den nya skollagen och reformerna

Upload: mickemusic

Post on 15-Mar-2016

221 views

Category:

Documents


0 download

DESCRIPTION

Skolverket

TRANSCRIPT

  • Utmaningar fr skolanDen nya skollagen och de nya reformerna

  • www.skolverket.se P Skolverkets hemsida kommer information om arbetet med att infra den nya skollagen och reformerna att uppdateras kontinuerligt.

    UpplysningstjnstenOm du inte hittar svar p din frga p hemsidan kan du vnda dig till Skolverkets upplysningstjnst.Telefon: 08-527 332 00, vardagar septemberapril 912 och 1316.30 och majaugusti 912 och 1316.00E-post: [email protected]

    Upplaga: 7 000

    Form: AB Typoform

    Illustration: AB Typoform

    Tryck: Danagrds Grafiska AB

    Stockholm 2010

  • Reformer fr bttre resultat i skolan

    Den svenska skolan har mnga styrkor och frtjnster men den str nu infr en viktig utmaning: Elevernas kunskaper mste frbttras!

    Svl nationella som internationella underskningar visar att kunskapsresultaten frsvagats under en lngre tid. Samtidigt har skillnaderna i resultat kat bde mellan individer och mellan skolor.

    Det behvs allts frbttringar fr barn och elever i skolan och drfr genomfrs nu omfattande reformer. Skolverket och skolans huvudmn kommunala och fristende ska tillsammans se till att frndringarna genomfrs p ett bra stt.

    Vren 2010 startar Skolverket ett flerrigt arbete med att informera och stdja genomfrandet av skolreformerna 2011:

    en ny, modern skollag, en frndrad lroplan fr frskolan, nya lroplaner fr den obligatoriska skolan, en ny gymnasieskola, en ny betygsskala.

    Dessutom frndras lrarutbildningen, lrarlegitimation ska infras och staten gr stora ekonomiska satsningar p lrarfortbildning, rektorsutbildning och utvecklingsstd fr frbttrad undervisning.

    Jag r vertygad om att reformerna kommer att innebra en positiv vndning i kunskapsresultaten och en nnu bttre skola fr Sveriges elever.

    Per ThullbergGeneraldirektr

    FOTO: STEFAN BORGIUS

    3

  • Den nya skollagen

    Den nya skollagen r enkel, tydlig och anpassad till en mlstyrd skola dr kunskap str i fokus.

    Lagen speglar ansvarsfrdelningen mellan stat och huvudmn och tydliggr de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system. Detta innebr till exempel att rektorn och frskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation.

    Huvudmnnen ansvarar fr att utbildningarna hller hg kvalitet och att de r likvrdiga. Barn, ungdomar och vuxna har rtt till utbildning av sdan kvalitet att de fr likvrdiga frutsttningar att n utbildningens ml. I lagen sls ven fast att alla barn och elever ska f mjlighet att utvecklas s lngt som mjligt, utifrn sina egna frutsttningar.

    ngra viktiga frndringargemensamma reglerSamma regler ska glla fr offentliga och fristende skolor, om inget annat anges. Det betyder att en verksamhet med fristende huvudman ska anvnda sig av samma lroplaner, kurs och mnesplaner, bestmmelser i skolformsfrordningarna och vriga freskrifter som den offentliga skolan. Fristende skolor med srskild pedagogisk inriktning kan komma att f undantag nr det gller lrarbehrighet och betygssttning. Reglerna ska ven i mjligaste mn vara desamma fr alla skolformer.

    kad rttsskerhet fr eleverDen nya lagen r tydligare och ger strre rttsskerhet fr elever och vrdnadshavare. Beslut om till exempel tgrdsprogram, nekad skolplacering p grund av ekonomiska och organisatoriska svrigheter och skolskjuts kommer att kunna verklagas.

