1

www.elanprogram.nu

ELAN

PROG

RAM

MET

programmetELANForskningsprogrammet ELAN undersöker hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen.

NYHETSBREV NR 1 2009

ELAN PÅ ENERGITINGETÖkad elförbrukning med statistiktjänst. sid. 3

ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VALFå kunder byter elhandlare. sid. 9

DET SKA VARA ENKELT

Enkelhet och lättillgänglighet är tveklöst de viktigaste framgångsfaktorerna när

det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. sid.5

2

www.elanprogram.nu

ELA

N P

ROG

RAM

MET

INNEHÅLL

2 FÖRORD

2 FORSKARARENA I HÖST Boka in årets forskararena i Katrineholm 26-27 augusti.

3 ELAN PÅ ENERGITINGET Årets Energiting på Stockholmsmässan.

4 DET SKA VARA ENKELT Visualisering av elanvändning.

6 VAD ÄR 1 KWH? Svårt för kunderna att förstå varför elmätare byts ut.

8 MÄTAREN KOMMER På vilka sätt kommunicerar elnäts- företagen inför ett stort teknikskifte.

9 ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VAL Få kunder byter elhandlare. 10 DET KRÄVS MISSNÖJE FÖR ATT BYTA UPPVÄRMNINGSSYSTEM

12 EN SAMMANHÅLLEN KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIK

ELA

N P

ROG

RAM

MET

ELANs innevarande etapp närmar sig slutet. Alla rapporter skall vara klara till halvårsskiftet och den sammanfat-tande slutrapporten till årsskiftet. Rap-portantalet har därför intensifierats och några av de senaste rapporterna presenteras också i detta nyhetsbrev. Som inledning till arbetet med att ”knyta ihop säcken” tjänar årets fors-kararena i Katrineholm, som äger rum 26-27 augusti. Programmet är under utarbetande och skickas snart ut. Information om forskararenan kommer också att finnas på ELANs hemsida inom kort, se www.elanpro-gram.nu. Ett kort referat finns också i detta nyhetsbrev om den proposition reger-ingen lade fram i mars: En samman-hållen klimat- och energipolitik. I pro-positionen föreslår regeringen bland annat vad som skall göras avseende energieffektivisering, baserat på EnEff-utredningen.

MED BERÖM GODKÄNT!

Boka in årets forskararena den 26-27 augusti i almanackan. Då har du möjlighet att få mer information om de resultat som kommit fram inte bara genom ELAN utan även från Energi-myndighetens två forskningsprogram, Allmänna Energisystemstudier och Energi, IT & Design. Under de två dagarna kommer vi att bjuda på korta presentationer och långa diskussioner kring bland annat följande teman:

• AMR/Visualisering• Energirelaterade beslutssituationer• Energianvändning i vardagen• Energirelaterad information och kommunikation

För övrigt vill jag framhålla att ELANs session på årets Energiting fick högsta betyg av Thore Sahlin, ordfö-rande i programstyrelsen. Tack alla presentatörer och åhörare! Ett referat från tinget finns i detta nyhetsbrev.

Trevlig läsning!

Sven-Allan EklundT. f. programledare för ELANsven-allan.eklund@elforsk.se

FORSKARARENA I HÖST

Förra årets forskararena i Katri-neholm samlade ett 60-tal delta-gare och var mycket uppskattad, framförallt eftersom det fanns så mycket tid för interaktion mellan presentatörer och deltagare. Då var temat framförallt att informera om de projekt som skulle genom-föras och ge en möjlighet att påverka innehållet i projekten. Nu har flera av projekten kommit en bra bit på väg så vid årets

arena kommer vi också att kunna presentera en hel del spännande resultat. Arenan riktar sig till per-soner som arbetar med ”mjuka” energianvändningsfrågor inom elföretag, myndigheter, organisa-tioner, företag och forskningsinsti-tutioner. Mer information kommer att läggas ut på www.elanprogram.nu under våren.

2

3

www.elanprogram.nu

ELAN

PROG

RAM

MET

ELAN

PROG

RAM

MET

Tinget inleddes av miljöminister Andreas Carlgren som besöktes av cirka 2000 deltagare inom energi-, miljö- och klimatbranschen. Olika aspekter av energieffektivisering utgjorde självklara inslag där ELAN-programmets forsk-ningsresultat redovisades för en intres-serad publik. Professor Kajsa Ellegård, som leder forskningsområdet Vardagens Elan-vändning inom ELAN, inledde med en betraktelse över elbolagens kommunika-tions med hushållen, eller snarare bris-tande kommunikation. För fortfarande är det så, menar Kajsa Ellegård, att de

flesta elbolagen talar över huvudet på sina kunder. Kommunikationen är för enkelriktad och för allmänt utformad och tar inte hänsyn till de individuella skillna-der som råder inom och mellan hushål-len. – Med utgångspunkt från behovet av energieffektivisering krävs bättre kunskaper om vad elenergin används till i hushållen. Risken är att åtgärder som vidtas misslyckas om de inte är grundade i kunskaper om en vardag som människor känner igen sig i. De nya elmätarna som nu installeras ger kunskap om hur mycket energi som

används men säger inte mycket om till vad den används. – Innan företaget knackar på hemma hos kunden bör dess personal ha reflekterat över dessa frågor. Före-taget måste ha en tydlig bild av varför man vill komma in och för att kunna kommunicera till hushållet på ett ärligt sätt. Annars får man stå kvar vid trös-keln, menade Kajsa Ellegård.

