DHR Stockholms läns distrikts

verksamhetsberättelse

2012

DHR Stockholms läns distrikt

Starrbäcksgatan 11, 172 74 SUNDBYBERG

Tfn: 08-120 556 80

E-post, allmän till distriktet (registrator):

info@dhrstockholmlan.org

E-post: förnamn.efternamn@dhrstockholmlan.org

Hemsida: www.dhr.se/stockholmslan

2

Året 2012 – som det blev

Detta år har för DHR-distriktet varit ett jubileumsår, då det nu är 50 år sedan vi bildades 1962 i form av en samarbetskommitté. Utvecklingen till det som nu är vårt distrikt och vår historia har utförligt beskrivits i höstens medlemsblad som visar de olika utvecklingsstegen och bildandet av alltfler avdelningar i länet. Under 2012 har vi uppmärksammat vårt jubileum främst genom två för oss viktiga evenemang. Vid ett välbesökt seminarium i Landstingssalen den 24 september berättade olika talare om distriktets arbete förr och nu och från Unga Rörelsehindrade skådade man in i distriktets framtid. En jubileumsfest i Hotell Nordic Sea den 24 november fick så många medlemmar att vilja komma, att de sent anmälda tyvärr inte fick plats. Under denna glamorösa kväll varvades umgänge och återseenden med tänkvärda inslag med Stockholms Improvisationsteater, tal och gåvor från landstingspolitiker och organisationer samt Pierre Ström, en Bellmansångare på hög konstnärlig nivå. DHR-distriktet har flera olika roller. Framför allt ska vi stödja länets avdelningar. Flera av dessa har vikande medlemstal och därför en begränsad verksamhet. Vi ser därför som en angelägen uppgift att vara en sammanhållande kraft för DHR-frågorna inom länet och verka för kontakter och samarbete också mellan avdelningarna. Vi ska förmedla kunskap och erfarenheter. Vi har under året haft träffar med avdelningarnas ordföranden för att diskutera gemensamma frågor och problem. Vid några tillfällen under året har förbundsstyrelsens kontaktperson för vårt distrikt, Marie-Louise Sandberg, besökt oss. Genom kontaktpersoner vill förbundet hålla sig informerat om distriktens verksamhet, aktuella frågor och problem. Distriktet anordnar, mest på kvällstid, kurser, konferenser och seminarier för avdelningarnas styrelser och medlemmar med teman främst inom våra intresseområden. Där hoppas vi från distriktet att kunna erbjuda ett bra innehåll för våra medlemmar. Distriktets viktigare frågor handlar om den intressepolitik vi måste föra ur ett rörelsehinderperspektiv; om kollektivtrafikens olika alternativ och olika aspekter på service, vård och sjukvård, hjälpmedel, rehabilitering, tillgänglighet, användbarhet, kultur och bemötande. Kring dessa teman rör sig vår verksamhet i stort. Distriktets kontinuerliga samverkan med landstinget i dessa frågor är kanske den viktigaste delen i vårt intressepolitiska arbete. Detta sker främst genom våra representanter i landstingets olika samverkansråd där vi träffar såväl tjänstemän som politiker. Ett samarbete som kräver att vi är pålästa och hela tiden förkovrar oss. Så blir samverkansarbetet en värdefull process av lärande inom områden som är viktiga för oss och där politiken styr. Förhoppningsvis påverkar vi också de folkvalda genom vår närvaro och argumentering Under året har vårt samarbete med övriga rörelsehinderorganisationer fått förnyad energi genom regelbundna möten, uppvaktningar och arbetsgrupper för specifika frågor. På distriktets hemsida annonseras kurser och aktiviteter av intresse för alla länets medlemmar med inbjudningar som också skickas i brev direkt till avdelningarnas styrelseledamöter. Beträffande hemsidan vet vi inte hur många som besöker den eftersom inget räkneverk finns i detta hemsidesprogram. Vårt medlemsblad ”DHR-aktuellt i Stockholms län” är vår kvartalstidning som är öppen för inlägg och information från medlemmar och andra som vill informera och debattera våra frågor. Nya skribenter är välkomna.

3

Förekommande förkortningar i verksamhetsberättelsen 2012

ABC-DUST (länsbokstäver) Tänkt samarbete med distrikten i Stockholm (AB), Uppsala (C), Sörmland (D), Västmanland (U), Värmland (S) och Örebro (T).

AB Aktiebolag ABF Arbetarnas Bildningsförbund ALB Astrid Lindgrens barnsjukhus ASiH Avancerad Sjukvård i Hemmet BOSSE – råd, et cetera (BOStad och SErvice – historisk förkortning, nu egennamn) BU Beredningsutskottet (inom distriktsstyrelsen) BUS-överenskommelsen Samverkan kring barn med behov av särskilt stöd DHR - Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet -

Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder ESF Europeiska socialfonden EU Europeiska Unionen FHS Framtidens hälso- och sjukvård Fr o m Från och med GPS Navigation Signal Timing and Ranging Global Positioning System HI Hjälpmedelsinstitutet HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSN Hälso- och sjukvårdsnämnden HSO Handikappförbundens samarbetsorgan IT, it Informationsteknik KI Karolinska Institutet KS Karolinska universitetssjukhuset (i Solna och Huddinge) KTH Kungliga Tekniska Högskolan KUN Kulturnämnden LOU Lagen om offentlig upphandling LSF Landstingsstyrelsens förvaltning LSS Lag om stöd och service åt vissa funktionshindrade NHR Neurologiskt Handikappades Riksförbund NKS Nya Karolinska Solna NTF Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande R Reumatikerförbundet RBU Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar RH-gruppen Rörelsehinderföreningarna i samverkan (i vårt län) RiTill (SL:s) Riktlinjer för tillgänglighet ROT Rådet för oskyddade trafikanter RTP-S Personskadeförbundet RTP

– Rehabilitering Tillgänglighet Påverkan - i Stockholms län SHT Svensk Handikapptidskrift SL Aktiebolaget Storstockholms Lokaltrafik SLL Stockholms läns landsting SLSO Stockholms läns sjukvårdsområde SRF Synskadades Riksförbund STORG Arbetsgruppen för DHR:s framtida organisationsstruktur tjg Tjänstgörande Vd Verkställande direktör LEAN är ingen förkortning, det är en managementfilosofi för produktion.

LOCUM, landstingets fastighetsbolag är ett egennamn och ingen förkortning.

4

DHR - Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder - Stockholms läns distrikt, får härmed lämna följande redogörelse för distriktets verksamhet under år 2012. Verksamhetsområde Distriktets geografiska verksamhetsområde är Stockholms län och har som uppgift att bevaka frågor inom landstingsområdet.

Uppgift Distriktets uppgift är att bevaka och behandla frågor av gemensamt intresse för personer med nedsatt rörelseförmåga boende i länet, att verka för ett väl utvecklat samarbete mellan länets DHR-avdelningar samt att stödja de enskilda avdelningarna organisatoriskt och i deras arbete med intressepolitiska frågor. På Förbundsstyrelsens uppdrag ansvarar distriktet för den intressepolitiska bevakningen i följande kommuner där DHR-avdelning saknas: Järfälla, Sigtuna, Sollentuna och Upplands-Bro. Sedan november 2010 administrerar distriktet på uppdrag av Förbundsstyrelsen även DHR Haningeavdelningen som enligt beslut i Förbundsstyrelsen får bedriva begränsad verksamhet under högst tre år som är alternativet till en nedläggning av avdelning. Den intressepolitiska bevakningen av kommunerna Ekerö, Lidingö och Solna svarar DHR Stockholmsavdelningen för, DHR Södertäljeavdelningen bevakar Nykvarn. DHR Täbyavdelningen sköter bevakningen av kommunerna Danderyd, Upplands- Väsby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Medlemmar Följande elva DHR-avdelningar tillhör distriktet:

Avdelning Antal medlemmar 31/12 2011 2012 Botkyrka-Salem 42 40 Haninge (vilande sedan november 2010) 27 19 Huddinge 66 59 Nacka - Värmdö 47 46 Norrtälje 141 142 Nynäshamn 27 21 Stockholm 882 791 Sundbyberg 50 44 Södertälje 112 99 Tyresö 49 42 Täby 60 56 Distriktet totalt 1503 1359

Antalet medlemmar i avdelningarna i distriktet har minskat med totalt 144 personer.