    4

  • Rektorns och frskolechefens ansvar och beslutandertt frtydligas Rektorn och frskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ska fatta de beslut och ha det ansvar som framgr av lagar och andra bestmmelser. Alla beslut om srskilt std samlas hos rektorn respektive frskolechefen och rektorns ansvar fr betygssttningen frtydligas. En nyhet r att rektorn och frskolechefen fr delegera beslutandertten i de fall dr inget annat anges.

    systematiskt kvalitetsarbeteKraven p kvalitetsredovisningar och kommunala skolplaner tas bort. I stllet ska huvudmannen planera, flja upp och utveckla sin verksamhet p det stt som denne anser vara lmpligast. Arbetet ska dokumenteras och huvudmannen mste alltid agera om det vid en utvrdering framkommer att det finns brister i verksamheten.

    ny betygsskalaNr betyg stts ska en betygsskala med betygen A, B, C, D, E och F anvndas. Betygsstegen A E betecknar godknda resultat och F betecknar icke godknt resultat. Betygsregleringen flyttas frn frordning till lag och ska anvndas vid alla utbildningar i de skolformer dr betyg stts.

    Tillsynen frstrksDet blir ett tydligt std i lagen i frga om tillsynen av skolan och Statens skolinspektion fr utkade sanktionsmjligheter.

    E ls mer p skolverket.se

    5

  • 6

    Frskolan och annan pedagogisk verksamhet

    FRskolans peDagogiska uppDRag ska strkas och frskolan ska frbereda barnen fr fortsatt utbildning. En frtydligad lroplan ska glla fr bde fristende och kommunala frskolor.

    ngra viktiga frndringarundervisning i frskolanFrskolan blir en egen skolform och frskolans verksamhet kommer drfr att omfattas av begreppen utbildning och undervisning. Huvudmannen ska anvnda frskollrare fr undervisningen, men det kan ocks finnas annan personal fr att frmja barnens utveckling och lrande.

    FrskolechefFrskolechef har inte tidigare varit en reglerad befattning. I den nya skollagen regleras frskolechefens lednings och samordningsansvar. Frskolechefer fr till exempel ansvar fr den vergripande organisationen av det pedagogiska arbetet och ansvaret fr att barn i behov av srskilt std fr det. Bestmmelserna gller fr bde fristende och kommunala frskolor.

    omsorg under ntter och helgerKommunen ska strva efter att erbjuda omsorg fr barn under tid d frskola inte finns i den omfattning som behvs, till exempel nattetid eller under helger. Denna verksamhet r inte frskola men har kvalitetskrav nr det gller exempelvis vrdegrund, lokaler och gruppstorlek.

    E ls mer p skolverket.se/lpfo98

  • Frskoleklassen, grundskolan och de andra obligatoriska skolformerna samt fritidshemmet

    gRunDskolan, gRunDsRskolan, specialskolan och sameskolan kommer att f varsin samlad lroplan som ven innehller kursplaner och kunskapskrav. Dessa kommer att glla fr fristende, kommunala och statliga skolor. Kursplanerna blir mer konkreta genom att ett centralt innehll anges fr varje mne.

    ngra viktiga frndringarTimplan och lokalt tillvalAlla skolor ska flja den nationella timplanen med undantag fr de skolor, som deltagit i frsksverksamheten utan timplan och de fristende skolorna. Skolans val fr omfatta ett lokalt tillval, om Skolverket har godknt en plan fr undervisningen.

    individuell utvecklingsplan Bestmmelserna om den individuella utvecklingsplanen och utvecklingssamtalet terfinns nu i skollagen och gller fr fristende, kommunala och statliga skolor.

    nrhetsprincipenNrhetsprincipen ska ven i fortsttningen vara huvudregel fr vilk en skola en elev ska g i. Mjligheten till frdighetsprov vid antagning och urval till grundskoleutbildning kan komma att regleras fr utbildningar som krver att en skande har speciella frdigheter. Detta kan i vissa fall innebra att nrhetsprincipen fr frngs. Nrhetsprincipen kan ven frngs genom att en elev som gr i frskoleklassen vid en skolenhet ges fretrde framfr de elever som inte gr dr men som p grund av nrhetsprincipen skulle placeras vid den skolenheten.

    7

  • mottagande i srskolanDen obligatoriska srskolan byter namn till grundsrskolan.

