magisteruppsats - diva portal1208797/fulltext01.pdf · 2018. 5. 20. · sammanfattning bakgrund:...
TRANSCRIPT
Magisteruppsats
Tillit till ambulanssjuksköterskan
En litteraturstudie ur ett patientperspektiv
Fanny Eskilsson
Therese Haglund
VT 18
4VÅ30E
Handledare: Hanna Holst
Examinator: Susanne Syrén
Sammanfattning Bakgrund: Den prehospitala vården bedrivs utanför sjukhusets trygga väggar när en patient
är i akut behov av sjukvård. Av patienten kan den prehospitala vården upplevas skrämmande
och kan leda till en känsla av maktlöshet. Ambulanssjuksköterskan ska i mötet med patienten
kunna genomföra ett systematiskt, stödjande och reflekterat omhändertagande. För att kunna
genomföra detta omhändertagande är det av stor vikt att kunna skapa tillit i den vårdande
relationen. Tidigare forskning visar att patienten såg tillit som en betydelsefull faktor i
samspelet med sjuksköterskan.
Syfte: Syftet är att belysa hur patienten upplever att tillit skapas i mötet med
ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården.
Metod: Tre systematiska artikelsökningar genomfördes. Tolv stycken kvalitativa artiklar
granskades och inkluderades i litteraturstudien. Analysen genomfördes i nio steg enligt en
stegmodell framtagen för kvalitativa litteraturstudier. Meningsbärande enheter skapades och
öppen kodning av materialet gjordes. Därefter skapades teman och subteman som utgjorde
resultatet.
Resultat: Tillit skapades enligt patienten genom verbal och icke verbal kommunikation.
Relevant information samt en ambulanssjuksköterska som var närvarande och hade ett lugnt
bemötande skapade tillit. Resultatet presenteras enligt följande teman: Dialog med subteman;
verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit samt informationsöverföring skapade
tillit. Professionalism med subteman; kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit, lugn
skapade tillit, en helhetssyn skapade tillit, förmåga att generera delaktighet skapade tillit samt
närvaro skapade tillit.
Slutsats: Tillit är en avgörande faktor för att patienten ska lita på ambulanssjuksköterskans
kunskap och kompetens. Litteraturstudien bidrar med kunskap om hur tillit skapas och vilka
förutsättningar som skapar en tillitsfull relation i det korta prehospitala mötet.
Nyckelord Ambulanssjuksköterska, ambulanssjukvård, patientperspektiv, prehospital vård, tillit
Abstract Background: Prehospital care is performed outside the safe environment of the hospital when
a patient needs emergency care. The patient can feel powerless and experience the prehospital
care as frightening. In the meeting with the patient the prehospital emergency nurse should be
able to perform care that is systematic, supportive and deliberate. To be able to accomplish
this care it is important to create trust. Previous research has shown that trust is an essential
factor in the meeting with the nurse.
Aim: The aim is to illustrate how the patient experiences trust in the prehospital setting with
the prehospital emergency nurse.
Method: Three systematic article researches have been conducted. Twelve qualitative articles
were rated based on quality and included in the literature review. The articles were analysed
based on a step-by-step guide. The guide is made for qualitative systematic reviews.
Sentences that applied to the aim of the study were selected and open coding was conducted.
Themes and subthemes constituted the result.
Result: Trust was created by verbal and nonverbal communication. It was also important that
the prehospital nurse provided relevant information, was calm and present in order for the
patient to feel trust. The result was presented as follows: dialogue with subthemes: verbal and
nonverbal communication created trust and information created trust. Professionalism with
subthemes: competence and clinical skills created trust, calm created trust, a lifeworld
perspective created trust, ability to create participation created trust and presence created trust.
Conclusion: Trust was a vital factor for the patient to be able to trust the knowledge and
competence the prehospital emergency nurse possesses. The literature review gave immersed
knowledge regarding how to create trust and which parts that create a trustful relationship in
the short prehospital care relationship.
Keywords Emergency medical service, patient perspective, prehospital care, prehospital emergency
nurse, trust
Tack
Vi vill tacka vår handledare Hanna Holst för att hon varit tillgänglig och funnits med genom
hela utförandet av denna magisteruppsats. Vi vill också tacka våra kurskamrater som kritiskt
granskat vårt arbete och hjälpt oss framåt i utvecklandet av magisteruppsatsen.
