10 år med standarder i nationell e-hälsa
Till vilken nytta?
[email protected] Eltes9 nov 2016
Hörde jag ”Standard”?
Interoperabilitet – ett syfte med standarder
”Efter mottagen e-remiss ska bekräftelse …”
”Remisstatus anges enligt kodverk …”
”Nyttolastens namnrymd ska avslutas med schemats huvudversion”
”Att medverka med information i Sammanhållen journalföring förutsätter att vårdgivaren infört spärrhantering”
Interoperabilitet och standarder i Ineras uppdrag (merparten)
Befintliga interoperabilitetsområdenMätdatainsamling Följa remisstatus Remisshantering Åtkomst till
journalinformationDOS-förskrivning
Vårdval/Listning Spärrhantering Åtkomstloggning Samtyckeshantering Masterdata E-tjänsteutbud
EHM-registerAXS
EHM-registerLäkemedelsfört.
EHM-registerOrdinationsregister
EHM-registerPRIS
MasterdataTerminologi
MasterdataAnslutning NTJP
Formulärhantering Elektroniska intyg Patient-journal-index Infektionsuppföljning
Kvalitetsindikatorer MasterdataMedarbetare
MasterdataOrganisation
MasterdataBehörighetsstyning
MasterdataPeronuppgifter
Patientportal Försäkringsmed. beslutsstöd
MasterdataUtbud
Erfarenheter – maximal standardanv.
Integrationsprofil (IHE)
Allians-profil (Continua)
Format, kodverk (HL7v2, ISO x)
Teknisk standard (Oasis)
Svensk tillämpning (TK)
Grad av standard-användning
Komplexitet / Kostnad Implementation
Specifikation
Mätdatainsamling
Erfarenheter – moderat standardanv.
Teknisk standard (Oasis)
Svensk tillämpning (TK)Grad av standard-användning
Komplexitet / Kostnad Implementation
Specifikation
Tidbokning
Upplevda effekter av standard-användning· Generellt
Höjer kvalité och stabilitet i specifikationer
Ökar komplexiteten – avvägning mellan nytta och kostnad
Sänker kostnaden i specifikationsarbetet och förlänger initialt inlärningstiden hos brukaren
Kan kräva specialverktyg hos brukaren
Upplevda effekter av standard-användning· Organisatorisk
interoperabilitetKräver (för) mycket kompletterande skrivningar för att harmonisera med Svenska principer (ex: direktåtkomst och sammanhållen journalföring istället för kopiera/lämna ut)
Leder till många lager av specifikationer som ibland också kräver specialverktyg – upplevs ibland innovationshämmande
Upplevda effekter av standard-användning· Semantisk interoperabilitet
Standardkodverk med styrning från Socialstyrelsen/NF, Continua m.fl är helt avgörande
HL7 grunddatatyper ger mycket bra stöd – bra avvägning mellan flexibilitet och komplexitet
Ofta är format/referensmodeller (för) abstrakta – bär inte sin egen vikt
Vi har kompenserat med hjälp av HL7-metodik (GreenCDA)
Dynamiska format för detaljerade kliniska modeller är nödvändigt men ingen uppenbar lösning. En 13606-experiemntet var för tidigt ute och avslutades 2010. Kan OpenEHR Arketyper -> FHIR profiler bli lösningen?
Upplevda effekter av standard-användning
· Teknisk interoperabilitetProblemfritt så här långt, genom användande av en enda internationell teknisk standard-profil för samtliga (100%) specifikationer
Omvärlden har ibland andra standarder (SHS, EHM)
Nationell växlingspunkt
Specifikationer är hyllprodukter
Nationell Arkitektur + Interop = nationellt ekosystem = nytta och innovation
Röst från en etablerad nisch-leverantör (it-stöd för hemsjukvård)
“Nationell interoperabilitet via Tjänsteplattformen är avgörande för att accelerera innovationen inom e-hälsa med molntjänster. Ett hål i väggen för oss – och för alla våra kunder. Ett unikt smörjmedel för att bli bäst i världen på kortast tid.”
Slutkläm· Sverige har troligen uppnått högre grad av interoperabilitet i nationell
ehälsa än något annat jämförbart land
· Bara inom Ineras uppdrag sker 400 000 000 interoperabla informationsutbyten per år (API-anrop till Tjänsteplattformen)
· Det omfattar idag 28 tillämpade interoperabilitetsområden
· 380 vårdsystem-installationer är anslutna som informationskällor till Tjänsteplattformen med interoperabilitet inom minst ett av de 28 områdena
· Antalet fall av systemspecifik specialhantering: 0
Jo, ni hörde rätt:
0
Tack!· Frågor?