Ökad elförbrukning med statistiktjänst?Vad händer då med elförbrukningen om elkunderna får tillgång till verktyg som gör det möjligt att kontrollera och följa sin elförbrukning på ett tydligt och enkelt sätt? Den frågan söker sitt svar inom ELAN-projektet Info via digitala kanaler och dess potential att förändra elan-vändningsmönster. För ändamålet har en fallstudie genomförts i samarbete med Skånska Energi, som sedan 8 år erbjuder sina kunder den Internetbase-rade statistiktjänsten ”Min Elförbrukning”. Man skulle kunna tro att användan-det av en dylik tjänst skulle leda till lägre elförbrukning, eftersom den rimligtvis borde ge en bättre förståelse för

ELAN PÅ ENERGITINGET

Elföretaget måste ha en tydlig bild av varför man vill tala med kunderna för att kunna kommunicera på ett ärligt sätt. Annars får man stå kvar vid tröskeln, menade Kajsa Ellegård, Linköpings universitet.

Årets Energiting på Stockholmsmässan samlade som vanligt många deltagare. Energieffektivisering var en av alla programpunkter där även ELAN-programmet fick möjlighet att presentera sina forskningsinsatser.

>>

4

www.elanprogram.nu

ELA

N P

ROG

RAM

MET

elanvändningen och el- och energikost-naderna i hushållet. Denna hypotes har också varit utgångspunkt i projek-tet. Men det visade sig faktiskt förhålla sig tvärtom. Elförbrukningen hos hus-hållen som använde tjänsten ökade medan den minskade hos dem som inte använde tjänsten, konstaterade projektledaren professor Jurek Pyrko.

Hur hänger detta då ihop?Ja, kanske är det helt enkelt så att energistatistiktjänster på nätet som riktar sig till hushållskunder inte leder till någon energieffektivisering eller energibesparing för kunderna. Men det kan vara så att just de som ser sin ökande elanvändning (och höga räkningar till följd) börjar använda tjänsten för att få bättre förståelse och bekräftelse att fakturorna är korrekta. De som minskar sin elanvändning har ingenting att bekymra sig över och inget behov av statistiktjänst. Det verkar också, att döma av enkätsva-ren i studien, som om många kunder inte har förstått syftet med tjänsten. Att komplettera tjänsten med energiråd-givning på olika nivåer vore därför angeläget och det är något som efterfrågas av flera kunder, sade Jurek Pyrko. Det finns också många av Skånska Energis kunder som har försökt att använda Min Elförbrukning men upplevt problem med systemet, vilket har gjort att de helt enkelt har gett upp och slutat använda den.

Olika mycketVärt att notera är att inte alla an-vändare av tjänsten nyttjat den lika mycket. Det kan sålunda vara frek-vensen på användandet som bidrar till om kunderna har ökat eller minskat sin elanvändning. Som grupp betrak-tat har de som använt tjänsten ökat sin elanvändning med nästan 30 procent i jämförelse med åren innan de började använda den. Men i samma grupp finns det också hushåll som minskat sin elförbrukning. Dessa ”försvinner” dock när man ser till den totala förbrukningen.

Allt går med elektricitet”Allt går med elektricitet, även under-hållningen hemma”, konstaterade så forskaren Kristina Karlsson, Linköpings Universitet. Hon ville med detta påstå-ende påvisa att elförbrukningen ökar hos hushållen trots att många appa-rater blivit energisnålare. Det beror till stor del på att vi får allt fler apparater i hemmen. – Apparater utgör den tredje

Sammanfattningsvis dras följande slutsatser i studien:

• Det är omöjligt att slå fast huruvida statistiktjänsten Min Elförbrukning leder till minskad eller ökad elför-brukning hos användarna.

• Stigande elförbrukning i hushållet kan vara den främsta orsaken till att börja använda tjänsten.

• De som använder tjänsten visar tydligt på ett mer energihushållnings-främjande beteende.

• Statistiktjänsten väljs ofta av dem som redan är mer energimedvetna.

• Tjänsten ger hushållen en bra grund för beslut om energibesparing och energieffektivisering.

