andt-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska

ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013

- en studie med fokus p missbruk och beroende samt problem fr andra n brukaren relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak

Mats Ramstedt

Erica Sundin

Jonas Landberg

Jonas Raninen

Rapport nr 55

CANANLIMaskinskriven textRev 2014-02-17

CANANLIMaskinskriven text











STADs rapportserie, 2014 Rapport nummer 55 ISSN: 1654-7497 ISBN: 978-91-85997-24-4

www.stad.org Rapporten kan bestllas frn: [email protected]

Frord

Inom ramen fr regeringens ANDT-strategi beslutades r 2012 att genomfra en frdjupad nationell

mtning av bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i den vuxna

befolkningen (Regeringsbeslut 2012/11:2). I beslutet ingick ven att kartlgga negativa konsekvenser

p andra n sjlva brukarna. Uppdraget lades forskningsenheten Stockholm frebygger alkohol- och

drogproblem (STAD) vid Karolinska institutet under ledning av docent Mats Ramstedt och

projektledare Erica Sundin. Arbetet med den frdjupade underskningen inleddes i september 2012

och datainsamlingen avslutades den 31 maj 2013. I fljande rapport avrapporteras grundlggande

resultat frn denna frdjupade underskning. vriga personer som bidragit med analyser och

frfattande av rapporten r fil.dr. Jonas Landberg och doktorand Jonas Raninen, bda forskare vid

STAD. Korrekturlsning av olika manusversioner har gjorts av Unda Lnnqvist, ocks verksam vid STAD.

Studien r etikprvad och godknd av den Regionala etikprvningsnmnden i Stockholm (Dnr

2012/5:11).

Mats Ramstedt

Januari 2014

Innehllsfrteckning Sammanfattning ............................................................................................................... 1

Bruk ......................................................................................................................................... 1 Missbruk och beroende ............................................................................................................ 2 Negativa konsekvenser p andra n den som brukar ................................................................. 3 Konklusion ............................................................................................................................... 5

1. Inledning ....................................................................................................................... 7 1.1 Uppdrag.............................................................................................................................. 7 1.2 Bakgrund ............................................................................................................................ 7 1.3 Syfte ................................................................................................................................... 9

2. Metod........................................................................................................................ 9 2.1 Genomfrande .................................................................................................................... 9

2.1.1 Urval och bortfall .................................................................................................................... 9 2.1.2 Datainsamling ....................................................................................................................... 10

2.2 Frgeformulr ................................................................................................................... 11 2.2.1 Frgor om bakgrund och konsumtion .................................................................................. 11 2.2.2 Frgor om bruk, missbruk och beroende ............................................................................. 12 2.2.4 Negativa konsekvenser av andras bruk ................................................................................ 12

2.3 Databearbetning ............................................................................................................... 13 2.3.1 Vikter .................................................................................................................................... 13

2.4 Svarsfrdelning ................................................................................................................. 14 2.6 Etiska avvganden ............................................................................................................ 15

3. Resultat ...................................................................................................................... 16 3.2 Bruk och konsekvenser...................................................................................................... 16

3.2.1 Tobak .................................................................................................................................... 16 3.2.2 Alkohol .................................................................................................................................. 21 3.2.3 Lkemedel, narkotika och dopning ...................................................................................... 25 3.2.4 Blandmissbruk och blandberoende samt total prevalens av beroende och missbruk i befolkningen av ngon ANT-substans ........................................................................................... 30

3.3 Negativa konsekvenser av andra personers bruk ................................................................ 31 3.3.1 Tobak .................................................................................................................................... 31 3.3.2 Alkohol .................................................................................................................................. 34 3.3.3 Frndring ver tid av negativa konsekvenser av andra personers alkoholbruk ................ 43 3.3.4 Lkemedel, narkotika och dopning ...................................................................................... 45 3.3.5 Jmfrande skattningar av skador frn andra personers ANT-anvndning......................... 47

4. Sammanfattande diskussion ....................................................................................... 49 4.1 Bruk, missbruk och beroende ............................................................................................ 49 4.2 Negativa konsekvenser av andra personers bruk ................................................................ 51

Referenser ...................................................................................................................... 56

Bilaga 1 ............................................................................................................................. 1

1

Sammanfattning Bruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) kan leda till missbruk och beroende fr den som brukar vilket i sin tur ocks kan orsaka problem fr personer i brukarnas omgivning. Det vergripande syftet med denna studie har varit att kartlgga omfattningen av dessa negativa konsekvenser av ANDT i Sverige, men ocks att studera brukets utbredning i befolkningen. Negativa konsekvenser fr brukaren har mtts i form av frekomst av missbruks- och beroendesymptom enligt etablerade instrument som DSM, medan utsatthet fr negativa konsekvenser av andras bruk har studerats utifrn frgor som anvnts i den internationella forskningen p detta omrde. Datainsamlingen genomfrdes under vren 2013 genom en kombinerad enkt- och webbunderskning riktad till den vuxna befolkningen i ldern 17-84 r och avslutades den 31 maj. Totalt deltog 15 576 personer i underskningen vilket motsvarade en svarsfrekvens p 59,3 %. Detta r den frsta frdjupade mtningen av ANDT-problem som genomfrts i Sverige inom ramen fr en nationell befolkningsunderskning.

Bruk Bruket av alkohol r med god marginal det mest utbredda i befolkningen. Omkring 90 % av mnnen och 87 % av kvinnorna har druckit alkohol de senaste 12 mnaderna. Mer frekvent drickande eller intensivkonsumtion r mindre vanligt frekommande, t.ex. uppgr andelen som dricker alkohol minst en gng i veckan till strax under 50 % av befolkningen och andelen som intensivkonsumerar minst en gng i mnaden ligger p strax under 40 %. Om vi ser till knsskillnader s dricker och intensivkonsumerar mn oftare n kvinnor. Vad gller ldersskillnader kar frekvensen av alkoholkonsumtion (mtt som frekomsten av veckovis konsumtion) med lder (upp till 64 r) fr bda knen medan mnadsvis intensivkonsumtion r vanligast i ldrarna 20-29 r.

En betydligt lgre andel i befolkningen anvnder tobak och knappt var fjrde respondent (23,5 %) rker och/eller snusar dagligen eller d och d. Andelen som rker totalt sett ligger ngot hgre n andelen som snusar, 14 respektive 13 % medan andelen dagligsnusare (11 %) r hgre n andelen dagligrkare (8,5 %). Det finns tydliga knsskillnader fr bde bruket av snus och cigaretter dr 21 % av mnnen snusar jmfrt med endast 5 % av kvinnorna. Det omvnda gller fr rkning, dr dagligrkandet r ngot vanligare bland kvinnorna.

Jmfrt med bruk av alkohol och tobak r anvndandet av receptbelagda lkemedel utan lkares ordination frhllandevis lgt med en andel p 7,4 % under de senaste 12 mnaderna. Bruket r ngot vanligare bland kvinnor, 8,1 %, n mn, 6,8 %. Nr vi ser till narkotikabruk r utbredningen i befolkningen n mer begrnsad. Andelen som har anvnt ngon form av narkotika de senaste 12 mnaderna uppgr till drygt 3 %, vilket r mindre n hlften s stor andel jmfrt med de som har anvnt lkemedel p ett icke freskrivet stt under samma period. Hr r dock knsskillnaderna de omvnda jmfrt med de fr icke freskrivet bruk av lkemedel d en strre andel av mnnen (drygt 4 %) n kvinnorna (2 %) anvnt narkotika de senaste 12 mnaderna. Cannabis r den klart vanligast frekommande drogen med en rsprevalens om 2,5 %. Slutligen, av de substanser som studerats i underskningen finner vi minst utbredning i befolkningen vad gller bruket av dopningspreparat. Knappt 0,5 % av alla svarande har ngon gng anvnt dopningspreparat och av dessa r nstan alla

2

uteslutande mn. Om vi ser till dem som anvnt dopningspreparat det senaste ret r andelen s lg som 0,04 %.

Missbruk och beroende Underskningen visar att prevalensen av alkoholberoende i befolkningen totalt uppgr till 4,2 %, eller 5,5 % av mnnen och 3 % av kvinnorna. Detta betyder att omkring 206 000 mn och 112 000 kvinnor i ldrarna 17-84 r bedms vara alkoholberoende (enligt DSM-IV) de senaste 12 mnaderna. Dessa siffror ligger mycket nra vad som presenterats i tidigare Svenska studier med liknande upplgg. I en internationell jmfrelse r prevalensen ngot hgre n vad som har skattats fr Europa totalt dr prevalensen av alkoholberoende skattades till 3,5 % samt fr t.ex. USA dr prevalensen skattades till 3,8 % men lgre n vad som skattats fr Norge dr prevalensen alkoholberoende uppkom till 6,6 %. Om vi ven ser till utbredningen av alkoholmissbruk, som enligt vra resultat ligger p 1,7 % i befolkningen totalt, hamnar andelen som antingen missbrukar eller r beroende av alkohol p 5,9 %. Uppdelat p mn och kvinnor blir motsvarande prevalens 7,6 % respektive 4,3 % vilket motsvarar cirka 285 000 mn och cirka 161 000 kvinnor.

Prevalensen av tobaksberoende r ngot hgre i befolkningen om vi jmfr med andelen som r alkoholberoende. Knappt 11 % av mnnen och 5 % av alla kvinnorna r beroende av cigaretter och/eller snus enligt skalan CDS-12. Detta r enligt vr vetskap den frsta skattning som gjorts av utbredningen av tobaksberoende i den svenska befolkningen. Vid en uppdelning av siffrorna fr respektive tobakssort visar sig cigarettberoende vara mindre utbrett i befolkningen n snusberoendet, med en prevalens p 3 % (222 000 personer i ldrarna 17-84 r) respektive 5 % (374 000 personer). Liksom fr alkoholberoendet r snusberoendet mer utbrett bland mn medan knsskillnaden r den omvnda fr cigarettberoende med en ngot hgre prevalens fr kvinnor (3,3 %) n fr mn (2,6 %).

Utbredningen av narkotikaberoendet i befolkningen r betydligt mer begrnsat jmfrt med utbredningen av beroende av alkohol och tobak. Ungefr 0,6 %* eller ungefr 45 000* individer i ldrarna 17-84 r bedms vara beroende av narkotika de senaste 12 mnaderna. ven detta r enligt vr vetskap den frsta skattningen av narkotikaberoendets utbredning i den svenska befolkningen. Vr skattning ligger p en jmfrbar niv med vad som uppskattats fr t.ex. USA dr prevalensen av narkotikaberoendet lg p 0,6 %. Om vi lgger till andelen svarande som bedms vara narkotikamissbrukare hamnar den totala prevalensen av beroende/missbruk p 0,8 %* vilket motsvarar ungefr 55 000* individer. Liksom fr alkohol r narkotikaberoendet och narkotikamissbruket mer utbrett bland mn n kvinnor. Vidare terfanns de hgsta andelarna av narkotikamissbruk och beroende i de tv lgsta ldersgrupperna (att jmfra med alkoholberoende dr hgsta andelen fanns i ldersgruppen 20-29 fr bde kvinnor och mn).

Lgst prevalens vad gller missbruk och beroende finner vi fr anvndning av lkemedel utan lkares ordination med skattningar p 0,5 % av befolkningen fr beroende under de senaste 12 mnaderna och 0,1 % fr missbruk vilket totalt ger 0,6 % eller omkring 45 000 individer. Mn och kvinnor ligger hr i stort sett p samma niv.

I denna underskning definierades blandmissbrukare och blandberoende som personer vilka bedms missbruka eller vara beroende av minst tv substanser. Den vanligaste kombinationen var alkohol och tobak som uppgick till 1,4 % i befolkningen och motsvarar ca 105 000 personer. vriga


CANANLIMaskinskriven text*Siffrorna reviderade 2014-02-17



3

kombinationer av blandmissbruk/beroende r betydligt ovanligare. Andelen som missbrukar eller r beroende av bde alkohol och narkotika uppgr t.ex. till 0,4 % av befolkningen, vilket motsvarar ungefr 30 000 personer. Om vi ser till andelen som missbrukar eller r beroende av tobak, alkohol och narkotika uppgr prevalensen till 0,2 % eller omkring 15 000 personer. Slutligen, vr skattning av den totala omfattningen missbruk och beroende and ANT-substanser i Sveriges befolkning visar att prevalensen uppgr till 13,2* %. Detta innebr att ca 1 miljon individer missbrukar eller r beroende av antingen alkohol, narkotika, lkemedel eller tobak i Sverige r 2013.

