En kul tidning om pEngar från swEdbank och sparbankErna. nr 4/ 2013. årgång 87

sl

anten

TEMA: Eu och Euro

Så fungErAr EuropAS jäTTEklubb.

Därför AnvänDEr 17 Eu-länDEr SAMMA vAluTA.

Utgivare: Swedbank och sparbankernaProduktion och redaktion: Bee ProductionIllustration: Johnny Dyrander

2 3

1952 gick sex europeiska länder ihop

och började samarbeta för handeln

med varor som stål och kol. Samarbe-

tet kring handel och produktion

skulle göra det enklare att behålla

freden för framtiden.

Några år senare bildades EG,

Europeiska gemenskapen. EG gjorde

det lättare för länderna i Europa att

sälja och köpa alla slags varor till och

av varandra. Det blev också smidi-

gare att resa mellan olika länder.

1993 bytte EG namn till EU, som

betyder Europeiska unionen. I dag

har EU 28 medlemsländer.

EU jobbar inte bara för att det ska

vara lätt att köpa och sälja varor.

Eller att det ska vara lätt att resa

mellan olika länder. EU jobbar med

mycket mer. Till exempel frågor som

rör kultur, miljö och mänskliga

rättigheter.

De bestämmerI Sverige är det vår riksdag och

regering som bestämmer. I EU är det

EU-kommissionen, Europaparlamentet

och ministerrådet som bestämmer. De

här tre delarna har olika uppgifter.

EU-kommissionens viktigaste

uppgift är att ge förslag på nya lagar.

Den ska också se till att EU:s med-

lemsländer följer de lagar som EU

beslutat om. Kommissionen består av

28 kommissionärer, det är en person

från varje medlemsland. Men

kommissionären ska inte arbeta för

sitt eget lands bästa. Den ska jobba

för alla länder.

EU-kommissionen har ungefär

samma roll inom EU som Sveriges

regering har i Sverige.

Val vart femte årI Europaparlamentet sitter 751

personer. De kallas för ledamöter. Av

dem kommer 20 från Sverige.

Vart femte år är det val till

Europaparlamentet. I det valet får

alla som är myndiga medborgare och

bor i något av EU:s medlemsländer

rösta på de politiker de vill ska sitta i

Europaparlamentet.

Europaparlamentet arbetar

tillsammans med ministerrådet i EU

när det gäller EU:s ekonomi och lagar.

Europaparlamentet och minister-

rådet har ungefär samma roll i EU

som Sveriges riksdag har i Sverige.

Ministerrådet samlar ministrar

från varje EU-land när en speciell

fråga ska diskuteras. Behöver EU

diskutera något som handlar om

jordbruk samlas till exempel alla

jordbruksministrar. Ministrarna

träffas oftast i Bryssel. Bryssel ligger i

Belgien och är EU:s huvudort.

Att vara med kostar pengarPrecis som i många andra klubbar

kostar det pengar att vara med i EU.

Sammanlagt får EU in cirka 1 300

miljarder kronor varje år från alla

medlemsländer.

Stora och rika länder har högre

avgift än mindre och fattigare

länder. Sverige betalar cirka 30

miljarder kronor varje år till EU.

Varje år får Sverige också cirka tolv

miljarder kronor i bidrag från EU.

Nästan åtta miljarder av de

bidragen går till olika projekt inom

Sveriges jordbruk.

Av resten går en del till socialfon-

den. Socialfonden hjälper bland

annat till med att fler människor ska

få ett arbete.

Sverige får alltså mindre bidrag än

vad vi betalar i avgift. Det beror på

att Sverige är ett ganska rikt land

jämfört med många andra länder.

Så påverkas du av EUEn av de viktigaste sakerna med EU

är att det ska vara lätt för EU-med-

borgare att resa mellan olika EU-

länder.

Men det betyder också att det ska

vara enkelt för dig att stanna där för

att plugga eller jobba.

Det finns andra och mindre saker

som påverkas av att Sverige är med i

EU. Till exempel var det EU som

förbjöd vanliga glödlampor. Sedan

2012 får inga vanliga glödlampor

tillverkas i EU.

EU bestämmer en del över maten

vi köper och äter. Till exempel måste

all mat märkas med bäst före-datum

eller sista förbruknings-datum.

Enligt EU:s regler måste också alla

ingredienser i en matvara stå på

förpackningen.

