Karlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Magnus Gruvborg

Gemensamma kostnader

Det verkliga utfallet

The Common costs

The real outturn

Examensarbete 22,5 poängHögskoleingenjörsprogrammet i byggteknik

Datum/Termin: VT 09Handledare: Jens BeironExaminator: Malin Olin

SammanfattningSyftet med denna rapport är att ta fram ett underlag för kalkylering av Gemensamma kostnader, samt skapa ett underlag som visar på de åtgärder som kan vidtas vid NCC Hus i Karlstad för att förbättra framtida uppföljning.

Målet med rapporten är att förbättra kvaliteten vid anbudskalkylering genom att verifiera nuvarande nyckeltal, producera nya nyckeltal samt identifiera de problem som påverkar uppföljning av projekt.Målet är även att ge förslag på åtgärder som medför en ökad kvalitetssäkring på NCC Hus i Karlstad. Tabell 11 utvisar analyserat resultat vid verifieringen av nuvarande nyckeltal. Tabell 11. Analyserade nyckeltal.

Nuvarande nyckeltal Resultat nyckeltalGK av slutkostnad 14-15 %GK av anbudssumma 10-12 %GK av MK (utfall) 18-22 %GK av MK (kalkyl) 30 %

För komplicerade projekt bör Entreprenadchefens nyckeltal höjas från 14-15 procent till 23-24 procent, medan kalkylatorerna kan behålla sitt nyckeltal på cirka 30 procent vid en jämförelse mot Mängdkostnaderna.Tabell 12 redovisar de nya nyckeltalen som är beräknade. Dessa gäller endast för angiven projekttyp.Tabell 12. Beräknade nyckeltal

K98 Aktivitet Nyckeltal ProjekttypSumma GK/m² (kr/m²) 1000 - 1800 kr/m² Projektberoende

4631 Renhållning/dag (kr/bd) 470 - 480 kr/bd Nybyggnation531 Elförbrukning/dag (kr/bd) 600-700 kr/bd Hallbyggnation

45180 Bearbetningsmaskiner (kr/yarb.tim) 10-12 kr/yarb.tim Projektoberoende462 Entrepr för allm hjälpmedel (kr/bd) 450 - 750 kr/bd Projektoberoende

46410 Handverktyg, redskap (kr/yarb.tim) 1 kr/yarb.tim ProjektoberoendeHandverktyg, redskap (kr/m²) 3 kr/m² Projektoberoende

46420 Förbrukningsmtrl (kr/yarb.tim) 3 - 4 kr/yarb.tim Projektoberoende466 Hyresmaterial (kr/bd) 550 - 850 kr/bd Nybyggnation623 IT-kostnader (kr/bd) 300 - 360 kr/ bd Projektoberoende

De problem som identifierats bör åtgärdas genom att minska den osäkerhet som finns i underlaget för framtagande av kostnader vid kalkylering av projekt. För att korrekt underlag ska gå att återfinna i redovisningssystemen bör komplexiteten minskas i användningen av NCC resurskontonummerplan. Dessutom måste en återföring av information inom organisationen ske.

Inom NCC Hus i Karlstad bör det skapas rutiner som ger tillgång till information för uppföljning på alla nivåer

AbstractThe aim of this report is to develop an improved basis for calculation of common costs as wellas to create a support, showing which steps can be taken for improving the future monitoring at NCC Hus in Karlstad.The objective of this report is to improve the quality of the process of quoting by verifying current key numbers, production of new key numbers and to identify the problems affecting the monitoring of projects. The objective is also to provide suggestions of actions improving quality assurance at NCC Hus in Karlstad.Table 11 shows analytical results at the verification of the current ratios. Table 11. Analyzed ratios.

Current Ratios Result RatiosCK of the final cost 14-15%CK of Tender sum 10-12%CK of MK (outturn) 18-22%CK of MK (calculus) 30%

The construction manager should increase the ratio of correlation between Total CK and calculated bid amount from 14-15 percent to 23-24 percent for complex projects where as the calculator can retain its key figures of around 30 percent.

Table 12 presents the new key numbers that are calculated. These are only applicable under the specified project. Table 12. Calculated Ratios K98 Activity Key number Specified project

Sum CK/sqm (kr/sqm) 1000-1800 Project based4631 Sanitation (kr/bd) 470-480 Construction531 El. consumption (kr/work.our) 600-700 Hallbuilding45180 Processing mach. (kr/work.our) 10-12 Independent project462 Contracts for public facilities (kr/bd) 450-750 Independent project46410 Hand tools (kr/work.our) 1 Independent project

Hand tools (kr/sqm) 3 Independent project46420 Consumables (kr/work.our) 3-4 Independent project466 Rental material (kr/bd) 550-850 Construction623 IT costs (kr/bd) 300-360 Project based

The problems identified should be implemented to reduce the uncertainties existing for the development of costs in the calculation of projects.

The complexities in NCC resource account plan needs to be reduced to ensure correct basis when using the system. Besides that, the feedback within the organisation needs to improve.

NCC Building in Karlstad should create routines that provide access to information for monitoring at all levels

Innehållsförteckning

Inledning ------------------------------------------------------------------------------------------------ 2Bakgrund---------------------------------------------------------------------------------------------- 2

Översikt ------------------------------------------------------------------------------------------------- 3

Genomförande ----------------------------------------------------------------------------------------- 3Objektbeskrivning------------------------------------------------------------------------------------ 4Val av nyckeltalskonto------------------------------------------------------------------------------- 5Kalkylering av anbud-------------------------------------------------------------------------------- 6

Anbudsarbete vid NCC--------------------------------------------------------------------------- 6Gemensamma kostnader (GK) ------------------------------------------------------------------ 7Kontoplan ------------------------------------------------------------------------------------------ 9Kalkylatorns verktyg------------------------------------------------------------------------------ 9Entreprenadchefens verktyg -------------------------------------------------------------------- 11Platschefens verktyg ----------------------------------------------------------------------------- 11

Uppföljning av kostnader -------------------------------------------------------------------------- 12Platschefens uppföljning ------------------------------------------------------------------------ 12Entreprenadchefens uppföljning---------------------------------------------------------------- 14

Metod vid beräkning av Gemensamma kostnader----------------------------------------------- 15Efterkalkylering av Gemensamma kostnader ------------------------------------------------- 15Verifiering av nuvarande nyckeltal ------------------------------------------------------------ 16Nya nyckeltal ------------------------------------------------------------------------------------- 17

Resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------- 18

Analys--------------------------------------------------------------------------------------------------- 20Kalkylering av Gemensamma kostnader --------------------------------------------------------- 20Verifiering av nuvarande nyckeltal --------------------------------------------------------------- 20Nya nyckeltal ---------------------------------------------------------------------------------------- 21Efterkalkylering och Uppföljning ----------------------------------------------------------------- 23

Slutsats ------------------------------------------------------------------------------------------------- 26Förslag på åtgärder -------------------------------------------------------------------------------- 26

Kalkylunderlag ----------------------------------------------------------------------------------- 26Resurskontonummer ----------------------------------------------------------------------------- 27Underlag för uppföljning ------------------------------------------------------------------------ 27

Slutord-------------------------------------------------------------------------------------------------- 29

Referenser---------------------------------------------------------------------------------------------- 30

Bilagor ---------------------------------------------------------------------------------------------------ABilaga 1: Beräkning av GK ------------------------------------------------------------------------- A

1

2

InledningUppsatsen är skriven av Magnus Dahlström vid fakulteten för teknik- och naturvetenskap på Karlstad universitet. Handledare är Jens Beiron vid universitetet och Thomas Boman på NCCConstruction. Examinator är Malin Olin på avdelningen för energi-, miljö och byggteknik.

BakgrundUnder ett möte med NCC Construction i Karlstad framkom ett önskemål från avdelningen Hus i Värmland att de behövde genomföra en uppföljning av anbudskalkyleringen. Vid en general- eller totalentreprenad indelas kostnaderna i Mängdkostnader och Gemensamma kostnader och uppföljningen i rapporten kommer i huvudsak inriktas mot Gemensamma kostnader (GK)Genom tidigare erfarenhetsvärden, tidmätning samt ritningsunderlag är NCCs underlag för mängdkalkyleringen av ett projekt väl uppfyllt. Gemensamma kostnader innehåller mer inslag av bedömningar och uppskattningar av kostnader på olika kalkylposter. Här får kalkylatorernas och entreprenadchefers erfarenhetsvärden ett stort utrymme och därmed är underlaget av en mer osäker karaktär.

Risken med att inte ha ett uppdaterat underlag kan innebära att:- Vinsten blir lägre eftersom platschefen inte klarar av att hålla tilldelade ramar.

- Om kostnadsnivån är för hög och anbudet är högre än konkurrenternas anbud, så riskerar NCC att gå miste om jobb.

- Entreprenadchefen är osäker på aktuellt kostnadsläge vid eventuell prutning på lämnat pris. Detta kan gynna beställaren och minska vinstmarginalen.

- Platschefen måste omfördela resurser, vilket kan bidra till ökad tidspress och lägre marginaler vid oförutsedda händelser. Vinsten minskar.

NCCs avdelning Hus har inte haft uppföljning på de gemensamma kostnaderna tidigare, vilket till del gör det svårt att analysera om de har blivit utsatta för risk och i så fall vilka konsekvenserna har blivit.Syftet med denna rapport är därför att ta fram ett bättre underlag vid kalkylering av Gemensamma kostnader, samt skapa ett underlag som visar på de åtgärder som kan vidtas vid avdelningen Hus i Karlstad för att förbättra framtida uppföljning.

Målet med rapporten är att förbättra kvaliteten i arbetet med anbudskalkylering genom att:- verifiera nuvarande nyckeltal

- producera nya nyckeltal - identifiera de problem som påverkar uppföljning av projekt

Målet är även att ge förslag på åtgärder som medför en ökad kvalitetssäkring på NCC Hus i Karlstad.

3

ÖversiktInledningsvis beskrivs respektive objekt med en förklaring till att just dessa valdes ut. Därefter följer en beskrivning om hur NCC arbetar vid kalkylering och vilka verktyg och hjälpmedel som finns. Med metoden beskrivs hur arbetet har bedrivits och vilka avväganden som har gjorts vid olika val.Slutligen följs resultatet av en analys med slutsatser. Analysens ordningsföljd är uppdelad enligt arbetsgången i stycket; Metod vid beräkning av Gemensamma kostnader.

GenomförandeÖkning av kvaliteten i kalkylerna kan ske genom:

- En verifiering av befintliga, mer övergripande nyckeltal, som idag används av kalkylator och Entreprenadchef för att snabbt kunna kontrollera om kalkylsammanställningen är rimlig.

- En studie av kostnadsskillnader mellan kalkyl och utfall kan ge slutsatser om kalkylavdelningens uppfattning om kostnader är på en riktig nivå eller om de behöver uppdateras.

