominoorsakande potential, på grund av samma skäl som nämns för LNG jet bränder (snabb isolering och trycksänkning). Mindre läckagescenarier måste bedömas från fall till fall.

• Gasol är tyngre än luft (blandning av butan, propan, och butadien) och tenderar att gå in i trånga utrymmen såsom avlopp och källare, vilket resulterar i potentiellt högre explosionsrisk. LNG är lättare än gasol och luft, men vid nära kryogenisk temperaturer kan LNG också bete sig som en tung gas. Av denna anledning kan brandfarliga koncentrationer av LNG i marknivån nå långt från läckaget i vindriktningen, beroende på var, hur och när läckaget sker.

6.4 Gascylindrar Lagring av ett stort antal gasflaskor kan utgöra en relevant extern dominorisk. Men eftersom ingen av företagen i Energihamnen lagrar betydande antal gasflaskor, kommer inte dominoeffektscenario från dessa cylindrar diskuteras vidare.

6.5 Transport och överföring

6.5.1 Överföring vid kaj I händelse av ett större läckage vid kaj, kommer pool-bränder som regel bli mycket stora eftersom vätskan kan spridas fritt på vattenytan i bassängen och på kajer eller bryggor. Värmestrålningen från en potentiell pool-brand i bassängen eller på kajen kan potentiellt påverka intilliggande föremål.

Jetbränder är oftast inte ett problem, eftersom flödet kommer stoppas genom snabb isolering av lastarmarna eller trip av pumparna och strålen kommer att förlora sin riktverkan som följd.

Explosioner förväntas inte då läckaget kommer att vara delvis på bryggan och på vatten. Utrymmet under bryggan är begränsat och en brandfarlig atmosfär kan förekomma där. Chanserna för antändning under eller på bryggan antas emellertid vara försumbara då detta är EX klassat område där tänd källor minimeras. En hamnbassäng kan betraktas som "open air" och är inte tillräckligt överbelastad för att orsaka allvarliga övertryck när ett gasmoln antänds. Det är dock möjligt att eventuellt gasmoln glider iväg i hamnområdet med den rådande vinden och antändas vid andra mer förtätat områden vilket orsakar svåra övertryck.




6.5.2 Fartyg Incidenter på fartyg förtöjda vid kaj kan relateras till små incidenter i samband med fel av rörledningar och de utgör inte någon betydande risk vad gäller dominoeffekter. Större läckage (t.ex. från lasttankar) kan uppstå på grund av kollision och påföljande penetrationen av lasttanken. Sannolikheten för detta scenario beror mycket på den lokala nautiska situationen. Ett stort utflöde av material resulterar i en stor pool, som vanligen begränsas av kajväggarna och kan spridas fritt mot öppet vatten. Konsekvenser liknar de tidigare beskrivna för överföringsaktiviteter. Som tidigare diskuterats, kan ett större läckage från en LNG lasttank resultera i en ihållande pool brand på grund av kontinuerligt stora läckta volymer utan effektiva begränsande möjligheter (i själva verket är det ett okontrollerat läckage).

6.5.3 Lastbils och järnvägslastning Den risk som är förknippad med järnväg och lastbils överföringsstationer för petrokemiska produkter (brandfarlighet kategori 1 och uppåt) liknar de som diskuterats ovan för lagring och överföring. Mindre läckage blir oftast begränsade, medan stora läckage (t.ex. brott på slangar eller katastrofalt fel av tankar) kan spridas fritt över markytan om inga åtgärder beaktas för att begränsa detta, t.ex. genom kanaler för att föra vätskan till uppdämningsbassänger bassänger. Trycksatt transport av LNG och LPG utgör en särskild anmärkningsvärd ytterligare risk i termer av dominoeffekter. Det finns en potential för BLEVE scenarier (ifall tanken är utsatt för direkt brandpåverkan) som leder till betydande övertryck (och eldklot och fragment) som kan nå över stora avstånd och orsaka betydande skador på objekt och installationer i närheten av olyckshändelsen. Omfattningen av skador på egendom i omedelbar närhet bestäms huvudsakligen av de genererade övertryck snarare än eldklot (direkt flamkontakt krävs) och fragment.




6.6 Rörlednings för transport av klass och 1, 2 produkter Det finns flera ovan mark belägna rörledningar hamnområdet, se även figur 4. De flesta av rörledningarna transporterar petroleum-och petrokemiska produkter. Några av dem kommer dock att kunna transportera (L) NG till de planerade LNG-terminalerna. Olycksscenarier och deras konsekvenser för LNG rörledningar täcks i de föregående punkterna och punkt 7.4

Inga större underjordiska transportrörledningar finns i hamnområdet, fråntaget det underjordiska naturgasnätet (mindre underjordiska rörledningar finns hos de enskilda företagen för leverans till underjordisk lagring).

Det antas att de ovanliggande rörledningarna antingen är belägna i ett skyddsdike som begränsar vätskan i händelse av läckage eller brott eller placerade på ett upphöjt rörställ.

Följande olycksscenarion för rörledning (transport av kategori 1, 2-produkter) är relevanta när det gäller externa dominoeffekter:

• A rörledning läckage; • A rörledning brott.

Rörledning läckage I händelse av läckage i en rörledning i ett dike, kommer diket själv fungera som en invallning. Som sådan kommer all läckt produkt hamna i diket. En pool-brand skulle därför begränsas till diket. Det antas att alla diken har en bredd av mindre än 15 meter, vilket ger att en resulterande poolen-brand kommer vara smal och liten i diameter. Det konstaterades ovan att små pool-bränder har begränsad maximal värmestrålningseffekt, men värmestrålningen kan vara tillräcklig för att orsaka yttre dominoeffekter. I fall rörlednings ligger på en rörledningsgata ovan mark och det inte finns någon inneslutning kan läckaget spridas fritt vilket resulterar i potentiellt stora pool-bränder.

Figure 3: Indentifikation av huvudsakliga transport rörledningar i hamnen




En jet-brand till följd av en rörledningsläcka kan riktas åt alla håll, beroende på läget av ventiler och flänsar där läckan sker. En jet-brand riktad horisontellt kommer troligen att blockeras av diket (om det finns någon) Om emellertid läckaget är riktad vertikalt, med en vinkel eller om rörledningen är placerad på ett rörställ kan jet-branden riktas mot objekt i närheten av läckan. Jet-bränder kommer att förlora sin riktverkan när det inte finns något mer brandfarlig produkt som pumpas in i rörledningen eller när rörledningen är isolerad. Det noteras dock att i händelse av ett litet läckage kommer flödeshastigheten vara så mycket större än läckagehastighet vilket leder till läckage under lång tid. Det kan därför ta en avsevärd tid innan jet-branden förlorar sin verkan. Det måste betonas att små jet-bränder för kategori 1 produkter kan resultera i mycket högre emitterande effekt jämfört med stora pool-bränder. Eftersom den smala bredden av flamman, inte blockerar sotpartiklarna värmestrålningen som avges. Detta framgår av figur 4, som visar värmestrålning mot avstånd medvind för en horisontell jet-brand för en läcka i ett trycksatt kärl vid jämt tryck (2 tums hål, 5 barg). Även om detta kan anses vara ett värsta fall scenario, visar det potentialen för dominoeffekter om strålen riktas mot utsatta objekt. Snabb isolering och tryckavlastning av rörledningarna är viktigt för att stoppa jet-brand i tid och undvika långvarig omfattande värmestrålningsexponering av föremål.

Rörlednings brott I händelse av ett brott av rörledningen kommer pumparna, som matar rörledningen, normalt stoppas inom en rimlig kort tid efter brottet har uppstått (en så stor processstörning kommer vanligtvis initiera ESD). Det förväntas att volymen av diken och invallningar är tillräcklig för att innehålla all vätska och att diket kommer att fungera som en invallning. I detta scenario är effekterna relaterade till poolen-branden detsamma som beskrivits för mindre läckage. Poolbildning kan emellertid vara mycket större i fall rörledningen placeras på ett rörställ och brott uppkommer.

I händelse av ett brott, skulle ett kontinuerligt flöde kunna antända och resultera i en jet-brand. Det är troligt att strålens riktning är i linje med rörledningens orientering, vilket orsakar begränsad skada på andra föremål. Dessutom kan det förväntas att pumparna kommer att stoppas strax efter initieringen av jet branden enligt ovan. Varaktigheten av jet-branden kommer därför att vara mindre än den minsta exponeringstid som kan orsaka skador på anläggningar (> 600s). Dessutom kommer rörledningen att snabbt vara trycklöst, vilket begränsar riktverkan av jet-branden. Därför är dominoeffekter till följd av en jet-brand som orsakats av ett rörledningsbrott osannolikt.

6.7 Sammanställning av potentiellt relevanta dominoeffekter Lagring

• Tank brand, kategori 1 or 2 produkter

• Grop brand, kategori 1 or 2 produkter

Transporter och överföring

• Stora läckage i samband med överföring till lastbil/järnväg (t.ex. brott på slangar eller katastrofalt fel på tank) resulterar i fri spridning av poolen och efterföljande pool-brand

Figur 4: Avgiven värmestrålning I relation ti ll avstånd från nedanvind för en jetbrand av en kategori 1 produkt (n-hexan), Väder D5, 2 tums hål, 5barg stationärt tryck.




• Stor pool-brand av kategori 1 eller 2 produkter på vatten/brygga på grund av brott på lastarm eller läckage från fartygslasttankar orsakad av t.ex. en extern kollision (kan även vara relevant för LNG läckage).

• BLEVE av LNG/LPG tankbil/järnvägsvagn resulterar i betydande övertryck. Eldklot och fragment kan också resultera i dominoscenarier, men omfattningen av skadorna i närheten bestäms huvudsakligen av genererade övertryck. Av denna anledning är endast övertryckseffekter för BLEVE som analyseras ytterligare.

Rörledningar

• Läckage av 1, 2 produkter i rörledningar resulterar i pool-brand eller jet-brand

• Rörbrott av 1, 2 produkter som leder till pool-brand

• Läckage i LNG rörledning vilket resulterar i jet-bränder

• Brott av LNG rörledning vilket leder till pool-brand

Relevant för all utrustning

• Alla läckage (särskilt relevant för LNG och gasol, som är omvandlas till gas vid normal yttertemperaturer) vilket resulterar i en stor gasmolnsexplosion i ett tättbebyggt område.