• Till de kunder som så önskar borde det finnas mer information om hur statistiktjänsten kan användas som ett verktyg för att uppnå bättre energi-hushållning.

• Energirådgivning som en del av statistiktjänsten efterlyses av flera kunder.

• En stor andel hushåll som inte visste om att tjänsten fanns bör utgöra en sporre för företaget att på ett tydli-gare sätt lansera tjänsten. Detta kan även ge företaget rena konkurrens-fördelar i framtiden.

Delrapporten El-info via digitala kanaler – Potential att förändra elan-vändning i bostäder kan laddas ned från ww.ees.energy.lth.se/publika-tioner/2009/

”Allt går med elektricitet, även underhållningen hemma”, konstaterade Kristina Karlsson, Linköpings Universitet.

största posten av konsumtionen av hushållsel och har ökat dramatiskt. Många hushåll har flera uppsättningar av datorer och tv-apparater. Det är inte helt ovanligt med en uppsättning per familjemedlem och att de står på även när ingen använder dem. Den här bilden bekräftas också av den kraftiga försäljningsökningen av datorer och tv-apparater de senaste åren som ändrat våra beteendemönster, sade Kristina Karlsson bland annat. Utöver presentationer av aktuella forskningsinsatser hölls även korta anföranden av energiföretagsrepresen-tanter med reflektioner kring relationen energiföretag/elkund och hur den kan förbättras med mera. Det var tänkvärda inlägg som också ledde till livfulla dis-kussioner. Flera andra forskningsprojekt från ELAN-programmet, utöver de redan nämnda, presenterades också. Läs om dem i detta nummer av nyhetsbladet.

ELA

N P

ROG

RAM

MET

>>

Statistiktjänster över elförbrukning bör kompletteras med energirådgivning, menade Jurek Pyrko, Lunds universitet

5

www.elanprogram.nu

ELAN

PROG

RAM

MET

I projektet har olika designkoncept för individuell återkoppling till hushåll som bor i lägenhet tagits fram och utvärde-rats. Koncepten omfattar en portabel skärm, en webbaserad statistiktjänst och grafisk förbrukningsinformation på elfakturan. Ett övergripande resultat från projek-tet är att enkelhet och lättillgänglighet tveklöst är de viktigaste framgångsfak-torerna när det gäller förbrukningsinfor-mation till elkonsumenter. – Enkelhet och lättillgänglighet är också en förutsättning för att åstad-komma en ändamålsenlig återkoppling till hushållen på bred front. Traditionella stapeldiagram i kombination med färg-symbolik har, oavsett designkoncept, bevisat sin funktionalitet i det avseen-det, konstaterar forskaren och projektle-daren Cajsa Bartusch vid Mälardalens högskola.

DET SKA VARA ENKELTDet går att åskådliggöra elförbrukningen så att den blir tydlig och enkel att förstå för elkonsumenterna. Men informationen ska vara lätt att ta till sig. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra. Det visar flera studier, däribland slutrapporten från projektet Visualisering av elanvändning i flerbostadshus.

Historisk återkoppling ger mestDen grafiska förbruknings-informationen på fakturan är den återkoppling som når i särklass flest hushåll och den har därför en sär-ställning i det här sammanhanget. Det som elkunderna tycks ha störst glädje av och lättast att ta till sig är den så kallade historiska återkopplingen med jämförelser av den egna elförbrukning-en bakåt i tiden. – Men det finns också ett ganska stort intresse av att jämföra den egna förbrukningen med den genomsnittliga förbrukningen i liknande hushåll. Miljö-medvetna elkonsumenter har dessutom uttryckt intresse för information om den egna förbrukningens konsekvenser för miljön och klimatförändringarna. Men vill man lägga till även sådan informa-tion ökar förstås komplexiteten, säger

Cajsa Bartusch.

Webbaserad statistiktjänstNär det gäller web-baserad information om elförbrukningen har projektet kunnat påvisa att använ-dandet av olika statistiktjänster kräver ett ganska stort enga-

gemang av elkunderna. De som aktivt väljer en sådan tjänst är de konsumen-ter som också aktivt intresserar sig för sin elförbrukning. Det innebär även att deras mottaglighet är större, och att enkelheten och lättillgängligheten i informationen i detta fall inte spelar fullt så stor roll som när det gäller förbruk-ningsinformation på elräkningen. – Men även här har vi använt oss av stapeldiagram och färger, med starkt signalvärde, som grönt gult och rött, för att göra informationen tydlig. Och det har fungerat mycket bra, alla kan trafikljusen så här talar färgerna sitt tydliga språk.