5

Årsmöte Årsmötet hölls lördagen den 21 april på Fruängsgården i Stockholm. Från länets avdelningar deltog 25 röstberättigade ombud, nio styrelseledamöter och en revisor samt assistenter, ledsagare, åhörare, gäster och personal, inalles 50 personer. Till årsmötesordförande valdes Roland Håkansson och till sekreterare Jaan Kaur. I omedelbar anslutning till årsmötet hölls ett seminarium där Tobias Smedberg från Agenda PR förde en diskussion om hur vi kan påverka vår framtid och hur vi med enkla medel kan påverka politiker, tjänstemän, medierna och företag. Behandling av motioner från distriktsårsmötet Årsmötet behandlade fyra motioner, samtliga från Stockholmsavdelningen. En ansågs besvarad med styrelsens yttrande och tre bifölls. En motion handlade om tillgång till tillgängliga badhus, en annan om längre avtalstider med kvalitetskontroll och en om att förbättra tillgängligheten och användbarheten i sjukvården. En motion riktade sig inåt i organisationen med en uppmaning till distriktsstyrelsen att arrangera kurs i föreningskunskap.

Behandling av uttalanden från distriktsårsmötet Årsmötet beslöt att göra ett uttalande ”Samma landsting – olika regler” rörande hjälpmedelsverksamheten i länet. Uttalandet väckte en hel del uppmärksamhet och under hösten hölls ett möte med hjälpmedelsenheten vid HSF inför den kommande upphandlingen av hjälpmedelsverksamheten i länet. Sammanträden Styrelsen har under år 2012 hållit tretton sammanträden. Styrelsen har också haft två heldagsupptaktsmöten. Beredningsutskottet (BU) Utskottet tar upp och förbereder löpande frågor och rutiner inom kansliet samt ärenden innan de kommer till distriktsstyrelsen. I utskottet ingår ordförande, vice ordförande och kassaförvaltare samt vid behov ytterligare en styrelseledamot.

Smärtgruppen Smärtgruppen har under året haft en smärtcirkel där man har läst Lars-Göran Ottossons bok ”Att leva är mer än att överleva”. Cirkeln har bestått av tolv personer. Under våren träffades gruppen fem gånger och avslutade terminen med ett restaurangbesök. Under hösten träffades gruppen fyra gånger och avslutade även denna termin med ett restaurangbesök. Till varje tillfälle har gruppen haft några sidor Lars-Göran Ottossons bok i läxa som sedan har diskuterats utifrån de frågeställningar som finns i boken. Smärtgruppen har arrangerat några av distriktets kurser och konferenser, bland annat Ulf Bergmans kurser del 1 och del 2 om rationell användning av läkemedel. Skrivelser och yttranden Skrivelser och yttranden har avlämnats i ärenden inom distriktets ansvarsområden.

6

Styrelse Styrelsen har efter årsmötet den 21 april haft följande sammansättning: Ordförande Roland Håkansson, Södertälje (t o m 1 september) Vice ordförande Gunder Wåhlberg, Nacka - Värmdö (tjg fr o m 2 september) Vice ordförande Liza Syeda, Huddinge Kassaförvaltare Anders Berglund, Nynäshamn Ledamöter Amir Amirriazi, Stockholm

Yvonne Björkman, Sundbyberg Karolina Celinska, Stockholm Göran Dahlström, Botkyrka-Salem Olle Johansson, Huddinge Karin Lemberg, Stockholm Claudio Palacios, Stockholm

Adjungerad - (Plats erbjuden Unga Rörelsehindrades Stockholmsregion) Sekreterare DHR-distriktets personal (ej styrelseledamot) Revisorer Ordinarie Ulf Looström, Tyresö Anders Runnman, Nynäshamn Suppleanter Nina Jönsson, Södertälje Karin Sääf Göransson, Stockholm

Siffergranskningen har utförts av Catharina Jacobson, auktoriserad revisor, Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB.

Valberedning Sammankallande Anna Maria Kölhed, Botkyrka-Salem

Kjell Sandström, Stockholm Ingela Larsson, Stockholm

Ersättare Agneta Ekström, Norrtälje Nan Berntsson, Stockholm Kontor och personal DHR Stockholms läns distrikt har tillsammans med Unga Rörelsehindrades Stockholmsregion, sin expedition på Starrbäcksgatan 11 i Sundbyberg. Under året har följande personer varit anställda Gunilla Carlberg Ekonomi och kurser Kerstin Höijer (deltid; t o m 30 april) Handläggare Hälso- och sjukvårdsfrågor Jaan Kaur Ombudsman

7

Verksamhetsbeskrivning, intressepolitik och avdelningar SAMVERKAN MED LANDSTINGETS LEDNING Landstingsstyrelsens samverkansråd – brukarnas regelbundna möten med politikerna Detta är den form av samverkan där funktionshinderrörelsen månadsvis möter politiken. Politikerna representerar partiernas företrädare i Landstingsstyrelsen. Under början av året gjordes en revidering av den samverkansöverenskommelse som finns mellan landstinget och funktionshinderrörelsen. Översynen var föranledd av den nya Trafiknämnden gällande kollektivtrafiken till lands och sjöss liksom den alternativa kollektivtrafiken. Från politikerna framfördes också önskemål om mer delaktighet i bidragsprocessen för organisationerna. En utredning resulterade i, att partierna nu också deltar i Landstingsstyrelsens bidragsgrupps arbete. Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) Under det här avsnittet sker olika in- och utgångar för det kommande årtiondet, till och med ibland med perspektiv fram mot 2025. – framtidsplanen för hälso- och sjukvård – första steget, presenterades från hälso- och sjukvårdförvaltningen av Yvonne Lettermark tillsammans med Stanley Holsteiner, programchefen för NKS. Den målbild man gått ut från togs av landstingsfullmäktige 2011. - där gick man ut från en friskare befolkning, som har ett större förtroende för vården och med ett behov utgående från en sammanhållen vårdkedja. - en informerad patient orienterar i en lättillgänglig vård med goda valmöjligheter och på lika villkor - vårdgivarna levererar den hälsofrämjande sjukvården med patientsäkerheten i fokus - patientens integritet garanteras via en sammanhållen struktur för eHälsa - lägesavstämningar gjordes vid olika tillfällen under året och de långsiktiga investeringarna tio år framåt presenterades. Hur är det tänkt att det hela med FHS ska fungera? * Med patienten i ett nätverkscentrum fortsätter husläkarna vara basen. * Specialistvården utanför akutsjukhusen stärks genom att man skapar specialistcentrum och ökar möjligheterna till vårdval. Dessa centra tänks få olika profiler beroende av de stora folksjukdomarna och variationer i befolkningsstruktur * ett specialistcentrum har både öppen - och slutenvård, specialiserad liksom primärvårdsrehabilitering och sjukgymnastik * något är tänkt som akademiskt specialistcentrum med patientnära klinisk forskning * specialiserad rehabilitering ska koncentreras till ett fåtal platser för att få rätt kompetens och möjliggöra utbildning och forskning * Akutsjukhusen får en mer renodlad verksamhet * kompetensförsörjning och forskning får centrala roller. * patienten ska vara delaktig och få flera kommunikationsmöjligheter till exempel Mina vårdkontakter, Mina vårdflöden, E-remisser och Vårdguiden

8

- Tre specialistcentra planeras (Sollentuna, Sabbatsberg och Dalen), ett akademiskt specialistcentrum - vårdkarta med volymer för respektive akutsjukhus, NKS och övrig vård, Thorax bibehålls liksom Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB), NKS akutmottagning får särskilt uppdrag - geriatriken vid Danderyds sjukhus flyttas till Sollentuna - utredning av de ekonomiska effekterna vid köpt vård, NKS i förhållande till inriktningen av 10 årig investeringsplan och omstruktureringskostnader – Gunilla Benner Forsberg HSF (Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen) redogjorde för arbetet med Vårdvalet i Framtidens hälso- och sjukvård. – medicinskt sakkunniga Britt Arrelöv informerade om projektet: ”Patientens möte i vården.” Utgångspunkten för projektet är att, dels hitta till vården, dels hitta rätt vård utifrån de behov patienten har, dels söka den vård som bäst tillgodoser de samlade behov jag som patient har. Arrelövs approach kändes spännande och befriande, där individen främst beaktas som individ. Att vid uppkommet behov gå in i patientroll och därefter att återgå till att bli individ. Detta växelspel mellan individ- och patientroller speglade vikten av respekt. – information om tillkommande vårdval inom specialistsjukvård lämnades av enhetschef Anita Cronholm. Bland tillkommande områden nämndes allergologi, ryggkirurgi, ortopedi, urologi, neurologi, obesitas (fetma, övervikt), kirurgi och internmedicin. Antalet vårdvalsområden har ökat mycket de senaste två åren. - ASIH/palliativ vård var ett tema, som diskuterades utifrån vårdvalsmöjligheter och kompletterad med planen att erbjuda ”hela” kedjan. Catharina Johansson från HSF redogjorde för vikten av den samlande resursen, där tillfälligt behov i akutläge med ASIH (Akut Sjukvård I Hemmet) också erbjuder möjligheten till vård i livets slutskede – den palliativa vården. Information om planerna för kommunalisering av hemsjukvården 2015, lämnades av Elisabeth Höglund HSF. Kraven kommer att ligga på samverkan mellan kommunerna och landstinget och ska klaras via skatteväxling. Socialstyrelsen definierar hemsjukvård som Hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. Tanken är att kommunen ansvarar för all sjukvård förutom läkarinsatser. Specialiserad hemsjukvård därutöver har landstinget som huvudman. Frågan om rehabilitering utreds i särskild ordning och ligger utöver den här hemsjukvårdsutredningen. Även hjälpmedelssidan behöver ses över, eftersom man har den symbiotiska policy kopplingen mellan rehabilitering och hjälpmedel. Under några år har ett EU-projekt bedrivits inom landstinget “Din kompetens vår möjlighet”. Här har löpande rapporter lämnats om till chefer erbjudna utbildningstillfällen. Intresset för att utbilda sig och sin förvaltning har varit trög. Insikter om, att personer med funktionsnedsättningar skulle ha passande kompetens för anställningar inom landstingets olika områden har varit tröga att få genomslag för. Ganska nedslående resultat från uppföljningen presenterades i slutet av året. Personaldirektören Maria Englund talade om kompetensförsörjning, bemanningssituationen, arbetet med bättre prognosunderlag och samarbetet med KI. SLL deltar i ett arbete med flera andra stora arbetsgivare, att inventera viktiga områden