/Fanny & Therese
Innehållsförteckning
1 Inledning ........................................................................................................................... 1
2 Bakgrund ........................................................................................................................... 1
2.1 Prehospital vård ............................................................................................................. 1
2.2 Ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården ...................................................... 1
2.3 Patienten i den prehospitala vården .............................................................................. 2
2.4 Tidigare forskning om hur patienten upplever tillit ....................................................... 3
2.5 Teoretisk referensram .................................................................................................... 3
3 Problemformulering ......................................................................................................... 5
4 Syfte ................................................................................................................................... 5
5 Metod ................................................................................................................................. 6
5.1 Urval ............................................................................................................................... 6
5.2 Datainsamling ................................................................................................................ 6
5.3 Kvalitetsgranskning ........................................................................................................ 7
5.4 Analys ............................................................................................................................. 7
5.5 Forskningsetiska överväganden ..................................................................................... 8
5.5.1 Förförståelse ........................................................................................................... 8
6 Resultat .............................................................................................................................. 9
6.1 Dialog ............................................................................................................................. 9
6.1.1 Verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit ............................................ 9
6.1.2 Informationsöverföring skapade tillit ..................................................................... 9
6.2 Professionalism ............................................................................................................ 10
6.2.1 Kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit ............................................... 10
6.2.2 Lugn skapade tillit ................................................................................................ 11
6.2.3 Bli sedd som människa skapade tillit ................................................................... 11
6.2.4 Möjlighet att delge sina tankar och känslor skapade tillit .................................... 12
6.2.5 Närvaro skapade tillit ........................................................................................... 12
7 Diskussion ....................................................................................................................... 13
7.1 Metoddiskussion ........................................................................................................... 13
7.2 Resultatdiskussion ........................................................................................................ 15
7.2.1 Tema dialog .......................................................................................................... 16
7.2.2 Tema professionalism .......................................................................................... 17
8 Implikation ...................................................................................................................... 19
9 Framtida forskning ........................................................................................................ 19
10 Slutsats ............................................................................................................................. 19
11 Referenser ....................................................................................................................... 20
Bilaga I. ............................................................................................................................... I
Bilaga II. ........................................................................................................................... III
Bilaga III. ......................................................................................................................... IV
Bilaga IV. ...................................................................................................................... VIII
Bilaga V. .......................................................................................................................... XII
Bilaga VI. ...................................................................................................................... XIV
1
1 Inledning
Inom den prehospitala miljön kommer vi som ambulanssjuksköterskor ofta hem till
människor och ska närma oss dem på ett sådant sätt att de känner tillit och litar på vår
kompetens. För att denna tillit ska skapas anser vi att ambulanssjuksköterskan bör ha en
riktigt god kunskapsbank, men ännu viktigare ett gott medmänskligt bemötande. Upplever
inte patienten tillit till oss som ambulanssjuksköterskor, ställer vi oss frågan hur det kommer
att påverka den bedömning som görs och den vård som ges i vårt framtida yrke. Att känna
tillit är däremot en upplevelse som är patientens. När patienten känner tillit tror vi att ett lugn
infinner sig hos patienten och att ansvaret för sin egna kropp läggs i ambulanssjuksköterskans
händer. Att våga lämna detta ansvar till ambulanssjuksköterskan anser vi är betydelsefullt för
patientens hälsa, därför ville vi titta närmare på tillitens betydelse i den prehospitala vården.
2 Bakgrund
2.1 Prehospital vård
Prehospital vård innebär enligt SOSFS (2009:10) omedelbar medicinskt inriktad vård utanför
sjukhus och genomförs av hälso- och sjukvårdspersonal. Den prehospitala vården sker i
samband med att en eller flera patienter är i behov av ambulans, där ambulansen är utrustad
för att transportera sjuka och skadade patienter. Ambulanssjukvård är vård som bedrivs i eller
i anslutning till ambulansen, exempelvis på plats vid olyckor eller vid akut och plötslig
sjukdom (ibid.). Ambulanssjukvård utövas även i vissa situationer tillsammans med
räddningstjänst och polis. Målet för de som arbetar inom prehospital vård är att alltid skapa en
så trygg och säker miljö som möjligt för patienten (RAS, 2012).
2.2 Ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården
Kraven som ställs på ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården är att ha kunskap om
all medicinsk behandling och att vård ska påbörjas så snabbt som möjligt (Schultz, Qvist,
Mogensen & Pedersen, 2014). Det finns däremot en risk att ambulanssjuksköterskan tenderar
att fokusera enbart på den medicinska och tekniska utrustningen och inte uppmärksammar
personen bakom sjukdomen. Detta kan leda till att patienten känner sig utelämnad (Gordan, A
Sheppard & Anaf, 2009; Wireklint Sundström & Dahlberg, 2010). Som
ambulanssjuksköterska är det därför viktigt att också uppmärksamma det som är
betydelsefullt för patienten utöver det akuta tillståndet (Wireklint Sundström & Dahlberg,
2010). För att ambulanssjuksköterskan ska kunna uppmärksamma patientens behov är det
viktigt att behandla patienten som en unik individ, ge vård som stöttar och stärker patientens
hälsa (Vicente, Castren, Sjöstrand & Wireklint Sundström, 2013).
För att uppmärksamma patienten i akuta situationer är det viktigt att ambulanssjuksköterskan
visar empati för patientens hälsa och vårdar med patienten i fokus, där både emotionella och
psykiska behov bekräftas. En ambulanssjuksköterska som är vänlig, lyssnar, ger ögonkontakt
samt ser patientens behov av att bli bekräftad, upplevs som en god vårdare (Gordan et al.,
2009). För att göra en korrekt bedömning av patientens tillstånd krävs det att det skapas en
närhet mellan patienten och ambulanssjuksköterskan. Närheten skapas genom ögonkontakt
och beröring. I ambulansen kan närheten vara uppenbar då den pågår under tiden som
undersökningen av patienten fortskrider. Närheten ska däremot även existera i andra miljöer i
den prehospitala vården. Andra miljöer skulle kunna vara utomhus, hemma hos patienten eller
på shoppingcentret. För att göra en korrekt bedömning av patientens tillstånd krävs det även
2
att ambulanssjuksköterskan visar intresse för patientens egna berättelse och lidande (Wireklint
Sundström & Dahlberg, 2010). Detta intresse skapas genom att ambulanssjuksköterskan
bjuder in till dialog, lyssnar samt samtalar med patienten. En ökad förståelse för varandras
åsikter och känslor skapar därmed förutsättningarna för att ambulanssjuksköterskan
uppmärksammar personen bakom sjukdomen eller diagnosen. Ambulanssjuksköterskan ska
enligt patienten visa att den bryr sig, tar sig tid och finnas där (Socialstyrelsen, 2015).
För att skapa en god relation mellan ambulanssjuksköterskan och patienten måste
ambulanssjuksköterskan ta ansvar för vårdsituationen och anpassa vården efter de
omständigheter som uppstår. För att underlätta bedömningen av patienten i en akut situation
är det viktigt att inge en känsla av lugn (Wireklint Sundström & Dahlberg, 2010). Enligt
Suserud, Ahl, Hjälte, Johansson, Wireklint Sundström och Jonsson (2005) kan en god och
ödmjuk atmosfär mellan patienten och ambulanssjuksköterskan leda till att patienten känner
sig trygg. För att patienten ska känna sig trygg ska patienten bemötas med respekt. Patientens
självsäkerhet förstärks då och ger viktiga redskap för att skapa ett bra vårdmöte (ibid.).
