MILJÖ & HÄLSOSKYDD

Alla livsmedelsföretag ska arbeta med egenkontroll. Till livsmedelsföretag räknas även dricksvattenproducenter. De flesta får sitt dricksvatten genom kommunen, men det är lika viktigt att de som har egen brunn har ett gott och hälsomässigt bra dricksvatten.

Det här är en hjälp för dig som dricksvattenproducent att komma igång med din egenkontroll.

Vad ska en dricksvattenproducent göra?För att vara säker på att dricksvattnet är bra är det viktigt att dricksvattenproducenten ansvarar för att uppmärk-samma och kontrollera alla moment som kan gå fel vid dricksvattenproduktionen.

Producenten ska ta fram ett system för att förhindra att fel begås och om problem uppstår ska producenten ge-nomföra direkta åtgärder.

En dricksvattenproducent ska ha ett egenkontrollpro-gram. En väl fungerande egenkontroll är bra eftersom du kan visa både myndigheter och dem du försörjer med vatten att ditt vatten uppfyller de krav som ställs. Ett förebyggande underhåll kan även ge bättre ekonomi.

För vem gäller reglerna?Reglerna gäller om någon av följande punkter stämmer överens med vattenproduktionen: • Kommersiell verksamhet som restaurang med egen

dricksvattenbrunn och där dricksvattnet ingår i matlagningen eller försäljningen.

• Offentlig verksamhet som skola eller äldreboendemed egen dricksvattenbrunn.

• Vattenproducent som förser kommersiell verksam-het eller offentlig verksamhet enligt ovanstående

med dricksvatten.• Vattenproducent med en förbrukning större än 10m3

dricksvatten/dygn eller som försörjer fler än 50 personer.

EgenkontrollprogramEgenkontrollprogram är ett sätt att arbeta förebyggande med dricksvattensäkerhet.

I egenkontrollprogrammet ska du beskriva hur du job-bar med exempelvis rutiner för rengöring, kontroll av råvatten och underhåll.

Vissa av dessa rutiner är grundförutsättningar för att kunna producera ett säkert dricksvatten. För att du ska kunna se att dina rutiner kontinuerligt följs ska du som är dricksvattenproducent dokumentera när rutinerna ut-förts.

Ett provtagningsprogram med förslag till provtagning samt frekvens av normal respektive utvidgad kontroll ska skickas in till Miljö & Hälsoskydd för fastställande.

Ett egenkontrollprogram kan se olika ut för olika verk-samheter - tänk på att alla rutiner som beskrivs i detta dokument inte gäller för alla verksamheter.

RutinRutin är en beskrivning av vad som kontinuerligt ska göras. Rutinerna bör som regel vara dokumenterade.

I en rutin bör det framgå hur ofta man ska utföra ruti-nen och hur man ska kontrollera att rutinen är genom-förd. Det ska även framgå vad som ska göras om något speciellt händer eller om något är fel.

Egenkontroll För små och stora dricksvattenanläggningar

I din färdiga rutin ska du kunna urskilja följande:• Syfte: Vad som är meningen med rutinen.• Omfattning: När, var och hur rutinen ska genom-

föras.• Ansvar: Vem som har ansvar för rutinen och doku-

mentationen.• Övervakning: Vad som ska övervakas och hur ofta.• Åtgärdsgränser: Vilka gränser vid övervakning som

ska leda till åtgärder.• Korrigerande åtgärder: Vad som ska göras om något

avviker från bestämda gränser eller om något annat fel upptäcks. Korrigerande åtgärder ska beskrivas i de rutiner där det finns åtgärdsgränser eller kritiska gränser.

• Dokumentation: Vad som ska dokumenteras och hur ofta dokumentation ska ske.

• Utvärdering och tester: Utvärdering och tes-ter kan innebära granskning av journaler, kon-troll av effekt hos mikrobiologiska barriärer genom mikrobiologisk analys, kontroll av dricks-vattenkvalitet i utgående vatten hos användare.

DokumentationFör att du själv ska kunna följa upp din egenkontroll på ett bra sätt måste du dokumentera det rutinerna beskri-ver. Dokumentationen ska visa att rutinen har utförts och fungerar som underlag vid en offentlig kontroll.

Några exempel på vad du bör dokumentera är resultat av provtagning, mätning, avläsning på utrustning och liknande. Dokumentationen kan vara i pappersformat, elektroniskt eller en kombination av båda.

