10 år med standarder i nationell e-hälsa

Till vilken nytta?

johan.eltes@inera.seJohan Eltes9 nov 2016

Hörde jag ”Standard”?

Interoperabilitet – ett syfte med standarder

”Efter mottagen e-remiss ska bekräftelse …”

”Remisstatus anges enligt kodverk …”

”Nyttolastens namnrymd ska avslutas med schemats huvudversion”

”Att medverka med information i Sammanhållen journalföring förutsätter att vårdgivaren infört spärrhantering”

Interoperabilitet och standarder i Ineras uppdrag (merparten)

Befintliga interoperabilitetsområdenMätdatainsamling Följa remisstatus Remisshantering Åtkomst till

journalinformationDOS-förskrivning

Vårdval/Listning Spärrhantering Åtkomstloggning Samtyckeshantering Masterdata E-tjänsteutbud

EHM-registerAXS

EHM-registerLäkemedelsfört.

EHM-registerOrdinationsregister

EHM-registerPRIS

MasterdataTerminologi

MasterdataAnslutning NTJP

Formulärhantering Elektroniska intyg Patient-journal-index Infektionsuppföljning

Kvalitetsindikatorer MasterdataMedarbetare

MasterdataOrganisation

MasterdataBehörighetsstyning

MasterdataPeronuppgifter

Patientportal Försäkringsmed. beslutsstöd

MasterdataUtbud

Erfarenheter – maximal standardanv.

Integrationsprofil (IHE)

Allians-profil (Continua)

Format, kodverk (HL7v2, ISO x)

Teknisk standard (Oasis)

Svensk tillämpning (TK)

Grad av standard-användning

Komplexitet / Kostnad Implementation

Specifikation

Mätdatainsamling

Erfarenheter – moderat standardanv.

Teknisk standard (Oasis)

Svensk tillämpning (TK)Grad av standard-användning

Komplexitet / Kostnad Implementation

Specifikation

Tidbokning

Upplevda effekter av standard-användning· Generellt

Höjer kvalité och stabilitet i specifikationer

Ökar komplexiteten – avvägning mellan nytta och kostnad

Sänker kostnaden i specifikationsarbetet och förlänger initialt inlärningstiden hos brukaren

Kan kräva specialverktyg hos brukaren

Upplevda effekter av standard-användning· Organisatorisk

interoperabilitetKräver (för) mycket kompletterande skrivningar för att harmonisera med Svenska principer (ex: direktåtkomst och sammanhållen journalföring istället för kopiera/lämna ut)

Leder till många lager av specifikationer som ibland också kräver specialverktyg – upplevs ibland innovationshämmande

Upplevda effekter av standard-användning· Semantisk interoperabilitet

Standardkodverk med styrning från Socialstyrelsen/NF, Continua m.fl är helt avgörande

HL7 grunddatatyper ger mycket bra stöd – bra avvägning mellan flexibilitet och komplexitet

Ofta är format/referensmodeller (för) abstrakta – bär inte sin egen vikt

Vi har kompenserat med hjälp av HL7-metodik (GreenCDA)

Dynamiska format för detaljerade kliniska modeller är nödvändigt men ingen uppenbar lösning. En 13606-experiemntet var för tidigt ute och avslutades 2010. Kan OpenEHR Arketyper -> FHIR profiler bli lösningen?

Upplevda effekter av standard-användning

· Teknisk interoperabilitetProblemfritt så här långt, genom användande av en enda internationell teknisk standard-profil för samtliga (100%) specifikationer

Omvärlden har ibland andra standarder (SHS, EHM)

Nationell växlingspunkt

Specifikationer är hyllprodukter

Nationell Arkitektur + Interop = nationellt ekosystem = nytta och innovation

Röst från en etablerad nisch-leverantör (it-stöd för hemsjukvård)

“Nationell interoperabilitet via Tjänsteplattformen är avgörande för att accelerera innovationen inom e-hälsa med molntjänster. Ett hål i väggen för oss – och för alla våra kunder. Ett unikt smörjmedel för att bli bäst i världen på kortast tid.”

Slutkläm· Sverige har troligen uppnått högre grad av interoperabilitet i nationell

ehälsa än något annat jämförbart land

· Bara inom Ineras uppdrag sker 400 000 000 interoperabla informationsutbyten per år (API-anrop till Tjänsteplattformen)

· Det omfattar idag 28 tillämpade interoperabilitetsområden

· 380 vårdsystem-installationer är anslutna som informationskällor till Tjänsteplattformen med interoperabilitet inom minst ett av de 28 områdena

· Antalet fall av systemspecifik specialhantering: 0

Jo, ni hörde rätt:

0

Tack!· Frågor?