Sida  |  1      

DDDAAALLLBBBYYY KKKLLLOOOSSSTTTEEERRR FFFRRR ÅÅÅ NNN OOO RRR DDD TTT III LLL LLL HHH AAA NNN DDD LLL III NNN GGG

SÅ HÄR KAN DALBY KLOSTER UTVECKLAS TILL ETT NATIONELLT BESÖKSMÅL OCH EN LOKAL KULTURELL MÖTESPLATS

 

Sida  |  2      

Dalby  kloster  –  från  ord  till  handling  

 År  2009  skapades  Kulturkvadranten  i  Dalby  Ideell  förening.  Vår  vision  är  att  med  hjälp  av  Dalby  klosters  rika  historia  vidareutveckla  vårt  samhälle  till  att  bli  en  ännu  mer  attraktiv  miljö  att  besöka,  bo  och  arbeta  i.    

 

Vi  anser  att  den  vackra  klostermiljön  bör  tillgängliggöras  för  allmänheten,  så  att  fler  får  chansen  att  njuta  av  dess  stillhet  och  skönhet.  Vårt  mål  är  att  Dalby  kloster  åter  skall  få  blomma  upp  som  en  naturlig  mötesplats  för  såväl  boende  som  besökare.  

 

Hur  skall  då  Dalby  kloster  väckas  ur  sin  sömn?  Sätten  att  göra  det  är  många.  En  sak  vet  vi  dock  säkert:  en  så  ovanlig  plats  förtjänar  en  ovanlig  framtid!  

 

I  syfte  att  vidareutveckla  Kulturkvadrantens  tankar  fick  marknadsekonom  Claes  Brunius  styrelsens  uppdrag  att  ta  fram  måldokumentet  ”Dalby  kloster  –  från  ord  till  handling.”  Dokumentet  presenterades  vid  ett  öppet  möte  i  Dalby  den  13  april  2011.  Presentationen  mottogs  positivt  både  av  styrelsen  och  av  de  närvarande.    

 

Styrelsen  har  idag  haft  en  första  diskussion  om  rapportens  förslag  till  handlingsplan  och      

beslutade  då,  att  rapporten  tills  vidare  är  att  betrakta  som  ett  arbetsmaterial  för  berörda  intressenter.  Kulturkvadranten  kommer  vid  sitt  nästa  sammanträde  den  8  juni  2011  att  besluta  hur  vi  går  vidare.  

 

Dalby  den  20  april  2011  

 

 

För  Kulturkvadranten  i  Dalby  Ideell  förening  

Kerstin  Brattgård,  ordförande    

 

Sida  |  3      

INNEHÅLL SID INNEHÅLL 3 1. SAMMANFATTNING 4 2. BAKGRUND 5–6 2.1 KULTURKVADRANTEN I DALBY IDEELL FÖRENING 2.2 DALBYS UTVECKLING 2.3 HELIGA KORSETS KYRKA 2.4 AUGUSTINKLOSTRET 2.5 KUNGSGÅRDEN 2.6 DALBY KLOSTER IDAG 3. SKÄLEN 7 4. FRAMGÅNGSFAKTORERNA 8 5. INTRESSENTERNA 9 6. UTVECKLINGSPROCESSEN 10 7. NÄSTA FAS – UTVECKLINGSPLANEN 11–15 7.1 VARFÖR EN UTVECKLINGSPLAN 7.2 INNEHÅLLET 7.3 BUDGET FÖR FAS 2 – UTVECKLINGSPLANEN

 