- Utvärdering av kostnadsutfall kan ge slutsatser om vilka förbättringsåtgärder som bör arbetas in i rapportsystemet för fortsatt uppföljning, samt erhålla verktyg i form av nyckeltal.

Genom att skapa ett bättre kalkylunderlag ökar NCCs konkurrenskraft, vilket möjliggör fortsatt tillväxt. En hållbar ekonomisk utveckling och en stadig tillväxt är en förutsättning för att NCC ska kunna finansiera arbetet med att utveckla sitt miljöarbete enligt NCC miljöpolicy – Att kontinuerligt minska företagets miljöbelastning.1

Rapporten bygger på en analys och en jämförelse av anbudskalkyler, för olika projekts Gemensamma Kostnader (GK) och verkligt utfall av kostnader. Projekten är utförda av NCC Construction i Karlstad. Projekten har valts efter diskussion och i samråd med handledare Thomas Boman.Vid val av projekt för utvärdering, antogs två sätt att välja projekt. Välja olika projekt men samma typ av objekt, kostnadsbild och tidsramar eller utgå från att detta inte spelar någon och välja olika typer av objekt.

Efter en jämförelse mellan olika projekt ansågs att det skilde så mycket mellan projekten att det var lättare att hitta olikheter än likheter. Därför beslutades att en jämförelse mellan olika kategorier skulle genomföras.

- Litet nybyggnadsprojekt (• 5 miljoner kronor).- Medelstort nybyggnadsprojekt (5 till 15 miljoner kronor).- Stort nybyggnadsprojekt (• 15 miljoner kronor).- Ombyggnadsprojekt.- Hallbyggnadsprojekt.

Det var även av stor vikt att valda projekt nyligen avslutats. Detta för att erhålla aktuella kostnadsnivåer, men även för att platscheferna fortfarande skulle komma ihåg sitt projekt och kunna bistå vid eventuella förfrågningar.

1 NCC Miljöpolicy

4

ObjektbeskrivningHär redovisas endast storlek, användningsområde och vissa särskiljande delar i objekten.

Vargbroskolan, Storfors

Stort nybyggnadsprojekt> 15 miljoner kronor

Byggtid 16 månYta 5275 m²

Foto 1. Vargbroskolan i Storfors

Vargbroskolan är en mellan- och högstadieskola med cirka 300 elever och lärare.”Byggnaden är superisolerad med golv och tak som är extremt och noggrant isolerade samt isolering i tre skikt i väggarna om totalt 365 millimeter. För att undvika fuktproblem är byggnaden helt tät, vilket även har kontrollerats genom mätningar.” 2

OKQ8 Konsum, Kil

Hallprojekt

Byggtid 10 månYta 3600 m²

Foto 2. OKQ8/COOP i Kil.

Uppfört med en standardkonstruktion av stålstomme, blockväggar samt plåttak. Är ett omfattande hallprojekt eftersom projektet inrymmer både en livsmedelsaffär och en bensinstation med biltvätt och bränsledepåer.

Ullebergsgymnasiet, Karlstad

Byggtid 6 månYta 1476 m²

Foto 3. Ullebergsboendet

Ombyggnadsprojekt

En skola som har byggts om till ett hem för missbrukare. I projektet ingick ombyggnad till enskilda boenden, dragning av nytt ventilationssystem samt yttre renovering av tak och vägg.

2 Storfors kommun

5

Stomkomplettering SwedeCraft, Välsviken

Litet nybyggnadsprojekt< 5 miljoner kronor

Byggtid 4 månYta 560 m²

Foto 4. Kontorsdel på Swedecraft i Välsviken

Uppförande av en tillbyggnad med kontor och gemensamma utrymmen. Är en sidoentreprenad, vilket innebär att andra entreprenörer ansvarar för vissa löpande kostnader såsom elektricitet, bodar och avfallshantering. Huvudbyggnaden är en återvinningsanläggning för både skrot och transformatorer i Karlstad.3

Idrottshall, Väse

Medelstort nybyggnadsprojekt5 till 15 miljoner kronor

Byggtid 12 månYta 1750 m²

Foto 5. Idrottshallen i Väse

Medelstort nybyggnadsprojekt med inslag av rivnings- och ombyggnadsarbeten.Hallen används främst för handboll och innebandy, men har även inslag av gymnastikredskap. De invändiga måtten är 43 x 26 meter. Utöver idrottshallen byggs nya omklädningsrum samt ombyggnad av befintliga idrottshallen och befintliga omklädningsrum.4

Val av nyckeltalskontoKonton som valts ut för analysering är valda i samråd med kalkylatorerna och är de konton som är mest oförutsägbara.

- Elförbrukning- avfallshantering- hyra av utrustning och maskiner - handverktyg och förbrukningsmaterial - entreprenader för allmänna hjälpmedel samt- IT-kostnader

3 NWT/Ekonomi4 Byggfakta, Projektnytt

6

Kalkylering av anbud I boken Byggstyrning (Nordstrand, Révai, 2006)5 sidan 172-236 beskrivs anbudskalkyleringen och dess aktiviteter.

Aktiviteterna som utförs vid ett anbudsarbete [5] är:- Anbudsberedning- Mängdberäkning- Produktionsplanering- Direkta byggkostnader/Mängdkostnader- Gemensamma kostnader- Anbud

Anbudsarbete vid NCCVid en jämförelse mellan bokens [5] och NCCs sätt att kalkylera är principen den samma, men enligt Entreprenadchef Thomas Boman, skiljer sig arbetssättet åt. Eftersom NCC är beroende av entreprenadform och objektstorlek ändrar detta ordningen på aktiviteterna. I tabell 1 återges en översiktlig arbetsbeskrivning över anbudsarbetet. Tabell 1. Arbetsbeskrivning anbudsarbetet NCC HUS, Karlstad

Händelse Innebörd Ansvarig/delaktigAnbudsförfrågan Bedömning om NCC ska anta jobbet.

Börjar med ett kalkylstartmöte där en anbudsledare utses. Är en kalkylator eller Entreprenadchef beroende av projektstorlek.

Avdelningschef

Anbudsberedning Inläsning av handlingarAdministrativa föreskrifter (AF)

Entreprenadchef och kalkylatorer.

Mängdberäkning Mängdmätning och sammanställning av ritningsunderlag och AF

Kalkylator

Mängdkostnader (MK)

Kostnader för material, varor och köpta tjänster.Hämtar information om priser/avtal i MAP

Inköp, Kalkyl

Gemensamma kostnader (GK)

Kostnader för t.ex. etablering, drift, maskinhyror, konsulter och tjänstemän.Hämtar information om priser/avtal i MAP, tar in offerter/anbud från underentreprenör.

Inköp, Kalkyl

Anbudsprövning Kalkylarbetet summeras till en kalkylerad anbudssumma.Kontroll mot projektets Administrativa föreskrifter samt justeringar av summan utifrån bedömning av risker och möjligheter. Lämnar anbud till beställaren

Entreprenadchef och kalkylator

Anbud Anbudet lämnas till beställare. EntreprenadchefProduktionsplanering Planering av:

- Ingående byggnadsdelar- Arbetsmoment och tidsåtgång- Arbetsplatsdisposition- Maskinbehov mm.

Platschef

5 Byggstyrning

7

Det som skiljer mellan beskrivningen av anbudskalkylering i boken Byggstyrning [5] och NCCs sätt att praktiskt genomföra arbetet, är när i tiden produktionsplaneringen genomförs. Vid stora och komplicerade projekt kan produktionsplaneringen genomföras av en platschef i samband med mängdberäkningen, men som regel genomförs planeringen efter att NCC får uppdraget av beställaren.Det är inte hållbart, ur en ekonomisk synvinkel, att ha en platschef tillgänglig för att planera och beräkna varje projekt. Vinsten av de projekt man får beställning på kan inte väga upp kostnaden för de projekt man inte får.Vid kalkylering använder sig kalkylavdelningen av ett kalkylprogram – MAP (Mängdförteckningar, Anbudsmodul, Produktionsmodul)6. Även detta system beskrivs i boken Byggstyrning [5] sidan 328 – 333.

Fördelarna som NCC och andra användare kan dra av MAP, är att kalkylen endast är en del i en databas. I databasen ingår, förutom kalkyl, delar som

- Inköp- Inköpsplanering- Resurs/Leverantör/Artikeldatabas- Aktivitetsdatabas- Tidplan- Kostnadsstyrning

Detta förenklar arbetet avsevärt och ger stora tidsvinster eftersom det går samordna uppdatering av databasen inom företagets organisation.Inom NCC kan därmed kalkylavdelningen få uppdaterade kostnader genom att inköpsavdelningen lägger in nya ingångna avtal angående priser och leverantörer. Artikeldatabasen är även kopplad mot en uppdaterad tidsplanering, vilket förenklar beräkningen av tidsåtgång för projektets olika delar. Slutligen kan NCC, genom att integrera in sitt ekonomisystem i kostnadsstyrningen, benämna och fördela konton utifrån sin egen kontoplan.Om det finns en Platschef tillgänglig bör denna ingå i så många aktiviteter som möjligt, men detta varierar beroende på arbetsbelastning och tid till förfogande.

Gemensamma kostnader (GK)Gemensamma kostnaderna (benämns som GK) i ett byggprojekt är kostnadsposter för stödaktiviteter. Aktiviteter vilkas syfte är att stödja produktionen.Detta kan även anges som arbetsplatsomkostnader (APO).

I boken Byggstyrning [5] beskriver författarna, på sidorna 227 till 231, att GK består av huvudgrupperna:

- Den tillfälliga fabriken och- styrning och ledning av alla arbeten,

vilket även stämmer överens med NCCs sätt att dela in GK.

Den tillfälliga fabriken utgörs av hela arbetsplatsen, men här bortses från själva byggobjektet. Styrning och ledning utgörs av NCCs tjänstemän.Det som styr innehållet i GK är de Administrativa Föreskrifter som följer anbudsförfrågan samt de behov som framkommit vid produktionsplaneringen.

6 MAP Skandinaviska

8

Tabell 2 utvisar NCCs indelning av GK i deras huvudgrupper och några exempel på vad de kan innehålla. Tabell 2. NCCs indelning i kostnadsposter av GK, och exempel på innehåll.

Huvudgrupp Innehåll InformationMaskiner - Maskiner utan förare

- Maskiner med förare- Reparation och

underhåll av maskiner

Maskiner som krävs både för att utföra själva byggnationen, men även för att kunna sköta etablering, drift och underhåll av arbetsplatsen.Exempel:

- Transportmaskiner- Mobilkran- Skruvdragare- Betongpump- Bodar och vagnar

Drifts- och förbrukningskostnader

- Entreprenader för allmänna hjälpmedel

- Renhållning och städning

- Handverktyg, förbrukningsmaterial

- Hyresmaterial

Olika entreprenader för- Etablering- Skyltning- Kran och hiss- Väderskydd m.fl.

I detta ingår även kostnader för avetablering.

