diskussionspm rumslig utveckling · de städer som fick järnväg och de stationssamhällen som...

Carl-JohanEngström version2018-09-05

1

DiskussionsPMRumsligutvecklingietthistorisktperspektiv____________________________________________________________________________________________________________

InledningIförhållandetillbetydelsenförsocialochekonomiskutvecklingenärstadens/tätortensframväxt,rumsligauttryckochsuccesivaomvandlingliteutforskad.Forskningenärocksådisciplinbundenochbeskrivningsmodellerochförklarandeteorierdärmedsnäva.

Stadsbyggnadshistoriaihumanistiskforskningskrivsoftaitermeraveffekteravolikastil-ochplaneringsidealochtongivandepersoner.Vifårbeskrivningaravhurbarock,klassicism,trädgårdsstäder,funktionalismetcgivitupphovtillolikastadsstrukturer(mensällankopplasdessatilltidenstekniskaochekonomiskaförutsättningar).Inomsamhällsvetenskapendominerar(1)ettekonomisktperspektiv(särskiltregionalekonomiskforskningharpåsenaretidhaftbetydandeinflytande/NEG/mensjälvaartefaktenstadenblirganskaosynligistudieravfunktionellaregioner);(2)ettgeografisktperspektivmedmigration,pendligsströmmarochproduktionsförhållanden;(3)statsvetenskapligtperspektivmedförklaringsmodelleriinstitutionersutveckling(lagar,nationellpolitik).Alladessaperspektivärnaturligtvisväsentligamenhelhetsbegreppärsvårfångade.Stadenkanbeskrivassomettkomplextsystemavsociokulturella,tekniskaochbiologiskadelsystem.Förändring,tilläggochomvandlingskertillvissdelefterkollektivainstitutionaliseradöverväganden(planering)menocksågenomenskildavalavföretagochenskildapersonerutifråntidensmateriellaförhållanden.Dessaindividvallederkumulativttillstadsutvecklingochstadsomvandling.Stadenkanliknasvidenorganismiständigförändring.Härgörsettförsökattsammanfattautvecklingenutifråntvådimensionersomsamtidigtärberoendenavvarandra:

Stadsutvecklingärproduktenavtillgänglighet/nåbarhetochekonomiskeffektivitetgenomarbetsdelning.Överskottetsomuppstårgerrumförplatserochartefakterförkultur/riter,socialtlivochmaktutövning.

Vadjagvillbelysautifråndennamodellärattplatsermedhögtillgänglighettillomvärldenharhaftengrundläggandebetydelseförstadsutvecklingen.Städersinrestrukturkanbelysasutifrånhurmänniskorsnåbarhet(tillgänglighetivardagslivet).Denyttretillgänglighetentillomvärldenochdeninretillgängligheten(nåbarheten)tillsammansformarväsentligenstadsuttryckochregionalutveckling.Debelysesimatrisennedan.


2

skede

illustration

tillgänglighet/nåbarhet

arbetsdelning

Förindust-rielltid

Städernaväxteframdäryttretillgänglighetenvargodmedtidenstransportslag,vidkusterochvattendragsomförenadeinlandmedhav.

Nåbarhetenåstadkomsgenomgångochkärrtransporter;stadensutbredninghållsinomgångavstånd

Stadsuttryck.Stadochlanditydligskillnadochietttydligtberoende.

Uppkomstenavenradrenodladehantverks-yrken.

Kommentar Idetförindustriellasamhälletuppkomorterochstäderpåtresätt:(1)undermedeltidenpåplatsermedgodasjöförbindelserikorsningarmedhandelsvägartilllands;(2)understormaktstidendessutomgenomkungligabeslutpåplatsersomocksåhademakt-ellermilitärstrategiskbetydelse;(3)ianslutningtillråvaru-ochmalmförekomsteruppstodbrukochbruksorter.

