den nya publikationsekonomin

Den nya publikationsekonomin – bibliometri, open access och ekosystemet för forskningsinformation

Ulf Kronman

Samordnare för programmet OpenAccess.se och publiceringsfrågor

Kungliga biblioteket

Örebro universitet, 2014-10-01

Programmet OpenAccess.se

• Samordnar utvecklingen mot

open access i Sverige

• Samverkar med Vetenskapsrådet

och andra forskningsfinansiärer

• Kungliga biblioteket koordinerar

– Expertgrupp för open access och

publiceringsfrågor

– Konferenser, möten och föredrag

– Webbplats, blogg och e-postlista

Seminariets delar

• Bibliometri

– Vad är det och hur räknar man?

– Kritisk granskning: Hur bör man (inte) använda bibliometri?

• Fördelning av forskningsmedel med bibliometri

– Hur den svenska regeringen använder publikationsstatistik

för fördelning av medel till landets lärosäten

– Det svenska ekosystemet för forskningsinformation

• Open Access

– Vad menas och hur skapar man open access?

– Internet och open access skapar nya publiceringsformer

• Publikationshantering

– Hur vårdar du dina tillgångar i publikationsekonomin?

Bibliometri för utvärdering av forskning– publikationer som prestationsmätare och kvalitetsmått

Bibliometri = statistiska analyser av publikationer

• Produktion – publikationer

– Hur många per organisation, forskare, krona?

• Genomslag – citeringar

– Blir publikationerna lästa och gör intryck i

forskarsamfundet?

• Samverkan – nätverk

– Samförfattande, ämnesrelationer och

citeringsrelationer

• Dynamik

– Hur förändras ovanstående indikatorer över tiden?

Datakällor för bibliometri

• Thomson Reuters Web of Science (ISI)– 12 000 tidskriftstitlar och 148 000 konferensrapporter – 47 miljoner artikelposter

• Elsevier Scopus– 21 000 tidskriftstitlar och 17 000 konferensserier – 50 miljoner artikelposter

• Google Scholar– Samlar in "allt på nätet" – ostrukturerade data– Tidskriftsartiklar, konferensrapporter, doktorsavhandlingar,

böcker, rapporter …

• Egen publikationsdatabas– Bättre täckning – fler typer av dokument– Verifierade data – koppling forskare och organisation– Inga citeringsdata – ingen världsdata

Olika forskningsfälts synlighet i Web of ScienceWeb of Science's täckning i Norge

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kemi

Biom

edicin

Fysik

Medicin

& fa

rmakolo

gi

Biolo

gi

Mate

matik

Teknik

Odontolo

gi

Nationalekonom

i

Psykolo

gi

Övrig sa

mhälls

vetensk

ap

Humanio

ra

Dataunderlag från norska Database for statistikk om høgre utdanning (DBH)

Konferenstryck

Rapporter

Böcker

Tidskriftsartiklar

Citeringar – ojämnt fördelade

http://www.syque.com/quality_tools/toolbook/Variation/measuring_spread.htm

Citeringar i relation till publikationstyp och ålder

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Average citations related to age and document type

Review articles

Original articles

Citeringar i relation till ämne och ålder

Fältnormerad citeringsgrad ("Crown" – cf)

• Publiceringsår

– Fler citeringar ju fler år sedan publicering

• Dokumenttyp

– Översiktsartiklar får 2,5 gånger fler

citeringar än originalartiklar

• Forskningsfält

– Cellbiologi 10 gånger fler citeringar än

matematik

• Normering jämför lika med lika

– Samma år, dokumenttyp och forskningsfält

– Normerat världsmedelvärde = 1

– Mer än 1 => större genomslag än

världsgenomsnittet

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

Average citations related to age and document type

Review articles

Original articles

0

10

20

30

40

50

60

70

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Average citation per original publication related to age and subject field

Cell Biology

Immunology

Microbiology

Oceanography

Psychology

Plant Sciences

Zoology

Physics, Applied

Economics

Sociology

Veterinary Sciences

Law

Mathematics

Humanities, Multidisciplinary

Missbrukade bibliometriska indikatorer

• Citeringar (C)

– Citeringar kan inte jämföras rakt av

mellan olika tidpunkter och forskningsfält

• Thomson Reuters Journal Impact Factor (JIF)