    Innan en elev brjar i srskolan ska en utredning faststlla att barnet har en utvecklingsstrning. Utredningen ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedmning. I utredningen ska skolan samrda med barnets vrdnadshavare.

    Det kan finnas fall dr det r uppenbart att en elev inte har frutsttningar att klara en utbildning i grundskolan, men dr vrdnadshavaren nd vill att eleven ska g dr. I sdana fall ska hnsyn till barnets bsta vara styrande. Ett barn kommer drfr att kunna tas emot i grundsrskolan utan sin vrdnadshavares medgivande om det finns synnerliga skl med hnsyn till barnets bsta. Detta ska dock bara ske i undantagsfall.

    Elever med autism ska i normalfallet inte lngre hra till grundsrskolans mlgrupp utan ska endast g dr om de ocks har en utvecklingsstrning.

    FritidshemmetBegreppen utbildning och undervisning blir tillmpliga i fritidshemmet. Den kommun dr eleven gr i skola (skolkommunen) ska erbjuda fritidshem. Fristende skolor fr erbjuda sina elever fritidshem, men om detta inte sker r det kommunen dr eleven bor (hemkommunen) som ska erbjuda fritidshem. ven de statliga specialskolorna och sameskolorna kan nu vara huvudmn fr fritidshem.

    E ls mer p skolverket.se/skola2011

    8

  • gymnasieskolan

    hsTen 2011 sTaRTaR en ny gymnasieskola som syftar till att hja kvaliteten och att fler elever ska n mlen. Bakgrunden till frndringarna r att fr mnga elever hoppar av eller avslutar gymnasiet utan att ha ntt mlen. Ett annat problem har varit att lokalt utformade program och kurser ibland lett till snkta krav. Utbildningsutbudet ska vara kvalitetsskrat och verblickbart. Den nya gymnasieskolan innehller 18 program med 60 inriktningar jmfrt med dagens 17 respektive 35. Samtidigt ska en tydligare reglering leda till att likvrdigheten i utbildningarna kar.

    ngra viktiga frndringarndrade antagningskravKraven fr att komma in p gymnasiet frndras. I framtiden mste eleven ha godknda betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst nio andra mnen fr att vara behrig till de hgskolefrberedande programmen. Fr att vara behrig till ett yrkesprogram krvs godknda betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra mnen.

    Tv examinaSkillnaden mellan yrkesprogram och hgskolefrberedande program blir tydlig. Eleverna ska vara bttre frberedda fr yrkeslivet eller fr hgskolestudier n i dag. Hgskolefrberedande examen kommer att ge grundlggande hgskolebehrighet. ven p ett yrkesprogram ska eleverna ha mjlighet att uppn grundlggande hgskolebehrighet under gymnasieutbildningen. Inom yrkesprogrammen kommer ven en lrlingsutbildning att kunna genomfras p arbetsplats.

    nya examensmlHelt nya examensml erstter dagens programml. Examensmlen ska ligga till grund fr planeringen av utbildningen p respektive program. Eftersom de ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utformning och innehll mste ven inriktningar, yrkesutgngar och srskilda varianter kunna kopplas till examensmlen.

    9

  • skolverket ska godknna vissa utbildningarVissa utbildningar i den nya gymnasieskolan kan behva avvika frn den nationella programstrukturen. En huvudman som vill skapa en sdan utbildning kan anska om srskild variant eller riksrekrytering hos Skolverket. Srskilda varianter ska kunna inrttas inom nationella program medan de riksrekryterande utbildningarna ven kan ha egna examensml. Besluten kommer att vara tidsbestmda.

