elan nyhetsbrev

Download Elan nyhetsbrev

Post on 15-Mar-2016

219 views

Category:

Documents

3 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Nr 1 2010

TRANSCRIPT

  • 1www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    ELAN

    PROG

    RAM

    MET

    programmetELANForskningsprogrammet ELAN undersker hur mnniskans beteende och vrderingar pverkar elanvndningen.

    NyhEtsbrEv Nr 1 2010

    StAtiStiktjNSt LEddE tiLL kAd ELANvNdNiNg

    BEtydANdE mjLighEtEr Att StyrA EftErfrgAN p EL mEd hjLp Av priSEt

    Att Bo i pASSivhuS krvEr ANpASSNiNg

  • 2www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    ELA

    N P

    ROG

    RAM

    MET

    www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    ELA

    N P

    ROG

    RAM

    MET

    fortSttNiNg fLjEr

    2

    s vad jag egentligen skulle vilja sga r: Fort-sttning fljer! ven om jag inte skert kan sga att det blir s. Men jag kan konstatera att vrdet av den forskning som bedrivits inom ELAN fortsatt kommer att gra sig gllande och att det finns mycket ogjort p omrdet. Det har lnge varit knt att det finns en potential fr energieffektivisering. Det har diskuterats hur man ska skruva p rattarna fr att effektivisera med be-fintliga system och vilken teknikutveckling som krvs fr att n nnu lngre. Men om vi bara talar teknik kommer det inte att fungera. Individen och dess beteende och vrderingar spelar en avgrande roll fr hur vi ska lyckas och det synsttet verkar nu f allt strre gehr. till och med en tidigare s genuint teknisk frga som byggreglerna tar numera hnsyn till brukaren. Ett annat exempel r energideklara-tioner dr man ocks utgr frn brukaren nr man jmfr byggnader med varandra. som sagt, ven om vi har kommit en bit p vg finns det mer att gra, bde hr hemma och p EU-niv och kanske syns vi snart i spalterna igen.

    trevlig lsning!

    Monika Adsten, ElforskProgramledare fr ELANmonika.adsten@elforsk.se

    2

    ELAN har ntt sitt slut, tminstone fr den hr gngen, och det knns en smula snopet. Dels fr att tiden gtt s fort men ocks fr att jag s tydligt mrker att den beteenderelaterade forskningen om mnniskors energianvndning blir alltmer uppmrksammad. ELAN-programmet har blivit knt som just det kunskapsnav vi hade hoppats att det skulle bli.

    joakim Widen vinnare av fransk-svenska vetenskapspriseti oktober delades fr frsta gngen fransk-svenska vetenskapspriset fr framstende forskningsinsatser ut i Stockholm.

    I kategorin Energi, Milj och hllbar utveck-ling vann Joakim Widn, doktorand vid Uppsala universitet, Institutionen fr teknikveten-skaper, frsta pris fr sina insatser som delvis skett inom ramen fr ELAN. Priset delades ut hos den franske ambas-sadren i dennes residens p Narvavgen i stockholm. Det knns vldigt kul och hedrande och jag tycker ocks att det r roligt och uppmunt-rande att priskommittn har uppmrksammat den tvrvetenskapliga systemforskningen, sger Joakim Widn i en kommentar. Frankrikes ambassad i sverige och svensk-franska forskningsfreningen (AFsr) str bakom priset som vill belna unga forskare, dokto-rander eller forskare med doktorsexamen fr deras insatser. Det str under verinseende av Collge de France (Paris) och sponsras av LOral sverige Ab och Alstom Power Ab. Priset lyfter fram grundlggande och tillmpad forsk-ning, och dess frmsta syfte r att frmja och uppmuntra unga forskare att vlja en yrkesbana inom vetenskap och forskning. Ett ml r ocks nrmare kontakter mellan det franska och det svenska forskarsamfundet.

    En stolt Joakim Widn mottar Fransk-svenska vetenskapspriset fr framstende forskningsinsatser.

  • www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    3

    www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    ELAN

    PROG

    RAM

    MET

    Lagstiftningen har inte hunnit med. Oskerheten kring vilka regler som gller hmmar marknaden, menar Jenny Palm, Linkpings universitet, som lett projektet smskalig elproduktion fr en hllbar utveckling dr terfrsl-jare och kpare av solceller och sm vindturbiner har djupintervjuats. Marknaden drivs i hg grad av eldsjlar som inte tjnar ngra pengar p det hr. Men de ser andra vrden, som en vilja att driva p utvecklingen, gra sig oberoende av nt- och elbolag och gra en insats fr miljn,

    hushllsproducerad el frn solceller eller sm vindkraftverk vntas ka kraftigt enligt flera bedmare, bland annat Elskerhetsverket. Men nnu s lnge r marknaden omogen och olnsam.

    konstaterar Jenny Palm. En anvndare sger: det knns vettigt att producera sin egen el, ungefr som att fiska sin egen fisk eller ta sin egen potatis.

    En statussymbolFlera av de intervjuade hushllen menar att i till exempel tyskland och Kalifornien r solceller en statussymbol och att andra lnder har kommit betyd-ligt lngre n sverige i att uppmuntra och frenkla fr mnniskor att bli sm-skaliga producenter.

