del 2 allmänna intressen¤nna-intressen-naturvård-kultur-öp...vara rättvist fördelade över...

39Växtplats Ulricehamn - Del 2

Del 2

Allmänna intressen

40 Växtplats Ulricehamn - Del 2

Eko

logi

sk o

mst

älln

ing

Allt ska ske inom ramen för en hållbar utveckling!Sverige har antagit handlingsprogrammet Agenda 21 vid FN:s konferens

för miljö och utveckling i Rio 1992. Det innebär att vår samhällsplanering

ska bedrivas enligt mål och riktlinjer så att man uppnår en långsiktigt

hållbar utveckling, genom att utrota fattigdom och undanröja hoten mot

miljön. På sikt räcker det alltså inte med återvinning, miljöanpassning

och resurshushållning. Vi måste förändra vår livsstil, vilket inte behöver

innebära att vår levnadsstandard blir lägre än idag, andra kvaliteter kan

lyftas fram.

Ett uthålligt samhälle, ett kretsloppssamhälle, bygger på fyra kretslopps-

villkor som utgör grunden för alla ekologiska strävanden. De är giltiga i

Ulricehamn, i Sverige och i hela vår värld. Dessa värderingar ska fungera

som ”bottenplatta” när vi planerar för tillväxt i vår kommun.

• Vi får inte utnyttja ändliga lagerresurser i snabbare takt än nybildning

sker.

• Naturen klarar inte att ta hand om långlivade naturfrämmande ämnen.

• Naturen får inte systematiskt skadas eller undanträngas.

• Resurser måste användas så länge som möjligt i systemet och måste

vara rättvist fördelade över världen.

Det fi nns tre övergripande nationella miljömål:

• Skyddet av miljön

Utsläpp av föroreningar får inte skada människans hälsa eller över-

skrida naturens förmåga att ta emot eller bryta ner dem. Naturfräm-

mande hälso- och miljöskadliga ämnen, som PCB, bör på sikt inte få

förekomma i miljön. Naturligt förekommande ämnen ska användas på

ett sådant sätt att de naturliga kretsloppen värnas. Den biologiska mång-

falden ska bevaras och värdefulla kulturmiljöer skyddas.

• En hållbar försörjning

Ekosystemens framtida produktionsförmåga måste säkras. Det kan ske

genom ett långsiktigt hållbart nyttjande av förnyelsebara resurser, som

biobränsle och trä. Förbrukningen av resurser måste vara i balans med

naturens förmåga att åter skapa resurserna och material bör återvinnas i

kretslopp. Vi ska hushålla med icke förnybara resurser och sträva efter

förnybara ersättningar.

• Effektiv användning av energi och andra naturresurser

Användningen av energi och andra naturresurser ska bli mycket effek-

tivare än den är idag. Samhällsplanering, teknikutveckling och investe-

ringar ska inriktas på resurssnåla produkter och processer.


Riksdagen antog i april 1999 15 miljökvalitetsmål, som ansluter till de

övergripande målen. Berörda myndigheter arbetar nu med att ta fram

delmål och åtgärdsstrategier. Länsstyrelsen har i uppdrag att forma målen

för regionen. Kommunen bör i framtiden också arbeta efter dessa mål,

det skapar bra struktur i miljöarbetet. Två av målen berör dock inte vår

kommun, de gäller områden med hav och fjäll.

De nya miljökvalitetsmålen för Sverige är:

1. Frisk luft

2. Grundvatten av god kvalitet

3. Levande sjöar och vattendrag

4. Våtmarker som myllrar av liv

5. Hav i balans samt levande kust och skärgård

6. Ingen övergödning

7. Bara naturlig försurning

8. Levande skogar

9. Rikt odlingslandskap

10. Storslagen fjällmiljö

11. God bebyggd miljö

12. Giftfri miljö

13. Säker strålmiljö

14. Skyddande ozonskikt

15. Begränsad klimatpåverkan

Regionalt

På regional nivå arbetar såväl Länsstyrelsen som Västra Götalands regio-

nen för en ekologisk hållbar utveckling. Länsstyrelsen är myndighet när

det gäller miljöärenden medan Västra Götalands regionen inte har någon

myndighetsutövning.