- Entreprenadstädning.- Renhållningsavgifter inkl hyra av

sopcontainer och deponiavgifter.

I Hyresmaterial ingår bl.a. kostnader för materialet i de ovan nämnda entreprenader.

Övriga externa rörelseutgifter/kostnader

- Energikostnader- Personlig utrustning,

arbetskläder- Frakter- IT- Telefon- Företagsförsäkringar

och övr. riskkostnader- Konsulter

- El, fasta och förbrukningsavgifter- Arbetskläder, ID-handlingar- Skyddsutrustning- Speditions- och budfrakter- Resekostnader - IT-support- Garantiavsättning för ev. framtida

kostnader.

Utgifter/kostnader för personal, avskrivning mm.

- Lönekostnader för yrkesarbetare

- Lönekostnader för tjänstemän och företagsledare

- Övr. personalkostnader

- Lön- Traktamente- Resekostnadsersättning- Hälsokontroll

Vissa delar av kostnader i GK faller ut som resursbehov enligt produktionsplaneringen och erfarenhet. Andra delar styrs av fackliga regler, lagar, avtal och NCCs egen policy.

9

Exempel på detta är:

Bodar Styrs av regler och avtal att det ska finnas sittplats, ombyte och duschmöjlighet för alla som ingår vid bygget, både egen personal och underentreprenörer. Vid total- och generalentreprenad gäller detta ansvar även sidoentreprenader och underentreprenader.

Handverktyg Yrkesarbetarna ska själva stå med en grunduppsättning verktyg. Arbetskläder Yrkesarbetare vid NCC har tillgång till en viss uppsättning kläder per år.

Personlig skyddsutrustning köps in efter behov.Speditionsfrakt Är en marginalkostnad som läggs på enhetspriset i Mängdkostnaden.

IT-support Är en fast kostnad enligt NCC avtal, som beräknas på antalet tjänstemän på byggobjektet.

KontoplanVid en uppläggning av ett projekt i MAP finns alla intäkter och kostnader uppdelade enligt Resurskontoplan K98.7

K98 är uppdelad i olika kontoklasser (= första siffran i kodstrukturen). Dessa är:1 Tillgångar2 Eget kapital och skulder3 Rörelsens intäkter4 Direkta kostnader material m.m.5 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader6 Övriga externa rörelseutgifter/kostnader7 Personalkostnader8 Finansiella intäkter och kostnader9 Övriga interna intäkter och kostnader

Kodstrukturen är hierarkiskt uppbyggd. Exempelvis:

42 Sammansatta byggvaror425 Stomkompletteringsvaror4254 Innerväggskompletteringar42547 Innerdörrar av trä

Kontering sker alltid med fem positioner.

Varje projekt litteras med ett projektnummer som används för entreprenadprojekt där beräkning av upparbetat resultat ska ske. Projektet kan löpa i ett eller flera år och kostnader och intäkter ackumuleras från projektets start till dess slut.

Kalkylatorns verktygEnligt tidigare beskrivning använder sig NCC av kalkylprogrammet MAP. Utkomsten av anbudsarbetet i MAP är en slutsida, vilken visar summerade kostnader. I MAP följer även ytterligare en mängd information i form av, Diagram 1 och nyckeltal i Tabell 3, vilka används vid olika jämförelser och utvärdering av anbudskalkylen.

7 Resurskontoplan K98 för NCC Construction Sverige

10

För att minska felkalkylering behövs det någon form av jämförelsetal som kalkylatorn kan ha som hjälp vid bedömning av kalkylen.Det företag som lägger anbudet vill inte att det är för dyrt – förlorar budgivningen – eller för billigt efter en missad en kostnad vid kalkylering – NCC får stå kostnaden, vilket minskar vinsten.

Ur diagram 1 kan kalkylatorn hämta information och kontrollera sannolikheten i utfallet. Somexempel ur detta diagram, kan kalkylatorn reagera på den stora lönekostnaden för yrkesarbetare (konto 70) och därför kontrollera förhållandet mellan Lönekostnad yrkesarbetare och antal beräknade timmar.

Sammanställning resurskonton enligt resurskontosammanställningen

Färg K98 Benämning Summa Procent Fördelning i diagram41 Basbyggmaterial 6 765 712 19,6%

42 Samansatta byggvaror 4 024 891 11,7%

43 Underentreprenader 9 811 707 28,4%

44 Installationsentreprenader 0 0,0%

451 Maskin utan förare 1 856 500 5,4%

452 Maskin med förare 850 531 2,5%

46 Övr drifts och förbrukningskostn. 1 036 197 3,0%

47 Konsulter/Besiktn/Kontroller 100 000 0,3 %

70 Lönekostn Yrkesarbetare 7 119 197 20,6%

72 Lönekostn Tjänstemän 2 496 432 7,2%

Övriga ej särredovisade kostn. 4-7 482 250 1,4%

34 543 416

Diagram 1. Diagram över resurskontosammanställning ur MAP

I Diagram1 kan även kontotillhörigheten följas upp (K98). Det som redovisas på slutsidan är endast konteringsnivå ner till tre positioner, medan det i MAP kalkyleras ner till fem positioner. För att kunna kontrollera innehållet krävs en återgång till kalkylen.Tabell3. Nyckeltal anbudskalkyl ur MAP

Yta Volym Antal Mk tim Byggmån MK totalt3 251 0 0 5 514 11 9 145 082

Summaper m2

BTA per m3 BTV per st per MK-tim per bmån % av MKGK Material 574 600 177 0 0 104 52 236 6GK UE 214 200 66 0 0 39 19 473 2GK Maskiner utan förare 737 400 227 0 0 134 67 036 8GK Maskiner med förare 287 600 88 0 0 52 26 145 3GK Yrkesarbetar tim 827 0,3 0,0 0,0 0,15 75,2 0,0GK Yrkesarbetare kr 256 370 79 0 0 46 23 306 3Tjänstemän 800 000 246 0 0 145 72 727 9Totalt 2 870 170 883 0 0 521 260 925 31Andel GK (exkl tjänstemän) / MK 22,6 %

Det nyckeltal som kalkylatorerna använder som kontroll av utförd kalkyl, är den Gemensamma kostnadens förhållande till Mängdkostnaden (Tabell 3), och detta bör vara cirka 30 procent. Det finns inget exakt värde, facit, utan det är ett erfarenhetsvärde och är beroende av objekttyp och entreprenadform.

11

Entreprenadchefens verktygNär kalkylatorn har arbetat fram ett resultat, slutsidan, ska Entreprenadchefen bedöma riktigheten i kalkylen. Syftet med bedömningen, är inledningsvis att kontrollera att kalkylen är rimlig och därefter korrigera och omfördela resurser. Dessa ändringar genomförs i samarbete med Platschef, kalkylator och i vissa fall även beställaren.När detta är genomfört bedömmer Entreprenadchefen vilka marginaler som finns eller krävs och lämnar slutligen ett anbud till beställaren. Det nyckeltal som Entreprenadchefen Thomas Boman vid NCC i Karlstad använder sig av är jämförelsen mellan Summa GK och den totala anbudssumman (Tabell 4). Förhållandet bör vara att GK är 10 till 12 procent av totala anbudssumman. Tabell 4. Utdrag ur slutsida (ej komplett) utvisande Summa GK och Anbudssumma.

70 Yrkesarbetare 673 305 45 120 718 42572 Tjänstemän 0 204 248 204 248

SUMMA MK, GK 2 660 309 392 607 3 052 917431 Markentreprenad 0441 VS- Installationer 0442 Luftbehandling 0

SUMMA Kalkylerat pris exkl UE (intern) 3 371 408UE (intern) 0ReservationerRiskJusteringar 0Övriga ospecificerade justeringarANBUDSSUMMA (res1/74) 3 371 408Utbytespris (res 2/71) 0ANBUDSSUMMA Korrigerad 3 371 408

Platschefens verktygMed utgångspunkt ur produktionsplanen och Summa GK utarbetar Platschefen en Produktionskalkyl (PK). Här står det Platschefen fritt att omfördela kostnader för att bättre passa sitt sätt att arbeta, omläggning av byggnadssätt samt möta oförutsedda händelser och uppkomna kostnader. Denna omfördelning av resurser kan ske inom hela kontot för GK.Varje platschef har individuella förutsättningar vid kalkylering av sin produktionskalkyl.Kalkylen är en utgångspunkt för kostnaderna och Platschefen eftersträvar att minska dessa kostnader. Exempel på resurser kan vara:

- Egen personal med kranlicens eller lastbilskörkort. Kan hyra maskiner utan förare.- Resurser som följer med från föregående projekt. Överblivet byggmaterial,

formmaterial, köpta verktyg och samkörningsvinster vid transporter.När Platschefen utarbetar sitt planeringsunderlag och upprättar en produktionskalkyl för projektet delas arbetet upp i olika aktiviteter och händelser. Till dessa knyts sedan även intäkter och utgifter.För att detta ska kunna hanteras på ett enkelt sätt ute på arbetsplatsen förenklasresurskontoplanen efter Platschefens eget behov.

12

Uppföljning av kostnader

Platschefens uppföljningMAP tillhandahåller en uppföljning i projektdatabasen, men det kan även genomföras i Excel eller på annat sätt. Arbetssättet för uppföljning av kostnader och budgetramar är individuellt mellan olika Platschefer.

Platschefen ansvarar för att kontrollera inkommande fakturor innan attestering sker. De kontroller som bör genomföras på fakturan är:

- Tillhör fakturan detta projekt?- Har jobb utförts enligt specifikation?- Är fakturan upprättad enligt lämnat anbud/offert?- Har jag beställt och fått material från fakturerande firma?- Är kostnaden i fakturan rätt konterad?

Leverantörsfakturor behandlas centralt hos NCC Business Services (NBS) i Malmö.Alla fakturor hanteras elektroniskt, vilket innebär att pappersfakturor och medföljande specifikation skannas.

Alla fakturor som skickas till bolag inom NCC-koncernen ska innehålla vissa obligatoriska uppgifter.8

- Omvänd moms. Ange informationstexten ”Omvänd skattskyldighet för byggtjänster gäller” och VAT-nummer för beställande NCC-bolag.

- Bolagsnamn & faktureringsadress.Ange fullständigt bolagsnamn och faktureringsadress. Observera att orderbekräftelser, anbud, avtal och följesedlar samt övrig post ska skickas till beställarens postadress.

- Referensnummer.Utgörs av projektnummer (vanligen 7 siffror) eller resultatenhet (vanligen 8 siffror). Ange även resurskonto (5 siffror) och eventuellt underkonto (4 siffror). Dessa ska avskiljas med bindestreck.

- Projektnamn & referensperson.Ange aktuellt projektnamn samt referensperson med för och efternamn.

Med hjälp av denna information ska leverantörens faktura kunna levereras genom NCC koncern och slutligen registreras hos Platschefen för godkännande, attestering. När fakturan har åtgärdats överför Platschefen fakturan och dess information in i NCC databas - e-Analys, för uppföljning.

