etikstudier i den svenska ekonomutbildningen

Etikstudier i den svenska ekonomutbildningen

Oktober 2014!!Förord

Ekonomutbildningen är en av de mest attraktiva utbildningarna i Sverige. År 2013 fanns 30 824 heltidsstuderande ekonomstudenter. Näringslivet och den offentliga sektorn har en återkommande hög efterfrågan på nyutexaminerade ekonomer. Men hur många av de 9 000 ekonomstudenter som examineras varje år känner sig förberedda på att hantera etiska dilemman på sina framtida arbetsplatser?

Att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är bristfälliga eller nästintill obefintliga är

kanske inte någon nyhet. Men vad tycker ekonomstudenterna om dagens utbud på etikstudier?

Anser studenterna att etikstudierna i den svenska ekonomutbildningen är tillräckliga?

Genom denna rapport vill vi att du som är student, arbetsgivare eller anställd inom akademin

ska få en bild av vad ekonomstudenterna anser om etikstudier i den svenska

ekonomutbildningen. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en bättre ekonom-

utbildning, där etikstudier är en självklar del!

Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna vill att den

svenska ekonomutbildningen ska hålla en så hög kvalitet som möjligt. Vi vill att utbildningen

ska leva upp till studenternas, näringslivets och civilsamhällets efterfrågan.

Tillsammans arbetar vi för att göra den svenska ekonomutbildningen bättre!

!!!

Christina Forsberg Vice Ordförande Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.)

Kristoffer Andersson Utbildningsansvarig Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.)

Alexander Beck Utredningschef

Civilekonomerna !

· " ·3


Oktober 2014!

· " ·4


Oktober 2014!!

Innehåll !Förord

Innehåll

Inledning

Problematiskt att det saknas etikstudier

Stark efterfrågan oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet

Högst efterfrågan hos marknadsföringsstudenter

50 procent kan inte lösa ett etiskt dilemma i arbetslivet

Helena Sundén: Nyutexaminerade ekonomer är hårt utsatta i arbetslivet

Henrik Lundin: Avsaknaden av etikstudier kan leda till korruption

En reflektion från Iordanis Kavathatzopoulos: Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer

Tack till

Källförteckning

3

5

7

8

10

12

16

18

21

22 !25

25 !!!

· " ·5


Oktober 2014

Inledning Sveriges Ekonomföreningars Riksorganisation (S.E.R.O.) och Civilekonomerna anser att kvalitativa etikstudier i ekonomutbildningen är viktigt för såväl den enskilda ekonomstudenten som för samhället.

Det är ett stort problem att inte samtliga av

Sveriges ekonomutbildningar innehåller etikstudier

och att befintliga etikstudier är bristfälliga. Bristen

på etikstudier betyder att Sveriges ekonom-

studenter inte får de bästa möjliga förut-

sättningarna för att kunna agera i arbetsrelaterade

etiska dilemman.

S.E.R.O. upplever att många ekonomstudenter

känner oro inför att ta steget ut i arbetslivet. En del

av oron går att koppla till det stora ansvar som

många ekonomyrken innebär. Mycket på grund av

att ekonomstudenterna upplever att de, på

framtida arbetsplatser, förväntas kunna bedöma

skillnaden mellan rätt eller fel i olika situationer.

Riksorganisationen anser att etikstudier i

utbildningen skulle kunna hjälpa till att minska

kunskapsgapet och förenkla övergången från

studier till arbetsliv.

Civilekonomerna tar emot många samtal knutna till

etiska dilemman i arbetslivet. Upplevelsen är att

många yrkesverksamma ekonomer ställs inför

etiska dilemman i arbetslivet och att detta skulle

kunna förebyggas om svenska ekonomer fick tydlig-

are etiska verktyg genom den svenska ekonom-

utbildningen.

Vårt syfte På kort sikt vill S.E.R.O. och Civilekonomerna att

studenter, arbetsgivare, akademi och beslutsfattare

ska ta till sig problematiken kring bristfälliga

etikstudier i den svenska ekonomutbildningen.

På längre sikt vill vi att etikstudier ska vara en

självklar del i den svenska ekonomutbildningen. På

så sätt kan vi arbeta mot att Sveriges framtida

ekonomer tilldelas de rätta verktygen för att kunna

hantera etiska dilemman.

Undersökningen I denna rapport presenterar vi resultatet av den

undersökning som S.E.R.O. och Civilekonomerna

genomfört i augusti och september 2014. Vi har

genom en enkätundersökning vid samtliga svenska

lärosäten med utbildningar inom ekonomi

undersökt hur förberedda ekonomstudenterna

upplever att de är inför att bemöta etiska dilemman

i arbetslivet. Vi har samlat in enkätsvar från 601

ekonomstudenter från 21 av 23 lärosäten som

erbjuder ekonomprogram.

Vi har även intervjuat ett tiotal yrkesverksamma

ekonomer som nyligen tagit steget ut i arbetslivet.

Intervjuerna har kretsat kring etiska dilemman i

början på arbetslivet samt deras upplevda behov av

etikstudier i ekonomutbildningen.

Etikstudier, en bristvara i ekonomutbildningen Civilekonomprogrammet är ett fyraårigt program

som ger en yrkesexamen på avancerad nivå istället

för en generell examen i ekonomi. Enligt

högskoleförordningen ska Civilekonomprogrammet

innehålla etikstudier:

”För civilekonomexamen skall studenten – visa förmåga att inom det valda ekonomiområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga frågor såsom de mänskliga rättigheterna och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,” 1

Andra ekonomprogram är vanligen treåriga och

resulterar i en kandidatexamen. Dessa kan utökas

med ett program eller kurser på avancerad nivå. I

dessa ekonomprogram finns inga regler om att

etikstudier ska ingå. Detta gör att etikstudier sällan

är en del av ekonomutbildningen.