Det finns områden som EU inte är

inblandade i. EU bestämmer inte

över skolan. Och inte heller över

barnbidraget. n

Efter flera år av krig i Europa valde några länder att börja samarbeta med varandra. Det samarbetet blev grunden för EU. I dag har EU 28 medlemsländer. Lyckoslanten berättar hur EU fungerar och hur du påverkas av att Sverige är med. Text: Susanna Johansson Illustration: Johnny Dyrander

Visste du att EU fick Nobels fredpris 2012?

EU fick priset för sitt arbete för fred och

mänskliga rättigheter. EU skänkte prispengarna till att hjälpa barn som växer

upp i länder med krig.

Eu är Europas största klubb

TEMA: Eu och Euro

EU i siffrorEU har 28 medlemsländer.

17 av EU:s 28 medlemsländer har valutan euro.

Sverige betalar ungefär 30 miljarder kronor i avgift till EU varje år.

Varje år får Sverige cirka 12 miljarder kronor i olika bidrag från EU.

Tyskland är det land inom EU med flest invånare. I Tyskland bor 82 miljoner män-niskor.

1952 la sex länder grunden för EU. De sex länderna var Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och dåvarande Västtysk-land.

Sverige gick med i EU den 1 januari 1995.

EU har 24 officiella språk. Svenska är ett av dem.

Källa: EU-upplysningen

På kartan ser du alla länder

som är med i EU och vilken

valuta landet har.

44 5

EnkäTEnVilket land i EU vill du åka till? Och varför?

HannaÅlder: 10 år.Bor: Särö.– Italien. Det är varmt och finns många shoppingställen där. Jag vill köpa kläder där!

Tore Ålder: 10 år Bor: Luleå.– Frankrike. Min bror, som är cirkusartist bor där. Men också för att han som upp-fann parkour kom-mer från Frankrike. Jag håller på med parkour.

Sondos Ålder: 7 år.Bor: Malmö.– England och bo där, för där använder man skoluniform i skolan. Jag tycker det är jobbigt och stressigt att välja kläder varje morgon.

Oskar Ålder: 10 år Bor: Solna.– Frankrike, för jag vill vara i Eiffeltornet. Och sen vill jag se Mona Lisa. Vi har gjort ett jobb om henne i skolan, då fick vi måla Mona Lisa som hon skulle se ut i dag 2013.

TEMA: Eu och Euro

EMU står för Ekonomiska och

Monetära Unionen. Det är ett

samarbete om ekonomi och pengar

inom EU. Många av EMU-länderna

använder samma sorts pengar,

valutan euro. De länderna har också

samma centralbank. Den heter

Europeiska centralbanken.

En centralbank ska hjälpa till att få

ekonomin i ett land att fungera bra.

Europeiska centralbankens mål är att

euron ska behålla sitt värde. Det

betyder att banken försöker se till att

alla människor ska kunna lita på att

de kan köpa ungefär samma mängd

varor för samma summa pengar om

ett år som de kan i dag.

Det är viktigt för att alla personer

och företag ska ha råd att betala sina

utgifter i framtiden.

Sverige står utanförI Sverige har befolkningen röstat nej

till euro. Därför har vi kvar vår krona

och vår egen centralbank, Sveriges

Riksbank.

Målet för Sverige är att den svenska

kronan ska behålla sitt värde.

Om vi svenskar röstade ja till euro

skulle den svenska kronan försvinna.

Våra gamla pengar skulle ersättas

med nya sedlar och mynt. Europeiska

centralbanken skulle bestämma över

vår valuta. Det skulle påverka oss på

många olika sätt.

Enklare att resaDet finns både fördelar och nack-

delar med euro. En fördel är att det

blir enklare att resa mellan olika

länder.

– Då behöver du inte växla pengar.

Du behöver inte heller fundera på hur

mycket pengarna i ett annat land är

värda. Det säger Jörgen Kennemar,

som arbetar på Swedbank.

– Det blir också enklare att

jämföra priser när olika länder

använder samma valuta. Var är en

vara billigast, hemma eller utom-

lands?, säger Jörgen

En annan fördel med euro är att

det blir enklare för företagen i de

olika länderna att sälja och köpa

saker till och av varandra.

En valuta kan kosta olika mycket

vid olika tidpunkter. Just nu är den

svenska kronan stark och vi får

många euro om vi växlar pengar

inför en resa.

– Om alla har samma valuta

försvinner risken för stora föränd-

ringar i priset på valutan, säger

Jörgen. Det gör handeln lättare och

billigare.

Inte hjälpa oss självaSveriges Riksbank sänker och höjer

räntan, styrräntan, för att påverka

svensk ekonomi. Skulle vi byta valuta

kan den inte längre göra det. Om

Sverige hamnar i sämre tider kan vi

därför inte hjälpa oss själva på det

sättet.