Det som också krävs för att skapa ett bra vårdmöte mellan patienten och
ambulanssjuksköterskan inom den prehospitala vården är att ambulanssjuksköterskan arbetar
utifrån ett etiskt förhållningssätt (RAS, 2012). Enligt riksföreningen för
ambulanssjuksköterskor (RAS, 2012) präglas ambulanssjuksköterskans arbete av ett etiskt
förhållningssätt där varje patient ska vårdas efter individuella behov och dess egna
erfarenheter av akut sjukdom. Vid denna akuta sjukdom ska omsorg och respekt visas för
patientens integritet och värdighet, särskilt vid vård på offentlig plats, eller vid vårdsituationer
som innebär flera skadade. Vårdmötet ska präglas av närhet och en strävan efter att förstå hur
en plötsligt påkommen förändring påverkar patientens liv. Att vårda utifrån ett etiskt
förhållningssätt förutsätter att ambulanssjuksköterskan tar ett personligt ansvar och kan
undvika ett slentrianmässigt omhändertagande. För att undvika ett slentrianmässigt
omhändertagande krävs reflektion i mötet med patienten. Vidare i kompetensbeskrivningen
beskrivs hur kraven ställs på att tillämpa ett systematiskt, stödjande och reflekterat
omhändertagande för sjuka och skadade patienter samt deras närstående. Som
ambulanssjuksköterska ska symtom och tecken som tyder på ohälsa identifieras utifrån
patientens berättelse och på så sätt främja välbefinnande och förebygga lidande samt utsatthet
i det akuta vårdbehovet (ibid.).
2.3 Patienten i den prehospitala vården
I den prehospitala vården kan patienten hamna i en situation där en känsla av maktlöshet kan
uppkomma. Denna maktlöshet för patienten kan vara att den inte har kontroll över sin kropp
och hälsa utan måste lägga detta ansvar i ambulanssjuksköterskans händer. När patienten
upplever sig maktlös uppenbarar sig patientens sårbarhet och självständigheten sätts på prov
(Elmqvist & Frank, 2014; Vicente et al., 2013). I den prehospitala vården kan maktlösheten
också visa sig genom att patienten blir satt i en beroendeställning gentemot den kompetens
som sjuksköterskan besitter (Elmqvist & Frank, 2014). Patienten förväntar sig att
ambulanssjuksköterskan har hög kompetens om behandling och respekterar patientens
värdighet i vården (Socialstyrelsen, 2015).
Tillgång till patientens hem i den prehospitala vården kan skapa bättre förutsättningar för att
få fördjupad förståelse för patientens psykiska, fysiska och sociala välmående. För att förstå
patientens välmående utifrån ett helhetsperspektiv är det även viktigt att interagera med
närstående. Att interagera med patienten och närstående leder till en större förståelse hur
patientens behov ska bemötas (Axelsson, Jimenez Herrera & Bång, 2015). Enligt patienten är
3
det viktigt att ständigt få kontinuerlig information för att känna sig betydelsefull i den vård
som ges (Elmqvist & Frank, 2014). Informationen ska vara anpassad, koncist och relevant för
varje individ (Schultz et al., 2014). Patienten upplever att den delar med sig mer om sina
tankar och känslor om ambulanssjuksköterskan visar intresse för dennes hälsa. Görs inte detta
och patienten har dåliga vårderfarenheter sen tidigare kan patienten uppleva att
ambulanssjuksköterskan bortser från deras tankar och känslor (Fridlund & Ekebergh, 2011;
Schultz et al., 2014). Denna tillit blir då påverkad negativt eftersom patienten inte blir betrodd
och lämnas därför ensam med sina känslor (Hiort, Lindau & Löfgren, 2017).
2.4 Tidigare forskning om hur patienten upplever tillit
Tidigare forskning visar att patienten känner tillit när sjuksköterskan inte bara fokuserar på
det medicinska i mötet med patienten. Sjuksköterskan upplevs i dessa möten har en positiv
attityd och är lyhörd för patientens tillstånd (Kvåle, 2006). Samspelet med sjuksköterskan är
enligt patienten en betydelsefull faktor där tillit spelar en central roll. Patienten menar att det
handlar mycket om att skapa en god relation med den sjuksköterska man kommer i kontakt
med och litar på den personen (Schröder, Ahlström & Wilde Larsson, 2006).
Tillit beskrivs av patienten som att kunna prata med sjuksköterskan om sina problem utan
rädsla för att bli utesluten ur vårdrelationen (Schröder et al., 2006). Tidigare forskning visar
även att när patienten upplever sig bortprioriterad och inte får tillräckligt med information om
dennes behandling, minskar graden av tillit hos patienten (Schultz et al., 2014; Ward, Rokkas,
Cenko, Pulvirenti, Dean, Carnet och Meyer, 2017).
Tilliten innebar inte bara att lita på den professionella kompetensen utan även
ambulanssjuksköterskans personlighet (Wiggins & Schwartz, 2005). Tidigare forskning
genomförd av Suserud et al. (2005) visar att när patienten känner tillit kan den visa detta
genom att överlämna ansvaret för sig själv och sin kropp när ambulanssjuksköterskan
anländer. När patienten överlämnat detta ansvaret kan en känsla av lugn infinna sig. Patienten
menar att när tillit redan finns från början präglas mötet utav detta (ibid.).
Det som däremot minskar tillit till sjukvården är förseningar och långa väntetider. Forskning
visar även att tilliten påverkas negativt när patientens vårdbehov inte blir tillgodosett, men
tvärtom finns tillit om vårdbehovet blir bekräftat (Mollborn, Stepanikova & Cook, 2005).
Ward et al., (2017) beskriver också hur lång väntan på vård och en känsla av isolering leder
till avsaknad av tillit till sjukvården. Patienten menar däremot att det som påverkat känslan av
tillit är bristen på uppmärksamhet från personalen, snarare än kvalitén på vården som ges.