En viktig del i Länsstyrelsens arbete är prövning och tillsyn av miljöstö-

rande anläggningar. Miljöskyddsenheten hanterar dessutom frågor rörande

kemiska produkter, hälsoskydd, vattenverksamhet och förorenade områ-

den. Uppföljning och utvärdering samt rådgivning är delar i myndighetens

utvecklingsarbete. Länsstyrelsen har riksdagens uppdrag att bryta ner de

15 miljömålen till regional nivå. Miljöskyddsenheten driver också regio-

nala projekt, till exempel samarbetsprojekt i miljö- och hälsoskyddsfrågor

samt projekt för ny teknik, exempelvis vindkraftverk.

Eko

logi

sk o

mst

älln

ing


Västra Götalands miljösekretariat är nybildat under 1999 och har till uppgift att:• Stödja lokala initiativ som medverkar till att uppnå ett hållbart Västra

Götaland• Främja internationellt samarbete kring miljöfrågor• Sprida kunskap om goda exempel på bra miljöarbete och bra miljö-

teknik, genom miljöinformation• Minska miljöpåverkan från regionens egna omfattande verksamheter.

Lokalt

Ulricehamns kommun har en hög ambitionsnivå när det gäller miljöar-bete och utveckling mot ett hållbart samhälle. Det fi nns en rad lokala mål och handlingsdokument. Det övergripande miljödokumentet är Agenda 21 ”Ulricehamn och miljön”. I dokumentet fi nns 21 konkreta mål. Dessa mål är nu i behov av uppdatering och en sådan sker under år 2000 - 2001. I Energiplanen har målen från Agenda 21 konkretiserats och knutits till direkta åtgärder, som i stor utsträckning har genomförts. Energiplanen har uppdaterats våren 2000. För att följa upp kommunens interna miljöarbete görs varje år ett grönt bokslut, som fastställs av kommunfullmäktige. Tra-fi kfrågorna från Agenda 21 och trafi ksäkerhetsplanen kommer att stå i fokus under en treårsperiod i ett samarbetsprojekt med Vägverket. Speci-ellt kommer attityd och beteendefrågorna att belysas i projektet. Varje år arbetar kommunen med ett miljöutmanarprojekt för att utbilda näringslivet och hjälpa dem mot ett miljökvalitetstänkande. Men det fi nns en rad andra miljömål i kommunen. I avfallsplanen fi nns de mål beskrivna som berör avfall, i energiplanen fi nns målen för fjärrvärme, i trafi ksäkerhetsplanen fi nns mål för miljövänligt resande, osv.

Lokalt investeringsprogram - LIP

Riksdagen har avsatt 6,5 miljarder till lokala investeringsprogram under åren 1998-2002. Stödet till lokala investeringsprogram har två syften; dels att bidra till ökad sysselsättning, dels att påtagligt öka takten i omställ-ningen av Sverige till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Stödet innebär att kommunerna ges möjlighet att i samverkan med lokala företag och orga-nisationer söka stöd till investeringar som ökar den ekologiska hållbarhe-ten. Ulricehamns kommun har beviljats 25,5 miljoner kronor för lokalt investeringsprogram för åren 2001 - 2002. Programmet är inriktat på fyra områden: minskad försurning, minskade luftföroreningar, hushållning med resurser och biologisk mångfald. Några exempel på åtgärder är återvinning av textilt produktionsspill, utbyggnad av fjärrvärmenätet och ett öring-projekt i Ätran. E

kolo

gisk

om

stäl

lnin

g


Miljöbalken

Miljöbalken gäller i Sverige från den 1 januari 1999. Miljöbalkens mål

är att: främja en hållbar utveckling för att tillförsäkra även kommande

generationer en hälsosam och god livsmiljö. I miljöbalken har man samlat

naturvårdslagen, miljöskyddslagen, lagen om skötsel av jordbruksmark,

renhållningslagen, hälsoskyddslagen, vattenlagen, lagen om kemiska pro-

dukter, miljöskadelagen, mm. För vattenverksamhet och renhållning kom-

pletteras med särskilda bestämmelser. Det slås fast att naturen inte bara är

livsmiljö för människor och djur, utan har ett eget skyddsvärde. Miljöbal-

ken omfattar därför även natur- och kulturmiljö.

Källa: Miljöbalksutbildningen

Planeringsunderlag

Regionalt underlag för miljömål i Västra Götalands län, rapport 1998:40

Ulricehamnarna och miljön en lokal Agenda 21, 1997

Eko

logi

sk o

mst

älln

ing


36% av arealen har ett högt naturvärde!