Negativa konsekvenser p andra n den som brukar En utgngspunkt fr denna underskning r att utbredningen av missbruk och beroende leder till betydande problem inte bara fr individen som brukar substanserna utan ven fr personer i deras omgivning. Mot bakgrund av att bruket av ANDT-substanser kan ge upphov till s pass olika negativa konsekvenser fr omgivningen, var det inte mjligt att gra direkta jmfrelser av hur problematiken varierar mellan de olika substanserna utan verlag genomfrdes analyserna separat fr varje substans. P ett omrde stlldes dock likartade frgor, nmligen om man pverkats negativt av problematiskt bruk av alkohol, tobak, narkotika eller lkemedel hos personer i den nra omgivningen.

Mest utbrett var att ha en dagligrkare i sin nrhet (42,3 %), fljt av ngon som dricker fr mycket (30,3 %), anvnder narkotika (10,8 %) och lkemedel p ett icke-frskrivet stt (6,7 %). Dremot var det mest frekommande att pverkas negativt av att personer i ens nrhet dricker fr mycket alkohol (14,6 %) fljt av dagligrkare (13,2 %) medan frre uppgav att man pverkats negativt av andras bruk av narkotika och lkemedel, 2,8 respektive 2 %. Vrt att notera var att en strre andel av dem som hade en storkonsument av alkohol i sin omgivning pverkades negativt av detta (50 %) i jmfrelse med andelen av dem med en person i sin nrhet som brukar de andra substanserna (25-30 %). Dessa skillnader i utsatthet speglar i stora drag att det finns fler personer som r beroende/missbrukar alkohol och tobak n personer som anvnder narkotika och har en problematisk anvndning av lkemedel. Inte ovntat tycks allts prevalensen av missbruk/beroende av ANT-substanser ha ett samband med prevalensen av upplevd utsatthet och upplevda faktiska negativa konsekvenser av andras anvndning.

De flesta som pverkats negativt av andras rkning och alkoholkonsumtion uppgav att de pverkats lite negativt medan det fr narkotika och rkning var vanligare med mycket negativt. Drmed blev skillnaderna mellan de olika substanserna mindre vid en jmfrelse avgrnsad till mer allvarliga konsekvenser. Andelen som uppgav att man pverkats mycket negativt var lgre och varierade frn 4,4 % av dagligrkare, 3,3 % fr de som dricker fr mycket till 1,5 respektive 1,1 % fr narkotika och lkemedel. En mjlig frklaring r att narkotikaanvndning och lkemedelsmissbruk oftare r mer frknippade med marginalisering och en tyngre social problematik n dagligrkning och hg alkoholkonsumtion, men andra data behvs fr att frklara detta resultat.

Fr samtliga ANT-substanser rapporterar kvinnor att de r mer utsatta n mn, en skillnad som var allra tydligast fr alkohol. Skillnaderna beror inte p att fler kvinnor n mn har personer i sin nrhet som anvnder dessa substanser, eftersom ungefr lika mnga av bda knen har ngon i sin omgivning som brukar respektive substans, utan resultatet tyder p att kvinnor drabbas hrdare av en nrstendes bruk. Mer detaljerade analyser av vems alkoholkonsumtion man pverkas negativt


CANANLIMaskinskriven text*Siffrorna reviderade 2014-02-17



4

av, visade att kvinnor i betydligt strre omfattning n mn pverkas negativt av nrstende personer som en partner eller familjemedlem, vilket delvis kan frklara att kvinnor pverkas mer negativt.

Yngre rapporterar genomgende i strre utstrckning att man pverkats negativt av nrstendes bruk av samtliga substanser vilket speglar att yngre ocks rapporterar flest missbrukare i sin omgivning.

Vidare undersktes andra former av utsatthet fr andras bruk med olika frgor fr de olika substanserna. En betydande andel av befolkningen r utsatt fr passiv rkning bde utomhus och inomhus. Det visade sig att mer n hlften av den vuxna befolkningen utsatts fr passiv rkning utomhus minst en gng i mnaden under det senaste ret, varav fler mn n kvinnor (57,2 respektive 52,4 %). Motsvarande resultat angende utsatthet fr passiv rkning inomhus var 16,2 % fr kvinnor och 22,3 % fr mn. ven om frgorna skiljer sig frn frgor stllda i tidigare underskningar, ger resultaten std fr att mn rapporterar en hgre utsatthet n kvinnor och antyder dessutom att toleransen fr tobaksrk kan ha minskat ver tid

En grov uppskattning gjordes ven av livstidsprevalensen av hlsoproblem som orsakats av passiv rkning i termer av att ngonsin skt medicinsk behandling fr ngon komma som lkaren misstnkte orsakades av andra personers rkning. Det visade sig d att 1,2 % i befolkningen uppgav detta vilket motsvarar ca 90 000 personer. ven sociala negativa konsekvenser till fljd av andras rkning pvisades i form av oro fr familjeekonomin fr att ngon i familjen rker. Detta rapporterades ha intrffat under de senaste 12 mnaderna av 2,7 % av befolkningen dvs. av motsvarande ca 200 000 personer. I bda dessa exempel p negativa konsekvenser av andras rkning var utsattheten hgre fr kvinnor.

Nr det gller alkoholens effekter p tredje person studerades utsatthet fr en frmlings drickande p samma stt som utsatthet fr drickande hos ngon i ens nrhet. Utver de 14,6 % i befolkningen som pverkats negativt av en nrstendes alkoholkonsumtion, s uppgav nrmare 10 % att de pverkats negativt av en frmmande persons drickande. ven hr pverkades fler kvinnor n mn negativt men knsskillnaden var betydligt mindre n fr problem orsakade av nrstendes drickande. Problem till fljd av en frmmande persons drickande upplevdes ven i mindre utstrckning som mycket negativa (1,4 %) i jmfrelse med utsatthet frn bekantas drickande (3,3 %). Fr bde kvinnor och mn och i samtliga ldersgrupper r det sledes vanligare att pverkas negativt av nrstende personers alkoholkonsumtion n av obekantas och konsekvenserna upplevs oftare som mer allvarliga. Ett annat tydligt mnster var att yngre pverkas mer n ldre, speciellt tydligt fr problem orsakade av frmlingars drickande.

Betrffande prevalensen av olika typer av negativa konsekvenser alkoholkonsumtion kan leda till fr andra, var ett tydligt mnster att ju mer allmnna och subjektiva konsekvenserna r, desto oftare uppges dem. Sledes var t.ex. rdsla p offentlig plats betydlig vanligare n faktiska hndelser i termer av att ha blivit antastad eller besvrad p offentlig plats och framfrallt vanligare n faktisk utsatthet fr vld.

Samtidigt tycks det finnas en koppling mellan ena sidan rdsla och oro och andra sidan faktiska hndelser genom att bde oro och faktiska negativa konsekvenser var vanligast bland yngre och minskade med kad lder. Skademnstret uppvisade ocks vissa tydliga knsskillnader, t.ex. att unga kvinnor upplever betydligt strre oro fr att rka ut fr berusade personer n unga mn och att de

5

faktiskt ocks oftare blir besvrade eller antastade. Nr det gller utsatthet fr fysiskt vld r dock unga mn mer drabbade speciellt i lder 20-29 r, dr 6 % utsatts fr fysiskt vld av en berusad person under senaste ret.

En jmfrelse med tidigare underskningar mjliggjorde en uppskattning om eventuella frndringar i utsatthet fr andras drickande i Sverige sedan mitten av 1990-talet. Ngot entydigt mnster fr de olika frgorna fanns dock inte och den enda markanta frndringen var en nedgng i att ha blivit antastad eller besvrad p offentlig plats av en berusad person, som bland kvinnor sjunkit frn 25 % 1996 till 15 % 2013 med motsvarande nedgng fr mn frn 26 till 12 %. Med reservation fr jmfrbarheten i underskningarna, s tyder dessa data sammantaget p att det inte har skett ngra omfattande frndringar i utsatthet fr andras drickande i Sverige under de senaste 15-20 ren med undantag av en mjligen minskad utsatthet av berusade personer p offentliga platser.

Som nmndes ovan uppger ungefr 1 av 10 svenskar att man har ngon i sin nrhet som anvnder ett narkotikaklassat preparat vilket r ngot vanligare bland mn (12,3 %) n kvinnor (9,3 %). Det r dremot fler kvinnor (3,2 %) n mn (2,4 %) som rapporterar att de har pverkats negativt av detta. Dessutom uppger majoriteten av kvinnorna att de har pverkats mycket negativt medan majoriteten bland mnnen uppger att de pverkats lite. Liksom fr utsatthet av nrstendes alkoholkonsumtion s r det kvinnor som drabbas mer och hrdare ven av nrstendes narkotikamissbruk. Siffrorna innebr att 210 000 individer i den vuxna befolkningen pverkades negativt av att ngon i omgivningen anvnder narkotika, varav 90 000 mn och 120 000 kvinnor. I utsattheten fr andras narkotikaanvndning framkommer en tydlig ldersgradient, med en strre andel bland yngre personer. I ldersgruppen 17-29 r uppgr andelen till mellan ca 25 och 36 % jmfrt med ca 1 % fr den ldsta ldersgruppen.

En lgre andel i befolkningen, 6,7 %, har en person i sin omgivning som under det senaste ret har anvnt lkemedel p ett icke-freskrivet stt, ngot fler kvinnor (7,2 %) n mn (6,1 %). Det motsvarar totalt ca 500 000 personer i den vuxna befolkningen. Fr bde kvinnor och mn finns ett ldersmnster som pekar p att de negativa konsekvenserna r vanligast bland yngre personer och avtar med kad lder. Det r dock bara en minoritet som upplever att de pverkats negativt av detta, ngot fler kvinnor n mn (2,4 respektive 1,6 %) motsvarande totalt ungefr 150 000 personer i den vuxna befolkningen. Det var vanligare bland yngre kvinnor att ha pverkats negativt, men den yngsta ldersgruppen rapporterade mindre utsatthet n 20-39 ringarna medan ldersgradienten inte var lika tydlig fr mn.

Konklusion Frgor om missbruk och beroende kan vara knsliga att svara p fr mnga vilket medfr att vissa respondenter kan ha underrapporterat sina erfarenheter. Vidare kan man utg frn att dessa problem r ngot vanligare i den grupp som inte deltog i studien dvs. bland de 40 % utvalda respondenter som inte svarade och som hamnade i bortfallet. ven om ifyllandet av enkten gjorts helt anonymt, resultaten viktats utifrn lder och kn samt att bortfallet var relativt lgt, br man nd utg frn att freliggande resultat r minimiskattningar av missbruk och beroende av ANT i Sverige. andra sidan br man vara medveten om att definitionerna p missbruk och beroende i diagnosinstrumenten stller hga krav p problemens allvarlighet, vilket var speciellt tydligt fr tobaksbruk dr en majoritet av dagliganvndarna inte blev klassificerade som beroende.

6

Som redan nmnts r detta den frsta mer omfattande nationella studien som frskt kartlgga prevalensen av beroende och missbruk av ANT i den svenska befolkningen. Det r ocks den frsta mer omfattande kartlggningen av olika negativa konsekvenser av bruket som drabbar tredje person dvs. andra n sjlva brukaren. Trots de metodologiska reservationerna och oavsett hur exakta skattningarna r, kan man konstatera att missbruk och beroende av ANT r omfattande i Sverige och orsakar problem och lidande fr bde anvndare och personer i deras omgivning. Ett betydande vrde med denna studie r att den blir en baslinjemtning mot vilken kommande mtningar kan jmfras. Den kunskap som tagits fram kan ocks utgra ett viktigt underlag fr prioriteringar av frebyggande insatser p ANDT-omrdet och i utvrderingen av dessa i det fall nya mtningar genomfrs framver.