Denyttretillgänglighetengavmöjlighettillhandelmedexklusivareproduktersomskapademervärden.Enarbetsdelningbyggdpåhantverkutveckladesmedökadproduktivitetsomföljd.Hantverksyrkenkundeutvecklasiutbytetmedomlandetochsinsemellan.Bruksortensyttretillgänglighetvaressentiell.Dessspecialiseradeproduktersåldespådåtidensvärldsmarknad.Nåbarheten(gång-ochkärravståndinomstaden)varenförutsättningochnödvändigförutbytetmedomlandet.Understormaktstidenväxtestadsbildningarna.Täthetochstadsstorlekförstärktesanitäraolägenheterochgjordedetnödvändigtattreglerabebyggelsen.Deförstastadsplanerna(t.ex.DrottningKristinasstadsplanförUppsala)komtillochmöttebehovetavstörreordning,mentillfördeävensymbolfunktionerförmakt,religionochkultur.


3

skede

illustration


arbetsdelning

Industria-lismen

Järnvägenutökardenyttretillgänglighetenförinförselavlångvägaråvarorochutförselavindustriellttillverkadeprodukter.Industrinväxtepå’andrasidanjärnvägen’.

Ibörjaavperiodenärnåbarhetensomtidigare,menövertidtillkommerspårvägsomförstorarstadsarealen.

Stadsuttryck.Stadochlanditydligskillnadochietttydligtberoende.

Mekaniseringochspecialiseringavproduktionen.

KommentarFrånmittenav1800-taletkomindustrialismentillSverige.Denmekaniseringochspecialiseringavproduktionensomföljdehadeintevaritmöjligutanenparallellframväxtavjärnvägssystem.Degjordeortermindreberoendeavplatsbundnaråvarorochmöjliggjordesamtidigtettstörreavsättningsområdeförframtagnaprodukterändetnärmasteomlandet.MedjärnvägssystemetknötsSverigesammanavstatligastambanor.Samtidigtbyggdesmedprivatkapitalenradjärnvägar.Sverigefickettdualtsystemdärbådestatenochenskildainitiativskapadedetsvenskajärnvägssystemet.AttstambanornaövergripandeskulleknytasammanSverigeutanattkonkurreramedlönsammabanoriprivatregi,somdrogstillochmellanstäder,gjordeattstambanedragningarnakomattgåutanfördåtidensstörrestäder.Ikorsningspunktermellanstambanorochprivatabanorväxteheltnyasamhällenochstäderupp(exempelvisNässjö,Katrineholm,Hässleholm).Detvisaråterdenyttretillgänglighetensbetydelseförtätortsbildningochfortsattbebyggelseutveckling.

Destädersomfickjärnvägochdestationssamhällensomblevtillstäderutveckladeenlikartadbebyggelsestruktur.Järnvägen”dockade”denbefintligastaden(seprincipfigurenimatrisen).Stationenladesmeddirektkopplingtillstadskärnan–kopplingentydliggjordesgenomrepresentativabyggnaderochgaturum.Järnvägensandrasidablev”baksidan”–medframväxandefabriksområdenochsåsmåningomarbetarbostäder.Utifråndennagrundstrukturväxtestadensårsringar.Frammotefterkrigstidenförblevdessatillskottinomgång-ochcykelavståndfråncentrum.Ivissafallkomspårvägenattvidgastädernasamtskapadeförstaförortsbildningarna.Dentypiskasvenskastaden–småskaligmenmedtätkvartersstruktur–förenarnåbarhet,(gångavstånd)medenyttreviajärnvägochivissafallhamn.Strukturengavenrobustgrundförenutvecklingavolikaverksamheterochlivikvartersbebyggelsen.

Stadsutvecklingenficksärskildstyrkaikombinationmeddetbegynnandevälfärdssamhällets


4

institutionersomgymnasier,högskolor,sjukhusochoffentligadministration.Dessaladestillidenbefintligastadensperiferi.Urdettaföddesennystadstyp–storstaden.Genomsjälvförstärkandeprocesserskapadesidessaenegenekonomistornogattattraheranyproduktionmedstorstadenisigsomhuvudmarknad.EngrundförutsättningförstorstadenvarutbyggnadenaveninfrastrukturiformavVA-system,gasledningarochspårvägar.