Sida  |  4      

1. SAMMANFATTNING Kulturkvadranten i Dalby ideell förening vill öka tillgängligheten till Dalbys gamla klosterområde och verka för att dess rika historia ska utgöra en resurs i framtiden. Målet är att varsamt utveckla kloster-miljön till ett nationellt besöksmål och en lokal kulturell mötesplats. För att uppnå detta samarbetar föreningen med flertalet berörda intressenter på lokal, regional och nationell nivå. Våren 2010 arrangerades en konferens kring klosterområdets historiska värde och potential som besöksmål och mötesplats. Nu är det dags att gå från ord till handling. Med detta dokument läggs grunden för det långsiktiga arbetet att varsamt tillgängliggöra Dalby klosters unika miljö för boende och besökare. Byn Dalby på kanten av Romeleåsen i Skåne har en spännande historia. År 1059 delades Skåne i två stift, Lund och Dalby. En av Nordens första stenkyrkor uppfördes i Dalby som blev säte för biskop Eginos missionsverksamhet. Kyrkan och den närliggande kungsgården utvecklades några år senare till augustinkloster. Stora delar av den autentiska klostermiljön finns bevarad i Heliga Korsets kyrka och Dalby kungsgård, inte minst en unik välvd korsgång från 1300-talet. Klosterområdet, som i detta dokument benämns Dalby kloster, har ett nationellt kulturhistoriskt värde av hög rang. Idag är Dalby en expansiv ort med 6 000 invånare som i Lunds kommuns översiktsplan från 2010 förutspås växa med ytterligare 8 000 personer. I framtiden planeras Dalby bli en knutpunkt för tåg-trafiken i regionen där orten kommer att bindas samman med Malmö och Köpenhamnsregionen. Men ett expansivt samhälle måste också behålla sin genuinitet och särprägel. Dalby behöver därför nu en kulturell infrastruktur som går hand i hand med samhällets utveckling i övrigt. I detta dokument anges många starka skäl till att med varsamhet utveckla miljön kring Dalbys gamla kloster till besöksmål och mötesplats. Utöver dess höga kulturhistoriska värde skulle klostermiljön kunna bidra med många positiva samhällseffekter och skapa de intäkter som krävs för att miljön ska kunna bevaras och tillgängligöras i framtiden. Dalby kloster är genom sitt läge, sin historia och sin vackra miljö även lämplig som lokal kulturell mötesplats. Klostret kan dessutom möta Dalbys försam-lings och de lokala föreningarnas växande behov av möteslokaler. För att Dalby kloster ska kunna utvecklas till fungerande och attraktivt besöksmål och mötesplats krävs att klostret och dess miljö uppfyller nödvändiga framgångsfaktorer. En genomgång visar att klostermiljön med råge infriar de förutsättningar som krävs vad gäller exempel nytta, bredd, attrakti-vitet, unicitet, trovärdighet, läge, timing, kommunikationer, engagemang och samverkan. Framtiden för Dalby kloster (Dalby kungsgård och Heliga korsets kyrka) påverkas av ett flertal lokala, regionala och nationella aktörer. För att nå framgång i utvecklingsarbetet krävs ett aktivt engagemang hos så många av dem som möjligt. Med en bred samsyn som grund och genom att bejaka varje aktörs individuella motiv maximeras dessa förutsättningar. Exempel på intressenter anges i rapporten och delas in i fem grupper; ägare, brukare samt lokala, regionala och nationella. Arbetet med att utveckla Dalby kloster till ett fungerande nationellt besöksmål och en lokal mötesplats förväntas ta upp till sju år och föreslås delas upp i fem faser. Denna rapport utgör fas 1 och är inriktad på hur fas 2 bäst genomförs, d.v.s. framtagningen av en långsiktig utvecklingsplan för Dalby kloster. Att utveckla ett besöksmål och en mötesplats från grunden är en långsiktig och komplex process. För att uppnå parternas samfällda intentioner krävs därför en gemensam utvecklingsplan att enas kring och följa. Utvecklingsplanen har ett flertal syften vilka redovisas i denna rapport. Planen processas fram i samverkan mellan fastighetsägare och verksamhetens tänkta huvudmän. En extern processledare anlitas för att processen ska bli effektiv och slutresultatet vara likvärdigt förankrat hos samtliga del-tagande parter. Processen tar 6–8 månader. Utvecklingsplanen bör utformas i linje med de utveck-lingsplaner som SFV:s framgångsrikt upprättat för flera av sina publika fastigheter. Planen bör gälla minst tio år och minst beskriva följande områden: syften, vision, mål, strategier, utvecklingsområden, utvecklande insatser, arbetets upplägg, budget och en tidsplan. I denna rapport ges även exempel på tänkbara utvecklingsområden. För att skapa en väl fungerande verksamhet på Dalby kloster krävs ett antal integrerade och parallella utvecklingsprojekt. Sju tänkbara utvecklingsområden presenters i denna rapport som avslutas med förslag på hur utvecklingsarbetet läggs upp samt tankar kring finansiering och tidplan. Kostnaden för att förbereda, processa fram, förankra och påbörja verkställandet av en utvecklingsplan uppskattas till 380 000 kr exklusive moms.

 