7

1. Inledning

1.1 Uppdrag Regeringen beslutade den 18 oktober 2012 att ge Karolinska Institutet i uppdrag att genomfra en frdjupad nationell mtning av bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i den vuxna befolkningen (Regeringsbeslut 2012/11:2). Uppdraget lades forskningsenheten Stockholm frebygger alkohol- och drogproblem (STAD), som r ett programomrde inom Centrum fr psykiatriforskning (CPF) vid Karolinska Institutet och Stockholms lns sjukvrdsomrde.

Enligt riktlinjerna i uppdraget ska mtningen genomfras i form av en kvalificerad frgeunderskning riktad till den allmnna befolkningen och med en kombinerad post- och webbenkt som datainsamlingsmetod. Frgorna syftar till att tcka in dels omfattningen av bruk, missbruk och beroende av ANDT i befolkningen, dels omfattningen av brukets skador p andra n sjlva brukaren.

Mot bakgrund av att kunskapen om dessa frgor r bristfllig i Sverige r denna underskning angelgen inte minst som underlag fr regering och riksdag vid utformningen av den nationella politiken inom ANDT-omrdet. Resultaten ses drfr som en baslinje fr kommande mtningar och kommer ven att fungera som indikatorer inom ramen fr ANDT-strategins kartlggnings- och uppfljningsarbete. Mer kunskap p detta omrde r ocks viktig fr Sveriges deltagande i EU-arbetet och vrigt internationellt samarbete.

1.2 Bakgrund Den 9 december 2010 beslutade regeringen att uppdra till Forum vid Centrum fr psykiatriforskning, Karolinska Institutet, att genomfra en pilotunderskning av frekomsten av missbruk och beroende av ANDT i Sverige (Regeringsbeslut 2010/11:3). I uppdraget ingick ven att kartlgga negativa effekter av ANDT-bruk p andra dvs. p personer i brukarens omgivning.

Syftet med pilotunderskningen var att skerstlla att en kommande frdjupad mtning skulle kunna genomfras p ett optimalt stt, inte minst d en sdan studie bedmdes bli resurskrvande. Tre olika datainsamlingsmetoder testades och jmfrdes som alternativa mtningar fr att studera missbruk och beroende samt negativa konsekvenser fr tredje person: telefonintervju med ett moment av diagnostisk bedmning, enkt (post- eller webbenkt) och telefonintervju med standardfrfarande (dvs. utan inslag av diagnostisk bedmning). I de frsta tv metoderna satsades dessutom extra resurser p att hja svarsfrekvensen genom att respondenterna erbjds ersttning fr att delta i studien. Av Karolinska Institutets slutrapport framgr att enkter (post och webb) br anvndas som datainsamlingsmetod vid genomfrande av terkommande prevalensmtningar (Tengstrm m.fl., 2012). Vidare freslogs en incidensmtning 12 mnader efter mtningen av missbruk och beroende fr att f en bild av dels nytillkomna personer som utvecklat ett missbruk eller beroende det senaste ret och dels de personer som tagit sig ur sin problematik.

En viktig orsak till initieringen av denna pilotmtning var att det i Sverige saknas nationella riksrepresentativa mtningar med adekvata frgor om beroende och missbruk av alkohol, narkotika (och tobak) vilket ptalades s sent som i Missbruksutredningens slutbetnkande frn april 2011 (SOU 2011:35). Nr det gller alkohol finns en studie som underskt alkoholberoende via sju frgor

8

utformade efter de diagnostiska kriterier fr alkoholberoende som beskrivs i DSM-IV (APA, 1994). Studien genomfrdes dock endast i 12 kommuner i Sverige under ren 2003-2007 och de tre storstadskommunerna ingick inte (FHI, 2008). Berglund (SOU 2011:35) genomfrde p uppdrag av Missbruksutredningen en skattning men endast i fem ln och endast indirekt genom att anvnda AUDIT som ett indirekt mtt p omfattningen av beroende/missbruk. Studierna kom fram till likartade resultat och i den frra (12 kommunerna) skattades prevalensen av alkoholberoende till 4,3 % i ldrarna 19-70 r, i den senare till 4,4 % i ldersgruppen 18-84 r.

Betrffande narkotikamissbruk baseras nuvarande kunskap frmst p studier dr man med hjlp av indirekta mtt frskt skatta utbredningen av framfrallt s.k. tungt narkotikamissbruk, oftast utifrn frgor till myndigheter om deras kontakt med narkomaner eller utifrn sjukvrdsdata. Statens folkhlsoinstitut (FHI, 2010a) genomfrde under 2008 en omfattande kartlggning av narkotikafrekomst dels genom liknande indirekta metoder, dels genom en frgeunderskning riktad till ett strre riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen. Inga frgor om beroende/missbruk stlldes dock.

Vad gller tobak mts andelen rkare och snusare (dagligbrukare, d och d brukare och fre detta brukare) p nationell niv i tre olika studier: FHIs nationella folkhlsoenkt (Hlsa p lika villkor) (FHI, 2013a), Monitorprojektet (se t.ex. Sohlberg, 2012) samt SCB:s Underskningarna av levnadsfrhllanden (ULF) (se t.ex. SCB, 2007). De tv sistnmnda mter ven genomsnittligt antal rkta cigaretter per vecka. Ingen av dessa studier mter dock beroende definierat enligt DSM-IV eller ICD-10 utan endast andelen brukare och till viss del mngden konsumerad tobak.

Att man inte gjort direkta underskningar, framfrallt d frgeunderskningar, har ibland motiverats med att det r svrt att stlla knsliga frgor i postala enkter eller i intervjuer. Det stora och kande bortfallet i vilket personer med beroende- och missbruksproblematik r verrepresenterade r ocks ett skl till att andra, indirekta metoder anvnts. I de flesta europeiska lnder genomfrs dock riksrepresentativa frgeunderskningar inom detta omrde inte minst vad gller alkohol (Rehm m.fl., 2012) och ven i USA finns en lng tradition med denna typ av befolkningsstudier (Grant, m.fl., 2004). En viktig erfarenhet frn dessa studier r dock att insatser som minskar bortfallet r angelgna fr att ka resultatets tillfrlitlighet.

Fr att f en heltckande bild av alkoholens negativa konsekvenser i befolkningen har man i allt fler lnder insett vikten av att ocks kartlgga alkoholens negativa effekter p andra n de som dricker. Hr har alkoholforskare i Australien varit tongivande i ett utvecklingsarbete gllande hur denna problematik kan kartlggas, bland annat inom ramen fr en frgeunderskning (t.ex. Laslett m.fl., 2010). Centrala frgor som en frgeunderskning riktad till den allmnna befolkningen kan frska besvara r: hur mnga som drabbas, p vilket stt och av vem, men ocks vilka omstndigheter som pverkar risken att utsttas fr negativa effekter av andras drickande. Att ha fokus p negativa konsekvenser fr brukarens omgivning r ocks relevant fr andra substanser n alkohol. Inom tobaksforskningen har t.ex. konsekvenser av passiv rkning studerats (FHI, 2010b) och det finns ven studier om narkotikaanvndningens negativa konsekvenser fr familj och vnner (Mellberg m.fl., 2011).

9

1.3 Syfte Det vergripande syftet med denna studie r att mta frekomst av bruk, missbruk och beroende av alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) i den vuxna befolkningen i Sverige samt att kartlgga olika negativa konsekvenser som anvndandet av substanserna har fr andra n brukaren. Genom att studera ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser inom ramen fr en och samma befolkningsunderskning erhlls unik epidemiologisk kunskap inte bara om missbruk och beroende av enskilda substanser utan ven om olika mnster med avseende p blandmissbruk. Resultaten frvntas ocks utgra en baslinje fr kommande mtningar och drmed mjliggra att utvecklingen av dessa freteelser kan fljas ver tid.

De huvudsakliga frgestllningarna i underskningen med avseende p anvndning och negativa konsekvenser av ANDT r:

1. Hur ser frekomsten av bruk, beroende och missbruk ut i befolkningen och hur varierar det mellan olika befolkningsgrupper t.ex. mellan kvinnor och mn och olika ldersgrupper?

2. Hur utbredda r skador p andra n brukaren (tredje person) i befolkningen och hur varierar det mellan kvinnor och mn samt mellan olika ldersgrupper?

3. Hur vanligt r olika former av blandmissbruk i befolkningen?

2. Metod I fljande avsnitt ges en nrmare beskrivning av studiens genomfrande dvs. om urval och bortfall, hur datainsamlingen genomfrdes samt en vergripande beskrivning av vilka frgor som anvndes (hela enkten finns i bilaga 1).

2.1 Genomfrande

2.1.1 Urval och bortfall

Ett obundet slumpmssigt urval om 27 000 individer folkbokfrda i Sverige drogs ur Statens personadressregister (SPAR). Urvalet omfattar personer mellan 17 och 84 r (fdda 1929-1996).

I tabell 1 presenteras underskningens urval och bortfall. 521 personer gick inte att n p.g.a. att deras enkter var postreturer (oklara adresser). 222 personer eller kontaktpersoner uppgav att respondenten av olika anledningar inte kunde medverka i studien, varav 116 personer var sjuka, 30 personer inte var bosatta i Sverige, 28 personer var bortresta under en lngre tidsperiod, 25 personer inte var svensktalande och drmed inte kunde fylla i enkten och 23 personer hade avlidit. Detta ger ett bruttourval p 26 257 personer.

Totalt besvarade 15 576 personer enkten, vilket ger en svarsfrekvens p 59,3 %. Av dessa svarade 13 178 (84,6 %) personer p pappersenkten och 2 398 (15,4 %) via webben. Bortfallet bestr av 330 personer som uttryckligen avbjt medverkan i underskningen och 10 351 personer som inte svarade p enkten.

10

Tabell 1. Urval och bortfall.

Antal %

Bruttourval 27 000

postreturer 521

sjuka/utlandsflytt/bortresta en lngre tid/ej svensktalande/avlidna

222

Nettourval 26 257 100,0

Totalt svarande 15 576 59,3

(pappersenkt) (13 178) (84,6) (webbenkt) (2 398) (15,4)

Totalt bortfall 10 681 40,7

(avbjt medverkan) (330) (3,1) (ej svarat) (10 351) (96,9)

2.1.2 Datainsamling

En kombinerad post- och webbenkt valdes som datainsamlingsmetod, baserat p erfarenheter frn den tidigare pilotstudien (Tengstrm m.fl., 2012). Datainsamlingen genomfrdes under perioden februari -maj 2013.

Initialt skickades ett missivbrev till urvalets samtliga individers folkbokfringsadress. I brevet beskrevs underskningens syfte och genomfrande och att de skulle f en enkt hemskickad inom en utsatt tid med frgor som de kunde fylla i antingen p den medfljande pappersenkten eller elektroniskt via webben (webbenkt). Det betonades att deltagandet i studien var betydelsefullt fr resultatens kvalitet, men samtidigt frivilligt och anonymt. Vidare gavs information om att svaren skyddas av offentlighets- och sekretesslagen samt av personuppgiftslagen. Slutligen informerades om att samtycke till medverkan i studien ges genom att de besvarar och skickar in frgeformulret (se bilaga 1).

En tid efter att de utvalda personerna ftt missivbrevet fick de enkten hemskickad tillsammans med ett informationsbrev, och ett frfrankerat svarskuvert. Respondenterna ombads besvara enkten antingen postalt eller via en lnk p internet (webben). Vidare fick de information om att ifall de fyller i den postala enkten, s ska den returneras i det frfrankerade svarskuvertet och om de fyller i enkten elektroniskt, gr de in p webben, via angiven lnk, och besvarar frgorna. Totalt tre pminnelser skickades till dem som inte svarat p underskningen. Personer som meddelade att de, p.g.a. sjukdom eller liknande, inte hade mjlighet att besvara enkten samt personer som uttryckligen avbjde medverkan exkluderades frn utskicken av pminnelserna. Som ersttning fr deltagande utgick ett presentkort till ett vrde av 100 kronor. Administration av datainsamlingen genomfrdes av underskningsfretaget SKOP AB, som ocks sammanstllde en anonymiserad datafil med de inkodade enktsvaren fr de respondenter som medverkat samt uppgifter om postnummer fr samtliga i bruttourvalet. En kodnyckel innehllande personuppgifter (namn, adress och postnummer) till de respondenter som uppgett att de kunde tnka sig att bli kontaktade igen fr en eventuell uppfljande underskning sammanstlldes ven av SKOP.