– Genomsnittlig citeringsgrad för en tidskrift

– Är inte tillämplig på tidskriftens artiklar

• h-index: h antal publikationer citerade minst h

gånger

– Ej justerad för forskningsfält, karriärlängd,

samförfattande

0

10

20

30

40

50

60

70

1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

Average citation per original publication related to age and subject field

Cell Biology

Immunology

Microbiology

Oceanography

Psychology

Plant Sciences

Zoology

Physics, Applied

Economics

Sociology

Veterinary Sciences

Law

Mathematics

Humanities, Multidisciplinary

Visualiseringar av bibliometriska relationer

Mäter bibliometri forskningskvalitet?

– en kritisk granskning

Ett fåtal högciterade artiklar skapar medelvärdet

y = 2.06x-0.41

R² = 0.96

0

0.5

1

1.5

2

2.5

1 10 100 1000 10000

95

% c

on

fid

en

ce i

nte

rval

Number of analysed publications (full count)

Confidence interval in relation to analysed number of publications

Mäter citeringsbibliometri forskningskvalitet?

Ja, om: Nej, om:

Forskningen publicerar

sig i internationella

tidskrifter

Forskningen genererar

böcker, rapporter, patent,

debattartiklar och

praktiska resultat

Impact (citeringar) =

kvalitet

Citeringar betyder något

annat än impact

Forskningen är

"konventionell"

Forskningen är ung, smal

och paradigmbrytande

Datamaterialet är stort

(> 500 publikationer)

Datamaterialet är litet

(< 50 publikationer)

Hur bör man använda bibliometri?

• Som statistiskt underlag till sakkunniga– Som komplement till kunskap om ämnet och den bedömda

organisationen

• Bibliometri fungerar bäst på makronivå– En statistisk genväg till kvalitetsbedömning

BibliometriPeer review

1 10 100 1000 10000 100000

Publikationer per år

Individer

Grupper

Lärosäten

Länder

Fördelning av forskningsmedel

med publikationsstatistik

Forskningspolitiska propositionen 2008

• 10% av lärosätenas basanslag konkurrensutsattes– 5% baserat på externa medel– 5% baserat på publikationer och citeringar– 2014: Ökat till 20%

• Produktion gånger genomslag– Publikationer gånger citeringar– Antal publikationer och citeringar justeras för

olikheter i forskningsfälten

• All statistik baserad på Thomson Reuters databas Web of Science– Vetenskapsrådet föreslog utvidgning av

dataunderlaget från Kungl. bibliotekets SwePub

Web of Science + SwePub = sant?Web of Science's täckning i Norge

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Kemi

Biom

edicin

Fysik

Medicin

& fa

rmakolo

gi

Biolo

gi

Mate

matik

Teknik

Odontolo

gi

Nationalekonom

i

Psykolo

gi

Övrig sa

mhälls

vetensk

ap

Humanio

ra

SwePub-data

Web of Science-data

Forskningspolitiska propositionen 2012

• Fokus - ny modell för fördelning av medel

till lärosätena

– Baserad på kollegial bedömning

– VR levererar modell till årsskiftet 2014/2015

• KB får uppdrag att utveckla SwePub för

statistik tillsammans med VR

– Data från SwePub blir en del av den nya

fördelningsmodellen

• VR får uppdrag att utveckla SweCRIS

– Nationellt forskningsinformationssystem

– Publikationsdata från SwePub blir del av

SweCRIS

Svenska ekosystemet för forskningspublikationer

Lokal

publikationsdatabas

(DiVA)

SwePub

Kungl. biblioteket

Prisma

Vetenskapsrådet

Research.se

SweCRIS

Vetenskapsrådet

Forskare

Publikation CV för ansökan

Regering

Universitetsledning

Rapporter

Analyser

Insamling

Utsökning

?

Open Access

– nya krav på tillgänglighet för dina publikationer

Från kommunikation till publikationsekonomi

• Forskarnas kommunikation blev en

marknad

– Förlag och tryckerier behövdes för

paketering och spridning av publikationer

• Affärsmodell baserad på forskarnas behov

av uppmärksamhet och anseende

– Tidskrifternas renommé blev hårdvaluta

• Förlagen betalar varken författare,

redaktörer eller granskare

– Ändå marknadsmässiga

prenumerationspriser

Vetenskaplig publicering – prenumeration

Universitet

Forskare

Bibliotek!