9

att arbeta vidare med. Vidare berättades om planer på att starta traineeprogram för unga akademiker. Från ”rörelsens” sida framfördes förslag om att utveckla tankarna om liknande traineeprogram som en fortsättning på projektet ”Din kompetens vår möjlighet”. “Mer än bara trösklar” har varit ett återkommande tema inom flera samverkansråd. Här har fråga varit om uppföljningens resultat. Relativt torftiga svar har lämnats från tillfrågade förvaltningar. Frågorna har troligen varit lite svåra att besvara. Här har organisationerna HSO, DHR och SRF erbjudit sig att dels försöka förbättra frågeställningarna inför kommande års uppföljning, dels erbjudit sig att samverka med förvaltningarna. Uppföljningsrapporten skulle anmälas i landstingsstyrelsen den 22 maj Föredragning om budget för 2013 gjordes av direktör Gunnel Forsberg, SLL ekonomi. Hon konstaterade utifrån läget under det första halvåret, att man kunde se relativt ljust på ekonomin. Osäkerheten borde ha ökat i slutet av året. Budgeten omsluter 79 miljarder, varav sjukvården står för 49 miljarder, kollektivtrafiken ca 8 miljarder, varav investeringar 14,5 miljarder (5 års investeringar 65 miljarder). Landstingsskatten blir oförändrad 12,10 kr. Hälso- och sjukvårdstaxorna och kollektivtrafiktaxorna i stort oförändrade. Forsknings-, utvecklings- och utbildningssidorna i förhållande till Karolinska sjukhuset får ytterligare nästan 1,5 miljarder utöver landstingets övriga 1,4 miljarder. En tioårig investeringsplan för cirka 28,2 miljarder presenterades uppdelad i * strategiska investeringar att säkra vårdplatskapacitet genom om – och nybyggnationer, initieras av Landstingsstyrelsen. Summa 14,4 miljarder * ersättningsinvesteringar för att rusta befintligt lokalbestånd och säkerställa verksamhet, initieras av fastighetsägaren Summa 6,9 miljarder * rationaliseringsinvesteringar ska leda till lägre kostnader i verksamheten, initieras av vårdgivaren Summa 4 miljarder * utrustningsinvesteringar fokus på medicinteknisk utrustning. Summa 2,8 miljarder Tandvårdsfrågor informerades om från Tandvårdsenheten, HSF (Bo Persson övertandläkare). Man har ett uppdrag att forska kring äldre och deras tandvård. Ett studiebesök gjordes till Tiohundraförvaltningen, Norrtälje, där DHR inte kunde delta, eftersom vi hade vårt 50-åriga seminarium i Landstingssalen. Färdtjänst diskuterades med Carl Grufman ordförande i färdtjänstutskottet och Karl Henriksson, ordförande i färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen. Handläggning av ansökningar kan göras elektroniskt liksom fortsatt den vanliga pappersvägen. Oron för de oseriösa chaufförerna och de indragna legitimationerna diskuterades, där glappet mellan transportstyrelsen och taxibranschen måste förbättras. Åter togs språksvårigheterna upp, där förare missuppfattar och där beställningscentraler ej förstår. Ibland upprepas problemen med oacceptabelt långa väntetider. Från organisationerna togs upp frågan om resor efter behov. En fråga, som får nej varje gång den aktualiseras.

10

”Hur får upphandlade entreprenörer kunskap om olika policies inom SLL och hur följs de upp? Här gjorde Peter Ölund avtalschef vid HSF en genomgång. Reumatiska sjukdomar med vinklingen mot nuläge och forskning fick en genomgång av överläkare Sofia Ernestam. Henry Nyhlin informerade om patientsäkerhetsarbetet, där ambitionen är att engagera såväl politiska som verksamhetsledningar i att tillföra och sprida olika nivåers kunskap genom att samverka med vårdverksamheter, ägare, kommun och patientorganisationer. Använda riskrapporteringssystemet HändelseVis för att identifiera risksituationer och komma åt eventuella systematiska risker och fel. Vd Michael Nordh Grate ”Stockholm Care AB” talade om uppdraget som innebär Ägarskap och förvaltning av Tobiasregistret – det nationella benmärgsregistret; Försäljning av vårdtjänster till utländska patienter i syfte att utnyttja ledig kapacitet, utveckla och bibehålla spetskompetens samt öka patientvolymer för utveckling av den högspecialiserade vården – ej undanträngning; Tjänsteexport – försäljning av utbildning och vårdrelaterade konsulttjänster. Samverkansråd för landstingsstyrelsens förvaltning Samverkan med förvaltningen har inte löpt friktionsfritt. Från den gode landstingsdirektören verkar tidsbristen ha påverkat möjligheterna att få i gång modellen. Behållningen har varit tillfällena där direktörerna inom sjukvården lämnat sina rapporter. Exempelvis gav biträdande landstingsdirektören Catarina Andersson Forsman en lägesrapport utifrån de budgetmässiga förutsättningarna inför 2013. SLSO (Stockholms Läns SjukvårdsOmråde) informerade om arbetet med eHälsoprojektet och utlovade start av ett samverkansråd. Från S:t Eriks ögonsjukhus informerades om ombyggnad av entréhallen och tankar om att samla fler verksamheter till sig, gärna syncentralen. Södersjukhuset informerade att administrationen flyttat ut från huvudbyggnaden, att lättakut skulle startas under våren. Från DHR anmäldes fortsatta problem med parkeringsproblem och besvarades med att Locum har bollen. Från Danderyds sjukhus meddelades, att man startat en ny enhet ”Kvalitets- och verksamhetsutveckling” efter Leanmetoden, där ett kvalitetsregister ska höra till enheten. Man meddelade också, att man planerar en ny akutbyggnad. Från KS/NKS meddelades, att samverkan med byggansvariga för NKS fortsätter. En ny värdegrund har arbetats fram där Ansvar, Medmänsklighet och Helhetssyn är i fokus. Vidare berättades, att överenskommelse blev klar mellan SLL och KI angående forskning. Någon tröghet mellan parterna verkar ha funnits där under en period. Förvaltningen har haft ett utredningsuppdrag på temat Måltidsutredningen. Förslagen presenterades och skulle beslutas i fullmäktige 8 maj. Utredningens förslag innebär bland annat, att kök ska planeras in vid upprustningar på de olika vårdenheterna. En viktig del av utredningen kan nog anses vara resultatet av ett kök till det nya NKS. Kritiken mot långtidskontraktet med de färdiglagade rätterna blev för stark. Måltiden är en viktig del av läkningsprocessen.