11

I tabell 2 beskrivs infldet av enkter uppdelat p i vilken fas enkten inkom. De flesta enkter inkom efter frsta utskicket (74 %). Infldet minskade efter varje pminnelse och 3,5 % av enkterna inkom efter den tredje och sista pminnelsen.

Tabell 2. Inflde av besvarade enkter efter frsta utskicket, pminnelse 1, 2 och 3.

Antal %

Frsta utskicket 11 519 74,0

Pminnelse 1 2365 15,2

Pminnelse 2 1141 7,3

Pminnelse 3 551 3,5

Totalt 15 576 100,0

2.2 Frgeformulr I detta avsnitt grs en vergripande beskrivning av de frgor som stlls i underskningen (hela enkten finns i bilaga 1).

Frgeformulret r uppdelat i fem avsnitt: (A) bakgrundsinformation, (B) tobak, (C) alkohol, (D) narkotika och (E) dopning. Vidare r avsnitten om tobak, alkohol och narkotika uppdelade i tre block: (1) konsumtionsfrgor, (2) beroende- och missbruksfrgor samt (3) frgor om negativa konsekvenser av andra personers bruk. Avsnittet om dopning r mindre och bestr endast av tv konsumtionsfrgor. Konsumtionsblocken syftar till att kartlgga konsumtionsvanor av tobak, alkohol, narkotika och dopning medan de tv sista blocken syftar till att mta olika typer av negativa konsekvenser av substanserna som orsakats av den egna individen och/eller av andra personer. De flesta frgor har tidigare testats i den ovan nmnda pilotstudien (Tengstrm m.fl., 2012) men ngra frgor har lagts till utifrn rekommendationer frn pilotstudien. Exempelvis efterfrgades mer information om vilken typ av negativa konsekvenser som orsakas av andra personers alkoholbruk samt vilken relation som finns mellan den som utstter och den som utstts.

Frgeformulret avslutas med tv frgor om respondenten kan tnka sig att bli kontaktad fr att ing i en eventuell uppfljande studie. Vid positivt svar ombads respondenten att fylla i sitt personnummer s att en framtida kontakt mjliggrs.

2.2.1 Frgor om bakgrund och konsumtion

Frutom bakgrundsfrgor om kn och lder stlls inledningsvis sedvanliga frgor om sociodemografiska och socioekonomiska frhllanden, ssom fdelseland, familjefrhllanden och utbildning.

Varje substansblock inleds med konsumtionsfrgor. Tobakskonsumtion mttes genom att respondenten fr uppge om han/hon rker respektive snusar samt i vilken utstrckning (dagligen eller d och d). Alkoholkonsumtion mttes genom tv frgor: frst avseende dryckesfrekvens, hur ofta respondenten druckit minst ett glas av ngot som innehller alkohol under de senaste 12 mnaderna; och sedan avseende intensivkonsumtion, hur ofta respondenten vid ett och samma

12

tillflle har druckit alkohol s att det minst motsvarar en flaska vin eller motsvarande de senaste 12 mnaderna. Frgorna om narkotikakonsumtion inkluderar narkotikaklassade preparat som t.ex. cannabis och olika opiater samt receptbelagda lkemedel som anvnts p ett icke freskrivet stt, dvs. att respondenten anvnt medlet mer eller oftare n vad lkaren har ordinerat. Detta mttes genom att respondenten fick uppge om de brukat respektive substans under de senaste 12 mnaderna samt under de senaste 30 dagarna. Slutligen stlls liknande frgor om anvndandet av anabola androgena steroider med tillgget att man ven frgar om man blivit erbjuden. Frgorna om tobak, alkohol och narkotikakonsumtion fungerar ocks som grindfrgor fr de mer ingende frgorna om beroende och missbruk.

2.2.2 Frgor om bruk, missbruk och beroende

Cigarettberoende mts genom skalan Cigarette Dependence Scale (CDS-12). Skalan bestr av 12 frgor och tcker i huvudsak bestndsdelarna av DSM-IV:s och ICD-10:s definition av tobaksberoende. Varje frga kan ge mellan 1-5 pong och skalan kan totalt ge mellan 12-60 pong. Det rekommenderade grnsvrdet fr cigarettberoende p 43 pong (Etter m.fl., 2003) tillmpades i denna studie. Samma skala och kriterier fr beroende anvnds fr att mta snusberoende.

Frgorna om alkoholberoende och missbruk r utformade utifrn de frgor som ingr i den diagnostiska manualen MINI (MINI, 2009) vilken utgr frn de kriterier fr alkoholberoende och alkoholmissbruk som beskrivs i DSM-IV (APA, 1994). Tidsperioden fr ett pgende missbruk/beroende avser de senaste 12 mnaderna. Fr att klassificeras som alkoholberoende krvs det att minst 3 av 7 kriterier uppfylls och fr alkoholmissbruk att 1 av 4 kriterier r uppfyllt. Vidare, kan inte en person som uppfyller kriteriet fr ett beroende samtidigt klassificeras med ett missbruk. Frgorna om beroende och missbruk av narkotika r uppbyggda enligt samma princip, dvs. utifrn de frgor som ingr i DSM-IV och har anpassats till enktform av forskare i detta projekt. Alla personer som uppgett bruk av minst ett preparat (narkotika och/eller lkemedel) under de senaste 12 mnaderna fick svara p beroende- och missbruksfrgorna om narkotika och lkemedel. I de fall d en respondent uppgett bruk av bde narkotikaklassat preparat och lkemedel gr det inte att urskilja om det rr sig om ett rent narkotika- eller lkemedelsmissbruk/beroende. I resultatet fr narkotikamissbruk/beroende ingr drfr svarande som uppgett bruk av minst ett narkotikaklassat preparat och personer som uppgett bruk av bde narkotikaklassade preparat och lkemedel. I resultatet fr lkemedelsmissbruk/beroende ingr endast svarande som uppgett att de brukat lkemedel.

2.2.4 Negativa konsekvenser av andras bruk

Varje avsnitt om tobak, alkohol och narkotika (lkemedel och andra preparat) avslutas med frgor om upplevda negativa konsekvenser av andras anvndning av substanserna, under det senaste ret.

Vissa frgor om skador frn andra personers substansbruk r identiska fr tobak, alkohol och narkotika (uppdelat p: receptbelagda lkemedel p ett icke-freskrivet stt respektive illegala narkotikaklassade preparat). Dessa frgor rr negativa konsekvenser orsakade av ngon i respondentens liv, s som familjemedlem, vn eller arbetskamrat.

Blocket om negativa konsekvenser av andras alkoholbruk r ngot mer omfattande n vriga och syftar till att ta reda p vilka typer av negativa konsekvenser som orsakas av andras drickande samt

13

vilken relation respondenten har till personen som orsakat skadan. Detta block har delats upp p skador som r orsakade av: 1. en frmling eller en person som respondenten inte knner nrmare, 2. en person i respondentens liv samt 3. person som kan vara bde knd eller oknd fr respondenten.

2.3 Databearbetning Initialt kontrollerade fretaget SKOP AB att inkodningen av de frsta 80 inkomna enkterna var korrekt genomfrda. Drefter gjordes slumpmssiga kontroller lpande under insamlingen av materialet. Dessutom kontrollerades ngra hundratals formulr i samband med att ovntat avvikande vrden ptrffades. I de fall d en respondent av misstag besvarade enkten mer n en gng har dubbletter tagits bort frn den slutgiltiga rdatafilen och den frst inkomna enkten har registrerats i slutfilen.

I pappersenkten har ngra respondenter rkat svara p frgor som enligt instruktionerna bara ska besvaras i vissa fall och dessa svar har exkluderats i analyserna. Vad gller webbenkten var frgeformulret inlagt i ett datasystem som styrde hopp mellan frgor automatiskt varfr motsvarande misstag inte var mjliga.

Dataanalyser utfrdes i statistikprogrammen IBM SPSS Statistics version 20.0 och SAS version 9.3. De instrument som ingr i underskningen har analyserats i enlighet med rekommendationerna fr respektive instrument (se beskrivningen av frgeformulren ovan). I mnga fall presenteras resultatet inte bara fr hela populationen utan ocks fr olika undergrupper ssom kn, lder och utbildning. Statistiska signifikanstester har genomfrts men redovisas inte i denna rapport. Mot bakgrund av urvalets storlek r dock i stort samtliga noterade skillnader statistiskt signifikanta.

2.3.1 Vikter

Resultaten som presenteras i rapporten r viktade vilket innebr att man korrigerar underskningsgruppens sammansttning s att den bttre speglar befolkningens. Viktningen r gjord med hnsyn till kn och lder (ldersgrupperna 17-34, 35-49, 50-64, 65-84 r). Jmfrelsesiffror r inhmtade frn Statistiska centralbyrn (SCB, 2013).

Av tabell 3 nedan kan vi se att det i jmfrelse med befolkningen var en viss verrepresentation av kvinnor och personer 50 r och ldre som besvarat enkten. Dessa skevheter korrigerades genom viktningsfrfarandet och frdelningen r nst intill identisk med befolkningen efter att vikten applicerats.

14

Tabell 3. Kns- och ldersfrdelning avseende urvalet och befolkningen presenterat i oviktade och viktade andelar.

Oviktat % (n)

Viktat % (n)

Befolkningen** % (n)

Kn

Kvinnor 53,8 (8387) 49,9 (7779) 50,1 (3739679)

Mn 46,2 (7189) 50,1 (7797) 49,9 (3747921)

lder*

17-19 4,0 (628) 4,8 (748) 4,8 (361161)

20-29 12,5 (1938) 17,0 (2644) 17,0 (1276213)

30-49 29,6 (4598) 33,7 (5234) 33,7 (2526450)

50-64 26,1 (4042) 23,4 (3622) 23,4 (1748461)

65+ 27,8 (4305) 21,0 (3263) 21,0 (1575315) * Summan av de olika svarsalternativen r mindre n det totala antalet respondenter, d ngra respondenter inte har uppgett ngot svarsalternativ. Dessa personer har rknats som bortfall. ** SCB, 2012.

2.4 Svarsfrdelning I tabell 4 presenteras svarsfrdelningen av olika bakgrundsvariabler avseende respondenterna i viktade andelar.

15

Tabell 4. Frdelning av olika bakgrundsvariabler i urvalet (viktat).*

Kvinnor Mn % (n) 49,9 (7779) 50,1 (7797)

% (n) % (n)

lder

17-19 4,7 (363) 5,0 (385)

20-29 16,7 (1290) 17,4 (1354)

30-49 33,2 (2571) 34,3 (2663)

50-64 23,3 (1803) 23,4 (1819)

65+ 22,2 (1720) 19,9 (1544)

Hrkomst**

Svensk 83,9 (6502) 84,7 (6567)

Utlndsk 16,1 (1244) 15,3 (1184)

Fdelseland

Sverige 86,7 (6714) 87,4 (6774)

Annat nordiskt land 3,1 (242) 2,4 (189)

Annat europeiskt land 4,7 (360) 4,1 (317)

Land utanfr Europa 5,5 (427) 6,0 (468)

Utbildning

Grundskola 19,8 (1459) 21,4 (1593)

Gymnasium 34,1 (2508) 42,3 (3153)

Universitet/hgskola 46,1 (3387) 36,3 (2702)

Inkomstfrdelning

1 (20 % som tjnar minst) 25,4 (1750) 17,4 (1259)

2 22,1 (1522) 16,5 (1195)

3 21,3 (1469) 17,6 (1272)

4 17,1 (1175) 20,9 (1508)

5 (20 % som tjnar mest) 14,1 (973) 27,5 (1990) *Summan av de olika svarsalternativen r mindre n det totala antalet respondenter, d ngra respondenter inte har uppgett ngot svarsalternativ. Dessa personer har rknats som bortfall. ** Definition av svensk hrkomst: man r sjlv fdd i Sverige och en eller tv av frldrarna r fdda i Sverige. Definition av utlndsk hrkomst: man sjlv r fdd utomlands eller bda frldrarna r fdda utomlands.