7 DOMINOSCENARIO IDENTIFIKATION OCH KONSEKVENSANALYS Detta kapitel beskriver för varje företag inom Energihamnen huruvida dominoscenarier kan inträffa på och konsekvens av dessa. Dessutom är läkagescenarier för rörledningar, transport och fartyg förtöjda vid kaj analyserade. För varje scenario har en konsekvensanalys utförs i Phast 6.7 för att kvantifiera omfattningen av den påverkan som kan uppstå och dess potentiella inverkan (t.ex. Intilliggande sårbara objekt). Brandeffekter visas för representativ väder typ D5 (en normalt blåsig dag). Dominoscenarioidentifiering och konsekvensanalyser förutsätter en effektiv användning av riskreducerande åtgärder som är typiskt för sådana här anläggningar, typ nödstopp (ESD) system. Följande kategorier av utrustning och verksamhet omfattas i punkterna nedan: • lagringsinstallationer

• Väg-och järnvägstransporter

• Fartygsöverföring

• Transport rörledningar

7.1 Företagens installationer - lagring Inom hamnområdet ligger många företag som lagrar brandfarliga produkter i stora kvantiteter. Företag som lagrar produkter av kategori 1 eller 2 kan vara av potentiellt relevans i termer av dominoeffekter enligt avsnitt 5. En inventering av företag inom hamnen som hanterar dessa material ges i Tabell 6. En komplett översikt (med kartor som visar var de olika bolagen) finns i appendix 1.

Tabell 5: Företag som lagrar och hanterar kategori 1 och/eller 2 produkter i stor skala Ref nummer (karta)

Företag Produkt Kategori

1 Vopak Logistics Nordic AB SK1 1 3 Stena recycling Skarvikshamnen 1 4 Vopak Logistics Nordic AB Skarvik 2 1 5 Statoil Skarviksdepån 1 7 Preem Skarviks Depå 1 9 Ciclean 1 & 2 1 10 Preem Norra Depan 1, 2 12 Preem Skarviks Depå 1, 2 16 Preem Västra Depan 1, 2 17 Nordic Storage Skarvik 2 2 18 St1 Energy 1, 2 23 Statoil Depån Ryahamnen/Oljenäset 1, 2 29 Nordic Storage Ryahamnen 1 30 Nordic Storage Ryahamnen 2

Följande två scenarier hanteras i ytterligare konsekvensanalyser för företag som lagrar kategori 1 och/eller 2 produkter:

1. Tank brand (scenario 1). För detta scenario antas ett fel i toppen av tanken. Som ett resultat av detta kommer den yttre väggen innesluta produkten och fungerar som en invallning. Detta modelleras som en poolbrand med diameter lika med tankens diameter och på en höjd som är lika med tankens höjd. Eftersom inte alla tank höjder finns tillgängliga, antas för dessa en tank höjd av 10 m tillämpas för alla tankar.

2. Invallningsbrand (scenario 2). För detta värsta-falls-scenario förutsätts "katastrofal kollaps av tanken". I detta förutsätts läckage av hela tankeinnehållet. Den frigjorda produkten kan bilda en första våg som




kan överstiga höjden på invallningen, så att pool-branden kan bli större än arean av invallningen. För att beakta denna effekt ansätts diametern på pool-branden till 1,5 gånger diametern av invallningen.

N-hexan används som representativt ämne för både brandfarliga kategori 1 och 2 produkter. Den värmestrålning som följer av de två scenarierna redovisas vid en höjd av 5 m motsvarande för höjden på byggnaderna som betraktas som sårbara objekt. Tank- och invallningsdiametrar beräknas utifrån tillgängliga ritningar och Google Earth.

De scenarier som antas för studien kan avvika från den faktiska situationen i några fall. Syftet med dessa (worst-case) scenarierna är att ge en indikation på den maximala omfattningen av effekter som kan förväntas vid varje plats, och deras inverkan på potentiella intilliggande anläggningar eller känsliga föremål.

Avsnitten nedan visar för varje företag i hamnområdet med tankar som innehåller kategori 1 eller 2 produkter samt närmaste sårbara objekt (som gula rektanglar i kartbilderna). För de mest kritiska platserna beräknas de två scenarion som beskrivs ovan. Resultaten av dessa beräkningar presenteras så att den maximala värmestrålningen från en tank eller invallningsbrand redovisas vid definierat sårbara objekt.

7.1.1 Vopak logistics Figur 5 visar platser där kategorin 1 produkter lagras, liksom närmaste kontorsbyggnader. Det kortaste avståndet mellan kategori 1 produkttankar och ett sårbart objekt är mellan SK1 och Stena Recycling kontorsbyggnad. Detta avstånd är ca 60 meter. En pool-brand kan inneslutas antingen av tankens vägg eller invallning, tankens vägg ger en pooldiameter på 24 m, för invallning - ca 60 meter. Några av tankarna på FK2 området har en mindre diameter: 8 till 10 meter. Värmestrålningen från en pool-brand till följd av kollaps av tanken kommer därför att ha en betydligt större värmestrålning än en pool-brand från tankarna på SK1. Det kortaste avståndet mellan dessa mindre tankar och ett sårbart objekt är ca 105 meter.

Figurer 5: översikt av kategori 1 produkter Vopak Logistics anläggning i hamnen Figurerna nedan visar konturerna värmestrålning från en pool-brand till följd av tankbrand och invallningsbrand, för en tank på SK1 samt för en liten tank på SK2.




Scenario 1(tank brand) – SK1 Scenario 2 (invallningsbrand) – SK1

Scenario 1 (tank brand) – SK1 Scenario 2 (invallningsbrand) – SK1

Scenario 1 (tank brand)– SK2 Scenario 2 (invallningsbrand) – SK2




7.1.2 Nordic Storage Nordic Storage driver 4 anläggningar i hamnen. Tre anläggningar (Skarvik 1, 2 och 3) är belägna i Skarvik området och en plats (Ryahamnen) ligger i Ryahamnen området. Vid Skarvik 2 hanteras kategori 2 produkter och på Ryahamnen kategori 1, 2 (under jord) och 3 produkter. Mellanlagring av kategori 2 produkter sker vid Skarvik 2 i en byggnad. Bildning av pool-bränder som kan orsaka yttre dominoeffekter för denna typ av lagring bedöms inte vara sannolik. Därför anses inte Skarvik 2 som relevant när det gäller externa dominoeffekter och endast platsen vid Ryahamnen analyseras i detta avsnitt. En översikt av denna anläggning ges i figur 6. Kategori 1 produkter på anläggningen lagras i fyra små tankar med en diameter på ca 4 meter.

.

Figurer 6: Översikt av kategori 1 (röda) produkter på Nordic Storage anläggning i Ryahamnen

Resultat från analysen redovisas nedan:

Scenario 1(tankbrand) Scenario 2 (invallningsbrand)




7.1.3 Preem Preem driver tre anläggningar i hamnen: Skarviks Depån, Norra Depån, Västra Depån. Alla anläggningar är belägna i Skarviksområdet. Brandfarliga varor av alla kategorier hanteras på dessa platser. På Skarviks Depån innebär det kategori 1, 2, 3 (delvis underjordisk lagring), på Norra Depån kategori 0, 1, 2 produkter och vid Västra Depån kategori 1, 2, 3 produkter. För en översikt av lokaliseringen av relevanta tankar, se figur 7.

Figurer 7: översikt av lagrade produkter 0 (gul), 1 (röd) och 2 (orange) vid Preems anläggningar i hamnen Kategori 1 och 2 tankar på Norra Depån har en diameter om 20 m. På Skarviks Depån, lagras kategori 1 och 2 produkter i tankar med diameter mellan 20 och 30 meter. Tankarna på Västra Depån har betydligt mindre diametrar än tankarna på de andra två anläggningarna: mellan 2 och 15 m. Nedan redovisas scenarier för tank- och invallningsbrand för tankarna på anläggningarna som är belägna närmast sårbara objekt.




Scenario 1 (tankbrand) – Norra Depån (Öst) Scenario 2 (invallningsbrand) – Norra Depån (Öst)

Scenario 1 (tankbrand) – Norra Depån (Väst) Scenario 2 (invallningsbrand) – Norra Depån (Väst)

Scenario 1 (tankbrand) – Skarviks Depå Scenario 2 (invallningsbrand) – Skarviks Depå




Scenario 1 (tankbrand) – Västra Depån Scenario 2 (invallningsbrand) – Västra Depån

7.1.4 Statoil Statoil opererar två anläggningar i hamnen. På Skarviksdepån hanteras kategori 3 produkter. På denna anläggning har även klass 1 produkter hanterats, men de anläggningarna är inte längre i bruk. Vid depån i Ryahamnen/Oljenäset hanteras och lagras produkter i kategorierna 1, 2B (> 33° C Flampunkt) och 3. Alla tankar är belägna ovan jord. Eftersom ingen kategori 0, 1 och 2 produkter hanteras på Skarviksdepån kan man dra slutsatsen att tankarna på denna anläggning inte utgör en extern dominorisk för omgivande områden.

Anläggningen i Ryahamnen hanterar kategori 2 produkter. Men eftersom flampunkten för dessa produkter är> 33° C, anses det osannolikt att en pool-brand av detta ämne kommer att antända med tanke på de meteorologiska förhållandena. Därför omfattar analysen för Ryahamnsanläggningen endast tankar som innehåller kategori 1 produkter. Dessa tankar har markerats rött i figur 8. Kategori 1 tankarna har en diametrar mellan 2,5 och 35 meter.

Figurer 8: översikt av kategori 1 (röd) produkter på Statoil Ryhamnen




Scenario 1 (tankbrand) – Liten tank Scenario 2 (tankbrand) – Liten tank

Scenario 1 (tankbrand) – Stor tank Scenario 2 (invallningsbrand) – Stor tank




7.1.5 St1 Energy Vid den mindre ST1 Energy anläggningen på den västra delen av Skarvik lagras slop produkter och ballastvatten från fartyg i fyra tankar. Båda typerna av ämnen anses inte vara antändliga vid normala omgivningsförhållanden. Vid den större ST1 Energy anläggningen, som ligger på den östra delen av Skarviksområdet är produkter i kategori 1, 2 och 3 lagrade och hanterade. De lagringstankar som innehåller kategori 1 och 2 produkter visas i figuren nedan.

Figurer 9: Översikt av kategori 1 (röda) och 2 (orange) produkter på ST1 Energy

Scenario 1 (tankbrand) – Liten tank Scenario 2 (invallningsbrand) – Liten tank





7.1.6 Stena Recycling Skarvikshamnen Tre tankar på Stena Recycling Skarvikshamnen används för mellanlagring av kategori 1 produkter. Deras placering är röd markerade i Figur 10. Tankarna har en diameter av ungefär 3 meter.