11

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvårdsförvaltningens råd Självklara inslag under 2012 har varit ekonomi, budget och en tioårig investeringsplan. Det stora har naturligtvis handlat om FHS det vill säga Framtidens Hälso- och sjukvård. Under året har olika versioner av framtidsplanen presenterats. Målbilden för 2025 är att befolkningen är friskare och har ett större förtroende för hälso- och sjukvården än i dag. Vårdkedjan är sammanhållen, vi är informerade och kan orientera oss enkelt. All offentligt finansierad vård utförs i en sammanhållen struktur för eHälsa. Fokus ligger också på att säkra kompetensförsörjningen, utbildning och inte minst de ökade personalbehoven. Under åren 2016 till 2018 ska ny vårdstruktur förverkligas med det nya NKS (Nya Karolinska sjukhuset Solna) invigt och hänsyn tagen till den kraftiga befolkningsutvecklingen. Vilken profil har man tänkt för NKS? * högspecialiserad vård för de flesta av de svårast sjuka * multitraumavård och rikssjukvård * akutmottagning för alla som hänvisas dit eller kommer med ”blåljus”ambulans eller helikopter. En del har också handlat om sjukhus på lägre nivå än det stora NKS. Ibland har visionerna om det nya internationellt högspecialiserade sjukhuset flyttat fokus från den dagliga akutsjukvården. Nytänkandet om ett koncept, där ambitionen ska vara, att akutsjukvården hamnar ute närmare dagens vårdcentraler, landade i specialistcentra. Dessa är mer att likna vid närsjukhus. De tre första omnämnda som specialistcentrum planeras i Sollentuna, Sabbatsberg och Dalen och tänks få något olika profilering. Sollentuna får exempelvis ta över den geriatriska vården från Danderyd. Mitt i de tekniska visionerna om framtidens sjukvård har också patientperspektivet speglats genom föredragningar om patientens möte med vården, nationella riktlinjer för den palliativa vården, cancerplanen – en landstingsövergripande plan med regeringsförväntad samstämmighet. Än en gång har remissens väg utretts, där såväl patient som remittent ska kunna följa flödet. En viktig process om rehabilitering, teamstrukturer och sammanhållande koordinatorer beslutades. Teamen ska innehålla sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och psykologisk resurs i en ambition att höja kompetens och kontinuitet. Diskussionen om koordinator har föregåtts av ett försök med Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher. Ett tjugotal erfarna sjuksköterskor har fungerat som konkret stöd för så kallade mångbesökare. Patienter med större vårdbehov, som av olika anledningar sökt nästan terapeutiskt samtalsstöd. Och då vänt sig till akutsjukhusen. Av befolkningen i landstinget står 1 procent för 33 procent av vårdens kostnader. Denna grupp har i genomsnitt drygt fyra slutenvårdsinläggningar/år och av dessa är 60 procent akuta. Sådana försöksverksamheter med radikala kostnadsminskningar faller gärna i politikens goda jord. Intressant blir att följa dessa tankar i framtidens hälso- och sjukvård. Den nya lagstiftningen om tandvårdsstöd presenterades och kan öka stödet för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, flera sjukdomar, med stor

12

läkemedelskonsumtion, hög ålder. Personer, som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och personer i eget boende omfattas av den nya lagstiftningen. Den uppsökande verksamheten ska ägnas åt munhälsobedömning, individuell rådgivning erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Tandvårdsstödet ska ske i samarbete mellan landsting och kommun. 1177Vårdguiden, som ska få nationell prägel presenterades. Huvudsakligen används vårt landstings nuvarande modell och en nationsövergripande avses bli sjösatt före sommaren 2013 och bli rikstäckande. I arbetet med guiden erbjöds ”rörelsen” att delta i en referensgrupp kring införandet av Tillgänglig eHälsa. Vi har påtalat att det är viktigt att det ska vara lätt att förstå. Arbetet med ”Mer än bara trösklar” har efterfrågats ett antal gånger och fick i slutet av året en genomgång, där förvaltningens egna lokaler fick godkännande. Däremot fanns många brister ute i vården. Resultaten har gjort, att inga nya avtal med vårdgivare godkänns förrän inventering gjorts och tillgänglighet verifierats. Kan sägas vara ett resultat av vårt ”tjat”, vilka resulterade i ”röda” lokaler med krav på anpassningar innan förlängning kunde ske. De revidera regelböckerna har infört tillgänglighetskrav och nya entreprenörers lokaler besiktas före antagande. Läkemedelskommittén Kommittén har inbjudit till två möten med brukarorganisationerna. Vi har deltagit vid ett tillfälle. Då gick man genom det löpande arbetet med Kloka listan. Från pensionärs sidan signalerades om vaksamhet kring vissa läkemedel, där doseringen för äldre personers metabolism betyder lägre nivåer. Man efterlyste även frågor från oss inför kommande år.

Patientsäkerhetskommittén Den patientsäkerhetskonferens, som SLL inbjöd till i mars, besökte dåvarande ordföranden Olle Johansson och ombudsmannen Jaan Kaur. En hel del handlade om suicidrisker och sköra patienter. Den avgående chefsläkaren vid Karolinska sjukhuset Engqvist gav en lysande beskrivning av vardagslivet på ett stort sjukhus. Att möta patienter, politiker och sjukvårdsbeställare. Tyvärr hade vi bara två referensgruppsmöten med patientsäkerhetsansvarige Henry Nyhlin. Nya Karolinska Solna, NKS NKS är en jättesatsning på ett nytt sjukhus i Solna. En arbetsgrupp med representanter från bland andra oss träffas i de förvaltningar som knutits till detta projekt. Under året har vi haft en del informationsmöten om byggnaderna, dess inredning och konstprocess, dess innehåll och planering samt den omorganisation som genomförs i projektet . Vi har även besökt en ”modellavdelning” som iordningsställts i Huddinge sjukhus och den mock-up (här: fullskalig modell, attrapp) som byggts upp i NKS´ showroom i Karolinska sjukhuset. Vi har starkt reagerat mot den otillgänglighet som byggs in genom att ytorna i såväl vårdrum som personal- och andra utrymmen är alltför snålt tilltagna. I en full-mäktigedebatt presenterades ett åttasidigt dokument med avsteg från tillgänglighetskrav i lagstiftningen. Som exempel kan nämnas att majoriteten av personalens omklädnings-rum saknar användbar toalett för rullstolsanvändare!

13

Hanteringen av processen att planera för att sjösätta det nya sjukhuset ligger på flera händer/förvaltningar: Byggnaderna hos NKS-Bygg, Locum och LSF och innehållet hos KS och Landstingsstyrelsen. Vi har även haft ett samtal med landstingsdirektören om bristerna i tillgängligheten och användbarheten i NKS. En prognos visar att Stockholms befolkning kommer att öka med 600 000 personer fram till år 2030. Det kommer att ställa särskilda krav på infrastruktur och vårdutbud och därtill kopplade investeringsbehov. Utöver Nya Karolinskaprojektet, med sin budget på 14,7 miljarder kronor, finns ytterligare fem projekt som avser utbyggnad av akutsjukhusen. Budgeten ligger här på ca 12 miljarder kronor. Tidshorisonten är 2020-2025.

Patientnämnden Tillsammans med representanter från HSO och SRF träffar vi regelbundet patient-nämndens chef Staffan Blom och en tjänsteman, vanligen 1-2 gånger årligen. Vid mötena får vi information om typen av anmälningar, åtgärder som vidtas och special-studier som nämnden gör. Nämndens årsberättelse är för oss en lärorik läsning som ger kunskap om de problem som patienter möter vid kontakten med sjukvårdens olika delar.

Habilitering I början av året presenterades habiliteringsprogrammet för barn, ungdomar och vuxna med rörelsehinder. I Habiliteringsprogrammet är det tydligt skrivit vad som finns för stöd. Hälsa och Habiliterings ansvar är att ge råd, stöd och behandling samt att ge stöd till närstående. Mycket av vad vi har påtalat tidigare finns med, till exempel, att vi åldras och att det är viktigt att det finns habilitering och att personer med talsvårigheter ska få stöd med datateknik. Vi har lämnat synpunkter på reviderad BUS-överenskommelse, samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län. Den nya överenskommelsen ska fungera som ett övergripande dokument. Vi har tyckt att den har varit bra, det är viktigt att fram gemensamma rutiner för samordning och att barn och ungdomar har inflytande. Tre referensgruppsmöten med Häso- och sjukvårdsförvalningen, hablitering, har det varit, det ena mötet handlade om utredningen som Otto Granberg gjorde. Uppdraget var att kartlägga antal personer i Stockholms län med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar och utvärdera om målgrupppens behov av habilitering i öppen vård tillgodoses. Utredningen visar att kunskapen om förekomsten av olika funktions-nedsättningar är bristfällig, ett stort mörkertal. Utredningen visade också bland annat att området bemötande och delaktighet kan utvecklas bland annat genom systematiskt arbete med förhållningsssätt byggt på empowerment-begreppet, (självbestämmande, inflytande, delaktighet och medverkan). Samverka, samordning av insatser för den enskilde. Samordning av hjälpmedel inom it området. Samverka mer med funktionshin-derorganisationerna. I Framtidens sjukvård, var kommer habiliteringen finnas?

Landstingets bemötandepris Distriktet är representerat i juryn för bemötandepriset. 2012 delas dock inget pris ut då endast ett fåtal nomineringar inkommit och som till fullo inte uppfyller de kriterier som finns fastställda för priset. En diskussion pågår inom priskommittén hur en bättre marknadsföring ska göras för att väcka ett ökat intresse att nominera verksamheter. Tidigare har varje år ett större antal nomineringar inkommit.