Sida  |  5      

2. BAKGRUND 2.1 KULTURKVADRANTEN I DALBY IDEELL FÖRENING Kulturkvadranten i Dalby ideell förening bildades 2009 med syfte att öka tillgängligheten till Dalbys gamla klosterområde för intresserade boende, besökare, forskare och entreprenörer. Föreningen verkar också för att Dalbys rika historia ska bindas samman med dagens Dalby, utgöra en kraftkälla i den lokala samhällsutvecklingen och stärka byns attraktivitet. Dalbys klostermiljö ska utvecklas till ett nationellt besöksmål och en lokal kulturell mötesplats. För att uppnå syftet samarbetar föreningen med ett flertal berörda intressenter på lokal, regional och nationell nivå. Våren 2010 deltog föreningen i det vetenskapliga symposiet Locus Celebris, som arrangerades av Centrum för Danmarksstudier vid Lunds universitet i samarbete med Dalby församling. Symposiet behandlade Dalby kyrka, kloster och kungsgård ur diverse historiska, religionshistoriska och arkeologiska aspekter och innebar delvis nya och spännande kunskaper om området. Under 2010 bildades och förvärvade Kulturkvadranten ekonomisk förening en tidigare arbetarbostad till Kungsgården, Strädelängan, belägen i utkanten av klosterområdet. Byggnaden ska kunna användas som samlings- och informationslokal. Föreningen är aktiv i ett Leader Lundaland-projekt för att öka besöksnäringens utveckling kring besöksmålen Uppåkra–Dalby–Lund. Kulturkvadranten i Dalby ideell förening har fått bidrag till en förstudie kring klosterområdet av Leader Lundaland. Det har möjliggjort för föreningen att med detta dokument lägga grunden för det långsiktiga arbetet med att utveckla Dalby kloster till nationellt besöksmål och lokal mötesplats. 2.2 DALBYS UTVECKLING Byn Dalby ligger på kanten av Romeleåsen i Skåne med utsikt Lundaslätten. Vi vet inte mycket om Dalby före tillkomsten av de byggnader som har tolkats som en kungsgård från första hälften av 1000-talet. Även funktionen som kungsgård är osäker. Kanske var anläggningen redan från början tänkt för kyrkligt bruk, även om kungen utan tvekan låg bakom dess uppförande. Det vi vet är att Sven Estridsen ca 1059 delade Skåne i två stift, Lund och Dalby, och att han gav Dalby till Egino som vigts till biskop i Hamburg av ärkebiskopen där. Egino bedrev sin missionsverksamhet från Dalby innan han i slutet av 1060-talet blev ensam biskop för Skåne och tog sitt säte i Lund. Han skapade då ett kanikkloster i Dalby och med motsvarande institutioner på kontinenten som förebild antog klostret Augustinusregeln i början av 1100-talet. Det unga klostret främjades av kung Knut den helige och kung Harald Hein blev begravd där. Klostret mottog omfattande godsdonationer och en by växte upp intill det. Klosterkyrkan ombyggdes och utökades i omgångar på 1100- och 1200-talen. Nya klosterbyggnader uppfördes norr om kyrkan, sannolikt i början av 1300-talet. Efter en förödande brand 1388 tycks klosterlivet i stort sett upphört. Bara en av klostrets längor – i dag kungsgårdens mangårdsbyggnad – återuppfördes. I stället förstorades stallet kraftigt i mitten av 1400-talet då kungen började använda klostret för uppfödning av hästar och hundar. År 1530 fick klostret en världslig förvaltare. Tio år senare upphörde den kyrkliga verksamheten och gården blev kungsgård. Vid sekulariseringen ägde klostret 450 gårdar i Skåne. Under 1600-talet drabbades byn och gården av plundringar och förfall. Den lades under den svenska kronan i och med Roskildefreden 1658. Vid 1600-talets slut var ägorna fortfarande omfattande men mer koncentrerade i och kring Dalby. I början av 1700-talet var kungsgårdens byggnader mycket förfallna. Under andra hälften av 1700-talet tog emellertid stuteriverksamheten ny fart och gården rustades upp. Genom skiftesförrättningar fick ägorna i stort sett den struktur som de ännu har. Idag är Dalby en välmående ort med 6 000 invånare som expanderat kraftigt de senaste decennierna. I Lunds kommuns översiktsplan från 2010 är Dalby den tätort i kommunen utanför Lund som väntas växa mest fram till 2020. En uppseendeväckande ökning med 8 000 invånare förutspås. En planerad järnvägsutbyggnad från Malmö och österut kommer att binda samman Dalby med Malmö och

 

Sida  |  6      

Köpenhamnsregionen. Ett modernt stationssamhälle med matartrafik från Lund, kringliggande tätorter och byar planeras i Dalby. Kort sagt går Dalby nu en ny storhetstid till mötes. Men i ett expansivt samhälle höjs också kraven på dess förmåga att behålla sin genuinitet och särprägel. Dalby behöver därför en kulturell infrastruktur som går hand i hand med samhällets utveckling i övrigt. Det är dags att sluta en 950 år lång historisk cirkel och åter låta Dalby bli en attraktiv och själsligt rik miljö att besöka, bo och verka i. 2.3 HELIGA KORSETS KYRKA År 1060 byggdes som nämnts en av Nordens första stenkyrkor i Dalby som bas för biskopen Eginos missionsverksamhet. Heliga korsets kyrka är än idag väl bevarad och innehåller flera byggnadsdelar unika för Norden. Här finns exempelvis en nischkolonn och ett nischaltare från 1000-talet och ett romanskt dopkapell från 1100-talet att beundra. På 1200-talet fick kyrkan stenvalv och ett utökat kor. Även om den sedan dess är förminskad så återfinns fortfarande tydliga spår av hur klosterkyrkan en gång såg ut. Idag är Heliga korsets kyrka församlingskyrka för Dalby församling och i det intilliggande församlingshemmet Eginogården bedrivs en aktiv verksamhet. 2.4 AUGUSTINKLOSTRET Augustinerna var produkten av en väckelserörelse runt om i norra Europa som från mitten av 1000-talet strävade att återupprätta det liv i endräkt och gemenskap som beskrivs i Apostlagärningarna. Vad man vet gav augustinkanikerna i Dalby härbärge åt resande, tog hand om fattiga och nödlidande samt bedrev skolverksamhet ända fram till 1530 då danska kronan lade beslag på klostrets tillgångar. När Carl von Linné passerade Dalby på sin skånska resa 1749 beskrev han "en ruin av ett gammalt kloster". Trots det är Sveriges enda augustinkloster bevarat i en utsträckning som är unik i vårt land. Såväl en av klosterlängorna från ca 1300 som två ekonomibyggnader är väl bevarade. I klosterlängan återfinns en unik välvd korsgång från 1300-talet. Dessutom finns fundament till klostrets övriga byggnader kvar under jord. 2.5 KUNGSGÅRDEN Väster om Heliga korsets kyrka finns underjordiska rester av en gårdsanläggning från 1000-talet som tros varit en kungsgård och i närliggande Dalby Söderskog har det återfunnits lämningar från en förmodad jaktpark. Under 1000-talet visade de danska kungarna Sven Estridsen och Knut IV (”den helige”) stort intresse för Dalby. Den kungsgård vi idag ser består till stora delar av byggnader från det forna augustinklostret. Exem-pelvis fungerar den gamla klosterlängan som mangårdsbyggnad och är idag Skånes äldsta bebodda boningshus. Statens Fastighetsverk som äger kungsgården arrenderar sedan många år ut den till familjen Jeppsson som fortsatt den 600 år gamla traditionen med hästhållning och jordbruk. År 2015 går familjens arrendeavtal med SFV ut. 2.6 DALBY KLOSTER IDAG Det gamla klosterområdet i Dalby som idag omfattar Dalby kungsgård och Heliga korsets kyrka har ett nationellt kulturhistoriskt värde av högsta rang. För att kunna bevara, synliggöra och nyttja värdet på det sätt klosterområdet förtjänar så behöver det restaureras, delvis återskapas samt göras mer tillgängligt för boende och besökare. För att underlätta framtida kommunikation med intressenter och besökare har Kulturkvadranten i Dalby ideell förening beslutat att tillsvidare benämna det gamla klosterområdet Dalby kloster.  