En av kommunens största tillgångar är den rika och varierade naturen. De lösa jordlagren har stor inblandning av kalkhaltiga material från Västgöta-slätten, vilket skapar speciella förutsättningar för den biologiska mångfal-den. Kommunen har många sjöar, vattendrag, odlingslandskap, våtmarker, sumpskogar och lövskogar. Här dominerar inte barrskogen som på många andra håll, vilket har stor betydelse för den biologiska mångfalden. De viktigaste större naturområdena är Ätrans dalgång med Åsunden, Hössna-dalen, Komosse samt Äramossen.

Genom uppgifter från olika inventeringar har vi kunskap om värdefulla naturområden i vår kommun. Inventeringarna har gjorts med inriktning på ängs- och hagmark, sumpskog och nyckelbiotoper. I samband med inven-teringarna har en klassifi cering av naturvärde gjorts. Någon sammanfat-tande värdering av alla inventeringar har inte gjorts men samtliga objekt som tagits upp i inventeringarna bedöms vara värdefulla. De olika objek-tens känslighet för störningar varierar dock och de har olika krav på skydd och skötsel.

Cirka 38 000 ha av kommunens totalt 105 100 ha (exklusive vatten) är av värde för naturvården, vilket är 36 % av totalarealen.

De områden som är särskilt känsliga är antingen känsliga för åtgärder som leder till ökad försurning eller för åtgärder som leder till ökad närsaltsbelastning (övergödning).

Till de värdefulla naturområdena hör också områden med hotade arter samt ömtåliga områden med särskilda ekologiska värden t ex våtmarker, naturskogar, ädellövskogar, naturliga fodermarker, vattenområden. Dessa är känsliga för olika typer av ingrepp såsom upphörd hävd, igenväxning, dikning, gödsling och olika typer av skogliga åtgärder men också käns-liga för brist på naturliga ekosystemprocesser såsom brand, översväm-ning och stormfällning.

Överst nästa sida: Ekologiskt särskilt känsliga områden - områden med instabila ekologiska förhållanden , exempelvis sjöar påverkade av försur-ning eller övergödning.

Underst nästa sida: Ekologiskt särskilt känsliga områden - områden som inrymmer växt- och djurarter eller naturtyper av särskild betydelse för bevarandet av den biologiska mångfalden. N

atur

vård


Nat

urvå

rd


Värdefulla naturområden kan skyddas utifrån olika grunder och intressen.

Riksintressen

Områden som är av intresse för riket som helhet. Är ingen skyddsform enligt miljöbalken men skyddar mot exploatering som väsentligen kan påverka riksintresset. 21 729 ha.

Natur- och kulturreservat

Inrättas i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Även kulturlandskap som präglas av äldre tiders hävd kan numera skyddas som kulturreservat när huvudsyftet är kulturmiljövård. 2 958 ha.

Naturminne Ett särpräglat naturföremål som behöver särskilt skydd eller vård exem-pelvis en stor ek, fl yttblock, raukar och jättegrytor. 10 st

Biotopskydd

Mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- och växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda. Istället för biotpskydd kan naturvårdsavtal ingås. A. Områden som omfattas av vissa defi nitioner (kalk barrskogar, brandfält, naturliga ängar) kan skyddas av skogsvårdsstyrelsen eller länsstyrelsen. B. Generellt skyddade: alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsrösen i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar. Biotopskydd 4 st, naturvårdsavtal 2 st.

Djur- och växtskyddsområde

För skydd av störningskänsliga djur eller växter kan detta skydd reglera jakt, fi ske och rätten att uppehålla sig inom området. 2 st.

Strandskydd

Omfattar land- och vattenområdet 100, 200 eller 300 m från strandlinjen vid sjöar och längs vattendrag av en viss storlek. Syftet är att för allmän-heten trygga tillgången till bad- och friluftsliv men även att bevara goda livsvillkor på land och vatten för djur- och växtlivet. 6 352 ha.

300 m stranskyddszon gäller för Åsunden, yttre Åsunden, och Tolken. 200 m gäller för Mogden, Östra Marsjön, Stora Björken, Vinsarpssjön, Lönern, Vållern, Jogen, Nordsjön, Vallsjön, Lindshultasjön, Brängen, Strängse-redssjön, Rånnavägssjön, Bystadssjön, Sämsjön. För övriga sjöar samt Ätran t o m Vinsarpssjön och Viskan t o m Mogden gäller 100 m.

Nat

urvå

rd


Utöver de ovan angivna skyddsinstituten fi nns även naturvårdsavtal.