14

LOCUM:s samverkansråd Mötena på LOCUM går till så att det är LOCUM som håller i mötena och presenterar för oss vad som är på gång och vi kommenterar olika aspekter ur ett tillgänglighets- och användbarhetsperspektiv. Externa såväl som Locuminterna föreläsare presenterar olika ämnen/företeelser. Rådet genomför även studiebesök i olika verksamheter. Under året har ombyggnaden av Eastmaninstitutet diskuterats, Björkbergets trygghetsboende och ”modellavdelning” på KS/Huddinge besökts. Locums nya organisation har presenterats liksom planerna att kunna erbjuda ungdomar med funktionsnedsättning sommarjobb. Genny, en rullstol som baseras på Segwaykonceptet, har presenterats och demonstrerats. Likaså Myra, en väldigt speciell typ av toalettstol sprungen ur ett projekt som några KTH-studenter haft med stöd ifrån LOCUM. Stolen finns nu i produktion. I rådet diskuteras även förslag till olika lösningar inom tillgänglighetsområdet. Som exempel kan nämnas kodlås på dörrtrycke, digital skyltning, inomhusnavigering byggd på GPS-principen. Varuautomater i sjukhus har diskuterats vid ett flertal tillfällen utifrån flera aspekter: diabetikerna är angelägna om att de finns att tillgå till exempel vid akutmottagningarna eftersom regelbundet födointag är viktigt. De har också synpunkter på vilka produkter automaterna ska innehålla. Vi hävdar att automaterna dessutom ska vara möjliga att använda av personer med nedsatt rörelseförmåga.

HJÄLPMEDEL Referensgruppen för hjälpmedel Vi har haft fem möten med avdelningen som svarar för hjälpmedelsfrågorna på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I början av året så uppdaterades hjälpmedelsguiden, för att på ett enklare sätt att hitta för den enskilde och för förskrivarna. Vara mer struktuerad på webbplatsen. Inkontinenthjälpmedel illustreras till exempel med bilder. Inför en kommande ny upphandling av hjälpmedelscentral har vi haft en ordinarie sittning, där frågor kom upp om en hjälpmedelscentral på norra sidan av landtinget. Vi förde upp fråga om en centralt placerad specialenhet kring kommunikation och kognitiva hjälpmedel. Avdelningen bjöd in till ett nytt möte, där vi fick lämna ytterligare synpunkter. Bland annat ansåg vi, att den starka utvecklingen av elektroniska hjälpmedel, intelligenta telefoner och applikationer behövde ständig uppdatering. I slutet av året gick den nya upphandlingen ut med, dels en ny hjälpmedelscentral, dels en specialenhet kring kommunikation med kunskapsresurser också för förskrivare förutom för brukare. I samband med vårt årsmöte gjordes ett upprop till landstinget kring påstådda skillnader i produkt val mellan centralerna och sämre begagnade hjälpmedel. Det behövdes, dels ett medlemsmöte, dels ett särskilt möte med förvaltningen för att klara ut påståendena. Fritt val av hjälpmedel Kring der fria valet av hjälpmedel hände inte speciellt mycket förutom att hörselutrustningarna blivit nästan en succé. Kan möjligen tyda på två saker, att audionomerna lyckats övertyga om de dyra produkterna som mycket bättre eller att hittills varande produkturval fått en konkurrens av nya standardprodukter. Fritt val av hjälpmedel fortsätter dock i Stockholms län. Med ett tilläggsdirektiv till HI om att utreda konsekvenser av att införa en personlig budget för hjälpmedel, om möjligt starta en försöksverksamhet. Projektledaren heter Ulla Britt Blomqvist och kommer från Hjälpmedelsinstitutet.

15

TRAFIK OCH KOMMUNIKATIONER Att resa med kollektivtrafiken är allas rättighet. Men idag upplever vi att vi med nedsatt rörelseförmåga inte på ett enkelt sätt kan använda buss, tunnelbana och pendeltåg. Därför försöker vi aktivt delta i alla de fora där det finns möjligheter att påverka besluts-fattare och tjänstemän så att en tillgänglig kollektivtrafik planeras. Bland annat har vi under året fortsatt delta i insiktsutbildningarna för SL:s/förvaltningens personal vid huvudkontoret, för agenterna vid SL:s kundtjänst som svarar på SL:s speciella prioriterade tillgänglighetsnummer (020-1202022) där vi med funktionsnedsättning kan få information om tillgänglighet och hänvisningar vid problem, för politikerna i Trafiknämndens Färdtjänst och tillgänglighetsberedning och för tågvärdarna och lokförarna i pendeltågstrafiken .

En stor omorganisation har genomförts inom trafik- och kommunikationsområdet. Vi har fått en Trafiknämnd och en trafikförvaltning. Trafiknämnden fattar beslut, upphandlar samt ingår avtal. Avtalen överlåts därefter till AB SL. AB SL uppdrar åt trafiknämndens förvaltning – kallad trafikförvaltningen – att förvalta avtalen för AB SL:s räkning.

Till Trafikförvaltningen har förts SL:s personal, administrativa tillgångar, avtal och tillgångar som inte hör till trafikverksamheten samt trafiktillstånd för järnvägar och sjöfart.

Hos AB SL finns tillgångar som hör till trafikverksamheten samt trafikverksamheten och de avtal som hör till trafikverksamheten.

Även den nya kollektivtrafiklagen påverkar våra möjligheter att resa genom att andra aktörer kan starta trafik, till exempel busslinjer utan att vi har möjligheter till att påverka typ av fordon som sätts in.

Vi samverkar med landstinget om allmän och särskild kollektivtrafik, om sjötrafiken och om färdtjänstens myndighetsutövning. Den samverkan som tidigare skedde direkt med Waxholmsbolaget om skärgårds- och hamntrafiken, är numera integrerad i den samverkan som sker med Trafiknämnden.

Vi deltar aktivt i samverkan där vi, HSO och SRF försöker bevaka alla de frågor som rör kollektivtrafiken. Samverkan sker med ledande tjänstemän, med politiker i Trafiknämn-dens Färdtjänst och tillgänglighetsberedning, i resursgrupper och tillfälliga arbetsgrupper med förvaltningens tillgänglighetsspecialister och genom informationsutbyte med projektledare och av förvaltningen inköpta konsulter kring speciella ärenden och utredningar. Kollektivtrafik till lands Ett stort antal frågor av olika omfattning och dignitet har behandlats utifrån aspekten ”tillgänglighet och användbarhet” för personer med olika slag av funktionshinder. Som till exempel planering av kollektivtrafik i samband med strukturförändringar inom sjukvår-den; trafikförsörjningsprogrammet; SL:s upphandlingsprocess. Innerstadsupphand-lingen, bemötande från framför allt frontpersonal, Dålig efterlevnad av tillgänglighetskrav (RiTill) i gamla och relativt nya avtal; säkerhetsfrågor/utredningar där bland annat en diskussion om vad för slag av hjälpmedel man ska få ha i kollektivtrafiken; pendeltågs-projektet som är ett samarbete mellan trafikhuvudmännen i Uppsala och Stockholms län rörande pendeltågstrafiken mellan Stockholm och Uppsala via Arlanda; rampservice vid

16

pendeltågen där ramp läggs ut manuellt av tågvärden eller lokföraren, utvärdering av det nya tvärbanetåget som ska gå mellan Alvik och Solna; knapproblematik på fordon när passageraren ska öppna fordonets dörr vid station eller hållplats – var ska knappen placeras och hur ska den utformas?; ledsagning och bagagehanteringsinformation; spårvägsövergångars utformning; modernisering och upprustning av Roslagsbanan; utformning av den kommande bussterminalen i Täby som får allokeringstrafik; placering och utformning av busshållplats vid huvudentrén till Huddinge sjukhus; Röda linjens nya signalsystem som kommer att kräva nya fordon, blå linjens avstängning och dess konsekvenser, utformning och placering av brandglaspartier i tunnelbanan; hissars placering och antal vid Slussen efter ombyggnad; hjälpskyltplacering vid pendeltågs-stationer; digitala skyltar; hörbarhet i utrop; enkelriktade spärrar vid stationer; den nya kollektivtrafiklagens konsekvenser och den kommersiella trafiken; konsekvenser för personer med kognetiva svårigheter när biljettremsan försvinner och ersätts av reskassa. och mycket annat. Vi har även deltagit i ”Våga resa kollektivt”- workshop där idéer för att få osäkra färdtjänstresenärer att våga resa med den allmänna kollektivtrafiken. Kollektivtrafik till sjöss Vi har deltagit i möten arrangerade av landstinget i Landstingshuset med olika intressenter inför upphandlingen av skärgårdstrafiken. Dock hade trafiklandstingsrådet, Christer G Wennerholm (m), valt en otillgänglig båt för sin resa ut i skärgården för att höra vad de i skärgården boende önskade och förväntade sig! Vi har diskuterat anpassningar mellan skärgårds- och landtrafiken vad avser tidtabeller och hållplatser/bryggor. Liksom anpassning och tillgängliggörande av bryggor på öarna. Vidare har vi diskuterar pendelbåtstrafiken, den båttrafik som varken är skärgårds- eller hamntrafik, till exempel Sjövägen mellan Nybroplan och Frihamnen via Nacka och den trafik som angör Hammarby Sjöstad. Vi har krävt en utvärdering för 2012 och tillgänglighet för 2013. En del trafik är redan igång. Trafik har startats där SL inte ställt krav på tillgänglighet från början. När avtal sluts kräver funktionshinderorganisationerna att tillgängligheten tillgodoses ordentligt, så att alla kan använda sig av båtarna fullt ut även om man har en funktionsnedsättning. Alldeles speciellt viktigt blir det om den här typen av trafik blir ersättningstrafik vid ombyggnaden av Slussen. Färdtjänst En av årets stora frågor har varit vårt krav att färdtjänsttaxiresenärer ska få ”resa efter behov”. Kravet har framförts, argumentsamling utarbetats, vallöften granskats. Politikerna har konsekvent avvisat våra propåer med motiveringen att det blir för dyrt! Detta utan att visa på någon uträkning, utredning eller undersökning som styrker deras påstående! Vi har dammat av en gammal utredning som funktionshinderrörelsen tidigare initierat och beställt och som visar att så inte alls är fallet i någon större omfattning. Antalet färdtjänsttaxilegitimerade som ”slår i taket” är så få att det är försumbart. Färdtjänstförvaltningen har vägrat att göra någon utredning med motiveringen att de inte har något sådant uppdrag från politikerna. En liten ljusning har dock skett under 2013 då Karl Henriksson (kd), ordförande i Färdtjänst och tillgänglighetsberedningen, inte längre lika kategoriskt avvisat tanken på en utredning om vad kostnaden skulle bli kort- och långsiktigt. Vidare har vi varit kritiska till att förvaltningen slutat skicka påminnelsebrev till kunder