Iettmodernthållbarhetsperspektivkännetecknasindustrisamhälletsstäderavettfortsattsamspelstad-omlandförstädernasförsörjningmedlivsmedelmm,ienekonomiskdimensionbyggertillväxtenpårationellexploateringavnaturtillgångarutanmiljöhänsyn.Densocialadimensionenförstärks.Denförstamodernaplanlagstiftningen(1887årsbyggnadsstadga)tillkomförattminskabrandriskerochökasolinstrålningibostäderna.

skede

illustration


arbetsdelning

Välfärds-samhället

Medbiltransporterökardenyttretillgängligheten,liksomflexibiliteteniinförselochutförsel.Stadensproduktionochkonsumtionorienterasmotväginfrastrukturen.

Medbilenblirnåbarhetsomtidsavståndviktigareänfysisknärhet.Lägetistadenblirmindrebetydelsefullt.Bebyggelsenutglesas(urbansprawl).

Stadsuttryck.Stad/land-relationenupplöses.Bebyggelsenbrederutsigtillenstadsbygd.

− Offentligatjänster–vårdochomsorg’påtjänstetid’.

− Industrialiseringavbyggandetochuppdelningmellanföretagförproduktionochförvaltning.

− Specialiseradeområdenförproduktion.

KommentarFolkhemmetvarensvenskvisionfrånmellankrigstiden.Menförstefterandravärldskrigetfannsmöjligheterattförverkligaden.Denavkrigoskadadeindustringickförhögtryckochdensvenskamodellenförsamförståndslösningarpåarbetsmarknadenprioriteradehöjdalönergenomökadproduktivitet.Ickekonkurrenskraftigproduktionslogsut.Arbetslösaflyttadetilllönsammareindustrier–frånbruksortertillstädermedbostadsbristsomföljd.

Enheltnybygglagochettbatteriavoffentligainstrumentförattskapagodabostäderåtdenväxandetätortsbefolkningeninfördes.Hårtsammanfattatkaraktäriseradesfolkhemstankensförverkligandeavattstatenändrademarkägandetsrättigheter,stodförfinansieringavinfrastrukturochrisktagandevidbostadsbyggandetmedankommunernastodfördetpraktiska


5

samhällsbyggandetgenomplanmonopolochmarkpolitik.Medenökandelevnadsstandardblevbilenettfortskaffningsmedel(ochfrihets-ochlevnadsstandardsymbol)somalltflerfickrådmed.Destadsbyggnadsformersomvaritförhärskande(kvarterhadelagtstillkvarteriårsringar)kundeintemötatrycket.Nyastädertillskapadesinte(somjärnvägssystemetgjorde)utanurbaniseringenfortsatteiväxandebefintligastäderoftaefterstörrekommunalamarkköp.Förorterväxteframkringkollektivtrafiksystemenshållplatserförseddmedfjärrvärme,rationellsophanteringochVAochdärefteralltmersombilorienteradesmåhusområden,ihusmeddirektverkandeeluppvärmning.

Ävenidettaskedekomsåledesnyatransportslagattpåverkastadsutvecklingen.Bilenomvandladenåbarhetiformavfysisknärhettilltidsnärhetochkomattblimåttstockförstadensformochstruktur.Enbiltrafikanpassadstrukturväxteframmedindustriområdenochbegynnandeexternaköpcentraibiltransportorienteradelägenvidtätorternasinfarterochkringfarter.(Bergman2008)Frånattstädervarituppbyggdakringnoderitransportsystemgjordebilendenurbanastrukturenmindrehierarkiskochmerlikvärdigttillgänglig.Meddettaföljdeökandeenergi-ochresursåtgångförmobilitetsamtökadurbanmarkkonsumtionenfrämstgenomväginfrastrukturensanspråk.Obebyggdnatur-ochjordbruksmarkblevimpedimentmenfickocksåenfunktionsomskyddszonermotbullerochföroreningartillföljdavenökadmiljömedvetenhet.

Ocksådenbefintligabebyggelsestrukturenpåverkades.Dentätakvartersstadengenomkorsadesavtrafikleder.Gatorochtorgfylldesavuppställdabilar.Parkeringshusblevennybyggnadstyp.Stadskärnorrevsochenskildakvarterövergickfrånblandadeverksamhettillalltmerrenodladefunktioner.