Figurer 10: Översikt av kategori 1 (röd) produkter vid Stena Recycling Skarvikshamnen

Scenario 1 (tankbrand) Scenario 2 (invallningsbrand)




7.1.7 Ciclean (1 & 2) Vid Ciclean anläggning i Skarvik området lagras både kategori 1 och 3 produkter. Platserna för de tankar som innehåller kategori 1 produkter är markerade i figuren nedan. Värmestrålningsnivåer för tankbrand och invallningsbrand beräknas för både de minsta och största tankarna på platsen. Resultaten presenteras nedan.

Figurer 11: Översikt av kategori 1 (röd) produkter hos Ciclean 1 & 2

Scenario 1 (tankbrand) – Liten tank Scenario 2 (invallningsbrand) – Liten tank





7.1.8 Raffinaderi Ett raffinaderi (ST1) ligger utanför hamnområdet norr om Skarvikshamnen (se även figur 12). Dominoeffekter från hamnen till raffinaderiet förväntas inte på grund av resultaten av de analyserade dominoscenarierna i föreliggande studie och med tanke på minimiavstånd mellan anläggningar i hamnen och raffinaderiet. Potentiella dominoeffekter till hamnen till följd av farliga scenarier med ursprung vid raffinaderiet bör bedömas i en separat bedömning. Denna bedömning bör fokusera på (worst case) potentiella explosioner i raffinaderiets huvudprocess vilket kan betraktas som högrisk områden (stor bebyggelsetäthet). Någon antändning av en brandfarlig atmosfär i dessa överbelastade områden kan resultera i högt övertryck över stora avstånd och potentiellt påverka installationer eller känsliga föremål i hamnen. Några viktiga frågor som rekommenderas att tas upp i vidare studier är: • Bebyggelsetäthet/överbelastning: Graden av instängdhet i process strukturer i raffinaderier är

vanligtvis hög och kräver särskild uppmärksamhet. I DNV rekommenderar DNV användning TNO Multi Energy Level 7 metoder för typiska raffineringsprocesser med explosions konsekvens. Detta innebär att upp till maximalt 1 bar övertryck kan genereras runt explosionen centrum. Den överbelastade volymen bör baseras på layout av själva anläggningen som orsakar trängsel (dvs. Ignorera stora tomma utrymmen). För bestämning av volymen krävs en uppskattning av anläggningens höjd. En explosionskonsekvensanalys bör visa huruvida skadliga övertryck kan nås på anläggningarna i hamnen, vilket kan resultera i dominoeffekter.

• Reaktivitet: Särskild försiktighet bör ges till förekomsten av mycket reaktiva blandningar i raffinaderiet (väte, eten, acetylen). Högreaktiva blandningar har flamhastigheter högre än 0,75 m/s, och kommer därför att resultera i högre övertryck, om den antänds på ett överbelastat område. DNV rekommenderar användning TNO Multi Energy Level 10 för explosionsbedömningar med mycket reaktiva produkter. Det bör noteras att alla resulterande övertrycks jämnas ut i det bortre fältet för TNO nivåerna 6-10.

Tidigare explosion studier utfärda av DNV2 har visat att sidriktade övertryck av 50 mbar kan uppstå över en sträcka på 350-400 meter på grund av explosion i överbelastade raffinaderienheter. Högre övertryck än 150 mbar kunde nå avstånd på 200-250m. Dessa avstånd beror mycket på mängden brännbart material i belastat område och nivå av överbelastning. Med tanke på avståndet cirka 230m mellan huvudprocessen i raffinaderiet och närmaste tank i hamnen (och ca 70m längre söderut kontorsbyggnad för Statoil

2 Safety study new substation, Total Refinery Netherlands, Rev1, 2011-03-05, DNV Reg no. 13206QN-2




Skarviksdepån), rekommenderas att utföra ytterligare explosion utvärderingar för att bedöma om skadliga övertryckseffekter kan nås till objekt av intresse för hamnen.

Figurer 12: Raffinaderi och Göteborgs energihamn




7.2 Väg- och järnvägstransport Energihamnen är värd för många företag som transporterar sina produkter via väg och järnväg med hjälp av lastbilar och järnvägsvagnar. Företag som transporterar trycksatta eller underkylda gaser eller brandfarliga kategori 1 eller 2 produkter kan vara av potentiellt relevans i termer av dominoeffekter. En inventering av företag inom hamnen som hanterar dessa material ges i Tabell 6. En komplett översikt (med kartor som visar var de olika bolagen) finns i appendix 1.

Följande två scenarier analyseras i ytterligare konsekvensanalyser:

1. Stora läckage i samband med transporter relaterat lastbil (1A) / järnväg (1B) av kategori 1 eller 2 produkter. Det värsta scenariot "katastrofalt misslyckande av tanken" antas (till exempel på grund av en extern kollision). En representativt, maximalt, läckagevolym av 50m3 antas för lastbil och 130m3 för en järnvägsvagn. Produkten släpps ut momentant och sprider sig fritt. Ingen begränsning av något slag antas, vilket är konservativt, eftersom det normalt finns olika typer av hinder och dräneringar som begränsar spridning av poolen. En fördröjd antändning av ångfasen resulterar i en stor poolbrand.

2. BLEVE av LNG/LPG tankbilar (2A) /järnvägsvagnar (2B) vilket resulterar i stora övertrycksnivåer. Representativ storlek av 60m3 antas för lastbil och 105m3 för en järnvägsvagn i analysen.

Det är erkänt att scenarierantagandena kan skilja sig mot den exakta nuvarande situationen. Syftet med dessa (worst-case) scenarierna är att ge en indikation av den maximala omfattningen av effekter som kan förväntas vid varje plats (på grund av större incidenter under transportaktiviteter) och deras inverkan på potentiella intilliggande anläggningar eller känsliga föremål.

Tabell 6: Företag som transporterar kategori 0,1 eller 2 produkter via väg och järnväg i hamnen Kart ref Företag Produkt kategori, väg Produkt kategori

järnväg Kommentarer

1 Vopak Logistics Nordic AB SK1

1, 3 1 Transport av LPG (Kat 0)?

3 Stena Skarvikshamnen

1 -


1, 3 .

7 Preem Skarviks Depån

1, 3 -

8 Nordic Storage Skarvik 1

2, 3 -

9 Ciclean 1 & 2 1, 3 - 10 Preem Norra Depån 0, 1, 2, 3 0, 1, 2, 3 0 = LPG 12 Preem Skarviks

Depån 1, 3 -

15 Framtida LNG terminal

0 0 0 = LNG

16 Preem Västra Depån

1 -


2, 3 -

18 St1 Energy 1, 2, 3 1 20 Potential LNG

terminal Göteborg Energi

0 0 0 = LNG

23 Statoil Depån Ryahamnen

1, 2, 3 -




Kart ref Företag Produkt kategori, väg Produkt kategori järnväg

Kommentarer

29 Nordic Storage Ryahamnen

1, 3 -

7.2.1 Vopak logistics

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Vopak Logistics SK1

Scenario 1B (poolbrand, järnvägstransporter) – Vopak Logistics SK1

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Vopak Logistics SK2




7.2.2 Nordic Storage

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Nordic Storage SK1

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Nordic Storage SK2

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Nordic Storage Ryahamnen




7.2.3 Stena Skarvikshamnen

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Stena Skarvikshamnen

7.2.4 Preem

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Skarviks Depån




Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Norra Depån

Scenario 1B (poolbrand, järnvägstransporter) – Norra Depån

Scenario 2A (BLEVE, vägtransport) – Norra Depån Scenario 2B (BLEVE, järnvägstransport)– Norra Depån




Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Västra Depån

7.2.5 Ciclean (1 & 2)

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Ciclean (1 & 2)




7.2.6 St1 Energy

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – St1 Energy

Scenario 1B (poolbrand, järnvägstransporter) – St1 Energy

7.2.7 Statoil Depån Ryahamnen

Scenario 1A (poolbrand, vägtransporter) – Statoil Depån Ryahamnen




7.2.8 Framtida GO4LNG terminal

Scenario 2A – Framtida G04LNG terminal (BLEVE av LNG/LPG tankbilar)

Scenario 2B – Framtida G04LNG terminal (BLEVE av LNG/LPG järnvägsvagnar)

7.2.9 Framtida Göteborg Energi LNG terminal

Scenario 2A – Göteborg Energi LNG terminal (BLEVE av LNG/LPG tankbilar)

Scenario 2B – Göteborg Energi LNG terminal (BLEVE av LNG/LPG järnvägsvagnar)

7.3 Överföring från fartyg Följande potentiella dominoscenarion analyseras för överföring från fartyg i hamnområdet:

• Stor poolbrand av kategori 1 eller 2 produkter på vatten/brygga eller kaj på grund av brott i transportarm eller läckage från lasttankar på fartyget orsakad av t.ex. en extern kollision (kan även vara relevant för LNG läckage). För detta scenario antas att diametern av poolen är begränsad av kajväggen.

En översikt över det lastkajer belägna i hamnen finns i appendix 1. Det är identifierat vilka produkter som överförs vid varje plats. Konsekvensberäkningar redovisas nedan för potentiella händelser som kan äga




rum i hamnbassänger nära känsliga objekt för att identifiera om dessa kan påverkas av värmestrålning för det scenario som beskrivs ovan.