17

när deras tillfälliga färdtjänsttillstånd upphör. Förvaltningen vidhåller sitt beslut att inte påminna kunderna eftersom det är kundens ansvar att hålla reda på när tillståndet upphör. En påminnelse skulle också enligt förvaltningen kunna uppfattas som en uppmaning till kunden att söka en förlängning. Också samåkningar har diskuterats liksom så kallade ”viaresor”. En viaresa kan vara då en förälder med färdtjänstlegitimation följer sitt barn till förskolan för att sedan fortsätta till sitt arbete. I stället för att beställa två resor, en till förskolan och sedan ytterligare en därifrån, skulle taxin kunna vänta de minuter överlämnandet tar för att sedan fortsätta med föräldern. Också här kan vi kanske skönja en öppning.

Trafikverkets regionala råd för tillgänglighet och användbarhet för trafikanter med funktionsnedsättning, Region Öst och Stockholm, inklusive Gotland

I rådet har bland annat konsekvenser av konflikten mellan gods- och persontransporter diskuterats. Ett exempel är Gotlandstrafiken där godsets behov får konsekvenser för lokaltrafiken på Gotland. Vidare har cykel kontra andra färdmedel och gångtrafikanter diskuterats. Cyklistorganisationer vill få bort elrullstolsanvändare från cykelbanorna. Att separera olika trafikslag är en diskuterad fråga. Hur resecentras ska utformas, liksom bryggor och rastplatser har behandlats i rådet. Ävenså Förbifart Stockholm. Verksinternt har rådet kommit med synpunkter på verkets lokaler.

Rullstolstaxiträffar Vi har sedan flera år regelbundna överläggningar med ledningarna för Samtrans, Taxi 020 och Taxi Kurir där det diskuterats eventuella förbättringar som kunnat göras inom rullstolstaxi, och vi har fått information om deras möten med färdtjänsten. Vi känner stor oro vad som kommer att ske efter den 1 oktober 2015 då avtalet om rullstolstaxi i dess nuvarande form med kundval, upphör och inte går att förlänga längre på grund av tolkningar av LOU. Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF Stockholms län Rådet för oskyddade trafikanter (ROT) De oskyddade trafikanterna har inte samma organiserade företrädare som många andra aktörer i trafikbranschen. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning, gående med gånghjälpmedel och cyklister med flera är en särskilt utsatt grupp i trafiken. Det är därför angeläget att ROT kan agera som informatör och påtryckare i trafikfrågor som rör dessa grupper. Syftet med detta samverkansråd inom NTF:s ram är därför att verka för ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Rådet samlar olika slags organisationer som tillsammans kan vara aktörer inom detta tystare trafikområde. En betydligt bantad ekonomi och organisation för NTF gör det dock svårare för ROT att utveckla sättet att arbeta och finansiera utåtriktad verksamhet, bland annat insiktsutbildningar.

KULTUR

Kulturförvaltningens samverkansråd (KUN) Samverkansrådet har träffat förvaltningsledningen fyra gånger under året. Rådets möten förläggs ibland till olika kulturinstitutioner, detta år på Konserthuset och Folkoperan. Landstingets delaktighetsprogram ”Mer än bara trösklar” ha diskuterats vid några tillfällen och hur förvaltningen omsätter detta i praktiken hos personal och bidrags-

18

mottagare där tillgängligheten är ett krav för bidragen. En tillgänglighetsinventering har gjorts inom förvaltningen och en tillgänglighetsguide för hyrda lokaler har upprättats. Där bidrag ges för publik verksamhet är den fysiska tillgängligheten ett absolut krav. Vid besöken hos kulturgivarna tar rådet alltid upp den frågan. Programkatalogen för Kultur i Vården har presenterats och rådets önskemål är att få vara med vid urvalet av program. Vid alla rådets möten lämnas bland annat information om större nämndbeslut och från olika verksamhetsområden. Information om budgetfrågor lämnas också löpande. Vid varje möte rapporteras om bidragsansökningar och beslut om kultur- och verksamhetsstöd till organisationer och kulturinstitutioner.

ÖVRIGA MÖTEN, KURSER MM DÅ VI DELTAGIT/MEDVERKAT

Kurser och konferenser Distriktet har anordnat följande kurser och konferenser för distrikts- och avdelningsfunktionärer: 24 januari Politiskt kafé med Marie Ljungberg Schött (m) Moderaten Marie är ledamot i såväl Landstingsfullmäktige som Landstingsstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hon är ordförande både i sjukvårdsutskottet City och i sjukvårdsstyrelsen City. Hon är också ordförande i den programberedning som har hand om barn, unga och kvinnosjukvård. 15 deltagare. 31 januari Ordförandekonferens. Möte med avdelningarnas ordförande och vice ordförande samt distriktsstyrelsen Under mötet behandlades bland annat tillgänglighetsfrågor och trafikfrågor. Man talade om nätverk mellan avdelningar samt fick en kort information om ABC-DUST. 17 deltagare

1 februari Ideologiskt samtal. Som rörelsehinderorganisation arbetar DHR utifrån de värderingar som finns bakom de mål och planer som fastställs i våra beslutande organ. Dessa värderingar ska finnas inbyggda i den intressepolitik och den verksamhet vi bedriver och behöver regelbundet lyftas fram och diskuteras av våra förtroendevalda. Distriktets styrelseledamöter Yvonne Björkman och Amir Amirriazi höll i den intressanta diskussionen kring dessa frågor. 12 deltagare

21 februari Politiskt kafé med Dag Larsson (s). Socialdemokraten Dag är bland annat ledamot i såväl Landstingsfullmäktige som Landstingsstyrelsen, dess arbetsutskott och 2:e vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden. Han är också 2:e vice ordförande i programberedningen för e-hälsa och öppna jämförelser. 25 deltagare

22 februari Seminarium om hjälpmedel, rehabiliteringsgaranti och vårdval. Bengt Haglund, Anne-Marie Norén och Jeanette Olofsson från Stockholms läns landsting informerade om vad rehabiliteringsgarantin är, hur landstinget förskriver hjälpmedel och det senaste - vårdval för sjukgymnastik. 25 deltagare

19

28 februari Seminarium för DHR:s representanter i samverkansråden. På programmet stod: 1. Samverkan allmänt och förväntningar 2. Prioriterade frågor under 2012 3. Mer än bara trösklar – landstingets program 2011-2015 hur kan vi arbeta med det? 4. Framtidens hälso- och sjukvård – vad handlar det om? 5. Kollektivtrafik - färdtjänst och rullstolstaxi 7 deltagare

26 mars Seminarium om smärta, förslitning och hjälpmedel. Rörelsehinderförbunden i Stockholms län; DHR, NHR, RBU, Reumatikerdistriktet och RTP-S, i samarbete med Stockholms Läns Landsting, inbjöd till ett seminarium om smärta till följd av bland annat felaktig användning av hjälpmedel. Många medlemmar har efter långvarigt användande av förflyttningshjälpmedel som rullstol, kryckor, rollator med mera problem med den här typen av skador och medföljande smärta i axlar, armbågar, handleder och höfter. Kan förslitningsskador förebyggas? Kan man ta bort/lindra smärta? Medverkade gjorde Stig Nyman (kd), Jan Persson, Medicine Doktor, överläkare smärtavdelning, Anestesi, KS Huddinge, Bengt Engström, ergonom, Martina Bendt, sjukgymnast, Maria Johansson, arbetsterapeut samt Jill Taube. 25 deltagare