Denyttretillgänglighetenupprätthöllsivälfärdssamhälletsstadihuvudsakmedbil.Industriproduktionenväxtekringnyamotortrafikleder.Detgynnadeenökadproduktivitetinomindustrindelsgenomfrihetenatthanteraproduktionochvaruflödenisärskildaindustriområdenmedgodplatsförtransporter,lagerochframtidaexpansionfördetenskildaföretaget,delsgenomfortsattarbetsdelningochspecialisering.

Lagstiftningenbekräftadestrukturomvandlingenochregleradenogsamthurbilenskullenåbostadenochhurdenskulleförvarasvidbostäderocharbetsplatser(parkeringsnormermm).Förattsäkrabilensframkomlighetutveckladesnyaprognos-ochplaneringsformer.Gång-ochcykelmobilitetvarenicke-frågautomvadgällertrafiksäkerhetinombilensgatu-ochväginfrastruktur.Äldrestadsdelaranpassadeseftertrafikplaneringsförortsmodell(SCAFT)(Lundin2008).

Denflexibilitetsomgods-ochpersontransportermedbilinnebar,brötuppstäderiettregionaliseratbebyggelselandskapsomävenkomattomfattaäldresmåsamhällen,permanentadesommarhusområdenmm.Gränsenmellanstadochlandsomocksåförmedlatbildenavenurbanrespektiveruralekonomiförsvann.Meddettaföljdeocksåattingaandratransportmöjligheterkundekonkurreramedbilenidenframväxandestadsbygden.Mångavaldeatttabilenförattnåarbete,omsorgochservice.Iforskningengårdettaunder


6

benämningenstrukturellttvång(Folkesson1999).Bilenärnödvändigförattklaravardagslivetochväljsdärföravtvång–dåalternativsaknas.Attförbättrabehovetavmobilitetblevliktydigtmedattunderlättabiltransporterframförandralösningarsomkrävermerkomplexaåtgärder.Sådanakanskeocksåinskränkerdenvalfrihetsombilengeribådestadsbygd(medreellaalternativ)ochpålandsbygden(utansådana).Omväntblirvaletavlokaliseringmindreavgörande–bilenöverbryggaravståndoch”förlåter”planeringsmissar–idetframväxandestadslandskapet.En”ändamålsenligstruktur”blirettlagkravutaninnehåll.

Efterdegenomgripandereformernaefterkrigetgenomgickplanlagstiftningeningastoraförändringarvadgällerplaneringenavtätorterförränmotslutetavperioden.Visserligenidentifieradesbehovavreformernärdetgällerattbyggaomellerbygganyttiområdenmedgällandestadsplaner.Destörreförändringarnalågiettnyttfokusutanförtätorterna.Välfärdengenereradeävenenexpansionavfritidshusochnyastoraanläggningarsomoljeraffinaderierochkärnkraftverk.Detleddetillattglesbebyggelserättenunder1970-taletavskaffadesochdenfysiskariksplaneringengenomfördessamtattmiljölagstiftningenskärptessuccesivtmedblandannatstrandskyddochskyddförnaturresursersomgrus.Ensamladlagreformenkom1987dåplan-ochbygglageninfördes.

skede

illustration


arbetsdelning

IKT*-samhället

Denyttretillgänglighetenärihuvudsaksomunderepokenovan.

Medökandependlingsavståndtillarbete,utbildningochservice–blirnåbarhetenstörstinoderuppkoppladebådemotjärnvägs-ochvägsystemen.Städernasinredelarförtätasochbildarstommeniförstoradearbets-marknader.

Stadsuttryck.Urbananätverkellerstadsregionerväxerfram.Koncentrationavboendeochverksamhetermotstädernasinredelar–sammanlänkningavstäderinomtågpendlings-avstånd(upptill100km)

Specialiseringavtertiäratjänster.


7

”Urbansprawl”fortsätteristorstadsregionerinom35-40kmfrånregioncentrum-menminskariregioncentraochstörrestäder.