    Ngra anger ocks ekonomiska motiv i tron att egenproducerad el p sikt faktiskt kommer att lna sig. Jag rknar kallt med att energipriset kommer att ligga p det dubbla om 10 r, sger en av de intervjuade. terfrsljarna av solcellsanlgg-ningar och sm vindkraftverk uppger att kundernas vanligaste frgor handlar om kostnader, hur anlggningarna fungerar och hur regelverket ser ut. Ett av fretagen menar att privatkunder inte sllan har en orealistisk frhopp-ning om hur mycket el en anlggning

    Egen el en omogen bransch

    >>

  • 4www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    ELA

    N P

    ROG

    RAM

    MET

    www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    kan producera. Nr de fr klart fr sig att det inte r s mycket som de trott avstr de frn att investera. Dlig lnsamhet, krav p tim-mtning samt avsaknaden av tv-vgsmtare r andra faktorer som terfrsljarna anger som skl till att kunderna vljer bort deras produkter. I underskningen framkom-mer att mnga som investerat i en solcellsanlggning eller vindsnurra r frustrerade ver krngliga och otydliga regler och att det r svrt att f vettiga besked frn till exempel elntsbolagen. Produkterna som vi har tittat p har i vissa fall marknadsfrts med att det i princip bara r att stoppa in en sladd frn sin elproducerande anlggning i nrmaste eluttag, sger Jenny Palm. Problemet r att du inte fr gra s av elskerhetsskl, men frsljningen hade pgtt i flera r innan detta uppmrksammades. Frst har kunderna investerat, sen kommer nya krav p fast installation och d mste terfrsljarna g ut till hushl-len igen och hjlpa till med detta. Mnga menar ocks att elnts-fretagen tar ut alltfr stora anslut-ningsavgifter och andra kostnader. Andra tycker att elntsfretagen verkar motstta sig installation av net-tomtare och har svrt att svara p frgor om vilka regler som gller.

    En frklaring till det oskra lget r, enligt Jenny Palm, att man har vntat in de nya regler som ska komma vren 2010.

    Nya regler inte bttreregeringen har nu freslagit att sm-skaliga producenter ska slippa betala ntavgift och att det blir enklare att f tillstnd att koppla upp sig p ntet. Kravet p timmtning kvarstr dock enligt regeringsfrslaget och det blir inte heller i fortsttningen mjligt att kvitta kpt el mot den man produ-cerar (nettodebitering), vilket utreda-ren Lennart sder har freslagit. Anders richert, chef fr ntenhe-ten p svensk Energi, r liksom utre-daren Lennart sder kritisk och menar att kunderna bara kommer att mrka marginella frndringar mot idag. Det som regeringens lagfrslag inte lyckats fnga r att sders utred-ning innehller ett antal frslag som tillsammans skulle ge en positiv effekt, men som var fr sig knappt innebr ngot, sger Anders richert.

    rapporten Smskalig elproduktion fr en hllbar utveckling, Elforsks rapport 09:64, ingr i ELAN-pro-grammets delomrde Elanvndning i vardagen och har delfinansierats av gteborg Energis forskningsstiftelse. hela rapporten kan laddas ner frn www.elanprogram.nu eller www.elforsk.se

    Nr prognoser pekar p minskad elfrbrukning, bland annat mot bakgrund av att apparaterna i vra hem blir allt elsnlare, visar fakta att elfrbrukningen i stllet kar.

    Att prognoserna stmmer s dligt beror till stor del p att man s sllan tar hnsyn till mnniskors anpassning till nya apparater och ndrade vanor. En orsak r att beteendevetenskapliga resultat r s svra att omstta i siffror, sger Joakim Widn, forskare vid Uppsala universitet. Den modell han har tagit fram inom ramen fr ELAN-projektet Elan-vndning i vardagen ska inte bara kunna ge bttre prognoser utan ge-nerellt ka kunskapen om hushllens konsumtionsmnster. Ett viktigt ml har varit att f fram ett verktyg fr att studera matchningen mellan elbehov och elproduktion. Det handlar bland annat om att kunna hantera effekttoppar, som

    Marknaden drivs i hg grad av eldsjlar som inte tjnar ngra pengar p det hr.

    4

    ELfrEtAgEN poSitivA tLL EgEN ELMikroproduktion av el som innebr att elkunderna ocks blir elproducenter blir sannolikt nsta stora omvlvning p elmarknaden. Det tror Kjell Jansson, Svensk Energis VD, som vill att branschen p bsta stt ska underltta den utvecklingen.Mjligheterna fr privatpersoner att brja producera egen el r en utveckling som elbranschen givetvis vlkomnar och stttar. Kjell Jansson anser att det ocks kan vara en positiv kraft i klimatarbetet.

    fr vidare information om egenproducerad el se: www.svenskenergi.se/mikroel

  • www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    5

    www.elanprogram.nu www.elanprogram.nu

    ELAN

    PROG

    RAM

    MET

    5

    ELAN

    PROG

    RAM

    MET

    S ANvNdEr vi huShLLSELENuppstr nr mnga hushll anvnder elapparater samtidigt, till exempel i samband med frukostbestyren i hemmet. Det finns ver lag ett stort behov av mer detaljerad kunskap om till vad och nr el anvnds i hushl-len, sger Joakim Widn.

    SolcellssystemEtt konkret omrde dr modellen redan anvnts r vid datorsimule-ringar av smskalig elproduktion med solceller. Det finns en risk fr spnnings-kningar i ett lokalt nt med mnga sm solcellssystem om det pltsligt uppstr en verproduktion av el. Ett stt att parera den risken r att genom simuleringar skaffa kunskap om hur mnniskors elanvndning bttre kan anpassas till elproduktionen. Indata till modellen kommer frn