Livsmedelsföretagaren bör göra regelbundna samman-ställningar av analysdata över vattenkvaliteten, speciella problem eller anmärkningsvärda resultat, även trender och förändringar i råvattnets och dricksvattnets kvalitet.

Rutiner för säkert dricksvattenRutin för utbildningDet är viktigt att de som arbetar med dricksvatten har tillräckligt med kompetens och kunskap om dricksvat-

tenproduktion.

Rutinen för utbildning kan beskriva hur de som jobbar med vatten får rätt utbildning och den bör även beskriva vilken utbildning/instruktioner ny personal ska få. Ut-bildningen ska göra personalen förtrogen med egenkon-trollprogrammet och vikten av livsmedelshygien.

Rutin för personlig hygienDe som jobbar med vatten måste vara friska och får inte smitta dricksvattnet de hanterar. Rutiner gäller även konsulter och rörmokare som vistas i vattenverket.

Rutinen för personlig hygien kan beskriva när man ska an-vända rena arbetskläder och var man byter om. Rutinen kan även beskriva hur man ska tvätta sina händer och hur ofta samt att tobak inte ska användas i anläggning-en. Det ska också av rutinen framgå att personer som är sjuka inte får vistas i vattenverket, så att det inte finns någon risk att smittan sprids via vattnet.

Rutin för skadedjurSkadedjur och skadeinsekter kan föra med sig smitta till vattnet. Vanliga skadedjur är bland annat råttor, möss och ormar. Det är viktigt att se till att råvattentäkt, vat-tenverk och distributionsanläggning är utformad så att inga skadedjur kommer i kontakt med vattnet.

Om du hittar tecken på att de finns skadedjur måste du se till att de bekämpas. Skadedjur kan även orsaka andra typer av störningar än föroreningar. Möss och ormar kan orsaka strömavbrott.

Rutinen för skadedjur kan beskriva hur och hur ofta man undersöker om det finns skadedjur. Man kan även be-skriva vad man ska göra om man upptäcker att det finns skadedjur i anläggningen.

Rutin för rengöringRengöring av lokaler och utrustning måste göras ofta och regelbundet. Hur ofta man ska rengöra sin dricks-vattenanläggning kan variera.

Rutinen för rengöring kan beskriva hur man rengör de olika områdena och hur ofta. Rutinen kan även beskriva var rengöringsutrustningen ska förvaras.

Rutin för underhållAnläggningen ska hela tiden underhållas. Det kräver att du undersöker vilket underhåll som måste göras för din anläggning.

Rutinen för underhåll ska till exempel beskriva vad som ska göras ifall man upptäcker att något är trasigt. Ruti-nen ska omfatta alla lokaler. Kalibrering av mätutrust-ning ska även omfattas av rutinen.

Rutin för avfall och returgodshanteringDet är viktigt att ha rutiner som rör avfall. Avfall som kan orsaka att vattnet blir förorenat får inte lämnas inne i vattenverket.

Rutinen för avfall ska beskriva hur avfallet förvaras och

hur det hanteras. Rutinen ska även beskriva hur man rengör behållare och avfallsrum.

Rutin vid oregelbunden, kortvarig försörjningDet ska finnas en rutin som innehåller en beskrivning över hur dricksvattenförsörjningen ska ske vid oförut-sedda händelser.

Rutinen vid oregelbunden, kortvarig försörjning kan till exempel redogöra för hur dricksvattenförsörjningen ska ske. Rutinen bör även förklara var man har tänkt förvara behållare/cisternen för tillfällig vattenförbrukning så att dessa förvaras på ett hygieniskt sätt. Det är även bra att förklara hur behållarna/cisternerna ska rengöras. Rutin för separeringSeparering betyder att olika råvaror inte får komma i kontakt med varandra - att det inte sker någon korskon-tamination mellan råvatten, kemikalier och slutprodukt.

Rutinen för separering ska beskriva var råvaror och ke-mikalier förvaras. Rutinen bör även beskriva hur råvaran skyddas från yttre påverkan.

Rutin för mottagning/processkemikalierDet är viktigt att det är ordning och reda bland kemi-kalierna i anläggningen. Därför ska det finnas en rutin som beskriver hur mottagning av kemikalier sker. Det ska även finnas en lista uppsatt i anläggningen som be-skriver vilka kemikalier som används.