Fler perspektiv på etikstudier För att lyfta näringslivets och civilsamhällets syn

på behovet av etikstudier i den svenska ekonom-

utbildningen har vi låtit Helena Sundén på

Institutet Mot Mutor samt Henrik Lundin på

Ekobrottsmyndigheten uttala sig i frågan.

Rapporten avslutas med en reflektion från dr.

Iordanis Kavathatzopoulos, professor i Människa-

datorinteraktion, och forskare kring etik vid

Uppsala universitet.

· " ·6

SFS 2006:13241

”Jag tror att det framförallt är viktigt att lära sig hur man bör agera och var man bör vända sig om ett etiskt dilemma uppstår. Som anställd kan det vara svårt även om man haft etikstudier i och med att man som anställd står i beroende-ställning till högre anställda inom företaget. Det är jag som individ som måste följa mitt samvete, vilket säkert skulle kunna underlättas genom etikstudier.”

– RedovisningskonsultMagisterexamen från Högskolan i Gävle


Oktober 2014

Problematiskt att det saknas etikstudierDet finns en tydlig efterfrågan på etik-studier bland Sveriges ekonomstuden-ter. Ekonomstudenterna anser att de etikstudier som erbjuds inte är till-räckliga. För de som inte har etikstud-ier i sin utbildning efterfrågar en stor majoritet etikstudier.

Vi anser att detta är högst problematiskt för

Sveriges ekonomer, näringslivet och samhället i

stort. Då tusentals ekonomstudenter examineras

varje år utan att ha fått de bästa möjliga

förutsättningarna, genom sin utbildning, för att

hantera etiska dilemman i sina framtida

yrkesroller. Generellt är de yrken som ekonom-

studenter har efter examen sådana som kräver

mycket ansvarstagande och kvalificerat besluts-

fattande. De tre vanligaste arbetsområdena bland

civilekonomer som tog examen 2010 är: 2

1. Ekonomifunktion, budgetering, redovisning m.m.

2. Finans, fonder, mäklare

3. Revision

Befintliga etikstudier möter inte ekonomstudenternas krav En av tre ekonomstudenter har uppgett att det

ingår etikstudier i deras utbildning. Av dessa anser

60 procent att etikstudierna inte håller tillräckligt

hög kvalitet.

Bland de yrkesverksamma ekonomer som vi har

intervjuat har flera påpekat att etikstudier i

ekonomutbildningen inte bör existera som enstaka

kurser eller föreläsningstillfällen. De anser snarare

att det ska vara en del av flera olika kurser,

anpassat efter studenternas inriktningar och det

befintliga kursutbudets innehåll.

Ekonomstudenterna efterfrågar etikstudier Två av tre ekonomstudenter har inga etikstudier i

sin utbildning. 71 procent av dessa anser att

etikstudier borde införas som en del av deras

utbildning.

!

· " ·7

Enligt Civilekonomer tre år efter examen, 2014, utgiven av Civilekonomerna.2

Har etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker

Har etikstudier i utbildningen och anser att dessa räcker

Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningen

Har inte etikstudier och anser inte att det saknas i utbildningen

14 %

19 %

47 %

20 %

”För mig är etik vikten av att ha tydliga regler som man hela tiden pratar kring genom att sätta praktiska exempel så� att folk fattar vad det är verksamheten vill. Vad är acceptabelt och inte. På� något sätt så� tänker jag att motsatsen är normlöshet. Man behöver ett regelverk annars är risken att man hamnar i situationer där man tappar förtroendet.”

– Helena Sundén, Institutet Mot Mutor

”Jag tycker inte att det behövs en renodlad etikkurs. Jag skulle hellre se att etikstudier integreras i kurser inom t.ex. ledarskap, marknadsföring och redovisning. Etik är ett så brett ämne och det skulle därför vara nyttigt att gå igenom olika etiska dilemman under flera olika kurser.”


S.E.R.O. anser att tillämpade etikstudier skulle ge ekonomstudenterna praktisk kunskap inför sina framtida yrkesliv. Vi tror att etikstudier av hög kvalitet leder till ökad trygghet i de ansvar och beslut som nyutexaminerade ekonomer ofta ställs inför. Det ger en hållbar ekonomutbildning anpassad för att stärka Sveriges näringsliv och ekonomi.


Oktober 2014

Stark efterfrågan oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet Majoriteten av ekonomstudenterna har uppgett att de skulle vilja att etik-studier infördes eller anser att befint-liga etikstudier är bristfälliga. Detta oavsett ålder och arbetslivserfarenhet. Det finns ett litet samband mellan arbetslivserfarenhet och efterfrågan på etikstudier.

Urvalet av ekonomstudenter som besvarat enkäten

är representativt vad gäller ålder. Undersökningen 3

har visat att efterfrågan på etikstudier i ekonom-

utbildningen inte skiljer sig i någon större om-

fattning mellan olika åldersgrupper.

Oavsett ålder är efterfrågan på etikstudier eller

utökade etikstudier hög bland Sveriges ekonom-

studenter.

Av de 397 personer mellan 21 och 25 år som

besvarat enkäten har 65 procent uppgett att de

skulle vilja att etikstudier införs eller anser att

befintliga etikstudier inte är tillräckliga.

!

Av de 111 ekonomstudenter som är 20 år eller

yngre uppger 71 procent att de skulle vilja att etik-

studier införs eller anser att befintliga etikstudier

varit bristfälliga.

93 personer har angett att de är 26 år eller äldre

och bland dem anser 70 procent att etikstudier

borde införas eller att de existerande etikstudierna

inte räcker till.

· " ·8

”Som yrkesverksam har jag inte känt någon avsaknad av e t iks tud ier . M ina e t iska värderingar kommer från min magkänsla. Tidigare arbetade jag på bank, där var etik en del av introduktionsutbildningen. Där lyftes bland annat penningtvätt. Jag anser att etiskt tänkande är logiskt och för mig känns det som att etikstudier är onödiga i universitetsstudier. Mycket för att det är svårt att generalisera i en kurs. Jag anser att det är mer upp till arbetsgivaren att ge de anställda ett etiskt ramverk för vad som gäller på den specifika arbetsplatsen.”