KommentarVälfärdssamhälletstätorts-ochbebyggelsestrukturärännudominerandemenalltmerutsattförettomvandlingstryck.Sverigesekonomiärintelängreindustrisamhällets.EnstorförändringskeddeefterSverigesfinansiellakrispå1990-talet.Eninteobetydligdelavtraditionellverkstads-ochtillverkningsindustrislogsut.Iställetväxtetjänstebranschernaistorlekmenocksågenomökaddifferentieringochspecialisering.Ochmeddetföljdenyaochförändraderumsligaanspråk.

Följdernaförregion-ochstadsutvecklingenblevgenomgripande.Tjänsteverksamheterharomvändaegenskaperjämförtmedindustriverksamheter.Kortfattatinnebärdettaattbådeföretag,anställdaochboendeblivitberoendeavplatservarifrånmanharstorvalfrihetattväljaarbetsplats,bostadochservice.Förklaringenliggeriattdensompendlarvinnerpåattfrånbostadennåettstortutbudavarbetsplatser.Jusmidigarearbetspendlingkanskedestolättareärdetförolikapersonerattväljaarbetsplats.Enstormängdnåbaraarbetsplatserökarförutsättningarnaförattenskildaarbetstagareskafinnaettarbetesommotsvararindividensintressenochkvalifikationer.Enväldifferentieradochnåbararbetsmarknadbetyderalltmerförvalavboplats(Björk2004)Betydelsenavpendlingärsärskiltstorfördensvenskaarbetsmarknadensomdominerasavtvåförsörjarfamiljer(Gustafsson1999).Tidigareflyttadeetthushållvanligenisambandmedattmannenihushålletbyttearbete.Ensådanflyttkanidagförsvårafördenandraförsörjandepartenattfåettadekvatjobbellerattvidareutbildasig.Iettmerjämställtsamhälleochdärävenbarnenharettordmedilagetifamiljeangelägenheter,tenderarhushållenattblimindreflyttbenägna.Byteavarbeteellerpåbörjadestudierlösesgenompendlingiställetförflytt.

Förtjänsteföretagärnåbarhetensärskildframgångsfaktor.Nåbarhetunderlättarsamverkanmedandraspecialiseradeföretag(somisamverkanfårframnyaprodukterochtjänster).Detökarenalltviktigarekundnärhetochanställdakanävenerbjudasattraktivaarbetsförhållandenmednärhettillstadensutbudavlunchrestauranger,serviceochafter-workaktiviteter.

Decentraladelarnaavdestörretätorterna,somavfolkatsochmistföretagsomomlokaliseratsidenstörrestadsbygden,erforefter1990-talskrisenenbefolkningsökningochåteretableringavverksamheter(Engström,2008).Järnvägen,sompå1970-och80-talendömdesutsomettföråldrattransportslag,harunderdesenastedecenniernaspelatenalltviktigarerollbådeförarbets-ochpendlingsresor.PågrundavdenhistoriskastadsutvecklingenärsåledesnåbarheteniIKT-samhälletsomstörsticentralalägenistadenbådeförboendeochverksamheter.Nåbarhetenhardärmedvuxitfråndenenskildastadentillangränsandetätorter.Stadskärnanharåterfåttsinbetydelseeftersomtillgänglighetentilldenegnastadensochangränsandestädersutbuddärärsomstörst.Stadsomvandlingenkansåledesinteförståsommanenbartsertillentätortitaget.Detäretturbantnätverksomutgördenstörrearbetsmarknadsregionen–


8

såledesregionförstoringochurbankoncentration.

Denkombinationavyttreochinretillgänglighetsomväxteframunderindustrialismensepokharvisatsighahaftstorbetydelsefördennuvaranderegionalautvecklingenochdensvenskaekonomiskatillväxtenunderdesenastetvådecennierna.Denyttretillgänglighetensomåstadkomsgenomjärnvägenharblivitalltviktigareförregionförstoringgenomtågpendling.Deninretillgänglighetenhargenomstadskärnanstäthet(tidigarevillkoretförnåbarhet)ikombinationmedkvartersstrukturmedgivitförändringarochanpassning(ombyggnadochfunktionsomvandling)påettflexibeltsätt.