Många gånger utgörs det största hotet mot naturvärden inte av exploatering

utan av brist på skötsel. I sådana fall är det ofta en bättre lösning att teckna

ett naturvårdsavtal. Dessa avtal är civilrättsliga och kan variera i utform-

ning. Skogsvårdsstyrelsen har tecknat ett avtal. Kommunen har sex avtal.

De grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vatten-

områden anges i miljöbalkens första avdelning, kapitel 3.

De naturtyper som skyddas genom naturreservat i Ulricehamns kommun

är: myr, högmosse – 2 841 ha, kulturlandskap – 66,3 ha, slåtteräng – 3,1

ha, naturbetesmark – 5,3 ha.

Skyddsvärd natur Nat

urvå

rd


Internationella åtaganden (Riksintressen MB Kap 4)

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden inom EU. Syftet är att bevara och förbättra statusen i ett antal livsmiljöer och för arter som listas i Fågel- och habitatdirektiven. Därigenom ska en del av den biolo-giska mångfalden säkras. De utpekade områdena ska skyddas med landets skyddsinstitut t ex naturreservat. I Ulricehamns fall rör det sig om objekt som redan är skyddade eller inom en snar framtid kommer att bli natur-reservat. Särskilda regler gäller för Natura 2000–objekt.

1. Frälsegården2. Baktrågen3. Kycklingkullen4. Kålarebäcken

Förutom dessa är nedanstående områden av mindre arealer utsedda till Natura 2000-områden (se Mark- och vattenanvändningsskartan): Brunse-red, Horsäckrasjön, Humla, Nordtorpet, Halla, Önnarp (nordväst), Hössna kyrka (väst), Humla Smedsgården, Ryninga, Hulegärde, Hulu, Valared, Vinsarpakärret, Hallabo, Krutbrännaregården, Dalums brinkar, Dalums kyrka nord, Vimmerstad, Nöre.

Natura 2000

Nat

urvå

rd

5. Knätte kullar6. Hössna Prästgård, Önnarp7. Kråkeboberg8. Komosse


Våtmarkskonventionen

Den internationella våtmarkskonventionen arbetar på att peka ut värdefulla områden som våtmarker, sjöar, vattendrag och kustområden. Sverige har anslutit sig till konventionen och förbundit sig att verka för ökad uppmärk-samhet och skydd åt våtmarkernas fauna- och fl ora samt deras olika funk-tioner. Områdena behöver inte vara skyddade som reservat för att kunna pekas ut. I Ulricehamns kommun är Komosse föreslaget att tas upp på våt-markskonventionens lista över värdefulla områden.

Planeringsunderlag

Ängar och hagar i Älvsborgs län del 1–2, rapport 1994:6 och 1994:7. Läns-styrelsen i Älvsborgs län.Lövskogar i Älvsborgs län, rapport 1994:1. Länsstyrelsen i Älvsborgs län.Våtmarker i Älvsborgs län, rapport 1993:6. Länsstyrelsen i Älvsborgs län.Sumpskogar i Ulricehamns kommun, rapport 1992:1. Ulricehamns kommun, Länsstyrelsen i Älvsborgs län.Torrängar i Ätradalen, rapport 1998:44. Länsstyrelsen i Västra Götaland.Rikkärr och örtrika fuktängar i Ulricehamns kommun, rapport 1991:10. Länsstyrelsen i Älvsborgs län.Rikkärrsinventering. Johan Jannert 1996. (pärm)Naturinventering av Åsundenområdet, 1976. Länsstyrelsen Älvsborgs län.Naturvårdsprogram för sjöar och vattendrag, Ulricehamns kommun del 1-2, 1985. Länsstyrelsen i Älvsborgs län. (pärm)Naturvärdesbedömning – Vattendrag, 1990. Ulricehamns kommun. (pärm)Sjöar i Ulricehamns kommun – komplettering. Beskrivning och naturvär-desbedömning, 1009/91. Ulricehamns kommun. (pärm)Drakblomma och smalbladig lungört i Ätradalen, rapport 1992:2. Länssty-relsen i Älvsborgs län. Naturinventering för riksväg 40Nyckelbiotopsinventering, 1998. Skogsvårdsstyrelsen. (databas)Sumpskogsinventering, 1998. Skogsvårdsstyrelsen. (databas)”Aktionsplan för biologisk mångfald, kulturmiljövärden och uthålligt skogsbruk” – remissupplaga 1999-12-01. Skogsvårdsstyrelsen i Västra Götaland.Databas: ”GIS-banken”, Ulricehamns kommunVärdefulla odlingslandskap i Älvsborgs än, rapport 1994:5, Länsstyrelsen i Älvsborgs län.