Vid sortering av olika kostnader, för belastning och redovisning, krävs det olika stor insats beroende på om leverantören har angett NCC resurskonton. Som exempel kan nämnas:

- Ramirent AB

Fakturerar elektroniskt med indelning av kostnader enligt NCCs resurskontoplan. Vilket innebär att kostnaderna sorteras in och redovisas automatiskt i NCC e-Analys under rätt konto.

8 Information om fakturering till NCC

13

- Österbergs Industrihandel AB- Beijer Byggmaterial AB

Fakturerar med pappersfaktura som skannas in. Anger fördelning av kostnader enligt NCCs resurskontoplan, men med pappersfaktura fördelas inte kostnader automatiskt utan måste registreras manuellt av attesteraren.

- Deje Husplåt AB

- Gustavssons Byggdetaljer ABFakturerar med pappersfaktura som skannas in. Anger inte fördelning av kostnader enligt NCCs resurskontoplan. Alla kostnader måste sorteras och registreras manuellt av attesteraren.

Platschefen kan, genom uppföljning av fördelningen mellan intäkter och kostnader, stämma av projektets utveckling i olika tidsintervall mot sin egen prognos. Detta för att kunna utvärdera om projektet fortlöper enligt den ekonomiska planen, eller om det uppträder avvikelser som kan få konsekvenser för projektets ekonomiska utfall.Till sin hjälp har Platschefen olika verktyg i e-Analys. I tabell 5, där sammanställningen för ett år redovisas, kan Platschefen få en snabb överblick över det bokförda läget och i tabell 6 kan kontroll av inkomna fakturors status och innehåll för projektet följas upp.Tabell 5. Sammanställning. Utdrag ur e-Analys

NCC SammanställningAO Construction Sverige / Avdelning TSO Utskriftsdatum: 2009-03-10Ansvarig Entreprenadchef Period:20080101 - 200812315025XXX Projektnamn Res.avr.år: 2008

Ändrad internränta per 2009-01-01 till X%Platschef

IB Innev.årBokfört perioden

Bokfört året

Bokfört totalt

Intäkter301 Fakturering, kontraktsumma302 Fakturering, index303 Fakturering, ändrings och tilläggsarbeten92 Interna intäkter

Övriga intäkter

Kostnader41 Basbyggmaterial42 Sammansatta byggvaror43 Underentreprenader exkl installationer44 Installationsentreprenader45 Maskiner47 Konsulter, besiktningar och kontroller70 Lönekostnader till yrkesarbetare72 Lönekostnader till tjänstemän och företagsledare

4_7 DriftkostnaderÖvriga kostnaderVarav garantiSaldo TB 1

14

Tabell 6. Exempel på redovisning av fakturor. Utdrag ur e-Analys.

Resurs- Resursbenämning Verifnr Fakt.nr. Bokförings- Attest Bokfört Bokförtnummer Leverantörsnamn datum Perioden Totalt

40390 Övriga reservdelarAB NORDSTRÖMS JERNHANDEL 9902523831 72404 20071219 J 101HALD & TESCH BRAND AB 9902488080 10024991 20071205 J 3 170RAMIRENT AB 9901835685 9013413409 20070227 J 15 432RAMIRENT AB 9901902217 9013427596 20070330 J 3 453RAMIRENT AB 9901962189 9013442665 20070501 J 25 162RAMIRENT AB 9902028439 9013458356 20070530 J 20 641RAMIRENT AB 9902219820 9013509057 20070830 J 328RAMIRENT AB 9902383292 9013547305 20071030 J 69RAMIRENT AB 9902537368 9013587756 20071222 J 445Summa ResursNr 68 800 68 800

403 Reservdelar 68 800 68 800

Entreprenadchefens uppföljningEntreprenadchefen är ytterst ansvarig för att projekten löper enligt plan.Planeringens uppföljning genomförs med hjälp av e-Analys, där Entreprenadchefen har tillgång till samma information som Platschefen, samt genom personlig kontakt med ansvarig Platschef.Entreprenadchefen följer upp projekten efter behov. Dock krävs en avstämning minst varje kvartal av pågående projekt, då verksamhetsunderlag ska skickas uppåt i koncernen för rapport till aktieägarna.

15

Metod vid beräkning av Gemensamma kostnaderEfter analys och planering framkom olika inriktningar i arbetet.

- Efterkalkylering av Gemensamma kostnader, för att kontrollera om den verkliga kostnaden är jämförbar med den kalkylerade kostnaden.

- Verifiera de nyckeltal som används av kalkylator och entreprenadchef och vid behov uppdatera dessa.

§ Summa GK är i storlek cirka 30 procent av Summa MK.§ Summa GK utgör 10-12 procent av Summa anbudskalkyl.

- Ta fram nya detaljerade nyckeltal för de resurskonton som är svåra att kalkylera.Bakgrundsmaterial som använts för arbetet är:

- Projektens slutsida från anbudskalkylen.- Resurssammanställning över GK, uppdelat i resurskontonummer uttaget

ur MAP.- e-Analys.- NCC kontoplan K98.- Informationssökning via Internet.

Uppgifter angående byggtid, yrkesarbetartimmar och byggnadsyta har delgivits av platschef eller arbetsledare vid projektet.

Genom att vistas på NCC kontor och i dess miljö har intervjuer, kontroller och diskussioner genomförts över tiden. De nyckelpersoner som har funnits tillgängliga är Entreprenadchef, kalkylatorer och platschefer. Platschef som ej varit anträffbar har meddelat uppgifter via mejl.

Efterkalkylering av Gemensamma kostnaderAnalys har genomförts av innehållet i slutsidan och de ingångsvärden som ska användas.På slutsidan ingår i vissa fall Markentreprenad, Installationsentreprenader och interna underentreprenader i kalkylerad anbudssumma. Dessa kostnader är ej av gemensam karaktär och har därför dragits bort vid beräkning och jämförelse av summorna för GK.

För att erhålla rätt underlag för Gemensamma kostnader ur e-Analys, sorterades resurskonton tillhörande Mängdkostnader (MK) bort.

Därefter granskades varje enskilt resurskonto som tillhör Gemensamma kostnader ner till fem positioner, dess lägsta nivå.

Genom att ta bort fakturor som ska belasta Mängdkostnader och fördela om fakturor till rätt konto för Gemensamma kostnader kunde ett underlag för nyckeltal tas fram.

För sortering av fakturor mellan konton i GK krävdes en samsyn av respektive kontos innehåll. Samsynen bestod av att i detalj veta vilken kostnad som ska belasta respektive konto. Detta erhölls genom diskussion med kalkylatorerna. Beskrivning av Innehåll och fördelning av konton där osäkerhet kan uppträda redovisas enligt tabell 7.

16

Tabell 7. Beskrivning av innehåll i resurskonto.

K98 Aktivitet Innehåll

4631 RenhållningKostnader för transport och hyra av sopcontainer samt deponiavgifter.

531 Elförbrukning Fasta avgifter och förbrukningskostnad.

45180 BearbetningsmaskinerGemensamma verktyg av typ skruvdragare, cirkelsåg och bilningsmaskin.

462Entreprenad för allmänna hjälpmedel.

Entreprenader av tillfällig karaktär av typ ställnings-, etablerings och väderskyddsentreprenader.

46410 HandverktygEnklare verktyg av personlig karaktär av typ meterstock och slidkniv.

46420 FörbrukningsmaterialMaskintillbehör och material som förbrukas vid användning av typ sågklinga, borr, pennor, tvål och tejp.

466 HyresmaterialMaterial till entreprenad för allmänna hjälpmedel, samt material av typ verktygscontainer och bockar.

623 IT-kostnadKöp av tillbehör och avtalad avgift för administration inom NCC. Debiterar varje tjänsteman på byggprojektet.

Vid de projekt där det genomförts ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA), påverkar dessa arbeten belastningen av alla konton, både för MK och GK. Detta beror på att beställningar av material, användning av maskiner, el, bodar med mera belastar entreprenörens konton. Denna extra intäkt och kostnad redovisas endast på sammanställningen för projektet (tabell 5) och kan därför inte sorteras per resurskonto. I rapporten har detta lösts genom att dra bort motsvarande del, procentsats, som fakturering av ÄTA utgör på totala fakturerade summan från de Gemensamma kostnaderna (Bilaga 1).

Lönen för Yrkesarbetarna särkalkyleras vid beräkning av MK och GK, men i e-Analys har det inte varit möjligt att skilja på dessa kostnader.

Lönekostnader som ska belasta Gemensam kostnad har beräknats utifrån kalkylerad kostnad. Den kalkylerade lönekostnaden räknas upp med en faktor som motsvarar den totala ökningen av lönekostnaden för yrkesarbetare jämfört med den kalkylerade (Bilaga 1).Speditionsavgifter för leverans av material är med vid kalkyleringen, som ett pålägg på materialet i beräkning av MK. Kostnaden redovisas däremot under resurskonto; 57110 Bilfrakter. Denna kostnad har sorterats bort från Gemensamma kostnader.

Verifiering av nuvarande nyckeltalJämförelse mellan summan för GK och kalkylerad anbudssumma har genomförts på slutsidan för respektive projekt.För att erhålla utfallet för summa GK har slutsidans struktur uppgifter använts. Vid summering av utfall har konton för riskkostnader tagits bort från GK. Dessa finns sedan med vid beräkning av total projektkostnad. Kostnader för Markentreprenader och Installationsentreprenader har eliminerats för att anbudskalkylerna ska ha samma ingångsvärde.

17

För framtagning av utfallande summa MK har sidan med projektsammanställning (Tabell 5) använts. Vid beräkningen har resurskonton 41, 42 och 43 summerats och därefter räknats upp med tillägget för felkontering enligt tabell 10.

Nya nyckeltalNyckeltal beräknas genom att utvärdera valda belastningskontons utfall i kostnader mellan olika projekt. Genom jämförelse mellan kostnaderna på kontot och analys av projektet kan olika slutsatser dras och därefter kan ett rimligt nyckeltal erhållas som anses gällande. Nyckeltalen har beräknats utifrån de värden som alltid följer ett projekt och de är tidsåtgång i form av antalet byggnadsdagar eller yrkesarbetartimmar och byggnadens area.IT-kostnaden är en fast administrativ kostnad som grundas på antalet tjänstemän. Därför bör detta vara en post som är enkel att kalkylera. Undersökningen har dock visat på stora skillnader i kalkyl och utfall, och därför kvalificerar denna post in sig som ytterligare ett konto. Avvikande värden i tabell 9 är eliminerade vid medelvärdesberäkning av nyckeltal.