Hurmötteplaneringendeframväxandeförändringarnafrånfragmentiseradstadsbygd(urbansprawl)tillkoncentreradefterfråganiattraktivalägen?Detfinnstvåsvar:

Detenasvaret:plan-ochbygglagensyftartillattåstadkomma”engodochlångsiktigthållbarlivsmiljöförmänniskoridagenssamhälleochförkommandegenerationer”(1kap.1§PBL).Detharintehindratattsyftettolkatsutifråndenplaneringstraditionsomvuxitframundervälfärdsepoken.Bilenharkommitatt”förlåta”enbristandeförmågaattienskildaplanerutvecklaen”ändamålsenligstruktur”(2kap.3§PBL)förallatransportslag.Intehelleriövergripandeplanerharenändamålsenligstrukturvaritifokus–avsammaskäl.Påsåsättgenererasdetstrukturellatvångsomskapatföreställningaromvadsomär”naturligt”och”realistiskt”ochvadsomär”ideologiskt”.Viharattgöramedtankefigurersommåstepåverkas–omlagändringarskafågenomslagskraftochintebli”tommaparagrafer”.Planeringbedriveneftersammaprincipersomundertidigareepokerkundeinteuppvisaderesultatsomeftersökts.Dettaökarutrymmetförprivataintressenattsjälvatolkaochmötadennyaefterfrågan.Initiativetattbyggaövergickunder1990-talettilldestorabyggaktörernasomkundefåframbostadsrätterilägensommötteefterfråganfrånhushållocharbetsmarknad.Detleddeisinturtillnedskärningaravoffentligresurser,bristpåomvärldsanalysochkunskapsförfallförstrategiskplaneringenilänochkommunersamttillförstärktsektoriellplaneringinomoffentligaverksamhetsområdenochinomtransport-ochinfrastrukturplaneringen.Tronpåattmarknadenbättresertidensefterfråganharletttillslutsatsenattsamhällsplaneringkanundvaras.

Detandrasvaret:planeringbedrivenefterandraprinciperväxerframidestörstakommunernaiformaventydligaresamverkanmellansamhällsplaneringensolikaaktörerpåoffentligochtillvissdelävenpåprivatsida.Någrasådanateckenärattdessakommunerutvecklatenrullandeöversiktsplanering–somlyfterstadsutvecklingsfrågorsamtkommunensrollidenfunktionellaarbetsmarknaden.Trafikverketficketttydligareuppdragattintegreraolikatrafikslagochatthanteraintebarainvesteringsplaneringenutanocksåbättreutnyttjabefintligaresurser.Detleddetillnyametodersomfyrstegs-principenochåtgärdsvalstudier.Någraregionalaorganbörjadearbetamedrumsligastrukturbilderdärortsnätverkspelarenväxanderolliregionalutvecklingsplanering.

Urdetsenaresvaretväxerocksåettannatsamspelmellansamhällsaktörernafram–genomförhandlingar.Utvecklingenfinnsdokumenteraditvåutvecklingsprojektkringsamverkanmellanplaneringenshuvudaktörer,t.ex.DengodastadenochDenattraktivaregionen.


9

Iförhandlingarsökerparternahittalösningarsomärekonomiskteffektiva,samtidigtsomdetillgodosersåvältrafikalabehovsommöjlighetertillbebyggelse-ochstadsutveckling.

FörhandlingarkringstrategiskplaneringharletttillregeringsuppdragetSverigeförhandlingen(Direktiv2014:106)ochtillkallandeavenförhandlingspersonföratt”möjliggöraplanerpånyastäder”(RegeringsPM2016-06-21).Detförstnämndauppdragetäravslutatmenännuintebehandlatavregeringen.Detandraharfåtttilläggsdirektivsomlettframtillblandannatutredningomkravpåtransportplaneridetaljplaneringen.Dennyasynenpåförhandlingsprocesserochförhandlingsresultatsomdärexponerasledertillbehovavattbesluts-ochtillkomstprocesserocksåavspeglasilagstiftningenomförhandlingarskablientransparentocherkänddelavsamhällsplaneringen(Sverigeförhandlingen2017).