    Det kommer att finnas olika former av riksrekryterande utbildningar i den nya gymnasieskolan. En typ av riksrekryterande utbildning r de som r motiverade av behov p arbetsmarknaden och som inte kan tillgodoses p annat stt. Det kan ven finnas riksrekryterande spetsutbildningar inom idrottsomrdet, det estetiska omrdet, matematik, naturvetenskap, samhllsvetenskap och humaniora.

    entreprenrskapBetoningen p entreprenrskap r stark och ska genomsyra hela gymnasieskolan. Eleverna ska ha mjlighet att frdjupa sig i entreprenrskap och fretagande inom alla program. Inom vissa program lyfts entreprenrskap fram srskilt tydligt.

    introduktionsprogramFem introduktionsprogram ska erstta dagens individuella program fr att bttre svara mot elevernas behov. Introduktionsprogrammen blir preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och sprkintroduktion. Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion utformas fr en grupp elever. vriga introduktionsprogram utformas fr enskilda elever utifrn deras behov. Fr vissa introduktionsprogram kommer det att finnas behrighetskrav.

    10

  • yrkesutbildningarna samverkar med arbetslivetDet har inrttats ett nationellt programrd fr varje yrkesprogram fr att strka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Det br ocks finnas lokala programrd.

    gymnasiesrskolanGymnasiesrskolan r under utredning och frslaget kommer att redovisas den 15 januari 2011. Drefter fattar regeringen beslut om den nya gymnasiesrskolan och Skolverkets arbete med nya mnesplaner kan pbrjas.

    E ls mer p skolverket.se/gy2011

    11

  • Vuxenutbildning

    mleT FR kommunal VuxenuTbilDning r att vuxna ska f std och stimulans i sitt lrande. Utgngspunkten ska vara den enskildes behov och frutsttningar och att den som ftt minst utbildning ska prioriteras. Det r regeringens avsikt att de nya bestmmelserna fr vuxenutbildningen ska brja glla frn och med den 1 juli 2012.

    ngra viktiga frndringarbehov, frutsttningar och individuella lsningarLiksom tidigare ska den studerandes behov och frutsttningar styra upplgget av utbildningen. Varje vuxenstuderande ska ha en individuell studieplan som ska innehlla uppgifter om utbildningsml och planerad omfattning av studierna.

    Den som inte har uppntt grundlggande behrighet till hgskolestudier p ett yrkesprogram i gymnasieskolan har rtt att gra det inom vuxenutbildningen p gymnasial niv.

    nya benmningarKommunal vuxenutbildning ska ges p grundlggande och gymnasial niv. Benmningarna grundlggande respektive gymnasial vuxenutbildning tas bort. Syftet r att tydliggra att det inte alltid finns ett i frvg bestmt innehll att flja.

    Srvux och svenskundervisning fr invandrare (sfi) byter namn till srskild utbildning fr vuxna och utbildning i svenska fr invandrare.

    12

  • Validering och intygBegreppet validering definieras i skollagen. Validering kan ske inom ramen fr en orienteringskurs. Den som vill ska f resultatet av en validering skriftligt.

    Alla skolformer inom vuxenutbildningen fr mjlighet att utfrda intyg. Intyg ska kunna utfrdas om den som slutfrt en kurs vill ha sina kunskaper dokumenterade p annat stt n genom ett betyg. Rektorn utfrdar intyg och huvudmannen ansvarar fr att de studerande fr information om mjligheten.

    anskan och avgifterNr en hemkommun beslutar att inte st fr kostnaderna fr en utbildning som anordnas av en annan huvudman har den studerande rtt att verklaga beslutet hos Skolvsendets verklagandenmnd.

    Mjligheten att ta ut anskningsavgift fr utbildning p gymnasial niv tas bort.

    E ls mer p skolverket.se

    13

  • att frndra framgngsrikt

    unDeR 20102012 haR skolVeRkeT regeringens uppdrag att informera om och frbereda fr reformerna. Det r viktigt att frndringarna slr igenom i alla utbildningsformer i hela Sverige.

    ansvarsfrdelningen mellan skolverket och huvudmnnen Implementeringsinsatserna ska utg frn en tydlig ansvarfrdelning mellan staten och skolhuvudmannen. Statens uppdrag r att informera om frndringarna och erbjuda verktyg som underlttar fr mlgrupperna att enkelt ta del av all ndvndig information. Skolhuvudmannens ansvar r att ge personalen i alla skolformer mjlighet att bli vl insatta i hur frndringarna i skollagen och reformerna pverkar arbetet i frskolan och skolan.