Trots att patienten upplever sjuksköterskan som stressad, påverkar detta inte alltid tilliten
(ibid).
2.5 Teoretisk referensram
Nyström och Herlitz (2016) beskriver hur ambulanssjuksköterskan behöver både den
vårdvetenskapliga och medicinska kompetensen för att kunna ge adekvat vård och skapa
trygghet i det korta prehospitala mötet. I den prehospitala vården visar sig vårdvetenskapen
genom en individanpassad människosyn, där ambulanssjuksköterskan genom den vårdande
relationen får tillgång till patientens livsvärld (ibid.). De begrepp som nedan definieras är
livsvärld, vårdande relation och tillit. Dessa begrepp tydliggörs för att lättare kunna skapa en
förståelse till vad som krävs för att patienten ska känna tillit i det prehospitala vårdmötet med
ambulanssjuksköterskan.
4
Enligt SBU (2017) kan tillit upplevas genom hur människor visar på godhet, skicklighet och
ärlighet i mötet med andra medmänniskor. Den tillit som skapas får aldrig missbrukas,
eftersom vården ska vara öppen och sanningsenlig, där man som ambulanssjuksköterska
måste ta ställning till de etiska kraven som finns. Att skapa tillit kräver professionalism,
kunskap om behandling, gott förhållningssätt och lyhördhet från ambulanssjuksköterskan
utefter patientens önskemål. När tillit har ett centralt värde i mötet skapas förutsättningar för
god vård (ibid.). I magisteruppsatsens bakgrund visar tidigare forskning på hur tilliten kan
brista i vården på grund av långa väntetider och informationsbrist. För att kunna förstå hur
patienten upplever dessa väntetider och vad det är som de anser brister i informationen behövs
en förståelse för patientens livsvärld och hur ambulanssjuksköterskan kan ta tillvara på den i
vårdrelationen. Bakgrunden visar också att när hela människan tas i beaktning skapas bättre
förutsättningar för att möta patientens behov av vård. Detta kan då leda till att patienten delar
med sig mer av sina tankar och känslor, vilket skapar bättre förutsättningar för
ambulanssjuksköterskan att skapa tillit i den prehospitala vårdrelationen.
Vid akut sjukdom kan hela patientens livsvärld förändras (Nyström & Herlitz, 2016). Enligt
Dahlberg och Segesten (2010) ska vården beröra patientens värld där ambulanssjuksköterskan
måste förstå hur hälsa, sjukdom, lidande och vården erfars av patienten, och hur det kommer
att påverka patientens livssammanhang. För att kunna se patientens livsvärld behöver
ambulanssjuksköterskan besitta adekvat kunskap och uppmärksamma den patient som vårdas,
hur det upplevs av den enskilde patienten att vara sjuk och hur vardagen påverkas. Vård som
inte belyser patientens livsvärld är inget verkligt eller vårdvetenskapligt vårdande (ibid.).
Enligt Dahlberg och Segesten (2010) är det i den vårdande relationen som närheten till
patienten skapas och möjligheterna för att skapa tillit träder fram. Den vårdande relationen
mellan ambulanssjuksköterskan och patienten innebär att ambulanssjuksköterskan ska vara
engagerad i vården. Fokus ska ligga på patienten och ambulanssjuksköterskan ska inte räkna
med att få ut något av det för egen del. Den personliga erfarenheten och kunskapen som
ambulanssjuksköterskan besitter är av stor vikt för att kunna erbjuda närvaro till patienten.
Målet med vården är att stärka patientens hälsa där det bör finnas en mellanmänsklig relation
mellan ambulanssjuksköterskan och patienten (ibid.). Enligt Kasén (2002) kan denna
mellanmänskliga relation mellan ambulanssjuksköterskan och patienten där lidande lindras,
definieras som en vårdande relation. Vårdrelationen kan beskrivas som en kroppslig, andlig
och själslig beröring. Ur denna beröringen växer patientens berättelse fram, där patienten
förmår ge uttryck för sitt hälsotillstånd och därmed berörs också ambulanssjuksköterskan. I
den vårdande relationen är ambulanssjuksköterskan den med kunskap och har därmed ett
större ansvar för relationen än patienten (ibid.). Prehospitala bedömningar måste utgå från
geografiska, organisatoriska, tekniska och kunskapsbaserade ställningstaganden. Dessa
bedömningar avgör hur den vårdande relationen kommer att utforma sig.
Ambulanssjuksköterskan måste arbeta utifrån sin kunskap och förbereda sig på olika
situationer som kan uppstå i den prehospitala vården. I praktiken bör patientens medicinska,
psykiska och sociala karaktär inte vara främmande för ambulanssjuksköterskan utan något
självklart i den vårdande relationen (Sundström, 2002). Enligt Dahlberg, Segesten, Nyström,
Suserud och Fagerberg (2003) är detta särskilt betydelsefullt när larmet upplevs komplicerat
och resurskrävande, eftersom då upplevs ambulanssjuksköterskans referensram av tidigare
erfarenheter inte räcka till. Det första mötet med ambulanssjuksköterskan är av central
betydelse för bemötandet eftersom minnet av det kan etsa sig fast under en betydande del av
det framtida livet (ibid.).
5
Den vårdande relationen förstås som en ömsesidig förbindelse där tillit är en förutsättning för
att förstå patienten (Kasén, 2002). Att bygga upp relationer ihop med andra människor skapar
förståelse för varandra. Om människan inte känner bekräftelse känns världen overklig och
utan förankring. Förmågan att känna tillit utvecklas genom erfarenheter av tillfredsställelse,
acceptans, värme och respekt. Genom tillit skapas tro och hopp, samt känslan av mening och
att vara öppen i relationen till sina egna upplevelser (Antonovsky, 1991). Dahlberg et al.,
(2003) påpekar att i den prehospitala vården är det viktigt att kommunicera varje handling på
ett sådant sätt att patienten vet vad som förväntas hända. I detta fall handlar det om att lyssna
och försöka förstå vad patienten förmedlar genom att besvara den rädsla som kan uppstå. Om
ambulanssjuksköterskan bekräftar och bejakar det som patienten upplever samt förstår att det
är verkligt, förmedlas tillit. För att skapa tillit krävs en uttalad vilja från
ambulanssjuksköterskan att försöka nå patienten och förmedla att man inte vill patienten
något illa. Uppnås detta kan den akuta situationen lättare hanteras i den prehospitala vården
(ibid.). Därför är det viktigt att ur patientens perspektiv belysa tillit, hur det skapas, men även
vad som minskar tilliten i mötet i den prehospitala vården.