Nat

urvå

rd


Vi har bra närströv-

områden!

Ulricehamns kommun har god tillgång på skogar, sjöar, vattendrag och kulturmarker som är väl lämpade för friluftsliv. De fl esta tätorterna är relativt små och har närströvområden i anslutning till bebyggelsen. Kom-munen är sjörik och goda möjligheter fi nns för bad, båtsport och fi ske. Många vattendrag kan utnyttjas för kanoting. Inom kommunen fi nns tio vandringsleder, fl era cykelleder som Västgötaleden och Åsundenleden och skidområden, där Lassalyckan är det mest utbyggda. I övrigt fi nns skid-spår på ett fl ertal platser. Idrottsplatser, klubbstugor och bygdegårdar fi nns i anslutning till fl era av kommunens tätorter.

För att trygga att allmänheten har tillgång till platser för bad och frilufts-liv gäller strandskydd enligt miljöbalken vid sjöar och vattendrag. För Åsunden, Yttre Åsunden och Tolken omfattar strandskyddet land- och vat-tenområdet inom 300 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd. För övriga större sjöar är strandskyddet 200 meter och för vattendrag och mindre sjöar är det 100 meter. Inom strandskyddat område får inte åtgärder vidtas som förhindrar allmänheten att beträda området. Åtgärder får inte heller utföras som medför skada på den biologiska mångfalden. Undantag gäller för anläggningar och åtgärder som behövs för jordbruket, fi sket eller skogsskötseln i området.

Intressanta områden för friluftsliv

Förutsättningarna för ett rikt friluftsliv i Ulricehamns kommun är goda. Yttre Åsunden är av riksintresse och har särskilt goda förutsättningar för natur- och kulturstudier i ett omväxlande kulturlandskap med herrgårds-miljö, lövskogar och sjöar. Vackert område för strövande, cykelturer, kano-ting, båtsport, bad och fritidsfi ske. Längs några av de större dalgångarna fi nns ett öppet och varierat odlingslandskap, som inbjuder till upplevelser av natur och kulturmiljöer. Ett antal mindre odlingslandskap med omgi-vande lövskogar, en rikedom på vattendrag och våtmarker skapar en varia-tion i det annars relativt ensartade skogslandskapet.

Följande områden och anläggningar är särskilt attraktiva för friluftslivet:

• Åsunden-Yttre Åsunden: stora sjösystem med omgivande bergbranter, lövskogar och mindre, öppna odlingar.

• Ätra- och Hössnadalen: öppna odlingslandskap med unika stäppartade torrängar.

• Komosse: öppen och varierad mosse med riktig vildmarkskänsla.

Fri

luft

sliv


Fri

luft

sliv

• Ätradalen: Ekomuseeum Falbygden-Ätradalen är samlingsnamnet för ett stort antal sevärdheter i området mellan Falköping och Ulricehamn. Ekomuséet ger en bild av utvecklingen i en landsbygd där jordbruk varit en dominerande verksamhet under 6000 år. Går bra att kombinera med vandrings eller cykeltur längs befi ntliga leder.

• Gårdarna runt sjön: ett begrepp som härstammar från Birgit TH Sparres romanserie ”Gårdarna runt sjön” . Herrgårdarna kan beses t ex genom en rundtur på cykel.

Friluftslivsområden


Fri

luft

sliv

Anordningar för friluftsliv och fritid

Friluftsaktivitet Ätradalen friluftsmuseum Kanotled Ätran: (Åsunden) – Axelfors, 46 km Ätran: Trädet – Ulricehamn, 30 km Sämån: (Sämsjön)-Tranemo, 16 km Jälmån: Köttkulla-Stocken, 11 km Tidan: Jogen-Brängen, 15 km Följande sjöar saknar annordningar men är också attraktiva för kanoting: Tolken, Lönern, Sämsjön, Brängen.