18

ResultatI tabell 8 redovisas kalkylerade kostnader/utfall och procent på jämförelseverktygen för kalkylator och Entreprenadchef.Tabell 8. Jämförelse av GK

Resultat medel

Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl% GK av slutkostnad (utfall) 23,2% 14,4% 14,4% 23,9% 14,8% 17,47%% GK av anbudssumman (kalkyl) 20,7% 14,3% 11,5% 23,1% 13,5% 16,97%

% GK av MK (utfall) 32,0% 21,3% 19,7% 32,5% 18,0% 24,33%% GK av MK (kalkyl) 31,4% 20,2% 14,8% 33,2% 20,2% 23,94%

OKQ8Väse Ulleberg SwedecraftVargbro skolan

I Tabell 9 redovisas resultatet av kostnader för valda konton.Tabell 9. Utfall och kalkylerade kostnader för utvalda resurskonton.

K98 AktivitetUtfall Kalkyl Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl Utfall Kalkyl

Summa GK/m² (kr/m²) 1 835 1 662 1 080 841 905 694 1 862 1 740 1 000 838Summa GK/dag (kr/bd) 13 325 12 069 12 451 10 347 6 335 6 583 27 517 25 894 15 316 14 360

4631 Renhållning/m² (kr/m²) 71 i.u 91 23 i.k 0 32 36 31 18Renhållning/dag (kr/bd) 514 i.u 1 052 286 i.k 0 473 536 476 303

531 Elförbr/Yrkesarb.tim (kr/tim) 27 i.u 2 4 i.k 0 17 12 15 10Elförbr/dag (kr/m²) 81 i.u 8 21 i.k 0 89 55 43 18Elförbr/dag (kr/bd) 590 i.u 97 256 i.k 0 1 335 821 660 301

45180 Bearbetningsmask (kr/yarb.tim) 12 i.u 15 11 12 4 9 18 5 16Bearbetningsmask (kr/m²) 36 i.u 82 36 57 15 46 83 14 27Bearbetningsmask (kr/bd) 265 i.u 945 438 397 140 684 1 232 209 470

462 Entrepr allm hjälpmedel (kr/yarb.tim) 7 i.u 14 41 18 3 6 23 17 44Entrepr allm hjälpmedel (kr/m²) 21 i.u 77 128 81 13 31 105 49 75Entrepr allm hjälpmedel (kr/bd) 156 i.u 883 1 579 569 119 456 1 565 753 1 279

46410 Handverktyg, redskap (kr/yarb.tim) 1 i.u 1 4 0 4 0 3 1 5Handverktyg, redskap (kr/m²) 3 i.u 6 11 1 15 1 14 3 8Handverktyg, redskap (kr/bd) 20 i.u 65 140 4 142 11 205 38 136

46420 Förbrukningsmtrl (kr/yarb.tim) 3 i.u 4 3 1 4 7 5 3 3Förbrukningsmtrl (kr/m²) 9 i.u 20 8 5 15 38 23 9 5Förbrukningsmtrl (kr/bd) 67 i.u 232 100 37 0 562 342 137 92

466 Hyresmaterial (kr/yarb.tim) 26 i.u 13 8 21 11 45 23 20 29Hyresmaterial (kr/m²) 78 i.u 47 26 95 45 240 106 56 49Hyresmaterial (kr/bd) 567 i.u 805 324 589 429 3 477 1 576 861 847

623 IT-kostnader (kr/bd) 304 i.u 326 42 270 178 363 406 557 317i.k = ingen kostnad

Not. De poster som är markerade i.k har inga kostnader fallit ut på grund av entreprenadformDe poster som är markerade i.u har inga underkonton kunnat analyseras

OKQ8

i.u = ingen uppgift

Väse Ulleberg SwedecraftVargbro skolan

bd =byggnadsdag, yarb.timme = yrkesarbetartimme

19

I tabell 10 redovisas kostnadsbelastning på GK vid felkontering av Platschef.Tabell 10. Jämförelse av fakturerat GK

Projekt %

OKQ8 37%Vargbroskolan 17%Swedecraft 24%Ulleberg 26%Väse 17%

2 191 152 1 625 905 565 2484 605 366 3 801 173 804 193

12 176 852 10 102 095 2 074 757681 181 515 558 165 623

6 705 018 4 201 831 2 503 187

Fakturerat utfall (kr) Justerat utfall (kr) Differens (kr)

Jämförelse mellan rätt- och felkonterat utfall GK (inkl. ÄTA, exkl. löner)

Vid en kontroll hos NBS [8], angående deras krav på leverantörsfakturor, framkom en tveksamhet angående förfarandet.

På frågan om deras krav på märkning av faktura med resurskontonummer skulle vara leverantörens resurskonto eller NCC resurskonto visste inte NBS kontaktperson vad som avsågs.

20

Analys

Kalkylering av Gemensamma kostnaderI boken Byggstyrning [5] anges att produktionsplanering ska genomföras innan eller i samband med kalkylering av MK och GK. NCC arbetar utifrån att detta ger en för hög kostnad som inte kan kompenseras, och därför genomför Platschefen produktionsplaneringen i efterhand och endast på de projekt NCC fått beställning på. Som tidigare har beskrivits får Platschefen summan för de gemensamma kostnaderna som kostnadsram vid upprättande av produktionskalkylen. Konsekvensen av detta kan reflekteras över i Tabell 9.

I tabellen redovisas utfall och kalkyl och även om endast några enstaka konton redovisas får detta ett motsvarande genomslag på övriga konton (se Bilaga 1).

Eftersom skillnaden är så stor är det svårt att se nyttan med en kalkylering av GK och det kostar resurser i form av dubbelt arbete.

Skillnaden mellan utfall och kalkylerad kostnad (Tabell 8) är vid medelberäkning endast 0,5 procent.

Visar detta resultat att GK var bra beräknad? – Nej, det visar bara att alla pengar användes och att Platschefen förbrukar den tilldelade ram han fått.

Platscheferna har olika resurser med sig in i projekten i form av bearbetningsmaskiner, egna kranförare och egna transportmöjligheter. Det skapar osäkerhet i kalkylunderlaget och gör det svårt för kalkylatorn att bedöma hur stor kostnad som ska kalkyleras på olika konton. Om det inte blir den Platschefen som kalkylen är beräknad utifrån finns ingen kranförare eller extra maskiner att tillgå, vilket inte bara spräcker budgeten, utan även ger tilldelad Platschef ett ogynnsamt utgångsläge.

Enligt Thomas Boman kan det maximala utnyttjandet av GK kringgås, genom att Platschefen inte tar del av kalkylerad kostnad för projektet, utan gör en produktionskalkyl från början.

Verifiering av nuvarande nyckeltalVid en medelvärdesberäkning av Gemensamma kostnader hamnar resultatet mycket över de 10-12 procent Entreprenadchefen har som nyckeltal vid en jämförelse av kostnader (Tabell 8). Anledningen till den stora skillnaden ligger i projekten Idrottshallen i Väse och Vargbroskolan. Efter en diskussion med Entreprenadchefen om underlaget har slutsatsen dragits att Vargbroskolan är ett objekt av mycket speciell karaktär och detta har haft en stor inverkan på kostnaderna för GK. För Idrottshallen i Väse upptäcks ingen enskild eller enkel förklaring till den höga kostnaden och därför kan detta objekt ses som en avvikelse.

Denna analys föranleder en revidering av resultatet, där projekten Ulleberg, Swedecraft och OKQ8 bildar utgångsvärdet för nyckeltalen.

På samma sätt kan resultatet för kalkylatorernas nyckeltal analyseras. Även här skiljer sig Idrottshallen i Väse och Vargbroskolan från de övriga projekten. Om en motsvarande analys genomförs, kan noteras att dessa projekt, som har högsta kostnaden för GK, är närmast de 30 procent kalkylatorerna har som nyckeltal.

21

Projekten Ulleberg, Swedecraft och OKQ8 bildar utgångsvärdet för nyckeltalen och Idrottshallen i Väse och Vargbroskolan är avvikelser. Detta antagande ger nyckeltal som kan anses som gällande för projekt av normal karaktär (Tabell 11).Tabell 11. Analyserade nyckeltal.

Nuvarande nyckeltal Resultat nyckeltalGK av slutkostnad 14-15 %GK av anbudssumma 10-12 %GK av MK (utfall) 18-22 %GK av MK (kalkyl) 30 %

För komplicerade projekt bör Entreprenadchefens nyckeltal höjas från 14-15 procent till 23-24 procent, medan kalkylatorerna kan behålla sitt nyckeltal på cirka 30 procent vid en jämförelse mot Mängdkostnaderna.

Nya nyckeltalDet har varit svårt att ta fram ett exakt nyckeltal som representerar kostnaden för en resurs. En exakt angivelse av nyckeltal har en stark anknytning till några få projekt och kan därför ge ett felaktigt värde. Nyckeltalen redovisas därför vid behov med ett spann.

Vid beräkningarna av nyckeltal användes olika ingångsvärden, i form av tid eller area. I många fall var differenserna för stora och kunde därför inte väljas som nyckeltal.

En felkälla som uppkom vid beräkning var att om tiden ökar i utfall jämfört med kalkylerad tid, minskar kostnad per timme eller dag i beräkning av nyckeltal. Dessa nyckeltal kan endast användas vid framtagning av nyckeltal för utfall och ej vid en jämförelse mellan kalkylerad kostnad och utfall.Tabell 12. Beräknade nyckeltal

K98 Aktivitet Nyckeltal ProjekttypSumma GK/m² (kr/m²) 1000 - 1800 kr/m² Projektberoende

4631 Renhållning/dag (kr/bd) 470 - 480 kr/bd Nybyggnation531 Elförbrukning/dag (kr/bd) 600-700 kr/bd Hallbyggnation

45180 Bearbetningsmaskiner (kr/yarb.tim) 10-12 kr/yarb.tim Projektoberoende462 Entrepr för allm hjälpmedel (kr/bd) 450 - 750 kr/bd Projektoberoende

46410 Handverktyg, redskap (kr/yarb.tim) 1 kr/yarb.tim ProjektoberoendeHandverktyg, redskap (kr/m²) 3 kr/m² Projektoberoende

46420 Förbrukningsmtrl (kr/yarb.tim) 3 - 4 kr/yarb.tim Projektoberoende466 Hyresmaterial (kr/bd) 550 - 850 kr/bd Nybyggnation623 IT-kostnader (kr/bd) 300 - 360 kr/ bd Projektoberoende

Utifrån analysen som gjordes i stycket; Kalkylering av gemensamma kostnader, kan spridningen i nyckeltalet för Summa GK/m2 härledas till ett beroende av projektets komplexitet. Därmed bör nyckeltalet även revideras till att den lägre kostnaden bör vara gällande för ett objekt av normal karaktär, medan den högre kostnaden är mer lämpad som ett nyckeltal vid projekt av mer komplex karaktär.