27 mars Seminarium om stroke. Att rädda fler människor till ett bättre liv genom att känna igen symtomen och larma direkt är syftet med den nationella strokekampanjen som pågår. Varje år får cirka 30 000 svenskar stroke - en sjukdom som påverkar såväl den som insjuknat som de närstående. Strokeförbundet arbetar bland annat för att alla strokepatienter ska ha tillgång till vård och rehabilitering enligt de Nationella riktlinjerna. Representanter från Strokeförbundet medverkade. 15 deltagare

3 april Politiskt kafé med Håkan Jörnehed och Pia Ortiz Venegas (v). Vänsterpartisten Håkan är bland annat ledamot i Landstingsfullmäktige och ledamot i landstingets samverkansråd med handikapporganisationerna. Han är också representant i referensgruppen för kommunalisering av hemsjukvård. Pia representerar Vänsterpartiet i färdtjänstberedningen. 25 deltagare

10 april Seminarium för DHR:s representanter i samverkansråden. Seminarium 2 om framtidens sjukvård för DHR:s representanter i samverkansråden med Stockholms läns landsting, SLL. 14 deltagare

8 maj Rationell användning av läkemedel 1. Ulf Bergman, professor och överläkare i farmakoepidemiologi och klinisk farmakologi, vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet och Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, berättade om rationell användning av läkemedel. I forskningen har arbetet varit inriktat på förbättrad läkemedelsbehandling utgående från befolkningsgrupper. Bland annat har det resulterat i något som kallas för Drug Utilization 90%, ett slags kvalitetsindikator. Han talade också om samverkan mellan njurfunktionen och läkemedel. 26 deltagare

20

15 maj Ordförandekonferens. Man gick igenom vad som är aktuellt i avdelningarna och i distriktet. Det talades också om distriktsstyrelsebesök hos avdelningsstyrelsen och vilka förväntningar man har på distriktet. 12 deltagare

12 september Politiskt kafé med Karl Henriksson (kd). Kristdemokraten Karl är bland annat ledamot i Landstingsfullmäktige och ordförande i Trafiknämndens färdtjänst- och tillgänglighetsberedning. 16 deltagare

18 september Rationell användning av läkemedel 2. Ulf Bergman, professor och överläkare i farmakoepidemiologi och klinisk farmakologi, vid Institutionen för medicin, Karolinska Institutet och Avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset, berättade om rationell användning av läkemedel. I forskningen har arbetet varit inriktat på förbättrad läkemedelsbehandling utgående från befolkningsgrupper. Bland annat har det resulterat i något som kallas för Drug Utilization 90%, ett slags kvalitetsindikator. Han talade också om samverkan mellan njurfunktionen och läkemedel. 25 deltagare

2 oktober Ordförandekonferens. Roland Håkansson gick igenom riksförbundets förslag om förändrad organisation (STORG). 16 deltagare

10 oktober Framtiden och arbetsmarknaden. Kristian Cornell, ombudsman på DHR Riksförbundet, som bland annat. arbetar med arbetsmarknadsfrågor berättade om den så kallade FunkA-utredningens betänkande "Sänkta trösklar-högt i tak" som presenterades i maj 2012 och som innehåller förslag om hur fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få ett arbete. 11 deltagare

31 oktober LSS – Personlig assistans. Wenche Willumsen, DHR:s förbundskansli, informerade om vad som händer inom assistansområdet. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med bland annat rätt till personlig assistans är tänkt att ge personer med omfattande funktionsnedsättning en möjlighet att leva ett liv på jämlika villkor med andra. Personlig assistans är den av de insatser som kommit att betyda allra mest för DHRs medlemmars livsvillkor. Personlig assistans gör "skillnad" för hur livet ter sig och vilka möjligheter det rymmer. Därför blir vi mycket oroade när förutsättningarna inom LSS förändras, så som vi upplever då och då när reformen ifrågasätts och kostnaderna för insatserna, särskilt den personliga assistansen föreslås ”dämpas”. 21 deltagare

27 november Ordförandekonferens. Distriktets och avdelningarnas synpunkter på Riksförbundets förslag om förändrad organisation (STORG) gick igenom. 12 deltagare

21

29 november Informationsträff om bostadsanpassning. Det behövs bra bostadsanpassning för att varje människa ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Viveca Lindström från Bostadscenter.se informerade om förutsättningar, regler och hur man kan göra när man behöver bostadsanpassning, webbsidan bostadscenter.se och "Behovsguiden" som är en hjälp att identifiera hinder och hitta lösningar. 12 deltagare

12 december Hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen svarade: * Den pågående hjälpmedelsupphandlingen för landstingets norra delar och det nya med viss länsgemensam verksamhet. Vad kommer att förändras? Eller? Varför genomförs upphandling? Blir det bättre för brukarna? * Beslutet om att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa och införande av en koordinatorsfunktion för patientgrupperna inom rehabiliteringsgarantin 16 deltagare Kursverksamheten har genomförts i samarbete med ABF Stockholms län som också gett bidrag till täckande av kurskostnaderna. Härutöver har styrelseledamöterna, personal med flera deltagit såväl som medverkande som deltagare i personalutbildningar, kurser och konferenser som arrangerats av externa arrangörer. Som exempel kan nämnas de många insiktsutbildningar som hållits för SL, Stockholmståg och NTF. Möten med landstingspolitiker Förutom mötena med politiken i landstingsstyrelsens samverkansråd har vi haft underhandskontakter för att diskutera för dagen aktuella frågor. Vi har även bjudit in till politiska kaféer med olika politiska partier från landstinget. Under året gästades vi av Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Moderaterna samt Kristdemokraterna i landstinget. Informationsinsatser Distriktet har inbjudits till att göra olika informationsinsatser. Vi har medverkat i olika insiktsutbildningar för personal inom SL och Stockholmståg (som svarar för pendeltågstrafiken i länet).

Distriktets 50-årsjubileum Vårt jubileum uppmärksammades dels med ett välbesökt seminarium i Landstingssalen och dels med en uppskattad jubileumsfest i Hotell Nordic Sea. Vi har även uppmärksammat jubiléet med artiklar i vår tidning DHR aktuellt i Stockholms län. Medlemsinformation och avdelningskontakter Distriktets hemsida, www.dhr.se/stockholmslan har använts för att sprida information om aktuella frågor, distriktets verksamhet, olika kurser och aktiviteter. Fyra nummer av DHR aktuellt i Stockholms län som innehöll åtskillig information från distriktet har samdistribuerats med SHT till alla medlemmar i länet. ”DHR-aktuellt i

22

Stockholms län” finns också i en utvidgad nätversion där även texter och bilder finns med som inte fått plats i det begränsade sidutrymmet som den tryckta utgåvan erbjuder. Avdelningarna har också genom särskilda meddelanden fått information om aktiviteter och andra handlingar. Distriktet samlar avdelningarnas ordförande till gemensamma träffar några gånger årligen. Ledamöter i distriktsstyrelsen och kanslipersonal har medverkat vid avdelningsmöten, årsmöten och andra sammankomster i avdelningarna. Några styrelsemöten har hållits tillsammans med avdelningsstyrelser och i DHR Täbyavdelningen har representanter från distriktsstyrelsen träffat avdelningsstyrelsen först och sedan deltagit i påföljande avdelningsmöte. Vi har varit enskilda medlemmar behjälpliga i frågor rörande bilstöd, färdtjänst, hjälpmedel och handikappersättning.

SAMARBETE MED ÖVRIGA FUNKTIONSHINDERORGANISATIONER Rh-gruppen (Rörelsehinderföreningarna i samverkan) I den samverkande arbetsgruppen ingår förutom DHR NHR, RTP, R och RBU. Under året har vi utvecklat våra kontakter genom återkommande träffar, uppvaktningar och arbetsgrupper där vi utgår från gemensamma intressen. Just nu har vi i två arbetsgrupper koncentrerat oss på följande områden: ¤ Bostadsanpassning som få utnyttjar. Det är viktigt att så många medlemmar som möjligt blir informerade och att fler nyttjar möjligheten! Viveca Lindström på bostadscenter.se kan hjälpa Rh-gruppen att anordna ett gemensamt seminarium kring bostadsanpassningsfrågor. ¤ Projektet kring de fyra hörnpelare vilka utgörs av personlig assistans, färdtjänst, vårdval/lagen om valfrihet och hjälpmedel. Rh-gruppen ämnar arbeta med ett långsiktigt intressepolitiskt projekt där vi ska framföra våra medlemmars gemensamma upplevelser av välfärdsförsämringar inom dessa fyra viktiga områden. Samarbete kring BOSSE Råd, Stöd & Kunskapscenter Tillsammans med en del funktionshinderorganisationer i Stockholms stad och län har vi under en lång följd av år träffats regelbundet halvårsvis för att utbyta upplysningar och erfarenheter. Under året har vi fortsatt ha flera träffar angående att våra medlemmar i vissa kommuner inte längre kan få BOSSE:s stöd och hjälp då dessa kommuner inte tecknar avtal med BOSSE eftersom de anser att detta helt och fullt är ett ansvar för landstinget att tillhandahålla. Vi har även diskuterat Stockholms stads krav på att BOSSE byter associationsform för att kunna få stöd från staden. Presidiemöten Läns-HSO, SRF och DHR inbjuder varandra till presidieträffar en gång per termin och värdskapet roterar mellan våra organisationer. Syftet med träffarna är att ”under kamratliga former delge varandra tankar och idéer” och samordna de ageranden vi tillsammans kan ställa oss bakom.