2.6 Etiska avvganden I samtliga utskick: i missivbrevet, fljebrevet samt i pminnelserna, informerades respondenterna om att deltagandet i studien var frivilligt och att svaren skyddas av sekretess- och personuppgiftslagen. Kontaktuppgifter till forskningsansvarig och samordnare av studien bifogades ocks i fall man hade frgor om underskningen.

Det finns en risk att respondenter som besvarar en enkt med frgor om alkohol, narkotika, tobak och dopning kan bli oroliga ver sina vanor och behva ngon att prata med. Drfr fanns det i slutet

16

av enkten information om vart man kan vnda sig om man vill f hjlp och rd i frgor om alkohol, narkotika, dopning och tobak.

Denna studie r ven godknd av Regionala etikprvningsnmnden i Stockholm (Dnr 2012/5:11).

3. Resultat Resultatredovisningen presenteras uppdelat p tv avsnitt: (1) bruk, missbruk och beroende av ANDT och (2) skador p andra n brukaren.

3.2 Bruk och konsekvenser

3.2.1 Tobak

Tabell 5 visar frekomsten av rkning i Sveriges vuxna befolkning samt uppdelat p mn och kvinnor. Ngot frre n 1 av 10 svarande uppger att de rker cigaretter dagligen och drygt 5 % uppger att de rker d och d. Det r ngot vanligare bland kvinnor n mn att vara dagligrkare (9,2 respektive 7,9 %) medan det r mer frekommande att mn rker d och d. En fjrdedel av respondenterna uppger att de har rkt tidigare men att de nu har slutat, frdelningen r hr jmn mellan kvinnor och mn. Tre av fem svarande uppger att de aldrig har rkt cigaretter.

Tabell 5. Andel dagligrkare och d och d rkare totalt samt uppdelat p kn (%).

Totalt Kvinna Man

Dagligrkare 8,5 9,2 7,9

D och d rkare 5,4 4,5 6,3

Har rkt tidigare 27,7 27,4 28,0

Har aldrig rkt 58,4 59,0 57,8

Tabell 6 redovisar frekomsten av dagligrkare och cigarettberoende bland kvinnor och mn i underskningens olika undergrupper, dvs. uppdelat p lder, hrkomst, fdelseland, utbildning och inkomst. Den totala andelen svarande som bedms vara cigarettberoende enligt skalan CDS-12 uppgr till 3 % (ej redovisat i tabellen), vilket i befolkningen motsvarar ca 222 000 personer i ldrarna 17-84 r. Prevalensen av cigarettberoende r ngot hgre bland kvinnor n mn (3,3 respektive 2,6 %).

Nr vi ser till de olika ldersgrupperna finner vi hgst andel dagligrkare i gruppen 50-64 r fr bde kvinnor och mn (13,3 respektive 10 %). Vad gller vriga undergrupper r personer med utlndsk hrkomst i strre utstrckning dagligrkare och dagligrkande r mer frekommande bland personer med lgre utbildning och lgre inkomst. Om vi ser till knsskillnader i de olika undergrupperna s r dagligrkande mer vanligt bland kvinnor n mn i de flesta ldersgrupper samt bland svarande fdda i Sverige eller med svensk hrkomst. Dremot r dagligrkande vanligare bland mn fr svarande med utlndsk hrkomst eller personer som r fdda i ett annat land n Sverige.

17

Ett liknande mnster framtrder nr vi ser till frekomsten av cigarettberoende i respektive undergrupp. Den hgsta andelen cigarettberoende terfinns ven hr i gruppen 50-64 r fr mn, medan andelen r hgst i ldersgrupperna 17-19 r och 50-64 r fr kvinnor, dock r skillnaden i frhllande till vriga ldersgrupper mindre n vad vi noterade fr andelen dagligrkare. Liksom dagligrkande r ven beroende mer utbrett bland respondenter med utlndsk hrkomst och framfrallt hos personer som r fdda i ett annat europeiskt land. Vad gller utbildning och inkomst terfinns den hgsta andelen cigarettberoende ven hr bland grupperna med lgre utbildning och inkomst fr bde mn och kvinnor.

18

Tabell 6. Andel dagligrkare (bruk) samt andel som r beroende av cigaretter i olika grupper av befolkningen uppdelat p kn (%).

Bruk Beroende Kvinna Man Kvinna Man

Totalt 9,2 7,9 3,3 2,6

lder

17-19 8,0 5,7 4,6 1,1

20-29 9,2 7,6 3,8 2,6

30-49 7,1 6,2 2,9 2,0

50-64 13,3 10,0 4,7 3,9

65+ 7,5 8,5 2,0 2,3

Hrkomst

Svensk 8,8 6,7 3,2 2,1

Utlndsk 10,0 14,0 4,1 5,1

Fdelseland

Sverige 9,0 6,7 3,2 2,2

Annat nordiskt land 11,8 17,0 4,8 5,5

Annat europeiskt land 13,7 17,2 5,5 6,4

Land utanfr Europa 4,5 14,3 2,2 5,4

Utbildning

Grundskola 11,7 12,5 4,4 4,4

Gymnasium 12,5 8,5 4,7 3,2

Universitet/hgskola 5,3 3,8 2,0 1,0

Inkomstgrupp

1 (20 % som tjnar minst) 10,0 11,5 3,9 3,9

2 11,0 11,3 3,6 3,8

3 9,7 7,1 3,5 2,3

4 6,5 5,1 2,4 2,1

5 (20 % som tjnar mest) 6,7 4,6 2,7 1,3

Tabell 7 visar snusandets utbredning i befolkningen totalt samt uppdelat fr mn och kvinnor. Drygt var tionde svarande uppger att de snusar dagligen medan endast 2 % uppger att de snusar d och d. Dagligt snusande r betydligt mer utbrett bland mn n kvinnor, nstan var femte man uppger att de snusar dagligen medan motsvarande andel bland kvinnor r mindre n 5 %. Vidare uppger nrmare 9 % av alla svarande att de har snusat tidigare men nu slutat, medan 78 % uppger att de aldrig har snusat. ven hr finner vi stora knsskillnader, t.ex. har 9 av 10 kvinnor aldrig snusat medan andelen mn som aldrig snusat uppgr till 6 av 10.

19

Tabell 7. Andel dagligsnusare och d och d snusare totalt samt uppdelat p kn (%).

Totalt Kvinna Man Dagligsnusare 11,0 3,7 18,1

D och d snusare 2,2 1,5 3,0

Har snusat tidigare 8,8 3,3 14,2

Har aldrig snusat 78,0 91,5 64,8

Tabell 8 visar frekomsten av dagligsnusare och snusberoende i underskningens olika undergrupper. Underskningen visar att omfattningen av snusberoende i Sveriges vuxna befolkning utifrn skalan CDS-12 uppgr till 5 % (ej redovisat i tabellen), vilket motsvarar ca 370 000 individer. I likhet med dagligbruket av snus finner vi ven hr stora knsskillnader. Andelen mn som bedms vara snusberoende utgr drygt 8 % medan andelen kvinnor som r snusberoende utgr cirka 2 %.

Nr vi ser till de olika ldersgrupperna terfinns hgst andel dagligsnusare inom spannet 20-64 r fr bde mn och kvinnor. Vad gller hrkomst och fdelseland r det betydligt vanligare att snusa bland svarande med svensk hrkomst eller fdda i Sverige samt fr mn som r fdda i ett annat nordiskt land.

Medan dagligrkning och cigarettberoende var mest frekommande bland kvinnor och mn med lgre utbildning och inkomst s framtrder ingen sdan tydlig socioekonomisk gradient i frekomsten av dagligsnusare. Vad det gller utbildning terfinns hgst andel dagligsnusare bland kvinnor och mn med gymnasieutbildning eller motsvarande med en prevalens p 4 respektive 20 %. Fr mn ligger grupperna med lgst och hgst utbildning p samma niv (omkring 15 %) medan lgutbildade kvinnor uppvisar lgst andel dagligsnusare (knappt 2 %). Vidare r frekomsten av dagligsnusare frhllandevis jmt frdelad ver de olika inkomstgrupperna. Ngot lgre andel dagligsnusare terfinns emellertid bland de kvinnor som uppgett lgst respektive hgst inkomst samt bland de tv lgsta inkomstgrupperna fr mn.

Betrffande frekomsten av snusberoende i respektive undergrupp framtrder ett mnster som till stor del liknar det fr dagligsnusare. Hgst andel snusberoende, bde bland mn och kvinnor, finns ven hr i ldrarna 20-64 r. Vidare r snusberoende, likt dagligsnusandet, mer vanligt frekommande bland svarande med svensk hrkomst och svarande som r fdda i Sverige eller ett annat nordiskt land. Snusberoende r ocks vanligare bland mn och kvinnor med gymnasieutbildning eller hgre samt bland svarande som ligger strax ver medianen i inkomstfrdelningen.

20

Tabell 8. Andel dagligsnusare (bruk) samt andel som r beroende av snus i olika grupper av befolkningen uppdelat p kn (%).

Bruk Beroende Kvinna Man Kvinna Man

Totalt 3,7 18,1 1,8 8,2

lder 17-19 1,7 8,9 0,9 1,8

20-29 5,3 19,0 2,7 7,2

30-49 4,5 21,4 2,6 12,1

50-64 3,8 19,6 1,6 9,0

65+ 0,9 9,8 0,3 2,9

Hrkomst Svensk 3,9 18,8 2,0 8,9

Utlndsk 1,8 10,7 0,7 4,3

Fdelseland Sverige 3,8 18,9 2,0 9,0




Utbildning Grundskola 1,7 15,6 0,9 6,4

Gymnasium 4,3 20,9 2,2 10,0


Inkomstgrupp 1 (20 % som tjnar minst) 2,7 14,6 1,3 4,8

2 4,0 14,4 1,6 6,1

3 4,7 22,8 3,0 11,1

4 4,5 20,9 2,5 10,8

5 (20 % som tjnar mest) 3,4 16,7 1,6 8,8

Det totala tobaksbruket i Sveriges vuxna befolkning, dvs. andelen svarande som brukar cigaretter och/eller snus dagligen uppgr till 18,4 % vilket motsvarar nrmare 1 380 000 personer i den vuxna befolkningen (tabell 9). Det totala tobaksberoendet ligger dock betydligt lgre, vi uppskattar att ca 600 000 personer, eller knappt 8 %, r beroende av snus och/eller cigaretter. Vidare r det dubbelt s stor andel mn som kvinnor (24,5 respektive 12,3 %) vilka dagligen anvnder ngon tobaksprodukt, det samma gller fr tobaksberoende (10,7 % mn och 5,1 % kvinnor).

21

Tabell 9. Andel dagliga anvndare av tobak (bruk) samt andel som r beroende av tobak totalt och uppdelat p kn (%).

Bruk Beroende Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man

Totalt 18,4 12,3 24,5 7,9 5,1 10,7

3.2.2 Alkohol

Tv frgor anvndes fr att mta respondenternas alkoholkonsumtion. Dels hur ofta respondenten druckit alkohol de senaste 12 mnaderna och dels hur ofta man intensivkonsumerat alkohol dvs., druckit minst en flaska vin eller motsvarande vid ett och samma tillflle.

Svarsfrdelningen fr frekvens av alkoholkonsumtion visas i tabell 10. Andelen som har konsumerat alkohol minst en gng under de senaste tolv mnaderna uppgr till 88,5 %. Nrmare hlften av de svarande (46,6 %) dricker alkohol minst en gng i veckan, medan var fjrde dricker alkohol flera gnger i veckan eller oftare. Vi finner ven hr knsskillnader dr mn genomgende dricker oftare n kvinnor. En strre andel mn n kvinnor konsumerar alkohol (90,3 % respektive 86,6 %) och mer n hlften (53,5 %) av mnnen dricker alkohol minst en gng i veckan medan motsvarande siffra fr kvinnorna r 39,7 %.