EnergiklockanEnergy AWARE Clock, eller Energi-klockan som den även kallas, är ett av två designkoncept inom projektet där en portabel skärm ger information om elförbrukningen. Skärmen, som till formen liknar ett stiliserat gökur, tillhandahåller funktioner med mer eller mindre direkt återkoppling. Visuellt och pedagogiskt jämför den dagens konsumtion med konsumtionen bakåt i

>>

Energy AWARE Clock

Enkelhet och lättillgänglighet är de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller förbrukningsinformation till elkonsumenter. Vanliga stapeldiagram fungerar till exempel bra.

6

www.elanprogram.nu

ELA

N P

ROG

RAM

MET

Det finns många förhoppningar knutna till det faktum att landets alla hushåll ska få månadsavläsning av sina elmä-tare. Fakturan ska bli tydligare, det ska bli lättare att spara energi, kunderna ska få bättre koll på sin elförbrukning med mera. Det är åtminstone vad myndigheter och energi-bolagen hoppas. Men vad tycker kunderna? Ja, inte så mycket alls, och det beror till stor del på att elkunderna saknar kunskaper om energimåttet kilowat-timme, konstaterar professor Inger Lindstedt vid Malmö högskola, som lett studien, Mätaren kom – vad hände? – I våra intervjuer framgår det med all tydlighet att

VAD ÄR 1 KWH?Som bekant byter nu nätbolagen ut hushållens elmätare så att dessa kan leverera månadsvärden. Men det är svårt för elkunderna att förstå vilka fördelar detta kan ge.

Cajsa Bartusch

>>

Slutrapporten Visualisering av elanvändning i flerbostadshus (Elforsks rapport 09:38) finns att ladda ned från www.elanprogram.nu. En fullstän-dig redovisning av den första etappens resultat har tidigare sammanställts i en delrapport med samma namn (Elforsks rapport 08:18) Även den finns att tillgå via ELAN-programmets hemsida.

tiden. Klockan är sladdlöst ansluten till elmätaren och åskådliggör med ett ljussken i urtav-lan i olika färger hur hushållets elan-vändning går upp och ner. Att den här typen av förbrukningsinformation är intui-tivt tillgänglig är viktigt, konstaterar Cajsa Bartusch. Det visar sig dock att använ-darna även har ett behov av mer konkret information i form av reella förbruknings-värden. En annan slutsats är att Energiklockan och liknande koncept lämpar sig bäst för återkoppling som avser den innevarande månaden. Detta eftersom användare har ett visst behov av egen bearbetning av förbrukningsinformationen i samband med uppföljningar av elanvändningen på längre sikt.

Alla koncept fungerarSamtliga designkoncept som har ut-vecklats och utvärderats inom ramen för projektet har inneburit att hushållens elan-vändning sker mer medvetet och de har i viss mån lett till energirelaterade beteen-deförändringar. Frågan om dessa leder till en energieffektivisering på längre sikt kvarstår dock, menar Cajsa Bartusch. Den tydligaste ”upptäckten” i projek-tet är annars att hushållen upplever ett starkt behov av information om enskilda apparaters elförbrukning. – Den typen av så kallad uppdel-ningsåterkoppling anser hushållen vara en förutsättning för att effektivisera sin en-ergianvändning och den går därför inte att bortse från, framhåller Cajsa Bartusch.

7

www.elanprogram.nu

ELAN

PROG

RAM

MET

ELAN

PROG

RAM

MET

nästan ingen av de tillfrågade förstår begreppet 1 kWh och vad det innebär för deras förbrukning av el. De kan heller inte räkna ut hur mycket en apparat förbrukar i energi eller om det är lönsamt att satsa på energisnålare alternativ, säger Inger Lindstedt som drar slutsatsen att denna okunskap också förklarar det mycket måttliga intres-set för de nya elmätarna. Det är också tydligt att elkunderna är medvetna om sin okunskap och därmed distanserar sig från frågan om må-nadsavläsning och vad detta innebär. – Bytet av elmätare har varit en stor sak för elnätbo-lagen, men en liten sak för kunderna. Elkunderna har en allmän, vag uppfattning att mätarbyte ska ske, men få vet varför. Man har inte heller några stora förväntningar på vad som ska komma ut av de nya mätarna. Men beror detta ointresse på att elnätsbolagen inte har kunnat förklara fördelarna med månadsavläsningen och de nya mätarna? Jo så förhåller det sig, menar Inger Lind-stedt, även om hon också vill framhålla att många nätbo-lag verkligen har försökt att nå ut till sina kunder i frågan. – Men för att kunna ta ställning till olika produkter