– Projektledare Kandidatexamen från Södertörns Högskola

0 %

20 %

40 %

60 %

80 %

100 %

20 år eller yngre(totalt 111 personer)

21 år–25 år(totalt 397 personer)

26 år eller äldre (totalt 93 personer)

Har inte etikstudier och anser att det saknas i utbildningenHar etikstudier i utbildningen men anser inte att dessa räcker

Å L D E R S G R U P P E R :

Jämfört med antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet från höstterminen 2014.3


Oktober 2014

Arbetslivserfarenhetens påverkan En liten grupp av ekonomstudenterna, 43 personer

eller motsvarande 7 procent, saknar tidigare

arbetslivserfarenhet. De ekonomstudenter som

saknar arbetslivserfarenhet efterfrågar etikstudier i

något mindre omfattning än de som har tidigare

arbetslivserfarenhet, 61 procent jämfört med

67 procent.

Bland de som har tidigare arbetslivserfarenhet kan

vi se att efterfrågan på etikstudier minskar med

omkring 1 procent för varje år av tidigare

arbetslivserfarenhet.

· " ·9

”Jag har 10 års arbetslivserfarenhet och känner mig trygg i min roll som anställd. Jag känner att det inte bara är nyanställda som behöver etikstudier utan det behövs mer etikstudier i allmänhet, på samtliga positioner inom finans-branschen.”

– FörsäkringshandläggareKandidatexamen från Södertörns Högskola

Har tidigare arbetslivserfarenhet(totalt 559 personer)

14 %

19 %

47 %

20 %

Saknar tidigare arbetslivserfarenhet(totalt 42 personer)

12 %

29 %

43 %

17 %

Har etikstudier i utbildningen

men anser inte att dessa räcker

Har etikstudier i utbildningen

och anser att dessa räcker

Har inte etikstudier och anser att

det saknas i utbildningen

Har inte etikstudier och anser inte

att det saknas i utbildningen

Teckenförklaring:

T I D I G A R E A R B E T S L I V S E R F A R E N H E T :

25 %

50 %

75 %

Upp till 2 år 2–4 år 4–6 år 6 år eller mer

Arbetslivserfarenhet i antal år

Andel som inte har etikstudier och som anser att det saknas i utbildningen

Andel som har etikstudier i sin utbildning och som anser att dessa inte räcker

A T T I T Y D F Ö R Ä N D R I N G A R : T I D I G A R E A R B E T S L I V S E R F A R E N H E T

S.E.R.O. anser att det finns en risk med att lägga hela ansvaret för ekonomernas etik på arbetsgivaren och den enskilda ekonomen. Genom att införa etikstudier av hög kvalitet i den svenska ekonom-utbildningen kan vi förebygga att yrkesverksamma ekonomer tar efter en arbetsgivare som har ett oetiskt förhållningssätt. Det ger trygghet för arbetstagaren och minskar risken för korruptions-brott. Dessutom får ekonomstudenten en mer rättvis utgångspunkt oavsett ålder eller arbetslivserfarenhet.


Oktober 2014

Högst efterfrågan hos marknadsföringsstudenterEkonomstudenterna är samstämmiga, etikstudier efterfrågas oavsett läro-säte. Efterfrågan skiljer sig däremot beroende på studenternas val av in-riktning, efterfrågan är dock genom-gående stark oavsett inriktning.

Sammanlagt har 601 ekonomstudenter i hela

landet deltagit i enkätundersökningen. Spridningen

på enkätsvaren är relativt jämn med i snitt drygt 26

svar per lärosäte.

Problemet existerar på alla lärosäten Genomgående kan vi se att de lärosäten som har

hög svarsfrekvens (15–85 svar per lärosäte) också

har studenter som efter frågar etikstudier.

Majoriteten, mellan 50 och 81 procent, av ekonom-

studenterna vid respektive lärosäte skulle vilja att

etikstudier infördes eller anser att befintliga

etikstudier är bristfälliga.

Bland de lärosäten som har mycket hög svars-

frekvens (54–85 svar per lärosäte) kan vi se att

mellan 64 och 74 procent efterfrågar etikstudier

eller utökade etikstudier.

En majoritet av samtliga ekonomstudenter vid

samtliga lärosäten efterfrågar etikstudier eller

utökade etikstudier. Det finns alltså en generell

efterfrågan på etikstudier bland Sveriges ekonom-

studenter. Det enda undantaget är Blekinge

Tekniska Högskola där enbart en person har

besvarat enkäten. Se sida 11 för hela tabellen.

!

!!!!Viss skillnad beroende på inriktning Ekonomstudenterna som besvarat enkäten har

angett utbildningsprogram samt inriktning. De

inriktningar som fanns att välja bland var:

redovisning, marknadsföring eller organisation och

ledarskap. Ekonomstudenterna angav den

inriktning som bäst stämde överens med deras

inriktning.

De ekonomstudenter som känner störst behov av

etikstudier är de som angett marknadsföring som

inriktning. Hela 71 procent av de ekonomstudenter

som läser marknadsföring anser att etikstudier

borde införas eller att befintliga etikstudier är

bristfälliga. Endast 30 procent av marknadsförings-

studenterna uppger att det ingår etikstudier i deras

utbildningsprogram.

Bland de studenter som läser redovisning eller

organisation och ledarskap anger fler att de har

etikstudier, 37 procent respektive 34 procent. Dock

efterfrågar 64 procent av redovisningsstudenterna

etikstudier eller utökade etikstudier. Bland de som

läser organisation och ledarskap är det 66 procent

som efter frågar et ikstudier el ler utökade

etikstudier.