Rutinen för mottagning/processkemikalier ska beskriva att mottagning av kemikalier sker på rätt sätt samt att de produkter som används uppfyller kraven i SLVFS 2001:30.

Rutiner om dricksvattnets kvalitetFör att kunna säkra dricksvattnets kvalitet måste man ha fungerande rutiner.

Rutin för regelbundna föreskrivna (normala/utvidgade) undersökningar ska uppfylla föreskrifterna och beskriva-

var man har sina provtagningspunkter för normal och utvidgad kontroll. Provtagningsfrekvensen ska även vara bestämd.

Rutin för undersökningar på förekommen anledning kan innehålla hur man ska agera när man tar prover på före-kommen anledning.

Rutin för information om dricksvattenkvalitet till kon-sumenter ska säkerställa att konsumenterna får veta hur vattenkvaliteten är. Detta kan till exempel vara att dricksvattenproducenten berättar för konsumenterna att det finns möjlighet att ta del av informationen. Låt do-kumentationen finnas samlat och lättillgängligt.

Rutin för provtagningDet är viktigt att ha en fungerande rutin för provtag-ning, så att man snabbt ska kunna komma tillrätta med eventuella problem med vattenkvaliteten. Tänk på att

skicka in vattenprovet till ackrediterade laboratorium.

Rutinen för provtagning ska innehålla skriftliga instruk-tioner för provtagning vid regelbundna föreskrivna (normal/utvidgade) undersökningar, vid prov på före-kommen anledning samt vid utredande av problem. All utrustning som används måste vara ren och steril.

Rutin för provtagning vid konsumentklagomål kan be-skriva hur provtagningen ska ske när det kommit in kla-gomål.

Rutin för övrigtRutinerna inom detta område ska bland annat säker-ställa att inte smittsamma mikroorganismer förökar sig i råvaror, processkemikalier eller i dricksvattnet och or-sakar hälsofara.

Den ska även säkerställa att inga andra gifter orsakar hälsofara samt att eventuella reservvattentäkter överva-kas och att känsliga dokument förvaras säkert.

Rutin för övrigt bör redogöra för hur backspolning av filter sker samt hur hållbarhetstider för kemikalier be-vakas.

Rutin för reservvattentäkt bör redogöra för hur reserv-vattentäkten övervakas. Rutinen kan även innehålla hur motionering av pumpar sker. Glöm inte att kontrollera vattenkvaliteten i reservvattentäkten.

Rutin för förvaring av känsliga dokument ska säkerställa att dokumentation och beskrivningar av till exempel rå-vattenanläggningar och vattenverk förvaras på en säker plats. Det gäller även för ledningskartor och liknande material.

Rutin för reservkraft ska till exempel beskriva hur du går tillväga för att säkra vattenproduktionen och vattenleve-ransen när det är strömavbrott under en längre tid. Om reservkraft finns bör denna kontrolleras med jämna mel-lanrum.

Rutin för processtyrning/övervakningDet är mycket viktigt att ha bra rutiner för processtyr-ning och att övervakningen fungerar. Används pH-jus-tering och desinfektion krävs larm eller annan utrust-ning som varnar när fel uppkommer. Det ska även finnas en driftinstruktion samt tillgång till en driftsansvarig person för vattenverket.

Rutin för åtgärder vid larm ska innehålla hur driftsper-sonalen agerar när det kommer ett larm eller inträffar en allvarlig driftsstörning.

Rutin för desinfektionens effektivitet ska redogöra för hur övervakningen av den desinfektionsutrustning som an-vänds sker.

Rutin för minimering av desinfektionsbiprodukter ska fin-nas i fall desinfektion ingår i beredningen eller distribu-tionen av dricksvatten. Rutinen ska innehålla uppgifter om hur kontroll genomförs för att mängden desinfek-tionsbiprodukter minimeras.

Rutin för larmgränser och larmfunktioner ska finnas för att säkerställa och upprätthålla larmgränserna. Rutin ska skrivas ifall man använder sig av pH-justering, klor, UV, ozon eller turbiditet.

Rutin för membranfilter används till exempel som mikro-biologisk barriär, avsaltning och för fluorid-avskiljning. I rutinen ska det finnas en beskrivning av hur membran-filtret sköts och övervakas.

Rutin för reklamationer/informationsutbyteNär man producerar dricksvatten så är det viktigt att in-formationsutbytet fungerar.