3 Problemformulering
I den prehospitala vården ingår medicinsk behandling, där det även är betydelsefullt att
ambulanssjuksköterskan bedriver en omvårdnad som präglas av empati och bekräftelse för
patientens emotionella och psykiska behov i den akuta situationen. När patienten är i behov av
ambulans uppstår en prehospital vårdrelation mellan patienten och ambulanssjuksköterskan. I
denna vårdrelation är det ambulanssjuksköterskan som besitter kunskap och därmed större
ansvar att besvara den rädsla som kan uppstå för patienten vid akut sjukdom. Om den
vårdande relationen inte skapas kommer patienten känna sig ensam och bortprioriterad, där
världen känns overklig och utan förankring. Däremot om ambulanssjuksköterskan bekräftar
det som patienten upplever samt förstår att det är verkligt, ökar förutsättningarna för att tillit
kan skapas i den vårdande relationen. Vård ska beröra patientens livsvärld samt hur hälsa,
sjukdom och lidande påverkar livssituationen. Ambulanssjuksköterskan bör därför lyssna
aktivt och försöka förstå vad patienten vill förmedla. Tidigare forskning beskriver att tillit
upplevs när patienten vågar lägga över ansvaret i ambulanssjuksköterskans händer och
därmed vågar lita på ambulanssjuksköterskans sätt att hantera situationen och dennes
kompetens. Förutsättningarna för tillit påverkas också av ambulanssjuksköterskans
personlighet samt attityd. Om ambulanssjuksköterskan inte tillgodoser patientens vårdbehov
genom att skapa tillit, kan vårdmötet begränsas av en maktrelation som skapar en sårbarhet
hos patienten. Tillit kräver därför ett professionellt förhållningssätt från
ambulanssjuksköterskan utifrån patientens önskemål. För att kunna förstå hur patienten
upplever tillit i den vårdande relationen med ambulanssjuksköterskan behövs en förståelse
utifrån patientens livsvärld av vad tillit är för dem. Därför anses det finnas ett behov av att
identifiera det som finns publicerat om vad patienterna upplever skapa tillit i mötet med
ambulanssjuksköterskan genom en litteraturstudie.
4 Syfte
Syftet är att belysa hur patienten upplever att tillit skapas i mötet med
ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården.
6
5 Metod
Föreliggande litteraturstudie baserades på tolv artiklar med kvalitativ design som belyste
patientens upplevelse av hur tillit skapades i mötet med ambulanssjuksköterskan i den
prehospitala vården. Enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) fokuserar litteraturstudier
baserade på kvalitativa studier på människans levda erfarenhet (ibid.) med syftet att belysa
aktuell kunskap om hur ett fenomen upplevs (Polit & Beck, 2012). Vårdvetenskapen är
flerprofessionell och kan studeras genom granskning av artiklar som utgår från samma
problem och svarar an på åtgärder relaterat till främjandet av hälsa och förebyggande av
sjukdom. I detta valda ämnesområde ställdes patientens upplevelse av vård och behandling i
fokus för att utveckla kunskapen om hur tillit skapades. Vårdvetenskapen inom hälsa och vård
kan studeras i många olika miljöer och sammanhang (Dahlberg et al., 2003).
5.1 Urval
Syftet utgjorde grunden för inklusion- samt exklusionskriterium. Ett inklusionskriterium i
magisteruppsatsen var vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv med fokus på
ambulanssjukvård. Vetenskapliga studier om barn under 18 år exkluderades.
5.2 Datainsamling
Litteraturstudiens inklusion- samt exklusionskriterium skapade förutsättningar för en
avgränsad systematisk sökning. Det var viktigt att författarna hittade en sökstrategi och från
början gjorde en bred sökning av artiklar från olika databaser. För att kunna genomföra en
bred sökning i den systematiska litteratursökningen var det viktigt att använda sökord som var
anpassade efter syftet och att syftet både var omfattande men också specifikt. Med
utgångspunkt i Bettany-Saltikov och McSherry (2016) användes PEO (patient, exponering,
resultat). PEO delade upp ämnet i block. Med utgångspunkt från varje enskilt block i PEO
utvecklades sökord som ansågs lämpliga i förhållande till syftet. Dessa block och sökord
kombinerades sedan och utgjorde grunden i de systematiska sökningarna (ibid.), var god se
bilaga 1. Med hjälp av PEO utfördes systematiska artikelsökningar via akademiska
databaserna Cinahl och Pubmed. I dessa databaserna hittades artiklarna till resultatet. Dessa
databaser valdes eftersom de innehöll både hälsovetenskap och medicinsk omvårdnad
(Östlundh, 2017).
Ämnesord i databaserna, MESH och Cinahl Headings, samt fritextord kombinerades för att
erhålla relevanta artiklar att basera resultatet på. För att databasen skulle förstå att vissa ord
satt ihop som en enhet och inte två separata termer, användes citationstecken och sattes runt
dessa söktermer tex: “patient perspective”. I varje enskild databas användes så kallade
tesaurus som kan beskrivas som en skattkammare med ämnesord, så kallade deskriptorer.