– Om Sverige har det tufft är det

vanligt att styrräntan sänks. Det gör

man för att få fart på ekonomin.

Om vi har euro får de svenska

politikerna sänka skatterna i stället.

Eller ge mer bidrag för att försöka

vända utvecklingen. Att inte längre

ha en egen centralbank ser många

som en nack del med euron, avslutar

Jörgen. n

Måste europeiska gurkor vara raka?Inom EU finns en hel del regler. Regler som gäller både stort och smått. Ibland har reglerna misstolkats.

Under en lång tid spreds ryktet att det inte får finnas några böjda gurkor inom EU. Men det stämmer inte. Gurkor får vara böjda. Men EU har hittat på ett sätt att dela in gurkorna i olika klasser. Det finns fyra klasser att dela in gurkorna i, beroende på hur raka de är. Är gurkorna böjda säljs de istället som oklassade. Men de är inte för-bjudna.

Ett annat EU-rykte som har spridits är att svenska ortsnamn skulle tvingas översättas till engelska. Skara skulle heta Crowd, Enköping Onebuying och Vetlanda Knowlanding. Jätteknasigt och jättefel! EU har inte beslutat om en sådan regel.

Källa: Europeiska kommissionen

Tolv stjärnor i flagganEU-flaggan är mörkblå med en cirkel av gula stjärnor. Det är totalt tolv stjärnor på flaggan.

Men stjärnorna på flaggan representerar inte antal medlems-länder (så klart). Stjärnorna är symboler för harmoni och solidaritet. Och att Europas folk lever enade.

Flaggan har funnits sedan 1955. Det var dock först 1985 som den blev EU:s officiella flagga.

Källa: europa.eu

När du reser i Europa kan du använda samma pengar i 17 länder. Dessa länder har valutan euro. Men hur fungerar det egentligen? Och vad är EMU? Lyckoslanten förklarar.Text: Camilla Rindås Foto: Swedbank

År 2003 röstade Sverige nej till euro i en folkomröst-ning. Lite mer än hälften av dem som röstade sa nej.

Varje år mäter Statistiska centralbyrån vad vi i Sverige tycker om euron. År 2009 var det många som var för euron. 2013 var de flesta emot. 80 pro-cent sa att de skulle rösta nej till euron om det vore

en ny folkomröstning i dag. I dag finns inget datum för en ny omröstning. Det

är upp till politikerna att bestämma det. Tidningen Dagens Nyheter gissar att Sverige kommer att rösta om euron igen om tio år.

Källa: Statistiska centralbyrån, Dagens Nyheter

Sverige sa ...

Samma lika pengJörgen!

Illustration: Lena Forsman

... nej!

Av: Torbjörn Hallgren och Åsa Ohlsson

Illustration: europa.eu

6 76 77

Kroatien ansökte om att bli medlem

i EU för tio år sedan. Men det är

först i år som landet blev medlem.

De länder som vill vara med måste

uppfylla vissa politiska och ekono-

miska krav.

För att vara med i EU måste landet

bland annat respektera mänskliga

rättigheter. Landet måste också

godkännas av alla andra EU-länder.

Lyckoslanten kontaktar Karin

Anderman på Sveriges ambassad i

Zagreb, Kroatiens huvudstad. Hon

berättar mer om landet.

– Kroatien ligger i sydöstra Europa.

Till ytan är Kroatien ett ganska litet

land. Det bor cirka 4,3 miljoner

människor där. Kroatien har en

president som statschef, Ivo Josipovic.

Landets regeringschef är premiärmi-

nister Zoran Milanovic.

– Kroatien har en lång kust och

över tusen öar i sin skärgård. Det är

en av anledningarna till att Kroatien

är ett populärt turistmål. Förra året

besökte cirka 130 000 svenskar

Kroatien. Turismen är mycket viktig

för Kroatiens ekonomi.

– Kroatien blev ett eget land 1991.

Innan dess var landet en delrepublik i

Jugoslavien.

Vad tyckte kroaterna om att gå med i EU?– I januari 2012 röstade kroaterna om

de ville vara med i EU. 66 procent

röstade ja och 33 procent röstade nej.

– De flesta kroater tycker att

medlemskapet ger trygghet, säkerhet

och tillhörighet. Medlemskapet gör

det också lättare för kroaterna att

resa och arbeta utomlands.

Får medlemskapet någon betydel-se för barn och unga i Kroatien?– Ja, Kroatien kan nu få pengar för att

utveckla skolan. Landet kan också

vara med i olika EU-projekt, som kan

förbättra skolan.