och deras energiförbrukning måste man också förstå vad som förbrukar energi och i det här fallet vad måttenheten 1 kWh innebär. Om man inte förstår kilowattimmar är det inte heller lätt att förstå hur och på vilket sätt man kan förändra sitt beteende. Då kan man heller inte se sam-bandet mellan energimåttet och det egna beteendet och de apparater man använder. Därför borde elbolagen för att lyckas i sin kommunikation med kunderna överge kilowattimmen som beskrivande mått. – Det är bättre att använda jämförande mått, som man ofta gör inom journalistiken, som till exempel att något är lika stort som tre fotbollsplaner och liknande, föreslår Inger Lindstedt. Utmaningen för energibolagen är att möta kunderna där de kunskapsmässigt befinner sig. Även om införandet av de nya elmätarna är en stor sak för elnätbolagen är det, som sagt, ingen fråga för kunderna. Det är snarare hur energibolagen använder mätresultaten som kommer att vara avgörande för kundernas möjligheter att förstå och engagera sig i sin egen förbrukning. – För att öka kundernas intresse och vilja att engage-ra sig i energifrågorna måste energiföretagen utgå från kundens perspektiv och sätta kunden i fokus, säger Inger Lindstedt som också framhåller att det krävs mer forskning kring hur man gör elförbrukningen till en viktig fråga.

”Bytet av elmätare har varit en stor sak för

elnätbolagen, men en liten sak för kunderna.”

Inger Lindstedt

7

Rapporten Mätaren kom – vad hände? (Elforsks rapport 08:76) utgör ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommunikation kring energi och vardagsfrågor, vilket ingår i ELAN-programmet Etapp III. Den finns att ladda ned från www.elanprogram.nu

Rapporten Att värma bostäder Påverkansfaktorer och beslut (Elforsks rapport 09:41) utgör ett delprojekt inom forsknings-projektet Energikonsumtion och köpbeslut – styrande faktorer och agerande, vilket ingår i ELAN-programmet Etapp III. Den finns att ladda ned från www.elanprogram.nu

8

www.elanprogram.nu

ELA

N P

ROG

RAM

MET

Hon har bland annat kunnat konstatera att företagen använder en rad olika sätt och kanaler för att få fram sina budskap. När det gäller valet av genre är det tydligt att elnätsföretagen totalt sett arbetat med en stor bredd: brev, broschyrer, annonser, vykort och ”road shows” med kändisar som dragplåster med mera. Informationsbehovet är stort och därmed också kreativiteten i valet av kommunikationssätt.

Skillnad små och stora företagEtt vanligt sätt är också att ställa reto-riska frågor som till exempel: ”kostar bytet något för mig?” Svar ”nej, bytet är kostnadsfritt.” Ett annat grepp är att upprepa värdeladdade ord som enkelt, fördelar, dagsfärsk information. Kommunikationssättet skiljer sig dock mycket mellan de olika företagen. Skiljelinjen verkar gå mellan stora och små företag, eller mellan företag som har eller inte har en stark lokal förank-ring. De företag som är väl förankrade på en ort – och då i allmänhet inte så stora – arbetar med brev och direkt-kontakt. Medan de stora, internatio-nella bolagen arbetar med många fler kontaktkanaler för att fånga kundernas intresse och skapa kontakt.

Ring IsmetSlående är till exempel hur ett mindre företag med lokal förankring som Alvesta Energi valt att informera i brev på följande vis: ” Tillfälligt Avbrott - Alvesta elnät har planerat att besöka dig den…mellan kl…Passar ej tiden var vänlig ring Ismet och meddela vilken tid som passar…….”

Karin Mårdsjö Blume

MÄTAREN KOMMERPå vilka sätt kommunicerar elnätsföretagen inför ett stort

teknikskifte, som det som just nu sker när alla hushåll ska få nya fjärravlästa elmätare? I rapporten ”Mätaren

kommer” redogör docent Karin Mårdsjö Blume, Linköpings universitet, för de olika retoriska grepp som använts för att

informera kunderna om bytet och dess konsekvenser.

– Här ser man hur företaget vänder sig direkt till kunderna och ger dem information om den kommande händel-sen. Den lokala framtoningen blir tydlig i och med referensen till en enskild person, konstaterar Karin Mårdsjö Blume. Ett stort internationellt företag som E.ON måste använda en annan strategi och gör det exempelvis på följande sätt:

Den retoriska ansatsen handlar i det här fallet om att både ge fakta och att skapa trygghet. – Målet med kommunikationen för företagen är både att förmedla fakta om det kommande bytet och att skapa känslor av trygghet inför bytet. Trovär-digheten och tryggheten samspelar med varandra. Även här är företagens lokala förankring viktig. Arbetet med att skapa trygghet och trovärdighet är mer omfattande för de företag som inte har en självklar förankring på en viss ort. De mindre och lokalt starkare förankrade företagen kan skapa kontakt och trovär-dighet på annat sätt. Så det utskickade materialet blir mer kortfattat, och mer inriktat på fakta, som i exemplet från Alvesta Energi, säger Karin Mårdsjö Blume.