Stor poolbrand av kat 1 eller 2 produkter (d=50m) på vatten nära kontorsbyggnad Nordic Storage Skarvik 2

Stor poolbrand av LNG (d=50m) på grund av läckage vid kaj 516-518 nära kontorsbyggnad Nordic Storage Skarvik 2

Stor poolbrand av kat 1 eller 2 produkter (d=35m) på vatten mellan kaj och brygga i närheten av St1 Energy kontorsbyggnad

Stor poolbrand på vatten av LNG (d=50m) på grund av store läckage under överföring av LNG till planlagd Göteborg Energi LNG terminal nära kontorsbyggnad St1 Energy




Stor poolbrand av kat 1 eller 2 produkter (d=50m) på vatten nära kontorsbyggnad Nordic Storage Ryahamnen

Stor poolbrand av kat 2 produkt (d=30m) på vatten i bassängen i närheten av kontorslokal Statoil Depån Ryahamnen

7.4 Transportrörledningar (pipelines) Hamnen har en stor rörledningsinfrastruktur med syfte att överföra brandfarliga produkter från kajer till lagringsanläggningar och vice versa. En schematisk översikt över de viktigaste rörledningarna finns i bilaga 1. Sex representativa läckagescenarier väljs på en viss plats för illustrativa värmestrålningens effekter som kan förväntas:

1. Trycksatt läcka (5 barg, 2 tums hål) i rörledningar med kategori 1 och 2 produkt resulterande i fri horisontell jet brand

2. Brott av rörledningen i dike med kategori 1, 2 produkt resulterande i pool-brand med poolen i diket (antigen diameter 6m)

3. Brott av rörledningen på rörställ med kategori 1, 2 produkt resulterande i poolbrand med fri spridning av poolen

4. Trycksatt läcka i LNG pipeline (5 barg, 2 tums hål) resulterande i fri horisontell jet brand

5. Brott av LNG pipeline resulterande i poolbrand med fri pool spridning

De resultat som presenteras under bör extrapoleras längs rörledningens sträckning. Resultaten kan användas för extrapolering till andra platser i hamnen och bör betraktas som ett exempel på läckagescenario vid en viss läckageplats. Effekt zoner för jet-bränder visar den maximala omfattningen av värmestrålning som kan nås oberoende av den faktiska strålens riktning. Jet-brand ellipser ritas inom effektområdet för att illustrera effekten av en jet brand i en viss riktning (orientering är i värsta fall horisontell) och vindriktning.




Exempel scenario 1 – Exempel Nordic Storage Skarvik 1

Exempel scenario 2: (ansatt att rörledningen ligger i dike, i verkligheten ligger rörledningen upphöjd) Exempel Nordic Storage Skarvik 1

Exempel scenario 3:

Exempel scenario 4: Exempel kaj 516-518 fartyg lasting, planerad Go4LNG terminal

Exempel scenario 5: Exempel kaj 516-518 fartyg lasting, planerad Go4LNG terminal




7.5 Gasmolnsexplosion i händelse av läckage av petrokemiska produkter kan ett gasmoln bildas och dispergeras med rådande vind. Om det här molnet antänds i en (delvis) överbelastad/begränsat område, kan en explosion med betydande övertryck uppstå. Några av tankområdena i hamnen kan anses vara (delvis) överbelastade och bilda trånga utrymmen. Därför måste begränsade gasmolnsexplosioner anses som relevanta dominoeffektscenarier.

Eftersom styrkan i en explosion mycket beror på storleken av gasmolnet i relation till begränsat område, krävs ingående analys för att avgöra vilka gasmoln som kan förväntas. Detta görs i riskeskaleringsstudie genom att bedöma spridningen av eventuella läckagescenarier samt sannolik avdrift i en viss vindriktning. 4 troliga potentiella scenarier tas fram som exempel för att illustrera övertryckseffekter som kan genereras av en gasmolnsexplosion i ett delvis överbelastat tankområde. En åtskillnad görs mellan brännbarhet kategori 0 (LNG och gasol) och kategori 1 eller 2 produkter.

1. Läckage av kategori 1 eller 2 produkt (som en följd av ett läckage i Skarvik området) vilket resulterar i gasmolnsformation som driver mot St1 där det antänds och resulterar i en explosion.

2. Läckage kategori 1 eller 2 produkt (som en följd av ett läckage någonstans i Skarvik området) vilket resulterar i ett gasmoln som driver mot Vopak Logistics SK2 tank område där det antänds och resulterar i en explosion.

3. Läckage av LNG vid brygga i Skarvik området resulterande i ett gasmoln som driver mot St1 där det antänds och resulterar i en explosion.

4. Läckage av gasol vid överföringsstation för lastbilar på Preem Norra Depån resulterande i ett gasmoln som driver mot Vopak Logistics SK2 tank område där det antänds och resulterar i en explosion.

Scenario 1 Scenario 2




Scenario 3 Scenario 4 Baserat på en bedömning av bebyggelsen i hamnområdet och tätheten (överbelastning), görs bedömningen att tankområden i hamnen får anses som förtätade/överbelastade områden, där den högsta explosionsövertrycket förväntas vara begränsade till 200mbar (Multi-Energy explosion styrka nivå 5). Detta kan också observeras i resultaten ovan. Det kan hävdas att byggnadstätheten hos Vopak Logistics SK2 kan vara något högre jämfört med Preem Norra Depån, och övertrycksnivåer i detta område som konservativt bedömda för Preem Norra Depån. LNG och LPG moln resulterar i mer omfattande explosioner, främst på grund av det faktum att brandfarligt gasmoln som utvecklas är mycket större för kategori 0 produkter (LNG och gasol är båda gaser vid atmosfäriska förhållanden) jämfört med läckage av kategori 1 eller 2-produkter.




8 SAMMANFATTNING AV DOMINOEFFEKTANALYS i föregående kapitel har relevanta potentiella dominoscenarier identifieras. För varje potentiell dominoscenario har värmestrålnings- och/eller övertryckskonturer beräknats. Baserat på resultaten, kan den maximala möjliga värmestrålningen och övertrycket (orsakad av någon av Dominoscenarier i denna studie) analyseras för sårbara objekt i hamnen. I detta avsnitt presenteras de maximala värmestrålnings och övertrycksnivåer för varje kontorsbyggnad i området. Kontorsbyggnader analyseras eftersom dessa är de mest utsatta och känsliga i hamnen. Resultaten kan även användas för att identifiera maximala värmestrålnings- och övertrycksnivåer för installationer och utrustning. Med användning av de sårbarhetskriterier som beskrivs i kapitel 4, kan det bedömas vilka objekt som har potential att fela katastrofalt som en följd av ett särskilt scenario.

8.1 Lagring, transport och överföring För lagrings, transport och överföringsaktiviteter har potentiella dominoscenarier analyserats för anläggningar i hamnen. Konsekvenserna av dessa scenarier kan potentiellt påverka kontorsbyggnader i hamnen. En sammanfattning av resultaten finns nedan.

8.1.1 Värmestrålning Tabellen nedan redovisar analyserade dominoeffekter som leder till en värmestrålning på minst 5 kW/m2 vid kontorsbyggnader. Detta är den lägsta värmestrålning som skulle kunna leda till dominoeffekter, förutsatt tillräcklig exponeringstid. Som diskuterats i kapitel 4, oskyddade byggnader havererar sannolikt vid en värmestrålning mellan 5 och 15 kW/m2. Huruvida bygganden påverkas och havererar vid en viss värmestrålning (och exponeringstid) beror på utformningen av byggnaden. Skyddade byggnader påverkas vid en värmestrålning på 25 kW/m2 eller mer.

Tabellen visar dominoeffekter kan inträffa som en följd av värmestrålning för de flesta kontorsbyggnader. I nästan alla fall där 15 kW/m2 överskrids, är det effekter orsakade av värmestrålning från scenario som ligger på den drabbade platsen: interna dominoeffekter.

De externa dominoscenarier som överstiger 15 kW/m2 är följande:

• Stort läckage i järnvägsvagnar på Preem Norra Depån påverkar Scanlube kontorsbyggnad (8-25 kW/m2)

• Stor LNG poolbrand på vattnet för framtida GO4LNG kaj påverkar kontorsbyggnaden som inrymmer Preem Terminal och SGS (> 37,5 kW/m2)

• Stor LNG poolbrand vid kaj på vattnet för framtida Göteborg Energi LNG anläggning påverkar ST1 Energy kontorsbyggnad (15-37,5 kW/m2)

• Stort läckage på en lastbil på Statoil Depån Ryahamnen påverkar Stena Oils Depå Dalanäs (15 - 25 kW/m2)




Tabell 7: Värmestrålning från scenario relaterat lagring, transport och överföring Kart ref

Kontorsbyggnad Relevanta dominoscenarion Maximal värmestrålning(kW/m2)


Tankbrand on site 12.5 – 15 Invallningsbrand on site 15 – 25 Lastbil on site 15 – 25 Järnväg on site 5 – 8


Invallningsbrand Vopak Logistics SK1 5 – 8 Järnväg Vopak Logistics SK1 5 – 8 Lastbil Vopak Logistics SK2 5 – 8 lastbil on site 8 – 12.5


Järnväg Vopak Logistics SK1 8 – 12.5 Lastbil on site 8 – 12.5 Lastbil Nordic Storage SK1 8 – 15

5 Statoil Skarviksdepån

Järnväg Preem Norra Depån 5 – 8


Järnväg Vopak Logistics SK1 5 – 8 Lastbil on site 15 – 25

10 Preem Norra Depan Tankbrand on site 5 – 8 Invallningsbrand on site 5 – 8 Lastbil on site 8 – 15 Järnväg on site 12.5 – 25

11 Scanlube Invallningsbrand Preem Norra Depån 5 – 8 Lastbil Preem Norra Depån 5 – 8 Järnväg Preem Norra Depån 8 – 25

12 Preem Skarviks Depå

Site 5 – 8 Lastbil on site 15 – 25


Lastbil Preem Västra Depån 5 – 12.5 Stor LNG poolbrand på vatten GO4LNG kaj >37.5

18 St1 Energy Lastbil on site 8 – 25 Järnväg on site 8 – 25 Stor kategori 1 eller 2 produkt poolbrand mellan kaj och brygga

5 – 8

Stor LNG poolbrand på vatten Göteborg Energi kaj

15 – 37.5

19 ODEC tank storage Järnväg St1 5 – 8 Stor LNG poolbrand på vatten Göteborg Energi kaj

5 – 8

22 Göteborg Energi - <5 23 Statoil Depån

Ryahamnen Invallningsbrand stor tank on site 5 – 12.5 Lastbil Nordic Storage Ryahamnen 5 – 12.5 Lastbil on site 5 – 25 Stor kategori 2 produkt poolbrand på vatten i hamnbassäng

5 – 15

25 Nynas Depån Ryahamnen

- <5 Stor LNG poolbrand på vatten Göteborg Energi kaj

5 – 8

26 Göteborg Energi RYA KVV

- <5




Kart ref

Kontorsbyggnad Relevanta dominoscenarion Maximal värmestrålning(kW/m2)


- <5


Lastbil on site 15 – 25 Stor kategori 1 eller 2 produkt poolbrand på vid kaj

5 – 12.5

31 Stena Oil Depå Dalanäs

Invallningsbrand stor tank Statoil Depån Ryahamnen

5 – 12.5

Lastbil Statoil Depån Ryahamnen 15 – 25

8.1.2 Övertryck Tabell nedan identifierade analyserade dominoscenarier som leder till ett övertryck av minst 50 mbar vid platsen för kontorsbyggnader. Övertryck högre än detta värde kan leda till dominoeffekter, vilket diskuteras i kapitel 4, beroende på utformningen och konstruktion av byggnaden. Det kan konstateras att 9 av de 18 identifierade dominoeffekter relaterat kontorsbyggnader härrörs till övertryck av en BLEVE av en LNG/LPG lastbil eller järnvägsvagn. Det bör noteras att sannolikheten för BLEVE scenario faktiskt sker är normalt låg. Övertryck orsakas av trånga gasmolnsexplosioner diskuteras i punkt 7.3.