· " ·10

O L I K A I N R I K T N I N G A R P Å E K O N O M U T B I L D N I N G E N :

Marknadsföring (totalt 166 personer)

13 %

16 %

54 %

17 %

Redovisning (totalt 261 personer)

13 %

23 %

43 %

21 %

Organisation och Ledarskap

(totalt 174 personer)

16 %

18 %

45 %

21 %


Har etikstudier i utbildningen men anser att dessa räcker



”Jag tror att jag, som yrkesverksam, haft ett annat synsätt på etiska dilemman om etikstudier varit en del av min utbildning. Jag tror att det hade bidragit till att jag känt mig mindre utsatt som individ och att jag känt mig starkare i händelse av eventuella etiska dilemman.”

– Banktjänsteman Masterstudent vid Uppsala universitet


Oktober 2014

Mest etikstudier inom Civilekonomprogrammet Av de ekonomstudenter som har besvarat enkäten

studerar 161 stycken på ett Civilekonomprogram.

Av dessa uppger nästan hälften, 46 procent, att det

ingår etikstudier i deras utbildningsprogram. Det

är fler studenter på Civilekonomprogrammet som

uppgett att de har etikstudier i jämförelse med

övriga ekonomprogram. Dock bör det finnas i

åtanke att etikstudier ska ingå i Civilekonom-

programmet enligt det utbildningsuppdrag som

definierats av högskoleförordningen.

Hälften av de studenter som angett att de studerar

på ett civilekonomprogram där det ingår etikstudier

anser att de inte är tillräckliga.

Studenterna på Civilekonomprogrammet är

generellt mer nöjda med etikstudierna i sin

utbildning. Av dessa studenter vill 60 procent att

etikstudier införs eller utökas i deras utbildnings-

program.

Kandidatstudenterna vill att etikstudier införs Drygt hälften av ekonomstudenterna på ett kandi-

datprogram vill att etikstudier införs i deras

utbildning. Färre än en av tre uppger att de har

etikstudier och 19 procent anser att de etikstudier

som finns inte är tillräckliga. Etikstudier hos

ekonomstudenter på kandidatnivå borde prioriteras

högt då dessa är en av landets mest populära

utbildningar.

Efterfrågan på etikstudier är lägre bland magister- och masterstudenterna Bland ekonomstudenterna på avancerad nivå är

det färre som uppger att deras utbildning

innehåller etikstudier än bland studenterna på

Civilekonomprogrammet. Bland de som inte har

etikstudier är efterfrågan något lägre än bland

studenterna som läser ekonomprogram på

grundnivå.

!!Utfärdade examina i Sverige 2013 (%) 4

!

· " ·11

S.E.R.O. anser att samtliga ekonomprogram borde innehålla etikstudier. Då avsaknaden av hög-kvalitativa etikstudier är generell för hela Sverige ser vi att reglerna kring samtliga ekonomutbildningar bör ställa krav på tillämpade etikstudier.

Civilekonomprogrammet (totalt 161 personer)

23 %

17 %

37 %

23 %

Kandidatnivå(totalt 399 personer)

10 %

20 %

51 %

19 %

Avancerad nivå(totalt 38 personer)

16 %

21 %

42 %

21 %

S K I L L N A D E R M E L L A N E K O N O M P R O G R A M :


Har etikstudier i utbildningen och anser att dessa räcker



Teckenförklaring:

11 %

23 %

53 %

13 %

Civilekonomexamen

Kandidatexamen i ekonomi

Magisterexamen i ekonomi

Masterexamen i ekonomi

Enligt examensstatistik från Universitetskanslersämbetet.4


Oktober 2014

J Ä M F Ö R E L S E T A B E L L , L Ä R O S Ä T E N 5

· " ·12

Lärosäte:

Andel som efterfrågar etikstudier / utökade etikstudier (%): Antal svar:

Blekinge Tekniska Högskola 0 % 1 svar

Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet 67 % 3 svar

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 100 % 3 svar

Handelshögskolan vid Karlstads universitet 68 % 22 svar

Handelshögskolan vid Umeå universitet 86 % 7 svar

Handelshögskolan vid Örebro universitet 61 % 41 svar

Högskolan i Borås 63 % 35 svar

Högskolan i Gävle 50 % 18 svar

Högskolan i Halmstad 69 % 39 svar

Högskolan i Kristianstad 63 % 27 svar

Högskolan i Skövde 81 % 26 svar

Högskolan Väst 67 % 15 svar

Internationella handelshögskolan i Jönköping 67 % 3 svar

Linköpings universitet 67 % 9 svar

Linnéuniversitetet 72 % 54 svar

Luleå tekniska universitet 51 % 35 svar

Mittuniversitetet 72 % 46 svar

Mälardalens högskola 77 % 81 svar

Stockholms universitet 57 % 7 svar

Södertörns Högskola 64 % 85 svar

Uppsala universitet 64 % 44 svar

Ekonomstudenterna vid Högskolan Dalarna samt Handelshögskolan i Stockholm har inte deltagit i 5

undersökningen.


Oktober 2014

· " ·13

”På en arbetsplats är det arbetsgivaren som bär det yttersta ansvaret för att etiska dilemman inte ska uppstå. Men de anställda har också skyldigheter. Senioranställda har ofta ett ansvar över junioranställda. Det är oftast kutym att juniorerna förväntas göra som de blir tillsagda. Och då är juniorernas personliga värderingar väldigt viktiga!”

– Revisorsassistent, Civilekonomexamen från Lunds universitet

”Det är svårt för studenter och nyanställda att veta vad som är etiskt korrekt när det saknas e t i ks tud ie r i u tb i ldn ingen . Pe rson l i ga erfarenheter räcker inte alltid! Jag anser att det är väldigt viktigt att etikstudier är en del av utbildningen, eftersom att det skulle förbättra hela branschen. Det är konstigt att det inte är mer omtalat att utbildningen inte kopplas till praktiken i större utsträckning.”

– FörsäkringshandläggareKandidatexamen från Södertörns Högskola

”Jag anser att alla yrkesverksamma borde vara utbildade inom hur ett etiskt dilemma bör hanteras. På så sätt skulle de anställda ha något att falla tillbaka på om ett etiskt dilemma skulle uppstå. Och jag tror att det skulle gynna och genomsyra företagsklimatet.”