 

 

Sida  |  7      

3. SKÄLEN

Föreningen Kulturkvadranten i Dalby ser ett flertal starka skäl för att utveckla miljön kring Dalby gamla kloster till ett nationellt besöksmål och en lokal kulturell mötesplats. Några exempel: NATIONELLT BESÖKSMÅL

• Dalby kloster besitter unika kulturhistoriska värden. Klostret har en viktig men för många okänd roll i Nordens historia som behöver och kan synliggöras på ett attraktivt och intressant sätt.

• Besöksnäringen är starkt växande och ett nationellt besöksmål i Dalby skulle bidra med ett flertal positiva samhällseffekter som nya arbeten, fler affärer, bättre infrastruktur, större serviceutbud och en ökad attraktivitet för Dalby, dess invånare, företag och föreningar

• Dalby klostermiljö uppfyller med råge de framgångsfaktorer som krävs för att ha goda förutsättningar att utvecklas och etablera sig som ett nationellt besöksmål.

• Berörda fastighetsägare (Statens Fastighetsverk och Dalby församling) kan komma att sakna finansiella resurser för att själva kunna säkerställa ett långsiktigt bevarande och tillgängliggörande av klostermiljön i framtiden. Klostret behöver därför alstra mer egna intäkter.

• Den del av Dalby kloster som utgör Dalby Kungsgård saknar tillräckligt med areal och flexibilitet för att arrendatorn på sikt ska kunna bedriva ett effektivt och ekonomiskt bärkraftigt jordbruk

• Klostret kan med sin unika historia och miljö inta en framträdande roll i den vandrings- och pilgrimsturism som växer i Sverige och Europa.

LOKAL KULTURELL MÖTESPLATS

• Klostret har potential att bli en stark tillväxtmotor i Dalbys lokala samhällsutveckling

• Behovet av en kulturell mötesplats i Dalby är stort och förväntas växa ytterligare i framtiden

• En tillgänglig, vacker och levande klostermiljö kommer att göra Dalby mer attraktivt att besöka, bo och verka i.

• Kyrkan har varit och är en naturlig samlingspunkt i Dalby sedan den uppfördes på 1000-talet

• En ökad samhörighet med klostermiljön stärker Dalbybornas stolthet över sin hembygd

• Klostermiljön ligger centralt placerad i anslutning till samhällets offentliga rum

• Det finns ett växande behov av möteslokaler hos t.ex. Dalby församling och byns föreningar

 

Sida  |  8      

4. FRAMGÅNGSFAKTORERNA

För att Dalby kloster ska kunna utvecklas till ett fungerande och attraktivt besöksmål och en lokal kulturell mötesplats krävs att klostret och dess miljö uppfyller ett antal viktiga framgångsfaktorer. En genomgång ger vid hand att klostermiljön med råge infriar de förutsättningar som krävs. Exempel:

NYTTA – Klostret kan bli en innovativ och effektiv tillväxtmotor i regionen. – Dalby kloster kan tillfredsställa det växande behovet av möteslokaler och

samlingspunkt hos regionens invånare, föreningar, företag och lärosäten. – Klostret kan bli en naturlig förlängning av Dalbys offentliga rum.

BREDD – Klostret har goda förutsättningar att både fungera som nationellt besöksmål och som lokal kulturell mötesplats.

– Klostret har potential att åskådliggöra flertalet perspektiv i den dansk-svenska historien för besökarna (ex: religion, geografi, etnicitet, klass, makt, jordbruk)

ATTRAKTIVITET – Klostermiljön med Kungsgården och Heligkorskyrkan är i gott skick och utgör en stämningsfull och inspirerande miljö för besökare och boende.

UNICITET – Dalby kloster är Sveriges enda bevarade augustinkloster. – Klostrets huvudbyggnad (kungsgårdens boningshus), stall och magasin är i stort sett intakta och besitter ett mycket högt kulturhistoriskt värde. – I kyrkan återfinns för Norden unika byggnadsdelar som en nischkolonn och

nischaltare från 1000-talet och ett romanskt dopkapell från 1100-talet. – I klostret finns landets mest välbevarade välvda korsgång från 1300-talet – I Dalby har det oavbrutet bedrivits hästuppfödning sedan medeltiden.

TROVÄRDIGHET – Kungsgården och klostermiljön ingår i de nationella berättelser som Statens fastighetsverk använder sig av för att spegla Sveriges historiska och kultur-historiska utveckling. Berättelserna ligger till grund för SFV:s beslut om vilka fastigheter som ska bevaras och prioriteras.

– Dalby är tack vare sin historik ett idealiskt centrum för själslig turism. – Dalby är tack vare sin historik en intressant plats för hästverksamhet.