Tabell 8: Övertrycks nivåer till följd av dominoeffekter relaterade till transporter och överföringsutrustning Kart ref Byggnad Relevanta dominoscenarion Maximalt

övertryck (bar) 1 Vopak Logistics

Nordic AB SK1 - <0.05


- <0.05


- <0.05

5 Statoil Skarviksdepån BLEVE lastbil Preem Norra Depån 0.05 – 0.1 BLEVE järnväg Preem Norra Depån 0.05 – 0.1


BLEVE lastbil framtida GO4LNG terminal 0.05 – 0.1 BLEVE järnväg framtida GO4LNG terminal 0.05 – 0.1

10 Preem Norra Depån BLEVE lastbil on site 0.1 – 0.3 BLEVE järnväg on site 0.2 – 0.45

11 Scanlube BLEVE lastbil Preem Norra Depån 0.1 – 0.3 BLEVE järnväg Preem Norra Depån 0.1 – 0.3

12 Preem Skarviks Depå BLEVE järnväg Preem Norra Depån 0.05 – 0.1 17 Nordic Storage

Skarvik 2 BLEVE järnväg framtida GO4LNG terminal 0.05 – 0.1

18 St1 Energy BLEVE lastbil framtida Göteborg Energi LNG terminal

0.05 – 0.1

BLEVE järnväg framtida Göteborg Energi LNG terminal

0.05 – 0.1

19 ODEC tank storage BLEVE lastbil framtida GO4LNG terminal 0.05 – 0.1 BLEVE järnväg framtida GO4LNG terminal 0.05 – 0.1

22 Göteborg Energi - <0.05 23 Statoil Depån

Ryahamnen - <0.05


BLEVE lastbil framtida Göteborg Energi LNG terminal

0.05 – 0.1

BLEVE järnväg framtida Göteborg Energi 0.05 – 0.1




Kart ref Byggnad Relevanta dominoscenarion Maximalt övertryck (bar)

LNG terminal 26 Göteborg Energi

RYA KVV - <0.05


- <0.05


- <0.05

31 Stena Oil Dalanäs - <0.05

8.2 Rörledningar (pipelines) Läckage scenarier förknippade med rörledningar för transporter i hamnen modellerades för en viss plats för att få insikt i de eventuella konsekvenserna. De presenterade resultaten kan extrapoleras längs sträckningar i hela hamnområdet med hänsyn till den specifika produkten som transporteras i rörledningen. Resultaten kan därför användas för extrapolering till andra platser i hamnen och bör betraktas som ett exempel av läckagescenarion. Parametrar relaterat läckaget (t.ex. tryck) kan skilja per rörledning och som sådan även de beräknade konsekvenserna. De uppskattade scenarier kan betraktas som konservativa. Värmestrålning kan nås till utsatta föremål intill rörledningarna, beroende på placeringen av objekten och scenario. Från en riskbaserad synvinkel är detta normalt i hamnar, då sannolikheten för att de scenarier som studerats faktiskt inträffar nära dessa objekt generellt bedöms som mycket låg.

8.3 Gasmolnsexplosioner Konsekvenserna av fyra trovärdiga explosionsscenarier har beräknats. Resultaten visar att den maximala övertryck som kan uppstå är 200 mbar, eftersom tankområden i hamnen bedöms som delvis tättbebyggda (överbelastade) och därför är det maximala övertryck som kan uppstå begränsat. Övertryckskonturer är betydligt större för LNG och LPG (kategori 0 produkter) jämfört med gasmolnsexplosioner med kategori 1 och 2 produkter. För LNG och LPG explosioner ligger 50 mbar konturen på 300 - 400 m från explosionscentrum. För kategori 1 och 2 produkter är detta avstånd ca 150 - 200 m. Explosionscentrum antas vara placerad i mitten av ett tättbebyggt område, men kan i verkligheten vara var som helst inne i området. De nämnda avstånden kan användas som värsta falls scenarion. Genom att använda sårbarhetskriterier som beskrivs i kapitel 4 för olika typer av byggnader, kan man bedöma vilka skador som kan förväntas för varje byggnad eller något annat föremål som ett resultat av en begränsad gasmolnsexplosion i ett tankområde.

Det rekommenderas att göra en probabilistisk explosionsbedömning som del av en riskeskaleringsstudie för att bedöma riskerna med gasmolnsexplosioner.




9 RISKESKALERINGSANALYS En riskeskaleringsanalys liknar en probabilistisk brand och explosion bedömning. Eskaleringsrisk definieras som den (kumulativa) frekvens vid vilken betydande påverkan (dvs. katastrofalt fel) av egendom (t.ex. anläggningar, utrustning och/eller byggnader) kan uppstå som följd av en incident (t.ex. brand, explosion). Varje exponerat föremål har sin egna sårbarhetskriterie för övertryck eller värmestrålning vilket diskuterats tidigare i denna rapport.

En eskaleringsriskbedömning summerar riskbilden som orsakas av varje enskilt dominoscenario. I huvudsak visar eskaleringsrisken relevansen av relevanta scenarier som kan uppstå i Energihamnen vilka kan orsaka dominoeffekter till andra anläggningar eller känsliga föremål i hamnområdet. Riskanalysen tar hänsyn till den individuella sannolikheten av de tidigare definierade dominoscenarierna (dvs. dominoeffekt kombinerat med sannolikheten för dominohändelsen = eskaleringsrisk). Fördefinierade kriterier för eskaleringsrisk används för beslutsfattande och för att fastställa huruvida ytterligare skyddsåtgärder behövs för att minska risken vid vissa platser eller föremål. Som underlag för detta används sårbarhetskriterier som anges i kapitel 4.

9.1 Omfattning och metodik Riskeskaleringsanalysen omfattar alla potentiella läckagescenarier (eller dominoscenarier) som identifierats i kapitel 6, med tillägg av följande

• Lagringsanläggningar: alla tankar i Energihamnen innehållande kategori 1 eller 2 produkter omfattas (inte bara de tankar som ligger närmast kontorsbyggnader). För varje tank ansätts två scenarier i modellen: katastrofal fel som resulterar i en potentiell invallningsbrand eller tanktakfel som resulterar i en potentiell tank brand.

• Väg-och järnvägstransport: för varje BLEVE scenario (trycksatt transport), ansätts även eldklot som potentiellt effekt att orsaka dominoeffekter (se även kapitel 5) .

• Ship transfer: inga ytterligare scenarier studeras.

• Transport pipelines: eventuella utsläpp platser definieras vid varje 50 meter längs rörledningen.

• Övrigt: alla potentiella läckagescenarier definierade i QRA av GO4LNG terminalen läggs till analysen ( se ref / 6 / ). Eskaleringsrisk som orsakas av denna framtida LNG-terminal introduceras i denna studie för att möjliggöra en bättre bedömning av den faktiska upptrappning risken i Energihamnen .

• Läckagescenarier definieras och läggas till utifrån processuppgifter om framtida Göteborgenergi LNG-terminal

• Läckagescenarier definieras och läggas till utifrån processuppgifter om biogasanläggningen GoBiGas.

Sannolikheten för dominoscenarierna bygger på offentligt tillgänglig olycksstatistik som rapporterats i litteraturen ( ref / 4 / och / 5 / ). Frekvenser av scenarier för väg-och järnvägstransporter, fartygsöverföringar räknas ut med hänsyn till antalet besök/överföringar tillhandahållna av hamnen och sammanfattas i bilaga 1.

Dominoscenarierna importeras från Phast 6.7 till PhastRisk 6.7 för att kunna genomföra en probabilistisk (risk) bedömning. Frekvenserna tilldelas varje individuellt dominoscenario och probabilistiska övertrycks och värmestrålningskonturer genereras för att beräkna och få inblick i eskaleringsrisken för olika objekt av intresse.




Gasmolnsexplosioner modelleras med användning av TNO Multi Energy explosion modell . För detta krävs identifiering och definition av överbelastade/tättbebyggda områden i hamnen och omgivning, tillexempel bilparkeringen i Älvsborgshamnen.

9.2 Riskeskaleringsresultat För att beräkna eskaleringsrisk måste sårbarhetskriterier för värmestrålning och övertryck definieras för objekt i hamnen (t.ex. anläggningar, utrustning och sårbara objekt som kontorsbyggnader). Eskaleringsrisken visas i form av iso-risk konturer på en topografisk karta. Detta visar den kumulativa frekvensen vid vilken ett visst sårbarhetskriterium (dvs. för värmestrålning och/eller övertrycksnivå) kan överskridas (så kallat överskridande konturer).

Baserat på avsnitt 4 kommer följande huvudsakliga överskridande konturer att genereras för att kvantifiera eskaleringsrisken för olika objekt av intresse.

9.2.1 Eskaleringsriskrisk konturer • Huvudsakliga riskkontur 1 (katastrofal påverkan av oskyddad utrustning):

o Värmestrålning: > 8.0kW/m2 med tillräcklig exponeringstid ( 900s för poolbrand och 600s för jet brand antas).

o Övertryck: > 200mbar (påverkan på atmosfäriska tankar med fast tak , atmosfäriska lagringstankar med flytande tak tål upp till 300mbar övertryck).

• Huvudsaklig riskkontur 2 (katastrofal påverkan av skyddad utrustning):

o Värmestrålning: > 37.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid

o Övertryck: > 200mbar

• Huvudsaklig riskkontur 3 (katastrofal påverkan på oskyddade byggnader, utan hänsyn taget till specifik design ):

o Värmestrålning: > 8.0kW/m2 med tillräcklig exponeringstid

o Övertryck: > 100 mbar (partiell eller fullständig kollaps av byggnader, beroende på utförande )

Såsom beskrivs i avsnitt 4, skiljer sig sårbarhetskriterier för byggnader baserat på utformning. Varje typ av byggnad kan ha olika resistens mot övertryck enligt API 752 (se tabell 2 och tabell 3). Också förväntade skador på en byggnad och letalitet inuti varierar baserat på storlek av värmestrålning och varaktighet (se tabell 4). Därför kanske den ovan definierade Huvudsaklig riskkontur 3 inte adekvat representerar den faktiska eskaleringsrisken, eller skador som kan förväntas varje individ eller byggnad. För att göra det möjligt att få mer insikt i sannolikheten för specifik värmestrålning och övertryck kan uppnås vid en viss plats i hamnen presenteras individuella värmestrålnings- och övertryckskonturer. Dessa kan användas för att uppskatta sannolikheten för påverkan (typ av skada) på byggnader. Resultaten kan också användas för att uppskatta sannolikheten för påverkan av installationer och objekt utifrån deras specifika sårbarhet för värmestrålning och övertryck om de tidigare definierade huvudsakliga riskkonturerna inte är representativa för ett objekt.