Oktober 2014

50 procent kan inte lösa ett etiskt dilemma i arbetslivetVi utformade tre olika scenarier med etiska dilemman som ekonomstudent-erna fick ta ställning till. Dessa olika scenarier var utformade, utifrån stud-enternas inriktningar, för att efterlikna etiska dilemman som en yrkesverksam ekonom kan ställas inför.

Vi valde att inkludera ett scenario i enkäten för att

ge de ekonomstudenter som besvarade enkäten

inblick i vilka etiska dilemman de kan komma att

ställas inför som yrkesverksamma. Scenariot

utmanade ekonomstudenterna att reflektera kring

sin etiska förmåga och känna efter om de idag vet

hur de skulle agera i en liknande situation.

Dessutom fungerade scenarierna som en utgångs-

punkt för deras personliga resonemang kring

etikstudier.

Scenarierna skapades med hänsyn till vanliga

inriktningar inom ekonomutbildningen. Ekonom-

studenterna valde den av inriktningarna redo-

visning, marknadsföring eller organisation och

ledarskap som bäst stämde överens med den

inriktning de läser. Detta då de olika inriktningarna

och ekonomstudenternas framtida yrkesliv skiljer

sig från varandra.

!

Ekonomstudenterna är dåligt förberedda på etiska dilemman i det kommande arbetslivet Lite fler än hälften av de ekonomstudenter som

besvarat enkäten känner sig inte förberedda på att

hantera en liknande situation. Detta kan vara en

orsak till den oro som många ekonomstudenter

känner inför yrkeslivet.

Två av tre ekonomstudenter upplever inte att deras

utbildning har bidragit till deras resonemang och

agerande i händelse av ett etiskt dilemma.

· " ·14

”Det är viktigt att hjälpa människor och ge dem verktygen så att de gör rätt. För det vi ser, från vår sida, det är på något sätt så att människor vill inte göra fel. Korruptionsbrotten är speciella för att du kan dömas för mutbrott fast du kan ha viljat främja en affär eller så. Alltså genom att du velat göra något positivt.”


Kan lösa det etiska dilemmat, fått etiska verktyg från utbildningen

Kan inte lösa det etiska dilemmat, fått etiska verktyg från utbildningen

Kan lösa det etiska dilemmat, har inte fått etiska verktyg från utbildningen

Kan inte lösa det etiska dilemmat, har inte fått etiska verktyg från utbildningen

9 %

41 %

27 %

23 %

U T B I L D N I N G E N S I N V E R K A N P Å S T U D E N T E R N A S F Ö R M Å G A A T T H A N T E R A E T I S K A D I L E M M A N


Oktober 2014

Tre scenarier – Inga rätt eller fel Det etiska dilemmat gav ekonomstudenterna

möjlighet att rangordna vad de ansåg var viktigast i

det specifika scenariot. De fick välja två av fyra

svarsalternativ för vad de ansåg var viktigast för

dem.

Det fanns inget svarsalternativ som var mer rätt än

ett annat. Istället fick de själva värdesätta vad som

skulle vara viktigast för dem i en liknande situation

och fundera kring hur de skulle agera som

yrkesverksamma.

De tre scenarier som använts i enkätunder-

sökningen presenteras nedan.

Av de fyra svarsalternativen är två stycken

heteronoma och två stycken autonoma . Kortfattat 6

innebär detta att de som valde de heteronoma

svarsalternativen har en högre tendens till att följa

strömmen, göra som den blir tillsagd. De som valde

de autonoma svarsalternativen har en högre

tendens till självbestämmande.

!

!!R E D O V I S N I N G

Du är nyanställd redovisningsassistent för ”Företag AB”. Efter att ha arbetet hos ”Företag AB” i några veckor stöter du på följande:

Din handledare ber dig att ansvara för bokföringen åt en mindre kund, ”Kund AB”. ”Kund AB” är ett VVS-företag som valt att köpa in det senaste fläskiga hemmabiosystemet på marknaden för 38 000 kronor. Du sitter nu med den betalda fakturan för hemmabiosystemet i din hand och din handledare anser att du skall bokföra hemmabiosystemet som kontorsteknik.

Rangordna de två (2) påståenden som stämmer mest överens med vad du anser vara viktigast att tänka på?

Kunden har alltid rätt.

De t ä r v i k t i g t a t t f ö l j a g od redovisningssed och de lagar som finns.

Om jag gör det som jag blir tillsagd, kommer min hand ledare a t t uppfatta mig som lojal.

Om jag blir påkommen kan det leda till svårigheter för min framtid.

!!

M A R K N A D S F Ö R I N G

Du är nyanställd som projektledare på ”Företag AB:s” marknadsavdelning. Efter att ha arbetat hos ”Företag AB” i några veckor stöter du på följande:

”Företag AB” vill nå till fler potentiella kunder med sina mailutskick. Du tilldelas en lista med mailadresser från ”Företag AB”:s marknadschef som förväntar sig att du skall lägga in dem i er kunddatabas som innehåller maillistan för direktmarknadsföring. När du öppnar filen så ser du att maillistan kommer från ett annat företag som ägs av en vän till marknadschefen.


Detta ger ”Företag AB” större möjlig-het till att nå fler kunder och det främjar därmed försäljningen.

Det är viktigt att följa marknadsföringslagen och de lagar som finns.

Om jag gör det som jag blir tillsagd, kommer marknadschefen uppfatta mig som lojal.

Om jag blir påkommen kan det leda till svårigheter för min framtid. !

O R G A N I S A T I O N O C H L E D A R S K A P

Du är nyanställd som VD-assistent på ”Företag AB”. Efter att ha arbetat hos ”Företag AB” i några veckor stöter du på följande:

”Företag AB” står inför ett viktigt beslut som ligger i styrelsens händer. VD:n vill ha styrelsen på sin sida och vill därför att du skall samordna en solig vårweekend i Alperna där styrelsen inte behöver stå för några kostnader själva.