Vandring Åsundenleden 45 km (karta) Redvägsleden 35 km (karta) Sjuhäradsleden 35 km (karta) Marbäcksleden 15 km Galtåsenleden 15 km Rönnåsenleden 9 km (karta) Apelskogsleden 4 km (karta) Dalumsleden 30 km Kronogårdens naturstigar 2 o 4.5 km Härstorpsleden 7 km (karta) Brunnleden 6 km (karta) Baktrågens naturstig 4 km Björnöleden 5 km Cykling Västgöta leden, Åsunden runt, järnvägsbankar (Ulricehamn-Vegby, Ulricehamn-Trädet)

Fritidsfi ske 17 st sjöar

Bygdegårdar Blidsberg, Grönahög, Gullered, Gällstad, Hällstad, Härna, Hössna, Hökerum, Knätte, Liared, Rånnaväg, Timmele, Trädet, Tvärred Idrottsplats Blidsberg, Dalum, Grönahög, Gällstad, Hällstad, Hössna, Hökerum, Marbäck, Rånnaväg, Timmele, Trädet, Tvärred, Ulricehamn (Vistavallen)


Fri

luft

sliv

Elljusspår Blidsberg, Dalum, Grönahög, Gällstad,

Hällstad, Hökerum, Knätte, Marbäck,

Nitta, Rånnaväg, Röshult, Timmele,

Tvärred, Ulricehamn

Tennisbana Dalum, Gullered, Gällstad, Härna, Hällstad, Marbäck,

Röshult, Ulricehamn, Grönahög, Nitta, Hulu

Tennishall Hökerum, Ulricehamn, Tvärred

Ridhus Ulricehamn

Motorbana Ulricehamn

Modellfl ygfält Ulricehamn

Golfbana Ulricehamn

Boulebanor Hällstad, Hökerum, Timmele, Rånnaväg, Gällstad,

Torsbo, Lassalyckan (18 st), Grönahög

Skidområden Vist – Utförsåkning,

Lassalyckan- längdskidåkning,

övriga där elljusspår fi nnes, 14 st.

Sporthallar Timmele, Hökerum, Gällstad, Trädet, Ulricehamn

Sim- och sporthall Ulricehamn

Ishall Ulricehamn

Planeringsunderlag

Fiskeguide, Ulricehamns kommun, turistbyrån

Cykelguide, Ulricehamns och Tranemo kommuner

Vandringsguide, Ulricehamns och Tranemo kommuner

Kanotguide, Ulricehamns och Tranemo kommuner


Vi har en stor del aktivt jord- och skogsbruk!

Skogsbruk

Skogspolitiken har utifrån ett riksdagsbeslut 1993 förändrats kraftigt under

de senaste åren. Den nya skogspolitiken kännetecknas av två inriktnings-

mål – ett miljömål och ett produktionsmål. Dessa är att betrakta som jäm-

ställda.

Ett av de 15 av regeringen fastställda nationella miljökvalitetsmålen har

också direkt koppling till skogslandskapet. Det är mål 8 – ”Levande

skogar”.

Miljömålet för skogen innebär att:

• skogsmarkens av naturen givna produktionsförmåga bevaras

• skogens ekosystems naturliga funktioner och processer upprätthålls

• inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser i

livskraftiga bestånd

• hotade arter och naturtyper skyddas

• främmande arter och genetiskt modifi erade organismer som kan hota

den biologiska mångfalden introduceras inte

• kulturminnen och kulturmiljöer värnas

• skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas tillvara

Produktionsmålet innebär att:

Skogen och skogsmarken skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att

den ger en uthålligt god avkastning. För skogsproduktionens inriktning

skall det fi nnas handlingsfrihet i fråga om användning av vad skogen pro-

ducerar.

Ulricehamn är med sina 64 000 ha skogsmark den näst största skogskom-

munen i Västra Götalands län. 38 % av arealen är ”bondeägd”. Skogsmar-

ken i Ulricehamns kommun domineras av barrskogar, före trädesvis gran.

Längs ådalarna kan man fi nna större sammanhängande lövskogar. I kom-

munen fi nns det ett lövsågverk. Skogsbruket är beroende av ett bra fi nmas-

kigt vägnät.

För skogen gäller det biotopskydd och naturvårdsavtal, som fi nns beskri-

vet under avsnittet om naturvård.

Cirka 300 nyckelbiotoper eller objekt med höga naturvärden omfattar en

yta av 616 ha, vilket utgör 0.6 procent av kommunens yta eller 1 procent

av kommunens skogsareal.

Jor

d-

och s

kogs

bru

k


Skogsbruket kan komma att påverkas av växthuseffekten. Förändrade

utbredningsområden för olika trädslag är en följd som kan märkas. Granen

kan komma att missgynnas till förmån för ek, bok och ädla lövträd. För-

utom en temperaturhöjning kan även en ökad frekvens av hårda vindar

märkas vilket kommer att medföra en ökad stormfällning, till men för pro-

duktionen men till gagn för den biologiska mångfalden.