Tabell 10. Frekvens av alkoholkonsumtion under de senaste 12 mnaderna totalt och uppdelat p kn (%).

Totalt Kvinna Man I stort sett varje dag 2,9 1,9 3,9

4-5 gnger i veckan 4,2 3,3 5,2

2-3 gnger i veckan 18,5 15,7 21,4

En gng i veckan 21,0 18,9 23,1

2-3 gnger i mnaden 15,3 16,2 14,3

En gng i mnaden 9,9 10,4 9,4

Ngra f gnger senaste 12 mnaderna 14,2 17,3 11,1

En gng senaste 12 mnaderna 2,5 3,1 2,0

Aldrig 11,5 13,4 9,7

Tabell 11 redovisar frekvens av intensivkonsumtion av alkohol. Fyra av 10 respondenter uppger att de intensivkonsumerar alkohol en gng i mnaden eller oftare medan ungefr var sjunde (drygt 15 %) intensivkonsumerar alkohol minst en gng i veckan. Vidare finner vi en hgre frekvens av intensivkonsumtion bland mn n kvinnor. Nstan hlften av alla mn (48,6 %) men bara var fjrde kvinna (26,6 %) intensivkonsumerar alkohol minst en gng i mnaden och en betydligt strre andel mn n kvinnor intensivkonsumerar alkohol en gng i veckan eller oftare (21,4 respektive 9,3 %).

22

Tabell 11. Frekvens av intensivkonsumtion av alkohol under de senaste 12 mnaderna totalt och uppdelat p kn (%).

Totalt Kvinna Man I stort sett varje dag 0,4 0,3 0,5



En gng i veckan 10,2 6,7 13,6

2-3 gnger i mnaden 9,7 6,8 12,6

En gng i mnaden 12,6 10,6 14,6

Ngra f gnger senaste 12 mnaderna 26,2 24,9 27,5

En gng senaste 12 mnaderna 8,7 10,3 7,1

Aldrig 27,3 38,2 16,8

Tabell 12 redovisar hur omfattningen av alkoholkonsumtion (minst en gng de senaste 12 mnaderna), veckovis alkoholkonsumtion (de som dricker minst en gng i veckan eller oftare) samt intensivkonsumtion av alkohol minst en gng i mnaden varierar mellan kvinnor och mn i underskningens olika undergrupper, dvs. nr vi delar in respondenterna utifrn lder, hrkomst, fdelseland, utbildning och inkomst. Vi finner inga markanta skillnader mellan ldersgrupperna i andelen som druckit alkohol under det senaste ret. Undantaget r den yngsta ldersgruppen 17-19 (som inte har rtt att kpa alkohol p Systembolaget) dr andelen alkoholkonsumenter r betydligt lgre jmfrt med vriga ldersgrupper. En strre ldersvariation terfinns dremot vad gller andelen som dricker alkohol minst en gng i veckan. Fr bde kvinnor och mn kar andelen veckokonsumenter gradvis med lder upp till ldersgruppen 50-64 fr att sedan minska ngot i den ldsta ldersgruppen. Ett annat mnster framtrder fr intensivkonsumtion av alkohol, fr kvinnor r andelen intensivkonsumenter hgst i de tv lgre ldersgrupperna medan den fr mn r hgst i ldersgruppen 20-29.

Nr resultaten redovisas utifrn hrkomst och fdelseland framkommer att andelen alkoholkonsumenter, veckokonsumenter och mnadsvisa intensivkonsumenter genomgende r lgre hos respondenter med utlndsk hrkomst framfrallt hos dem som r fdda i ett utomnordiskt land.

Nr vi delar in respondenterna utifrn de socioekonomiska bakgrundsvariablerna utbildning och inkomst framkommer ett tydligt mnster. Andelen konsumenter och veckokonsumenter kar generellt gradvis med utbildning och inkomst varfr grupperna med hgst utbildning och inkomst ocks r de som har hgst andel konsumenter och respondenter som dricker minst en gng i veckan. Vad gller intensivkonsumtion r det dremot inte lika tydliga variationer och mnster mellan utbildnings- och inkomstgrupper.

23

Tabell 12. Andel som druckit alkohol minst en gng under de senaste 12 mnaderna (bruk), som minst en gng i veckan konsumerar alkohol samt andel som intensivkonsumerar alkohol minst en gng i mnaden i olika undergrupper uppdelat p kn (%).

Bruk Dricker 1 gng i veckan eller

oftare

Intensivkonsumtion minst 1 gng i

mnaden Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Totalt 86,6 90,3 39,7 53,5 26,6 48,6

lder 17-19 72,7 70,1 13,4 12,2 41,5 37,8

20-29 89,2 91,6 30,1 42,5 46,3 62,4

30-49 89,7 93,1 39,3 55,1 23,5 46,8

50-64 88,5 91,7 49,9 65,4 23,9 50,9

65+ 81,5 87,8 42,6 56,8 15,9 38,1

Hrkomst Svensk 89,6 92,2 42,8 56,2 27,4 49,3

Utlndsk 71,4 79,0 23,7 38,0 22,1 43,9

Fdelseland Sverige 89,3 91,9 42,2 55,7 27,6 49,3

Annat nordiskt land 82,7 89,2 35,3 53,3 19,0 55,8

Annat europeiskt land 77,0 87,9 29,5 47,2 21,6 39,7

Land utanfr Europa 54,6 67,7 11,9 24,5 16,0 39,0

Utbildning Grundskola 74,0 82,9 30,2 42,2 23,7 45,5

Gymnasium 87,3 91,5 33,8 52,4 32,3 53,4

Universitet/hgskola 92,0 93,5 48,5 61,9 23,9 44,9

Inkomstgrupp 1 (20 % som tjnar minst) 79,3 81,1 28,9 32,7 31,3 50,7

2 86,7 88,4 38,6 47,7 25,0 46,2

3 91,2 93,3 37,8 55,0 26,8 51,9

4 95,5 95,7 54,2 61,4 25,4 49,7

5 (20 % som tjnar mest) 92,9 95,0 57,6 68,7 24,9 47,7

Enligt vra skattningar uppgr prevalensen av alkoholberoende enligt DSM-IV till 4,2 % (ej redovisat i tabell) i Sveriges vuxna befolkning. Detta betyder att drygt 320 000 individer i ldrarna 17-84 r r beroende av alkohol. Andelen alkoholberoende bland mn uppgr till 5,5 % och bland kvinnor 3 % (tabell 13). Utbredningen av missbruk enligt DSM-IV ligger ngot lgre med en prevalens p 1,7 % (ej redovisat i tabell), eller motsvarande ca 130 000 individer. ven hr r andelen hgre bland mn n bland kvinnor (2,1 respektive 1,3 %) (tabell 13).

Vad gller frekomsten av missbruk och beroende i underskningens olika undergrupper skiljer sig resultaten frn det som gller bruket av alkohol ovan. Hgst andel alkoholmissbrukare finner vi i den

24

yngsta ldersgruppen 17-19 r, bde fr kvinnor och fr mn, trots att det i denna ldersgrupp r lgst andel som brukar alkohol. Andelen med alkoholmissbruk r ocks hgre bland personer med utlndsk hrkomst och i de grupper som har lgst utbildning och lgre inkomster, dvs. i grupper med genomgende lga andelar alkoholkonsumenter.

Andelen som r beroende av alkohol r hgst i ldersgruppen 20-29 r, fr bde kvinnor och mn, med en prevalens p 7,6 respektive 9,6 %. Fr kvinnor ligger ven den yngsta ldersgruppen p en hg niv (7,5 %) medan andelen beroende r betydligt lgre i vriga ldersgrupper fr mn.

Inga tydliga skillnader finns mellan personer med svensk eller utlndsk hrkomst. Uppdelat p fdelseland finner vi dremot att andelen alkoholberoende r lgre bland kvinnor fdda i utomnordiska lnder jmfrt med kvinnor fdda i norden. Vidare terfinns den hgsta andelen alkoholberoende mn bland dem fdda i ett annat nordiskt land n Sverige fljt av dem som r fdda i ett land utanfr Europa, ven om skillnaderna r sm. Det r ven frhllandevis sm variationer mellan olika utbildningsgrupper, hgst prevalens alkoholberoende terfinns dock fr bde kvinnor och mn med gymnasieutbildning eller motsvarande.

Nr vi delar in respondenterna i olika inkomstgrupper finner vi hgst andel alkoholberoende i grupp 1, dvs. bland de 20 % som tjnar minst, fr bde mn och kvinnor. Intressant nog hade denna grupp lgst andel alkoholkonsumenter men hgst andel som intensivkonsumerar alkohol minst en gng i mnaden.

25

Tabell 13. Andel som har ett missbruk av alkohol eller r beroende av alkohol i olika grupper av befolkningen (%).

Missbruk Beroende Kvinna Man Kvinna Man

Totalt 1,3 2,1 3,0 5,5

lder

17-19 4,9 3,2 7,5 4,3

20-29 2,2 3,1 7,6 9,6

30-49 1,0 1,7 2,3 5,5

50-64 0,9 1,8 1,8 5,8

65+ 0,5 2,1 0,8 1,9

Hrkomst

Svensk 1,2 1,9 3,1 5,5

Utlndsk 1,7 3,6 2,4 5,6

Fdelseland

Sverige 1,2 2,0 3,2 5,5




Utbildning

Grundskola 1,7 3,5 2,1 4,1

Gymnasium 1,6 2,4 4,0 6,3


Inkomstgrupp

1 (20 % som tjnar minst) 1,8 4,2 5,0 8,3

2 1,5 2,0 2,8 4,8

3 0,7 2,4 2,3 5,1

4 1,2 1,7 2,6 5,2

5 (20 % som tjnar mest) 1,0 1,4 2,0 5,4

3.2.3 Lkemedel, narkotika och dopning

Tabell 14 redovisar 12 mnaders- och 30-dagarsprevalens i Sveriges vuxna befolkning vad gller bruket av narkotikaklassade preparat samt lkemedel som anvnts utan lkares ordination. Cannabis r hr det vanligaste preparatet med en rsprevalens p 2,5 %, vilket betyder att ca 190 000 personer i ldrarna 17-84 r har anvnt cannabis ngon gng under de senaste 12 mnaderna. rsprevalensen fr de vriga narkotikaklassade preparaten ligger alla betydligt lgre, mellan 0,3 % och 0,6 %. Andelen som uppger att de anvnt narkotika den senaste mnaden uppgr till drygt 1 %. Nr mnadsprevalensen bryts ned p respektive preparat hamnar vi p mycket lga niver. Frre n en av hundra svarande uppger att de rkt cannabis de senaste 30 dagarna medan motsvarande andel fr vriga preparat hamnar mellan 0,1 % och 0,2 %.

26 *Siffrorna reviderade 2014-02-17

Knappt 7 % av de svarande uppger att de ngon gng under de senaste 12 mnaderna har anvnt smrtstillande lkemedel utan lkares ordination och 2,8 % uppger att de ngon gng har anvnt smn- eller lugnande medel utan lkares ordination.

Tabell 14. Andel som anvnt narkotikaklassat preparat och lkemedel under de senaste 30 dagarna och senaste 12 mnaderna.

Senaste 30 dagarna Senaste 12 mnaderna Cannabis 0,8 2,5

Amfetamin 0,2 0,6

Opiater 0,1 0,4

Hallucinogener 0,0 0,3

Ecstacy 0,1 0,4

Kokain 0,1 0,5

Totalt ngon narkotika 1,1 3,1

Smrtstillande medel 2,5 6,9

Smn-/lugnande medel 1,1 2,8

Totalt ngot preparat (narkotika och/eller lkemedel)

4,1 10,5

Tabell 15 redovisar rsprevalens av narkotikabruk samt utbredningen av narkotikamissbruk och narkotikaberoende i underskningens olika undergrupper. Drygt 4 % av alla mn och 2 % av alla kvinnor uppger att de har anvnt ngon form av narkotika under de senaste 12 mnaderna. Vad gller ldersskillnader s r narkotikabruk vanligast frekommande i de tv yngsta ldersgrupperna, 17-19 r och 20-29 r, fr bde mn och kvinnor. Klart hgst andel, nrmare 14 %, terfinns dock i gruppen 20-29 r fr mn. Nr vi ser till de ldre ldersgrupperna (50 r +) r det betydligt lgre andelar som anvnt narkotika det senaste ret, mellan 0,1 % och 1 %.