23

ESF projektet Din kompetens – Vår möjlighet. Projektet är ett samverkansprojekt mellan Stockholms läns landsting och funktionshindersorganisationerna i Stockholms län (HSO, DHR och SRF) Projektet har föregåtts av en förstudie under åren 2008-2009. Resultatet av förstudien ledde fram till att en ansökan gjordes till Europeiska socialfonden om ett genomförandeprojekt som startade augusti 2010. Projektperioden löpte under tiden 2010-08-16 – -2012-08-31 Målet med projektet var att hos landstinget som arbetsgivare höja kunskapen och höja medvetandenivån om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning och att detta är en viktig fråga. Intresset för att utbilda sig och sin förvaltning har varit trög. Insikter om, att personer med funktionsnedsättningar skulle ha passande kompetens för anställningar inom landstingets olika områden har varit tröga att få genomslag för. Ekonomi Distriktet har erhållit anslag från Stockholms läns landsting, bidrag från ABF samt del av medlemsavgiften från riksförbundet. Beträffande distriktets ekonomiska ställning per den 31 december 2012 hänvisas till särskild redogörelse. Utsedda representanter i landstingets samverkansråd: Landstingsstyrelsens samverkansråd Olle Johansson, ordinarie Gunder Wåhlberg, ersättare Landstingsstyrelsens förvaltnings samverkansråd Olle Johansson, ordinarie Gunder Wåhlberg, ersättare Landstingsstyrelsens bidragsgrupp Olle Johansson Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltnings råd Olle Johansson, ordinarie Yvonne Björkman, ersättare Stockholms läns sjukvårdsområdes råd Olle Johansson, ordinarie Jaan Kaur, ersättare Sjukvårdsstyrelse Norr - Sjukvårdsstyrelse City Karin Lemberg Sjukvårdsstyrelse Söder Anna Maria Kölhed Patientsäkerhetskommitté Olle Johansson

24

Hjälpmedelsreferensgruppen Olle Johansson, ordinarie Yvonne Björkman, ersättare Trafiknämndens samverkansråd Karin Lemberg, ordinarie Jaan Kaur, ersättare Resursgruppen för tillgänglighet till lands och sjöss Jaan Kaur, ordinarie Amir Amirriazi, ersättare Resursgrupp färdtjänst Karolina Celinska, ordinarie Kulturförvaltningens råd Gunder Wåhlberg, ordinarie Liza Syeda, ersättare LOCUM Jaan Kaur, ordinarie Kjell Sandström, ersättare Akutsjukhus

Huddinge sjukhus: Anna-Maria Kölhed Karolinska sjukhuset: Estelle Bergström S:t Görans sjukhus: Göran Dahlström. Södersjukhuset: Anne-Gerd Fransson Södertälje sjukhus: Göran Dahlström

Övrigt Nya Karolinska Solna, (NKS Bygg): Olle Johansson och Jaan Kaur ABF Stockholms läns Handikappkommitté: Gunder Wåhlberg. Habilitering och hälsa, produktionen: Yvonne Björkman. Habilitering och hälsa, beställare: Yvonne Björkman Kontaktgrupp BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter: Jaan Kaur. Trafikverkets regionala råd: Amir Amirriazi (våren) och Jaan Kaur (hösten). NTF Rådet för oskyddade trafikanter (ROT): Gunder Wåhlberg

Slutord Frågan om ordförandeskapet inom distriktet har under året lett till ingående diskussioner, såväl före som efter årsmötet i april. Först svårigheten att hitta en ny ordförande, där Roland Håkansson med kort varsel föreslogs och valdes. Därefter strax efter sommaruppehållet, hans hastiga avgång från sitt ordförandeskap. Detta efter att ha insett att han kommit att sitta på ”dubbla stolar” och ha haft för många åtaganden. Bland annat genom sitt arbetskrävande engagemang i förbundets arbetsgrupp kring DHR:s förändrade organisationsstruktur, där förslag finns om en förändrad roll bland annat för distrikten. Sedan september har Gunder Wåhlberg som vice ordförande fungerat som ansvarig för distriktets och styrelsens verksamhet. Beredningsutskottet har samtidigt fått en mer framträdande roll inom distriktet och har därför viss ekonomisk ersättning för den

25

tid man lägger på sitt arbete. Under senhösten blev förbundet klart med sitt uppdrag från förbundsmötet 2009, som tillstyrkte en motion från vårt distrikt om att se över DHR:s organisation och anpassa den till förändringar i samhället. En arbetsgrupp inom förbundet (STORG) tog fram ett förslag om förändrad organisationsstruktur för DHR, som förbundsstyrelsen beslutade att under hösten skicka ut på remiss. Inom distriktet tillsatte vi en arbetsgrupp som efter flera diskussioner kring remissförslaget, kom till uppfattningen att vi inte kunde tillstyrka det i dess helhet. Arbetsgruppen samlade sina synpunkter i ett remissvar som tecknar ett delvis alternativt förslag som skickades till förbundet inom utsatt tid. Det har med andra ord varit ett år med många tankar kring DHR-organisationen, förändrad ledning inom distriktet, svårigheterna att få in nya medlemmar och bedriva en god verksamhet i såväl distriktet som i avdelningar med delvis tynande aktivitet. Detta är en utmaning på alla nivåer i organisationen. Styrelsen vill till sist tacka personalen för allt det arbete man lägger ned på att hålla igång distriktets verksamhet. Vi kan även ge varandra i styrelsen ett handslag för våra insatser under året som gått. Stockholm den 13 mars 2013 Gunder Wåhlberg Liza Syeda Anders Berglund vice ordförande vice ordförande kassaförvaltare Amir Amirriazi Yvonne Björkman Karolina Celinska Ledamot Ledamot Ledamot

Göran Dahlström Olle Johansson Karin Lemberg Ledamot Ledamot Ledamot

Claudio Palacios Ledamot

26

Adresser till DHR-avdelningarna inom Stockholms län

DHR Botkyrka-Salemavdelningen Tfn 08-530 355 30, exp. Gröndalsvägen 12 A 147 30 TUMBA DHR Haningeavdelningen Tfn 08-120 556 80, distr. c/o DHR Stockholms läns distrikt

Starrbäcksgatan 11 172 74 SUNDBYBERG DHR Huddingeavdelningen Tfn 08-449 37 27, exp Rådstuguvägen 19 e-post: dhr.huddinge@telia.com 141 35 HUDDINGE DHR Nacka-Värmdöavdelningen Tfn 08-716 08 25, ordf. Järla Skolväg 23 e-post: gunder.wahlberg@comhem.se 131 40 NACKA DHR Norrtäljeavdelningen Tfn 0176-178 40, exp Stockholmsvägen 57 e-post: dhr@etanet.se 761 43 NORRTÄLJE DHR Nynäshamnsavdelningen Tfn 08-520 205 40, exp Stadshusplatsen 3 e-post:dhr.nynashamn@swipnet.se 149 30 NYNÄSHAMN DHR Stockholmsavdelningen Tfn 08-564 826 50, exp Box 92184 e-post: info@dhrs.se Hammarby Fabriksväg 23 http://www.dhrs.se/ 120 33 STOCKHOLM DHR Sundbybergsavdelningen Tfn 08-733 05 92, ordf. Postbox 2052 e-post: yvonne-bjorkman@tele2.se 172 02 SUNDBYBERG DHR Södertäljeavdelningen Tfn 08-550 119 60, exp Barrtorpsvägen 1 A e-post: dhr.sodertalje@telia.com 151 48 SÖDERTÄLJE 2013 även: 070-566 03 19, ordf. britt.stig@bredband.net DHR Tyresöavdelningen Tfn 08-742 12 20, ordf. Jane Roos e:post: dhrtyreso@hotmail.com Axel Wennergrens väg 18 http://home.swipnet.se/DHRTyreso/ 135 39 TYRESÖ DHR Täbyavdelningen Tfn 08-511 782 92, ordf. c/o Ann-Sofie Pettersson Skomakarvägen 27A 136 70 VENDELSÖ