Summerandereflektioner1. Tillgänglighetensuttryckiolikatidsepokerärgrundläggandefördrivkrafternabakom

bebyggelse-ochtätortsstruktursutveckling.Varjenyepokinnebärnyamöjlighetermen”bakbinder”samtidigtefterföljandeepoker.

2. Derumsligasambandenharsuccessivtförloratibetydelseibildenavsamhällsutvecklingen.Bildenärdelvissanngenombilensförmågaattflexibeltöverbryggaavstånd(idefallvägkapacitetfinns)mensamtidigtärbildenfelaktigvadgällerIKT-samhälletseffekter,somhittillsinneburitrumsligkoncentrationochettökandeberoendeavfysisktillgänglighet–interumsligtoberoende.

3. Mednyteknikfråntelefonenochframåthardenvirtuellatillgänglighetenexploderatsamtidigtsomdenfysiskamobilitetenökat.Mycketlitettyderpåettskifteidettaavseende.

4. FysisktillgänglighetkommermedstörstasannolikhetinomöverblickbarframtidattvaraettgrundkriteriumförenhållbarstadsutvecklingenligtFN:sAgenda2030,SDG11ochUNHabitatsNewUrbanAgenda.

5. Ensnabbomvandlingavdenbefintligastrukturenärknappastmöjliggenombebyggelsestrukturens”seghet”.Genomförändringitillgänglighetkaninstitutionellaåtgärder(planering)ochkumulativaenskildabeslutemellertidsammantagetpåskyndahastigheten.

6. Enenskildtillgänglighetshöjandeåtgärd(antingendetrörsigomyttretillgänglighetellerinre)lederlångtifrånalltidtillförändradmarkanvändning.Detkrävsattbådadessadimensionerförstås,bejakasochbeaktassamtidigtavolikaaktörer.Processenbehöverinvolveraallaberördaförsamhandlingochsamhällsplaneringenmåste”hängaihop”mellanolikanivå-ochsektorsansvar.


10

DiskussionsunderlagBildennedanärettantaltypsituationerirumsligaförutsättningar.TätortenärhämtadefrånrapportenSvensktätort(Sv.kommunförbundet1985).DenärvidareutveckladiSverige2009(Boverket1994)ochScenariostudieavframtidsstaden(Chalmers2001).Siffrornahänvisartillmatrisenpåsid11.


11

Rumsligsituation

Pågåendeprocesser Framtidauttryck

1 innerstad

Förtätning:flerboendeinklbarnfamiljer;flerverksamheter–privat-oföretagstjänster;gentrifiering Tillgänglighet,fleralternativ,ökadkapacitetbåde”inre”och”yttre”

2 miljon-

programs-område

Förtätning:flerboendeperlgh;minskandeserviceutbudochverksamheter;sjunkandeinkomster;marknadsmässigaincitamentattbygganyttsaknas Tillgänglighet:småförändringar

3 småhus-område

Utglesning:åldrandebefolkning,färrebarn Tillgänglighet:småförändringar–färrealternativ

4 äldre

industri-område

Omvandling:flerboende,segregering;flerverksamheter–privat-oföretagstjänster Tillgänglighet,fleralternativ,ökadkapacitetbåde”inre”och”yttre”

5 yngre

industri-område

Omvandling:mindreproduktion;merexternhandel;visstförfallTillgänglighet:bilberoende

6 fritidshus-område

Omvandling:permanentning;flersmåföretag Tillgänglighet:ökatbilberoende


12

7 mindresamhälle, bruksort

Utglesning:åldrandebefolkning,färrebarn;mindrelokalservice;”sovort”;;marknadsmässigaincitamentattbygganyttsaknas Tillgänglighet:ökatbilberoende

8 by

Avståndtillstörretätortavgörandeförutvecklingen;frånförfalliavlägsetbelägnabyar(Tobinsq<1)tillnyavillori”byns”utkant

diskussionspm rumslig utveckling · de städer som fick järnväg och de stationssamhällen som...

Documents