Tesaurusen anpassades till aktuell databas och bistod med att hitta rätt ämnesord för
sökningarna. För att få alla böjningsformer automatiskt vid de systematiska sökningarna
användes trunkeringar på vissa ord. Tecknet * sattes direkt efter ordstammen. Detta för att
fler träffar skulle inkluderas i sökningarna. Booleska operatör AND, OR och NOT användes
för att kombinera de olika blocken i PEO (Östlundh, 2017). Tidigt i datainsamlingen
uppmärksammades att artikelsökningarna med sökordet trust, som var förstahandsvalet gav
begränsat antal träffar och därmed valdes att utvidga betydelsen av begreppet. Begreppet tillit
beskrevs därför även genom synonymer. Genom att ta hjälp av underkategorier i databaserna
valdes några av synonymerna till trust, övriga synonymer valdes genom engelsk ordbok.
Några av de synonymer som användes var; confidence, reassurance, empathy, honesty och
faith. Se bilaga 1. För att reducera antalet artiklar i de systematiska sökningarna användes den
booleska operatören NOT på ordet emergency department i titeln.
7
Begränsningen fulltext användes inte i den systematiska litteratursökningen då det fanns en
risk att relevanta artiklar förlorades. De artiklar som togs fram i de systematiska
litteratursökningarna var peer-reviewed i databasen Cinahl. I databasen Pubmed fanns inte
möjlighet att begränsa sökningen till peer-reviewed varför denna begränsning inte användes.
Avgränsningen peer- reviewed är ett sätt att kvalitetssäkra forskning, däremot indikerar det
inte huruvida enskilda artiklar är vetenskapliga eller ej (Östlundh, 2017).
Tre systematiska artikelsökningar genomfördes. Genom de systematiska litteratursökningarna,
identifierades den kunskap som existerar och var relevant för det valda ämnet, patientens
upplevelse av hur tillit skapas i mötet med ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården.
Tabell över de systematiska litteratursökningarna finns i bilaga 2. För varje artikel i de tre
systematiska sökningarna läste författarna först titeln. Om titeln ansågs svara an på syftet
lästes sedan artikelns abstrakt. När valet gjordes om artikeln skulle inkluderas i studien eller ej
användes två steg i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). I steg ett fattades
beslut om författarnas inklusion- samt exklusionskriterium uppfylldes. I steg två lästes hela
artikeln igenom innan den inkluderades eller exkluderades från studien. De artiklar som
exkluderades från litteraturstudien i detta skede var till största del kvantitativa eller
genomförda på en akutmottagning.
Exakt antal artiklar bestämdes inte innan sökningarna eftersom varje artikels kvalité
bedömdes utefter uppsatsens förlopp. Slutligen valdes tolv artiklar ut som ansågs svara an på
syftet, se bilaga 3. Tio genom systematisk artikelsökning och två genom sekundärsökning.
Sekundärsökning utnyttjades genom att studera referenslistor av valda artiklar till resultatet,
vilket enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) kunde leda till att få fram ett mer
kunskapsbaserat slutresultat (ibid.). Artiklarna till granskningen valdes ut i de två första
sökningarna. I den tredje sökningen genererades ingen ny artikel, däremot fanns några av de
artiklar som valdes ut i första och andra sökningen även här. Var god se bilaga 3.
5.3 Kvalitetsgranskning
Samtliga artiklar som inkluderades i litteraturstudien kvalitetsgranskades eftersom graden av
kvalité på studierna kunde påverka studiens resultat och därigenom också påverka graden av
möjlighet att implementera kunskapen i praktiken (Bettany-Saltikov och McSherry, 2016).
Innan kvalitetsgranskningen fick varje utvald artikel ett nummer som representerade den
enskilda artikeln. Därefter skedde kvalitetsgranskningen av varje artikel med hjälp av en
färdig kvalitétsmall från SBU (2014a), se bilaga 4. Varje artikels kvalité bedömdes för att
stärka trovärdigheten, se bilaga 5. Författarna till denna magisteruppsats valde att endast
inkludera de artiklar som hade hög eller medelhög kvalité. Av de tolv artiklar som granskades
inkluderades alla i studien. Det fanns praktiska problem som författarna till denna
magisteruppsats tog hänsyn till vid granskning av artiklarna. Detta innefattade vem som
granskade artiklarna, vilken mall som användes samt hur meningsskiljaktigheter diskuterades.
Kvalitén på evidensen som generades av den systematiska litteraturstudien lutades helt på
kvalitén av de primära artiklarna som berikade resultatet.
5.4 Analys
Analysen genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016) stegmodell. De
utvalda artiklarna lästes igenom enskilt flertalet gånger av båda författarna för att se om de
svarade an på syftet. Vid läsningen av artiklarna togs meningsbärande enheter ut som svarade
an på studiens syfte, att belysa hur patienten upplever att tillit skapades i mötet med
ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården. De meningsbärande enheter som svarade
an på forskningsfrågan presenterades i detalj genom ett urvalsformulär, var god se bilaga 6.
8
Öppen kodning gjordes enskilt av varje meningsbärande enhet som styckvis valdes ut ur
artiklarna. Detta innebar att ”koder” skapades fritt utefter de meningsbärande enheter som
svarade an på litteraturstudiens syfte. Resultatet i varje artikel färgkodades med olika färger
för att påvisa likheter och olikheter i textens innehåll. De olika färglagda styckena klipptes ut
och placerades under olika kategorier. För att hela tiden ha koll på vilket stycke som hörde till
vilken artikel, markerades varje urklippt stycke med rätt siffra som motsvarade varje enskild
artikel. Utefter de enheter som färgkodades skapades subteman. Efter subteman skapades
teman för resultatet. Teman skapades genom att studera subtemans meningsbärande enheter.
Likheter i dessa enheter förenades och mer övergripande teman utvecklades. Kurskamrater
hjälpte till att minska bias för resultatet genom att genomföra samma process som författarna
till denna magisteruppsats. De läste artiklarnas resultat samt urvalsformulär och skapade
därefter teman självständigt som jämfördes med redan framtagna teman. Därefter skedde en
kommunikation mellan författarna och kurskamraterna om vilka teman och subteman som
skulle finnas representerade i resultatet. Meningsbärande enheter lästes igenom ytterligare en
gång då författarna till denna magisteruppsats ville försäkra att samtliga teman fortfarande
täckte alla relevanta delar av resultatet och skapade en röd tråd igenom hela resultatet. För att
styrka resultatets trovärdighet har några citat från de vetenskapliga artiklarna inkluderats i
resultatet.