Nyckeltalet för renhållning, som innehåller kostnader för avfallshantering, har beräknats som gällande för nybyggnation. Ombyggnadsprojekt har en högre kostnad för renhållning eftersom rivning för ombyggnad skapar avfall. Idrottshallen i Väse är dyrare än ett nybyggnadsprojekt på grund av inslag av viss ombyggnation, vilket innebär att den lägre kostnaden kan användas som nyckeltal. Stora ombyggnadsprojekt bör påföras dubbel kostnad för renhållning.

22

Elkostnaderna är svåra att bedöma för kalkylatorerna. Det är flera olika aktiviteter som förbrukar el och typ av objekt har stor betydelse för utfallet. De enskilt största förbrukarna är fast kran samt uppvärmning och uttorkning. Angivelsen i Tabell 12, att nyckeltalet anses gällande för projekt av typ hallbyggnad, grundar sig på att uppvärmningen kräver mindre resurser än uppvärmning av en byggnad uppdelad i flera olika sektioner.

Om objektet kräver uppvärmning eller uttorkning under vintern och inte är av halltyp bör nyckeltalet ökas med 50-100 procent.

Nyckeltalet Entreprenader för allmänna hjälpmedel är mycket svårt att ta fram ett värde på och det har inte varit möjligt att härleda behovet av olika entreprenader till att vara gällande för alla projekt. I detta fall bör nyckeltalet användas som ett mycket grovt verktyg vid en uppskattning av kostnader.

Variationerna i kostnaderna för aktiviteten beror på att entreprenaderna är direkt knutna till respektive objekt och kan skilja stort i både antal och innehåll. Som exempel kan nämnas att för Swedecraft – Hjälpmedel för allmänna entreprenader (Tabell 5) är det endast ställningsarbete som ingår. Vid ett litet jobb får entreprenader stort utfall i nyckeltalen eftersom detta blir en hög kostnad i förhållande till anbudssumman. IT-kostnaden är 3500 kronor per månad och tjänsteman. Trots detta är skillnaden i kalkylerad kostnad och utfallen kostnad stor. Efter en diskussion med Thomas Boman kan detta bero på en tröghet i systemet.

Om det överförs personal mellan olika projekt följer inte belastningen av kostnaden med. Det är även svårt i kalkylskedet att veta hur många tjänstemän som kommer att ingå i projektet. I vissa fall har Platschefen viss handlingsfrihet att ta in personal utöver personalplaneringen. Nyckeltalet på 300-360 kronor/byggnadsdag kan dock vara till hjälp för kalkylavdelningen att kalkylera vid osäkert underlag.De nyckeltal som ej står omnämnda i text kan användas enligt tabell.

Kostnaden för frakt är medtagen i kostnadsberäkning av MK.

FelkällorVid bortsortering av resurskonto tillhörande Mängdkostnader kan det ha funnits fakturor som tillhörde Gemensamma kostnader bland dessa konton.

På grund av mängden resurskonton kan fakturor ha sorterats fel vid beräkning av detaljerade nyckeltal. Tabell 13. Jämförelse speditionskostnad med kostnad för MK material

Projekt Väse Ulleberg Swedecraft Vargbroskolan OKQ8Procentuellt utfall spedition av MK material 0,9% 1,2% 0,5% 1,7% 0,3%

En analys av Tabell 13, som utvisar speditionskostnaderna i förhållande till Mängdkostnaderna, visar att kostnaderna troligen påverkas av lokaliseringen. Projekten Swedecraft och OKQ8 är lokaliserade inom tätort och deras kostnader kan antas vara gällande som riktmärke. Idrottshallen i Väse och Vargbroskolans ökade kostnader för frakt kan härledas till ett geografiskt avstånd från olika materialleverantörer. Ulleberg anses vara avvikande från övriga projekt eftersom den höga kostnaden bedöms bero av en stor andel ändrings- och tilläggsarbeten. ÄTA är en oplanerad verksamhet, vilket innebär att kostnaderna ökar på grund av extra avgifter för expressfrakter. Detta resultat kan utgöra ett underlag för Platschefens vid kalkylering av Produktionskalkylen.

23

Efterkalkylering och UppföljningEn förutsättning för att kontinuerligt kunna följa upp enstaka kostnadsområden, så som MK och GK, krävs det att underlaget är lätt att tolka.

Det sättet som är enklast för utvärderaren, är att när Platschefen fördelar kostnaderna på rätt resurskonto även gör indelning i vad som är en Mängdkostnad och vad som är en Gemensam kostnad. Till exempel ska en yrkesarbetartimme eller ett basbyggnadsmaterial delas olika beroende på om det är arbete med etablering av kontorsbod eller sättande av väggregel.

Det sättet som är enklast för Platschefen är att utvärderaren beräknar oredovisade poster av typ yrkesarbetarlön och byggbasmaterial (på samma sätt som i denna rapport) och på så sätt kan följa upp dessa poster. Detta kräver dock att Platschefen har konterat fakturorna på rätt konto.

Att planera produktion och upprätta en produktionskalkyl i efterhand förklarar skillnaden i kalkyl och utfall. Skillnaden visar samtidigt på stora differenser i uppfattning om resursbehov på en byggarbetsplats mellan kalkylavdelning, Entreprenadchef och Platschef. NCC Construction i Karlstad har tidigare inte haft någon organiserad uppföljning eller efterkalkylering av kostnader. En vidare analys av underlag för rapporten och arbetssätt på NCC kontor ger signaler om att endast kontroller av pågående verksamhet utförs. Kontroller av detta slag ger endast ett aktuellt underlag vid just den tidpunkten de utförs och åtgärderna berör endast det aktuella problemet. De ger ingen återföring av resultat, mellan olika ansvarsområden, med syfte att förbättra kalkylarbetet.Återföring av resultat till kalkylatorer ger möjlighet för uppdatering av nyckeltal om det visar avvikande utfall. Detta minskar dubbelarbete och skapar mer tid för både kalkylavdelningen och Platschefen.

Om det inte sker en fortlöpande återrapportering eller utvärdering i en organisation uppkommer risken att planering av arbetet baseras på inaktuella eller felaktiga värden.

Detta skulle kunna vara ytterligare en orsak till den stora skillnaden mellan kalkylerade Gemensamma kostnader och utfall.

Att genomföra utvärderingar och jobba med kvalitetsförbättringar är ett arbete som måste påbörjas och styras högt upp i en organisation. För att nå framgång behöver hela organisationen se nyttan med de förändringar som genomförs. Därför krävs det en stor öppenhet i organisationen, med tydliga syften och mål, varför man har uppföljning av projekten och vilket resultat som vill uppnås.

I NCCs fall finns risken att Platscheferna ser en utvärdering med efterföljande åtgärder som ett hot mot deras sätt att arbeta, men även att deras flexibilitet och handlingsfrihet blir begränsad under ett projekts genomförande.Här bör det arbetas fram en strategi där alla kan vara nöjda någon gång, men även vara beredda på att genomföra ett arbete med mindre marginaler. Detta är särskilt viktigt i lågkonjunktur då konkurrensen är stor.

Den uppföljning av fakturor som genomförs på NCC består till stor del av att kontrollera riktigheten hos fakturan och att den är attesterad. Därefter kan en grov jämförelse mellan intäkter och kostnader utföras. Utfallet av kostnader mot budget under projektets genomförande har endast Platschefen tillgång till, eftersom det är direkt kopplat mot produktionskalkylen.

24

I Platschefens produktionskalkyl kan det finnas en koppling mot NCC kontoplan, K98, och för att inte fakturahanteringen ska bli för resurskrävande omfattas uppföljning endast av en fördelning enligt huvudgrupperna i K98.

Platschefens ambitionsnivå är dock individuell och därför kan detaljupplösningen variera. Variationen kan vara från en position; 4 Utgifter/kostnader för material, varor och köpta tjänster ner till tre positioner, exempelvis 451 Maskiner utan förare. Platschefens uppföljning av kostnader för material och personal fördelat på MK, GK och ÄTA mot produktionskalkylen existerar endast i något enstaka fall. Om Platschefen delar upp sin produktionskalkyl så att det går skilja kostnadsutfall åt i prognosen, innebär det att det tidigt är möjligt att analysera om det är kostnaderna för GK eller MK som faller utanför planerad produktionskalkyl.

Om det då sker en felkontering på ett konto för Gemensamma kostnader som egentligen ska konteras på ett konto för Mängdkostnader kan detta direkt observeras och åtgärdas.

Som exempel kan nämnas ett projekt där en kontering av biljetter för flygresor på 120 000 kronor egentligen var byggbeslag och skulle ha konterats på ett MK-konto.

Möjligheten till en total överblick och utvärdering av kostnadsfördelningar nedgår kraftigt redan i detta skede. Lägg sedan till tidsbrist, okunskap eller olika ambitionsnivåer att fördela enskild faktura in i uppföljningsdatabasen e-Analys, ner till lägsta positionen. Då är en uppföljning mycket komplicerad och tidskrävande.

När avståndet mellan ledning och de olika grenarna i en organisation blir stora är det viktigt att de instruktioner som ges ut från centralt håll är tydliga och att idén med införandet av regler, instruktioner och planer framgår för användarna. För att NCC ska kunna bedriva sin ekonomiska verksamhet likadant i hela Sverige, har vidtagits åtgärder som centralisering av hanteringen av leverantörsfakturor och en gemensam kontoplan. Efter arbetet med att sortera fakturor i e-Analys för att få fram underlag till denna rapport, är det lätt att inse att instruktioner och syfte inte nått hela vägen ut i organisationen. En faktor, som har stor inverkan på Platschefernas registrering av fakturor i e-Analys, är om leverantörsfakturorna är angivna med rätt resurskonto eller inte. Även om det anges i en instruktion på NCC hemsida [8], att resurskonto ska anges på fakturan, är det uppenbart att såinte är fallet. Osäkerheten på hur det ska gå till finns hos alla inblandade parter och uppföljning och kvalitetsstyrning från NBS är inte tillräcklig. Även om det var en engångsföreteelse och uppgiftslämnaren inte representerar hela NBS informationsfunktion, visar detta på en osäkerhet i systemet. Denna osäkerhet får till följd att många fakturor inte blir fördelade enligt resurskontoplan och brister i uppföljningsunderlaget uppstår.Det finns cirka 310 stycken underkonton i kontoplan K98 och detta är enbart för NCC Constructions verksamhet. Några av de problem som uppstår vid NCC Hus i Karlstad är:

- Kalkylatorerna blir osäkra på vilket konto de ska använda när benämningen eftersom ett konto är likt en annat. Det får till följd att de kalkylerar samma resurs på olika konton. Till exempel 63300 Förskotts- och fullgörandegarantier/63600 Garantikostnader.

- Osäkerhet om hur olika resurser ska benämnas. Är skruvdragare en bearbetningsmaskin eller ett handverktyg? (I rapporten har det arbetats utifrån kalkylavdelningens uppfattning.)

- Leverantören är osäker på vilket konto som ska belastas.

25

- Platschefens koppling mellan olika redovisningssystem och produktionskalkyl blir komplicerad när denna baseras på underkonton.