”Företag AB” skulle främjas om beslutet fattades enligt VD:ns önskemål.

Det är viktigt att följa god redovisningssed och de lagar som finns.

Om jag gör det som jag blir tillsagd, kommer VD:n uppfatta mig som lojal.

Om jag blir påkommen kan det leda till svårigheter för min framtid.

!

· " ·15

”Om det är två� studenter som har liknande erfarenheter men en av dem har haft etikstudier så� skulle jag och majoriteten av seriösa företagare välja den med etikstudier. Det handlar inte bara om företaget utan det handlar också�om att lära sig om den etiska kompassen. Det finns risker för företaget, i och med att det finns hur mycket förskingringar och intern-stölder inom företag som helst. Därför�skulle jag som företagare jubla om jag åtminstone haft möjligheten att bidra till att mina anställda har den här etiska kompassen.”

– Henrik Lundin, Ekobrottsmyndigheten

Kavathatzopoulos, I. & Rigas, G. (2006). A measurement model for ethical competence in business. 6

Journal of Business Ethics Education nr 3.

S.E.R.O. anser att lärosätena borde prioritera etikstudier högre. Ekonomutbildningen har till syfte att förbereda studenterna på yrkeslivet. Flera ekonomyrken kräver att arbetstagaren har hög personlig moral för att minska risken för korr-uptionsbrott och garantera personlig och företags-mässig integritet. Precis som att du förväntar dig att din läkare, dina barns lärare eller polisen som patrullerar på dina gator har ett etiskt korrekt förhållningssätt anser vi att du ska kunna känna samma tillit till din bankman eller revisor som har stor insyn i, och påverkan på, din privata eller ditt företags ekonomi.


Oktober 2014

Nyexaminerade ekonomer är hårt utsatta i arbetslivetHelena Sundén arbetar idag som generalsekreterare för Institutet Mot Mutor. Hon är i grunden jurist och har arbetat med att motverka korruption i tio år. Sundén arbetar dagligen med att höja medvetenheten kring ett etiskt korrekt förhållningssätt inom det svenska näringslivet och verkar för att god sed efterföljs i beslutsprocesser.

Sett till näringslivet anser Sundén att öppenhet och

transparens är väldigt viktigt för att motverka

korruption och mutbrott och för att samtidigt

definiera den etiska nivån för framtiden. Nivån av

öppenhet och transparens måste även vara lik-

värdig hos de individer som tar första steget ut i

arbetslivet.

”Det är viktigt att komma ihåg att studenterna är

näringslivets framtid. För att skapa ett konkurrens-

kraftigt näringsliv inom svenskt företagande har jag

svårt att se ett bättre konkurrensmedel än ärlighet,

rena affärer och tillit sinsemellan affärspartners. /…/ Det är viktigt att hjälpa studenter och

yrkesverksamma och ge dem verktygen för att agera

etiskt korrekt.”


”Lös problemet, och lös det snabbt!” Sundén anser att nyutexaminerade ekonomer har

en utsatt roll när de anställs. Även om ansvaret

ligger hos företagets ledning att följa Sveriges lagar

och regler så är det inte de som utför brotten.

Istället sker det alltför ofta genom en delegering

från chef till arbetstagare.

”Problemet ligger alltid i toppen. Alltid! Det är högst

upp i företaget man måste sätta standarden och sen

måste man tala om för organisationen hur man ska

bete sig. Om man ser till de fall som upptäckts är det

snarare i mitten av organisationen man hittar det.

Det beror på att personerna som befinner sig där och

blir inblandade ofta får höra uppifrån: ’Vi har ett

regelverk, men lös problemet, och lös det snabbt!’”


Sundén menar dock att detta är något som företag

och organisationer kan motverka.

”Det finns få korruptionsärenden där det i efterhand

visat sig att de haft ett vattentätt regelverk, där de

hade utbildning för all personal, uppföljningar och

kontroller som alla kände till. Oftast brister det

någonstans. Jag skulle säga att det uteslutande är

ledningens ansvar att sätta tonen för hela

organisationen.”


Ekonomutbildningen är en bra plattform Sundén anser att ekonomutbildningen är en bra

plattform för att motverka korruption och mutbrott.

Detta då ekonomer på arbetsplatser runt om i

landet har stor möjlighet att upptäcka korruption

och mutbrott. Det gäller därför att nyutexami-

nerade har rätt färdigheter med sig från utbildning-

en för att de skall våga yttra sig vid uppkomsten av

ett eventuellt etiskt dilemma. Den nyutexaminerade

skall kunna känna sig trygg i att hantera ett etiskt

dilemma så att de vet hur de skall uttrycka sig om

något känns misstänkt. Till exempel om en

konsultfaktura debiteras med fler timmar än utfört

arbete.

”När det gäller brott av den här typen så är det

oftast ekonomer som upptäcker dem. Det är svårt att

utläsa brott då den anställde måste förstå siffrorna

och kunna läsa flödena för att ens se var

avvikelserna finns. Därför är det viktigt att man har

med sig det när man kommer in i verkligheten, ut i

företagen, och att man vet att det är okej att reagera.

För det ser vi väldigt mycket när det handlar om

korruptionsbrott, det handlar om att det byggs en

kultur i organisationen.”


Sett till näringslivet och samhället i stort anser

Sundén att etikstudier är något som skulle vara

viktigt i den svenska ekonomutbildningen.

”Ur vårt perspektiv så är det där man ska börja.

Man måste få med sig de rätta verktygen in i

arbetslivet, så det är en fråga som vi tycker är

väldigt viktig.”


· " ·16

”Min arbetsgivare har delgett etiska ramar för min nuvarande arbetsplats. Jag känner ofta att det hade varit bra att ha med sig etikstudier i bagaget från studietiden. Det hade inneburit att jag inte bara blivit färgad av min arbetsgivare.