Naturlig del av hemmetHur stämmer då elnätsföretagens sätt att kommunicera överens med den kunskap som allmänt finns av kommunikationen kring ny teknik? – Forskningsmässigt har man funnit att det är viktigt att knyta kommunika-tionen till brukarnas vardag och att inte ha en alltför teknisk framtoning i den information som sprids. Det handlar inte

bara om att veta vad tek-niken handlar om. Det är också viktigt att förmedla en positiv stämning och framför allt att visa att tekni-ken blir en naturlig del av hemmet och livet där. För att komma vidare i den analysen vore det värdefullt med en ingåen-de studie av olika brukarty-per för att få del av deras

preferenser när det gäller språkbruk och grafiska medel, menar Karin Mårdsjö Blume: Vilka sätt att förmedla kunskap och skapa kontakt fungerar – och vilka fungerar inte? – De andra delstudierna i detta projekt tangerar de frågorna och då kanske särskilt Inger Lindstedts studie Mätaren kom – vad hände ( läs om den på sidan 6 ). Men det vore också intres-sant med en djupdykning i de retoriska förutsättningarna, avseende bild och text, för att sprida ny teknik till hushållen.

Rapporten Mätaren kommer (Elforsks rapport 08:75) utgör ett delprojekt inom forskningsprojektet Kommunikation kring energi och vardagsfrågor, vilket ingår i ELAN-programmet Etapp III. Den finns att ladda ned från www.elanprogram.nu

9

www.elanprogram.nu

ELAN

PROG

RAM

MET

Som elkund har man i princip tre val-möjligheter när det gäller att välja vem man ska köpa sin el av. För det första kan man välja att inte göra någonting alls, vilket betyder att man som tidigare får el från sin be-fintliga elhandlare (elleverantör) enligt ett så kallat tillsvidareavtal. Ett sådant avtal fungerar ungefär som ett bolå-neavtal med rörlig ränta i så måtto att det saknar bindningstid, men det är också dyrare än andra elavtal. I detta fall kommer även nätavgiften att debiteras samtidigt som elhandelsav-giften eftersom nätverksamheten, som är en monopolverksamhet, ofta ingår i samma koncern som elförsäljningen (Till exempel Vattenfall Elförsäljning/

Vattenfall Elnät). En annan möjlighet är att stanna kvar hos sin nuvarande elhandlare men att träffa ett avtal, till exempel avtal med 3 års bindningstid. Tredje alternativet är att byta el-handlare och avtal, vilket betyder att man då får två elräkningar: en för elhandelsavgiften och en för nätavgif-ten eftersom man inte kan byta nät.

Ingen brist på informationI tidigare studier och statistik benämns elkonsumenter som inte aktivt valt el-handlare eller avtal som passiva. En förklaring till denna passivitet uppges vara att elkunderna upplever att de inte fått tillräcklig information.

– I den här undersökningen fram-kommer emellertid att andelen passiva elkunder inte är så stor som statistiken ger sken av. Konsumenter kan ha stannat hos sin elhandlare men ändå ingått ett avtal, men detta räknas inte som ett aktivt val i statistiken, säger forskaren Åsa Thelander, Lunds Univer-sitet, som lett studien. Undersökningen visar också att de som ser ut att vara helt passiva, det vill säga de som varken bytt el-handlare eller avtal, har genomtänkta argument för sitt agerande. – Men de uppger inte brist på information som ett motiv utan snarare att de är för bekväma eller lata för att agera. De ser heller ingen nytta med att byta elhandlare eller elavtal. Det är inte information i sig som elkunderna saknar, slår Åsa Thelan-der fast. De flesta är medvetna om sina möjligheter på elmarknaden och anser sig inte behöva mera information om just detta. Däremot saknar många information om hur de ska göra för att bli aktiva elkunder. Många vill också veta varför de ska agera. De vill få information som klargör de olika typer av nytta man kan få av att byta elhandlare eller elavtal utöver rena prisfördelar. – Elkundernas bedömning av och inställning till information visar att deras agerande på elmarknaden inte kan betraktas som ett informations-problem grundat på informationsbrist. Elkundernas egna bedömningar är snarare att det behövs underlättande åtgärder om hur de ska gå tillväga för att kunna göra bättre behovsan-passade val. Kommunikationens roll borde därmed snarare handla om att komplettera med strategier för sådana underlättande åtgärder, menar Åsa Thelander.

Det är ganska få elkunder som bytt elhandlare, även om elhandelsbytena ökat under senare år. Vad kan detta bero på och hur resonerar konsumenten kring produkten el, val av elhandlare, elavtal och information med mera? Dessa frågor söker sitt svar i studien Hushåll på elmarknaden – Information och agerande.