Denna komplicerade indelning med stor detaljupplösning och brist på kvalitetsstyrning, skapar dåliga förutsättningar att göra en enkel utvärdering möjlig enligt inledningen på detta kapitel.

26

SlutsatsPå NCCs avdelning Hus i Karlstad finns idag endast kontroll och en grov uppföljning av projekt. Det finns ingen särskild uppföljning på enskilda kostnadsposter så som Mängdkostnader och Gemensamma kostnader.

Genom denna rapport har ett kvalitetsarbete påbörjats. En verifiering av tidigare nyckeltal samt framtagning av nya nyckeltal bidrar till en ökad kvalitet vid kalkylering av projekt.

Dessa nyckeltal är dock att betrakta som färskvara och bör uppdateras med jämna mellanrum.Om avdelningen i Karlstad har som ambition att påbörja det arbete som ger möjligheten till en kontinuerlig uppföljning, bör de problem som identifierats i denna rapport åtgärdas.

- Minska den osäkerhet som finns i underlaget för framtagande av kostnader vid kalkylering av projekt.

- Minska komplexiteten i resurskontonummerplanen.

- Återföring av korrekt information för uppföljning.

Förslag på åtgärder

KalkylunderlagKalkylavdelningen bör kalkylera Gemensamma kostnader utifrån att inga extra resurser finns att tillgå, vilket minskar risken för oväntade kostnader i projektet.Genom att räkna med ett procentuellt avdrag på Gemensamma kostnader, för de extra resurserna som förväntas följa alla Platschefer, kan kalkylerad kostnad minskas. För att inte begränsa Platschefens handlingsfrihet bör denna minskning inte genomföras regelmässigt utan ses som en möjlig prutmån vid hårt konkurrensutsatta projekt.

Elförbrukningen är svår att beräkna. Förhandla Allmänna föreskrifter så att beställaren tar den kostnaden själv.

Beräkna kostnaden för IT över ett antal projekt och slå ut detta som ett procentuellt påslag på projekten. Därmed skulle differensen mellan kalkyl och utfall minimeras.

När skillnaden är så stor mellan kalkyl och verkligt utfall väcks frågan om nyttan av arbetet som läggs ner på att kalkylera Gemensamma kostnader.Använd därför nyckeltal för att ta fram GK och kalkylera endast komplicerade projekt.Uppdatera nyckeltal för att erhålla ett aktuellt underlag.

För att skapa en större ekonomisk medvetenhet vid upprättande av produktionskalkyl för Gemensamma kostnader bör förslaget från Thomas Boman prövas och utvärderas. Ge Platschefen uppgiften att utarbeta en produktionskalkyl från grunden utan att delge ingångsvärden från anbudskalkylen. Som referens har Entreprenadchefen anbudskalkylen att utgå från vid uppföljning av produktionskalkylen. Denna åtgärd kan leda till minskade gemensamma kostnader.

Om en utvärdering av kalkyl och utfall av kostnader visar att det går minska de gemensamma kostnaderna blir anbudet mer konkurrenskraftigt.

27

ResurskontonummerDet är svårt att se syftet med den detaljerade kontoplanen som finns idag.

Även om kontoplanen finns som verktyg i MAP, ska det inte vara en självklarhet att detaljnoggrannheten ska finnas med genom hela systemet.

En ny indelning med olika kontonummer för olika nivåer är ingen lösning. Det är bättre att försöka använda systemet som finns och i stället arbeta in rutiner som kan vara gällande för detta.NCC avdelning Hus i Karlstad bör kräva en målsättning med tydliga syften av NCC Construction i Sverige för att kunna jobba vidare med och kvalitetssäkra sin uppföljning.Att lägga ansvaret på leverantören att själv leta information om vilka krav som gäller vid fakturering, är otillräckligt. Det visar sig redan idag att detta är en stor anledning till att det uppstår komplikationer i uppföljningssystemet. Eftersom det inte fungerar som instruktionerna anger idag och att det heller inte resulterar i några reaktioner från centralt håll att det inte fungerar, kan man fråga sig vad nyttan är med denna redovisning.

Om ansvaret att ange resurskontonummer ska ligga hos leverantören bör detta avtalas och anges i samband med avtalsskrivning för offert och anbud.

För att förenkla hanteringen av kontonummer i e-Analys bör det räcka att Platschefen anger resurskonto i 3 positioner.

NCC bör även informera uppåt i sin organisation att NBS styrning av leverantörsfakturor inte fungerar enligt de krav på information som ska finnas vid fakturering. Det behövs en bättre information på hemsidan för att få kvalitet i rapporteringssystemet.

Underlag för uppföljningPlatschefen har många ansvarsområden och arbetsuppgifter ute på ett projekt. Det gör att tillgången till tid för en utökad och förbättrad uppföljning i många fall får en låg prioritet. Ett alternativ kan vara att skjuta till en praktikant eller trainee som stödjer Platschefen med anbudsförfrågningar, uppföljning på material, maskiner, sortering av fakturor med mera. Det skulle kunna utveckla en vinna-vinnasituation. Den tiden/kostnaden det tar att utbilda praktikanten har man igen på besparingar i projektet och praktikanten får en arbetsplatsrelaterad utbildning.

Avdelningsledningen måste ha en uttalad ambition och genom målstyrning med tydliga syften förbättra återrapporteringen i systemet.

Att bristerna i en utökad uppföljning kan vara generationsfråga är mycket möjlig.Det kan bero på gamla vanor och inarbetade arbetssätt. Men det kan även bero på brister i kunskap. Det räcker inte att avdelningsledningen säger till hur dom vill att det ska vara, eftersom det kan vara svårt att ta till sig detta i en organisation som har väl inarbetade rutiner.Avdelningsledningen måste själva sätta sig ner och ta fram riktlinjer på hur arbetet ska bedrivas. Utifrån riktlinjerna ska en manual, som tydligt visar hur arbetet med uppföljning i systemet ska gå till, utarbetas.

Det ska tydligt framgå syfte och mål, samt hur manualen ska införas i systemet. Detta kräver en utbildning för Platschefer och arbetsledare.

28

För att ge alla berörda möjlighet att reflektera över nuvarande brister, behovet att rätta till dem samt själva börja fundera på sin roll i systemet, bör detta projekt delas in i flera olika skeden. För att kunna kvalitetssäkra sin verksamhet måste åtgärder vidtas främst på lokal men även på central nivå. Inom NCC Hus i Karlstad bör det skapas rutiner som ger tillgång till uppgifter för uppföljning på alla nivåer. Ett aktivt arbete med kvalitet på lokal nivå innebär att frågeställningar kan skickas uppåt i organisationen. Har man även förslag på lösning kan det innebära att NCC Sverige tar till sig förslagen och fattar beslut som ligger i linje med eget utvecklingsarbete på lokal nivå.

Ett medvetet och aktivt arbete med kvalitetsfrågor, på alla nivåer i organisationen, skapar möjligheter att bedriva en konkurrenskraftig verksamhet.

29

SlutordI denna rapport har Platschefen benämnts som manlig, viket beror av att alla projekt i rapporten har haft män som platschefer. Därmed är det inte sagt att en Platschef inte kan vara en kvinna.

Jag hoppas detta arbete kan leda till en fortsatt uppföljning på NCC Construction i Karlstad och att de nyckeltal och slutsatser som jag har redovisat i rapporten kommer till användning.

Jag vill avsluta med att tacka för den trevliga arbetsmiljö jag har haft på NCCs kontor i Karlstad.

Magnus Gruvborg

30

Referenser1. NCC, Miljöpolicy, Olle Ehrlén, 2007-05-07.http://www.ncc.se/Global/About_NCC/Environment/miljopolicy_sv.pdf, 2009-05-18

2. Storfors kommun, Informationsansvarig: Birgitta Haglund, Webbansvarig: Johan Blomfeldthttp://www.storfors.se/download/18.716fe06711cb7dfec07800054/r%C3%A4ttskolbroscyr2_mitten.pdf, 2009-05-09

3. NWT/Ekonomi, Marianne Eriksson http://www.nwt.se/ekonomi/article73742.ece, 2009-05-07

4. Byggfakta, Projektnytt, RBI Sweden AB 2007-08-15http://www.projektnytt.se/Artikel.aspx?type=1&id=2158&keywordId=414, 2009-05-09

5. Uno Nordstrand & Ervin Révai, Byggstyrning, Liber AB, 2006, Tredje upplagan.ISBN 978-91-47-05082-6

6. MAP Skandinaviska ABhttp://www.map.se/, 2009-05-07.

7. NCC, Resurskontoplan K98 för NCC Construction Sverige, 2007

8. NCC, NCC Business Services (NBS)http://www.ncc.se/sv/OM-NCC/Sa-arbetar-vi/Inkop/Fakturering1, 2009-05-10

A

Bilagor

Bilaga 1: Beräkning av GKTabell 14. Beräkning av GK för OKQ8 i Kil

OKQ8Byggtid kalkyl (bd) 210 10 månByggtid utfall (bd) 235 070201-080110Yrkesarbetartimmar kalkyl 6 059Yrkesarbetartimmar utfall 10 193Beräknad yta (kalkyl) (m²) 3 600Utfall yta (m²) 3 600ÄTA % av fakturerad summa Ingen ÄTAMK kalkyl 15 007 892MK utfall 19 945 334

Resursnr Resursbenämning UtfallUtfall u.

ÄTA Kalkyl Differens(kr) (kr) (kr) (kr)

41 Basbyggnadsmtrl 2662 2662 2 662451 Maskiner utan förare 611 203 611 203 485 265 -125 938452 Maskiner med förare 538 042 538 042 227 160 -310 882453 Reparations- och underhållsarbeten 12 160 12 160 -12 160456 Förkommna maskiner 2 793 2 793 -2 793461 Myndighetskostnader 27 000 27 000462 Entreprenader för allmänna hjälpmedel 176 893 176 893 268 500 91 607463 Renhållning och städning 210 668 210 668 178 200 -32 468464 Handverktyg, redskap och förbr.mtrl 41 258 41 258 47 820 6 562466 Hyresmaterial 202 279 202 279 177 875 -24 404472 Byggadministrativa konsulter 741 741 -741473 Besiktningar 72 469 72 469 -72 469492 Byggherre 780 780 -780521 Hyra av anläggn.tillgångar 11 022 11 022531 Elavgifter 155 199 155 199 63 225 -91 974532 Gas 2 870 2 870 -2 870536 Bensin, fotogen och motorbrännolja 36 540 36 540 10 310 -26 230537 Fjärrvärme 108 000 108 000538 Vatten och avloppskostnad 5 700 5 700548 Personlig skyddsutrustning, arbetskläder 25 517 25 517 18 900 -6 617571 Frakter, transporter 43 619 43 619 25 600 -18 019582 Hyrbilskostnader 6 835 6 835 -6 835611 Kontorsmaterial 34 149 34 149 4 500 -29 649615 Trycksaker 1 023 1 023 -1 023621 Telekommunikation 32 599 32 599 21 850 -10 749623 IT- kostnader 131 007 131 007 66 500 -64 507637 Kostnader för bevakning och larm 2 000 2 000 27 000 25 000

70 Lönekostnader yrkesarbetare 280 513 280 513 188 580 -91 93372 Lönekostnader till tjänstemän 975 487 975 487 1 050 000 74 513

Summa Gemensamma kostnader 3 599 306 3 599 306 3 015 669 -583 637Not. Beräknad löneökning 1,49

Går ej särkontera byggbasmtrl, kalkyl användsBearbetningsmaskiner 49 182krContainer avfall 111 832krHandverktyg 9 014kr

B

Tabell 15. Beräkning av GK för Vargbroskolan i Storfors

VargbroskolanByggtid kalkyl (bd) 336 16 månByggtid utfall (bd) 357 0608-0801Yrkesarbetartimmar kalkyl 22 965Yrkesarbetartimmar utfall 28 100Beräknad yta (kalkyl) (m²) 5 000Yta inkl kulvert (875m²) (m²) 5 275ÄTA % av fakturerad summa 1,94% 0,0194MK kalkyl 25 683 904MK utfall 30 266 578

Resnr Resursbenämning Utfall Utfall u.