Skogen är en viktig del i energiomställningen och övergången från använ-

dandet av fossila bränslen till biobränslen.

Jordbruk

De mindre familjejordbruken dominerar i kommunen. Större jordbruksen-

heter fi nns i såväl. södra, västra som norra delarna av kommunen, men

även Böne och Hössna har större enheter.. Framtiden för de mindre jord-

bruken är osäker. Trenden inom jordbruket är att smågårdarna minskar

medan de större gårdarna, mer än 50 ha åker, ökar. Detta kan utgöra ett

stort naturvårdsproblem om det innebär att antalet betande djur samtidigt

minskar.

Andelen yrkesverksamma inom jord- och skogsbruket är stort i Ulrice-

hamn i förhållande till riket. Näringen spelar därför en viktig roll för såväl

sysselsättning som för de natur- och landskapsvärden jordbruket represen-

terar. För möjligheterna att kunna sluta kretsloppen och stärka sambanden

mellan stad och land är jord bruket av avgörande betydelse.

Jord- och skogsbrukets andel av den totala sysselsättningen 1998 är 5,1%

i kommunen. Motsvarande siffra för riket totalt är 2,1%.

Möjligheten att skapa alternativ till det traditionella jordbruket prövas idag.

Odling/framställning/förädling av livsmedel i kombination med direktför-

säljning fi nns på jordbruk runt om i kommunen. En anpassning till kon-

sumenternas krav på miljö anpassning av odlingsmetoder och produkter

(KRAV-odlat) innebär ökade möjligheter för den enskilde odlaren att fi nna

en egen ”nisch”.

Jor

d-

och s

kogs

bru

k


Jor

d-

och s

kogs

bru

k

Bygdstruktur

Planeringsunderlag

Jord och skog i den kommunala översiktsplaneringen, LRF och Skogs-

ägarnas riksförbund 1997

Aktionsplan för biologisk mångfald, kulturmiljövärden och uthålligt skogs-

bruk remissupplaga, Skogsvårdsstyrelsen 1999-12-01

Jord- och skogsbrukets betydelse för Ulricehamns kommun 1998, LRF

Det framtida jordbruket, Naturvårdsverket 1997


Vär

defu

lla

min

era

ler

Tillståndspliktiga berg- och grustäkter samt områden som ur allmän syn-

punkt kan vara lämpliga för bergtäkter samt förekomsten av naturgrus

(isälvsmaterial).

Tillgången på isälvsmaterial är begränsad. Grusåsar hyser ofta en värdefull fauna och fl ora liksom värdefulla kulturmiljöer, ofta i form av fornläm-ningar. Åsarna kan också utgöra värdefulla grundvattentillgångar. Av dessa skäl är det olämpligt att nyttja dessa för täktverksamhet. Ett alternativ är bergtäkter som oftast inte skapar konfl ikter med natur-, kultur- eller vat-tenintressen. Krossbergstäkter kan dock utgöra en större påverkan ur mil-jösynpunkt vad gäller buller och vibrationer från sprängning.

Tillgången på naturgrus är begränsad!


Berggrunden består i huvudsak av gnejs som vanligen håller låg kvalitet. Det fi nns dock ett mindre antal utpekade områden som bedömts hålla till-räckligt hög kvalitet för att uppnå de krav som ställs på bärlager vid väg-byggnation. Slitlagret, som oftast utgörs av asfalt, har så höga krav på kva-liteten att sådant berg ej går att fi nna i kommunen.

Leveranser år 1998 i Ulricehamns kommun fördelat på materialslag och ton. Totalt Naturgrus Morän Krossberg Övrigt153 097 18 297 0 134 300 500

Inga värdefulla ämnen eller mineraler för brytning har lokaliserats i kom-munen.