ATT INTE VÄLJA ÄR OCKSÅ ETT VAL

ELAN

PROG

RAM

MET

Åsa Thelander

9

Studien Hushåll på elmarknaden - Infor-mation och agerande (Elforsks rapport 09:08) utgör slutrapportering inom projek-tet Energikonsumtion och köpbeslut – sty-rande faktorer och agerande. Den finns att ladda ned från www.elanprogram.nu

10

www.elanprogram.nu

ELA

N P

ROG

RAM

MET

De aktörer inom bostadssektorn som ingår i studien är fastighetsägare, fastighetsförvaltare av flerbostadshus och småhusägare som är den grupp som har studerats mest ingående.

Hur gör grannen?Studien visar att de påverkansfakto-rer som är viktiga för småhushållens beslutsprocesser kring både byte och komplettering av uppvärmningssystem är snarlika. Intressant att notera är också att beslutsprocesserna till stor del handlar om missnöje. – Personerna i ett hushåll börjar inte fundera på att byta ut sitt upp-

värmningssystem om de inte är missnöjda med det befintliga systemet. Men man måste också ha kunskap om vilka alternativ som finns. Och denna kunskap förvärvar man ofta på grund

av sitt missnöje, eftersom det gör en mera mottaglig för information om alternativa lösningar, konstaterar Erika

Jörgensen som är verksam vid Lunds universitet. När man väl befinner sig där blir också ekonomiska incitament och ekonomiska styrmedel viktiga i beslutsprocessen, liksom informativa styrmedel i form av reklam och olika typer av informationsmaterial. – I bostadsområden med liknande hus och stark sammanhållning och gemenskap mellan hushållen kan man också konstatera att grannarna har en stark påverkan på varandra när det gäller beslut kring det egna huset, tillägger Erika Jörgensen.

Tillräckligt braI konsekvens med detta är hushåll som inte överväger att byta uppvärm-ningssystem i regel nöjda med sitt nu-varande system, vilket uppfattas som ”tillräckligt bra”. Därmed undersöker de inte heller närmare vilka alternativ som skulle kunna vara aktuella. När det gäller hushållens besluts-processer kring åtgärder på klimatska-let utgör husets ålder, konstruktion och skick grundläggande påverkansfakto-rer. – Men för att göra stora investe-ringar krävs även ekonomiska incita-

ment, som att man har behov av att sänka sina uppvärmningskostnader. Och även i det här fallet är påverkan från grannar, som genom egna erfa-renheter och liknande förutsättningar rekommenderar vissa åtgärder, viktigt att beakta, säger Erika Jörgensen. När det gäller beslut som tas vid val av vitvaror är dessa inte lika lång-siktiga eller kostnadskrävande. Vitva-ror är produkter som hushållsmedlem-marna kommer i mer direkt och regel-bunden kontakt med, vilket gör att det är andra typer påverkansfaktorer som spelar in här, menar Erika Jörgensen. – En vitvara ska framför allt uppfyl-la de funktioner som hushållet efterfrå-gar, då man som användare har satt upp vissa krav på hur man ska kunna nyttja den nya vitvaran. Man vill också känna trygghet i sitt val genom att köpa en välkänd produkt som är

I arbetet med att energieffektivisera bostadsbebyggelsen är det viktigt att känna till och förstå bakgrunden till de beslut som konsumenterna fattar inför byte av till exempel uppvärmningssystem. I studien Att värma bostäder – påverkansfaktorer och beslut, har forskaren Erika Jörgensen undersökt hur vi agerar när det gäller energirelaterade investeringar i hemmet.

DET KRÄVS MISSNÖJE FÖR ATT BYTA UPPVÄRMNINGSSYSTEM

Erika Jörgensen

11

www.elanprogram.nu

ELAN

PROG

RAM

MET

omtalad för god kvalité. Utöver detta tillkommer att vitvaran ska vara ener-gisnål och passa in i den övriga köks-inredningen, men detta är faktorer av underordnad betydelse. Sammanfattningsvis kan man

säga att två på-verkansfaktorer är avgörande vid småhusägar-nas beslut kring långsiktiga och kostnadskrä-vande ener-girelaterade investeringar,

nämligen husets byggnadsperiod och uppvärmningssystem. Detta är styrande för hur nöjd man är med nuvarande förhållanden, vilket i sin tur påverkar hur öppen och motiverad man är till att vidta åtgärder.