    Tips fr ett lyckat frndringsarbeteUtvrderingar fr ett framgngsrikt genomfrande i samband med infrandet av tidigare reformer visar p ngra viktiga faktorer som stndigt terkommer. Huvudmnnen behver ha genomtnkta och vl frankrade modeller fr hur den lokala organisationen som arbetar med frndringen ska se ut och fungera.

    Lrarna r nyckelpersoner vid implementeringen de mste ha kunskaper om vad frndringarna handlar om och engageras och involveras i genomfrandet.

    Rektorer och frskolechefer r en avgrande grupp. De mste f tidig kunskap om frndringarna och ha frmga att stdja lrarna i frndringsprocessen.

    Den person eller den grupp i en kommun, p en frskola eller skola som r ansvarig fr att stdja sina kollegor vid frndringsprocessen behver ha: ett tydligt uppdrag frn sin arbetsgivare, klart formulerade taganden, en tydlig ansvarfrdelning, tydligt kommunicerade frvntningar p vad de ska stadkomma, samt std av en kontinuerlig uppfljning och mjlighet att ndra inriktning p insatserna vid behov.

    14

  • Std och verktyg Fr att skolor ska kunna utveckla och bedriva utbildning p ett likvrdigt stt och med hg kvalitet erbjuder Skolverket olika former av std. I augusti startar en serie konferenser riktade till rektorer och frskolechefer. De fljs senare under hsten av insatser riktade till lrare. Skolverket kommer att utarbeta kommentar-material till de nya styrdokumenten, informationsblad till den nya skollagen, nya freskrifter och allmnna rd. Det kan ven handla om kompetensutveckling fr skolans personal, verktyg fr att utveckla pedagogisk verksamhet eller nya forsk-ningsrn. Allt detta kommer att finnas tillgngligt p www.skolverket.se. Nedan finns ett axplock av Skolverkets std.

    RektorsprogrammetRektorsprogrammet r obligatoriskt fr rektorer anstllda efter den 15 mars 2010. www.skolverket.se/rektorsprogrammet

    LrarfortbildningLrarfortbildningen ger lrare mjlighet att frdjupa sig inom sitt mnesomrde och/eller att bredda sig och skaffa nya mneskunskaper. www.skolverket.se/fortbildning

    FrskolelyftetFrskolelyftet ska utveckla frskole-personalens frmga att stimulera fr-skolebarns sprkliga och matematiska utveckling samt ge frskolan anvndbara verktyg fr att utvrdera sin verksamhet. www.skolverket.se/forskolelyftet

    IT i skolanIT i skolan ger std t lrare och pedago-ger som vill utveckla och modernisera sin undervisning med hjlp av IT och media. www.skolverket.se/itiskolan

    VrdegrundEtt flertal olika aktiviteter r planerade fr arbete med vrdegrundsfrgor inom skolan. P den nya webbportalen, som

    lanseras under frsommaren 2010, kommer information om utbildningar, konferenser och annat inom omrdet att finnas. www.skolverket.se/vardegrund

    StatsbidragSkolverket delar ut statsbidrag inom prioriterade omrden som till exempel yrkesutbildning fr vuxna, matematik och teknik. www.skolverket.se/statsbidrag

    ForskningFr att forskningsresultat ska komma till anvndning inom skola och utbildning gr Skolverket en satsning p att fra ut dessa resultat. www.skolverket.se/forskning

    Std fr systematiskt kvalitetsarbeteVarje huvudman ska planera, flja upp och utveckla sin verksamhet p ett sdant stt att verksamheten nr sina uppsatta ml och resultat. Skolverket har information, verktyg och publikationer som kan vara till hjlp i detta arbete. www.skolverket.se/kvalitetsarbete och www.skolverket.se/fritidshem

    15

  • Reformer fr bttre resultat i skolanDen nya skollagenFrskolan och annan pedagogisk verksamhetFrskoleklassen, grundskolan och de andra obligatoriska skolformerna samt fritidshemmetGymnasieskolanVuxenutbildningAtt frndra framgngsriktBaksida