ÄTA Kalkyl Differens(kr) (kr) (kr) (kr)

41 Basbyggnadsmtrl 44 400 44 400451 Maskiner utan förare 1 282 584 1 257 702 1 387 500 129 798452 Maskiner med förare 1 619 206 1 587 793 1 218 320 -369 473453 Reparations- och underhållsarbeten 42 285 41 465 12 500 -28 965456 Förkommna maskiner 37 252 36 529 -36 529462 Entreprenader för allmänna hjälpmedel 166 055 162 834 526 000 363 166463 Renhållning och städning 333 513 327 043 417 500 90 457464 Handverktyg, redskap och förbrsmtrl 208 502 204 457 184 000 -20 457466 Hyresmaterial 1 265 670 1 241 116 529 400 -711 716472 Byggadministrativa konsulter 96 620 94 746 5 000 -89 746473 Besiktningar 121 966 119 600 15 000 -104 600474 Kontroller och provningar 49 851 48 884 30 000 -18 884492 Byggherre 219 667 215 405 90 000 -125 405531 Elavgifter 476 553 467 308 276 000 -191 308536 Bensin, fotogen och motorbrännolja 10 574 10 369 -10 369538 Vatten och avloppskostnad 135 132 9 000 8 868548 Personlig skyddsutrustning, arbetskläder 28 929 28 368 115 000 86 632571 Frakter, transporter 185 364 181 768 255 300 73 532579 Övriga kostnader för frakt och transport -632 -620 620582 Hyrbilskostnader 4 608 4 519 -4 519583 Kost och logi 7 000 6 864 -6 864596 Varuprover, reklamgåvor, presentreklam 11 250 11 032 -11 032611 Kontorsmaterial 67 410 66 102 22 500 -43 602621 Telekommunikation 34 876 34 199 63 000 28 801623 IT- kostnader 129 500 126 988 136 500 9 512637 Kostnader för bevakning och larm 0 30 000 30 000652 Kopieringskostnader 322 316 -316

70 Lönekostnader till yrkesarbetare 1 109 087 1 087 571 833 90072 Lönekostnader till tjänstemän 2 509 861 2 461 170 2 496 432 -13 429

769 Övriga personalkostnader 0 3 000 3 000Summa Gemensamma kostnader 10 062 408 9 823 659 8 700 252 -1 123 407

Not. Beräknad löneökning 1,33Går ej särkontera byggbasmtrl, kalkyl användsBearbetningsmaskiner 244 054krContainer avfall 168 786krHandverktyg 3 863

C

Tabell 16. Beräkning av GK för Stomkomplettering Swedecraft i Välsviken

SwedeCraftByggtid kalkyl (bd) 59 2,8 månByggtid utfall (bd) 80 0809-0901Yrkesarbetartimmar kalkyl 2 245Yrkesarbetartimmar utfall 2 581Beräknad yta (kalkyl) (m²) 560Yta utfall (m²) 560ÄTA % av fakturerad summa 11,84% 0,118MK kalkyl 2 660 309MK utfall 2 566 797

Resursnr Resursbenämning UtfallUtfall u.

ÄTA Kalkyl Differens(kr) (kr) (kr) (kr)

451 Maskiner utan förare 81 026 71 433 51 686 -19 747452 Maskiner med förare 48 900 43 111 11 250 -31 861453 Reparations- och underhållsarbeten 6 538 5 764 -5 764456 Förkommna maskiner 1 702 1 501 -1 501462 Entreprenader för allmänna hjälpmedel 51 600 45 491 7 000 -38 491463 Renhållning och städning 22 914 20 201 14 000 -6 201464 Handverktyg, redskap och förbrukningsmtrl 3 303 2 912 8 400 5 488466 Hyresmaterial 53 423 47 098 25 336 -21 762472 Byggadministrativa konsulter 1 805 1 591 -1 591536 Bensin, fotogen och motorbrännolja 171 151 -151538 Vatten och avloppskostnad 0 0548 Personlig skyddsutrustning, arbetskläder 4 017 3 541 6 510 2 969571 Frakter, transporter och försäkr vid varudist 18 566 16 368 4 350 -12 018611 Kontorsmaterial 2 082 1 836 -1 836621 Telekommunikation 3 841 3 386 -3 386623 IT- kostnader 24 500 21 599 10 500 -11 099

70 Lönekostnader till yrkesarbetare 49 812 43 915 45 120 1 20572 Lönekostnader till tjänstemän 200 653 176 898 204 248 27 673

Summa Gemensamma kostnader 574 853 506 798 388 400 -118 398Not. Beräknad löneökning 1,10

Handverktyg 349krBearbetningsmaskiner 31 776kr

D

Tabell 17. Beräkning av GK för ombyggnad Ullebergsgymnasiet i Karlstad

Ombyggnad UllebergByggtid kalkyl (bd) 120 0705 -10Byggtid utfall (bd) 128 0705 -11Yrkesarbetartimmar kalkyl 4612Yrkesarbetartimmar utfall 8186Beräknad yta (kalkyl) (m²) 1476Yta utfall (m²) 1476ÄTA % av fakturerad summa 20.4% 0,204MK kalkyl 5 894 583MK utfall 7 487 198

Resursnr Resursbenämning UtfallUtfall u.

ÄTA Kalkyl Differens(kr) (kr) (kr) (kr)

41 Basbyggnadsmtrl 3 000 3 000451 Maskiner utan förare 341 406 271 759 171 083 -100 676452 Maskiner med förare 131 430 104 618 50 000 -54 618453 Reparations- och underhållsarbeten 15 184 12 086 0 -12 086456 Förkommna maskiner 7 400 5 890 0 -5 890461 Myndighetsavgifter m.m. 0 7 000 7 000462 Entreprenader för allmänna hjälpmedel 141 247 112 998 189 440 92 523463 Renhållning och städning 273 838 217 975 97 930 -120 045464 Handverktyg, redskap och förbrukningsmtrl 47 765 38 021 28 750 -9 271466 Hyresmaterial 129 372 102 980 38 876 -64 104521 Hyra av anläggningstillgångar 0 8 230 8 230531 Elavgifter 15 574 12 397 30 743 18 346536 Bensin, fotogen och motorbrännolja 647 515 0 -515538 Vatten och avloppskostnad 0 3 780 3 780541 Förbrukningsinventarier 10 604 8 441 0 -8 441548 Personlig skyddsutrustning, arbetskläder 17 399 13 850 14 260 410571 Frakter, transporter och försäkr vid varudist 18 383 14 633 43 650 29 017611 Kontorsmaterial 5 346 4 255 3 000 -1 255621 Telekommunikation 12 498 9 948 8 250 -1 698623 IT- kostnader 52 500 41 790 5 000 -36 790631 Företagsförsäkringar 67 560 53 778 78 000 24 222

70 Lönekostnader yrkesarbetare 213 298 169 785 136 38072 Lönekostnader till tjänstemän 494 871 393 917 324 240

762 Sjuk- och hälsovård 3 500 2 786 0 -2 786769 Övriga pers.kostnader och erhållna bidrag 1 665 1 325 0 -1 325

Summa Gemensamma kostnader 2 004 487 1 593 749 1 241 612 -352 137Not. Beräknad löneökning 1,56

Basbyggnadsmtrl går ej särkontera utfallet, kalkyl användBearbetningsmaskiner 120 968 krContainer avfall 134 641kr Handverktyg 8276 kr

E

Tabell 18. Beräkning av GK för Idrottshall i Väse

Idrottshall VäseByggtid kalkyl (bd) 241 0709-0809Byggtid utfall (bd) 241 0709-0809Yrkesarbetartimmar kalkyl 5647Yrkesarbetartimmar utfall 5359Beräknad yta (kalkyl) (m²) 1750Yta utfall (m²) 1750ÄTA % av fakturerad summa 4,70% 0,047MK kalkyl 9 145 082MK utfall 10 034 082

Resursnr Resursbenämning UtfallUtfall u.

ÄTA Kalkyl Differens(kr) (kr) (kr) (kr)

41 Basbyggnadsmtrl 549 600 523 742 549 600 25 858451 Maskiner utan förare 435 683 415 184 737 400 322 216452 Maskiner med förare 102 857 98 018 287 600 189 582453 Reparations- och underhållsarbeten 73 998 70 516 0 -70 516456 Förkommna maskiner 2 942 2 804 0 -2 804462 Entreprenader för allmänna hjälpmedel 39 439 37 583 0 -37 583463 Renhållning och städning 205 986 196 294 60 331 -135 963464 Handverktyg, redskap och förbr.mtrl 22 025 20 989 0 -20 989466 Hyresmaterial 143 432 136 684 736 -135 948469 Övriga driftskostnader 0 214 200 214 200531 Elavgifter 149 205 142 185 0 -142 185536 Bensin, fotogen och motorbrännolja 2 535 2 416 0 -2 416548 Personlig skyddsutrustning, arbetskläder 13 860 13 208 0 -13 208571 Frakter, transporter 49 864 47 518 2 400 -45 118582 Hyrbilskostnader 1 279 1 219 0 -1 219615 Trycksaker 10 475 9 982 0 -9 982621 Telekommunikation 22 222 21 176 0 -21 176623 IT- kostnader 77 000 73 377 0 -73 377

70 Lönekostnader till yrkesarbetare 264 061 251 637 256 370 4 73372 Lönekostnader till tjänstemän 1 203 401 1 146 781 800 000 -346 781

Summa Gemensamma kostnader 3 369 864 3 211 313 2 908 637 -302 676Not. Beräknad löneökning 1,03

Bearbetningsmaskiner 63 836krContainer avfall 123 819 krHandverktyg 4938 kr