Skillnader beroende på ägareNär det gäller flerbostadshussektorn konstaterar studien att det finns be-tydande skillnader i hur olika typer av aktörer ser på och arbetar med energibesparande åtgärder. Olika typer av aktörer har olika ekonomiska handlingsutrymmen och olika ägardi-rektiv att jobba med energifrågor. Kommunala bostadsbolag har ofta höga energisparmål, samtidigt som vinstkraven inte är så höga, vilket medför att klimatskalsåtgärder och andra kostnadskrävande energispar-åtgärder kan framstå som intressanta åtgärder. Stora privata bostadsbolag har däremot höga vinstkrav och går bara in och gör omfattande åtgärder som medför stora ekonomiska bespa-ringar. Fastighetsförvaltningsorganisa-tionerna (som inte själva står som

ägare till fastigheterna) tillhandahåller energitjänster som bland annat om-fattar förslag på energibesparande åtgärder. För att fastighetsägarna ska uppfatta åtgärdsförslagen som intres-santa och genomförbara bör de inte medföra omfattande kostnader eller betydande ingrepp i fastigheten. I studien fastslås att de viktigaste påverkansfaktorerna inför energirela-terade beslut inom flerbostadshussek-torn är energisparmål, vinstkrav och ekonomiska resurser.

”Grannarna har en stark påverkan på varandra när det gäller beslut kring det

egna huset.”

Studien Att värma bostäder – påver-kansfaktorer och beslut (Elforsks rapport 09:41) utgör ett av fyra delprojekt inom forskningsprogrammet Energikonsum-tion. Den finns att ladda ned från www.elanprogram.nu

12

www.elanprogram.nu

ELA

N P

ROG

RAM

MET

ELAN är fi nansierat av:

Prod

ucer

ad a

v Kr

eativ

Med

ia

ELAN:S NYHETSBREV ÄR FRITT NEDLADDNINGSBART FRÅN www.elanprogram.nu

Där fi nns även mer information om programmets och dess verksamhet. Du kan också prenumerera på nyhetsbrevet och få det skickat per post genom att kontakta Sven-Allan Eklund, Elforsk, sven-allan.eklund@elforsk.se

I den proposition som berör energi-sektorn föreslås en handlingsplan för energieffektivisering och åtgärderna för att genomföra det så kallade ener-gitjänstedirektivet. Ett femårigt energief-fektiviseringsprogram genomförs under åren 2010–2014 med en årsbudget på 300 miljoner kronor årligen under fem år, utöver dagens politik.

Målen ligger fastDe vägledande målen om energief-fektivisering till 2010 och 2016 bör kvarstå, menar regeringen. Målet bör vara att energibesparingen till år 2016 är minst 9 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet åren 2001–2005. Ett mellanliggande mål bör vara att energibesparingen år 2010 är minst 6,5 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet åren 2001–2005. Programmet innehåller förstärkt regionalt och lokalt energi- och kli-matarbete, insatser för information, rådgivning, stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion, nätverksakti-viteter samt införande av ett stödsystem med energikartläggningscheckar. De statliga insatserna riktas både mot användning och tillförsel av energi och inriktas mot att stödja den effekti-visering som sker spontant i samhället

EN SAMMANHÅLLEN KLIMAT- OCH ENERGIPOLITIKI mars presenterade regeringen sina förslag till En sammanhållen klimat- och energipolitik. I dessa redovisas handlingsplaner för klimatomställningen av energi och transporter.

och till följd av styrmedel anpassade till marknadens mekanismer. Statens roll bedöms därmed vara att identi-fiera och undanröja marknadsimper-fektioner, främst externa effekter och brist på information. Såväl energi- och koldioxidbeskattning som system för handel med utsläppsrätter avseende klimatpåverkande gaser är marknads-anpassade styrmedel som har effekt på energieffektivisering. Därutöver introducerar och förstär-ker regeringen en rad styrmedel som syftar till att undanröja brister på infor-mation, såväl på nationell nivå, som lokalt och regionalt.

SystemperspektivRegeringens bedömning är vidare att energieffektivisering bör bedömas utifrån ett systemperspektiv. Detta innebär att den nytta som uppnås i form av mindre resursförbrukning och mindre miljöpåverkande utsläpp och på sikt också lägre kostnader, ska ses som det egentliga syftet med energief-fektivisering. Effektivisering i sig ska inte uppfattas som det egentliga målet.

EnergieffektiviseringsrådetOffentlig sektor ska vara ett föredöme i energieffektiviseringsarbetet, anser regeringen.

Insatserna för energieffektivisering omfattar också industri-, bebyggelse- och transportsektorerna. Regeringen avser att återkomma i budgetpro-positionen för 2010 med förslag till den närmare fördelningen av medlen mellan olika åtgärder. I syfte att sam-ordna det energieffektiviseringsarbete som följer av genomförandet av ener-gitjänstedirektivet ska ett särskilt råd, Energieffektiviseringsrådet, med repre-sentation från berörda myndigheter inrättas vid Energimyndigheten. Ener-gimyndigheten får ett huvudansvar för att genomföra energieffektiviseringspro-grammet och de åtgärder som krävs för att följa upp energitjänstedirektivets genomförande.

Regeringens propositioner 2008/09:162 och 163 kan laddas ned här: http://www.reger-

ingen.se/sb/d/11033/a/122785