– En annan skillnad för unga är att

de lättare kan söka utbildning

utomlands.

Varför tog det tio år för Kroatien att bli medlem i EU?– Kroatien har behövt förbättra

rättssäkerheten. Därför har det

gjort domstolarnas arbete mer

effektivt. Det har bekämpat korrup-

tion och gjort livet lättare för

minoriteter.

– Förhandlingarna om medlems-

skap fördröjdes några gånger. Bland

annat på grund av en gränskonflikt

med grannlandet Slovenien. De krav

som EU ställde på Kroatien har varit

väldigt viktiga för att skapa det

moderna samhälle som Kroatien nu

är. n

1 juli i år blev Kroatien det 28:e medlemslandet i EU. Hur gick det till? Och vad innebär det för Kroatien att vara med i EU? Vi frågade på Sveriges ambassad i Zagreb, Kroatiens huvudstad. Text: Susanna Johansson

Just nu väntar Makedonien, Island, Montenegro, Serbien och Turkiet på att bli godkända EU-medlemmar.

TEMA: Eu och Euro

Text: Linda Eriksson

Lyckoslanten har pratat med ungdomsförbunden för två politiska partier. Ett som är för EU och ett som är emot EU. Här berättar de varför.

Liberala ungdomsförbundet är Folkpar-tiets ungdomsförbund. Folkpartiet tycker att det är bra att Sverige är med i EU. Så här säger Liberala ungdomsför-bundets ordförande Linda Nordlund:

– EU är viktig för freden och friheten i Europa.

Länderna på vår kontinent har krigat mot varandra

i flera hundra år. Efter andra världskriget skapades

EU så att det inte längre skulle vara soldater utan

handelsmän och studenter som korsade gränserna.

När vi handlar och samarbetar med varandra tjänar

alla på det. EU gör oss rikare.

– Hela världen hänger ihop i dag. Världsekono-

min och annat som händer i världen påverkar oss

här i Sverige. Då måste vi välja om vi vill vara med

och påverka världen eller om vi vill sitta utanför. Vi

tycker att det är självklart att vi ska vara med.

Vad kan EU göra för Sverige? – Vårt land har nytta av att vi är med i EU. Sverige

har många naturresurser, till exempel skog och

järnmalm, som vi kan sälja till andra länder i EU.

Det skapar fler jobb och bättre ekonomi i Sverige.

Det är också lättare för unga människor som söker

jobb eller vill studera i ett annat EU-land att göra

det. I dag är det lika lätt för en svensk att plugga i

Paris som i Piteå.

Finns det något med EU som är dåligt? – Jordbrukspolitiken i EU är till exempel inte så bra.

EU ger enormt mycket pengar i bidrag till euro-

peiska bönder, samtidigt som höga tullar gör det

svårt för bönder i fattiga länder utanför EU att sälja

sina produkter här. Det tycker vi är orättvist. n

6

– Vi tycker inte att EU är bra för Sverige. Fram-

förallt är vi emot att det är ett gäng gubbar som

sitter i Bryssel och bestämmer över oss i Sverige.

EU som det fungerar i dag är inte demokratiskt.

Den svenska befolkningen har inte möjlighet att

tycka till om det som beslutas. Våra svenska

politiker i EU har inte mycket makt. Många saker

bestäms av EU-kommissionen, utan att vi i Sverige

har någon aning om vad eller varför.

– Det är inte heller bra att alla länder inom EU

ska ha samma lagar och regler kring allting.

Eftersom vi är olika länder har vi olika förutsätt-

ningar. Till exempel när det gäller hur länderna

vill sköta sin ekonomi.

Men är det inte bra att vi enkelt kan resa och handla mellan länder? – Det är en fin tanke att alla ska kunna resa inom

EU. Men problemet är att det blir jättesvårt för folk

från länder utanför EU att komma in. Ett sådant

exempel är flyktingar vid krig. Vi tycker att alla

människor oavsett var man kommer ifrån ska

kunna resa i Europa.

Finns det något med EU som är bra? – Det är jätteviktigt att länder samarbetar. Till

exempel när det gäller internationell brottslighet

och miljöfrågor. Men vi tycker att samarbetet ska

se ut på andra sätt än det gör i EU i dag. Alla ska få

vara med och bestämma. n

Vänsterpartiets ungdomsförbund heter Ung Vänster. De är emot EU och tycker inte att vi ska vara medlemmar i unionen. Så här säger Ung Vänsters vice ordförande Tove Liljeholm:

FÖR EMOT

Foto

: Cla

ra U

ddm

an välkommen kroatien!