Det är personerna med ledande positioner inom företag som avgör vilka etiska ramar företaget ska förhålla sig till. Om företagsledarna har ett oetiskt förhållningssätt tror jag att det kan genomsyra hela organisationen.”



Oktober 2014Bilden på helena

· " ·17

”Att släppa på etiken och istället göra affärer vid sidan av regelverken är någonting som gör att verksamheten i företaget eller organisationen så småningom kommer att dö.”

H E L E N A S U N D É N G E N E R A L S E K R E T E R A R E , I N S T I T U T E T M O T M U T O R :

”Att släppa på etiken och istället göra affärer vid sidan av regelverken är någonting som gör att verksamheten i företaget eller organisationen så småningom kommer att dö.”

H E L E N A S U N D É N G E N E R A L S E K R E T E R A R E , I N S T I T U T E T M O T M U T O R :


Oktober 2014Bilden på Henrik

· " ·18

”Jag tror det kan vara bra med etik-studier i ekonomutbildningen. Det är där som du har framtidens ekonomer.”

H E N R I K L U N D I N S T R A T E G I S K E K O R E V I S O R , E K O B R O T T S M Y N D I G H E T E N :


Oktober 2014

Avsaknaden av etikstudier kan leda till korruptionHenrik Lundin arbetar som ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten. Han har arbetat med att bekämpa ekobrott i 19 år. Lundin arbetar med metod-utveckling och brottsförebyggande och fungerar som en länk mellan företag och Ekobrottsmyndigheten.

Vikten av en god organisationskultur Lundin anser att det är viktigt att tänka på att det

inte enbart är en individs eller en organisations

etiska förhållningssätt som leder till korruption,

utan kulturen spelar också stor roll. Företags- och

organisationskulturen på arbetsplatser är en stor

pusselbit i arbetet för att motverka och minska den

ekonomiska brottsligheten.

”Ett rederi i Norge livnärde sig på statliga subvent-

ioner. Färjelinjen var inte lönsam. Rederiet valde

därför att övervärdera antalet personer som åkte

med färjelinjen i rapporteringssystemet. Vilket

innebar att norska staten bidrog med mer pengar.

De flesta som bodde i samhället där rederiet hade

sitt säte arbetade inom organisationen och fick sitt

levebröd därifrån. Det var väldigt många som var

inblandade i härvan, allt från chefer till under-

huggare bidrog till en typ av brottslig verksamhet.

Samhället och dess befolkning var beroende av

rederiet och på något sätt utvecklades en oetisk

kultur. De inom organisationen som var delaktiga i

härvan ville inte skvallra på varandra. Chefer som

underhuggare var mer eller mindre med på att agera

brottsligt, vilket gradvis gjorde den oetiska kulturen

naturlig. De inblandade insåg inte felet med

agerandet på grund av den naturligt oetiska

kulturen.”


!

Etiska verktyg för den framtida arbetstagaren Lundin belyser hur viktigt det är att den etiska

kompassen hos de nyutexaminerade ekonomerna

och deras kompetens kring etiska dilemman håller

hög nivå. Det är viktigt att det sätts en norm bland

Sveriges ekonomstudenter gällande etikfrågor. Det

handlar inte om att lära ut vad som är rätt och fel,

utan att den framtida arbetstagaren ska få med sig

rätt verktyg från utbildningen för att kunna utläsa

varningsklockor kring eventuella etiska dilemman i

det vardagliga arbetet.

”Hur ska medarbetare i en organisation tänka?

Vilka varningssignaler existerar och vilka fällor finns

det? När en hel organisation faller, hur känner man

igen det? Vad finns det för exempel att läsa om? Det

handlar inte vad som är rätt eller fel, utan hur man

hittar miljöer där gränserna suddas ut där du själv

inte inser att du blir påverkad.”


Lundin tror att avsaknaden av etikstudier kan leda

till korruption.

”Det är absolut så att avsaknaden av etikstudier

kan leda till korruption. Avsaknaden av ett etiskt

korrekt förhållningssätt leder till korruption och till

att kontrakten mellan samhället och samhälls-

medborgaren löses upp.”


Kontrakt mellan samhällsmedborgare Lundin menar att om den svenska ekonom-

utbildningen skulle innehålla etikstudier som lär

studenterna hur de kan agera vid eventuell

uppkomst av etiska dilemman skulle det sätta

standarden. Vilket i sin tur skulle leda till att det

svenska företagsklimatet i framtiden skulle ha lägre

ekobrottslighet och korruption. Ju mer studenterna

och folket kan om konsekvenserna och följderna av

oetiskt agerande, desto starkare blir kontraktet

som samhällsmedborgare har mellan varandra.

”Du har ett gott etiskt förhållningssätt om du tror på

att andra också har det, det är det jag menar med

kontrakt mellan samhällsmedborgare. /…/ För att få tillräckligt många som tycker så måste

man ha en grund att stå på och det är där

utbildningen kommer in.”


· " ·19

”Den anställde vågar kanske inte säga ifrån, med rädslan för att själv få lida för det. Jag tror att den största problematiken är att många kanske blundar för ett etiskt dilemma för att det bidrar till att den anställde håller sig god med sina kollegor och inte sumpar sina chanser till att klättra inom företaget. Många anställda är nog rädda för att ett agerande skall påverka dem negativt. Ett stort ansvar ligger hos cheferna, att kommunicera ett etiskt korrekt förhållningssätt gentemot de anställda med längre ställning.”



Oktober 2014

Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera nivåer– En reflektion från Iordanis Kavathatzopoulos !Undersökningen bekräftar det de flesta redan vet: att etik är viktigt i all ekonomisk verksamhet. Alla som är berörda måste ha hög etisk kompetens för att kunna lösa etiska problem och fatta beslut på rätt sätt, men också för att kunna stödja medarbetare och kunna styra företaget och organisa-tionen på rätt sätt för att uppnå önskade mål och viktiga värden.