9.2.2 Värmestrålningskonturer Följande värmestrålningskonturer definieras (se tabell 4 för mer information om förväntade skador på byggnader och lokaler):

• > 5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (lägre värmestrålning nivå orsakar påverkan av oskyddade byggnader)




• > 8kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkar alla installationer och objekt som är oskyddade)

• > 12.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (HSE kriterium påverkan av ockuperade byggnader)

• > 15kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (övre värmestrålning nivå för påverkan av oskyddade ockuperade byggnader)

• > 25kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkan på definierade kontrollrumsbyggnader)

• > 37.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkar alla installationer och objekt som är skyddade mot värmestrålning genom deluge -system, värme skärmar strålning etc. )

• > 37.5kW/m2 med exponeringstid > 1 sekund (orsakar självantändning av byggnader och 100 % dödlighet av människor i byggnader enligt med Puple Book).

9.2.3 Övertrycks konturer Omfattningen av skador på utrustning, byggnader och lokaler som orsakas av övertryck varierar beroende på design och övertryck som kan observeras från tabell 1. Utifrån detta är följande övertryckskonturer definierade :

• > 50 mbar (splittring av glas penetrerande hastigheter för oskyddade individer)

• > 100 mbar (partiell eller fullständig kollaps av byggnader, beroende på utförande)

• > 150mbar (partiell, fullständig kollaps eller total förstörelse av byggnader, beroende på utförande)

• > 200mbar (t.ex. påverkan på atmosfäriska cisterner med fast tak, atmosfäriska tankar på lastbil och järnväg)

• > 300mbar (t.ex. påverkan på atmosfäriska tankar med flytande tak, trycksatta tankar)

• > 450mbar (t.ex. påverkan på trycksatt lagring, transportutrustning och rörledningar ovan mark)

9.3 Eskaleringsriskkriterier Kriterierna för kumulativ extern eskaleringsrisk utanför en anläggning gräns brukar inte existera. Vanligen använda kriterier i branschen bygger på Dangerous Accidental Load (DAL) kriterier (specificering av en viss kumulativ gränsfrekvens för en viss belastning, t.ex. överskridande av övertryck eller värmestrålning, på en viss plats ). DAL kriterier kan definieras för både intern eskaleringsrisk och externa eskaleringsrisker för utrustningen men också byggnader.

Ett annat tillvägagångssätt är att fastställa kriterier som är beroende eller skräddarsydda för varje "utsatt" objekt för sig, beroende på den initiala felfrekvens av det exponerade objektet och risken för katastrofala fel. Till exempel bör felfrekvensen av utrustningen i fråga vara en storleksordning högre (t.ex. faktor 10) jämfört med den kumulativa risken för upptrappning av samma utrustning.. Mindre än 10 % ökning av felfrekvens anses inte betydande och godtas därför. Observera att denna metod inte används för byggnader då deras felfrekvens är främst beroende av dominoeffekter.

För ockuperade byggnader brukar företag använda en riskmatris för att definiera "As Low As Reasonable Practical" ( ALARP ) områden baserad på förväntade konsekvenser och tillhörande frekvens (sannolikhet). Detta liknar användande av DAL kriterier. Till exempel, överskridande av en viss övertrycks-/värmestrålningsnivå ger vissa skador och påverkan på mänskligt liv inne i en byggnad. Riskkonturer visar den frekvens med vilken dessa konsekvenser kan uppstå, varför riskerna kan bedömas med avseende på tolerabilitet med användning av en riskmatris. Alternativt kan risken (och riskkriterier) ritas på en fN - kurva , vilket är en loglogdiagram : X - axeln representerar den förväntade




värmestrålnings- eller övertrycksnivån och y - axeln den kumulativa frekvensen av de farliga händelser som är resultatet av bränder eller explosioner som överstiger dessa nivåer . Detta är normalt en del av ytterligare riskanalys av specifika byggnader av intresse.

Till exempel, i en tidigare riskstudie utförd av DNV, använde ett företag ett 10-5/år specifikt kriterie för byggnader på platsen . Detta innebär att om till exempel en byggnad kan utsättas för 100 mbar övertryck (eller mer) på en kumulativ frekvens av 10-5/år bör byggnaden vara konstruerade för att tåla övertryck av 100 mbar . Samma kriterier kan användas för värmestrålning.

Acceptansnivåer av kumulativ eskaleringsrisk beror oftast på säkerhetstänkande för enskilda företag eller hamnmyndigheterna. En utgångspunkt för förslag för kriterium för riskacceptans skulle vara riskacceptanskriterier för påverkan på mänskligt liv. HSE i Storbritannien definierar den maximalt tillåtna individuella riskerna för arbetare (vilket resulterar i döden ) som 10-3/år för befintlig verksamhet . Det är rimligt att anta att riskacceptanskriterier för egendom i ett industriområde där dessa arbetare är närvarande är i samma storleksordning eller mindre strikt, då oftast mer värde tillskrivs människoliv än egendom . DNV föreslår att använda en 10-4/år riskkriterium för eskaleringsrisk för byggnader och lokaler, vilket är en faktor 10 lägre än risken för arbetare baserat på HSE kriterierna. Ett riskkriteriet på 10-4/år tillämpas ofta av företag som ett kriterium för kontorsbyggnader inom egen anläggning baserat på DNVs erfarenhet.

I denna studies illustreras platsspecifik eskaleringsrisk med användning av överskridande konturer som definieras ovan. Resultaten bör bedömas med hjälp av (förslagsvis) de kriterier som beskrivs ovan.




9.4 resultat

9.4.1 Eskaleringsriskkonturer Eskaleringsrisken redovisas i figurerna nedan:

• Huvudsakliga riskkontur 1 (katastrofal påverkan av oskyddad utrustning)

• Huvudsaklig riskkontur 2 (katastrofal påverkan av skyddad utrustning)

• Huvudsaklig riskkontur 3 (katastrofal påverkan på oskyddade byggnader, utan hänsyn taget till specifik design)

Figure 13: Huvudsakliga riskkontur 1 (katastrofal påverkan av oskyddad utrustning)




Figure 14: Huvudsaklig riskkontur 2 (katastrofal påverkan av skyddad utrustning)

Figure 15: Huvudsaklig riskkontur 3 (katastrofal påverkan på oskyddade byggnader, utan hänsyn taget till specifik design)




9.4.2 Värmestrålningskonturer Följande enskilda värmestrålningskonturer definieras och illustreras nedan:

• > 5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (lägre värmestrålning nivå orsakar påverkan av oskyddade byggnader)

• > 8kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkar alla installationer och objekt som är oskyddade)

• > 12.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (HSE kriterium påverkan av ockuperade byggnader)

• > 15kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (övre värmestrålning nivå för påverkan av oskyddade ockuperade byggnader)

• > 25kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkan på definierade kontrollrumsbyggnader)

• > 37.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkar alla installationer och objekt som är skyddade mot värmestrålning genom deluge -system, värme skärmar strålning etc. )

• > 37.5kW/m2 med exponeringstid > 1 sekund (orsakar självantändning av byggnader och 100 % dödlighet av människor i byggnader enligt med Puple Book).

Figure 16: > 5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (lägre värmestrålning nivå orsakar påverkan av oskyddade byggnader)




Figure 17: > 8kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkar alla installationer och objekt som är oskyddade)

Figure 18: > 12.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (HSE kriterium påverkan av ockuperade byggnader)




Figure 19: > 15kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (övre värmestrålning nivå för påverkan av oskyddade ockuperade byggnader

)

Figure 20: • > 25kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkan på definierade kontrollrumsbyggnader)




Figure 21: • > 37.5kW/m2 med tillräcklig exponeringstid (påverkar alla installationer och objekt som är skyddade mot värmestrålning genom deluge -system, värme skärmar strålning etc. )

Figure 22: • > 37.5kW/m2 med exponeringstid > 1 sekund (orsakar självantändning av byggnader och 100 % dödlighet av människor i byggnader enligt med Puple Book).




9.4.3 Övertryckskonturer Följande enskilda övertryckskonturer definieras och illustreras nedan:

• > 50 mbar (splittring av glas penetrerande hastigheter för oskyddade individer)

• > 100 mbar (partiell eller fullständig kollaps av byggnader, beroende på utförande)

• > 150mbar (partiell, fullständig kollaps eller total förstörelse av byggnader, beroende på utförande)

• > 200mbar (t.ex. påverkan på atmosfäriska cisterner med fast tak, atmosfäriska tankar på lastbil och järnväg)

• > 300mbar (t.ex. påverkan på atmosfäriska tankar med flytande tak, trycksatta tankar)

• > 450mbar (t.ex. påverkan på trycksatt lagring, transportutrustning och rörledningar ovan mark)

Figure 23: > 50 mbar (splittring av glas penetrerande hastigheter för oskyddade individer)




Figure 24: > 100 mbar (partiell eller fullständig kollaps av byggnader, beroende på utförande)

Figure 25: > 150mbar (partiell, fullständig kollaps eller total förstörelse av byggnader, beroende på utförande




Figure 26: > 200mbar (t.ex. påverkan på atmosfäriska cisterner med fast tak, atmosfäriska tankar på lastbil och järnväg)

Figure 27: > 300mbar (t.ex. påverkan på atmosfäriska tankar med flytande tak, trycksatta tankar)




Figure 28: > 450mbar (t.ex. påverkan på trycksatt lagring, transportutrustning och rörledningar ovan mark)

9.5 Sammanfattning och tolkning av resultat av riskanalys Detta avsnitt innehåller en sammanfattning av resultaten av riskanalysen samt en diskussion om tolkning av resultaten mot de definierade kriterierna. Resultaten bör betraktas i termer av sannolikheten för skada eller katastrofala fel på enskilda objekt som ligger i hamnen. Accepterbar eskaleringsrisk för anläggningar bör baseras på en jämförelse mellan initial felfrekvens och förväntad felfrekvens på grund av dominoscenarier. Risken för följande objekt diskuteras nedan ( en liknande bedömning kan göras för andra objekt ) :

• Atmosfärisk lagertankar (skyddade och oskyddade)

• •Ockuperade byggnader

9.5.1 Eskaleringsriskkonturer • Figur 13: Risken för katastrofala fel för de flesta oskyddade atmosfäriska tankar på grund av en

dominoeffekt i hamnen är mellan 10-4 och 10-5 per år . Detta är under förutsättning att dessa tankar inte skyddas mot värmestrålning orsakade av eldsvåda genom t.ex. deluge -system eller åtgärder från brandkåren och räddningstjänst att förhindra ytterligare upptrappning. Standard felfrekvens för atmosfäriska tankar är 10-5/år . Frekvensen av katastrofalt fel på grund av dominoscenarier (upptrappning risk) är mindre än en storleksordning högre men kan inte anses vara försumbara.