BRA LÄGE – Dalby har ett mycket bra läge med närhet till Lund, Malmö och Köpenhamn. – Dalby klosterområde ligger centralt i byn i direkt närhet till handel och service – Klostret är vackert beläget med utsikt över Lundasätten. – Pilgrimsleden mellan Trondheim och Santiago de Compostela passerar Dalby. – Vandringsleden Skåneleden passerar strax norr om Dalby.

TIMING – Dalby samhälle är statt i kraftig expansion. En fördubbling av invånarantalet planeras de närmsta tjugo åren. Klostret kan bli en motor i den utvecklingen.

– Människors behov av andlighet och själslig rekreation växer vilket ökar behovet av passande härbärgen och mötesplatser längs de vandrings- och pilgrimsleder som går förbi Dalby.

KOMMUNIKATION – Det planerade stationssamhället i Dalby kommer att ge Dalby förstklassiga tågkommunikationer med Lund, närregionen, Malmö och Köpenhamn.

ENGAGEMANG – Intresse för att tillgängliggöra klostermiljön för allmänheten och nyttja klostrets potential är stort hos både fastighetsägare och andra intressenter.

SAMVERKAN – Dalby, Lund och Uppåkra bildar en stark kulturhistorisk triangel i regionen.

 

Sida  |  9      

5. INTRESSENTERNA Framtiden för Dalby kloster (Dalby kungsgård och kyrka) påverkas av ett stort antal lokala, regionala och nationella aktörer. För att nå framgång i utvecklingsarbetet krävs ett väckt intresse och aktivt engagemang hos så många av dem som möjligt. Med en bred samsyn som grund och genom att bejaka varje aktörs individuella motiv maximeras förutsättningen för ett brett engagemang. Intressenterna kan delas in i fem grupper; ägare, brukare samt lokala, regionala och nationella. Exempel inom varje grupp anges nedan. Fler identifieras i den kommande utvecklingsplanen.

ÄGARE - STATENS FASTIGHETSVERK Äger och förvaltar Kungsgården på uppdrag av regeringen. - DALBY FÖRSAMLING Äger och förvaltar Heliga korsets kyrka med kyrktomt.

Bedriver administration och verksamhet i församlingshemmet Eginogården.

BRUKARE - ARRENDATOR Kungsgården arrenderas av familjen Jeppsson som bedriver hästuppfödning

och jordbruk på gården.

LOKALA INTRESSENTER - DALBYS INVÅNARE De idag ca 6 000 och i framtiden allt fler invånare som lever och verkar med

kungsgården och kyrkan i sin vardag och närhet. - LUNDS KOMMUN Ansvarar för Dalby och dess samhällsutveckling. - FÖRENINGSLIVET Dalbys och bygdens samhälls-, intresse- och idrottsföreningar. - NÄRINGSLIVET Dalbys och bygdens företag. - BESÖKARE De besökare som varje år gästar Dalby och Dalby Heligkorskyrka. - KULTURKVADRANTEN Föreningen är initiativtagare till en utveckling av Dalby kloster till ett

nationellt besöksmål och en lokal kulturell mötesplats.

REGIONALA INTRESSENTER - LUNDS STIFT Främjar och har tillsyn över församlingslivet i stiftet. - FORSKARE VID LUNDS UNIV. Nyttjar klostermiljön för forskning och undervisning. - REGION SKÅNE Ansvarar för samhällsutvecklingen i Skåne. - LÄNSSTYRELSEN Dalbys /kommunens länk till och regering, riksdag och statliga myndigheter

Tillståndsgivning för bl.a. det kyrkliga kulturarvet. Förvaltar Dalby Norreskogs naturreservat & Dalby Söderskogs nationalpark.

NATIONELLA INTRESSENTER - RIKSANTIKVARIEÄMBETET Tillståndsgivning och spetskunskap i kulturarvsfrågor. - TILLVÄXTVERKET Ansvarar för den svenska besöksnäringens utveckling. - EUROPEISKA UNIONEN Lämpliga EU-program för lokal/regional utveckling, forskning, kultur etc.

 

Sida  |  10      

6. UTVECKLINGSPROCESSEN Arbetet med att utveckla Dalby kloster till ett etablerat, attraktivt och väl fungerande nationellt besöksmål och en lokal mötesplats kan förväntas ta mellan fem och sju år. För att ge en bild av hur processen och dess faser kan se ut följer här ett exempel på scenario med början 2011-02-01. Insats Tidsåtgång År/mån FAS 1: STARTDOKUMENT 2 MÅNADER Startdokument (detta) upprättas 2 mån 1102–1104 FAS 2: UTVECKLINGSPLAN (TIOÅRIG, GEMENSAM) 15 MÅNADER Finansiering av framtagandet av utvecklingsplan 3 mån 1105–1107 Arbeta fram/förankra utvecklingsplanen 8 mån 1108–1203 Intressenterna tar beslut/avtal skrivs 4 mån 1204–1207 FAS 3: FÖRBEREDANDE AV BESÖKSMÅL/MÖTESPLATS 28 MÅNADER Delprojekt: 1. Kommunikation & kunskap (inhämtning/spridning) 12 mån 1208–1308 2. Resurser 6 mån 1208–1301 3. Tillgängliggörande (restaurering, återskapande, anpassning) 24 mån 1301–1412 4. Verksamhetsutveckling/förberedelse 18 mån 1307–1412 FAS 4: ETABLERING AV BESÖKSMÅL/MÖTESPLATS 24 MÅNADER Besöksmål/mötesplats öppnas /etableras 24 mån 1501–1612 Utvärdering av verksamhet år 1 2 mån 1602–1604 FAS 5: VIDAREUTVECKLING AV BESÖKSMÅL/MÖTESPLATS 24 MÅNADER Fungerande besöksmål/mötesplats vidareutvecklas 24 mån 1701–1812 Fortsatt restaurering/anpassning av klostrets miljöer 6 mån 1708–1803 Enligt scenariot ovan skulle Dalby kloster vara ett etablerat och väl fungerande som besöksmål och mötesplats först fem till sju år efter utvecklingsprocessen startas. Med ett så långsiktigt tidperspektiv är det viktigt att även observera och lyfta fram de många positiva samhällseffekter som uppstår före och under utvecklingsprocessen. Några exempel:

- Ett nationellt och regionalt intresse för Dalby som ort kan skapas och upprätthållas

- Externa offentliga och privata resurser tillförs Dalby, dess invånare, företag och organisationer

- Processen skapar intäkter till lokal handel, hantverkare och andra entreprenörer

- Kunskapen om Dalby och dess historia kan spridas lokalt, regionalt och nationellt

- Klosterområdet restaureras och tillgängliggörs successivt under processen

- Nya affärsmöjligheter skapas och ges möjlighet att utvecklas parallellt med Dalby kloster

- Dalbyborna har goda möjligheter att delta i utvecklingen av den lokala mötesplatsen.

 

Sida  |  11      

7. NÄSTA FAS – UTVECKLINGSPLANEN

7.1 VARFÖR EN UTVECKLINGSPLAN? Att utveckla ett besöksmål och en mötesplats från grunden är en långsiktig och komplex process som berör många intressenter. Risken för ändrade förutsättningar som resursbrist eller opåverkbara omvärldsfaktorer under processen är stor. För att uppnå parternas samfällda visioner och mål krävs därför en gemensam utvecklingsplan som alla kan enas kring och följa. Utvecklingsplanen syftar till att: - Fungera som en röd tråd i utvecklingsprocessen - Förankra utvecklingsarbetet hos berörda intressenter - Minska risken för oönskade och kortsiktiga förändringar - Förmedla intressenternas ursprungliga intentioner - Tydliggöra intressenternas finansiella ambition - Underlätta att helhetsperspektivet behålls - Säkra utvecklingsarbetets långsiktiga bärkraft - Fungera som underlag i beslutsprocesser och avtal - Vara ett stöd i driftsfasen för klostrets verksamhetsledare och styrelse. Utvecklingsplanen processas fram i samverkan mellan fastighetsägare och verksamhetens tänkta huvudmän. En arbetsgrupp tillsätts och en extern processledare anlitas för att processen ska bli effektiv och slutresultatet vara likvärdigt förankrat hos samtliga deltagande parter. Det är viktigt att parternas finansiella ambitioner klargörs i processen. Processen bör få ta minst 6–8 månader. 7.2 INNEHÅLLET Utvecklingsplanen bör utformas i linje med de utvecklingsplaner som SFV:s framgångsrikt upprättat för flera av sina publika fastigheter. Planen bör gälla minst tio år och minst beskriva följande:

Syften Vision Mål Strategier Utvecklingsområden

Konkreta insatser Arbetets upplägg Budget Tidsplan

För att tydliggöra den relativt omfattande process som det är att upprätta och förankra en väl fungerande och långsiktig utvecklingsplan följer här en beskrivning av planens olika delar SYFTEN Inledningsvis är det viktigt att parternas gemensamma syften både klargörs i utvecklingsplanen och kommuniceras internt och externt. För att undvika framtida missuppfattningar bör varje intressent även tydliggör eventuella individuella syften. VISION För att kunna utveckla Dalby kloster till ett nationellt besöksmål och en lokal kulturell mötesplats krävs att alla berörda intressenter delar en gemensam och väl förankrad vision. Men också att de är villiga att samverka i ett långsiktigt gemensamt arbete för att uppnå den. En gemensam vision för Dalby kloster kommer att arbetas fram av och utgöra basen för utvecklingsarbetet. MÅL

För att nå en gemensam vision krävs tre typer av tydliga och mätbara mål. ÖVERGRIPANDE MÅL Generella och långsiktiga mål som ska kunna delas av alla intressenter. DELMÅL Kortsiktiga mål för varje utvecklingsområde/insats. INDIVIDUELLA MÅL Sätts av och motiverar respektive intressent att delta i utvecklingsarbetet. De två förstnämnda typerna av mål utarbetas gemensamt och anges i utvecklingsplanen.

 

Sida  |  12      

STRATEGIER För att nå en gemensam vision krävs ett antal vägledande strategier som styr och genomsyrar det operativa utvecklingsarbetet. Vilka strategier det blir fastställs gemensamt av berörda parter. Föreningen Kulturkvadrantens inledande arbete utgår från fem strategier:

HELHETSSYN En helhetssyn eftersträvas där Dalby kloster/klosterområdet sätts in i större perspektiv på lokal, regional och nationell nivå vad gäller t.ex. samhällsnytta, kultur- och kyrkohistoriskt värde, tillväxt och kunskapsspridning.