Projekt

Allmänhet

Publikation

!Forsknings-

finansiär$

$$

$

Tidskrift

Förlag

!

Redaktör

Forskare !Granskare

Forskare!

!

Forskare(annan organisation)

$

Företag

Myndigheter

$ ?

Överlåtelse av

upphovsrätten

§

… free availability on the public internet, permitting any

users to read, download, copy, distribute, print, search, or

link to the full texts of these articles, crawl them for indexing,

pass them as data to software, or use them for any other

lawful purpose, without financial, legal, or technical barriers

other than those inseparable from gaining access to the

internet itself. The only constraint on reproduction and

distribution, and the only role for copyright in this domain,

should be to give authors control over the integrity of their

work and the right to be properly acknowledged and cited.Budapest Open Access Initiative 2001

Vad innebär open access?

Fri tillgång till vetenskapliga publikationer på internet

– Med hänsyn till författarens ideella upphovsrätt

Gratis och libre – grader av frihet i open access

• Gratis OA – tar bort ekonomiska hinder

– Fritt att läsa – men inget mer

• Libre OA – tar bort hinder för användning

– Gratis OA + ytterligare frihet för återanvändning

Creative Commons CC-BY licens gör det fritt att:

– ladda ned och samla in för bearbetning

– länka, kopiera och sprida vidare

– indexera för sökning i databaser

– göra textmining

– skapa bearbetningar

Vetenskaplig publicering – open access

Universitet

Forskare

Bibliotek!

Projekt

Allmänhet

Publikation

!Forsknings-

finansiär$

$$

$

Tidskrift

Förlag

!

Redaktör

Forskare !Granskare

Forskare!

Forskare(annan organisation)

Företag

Myndigheter

$

$

! ! !

!

OA-krav

Två huvudvägar till open access

Gyllene vägen

Publicera i en tidskrift med

en open access-modell

Producenten finaniserar

Gröna vägen

Placera en kopia i ett öppet arkiv

– ämnesarkiv eller vid eget

lärosäte

Parallellpublicering

Parallellpublicering – den gröna vägen till OA

• Definition

– Kopia av publikationen på annat

ställe än i tidskriften

• Fördelar

– Ändrar inte det traditionella systemet

– Relativt små extra kostnader

• Nackdelar

– Extra arbete för forskare och bibliotek

– Embargo-tid mellan publicering och open access

– Ej tidskriftens slutversion av artikeln

– Inte ekonomiskt hållbart för tidskrifterna på sikt

– Artikeln sällan fri för återanvändning (”Libre OA”)

OA-tidskrift – den gyllene vägen till OA

• Definition

– Artikeln fri att läsa på tidskriftens webbplats

• Fördelar

– Den slutgiltiga artikeln som open access

– Inget embargo

– Artikeln fri för återanvändning (”Libre OA”)

– Ekonomiskt hållbart för tidskrifterna/förlagen

• Nackdelar

– Kostsamt för universitet och forskningsfinansiärer

– Dubbla system under övergången

– Hybrid-OA – friköpta artiklar i prenumerationstidskrifter –

skapar dubbla kostnader

Stödet för open access ökar

• Svenska forskningsfinansiärer kräver open access

sedan 2010

– Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond,

Formas, Wallenbergstiftelsen, FAS,

Östersjöstiftelsen

– Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång

(12 månader för humaniora och samhällsvetenskap)

• EU-kommissionen

– all EU-stödd forskning i Horizon 2020 open access från år 2014

– Max 6 månaders fördröjning av fri tillgång


– EU uppmanar medlemsländerna att anta nationella OA-policyer

En svensk nationell policy för open access?

• Forskningspolitisk proposition för 2013-

2016

• Vetenskapsrådet får i uppdrag att

"utforma nationella riktlinjer för öppen

tillgång till vetenskaplig information"

– Förslag levereras hösten 2014

– Remiss via webbenkät i oktober 2014

• Kungliga biblioteket får i uppdrag att

stödja Vetenskapsrådet i arbetet

– Harmonisering med OA-kraven i Horizon

2020?