Svaren som redovisas visar tydligt att studenterna

som inte har haft etikstudier saknar dem. Även de

som har haft etikstudier upplever att de inte är

tillräcklig och önskar att de hade mer av detta i sin

utbildning. Sammanlagt är det drygt två tredjedelar

av de som svarat som vill ha etikstudier eller mer

etikstudier.

Ett intressant resultat av undersökningen är att

studenterna som har arbetslivserfarenhet är ännu

mer positiva till etikstudier jämfört med de som

saknar arbetslivserfarenhet. Det verkar som om de

som varit ute i arbetslivet har saknat etiken och

gärna vill stärka sin förmåga att hantera de etiska

problemen som de möter där ute. Etikstudier är

därför ännu viktigare för dem.

Etikstudier som stärker etiska färdigheter Vi kan också urskilja ett önskemål om att etik-

studier inte bara ska koncentrera sig på vad som är

rätt och fel i ekonomisk verksamhet, vilka regler

som finns, eller på allmänna normativa etik-

principer och teorier. Förvärvandet av etiska

färdigheter sätts i fokus. Detta är tydligt i tankar

om att etiken ska vara del i flera om inte i alla

kurser, på ekonomutbildningen. De kommentarer

från flera olika personer som återges i rapporten

instämmer i att vikten ska läggas vid hur etiska

!

problem löses. Att ju mer tidigare arbetslivs-

erfarenhet man har som ekonom desto högre är

förmågan och självförtroendet att hantera etiska

problem.

Allt detta stämmer med forskningen inom

etikpedagogiken och etikfilosofin och hjälper oss

planera en lämplig universitetsutbildning för

ekonomer. En viktig förutsättning är att etik-

studier inte handlar om överföring av principer eller

färdiga svar. Det handlar inte bara om teorier och

diskussion av kända fall. Den teoretiska delen är

en nödvändig del i en sådan utbildning men den får

mening i samband med praktiska metoder, verktyg

och färdigheter.

Vi behöver etikstudier som uppfyller mål på flera

nivåer: Höjning av den personliga kompetensen och

lyhördheten; förmågan att delta i etisk dialog och

leda grupper och organisationer i det etiska arbetet;

formulering, tillämpning och revision av etiska

regler och riktlinjer; självförtroende och trygghet i

förmågan att hantera etiska problem.

En utbildning som har sin grund i förvärvandet av

de nödvändiga teoretiska kunskaperna i filosofi och

psykologiskt beslutsfattande i etik samt orienter-

ingen i den etiska problematiken i ekonomisk

verksamhet. Detta kunde vara huvuddelen i en

gemensam baskurs i alla ekonomutbildningarna.

Men det skulle inte vara tillräckligt. Vi behöver

också praktisk tillämpning i de flesta andra kurser

särskilt i praktikkurser och i examensarbeten.

Etikstudier skulle ingå i dessa kurser som en

obligatorisk del.

!

· " ·20

I O R D A N I S K A V A T H A T Z O P O U L O S

Professor vid Uppsala universitet i människa-datorintegration. Kavathatzopoulos forskar och undervisar kring etik.


Oktober 2014!

· " ·21

”Etikstudier handlar inte om överföring av principer eller färdiga svar eller om teorier och diskussion av kända fall. Den teoretiska delen är en nödvändig del i en sådan utbildning men den får mening i samband med praktiska metoder, verktyg och färdigheter.”

I O R D A N I S K A V A T H A T Z O P O U L O S

P R O F E S S O R , U P P S A L A U N I V E R S I T E T :


Oktober 2014!

· " ·22


Oktober 2014

Tack till: Iordanis Kavathatzopoulos, professor vid Uppsala universitet, för ditt stöd och dina råd inför,

under och efter enkätundersökningen samt för din medverkan i samband med

utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen.

Helena Sundén, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, och Henrik Lundin, strategisk

ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, för intervjuerna inför denna rapport, för er medverkan

under utbildningskonferensen Den Framtida Civilekonomen samt för ett gott samarbete sedan i

våras.

Magnus Lindahl, Director Forensic Services på PwC, och Mikael Andersson, förhandlingschef på

Civilekonomerna samt Mathias Cöster, Universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen

vid Uppsala universitet, för er medverkan under vår paneldebatt i Almedalen.

Dan Brännström, generalsekreterare på FAR för din medverkan under utbildningskonferensen

Den Framtida Civilekonomen.

De ekonomföreningar och -kårer som spridit enkätundersökningen på sina lärosäten och till

alla de ekonomstudenter som besvarat enkäten.

De nyutexaminerade ekonomer som ställt upp och medverkat i telefonintervjuer.

Nina Forsblad och Sara Lindberg på Civilekonomerna för er hjälp med korrekturläsning och

feedback.

Källförteckning: Civilekonomerna (2014). Civilekonomer tre år efter examen, Rapport år 2014. Stockholm.

Kavathatzopoulos, I. & Rigas, G. (2006). A measurement model for ethical competence in

business i Journal of Business Ethics Education nr 3, 55-74.

SFS 2006:1324. Förordning om ändring i förordningen (2006:1053) om ändring i

högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Universitetskanslersämbetet. 2014. Examensstatistik. Universitetskanslersämbetet. http://

w w w . u k a . s e / s t a t i s t i k u p p f o l j n i n g / s t a t i s t i k d a t a b a s o m h o g s k o l a n /

utbildningpagrundnivaochavanceradniva.4.575a959a141925e81d1250b.html (hämtad

2014-10-03).

Universitets- och högskolerådet. 2014. Antagningsstatistik. Universitets- och högskolerådet. http://statistik.uhr.se (hämtad 2014-09-24).

· " ·23

http://www.uka.se/statistikuppfoljning/statistikdatabasomhogskolan/utbildningpagrundnivaochavanceradniva.4.575a959a141925e81d1250b.html

http://statistik.uhr.se