• Figur 14: Risken för katastrofala påverkan på de flesta skyddade atmosfäriska lagringstankar beroende av dominoscenarier i hamnen är mellan 10-5 och 10-6 per år. Några tankar i närheten av




anläggningar med hantering av trycksatt gas och LNG bär en högre risk på grund av risken för explosioner som kan utläsas från figur 26, som visar riskkonturen för övertryck > 200mbar. Risken för tankar, eller andra föremål som påverkas av 200mbar eller mer bestäms huvudsakligen av gasmolnsexplosioner vid jämförelse av Figur 14 och Figur 26. Den initiala felfrekvens för dessa typer av tankar är högre än den beräknade risk när tankarna är belägna utanför 10-5 konturen. Om tankarna ligger på (eller utanför) 10-6 konturen kan eskaleringsrisken anses försumbar (cirka 10 % av den egna felfrekvensen).

• Figur 15: De flesta byggnader ligger i en risknivå mellan 10-4 och 10-5/år vilket kan anses vara acceptabelt. För en mer exakt uppskattning av påverkan per byggnad (beroende på byggnadens design och sårbarhet för värmestrålning och övertryck), kan de specifika värmestrålning och övertrycks resultaten användas. Jämfört med den genomsnittliga risken för dödfall i trafiken (1x10-4/år) är riskbilden för byggnader i hamnen lägre. Risken för byggnader är också mer än en faktor 10 lägre än den individuella risken för arbetare som definieras av HSE för befintliga anläggningar. Den faktiska risken för de personer som arbetar inne i byggnader i hamnen skulle vara ännu en faktor 4 lägre än presenteras här med tanke på den begränsade tiden man befinner sig på ett kontor. Detta förutsätter att ingen arbetare är närvarande i mer än 45 timmar per vecka under 48 veckor om året i området.

En eskaleringsriskbedömning ger insikt i sannolikheten för påverkan eller skada av en byggnad eller andra objekt. En separat detaljerad bedömning skulle behövas för att bedöma risken för mänskligt liv av ett enskilt objekt.




10 SLUTSATSER Göteborgs Hamn har anlitat DNV för att genomföra en dominoeffekt- och riskeskaleringsstudie för Energihamnen i Göteborg. Det huvudsakliga syftet med studien är att få mer insikt i de eventuella dominoeffekter (t.ex. värmestrålning, tryckvågor) som en följd av läckagehändelser (t.ex. katastrofala brott av utrustning) som kan uppstå och påverka installationer eller känsliga föremål (t.ex. kontorsbyggnader) belägen i hamnen. Baserat på detta har riskbilden i hamnområdet etablerats genom att kombinera identifierade dominoscenarion med felfrekvensen av utrustningen i hamnen väder data etc. detta ger en överordnad riskbild för hela hamnområdet som kan användas för ytterligare analys och identifiering av behov för riskreducerande åtgärder. Olika scenarier och effekter till följd av t.ex. bränder och explosioner beskrivs. Med bas i hamnens processdata identifieras scenarier som har potential att orsaka dominoeffekter för varje industriellt företag i hamnen. Konsekvensberäkningar för att kvantifiera de farliga effekterna av dessa scenarier har genomförts. Tillsammans med etablerade sårbarhetskriterier kan det då bedömas i vilken utsträckning installationer och sårbara objekt kan skadas som en följd av potentiella dominoscenarier. Denna bedömning görs för kontorsbyggnader, men resultaten kan användas för att bedöma skadorna på andra objekt. Följande slutsats kan dras från resultaten av genomförda konsekvensanalyser:

• De flesta av kontorsbyggnader i Energihamnen kan bli föremål för stark och långvarig värmestrålning orsakade av läckagescenarier relaterade till transport, lagring och fartygsaktiviteter som sker på samma plats som kontorsbyggnaden.

• Fyra dominoscenarier orsakade av incidenter med transport, lagring och fartygsaktiviteter har identifierats som potentiellt kan orsaka yttre dominoeffekter till kontorsbyggnader belägna på andra företag.

• BLEVE av trycksatta väg-eller järnvägstankar kan resultera i höga övertryck som potentiellt kan orsaka betydande skador på kontorsbyggnader. Inte alla kontorsbyggnader i hamnen kan påverkas och de flesta scenarier är relaterade till interna dominoeffekter.

• Värmestrålning till följd av läckagescenarier förknippade med fel av rörledningar för transport i hamnen kan nå utsatta föremål intill rörledningarna, beroende på platsen för läckage och scenario.

• Det är visat att begränsade gasmolnsexplosioner i exempelvis tankområden (begränsat tätbebyggda; belastade, områden) kan leda till betydande övertryck som orsakar skada på kontorsbyggnader.

Konsekvensanalysen ger inblick i följderna av eventuell läckagescenarier som skulle kunna leda till dominoeffekter i hamnen, inte hur troligt det är. Dominoeffektanalysen ger underlag för att för att bedöma huruvida risken kan anses som acceptabel (eller ej) från en risk (= sannolikhet * konsekvens) baserad synvinkel. En riskstudie har genomförts för att få en bättre förståelse av den kumulativa risken med av de potentiella dominoscenarier och aktiviteter som äger rum i hamnen. Följande slutsats kan dras från resultaten av riskbedömningen:

• Den maximala eskaleringsrisken för de flesta av de atmosfäriska tankarna i hamnen ligger i området 10-4 och 10-5 per år, om de inte skyddas mot värmestrålning, är mindre än en storleksordning högre än den initiala felfrekvens och kan därför inte anses var försumbar.

• Majoriteten av atmosfäriska tankar , i fall de är skyddas mot värmestrålning genom passiva eller aktiva system, är en storleksordning lägre (mellan 10-5 och 10-6/år) än för oskyddade tankar, dock finns det några som ligger i ett riskintervall 10-4 och 10-5 per år, vilket återigen är mindre än en storleksordning högre än den initiala felfrekvens och kan därför inte anses var försumbar i detta fall.




• Även om ovanstående slutsatser visar att eskaleringsrisken för atmosfäriska lagertankar inte kan anses negligerbar, anser DNV att den beräknade risken för dessa föremål vara typisk för en hamn av denna storlek och typ av aktiviteter som äger rum.

• Byggnader i hamnen ligger inom ett riskområde mellan 10-4 och 10-5/år kan anses acceptabel då ett industriacceptkriterium på 10-4/år används enligt ovan. En eskaleringsriskanalys ger insikt i sannolikheten för fel (eller skada) av en byggnad (eller andra objekt) på överordnad nivå.

Riskanalysen identifierar riskbilden för att antal värmestrålnings och övertryck scenarion vilket kan användas för att analysera huruvida riskbilden för ett definierat objekt är acceptabel baserat på objektets specifika design.




11 REFERENSER

/1/ “Instrument domino effecten”, VROM, 2003.

/2/ “Management of Hazards Associated with Location of process plant permanent buildings”, API Recommended practice 752, third edition, December 2009

/3/ “Development of methods to assess the significance of domino effects from major hazard sites”. Contract research report 183/1998. Prepared by WS Atkins Safety & Reliability. HSE, 1998

/4/ Reference Manual Risk Assessment Bevi, 2009, version 3.2, RIVM

/5/ Handboek Faalfrequenties, 2009, Flemish government, department LNE.

/6/

DNV report: QRA Göteborg GO4LNG Terminal projekt, DNV REG NO.: / 1-74PEEF, rev1, 2013-09-06




Appendix 1 Study input data overview




The following information is requested from Energihamnen i Göteborg: 1. Characterization of flammable substances stored at companies in the Energy port in Göteborg 2. Transport of flammable substances in and around the Energy port per:

a. Pipeline b. Road c. Rail d. Ship

The figures below show the different sites that are considered in the domino effect study. Blue lines indicate that the storage is located underground. In addition, process information regarding the foreseen Gothenburg energy LNG terminal and biogas facility (GoBIGas) is requested. Based on the information received, Loss of Containment scenarios are defined for both future plants and added to the escalation risk study.




The identification and characterization of available data requires process data from companies situated in the port that work with flammable materials. For the domino study, the most important information required is the type of flammable material stored or processed at the various companies. Flammable materials can be classified into the following categories (ref /4/): Category Description

(WMS)

Category 0

Extremely flammable

flammable Liquid substances and preparations with a flash point lower than 0 °C and a boiling point (or the start of a boiling range) less than or equal to 35 °C. Gaseous substances and preparations that may ignite at normal temperature and pressure when exposed to air.

Category 1

Highly flammable

Liquid substances and preparations with a flash point below 21 °C, which are not, however, extremely flammable.

Category 2

Flammable Liquid substances and preparations with a flash point greater than or equal to 21 °C and less than or equal to 55°C.

Category 3

Liquid substances and preparations with a flash point greater than 55 °C and less than or equal to 100 °C.

Category 4

Liquid substances and preparations with a flash point greater than 100 °C.

The installations at the companies have been characterized on material being processed or stored. An overview is provided underneath. In addition, also the products transferred via rail, road, ship and pipeline are identified.




Company installations and storage Number map

Company Installation no.

Product category

Remarks

1 Vopak Logistics Nordic AB SK1 (möjligen Sweden)

118 – 127 1 301 – 314 & 330 – 352 353 317 318 contains water.

3


384 – 387 3

3 Stena recycling Skarvikshamnen

111 – 113 1 301 – 309, 311 – 317

3

1 location ? Arrangement for handling gas bottles for laboratory can be any type of gas.