FÖRANKRING En utveckling av klosterområdet förutsätter en stark samsyn mellan berörda intressenter och ett aktivt engagemang hos ett stort antal aktörer. En tydlig kommunikation och god förankring av utvecklingsarbetet är därför avgörande.

UNICITET Dalby kloster har en viktig roll i Nordens historia men det finns begränsade resurser för att förvalta och utveckla området. Stor vikt läggs därför på att sätta in klostret i sitt historiska sammanhang samt lyfta fram de företeelser som är unika.

LÅNGSIKTIGHET Vårt tusenåriga kulturarv skall förvaltas och utvecklas så att det behåller sin särprägel, genuinitet och trovärdighet även för framtida generationer. Att tillvarata klostrets potential på ett kvalitativt sätt kan förväntas ta minst tio år.

UTHÅLLIGHET Utvecklingsarbetet är komplext, många hänsyn måste tas, regelverk följas och åsikter beaktas. Arbetet kommer därför att kräva stor uthållighet, speciellt vad gäller t.ex. finansiella resurser, ideella krafter och politiska beslut.

UTVECKLINGSOMRÅDEN

För att skapa en väl fungerande verksamhet på Dalby kloster krävs insatser inom en rad områden. Det långsiktiga utvecklingsarbetet genomförs med fördel genom ett antal tydliga delprojekt baserade på dessa områden. Projekten drivs lämpligen integrerat och parallellt med varandra. Som exempel följer en kort beskrivning av sju tänkbara utvecklingsområden. De kan naturligtvis förändras, bli fler eller färre i utvecklingsplanen.

1. KOMMUNIKATION Utvecklingsprocessen kring Dalby kloster kommer att styras av tankar och åsikter hos ett flertal lokala, regionala, nationella och kanske även internationella intressenter. För att utvecklingsarbetet ska kunna förbli stringent och följa beslutad inriktning behövs en modell för hur åsikter på bästa sätt samlas in, behandlas och tas hänsyn till. Likaså bör t.ex. förankringsprocessen och den löpande kommunikationen med intressenterna planeras.

2. KUNSKAP Inhämtandet och spridningen av kunskap utgör ett nyckelområde i utvecklingen av Dalby kloster. Under utvecklingsprocessen kommer det att krävas kunskap och kompetens inom en lång rad områden. Dessa behov bör identifieras i ett tidigt skede, likaså vilken kunskap som kan inhämtas hos berörda intressenter och vilken expertis som behöver knytas till processen. Men kunskap i form av t.ex. forskning, arkeologi, utbildning och guidning utgör också en av de viktigaste komponenterna när det gäller klostrets framtida verksamheter och intäkter. Dessa möjligheter behöver kartläggas.

 

Sida  |  13      

3. RESURSER

Helt avgörande för utvecklingsprocessen är arbetet med att skapa tillgång till de resurser som krävs. Inom ramen för ett projekt bör därför bl.a. följande resurser säkerställas:

•

• INTRESSENTER: Huvudintressenter och övriga berörda aktörer behöver identifieras, kontaktas och engageras så att de står bakom och är beredda att aktivt medverka i utvecklingsprocessen. Tänkbara luckor i beslutsprocessen, oenighet hos berörda intressenter etc. behöver identifieras och förebyggas.

• KAPITAL: För bevarande, utveckling och drift. Redan idag krävs relativt omfattande resurser för att bevara kungsgården och kyrkan. Om bygg-naderna ska kunna tillgängliggöras för allmänheten och klostret åskådliggöras på ett pedagogiskt och intressant sätt krävs ytterligare resurser för bevarande, restaurering och anpassning till publik verksamhet. Tillkommer gör också behovet av kapital för att kunna utveckla besöksmålet/mötesplatsen och dess verksamheter. Detta kapital kan återfinnas hos ett stort antal offentliga och privata finan-sieringskällor, vilka behöver identifieras och knytas till utvecklingsprocessen. En grundförutsättning för utvecklingsarbetet är dock att det från start finns en realistisk drifts-kalkyl för hur framtida verksamheter på Dalby kloster ska kunna finansieras. Exempelvis bör preliminära utgifts- och intäktsanalyser göras för de verksamheter som planeras.

• TID: Initiativet till att utveckla ett besöksmål och en mötesplats är taget av ideella krafter. Dessa förväntas vara beredda att arbeta hårt för en utveckling av Dalby kloster. Men utvecklings-processen är för lång och för omfattande för att baseras på ideella arbetsinsatser. Det totala behovet i form av anställningar och extern arbetskraft bör därför uppskattas. Berörd intressent bör också säkerställa att man i den egna organisationen har den tid som krävs.

• REDSKAP: Utvecklingsarbetet kommer att bli komplext, varför kravet på effektiva redskap är extra viktigt. En väl förankrad, realistisk och lättfattlig utvecklingsplan utgör navet i utvecklings-processen. Men minst lika viktigt är att de styrdokument som respektive intressenter har, harmonierar och i vissa fall anpassas efter utvecklingsplanen. Dessa styrdokument behöver identifieras i ett tidigt skede.