Inga tydliga skillnader kan noteras i anvndningen av narkotika nr vi tar hnsyn till respondenternas hrkomst och fdelseland. Detsamma gller fr de olika utbildningsgrupperna. Nr vi delar in respondenterna i fem lika stora inkomstgrupper framgr det dremot tydligt att narkotikaanvndningen r mest utbredd bland de 20 % som tjnar minst bde bland mn och bland kvinnor.

Vra skattningar av narkotikaberoendets utbredning i Sverige visar att prevalensen uppgr till 0,6 %* (ej redovisat i tabellen), vilket motsvarar drygt 45 000* individer i ldrarna 17-84 r. Motsvarande andel svarande som bedms missbruka narkotika ligger ngot lgre, 0,1 %* (ej redovisat i tabellen), vilket motsvarar knappt 10 000* individer.

En strre andel mn n kvinnor bedms vara narkotikamissbrukare, dock r prevalensen vldigt lg fr bda knen (0,2* respektive 0,1 %*). Ett liknande mnster terfinns fr narkotikaberoende och hr skattar vi prevalensen till 0,8 %* fr mn samt 0,4 %* fr kvinnor.

P grund av de mycket lga prevalenserna fr missbruk och beroende av narkotika blir det svrt att urskilja ngra tydliga mnster av skillnader nr resultaten bryts ned i underskningens undergrupper.


27

Det br nd noteras att de hgsta andelarna av narkotikamissbruk och beroende terfinns i de tv lgsta ldersgrupperna, 17-19 r och 20-29 r, fr bde mn och kvinnor. Vidare r missbruk och beroende av narkotika mer vanligt frekommande i gruppen med lgst inkomst fr bde mn och kvinnor.

Tabell 15. Andel som anvnt narkotikaklassat preparat under de senaste 12 mnaderna (bruk) samt andel som missbrukar och r beroende av narkotika i olika grupper av befolkningen uppdelat p kn (%).

Bruk Missbruk Beroende Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Totalt 2,0 4,2 0,1 0,2* 0,4* 0,8 *

lder 0,4*

17-19 6,3 6,1 0,9

1,1 1,1

20-29 6,1 13,9 0,1* 0,8 1,2* 3,0*

30-49 1,7 3,5 0,1 0,1 0,3* 0,6*

50-64 0,5 1,0 0,0 0,1* 0,1* 0,2*

65+ 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0* 0,0*

Hrkomst 0,*8 Svensk 2,0 4,1 0,1 0,2* 0,4*

Utlndsk 2,2 4,7 0,0* 0,2* 0,1* 1,0*

Fdelseland 0,8* Sverige 2,0 4,2 0,1 0,2* 0,4*


Annat europeiskt land 3,6 3,2 0,0 0,0 0,0* 0,0*

Land utanfr Europa 0,7 4,5 0,0* 0,0* 0,2* 1,6*

Utbildning Grundskola 1,8 3,2 0,1* 0,3* 0,6* 1,1*

Gymnasium 2,6 4,8 0,1* 0,2* 0,5* 0,8*

Universitet/hgskola 1,7 4,2 0,0 0,2 0,2* 0,8*

Inkomstgrupp 0

1,9* 1 (20 % som tjnar minst) 3,6 9,4 0,2 ,8* 0,8*

2 1,8 3,6 0,1* 0,1 0,5* 0,4*

3 1,4 3,6 0,1 0,1 0,1 0,9*

4 1,0 2,9 0,0 0,2 0,1* 0,4*

5 (20 % som tjnar mest) 2,2 2,2 0,0 0,0 0,2* 0,4**Siffrorna reviderade 2014-02-17

Tabell 16 terger prevalenserna av bruk, missbruk och beroende av lkemedel som anvnts utan lkares ordination. En strre andel kvinnor (8 %) n mn (6,8 %) uppger att de har anvnt lkemedel utan lkares ordination de senaste 12 mnaderna. Vad gller ldersskillnader s r lkemedelsbruk


















28

utan lkares ordination mest frekommande i de tv ldsta ldersgrupperna, 50-64 r och 65 r +, fr bde kvinnor och mn.

Nr vi tar hnsyn till respondenternas hrkomst och fdelseland r det mer vanligt frekommande att ha anvnt lkemedel utan lkares ordination bland svarande med utlndsk hrkomst och srskilt bland svarande som r fdda i ett utomeuropeiskt land. Det r ocks ngot vanligare att svarande med lgre utbildning och lgre inkomst anvnder receptbelagda lkemedel utan lkares ordination.

Den totala andelen i befolkningen som bedms missbruka eller vara beroende av lkemedel uppgr endast till 0,1 % respektive 0,5 % (ej redovisat i tabell). Uppdelat p kn r prevalensen fr missbruk av lkemedel densamma fr bde mn och kvinnor (0,1 %). Utbredningen av lkemedelsberoende uppdelat p kn, uppgr till 0,5 % fr mn och 0,6 % fr kvinnor.

Vad gller utbredningen av missbruk och beroende av lkemedel i underskningens olika undergrupper r prevalenserna s pass lga att det inte r meningsfullt att urskilja eller kommentera ngra specifika skillnader eller mnster.

29

Tabell 16. Andel som anvnt lkemedel utan lkares ordination under de senaste 12 mnaderna (bruk) samt andel som missbrukar och r beroende av lkemedel i olika grupper av befolkningen uppdelat p kn (%).

Bruk Missbruk Beroende Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man

Totalt 8,1 6,8 0,1 0,1 0,6 0,5

lder 17-19 6,0 4,3 0,3 0,4 0,0 0,0

20-29 7,4 3,8 0,2 0,4 0,5 0,2

30-49 7,2 5,8 0,0 0,0 0,7 0,7

50-64 9,2 8,7 0,0 0,1 0,7 0,7

65+ 9,2 9,6 0,1 0,0 0,4 0,3

Hrkomst Svensk 7,7 6,5 0,1 0,1 0,5 0,5

Utlndsk 9,8 8,5 0,1 0,2 0,8 0,7

Fdelseland Sverige 7,7 6,4 0,1 0,1 0,5 0,5


Annat europeiskt land 8,2 8,7 0,0 0,0 0,2 0,6

Land utanfr Europa 12,7 10,8 0,0 0,3 1,3 1,0

Utbildning Grundskola 8,5 8,5 0,1 0,1 0,4 0,6

Gymnasium 9,1 6,2 0,1 0,2 0,7 0,4

Universitet/hgskola 7,0 5,9 0,0 0,1 0,6 0,5

Inkomstgrupp 1 (20 % som tjnar minst) 8,9 6,5 0,2 0,1 0,7 0,8

2 7,7 9,2 0,1 0,3 0,7 0,9

3 8,6 7,0 0,1 0,0 0,9 0,6

4 6,6 6,1 0,0 0,2 0,2 0,4

5 (20 % som tjnar mest) 7,3 5,9 0,0 0,1 0,1 0,3

Tabell 17 redovisar andelen som anvnt dopningspreparat i Sveriges vuxna befolkning totalt samt uppdelat fr mn och kvinnor. Strax under en halv procent av alla svarande har ngon gng anvnt dopningspreparat, vilket motsvarar knappt 34 000 personer i ldrarna 17-84 r. Det r nstan uteslutande mn som ngon gng har dopat sig d prevalensen fr kvinnor r s lg som 0,06 %. Men ven bland mnnen r det under 1 % som ngon gng anvnt dopningspreparat. Ser vi till en kortare tidsperiod s sjunker prevalenserna nnu mer. Mindre n 0,1 % av mnnen har anvnt dopningspreparat under det senaste ret och en nnu mindre andel av kvinnorna (0,02 %).

30

Tabell 17. Andel som anvnt anabola androgena steroider eller tillvxthormon utan lkares freskrift totalt och uppdelat p kn (%).

Totalt Kvinna Man Fr mer n 12 mnader sedan 0,45 0,06 0,84

Under de senaste 12 mnaderna 0,04 0,02 0,07

Under de senaste 30 dagarna 0,03 0,00 0,06

3.2.4 Blandmissbruk och blandberoende samt total prevalens av beroende och missbruk i befolkningen av ngon ANT-substans

Tabell 18 redovisar frekomsten av blandmissbruk och blandberoende i Sveriges vuxna befolkning. Blandmissbruk/beroende definieras i denna underskning som svarande vilka bedms missbruka eller vara beroende av minst tv substanser. Det br noteras att denna definition skiljer sig frn diagnosen fr blandmissbruk (eller Polysubstansrelaterad strning) i DSM-IV. Skillnaden ligger i att blandmissbruk i DSM-IV innebr att en person anvnder minst tre olika substanser utan ngon inbrdes preferens, och samtidigt uppfyller minst tre av diagnoskriterierna fr beroende (APA 1994).

Det vanligast frekommande blandmissbruket/beroendet, r kombinationen tobak och alkohol med en prevalens p 1,4 %. Detta innebr att ca 110 000 personer missbrukar eller r beroende av bde tobak och alkohol i ldrarna 17-84 r. vriga kombinationer av blandmissbruk/beroende ligger alla betydligt lgre, t.ex. uppgr andelen som missbrukar eller r beroende av bde alkohol och narkotika till 0,4 % av befolkningen, vilket motsvarar ungefr 30 000 personer. vriga kombinationer av blandmissbruk/beroende ligger p prevalenser mellan 0,3 % och 0,1 %. Slutligen, om vi ser till andelen som missbrukar eller r beroende av tobak, alkohol och narkotika uppgr prevalensen till 0,2 % eller omkring 15 000 personer.

I ett sista steg har vi tagit fram en totalskattning av utbredningen av missbruk och beroende av alkohol, narkotika och tobak (ANT) i Sveriges befolkning. Detta har vi gjort genom att summera alla svarande som bedms ha ett missbruk eller beroende av ngon av de studerade substanserna. Resultatet ndde upp till en prevalens om 13,4 %. Med andra ord, vi uppskattar att den totala omfattningen av missbruk och beroende av ANT, i Sverige r 2013, innefattar ca 1 miljon individer i den vuxna befolkningen.

31

Tabell 18 Andel med blandmissbruk och beroende samt total andel som missbrukar eller r beroende av ngon ANT-substans (%).

Tobak & Alkohol 1,4

Tobak & Narkotika 0,3

Tobak & Lkemedel 0,1

Alkohol & Narkotika 0,4

Alkohol & Lkemedel 0,2

Tobak, Alkohol & Narkotika 0,2

Totalt: missbrukar eller r beroende av ngon ANT-substans

13,4

3.3 Negativa konsekvenser av andra personers bruk

3.3.1 Tobak

Drygt 42 % i befolkningen har haft ngon som rker dagligen i sin omgivning under de senaste 12 mnaderna (tabell 19). Andelen r densamma fr kvinnor och mn, men genomgende hgre bland yngre n bland ldre. Knappt en tredjedel uppger att de pverkats negativt av detta, vilket motsvarar totalt 13,2 % i befolkningen. Av dessa uppger 4,4 % att man pverkas mycket negativt och 8,9 % att man pverkas lite negativt av att ha en dagligrkare i sin omgivning. Sammantaget innebr detta att nrmare en miljon vuxna personer i Sverige har pverkats negativt under de senaste 12 mnaderna av att ngon rker dagligen i deras nrhet, varav ca 330 000 uppger att man pverkats mycket negativt.