4 Vopak Logistics Nordic AB Skarvik 2

161 – 167 1 371 – 383, 388, 391 – 398

3

5 Statoil Skarviksdepån 304, 306 -312, 317 – 321

3

101, 102. 103, 105, 122

1 Class 1 activities no longer in use

6 Nordic Storage Skarvik 3 Underground storage: Bergrum A – bergrum D

3 HFO

7 Preem Skarviks Depå 137, 138, 141, 142

1

8 Nordic Storage Skarvik 1 301 – 303 3

9 Ciclean 1 & 2 101 – 110 1 334, 336, 338 3

10 Preem Norra Depan 130 – 134, 185 1 235 – 236 2 71 – 73 0 LPG

11 Scanlube 319, 320, 239, 240

3 Gasoline and MK1

12 Preem Skarviks Depå 194, 195 1 Have car transfer class 1 at the site. 194, 195 small tanks with gasoline slop.

239 – 240 2 91, 311 – 315, 319 – 320, 377 – 378, 386 – 393

3

2 cylinders - Assume nitrogen gas, according to drawings no




Number map


Product category

Remarks

class 0 products. 20 cylinders Nitrogen

13 Preem St1 T2703 T2704 3 Slop oil products from ships T2701 T2702 ? Ballast water, potentially with

an oil layer on top. Could be class 1.


3371-3373 3

15 Future LNG terminal 7 bullets, 1 full containment tank

0 LNG

16 Preem Västra Depan 103, 116 – 117, 151 – 153, 155 -169 T16, T19, T20, 2x bullets on western section of site

1 Tanks are below ground. Plus one 5 m2 below ground. Add 3 tanks 179 to 182 (small tanks 10 cbm).

201, 202, 254 2 304 – 309, 76 3

17 Nordic Storage Skarvik 2 C-byggnad - Only workshop B-byggnad, A10, U1 – U6

2

311 – 317, 319, 320, A5 – A9, T17, T18

3

408 - Un-classed product (bitumen?)

Cylinders - According to drawings no class 0 products

18 St1 Energy (Shell sold, now ST1 energy)

24, 25, 101 – 103, 105, 118, 121 – 123, 129

1 Plus car and train loading of class 1.

204, 207, 208 2 306, 309 – 312, 314 – 317, 319, 320, 327, 328, 1 cylinder

3

Max 5 units No gas is documented on maps

19 ODEC tank storage Only non-classified products

Bitumen Small diesel tank at site for own supply for trucks.

20 Potential LNG terminal Göteborg Energi

Pressurized storage tank 15000 m3

0 LNG

21 Ryaverket - - No tanks or storage capacity




Number map


Product category

Remarks

at site, however does have ignition source.

22 Göteborg Energi - - No storage, but connection to gas grid, ca 100 – 200 cbm. 2 tanks for wood pellets.

23 Statoil Depån Ryahamnen/Oljenäset

121, 126 – 129, 131 – 148

1

309, 315, 316, 352 – 362 (356 2b)

2 and 3 MK1, Ecopar (synthetic diesel) some contains jet fuel.

24 Göteborg Energi - - Workshops and equipment storage no products

25 Nynas Depån Ryahamnen 301 – 304, 5 – 7

3


6 locations 3 1 location Natural gas Not stored, only provided by

pipeline 2 locations Propane

cylinders 6 * 110 l

5 locations Lubricating oil, transformator oil

27 Shell - - Out of service 28 Göteborg Energi - - Water intake 29 Nordic Storage

Ryahamnen 132 – 135 1 301 – 308, 320 -324, 326 – 329

3


Underground storage: Cistern 21, 22, 31, 3Y, 41Y, 41l, 42Y, 42l

2 Underground storage B class B product (HFO) Could be Jet Fuel class 2 products. Southern part of area belongs to VOPAK, NO activity.


31 – 37, 41 – 46, 51 – 56, 301 – 308, 312 – 314

3

32 SGS 150l class 1, 400 l class 1 plus 50 l gasoline. Container class 3 3,5 cbm in barrels. Container 2,5 cbm in bottles




Number map


Product category

Remarks

and cans class 1.




Rail & road transport Number map

Company Product category transported by road

Product category transported by rail

Remarks Trucks/day Rail wagons/day


1, 3 1 Cat 2a: 3


3 None Cat 3 : 1 0


1 None Not required Not required


1, 3 None Cat 1: 5 Not required

5 Statoil Skarviksdepån

3 None Cat 1: 5 Not required


None None Not required Not required


1, 3 None Not required Not required


2, 3 None Cat 1: 50 Not required

9 Ciclean 1 & 2 1, 3 Cat 2 : 0 Not required 10 Preem Norra

Depan 0, 1, 2, 3 0, 1, 2, 3 0 = LPG Cat 1: 0 Not required

11 Scanlube 3 in packed form

3 in packed form

Cat 0: 4


1, 3 None Cat 1: 0

13 Preem Shell Cat 2: 0 Cat 0: 1 14 Vopak

Logistics Nordic AB SK4

None None Cat 1:

15 Future LNG terminal

0 0 0 = LNG Cat 2:

16 Preem Västra Depan


17 Nordic 2, 3 None Cat 1 :125 Not required




Number map

Company Product category transported by road

Product category transported by rail

Remarks Trucks/day Rail wagons/day

Storage Skarvik 2

18 St1 Energy 1, 2, 3 1 Not required Not required 19 ODEC tank

storage None None Not required Not required

20 Potential LNG terminal Göteborg Energi

0 0 0 = LNG Available in GO4LNG QRA)

Available in GO4LNG QRA)

21 Ryaverket Cat 1:0 Not required 22 Göteborg

Energi Cat 2:0 Not required

23 Statoil Depån Ryahamnen

1, 2, 3 None Cat 1:60

24 Göteborg Energi

Cat 2: 0 Cat 1: 16


3 None



27 Shell 1500 trucks per year export, 52 per year import

641 train wagons per year

28 Göteborg Energi

Not required Not required


1, 3 None Not required Not required


None None Cat 1: Kör ej genom Skarviksporten


3 None Cat 2: Not required




The figure below shows all ship mooring locations as well as all major pipelines that could be identified based on observation.




Ship transfers Letter map

Product category Remarks No vessels and quantity/year

A 1, 2, 3 Cat 1: 320 Cat 2: ?

B 1, 2, 3 Cat 1: 280 Cat 2:?

C 0, 1, 2, 3 Cat 0 = Future LNG Cat 0: Available in GO4LNG QRA

Cat 1: 210 Cat 2: ?

D 0, 1, 2, 3 Cat 0 = Future LNG Cat 0: Available in GO4LNG QRA

Cat 1: 100, varav 10 etanol Cat 2: ?

E 2, 3 Cat 1: 10 alkylat Cat 2: …?

F 1, 2, 3 Cat 1: 30 Cat 2: 5

G 1, 2, 3 Cat 1: 40 Cat 2: 5

H 1, 2, 3 Cat 1: 20 Cat 2: 0

i 0, 1, 2, 3 Cat 0 = Future LNG Cat 0: LNGGOT, import: 55-90 berths per year, export bunker vessels: 584 per year

Cat 1: Lossning-Uppgift kommer senare Cat 2: 0

J 1, 2, 3 Cat 0 = LPG Cat 0:60 Cat 1: 0 Cat 2: 0

K 2, 3 Cat 2: 0 L 0, 1, 2, 3 Cat 0 = LPG Cat 0: 0

Cat 1: 5 (Flygbensin) Cat 2: 0

M 2, 3 Cat 2: 0 N 2, 3 Cat 2: 0




Pipelines above ground3 Number map

Product category Remarks

1 1, 2, 3 2 1, 2, 3 3 1, 2, 3 4 1, 2, 3 5 1, 2, 3 6 1, 3 7 1, 3 8 1, 3 9 1, 3 10 1, 3 11 1, 2, 3 12 1, 2, 3 13 0, 1, 2, 3 0 = LPG 14 3 15 1, 3 16 0, 1, 2, 3 0 = LPG 17 1, 2, 3 18 1, 2, 3 19 1, 2, 3 20 1, 2, 3 21 0,1, 2, 3 Cat 0 = Future LNG 22 0,1, 2, 3 Cat 0 = Future LNG 23 2, 3 24 1, 2, 3 25 1, 2, 3 26 1, 2, 3 27 1, 2, 3 28 0, 3 0 = LPG 29 ? 30 ? 31 2 & 3 32 1, 2, 3 33 3 34 1, 2, 3 35 0, 3 0 = LPG 36 0, 3 0 = LPG 37 3 38 2, 3 39 1, 2, 3

3 Based on the connected storage tanks and the Rockstore report, the indicated categories are assumed to be transported by the

respective pipelines.




Underground pipelines No major underground transport pipelines are present in the Energy port area (smaller onsite underground pipelines are present at the individual companies for supply to underground storage).




Vulnerable objects The identified office buildings are displayed in the figures below the Tabell. Number map

Company Office building present? Remarks


Yes


No

3 Stena Skarvikshamnen Yes 4 Vopak Logistics Nordic AB

SK2 Yes

5 Statoil Skarviksdepån Yes 6 Nordic Storage Skarvik 3 No 7 Preem Skarviks Depå No 8 Nordic Storage Skarvik 1 Yes 9 Ciclean 1 & 2 No 10 Preem Norra Depan Yes 11 Scanlube Yes 12 Preem Skarviks Depå Yes 13 Preem St1 No 14 Vopak Logistics Nordic AB

SK4 No

15 Future LNG terminal No 16 Preem Västra Depan No 17 Nordic Storage Skarvik 2 Yes 18 St1 Energy Yes 19 ODEC tank storage Yes 20 Potential LNG terminal

Göteborg Energi No

21 Ryaverket No 22 Göteborg Energi Yes 23 Statoil Depån Ryahamnen Yes 24 Göteborg Energi No 25 Nynas Depån Ryahamnen Yes 26 Göteborg Energi RYA KVV Yes 27 Shell No Activity closed down 28 Göteborg Energi No 29 Nordic Storage Ryahamnen Yes

30 Nordic Storage Ryahamnen Yes 31 Stena Oil Depå Dalanäs Yes




Det Norske Veritas: DNV is a global provider of knowledge for managing risk. Today, safe and responsible business conduct is both a license to operate and a competitive advantage. Our core competence is to identify, assess, and advise on risk management. From our leading position in certification, classification, verification, and training, we develop and apply standards and best practices. This helps our customers safely and responsibly improve their business performance. DNV is an independent organisation with dedicated risk professionals in more than 100 countries, with the purpose of safeguarding life, property and the environment.

Global impact for a safe and sustainable future:

More on www.dnv.com

final rapport - dominoeffekt och riskeskaleringsstudie för

Documents