4. TILLGÄNGLIGGÖRANDE Den mest resurskrävande delen av utvecklingsprocessen är att skapa de fysiska förutsättningar som krävs för att Dalby kloster ska bli ett tillgängligt, attraktivt och kvalitativt besöksmål. Dessa insatser kan delas in i tre kategorier: • RESTAURERING: Restaurering av de befintliga miljöer i kyrkan och kungsgården som krävs för

att Dalby kloster ska kunna åskådliggöras för besökarna på ett pedagogiskt och intressant sätt. • ÅTERSKAPANDE: Ett antal miljöer behöver på olika sätt återskapas för att möjliggöra ett attraktivt

besöksmål och en funktionell verksamhet. • NYBYGGNATION: Insatser som krävs för att till exempel kunna erbjuda besökarna basservice i

form av toaletter samt tillgängliggöra klosterområdet för funktionshindrade. Behoven behöver identifieras, kostnadsberäknas och prioriteras sinsemellan.

5. BASSERVICE För att erhålla ett kvalitativt besöksmål så måste besökarna kunna erbjudas en fungerande basservice i form av information, skyltning, toaletter, guidning, etc. Förväntade behov och tänkbara lösningar behöver identifieras och kostnadsberäknas.

 

Sida  |  14      

6. VERKSAMHET För att erhålla ett långsiktigt väl fungerande och kvalitativt besöksmål samt en levande kulturell mötesplats krävs att en mix av lämpliga verksamheter utvecklas i Dalby kloster. Valet av verksamheter är strategiskt viktigt av flera skäl. Mixen kommer att ligga till grund för hur besöksmålet uppfattas, utvecklas och fungerar. Av vem och i vilken form respektive verksamhet bedrivs påverkar också förutsättningarna. Dalby kloster behöver ha ett antal intäktsskapande året runt drivna basverksamheter för att säkerställa en långsiktig finansiering. En blandning av hästverksamhet, jordbruk och en publik verksamhet skapar också förutsättningar för givande synergieffekter. Att mixa ideella och kommersiella verksamheter stärker besöksmålets profil och trovärdighet. Lämpliga verksamheter och aktörer behöver identifieras och utvärderas innan beslut tas. För att underlätta planeringen kan verksamheterna kategoriseras: NÄRING Ex: Stuteri, jord- och skogsbruk, hantverk BESÖKSMÅLET Ex: Logi, servering, försäljning MÖTESPLATSEN Ex: Konferenser & möten, föreningsverksamhet, social verksamhet KUNSKAP Ex: Forskning, utbildning, kurser, guidning UPPLEVELSER Ex: Konserter, gudstjänster, arrangemang, evenemang 7. ETABLERING Att etablera Dalby kloster som ett attraktivt besöksmål och en kulturell mötesplats hos allmänheten och önskade målgrupper kommer att ta lång tid. Det är därför viktigt att arbetet påbörjas tidigt och utgör en ständigt pågående process under hela utvecklingsperioden. Att skapa sig en position på marknaden genom traditionell marknadsföring är för kostnadskrävande och ineffektivt. Istället krävs en väl utarbetad handlingsplan för hur Dalby kloster successivt och målmedvetet kan skapa sig en position genom att t.ex. nyttja nätverk, sociala medier, massmedier och otraditionell marknadsföring. Etableringsarbetet startas i ett tidigt skede och pågår parallellt med övriga utvecklingsinsatser. KONKRETA INSATSER Här föreslås strategiskt viktiga åtgärder som parterna är överens om bör genomföras den kommande tioårsperioden. Föreslagna insatser skall ligga i linje med beslutade visioner, mål, strategier och utvecklingsområden samt skapa förutsättningar för önskad utvecklingFör varje insats bör syfte, förväntade effekter, framtida potential och mätbarhet anges. ARBETETS UPPLÄGG Utvecklingsplanen utgör den röda tråden i parternas samfällda framtidstankar kring Dalby kloster. Men planen ska samtidigt vara ett levande dokument och ett redskap för dem som skall genomföra det praktiska utvecklingsarbetet. För att säkerställa detta bör stödfunktioner inrättas:

STYRGRUPP En styrgrupp med ansvariga chefer från respektive intressent utses. Har som uppgift att säkerställa att det finns långsiktiga förutsättningar att genomföra planen (t.ex. finansiella resurser, politiska beslut). Gruppen tar beslut om ev. större avsteg från utvecklingsplanens innehåll och omfattning. Träffas 1–2 gånger per år.

UTV.-GRUPP En utvecklingsgrupp tillsätts med driftsansvariga hos respektive intressent. Samlas 2–4 gånger per år. Ansvarar för årlig avstämning, utvärdering och justering av utvecklingsplanen. Rapporterar till styrgruppen.

Verksamhetsledaren på Dalby kloster och övriga intressenter med verksamhet på klostret ges regelbunden möjlighet att diskutera utvecklingsplanens innehåll och förändringar.

 

Sida  |  15      

FINANSIERING Här konkretiseras de finansiella åtaganden som deltagande intressenter är beredda att göra för att utvecklingsplanen ska kunna genomföras. Även övriga förväntade finansieringskällor redovisas Fördelning av ovan nämnda resurser samt kostnadsberäkning och genomförande av föreslagna insatser ansvarar verksamhetsledaren på Dalby kloster för, i samverkan med utsedd styrgrupp och utvecklingsgrupp. TIDPLAN Då det finns ett allt för stort antal faktorer som kan påverka tiden för genomförandet av utvecklings-planens insatser upprättas ingen traditionell tidsplan. Dock bör föreslagna insatser vara prioriterade sinsemellan. Utvecklingsgruppen ansvarar för en löpande uppdatering av ordningsföljden. 7.3 BUDGET FÖR FAS 2 – UTVECKLINGSPLAN Borttaget i denna version.