Kvinnor rapporterar att de pverkas negativt i ngot strre utstrckning n mn, 14,9 mot 11,5 %, och detta gller ven om man pverkats mycket negativt dr motsvarande siffror r 5,6 respektive 3,3 %. Att pverkas mycket negativt r bland kvinnor vanligare bland yngre medan det bland mn inte framkommer motsvarande ldersskillnader. Bedmningen av hur negativt man pverkas i en skala frn 1 till 10 r i stort identisk i alla grupper. De som uppger att de pverkats mycket negativt anger t.ex. ett medelvrde p ca 8 i alla grupper och de som pverkats lite anger ca 3,5. En mjlig tolkning av detta r att mycket respektive lite betyder ungefr samma sak i de olika grupperna.

Utsatthet fr passiv rkning undersktes med frgor om hur ofta man vistats i miljer dr ngon rker eller tidigare har rkt. Andelen personer i befolkningen som minst en gng per mnad under de senaste 12 mnaderna vistades i inomhusmiljer dr andra personer rker eller har rkt, uppgr till 19,2 % och r ngot vanligare bland mn (22,3 %) n bland kvinnor (16,2 %). Vanligast r det i yngre ldersgrupper med hgst andel bland kvinnor i ldern 17-19 r (36,5 %) och lgst andel bland kvinnor mellan 65 och 84 r (8,1 %). Motsvarande utsatthet fr passiv rkning i utomhusmilj visade att mer n hlften (54,8 %) uppgav att det hade hnt minst ngon gng per mnad under de senaste 12 mnaderna, ven hr ngot fler mn (57,2 %) n kvinnor (52,4 %). Samma ldersskillnader som fr utsatthet i inomhusmilj framkom med hgst andel bland de yngsta kvinnorna (87,1 %) och lgst bland de ldsta (23,9 %).

32

Utsatthet fr negativa hlsoeffekter av andras rkning undersktes med en frga om respondenten ngonsin skt medicinsk behandling fr komma som lkaren misstnkte ha orsakats av andra personers rkning. Totalt uppgav 1,2 % att detta skett, varav 1,4 % kvinnor och 1 % mn. Bland kvinnor fanns en tendens att detta r vanligare bland ldre n bland yngre medan detta mnster var mindre tydligt bland mn.

Eftersom det r frhllandevis dyrt att rka i Sverige kan man ven tnka sig att privatekonomin pverkas negativt fr den som rker, och drmed ocks fr vriga familjemedlemmar. P frgan om ngon familjemedlems rkning innebr en oro fr familjeekonomin uppgav i genomsnitt 2,7 % av respondenterna att s varit fallet under de senaste 12 mnaderna ngot fler kvinnor n mn. Oron var mer frekommande bland yngre n ldre med hgsta andelen bland kvinnor i ldern 17-19 r (7,8 %) och lgst bland ldre mn (0,4 %). Motsvarande skattning av oro fr familjeekonomin orsakad av familjemedlems snusande uppgick till total 1,4 %, och visade sig vara ngot vanligare bland kvinnor (1,9 %) n bland mn (0,9 %).

33

Tabell 19. Negativa konsekvenser av andra personers tobaksbruk i befolkningen totalt samt uppdelat p kn och olika ldersgrupper (%).

Totalt Kvinnor Mn 17-19 20-29 30-49 50-64 65+ Alla 17-19 20-29 30-49 50-64 65+ Alla

(N) 15576 363 1290 2571 1803 1720 7779 385 1354 2663 1819 1544 7797 Har personer i omgivningen som rker dagligen

42,3 61,5 59,0 45,0 43,0 23,6 42,8 53,2 58,0 43,0 40,6 24,0 41,8

Pverkats negativit av personer i omgivningen

13,2 24,4 24,6 15,9 12,3 7,2 14,9 14,3 18,2 10,9 11,2 6,3 11,5

Pverkats mycket (medelvrde: skala 1-10)

4,4 (8,0)

6,9 (7,4)

7,7 (7,8)

6,0 (8,3)

5,1 (8,2)

3,5 (7,9)

5,6 (8,0)

2,1 (7,0)

5,1 (8,2)

2,9 (7,9)

3,7 (8,1)

2,2 (7,5)

3,3 (7,9)

Pverkats lite (medelvrde: skala 1-10)

8,9 (3,7)

17,5 (4,0)

16,9 (3,8)

9,9 (3,9)

7,3 (3,9)

3,9 (3,4)

9,5 (3,9)

12,5 (3,6)

13,3 (3,4)

7,9 (3,4)

7,6 (3,7)

4,6 (3,4)

8,4 (3,5)

Utsatt fr passiv rkning inomhus minst ngon gng per mnad

19,2 36,5 29,6 14,0 13,5 8,1 16,2 35,7 35,9 20,2 20,8 12,2 22,3

Utsatt fr passiv rkning utomhus minst ngon gng per mnad

54,8 87,1 82,4 56,8 45,1 23,9 52,4 83,9 81,5 61,1 50,1 31,1 57,2

Skt medicinsk behandling fr ngot som lkare misstnkte bero p andra personers rkning

1,2 0,0 1,2 1,0 1,6 2,0 1,4 0,4 0,7 1,2 1,0 0,9 1,0

Orolig fr familjeekonomin p.g.a. ngon i familjen rker

2,7 7,8 4,9 2,9 2,0 1,2 2,9 3,9 4,6 2,2 2,4 0,4 2,4

Orolig fr familjeekonomin p.g.a. ngon i familjen snusar

1,4 3,2 4,7 1,7 1,1 0,5 1,9 1,1 1,8 1,1 0,8 0,0 0,9

34

3.3.2 Alkohol

Drygt 30 % i befolkningen har ngon i sin nrhet som de anser dricker fr mycket, ngot fler kvinnor (33,5 %) n mn (27,2 %) (tabell 20). Ungefr hlften av dessa (totalt 14,6 %) uppger att de har pverkats negativt av detta varav fler kvinnor (18,7 %) n mn (10,5 %). Omrknat till antal personer i befolkningen betyder det att nrmare 1,1 miljon personer i vuxen lder pverkas negativt av att ngon i deras nrhet dricker fr mycket alkohol eller ungefr 700 000 kvinnor och 400 000 mn. Yngre rapporterar genomgende i strre utstrckning att man har personer i sin nrhet som dricker fr mycket och att man pverkas negativt. Detta mnster gller bde kvinnor och mn. Ett undantag r dock att den yngsta ldersgruppen, 17-19 r, som rapporterar mindre negativa erfarenheter n gruppen 20-29 ringar.

Motsvarande frga stlldes ocks med avseende p negativa erfarenheter av frmlingars alkoholkonsumtion dvs. av drickandet hos personer som respondenten inte knner. Knappt var tionde vuxen person i Sverige hade pverkats negativt av drickande hos en frmling under de senaste 12 mnaderna, varav ngot fler kvinnor (10,4 %) n mn (8,8 %). Totalt sett motsvarar detta drygt 700 000 personer i den vuxna befolkningen. Yngre r ven hr mer utsatta n ldre om man bortser frn de allra yngsta (17-19 r) dr mnnen till och med ligger under genomsnittet. Bland kvinnor i ldern 20-29 r finner man den hgsta andelen som pverkas negativt av en frmlings drickande (22,5 %) medan det r minst frekommande bland mn i ldern 65-84 r (2,1 %).

Fr att f en ungefrlig uppfattning om hur allvarliga de negativa effekterna r, ombads respondenterna ven hr att uppge om man pverkades mycket eller lite negativt och ven att gradera inverkan frn 1 (lite negativt) till 10 (mycket negativt). Fler personer uppger att de pverkas lite negativt jmfrt med mycket, bde av drickandet hos en oknd person och av ngon i ens nrhet. Totalt har 7,9 % pverkats lite negativt av en frmlings drickande medan 1,4 % har pverkats mycket negativt. En ngot hgre andel pverkades mycket negativt nr det gller ngon i sin nrhet, dr 3,3 % pverkas mycket negativt och 10,7 % lite.

Vid den kvantitativa bedmningen av problemets allvarlighet, visade det sig att de som uppgett att de pverkats mycket hade ett medelvrde p ungefr 8 och de som uppgett lite ett medelvrde p ungefr 3, vilket gllde fr utsatthet frn bde oknda och personer i omgivningen.

Man kan sammantaget konstatera att det r ngot vanligare att pverkas negativt av drickandet hos ngon i sin nrhet n hos en obekant. Vidare r det vanligare att kvinnor pverkas negativt n mn, framfrallt av personer i den nra omgivningen. Det visade sig ocks att yngre personer genomgende rapporterar mer utsatthet n ldre, frmst vad gller negativa konsekvenser av frmlingars drickande.

35

Tabell 20. Negativa konsekvenser av andra personers drickande i befolkningen totalt samt uppdelat p kn och olika ldersgrupper (%).

Totalt Kvinnor Mn 17-19 20-29 30-49 50-64 65+ Alla 17-19 20-29 30-49 50-64 65+ Alla

(N) 15576 363 1290 2571 1803 1720 7779 385 1354 2663 1819 1544 7797 Pverkats negativt av drickandet hos frmlingar

9,6 16,1 22,5 11,7 6,2 2,6 10,4 5,4 17,0 10,9 5,8 2,1 8,8

Pverkats mycket (medelvrde skala 1-10)

1,4 (7,8)

2,6 (7,2)

3,9 (7,7)

1,5 (7,6)

1,5 (7,9)

0,5 (7,5)

1,7 (7,7)

0,7 (7,5)

2,5 (7,7)

1,0 (8,2)

1,0 (8,3)

0,3 (7,1)

1,1 (8,0)

Pverkats lite (medelvrde skala 1-10)

7,9 (2,8)

13,2 (2,9)

18,0 (3,1)

9,9 (2,8)

4,5 (3,0)

1,9 (2,7)

8,4 (2,9)

4,6 (3,2)

14,2 (2,8)

9,6 (2,7)

4,6 (2,6)

1,6 (2,3)

7,4 (2,7)

Har personer i omgivningen som dricker fr mycket

30,3 45,7 48,9 40,9 27,7 14,7 33,5 28,9 41,2 31,5 23,1 12,2 27,2

Pverkats negativt av personer i omgivningen

14,6 21,6 28,1 23,1 15,4 8,0 18,7 8,2 15,2 12,8 9,3 4,7 10,5

Pverkats mycket (medelvrde skala 1-10)

3,3 (8,0)

6,6 (7,4)

7,3 (8,0)

5,3 (8,1)

4,3 (8,2)

1,8 (8,1)

4,7 (8,0)

1,8 (8,0)

3,2 (8,1)

2,0 (7,7)

1,6 (7,7)

0,7 (8,7)

1,9 (7,9)

Pverkats lite (medelvrde skala 1-10)

10,7 (2,9)

12,9 (2,8)

20,0 (3,0)

17,3 (2,9)

9,7 (3,2)

5,5 (3,2)

13,1 (3,0)

6,4 (3,2)

11,8 (2,5)

10,4 (2,7)

7,0 (3,0)

3,7 (2,8)

8,3 (2,7)

36

Fr att f en mer detaljerad information om vilka typer av negativa konsekvenser som orsakas av drickandet hos personer i omgivningen samt vilken relation den som drabbas har till den som dricker, stlldes ett antal frgor dr respondenten ombads fylla i vems drickande som orsakat problemet. Frgorna, som hmtats frn tidigare internationella studier, stlldes endast till respondenter som uppgett att de, under det senaste ret, haft en person i sin nrhet som de anser dricker fr mycket och som de pverkats negativt av. I tabell 21 presenteras svaren fr sju olika negativa erfarenheter, rangordnade frn mest till minst frekommande och uppdelat p vilken relation respondenten har till personen.

Av de studerade negativa konsekvenserna rapporterade respondenterna oftast att man blivit knslomssigt srad eller frsummad av en person i ens omgivning som dricker fr mycket. Totalt uppgav 11,2 % att detta intrffat, vilket i de flesta fall handlade om en familjemedlem (5,5 %), fljt av partner (4,2 %) och vriga (3,4 %). Till gruppen vriga hr t.ex. vnner, grannar och arbetskamrater. Dubbelt s mnga kvinnor som mn (14,9 respektive 7,5 %) hade denna erfarenhet och framfrallt var det vanligare att kvinnor pverkades negativt av sin partner eller en familjemedlem som drack fr mycket. Totalt sett innebr resultatet att drygt 800 000 personer i den svenska v

andt-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska

Documents