De kategorier som framkom var följande; Kommunikation, information, kompetens, lugn,
helhetssyn, närvaro och tid.
5.5 Forskningsetiska överväganden
Enligt Kristensson (2014) ska artiklarna vara etiskt granskade och nyttan med studierna ska
överväga riskerna med dem (ibid.). Författarna till denna magisteruppsats bedömde att det var
viktigt att deltagarna i artiklarna hade fått information om studiens genomförande samt lämnat
samtycke till medverkan i studien. Materialet som samlades in skulle endast vara använt i
forskningssyfte, där deltagarnas anonymitet skulle bibehållas och det sekretessbelagda
materialet skulle förvaras tryggt. Samtliga artiklar skulle ha ett informerat samtycke från en
etisk kommitté eller noggrant etiskt övervägande i varje enskild artikel. Detta för respekt om
patientens integritet och värdighet i studien.
5.5.1 Förförståelse
Enligt Augustinsson (2017) bör författarna av en magisteruppsats vara medvetna om sin
förförståelse i granskningen av artiklarnas resultat. Detta för att förförståelsen inte skulle
påverka det resultat som skapades. Förförståelsen var de antaganden och kunskap författarna
hade inom det område som studerades (ibid). Förförståelsen innan magisteruppsatsen var att
tillit påverkar den behandling och vård som ges till patienten i den korta prehospitala
vårdrelationen. Ambulanssjuksköterskan ska inte bara se till den medicinska och tekniska
utrustningen i mötet, vilket enligt vår erfarenhet tyvärr kan vara fallet. Tillit för författarna till
denna magisteruppsats är att kunna lita på att ambulanssjuksköterskan kan hantera situationen
och besitta den kompetens som krävs för varje specifikt sjukdomstillstånd. Tilliten tros också
skapas genom en god relation mellan patienten och ambulanssjuksköterskan. Vågar
ambulanssjuksköterskan närma sig patientens livsvärld redan i ambulansen anser vi att mer
kunskap om patientens tillstånd kan ges till andra vårdgivare.
9
6 Resultat
De teman och subteman som ansågs svara an på litteraturstudiens syfte, hur patienten
upplevde att tillit skapades i mötet med ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården
presenteras enligt följande;
Dialog
• Verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit
• Informationsöverföring skapade tillit
Professionalism
• Kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit
• Lugn skapade tillit
• Bli sedd som människa skapade tillit
• Möjlighet att delge sina tankar och känslor skapade tillit
• Närvaro skapade tillit
6.1 Dialog
6.1.1 Verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit
Patienten menade att tillit skapades via kommunikation i det första mötet med
ambulanssjuksköterskan. Det skapades via såväl verbal som icke verbal kommunikation
(Norberg Boysen, Nyström, Christensson Herlitz & Wireklint Sundström, 2017). Verbal och
icke verbal kommunikation beskrevs som en central del för att patienten skulle känna tillit,
där förutsättningar för tillit enligt patienten var när ambulanssjuksköterskan hade det rätta
tonläget (Holmberg, Forslund, Wahlberg & Fagerberg, 2014; Norberg Boysen et al., 2017;
Togher, Davy & Siriwardena, 2012; Togher, O'Cathain, Phung, Turner & Siriwardena, 2014).
Icke verbal kommunikation skapade tillit i mötet med ambulanssjuksköterskan bland annat
genom beröring, vilket skapade positiva känslor hos patienten (Aronsson, Björkdahl &
Sundström, 2014; Brydges et al., 2016; Elmqvist, Fridlund & Ekebergh, 2008). Att känna tillit
beskrevs som viktigt av patienten och handlade även om ambulanssjuksköterskans
kroppsspråk, rörelser och ögon (Ahl & Nyström, 2012). Det fanns också andra aspekter, som
exempelvis humor, som påverkade hur kommunikationen upplevdes och skapade tillit för
patienten. Samtidigt som medicinska bekymmer diskuterades ansåg patienten att det var
viktigt att den kunde ha roligt med ambulanssjuksköterskan och socialisera (Brydges, Denton
& Agarwal, 2016). Att använda humor ansågs av vissa patienter som positivt i mötet med
ambulanssjuksköterskan (Togher et al., 2014).
6.1.2 Informationsöverföring skapade tillit
Enligt patienten skulle informationen från ambulanssjuksköterskan vara lätt att förstå samt
individuellt anpassad för att skapa tillit (Norberg Boysen et al., 2017). Tilliten skapades inte
bara genom informationen, utan på vilket sätt den gavs till patienten i mötet med
ambulanssjuksköterskan (Norberg Boysen et al., 2017; Togher et al., 2012; Togher et al.,
2014). Patienten upplevde att när ambulanssjuksköterskan gav omfattande och relevant
information för stunden involverades patienten i vården och ambulanssjuksköterskans
kunskap synliggjordes i varje steg av vården, vilket skapade tillit (Ahl & Nyström, 2012;
Holmberg et al., 2014; Jangland, Kitson & Muntlin Athlin, 2015; Norberg Boysen et al.,
2017; Togher et al., 2012; Togher et al., 2014). Patienten kände tillit och blev avslappnad i
den akuta situationen när ambulanssjuksköterskan förklarade hur de gick tillväga med
10
patientens vård och behandling (Togher et al., 2014). En grundlig förklaring om vad som hade
hänt gav patienten tillit och bekvämlighet i mötet med ambulanssjuksköterskan, ångesten som
upplevdes blev då bekräftad, från det att patienten var hemma till överlämnandet på akuten
(Togher et al., 2012).