Planeringsunderlag

Ulricehamns kommun: Bergtäktsinventering 1999 (Mapinfokarta)SGU; Per. Publ. 1999:3: Grus, sand och krossberg – Produktion och till-gångar 1998Länsstyrelsen i Älvsborgs län 1982:7: Grusinventering – Ulricehamns kommun ÖP 1991SGU rapporter och meddelande 45, Malmer, industriella mineral och berg-arter i Älvsborgs län 1986

Vär

defu

lla

ämne

n oc

h m

inera

ler


Ätrans dalgång är ett av de fornlämningstätaste områdena i Väster götland. Och i Ulricehamns kommun fi nns kulturminnen från förhistorisk tid sär-skilt väl representerade. Sammanlagt fi nns i kommunen cirka 3 700 forn-lämningar på mer än 1 000 platser. Här fi nns rika lämningar från yngre järnåldern i form av gravfält, runstenar och lösfynd, vilka vittnar om tidiga bosättningar. I området mellan Marbäck och Gällstad fi nns ett stort antal fornlämningar från hela den förhistoriska perioden och här hittades det ca tio tusen år gamla skelettet, kallat Bredgårds mannen. Det är bland de äldsta fynd som gjorts i Sverige och skelettet förvaras på Riksmuseet.

De äldsta spåren av en bosättning i själva Bogesund utgörs av vissa mynt-fynd och skriftliga omnämnanden från början av 1300-talet. Detta innebär att staden är ca 700 år gammal. Under tidig medeltid uppstod en marknads-plats vid Åsundens norra strand, för handels utbyte mellan invånare i Kinds och Redvägs härader. En stadsbildning växte upp på grund av platsens marknads- och handelsprivilegier. Ätranvägen användes av såväl danska och svenska härar under 1500- och 1600-talens orostider. Staden drabba-des av krigen mot danskarna och brändes ner både år 1520 och 1566. Från medeltiden och fram till 1739 var handeln med oxar och annan boskap en viktig inkomstkälla för borgarna i staden. Bogesund kallas Ulricehamn, till drottning Ulrika Eleonoras ära, sedan 1741.

I början av 1800-talet utvecklades en hantverks- och småindustri, som främjade knallehandeln. Nya förutsättningar för näringslivet skapades när Ulricehamn fi ck sin första järnvägsförbindelse. Industri utvecklingen sköt fart, först trävaruindustri sedan textil. Gradvis växte en villabebyggelse fram, med början öster om den gamla stadskärnan och efter utfartsvägarna. Ulricehamn är välkänt som kurort sedan 1880-talet. Kurhotellet från 1910 var i jugendstil och det inter nationella livet i och omkring det påverkade bebyggelsen i staden på ett positivt sätt. Det fi nns idag en rik och kultur-historiskt intressant bebyggelse i bygden som är viktig att slå vakt om.

Vår kommuns tydliga position som ett kultur- och handelscentrum har sin grund i en lång historisk tradition som vi har att vårda. Vårt kulturhis-toriska arv i kombination med dagens kultur som drivkraft för personlig utveckling utgör en stark konkurrensfaktor.

I kommunen fi nns ett fl ertal kulturella föreningar och organisationer, som hembygds-, musik- och teaterföreningar, Bio Kontrast, amatörverksamhet och studieförbund. Kulturaktiviteter inom föreningslivet och studieför-bunden uppmuntas genom möjligheten att söka bidrag, enligt fastställda normer. K

ultu

r oc

h h

isto

ria

Vi har en rik kultur-

historia!


Ett kulturstipendium och ett kulturpris delas ut varje år för att uppmärk-

samma personer och insatser med lokal anknytning inom kulturområdet.

Kommunen har idag ett stadsbibliotek i Ulricehamns stad, tre fi lialbiblio-

tek, tolv utlåningsstationer varav sex är integrerade folk- och skolbiblio-

tek och tre föreningsdrivna bibliotek samt en skolbibliotekscentral. Ulrice-

hamns museum är inrymt i ett f d skolhus från 1868. Här skildras bygdens

historia och kulturarv. Museet ansvarar även för de kulturhistoriska bygg-

naderna i Stadsparken. Kommunen satsar på barn- och ungdomskultur i

form av teater, musik, dans, författarbesök och fi lm, enligt de kulturpoli-

tiska riktlinjer som riksdagen fastställde 1996. Publikationen ”Kultur Ulri-

cehamn” ges ut fyra gånger per år. Den delas ut till alla hushåll och inne-

håller en kalender över kulturarrangemang och information om kultur-

verksamheter i kommunen.

Registrerade fornlämningar

Fornlämningar är skyddade genom lagen om kulturminnen från 1988 samt

förordningen om kulturminnen från samma år. Hela kommunen är mycket

fornminnestät.

Kul

tur

och h

isto

ria

Fornlämningar

del 2 allmänna intressen¤nna-intressen-naturvård-kultur-öp...vara rättvist fördelade över...

Documents