Rutin för konsumentklagomål ska innehålla hur man mottar, dokumenterar och sammanställer konsument-klagomål.

Rutin för information till konsumenter vid problem ska innehålla hur man når ut med information och rådgiv-

ning till konsumenterna när de har uppstått problem med dricksvattnet. Telefonlista och en lista med berörda abonnenter bör finnas.

Rutin för rapportering från laboratorium till uppdragsgi-vare ska bland annat redovisa hur laboratoriet ska rap-portera vattenprovernas analyssvar till uppdragsgivaren och kontrollmyndigheten, ifall vattnet är otjänligt eller innehåller onormalt höga värden som kan orsaka ohälsa.

Rutin för informationsutbyte mellan verksamhetsutövare och myndighet ska beskriva hur man på snabbast vis med-delar myndigheten om vattenkvaliteten är så dålig att det finns fara för människors hälsa.

Rutin för informationsutbyte mellan verksamhetsutövaren och fastighetsägaren kan till exempel beskriva vilka åtgär-der som ska vidtas när det är fastighetsägarens ansvar att vattnet inte når kvalitetskraven.

Rutin för hantering av onormala förändringar i antalet mikroorganismer, 22° och turbiditet ska innehålla vilka åt-gärder som vidtas ifall mikroorganismer vid 22°och tur-biditet skulle överskridas.

Rutin för orsaksutredning och riskundersökning ska inne-hålla dokumentation samt arkivering av orsaksutred-ningar och riskundersökningar som gjorts för att under-söka vissa omständigheter. Det är även bra att skriva i rutinen vem som ansvarar för dokumenteringen och var dokumenten arkiveras.

Rutin för internrevisionOm några förändringar sker i din verksamhet eller om lagstiftningens krav förändras, kan du behöva ändra i ditt egenkontrollprogram. Då ska du själv granska hur din egenkontroll fungerar. Till exempel kan du gå ige-nom dokumentationen och undersöka om den är full-ständig eller om någon dokumentation saknas.

Du kan även analysera om dina rutiner är ändamålsen-liga. Sedan kan du bestämma om du behöver förändra

Miljö & HälsoskyddKungsbacka kommun • 434 81 Kungsbacka • 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se • www.kungsbacka.se

eller förbättra saker i ditt egenkontrollprogram. Denna typ av internrevision ska ske kontinuerligt, dock minst en gång per år.Rutinen för internrevision ska beskriva hur ofta revision ska göras. Rutinen kan även beskriva hur man ska göra och vem som ska göra den. Rutinen måste även beskriva vad som ska dokumenteras.

HACCP – riskanalys och kritiska kon-trollpunkterEfter inträdet i EU har kraven utvecklats på hur egen-kontrollen ska vara uppbyggd. I den svenska livsmedels-lagstiftningen står det att egenkontrollen ska vara risk-baserad på HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point, eller riskanalys och kritiska kontrollpunkter på svenska).

HACCP är ett sätt att kartlägga verksamheten för att hitta kritiska styrpunkter vid produktion och distribu-tion av dricksvatten. Genom att kontrollera dessa kri-tiska styrpunkter är det tänkt att så långt som möjligt garantera ett säkert dricksvatten.

HACCP är ett sätt att arbeta förebyggande så att konsu-menten i så liten utsträckning som möjligt märker even-tuell driftstörning.

AvslutningEtt egenkontrollprogram är ett levande dokument. Om du eller någon annan upptäcker att dina rutiner inte fungerar måste du ändra i rutinerna. Detta gäller även om dokumentationen inte fungerar.

Detta dokument ska kunna användas som stöd och hjälp att förstå systemet för egenkontroll. Det är en beskriv-

ning av vad som kan och bör finnas i ett egenkontroll-program. Dokumentet är därmed inte heltäckande på alla områden och kan komma att ändras med komman-de lagstiftning.

I Hjälpredan för dricksvattenanläggningar och Livsmed-elsverkets vägledning om dricksvatten, kan du se närmare beskrivningar på vad dina rutiner bör innehålla. Vill du veta exakt vilka krav som ställs på dig som livsmedels-företagare måste du läsa föreskrifterna om dricksvatten SLVFS 200:30 och livsmedelslagstiftningen.

Mer information• Livsmedelsverket www.slv.se• Svenskt vatten www.svensktvatten.se• Miljö & Hälsoskydd www.kungsbacka.se