Open access skapar nya publiceringsformer

• Mega journals– Renodlad peer-review service utan hänsyn till urval för läsare– PLoS ONE – 80 artiklar/dygn

• Funder journals– Fritt att publicera och läsa– eLife – Wellcome Trust

• Community journals– PeerJ – livstids författarmedlemskap för $99

• Post-publication open peer review– F1000Research, ScienceOpen

• ”Second-tier” mega-journals – Scientific Reports (Nature)– Science Advances (Science)– Open Biology– SpringerPlus– BMJ Open (BMJ)– SAGE Open

OA mega-journals as a second-tier service

Nature ScienceSubscription-based

selection services

for readers

Manuscripts Peer review

Of sellable value to readers?

Scientific Reports Science AdvancesOpen Access

Peer review services

Pay publishing feeReject

Future: A two-tier system of services?

Scientific Reports Science AdvancesMega-journals

peer review services

for authors

Manuscripts Peer review

Pay publishing fee

Reject

PLoS ONE

"Nature Digests" "Science Selection"Subscription-based

alert/digest services

for readers

Of interest to readers?

Oseriösa förlag och tidskrifter

• Författaravgifter skapar grund för en ny marknad– Tidskrifter utan seriös peer review– Bjuder in till publicering via spam-liknande e-post– Lurar oerfarna forskare i behov av meritering

• Jeffrey Bealls lista med misstänkt skumma tidskrifter och förlag– http://scholarlyoa.com/publishers/

• OASPA – Open Access Scholarly Publishers Association – Medlemmar i OASPA är garanterat seriösa

• DOAJ – Directory of Open Access Journals– Kommer bara att lista seriösa tidskrifter

Hur du hanterar

publikationsekonomin

Hur optimerar man sitt bibliometriska utfall?

• Skriv artiklar på engelska i internationella tidskrifter

• Kontrollera tidskriftens genomslag (Journal Impact

Factor) och att den indexeras i Web of Science

• Samarbeta och sampublicera

• Referera till dina tidigare publikationer (själv-citera)

• Använd ett unikt och konsekvent författarnamn

• Ange tydliga organisationsanknytningar

• Gör dig unik med en identifierare från ORCID.org

Hur hanterar du krav på open access?

• Inkludera en publiceringsstrategi i projektplanen

– Vilka kanaler?

– Publiceringsavgifter?

– Förenliga med finansiärens krav?

• Läs kontraktet med forskningsfinansiären

• Läs avtalet (CTA) med tidskriften/förlaget

– Försök få undantag om det inte stämmer med

finansiärens krav

– ”Right to publish” istället för överlåtelse av

upphovsrätt

Om du publicerar i en open access-tidskrift

• Kontrollera att tidskriften är seriös

– Kolla DOAJ, OASPA, Web of Science och Scopus

– Kolla Bealls lista för misstänkt oseriösa tidskrifter

• Kontrollera om den kräver publiceringsavgifter (APC)

– Täcker finansiär eller moderorganisation

publiceringskostnaderna?

• Behåller du copyright på artikeln?

– Helst CC-BY-licens som tillåter fri återanvändning

Tack för mig!

Frågor?

Diskussion!

Web: openaccess.se

Blogg: openaccess.kb.se

E-mail: ulf.kronman [at] kb.se

Twitter: @UlfKronman

Kronman, U: Managing your assets in the publication economy.

Confero. 2013. DOI: http://dx.doi.org/10.3384/confero13v1130117

Redskap för forskare och bibliotekarier

• DOAJ.org – Directory of Open Access Journals– Hitta OA-tidskrifter inom olika

ämnesområden

• SHERPA/ROMEO– Villkor för parallellpublicering

• OASPA – OA Scholarly Publishers Association– Kontrollera vilka förlag som är seriösa

• Bealls lista– Kontrollera vilka tidskrifter som kan vara

oseriösa

En pragmatisk definition av open access

• Vad– Den slutgiltiga artikeln eller sista sakkunniggranskade

manuset

• När– Senast 6 månader efter publicering


• Var– Beständig lagring hos en tidskrift/förlag– Beständig lagring ett repositorium – med tillhörande

metadata

• Hur– Licens som ger rättigheter till fri spridning, användning i

undervisning och insamling för text-mining