“They know how to put your mind at rest even if you’re
panicking, they know how to talk to you, they know how to
treat you they’re brilliant.”
(Togher et al., 2012, s. 943)
6.2 Professionalism
6.2.1 Kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit
Patienten upplevde att när ambulanssjuksköterskan hade ett omtänksamt och tröstande
förhållningssätt kunde patienten lita på dennes kunskap och kompetens (Holmberg et al.,
2014). Vårdrelationen i den prehospitala vården varade en kort tid enligt patienten och då var
det viktigt att ambulanssjuksköterskan tog tillvara på denna genom att vara metodisk och
emotionellt närvarande i mötet med patienten, vilket skapade tillit (Ahl & Nyström; Doohan
& Saveman, 2014; Holmberg et al., 2014). Ett vårdande bemötande kunde minska de farhågor
patienten hade i den akuta situationen (Togher et al., 2012).
Patienten upplevde att tilliten ökade när ambulanssjuksköterskan bekräftade säkerheten i den
miljön som patienten var i, detta genom att ambulanssjuksköterskan förstod situationen och
hade kontroll över den (Holmberg et al., 2014; Norberg Boysen et al., 2017; Togher et al.,
2014). Denna tillit upplevde patienten försäkrades genom ambulanssjuksköterskans
professionalism (Togher et al., 2014). Enligt patienten visade ambulanssjuksköterskan sin
professionalism genom att de behandlades som en unik individ i mötet och såg den som
realistisk samt levande (Ahl & Nyström, 2012; Togher et al., 2012). Att vara tvungen att ha
tillit till ambulanssjuksköterskans kompetens beskrevs av patienten som att vara beroende av
någon annan och överge sitt eget inflytande (Norberg Boysen et al., 2017; Holmberg et al.,
2014). Patienten vågade lämna över ansvaret för sig självt men också situationen när
ambulanssjuksköterskan var professionell. Patienten upplevde sig då vara bekväm och kunde
släppa taget om sin vård i mötet med ambulanssjuksköterskan (Holmberg et al., 2014).
“Well I started to feel relieved that the worry of ‘am I having a
heart attack’ was in a way passed over to them because they were
now dealing with it so I did feel very relieved yes as one does
when you know that you’re sort of, you’re being cared for by
somebody else you haven’t got the same level of anxiety.”
(Togher et al., 2012, s. 944)
Om patienten kände sig trygg i mötet med ambulanssjuksköterskan så skapades tillit.
Patienten kände sig trygg när kompetens och erfarenhet uppenbarade sig vid ställningstagande
till adekvat behandling. När rätt beslut togs kunde patienten lita på ambulanssjuksköterskan
(Norberg Boysen et al., 2017; Togher et al., 2014). Patienten menade också att när
ambulanssjuksköterskan satte diagnos gav det en känsla av att den hade kontroll över
situationen (Togher et al., 2012). Tilliten grundades sig i hur patienten upplevde
ambulanssjuksköterskans kompetens och kliniska erfarenhet. Patienten upplevde vården
grundlig och kunskapsbaserad när ambulanssjuksköterskan bjöd in till dialog och
kombinerade empati och medicinska färdigheter (Aronsson et al., 2014; Norberg Boysen et
11
al., 2017; Togher et al., 2014). Ambulanssjuksköterskan uppskattades för sin kunskap, vilket
skapade tillit till vården och förstärkte patientens känsla av säkerhet (Ahl & Nyström, 2012;
Togher et al., 2014).
Patienten upplevde en positiv känsla när det gavs intryck att ambulanspersonalen jobbat ihop
länge och samarbetade bra. Patienten blev då lugnare och kände tillit till deras kompetens
(Sandström, Nilsson, Juuso & Engström, 2017). Den rädsla och panik som uppstod i den
akuta situationen önskade patienten att få bekräftad genom att ambulanssjuksköterskan
försäkrade om att de hade tagit rätt beslut att ringa ambulansen. Detta skapade tillit i den
prehospitala vården (Togher et al., 2014). Det krävdes däremot samtidigt att
ambulanssjuksköterskan var öppensinnad och visade på kunskap genom att bekräfta patienten
som en individ för att tilliten skulle uppnås (Holmberg et al., 2014).
“It is about an attitude and responsibility that I haven’t
met before. I felt like this: Now you are my patient and
to me you are the most important person in my life at
the moment as a caregiver. Now you are in focus. That
is exactly how I felt.”
(Ahl & Nyström, 2012, s. 36)
6.2.2 Lugn skapade tillit
Patienten kände tillit och en känsla av lugn när ambulanssjuksköterskan försäkrade om att de
inte skulle lämna patienten ensam. Detta lugn gjorde att patienten kände att
ambulanssjuksköterskan hade kontroll över situationen och dämpade därmed patientens
ångest. När patienten fick bekräftelse av ambulanssjuksköterskan att de skulle till sjukhuset
skapades en tillitsfull relation (Togher et al., 2014). Denna tillitsfulla relation skulle präglas
av ett ständigt lugn samt att ambulanssjuksköterskan tröstade patienten (Ahl & Nyström,
2012; Holmberg, 2014).
I en stressfull samt intensiv situation var det viktigt för patienten att ambulanssjuksköterskan
behöll sitt lugn och visade sig självsäker i sitt arbete. Detta skapade tillit i den akuta
situationen (Ahl & Nyström, 2012; Togher et al., 2012). Patienten uttryckte då att det var
viktigt att ambulanssjuksköterskan i mötet lyssnade och samtalade lugnt för att göra patienten
delaktig i besluten om sin kropp (Ahl & Nyström, 2012; Holmberg, 2014; Jangland et al.,
2016). Ett lugnande samtal skapades enligt patienten när ambulanssjuksköterskan tilltalade
patienten vid namn. Detta gjorde att patienten kände tillit (Elmqvist et al., 2008).
6.2.3 Bli sedd som människa skapade tillit
Patientens känsla av tillit till ambulanssjuksköterskan ökade om vården som gavs involverade
hela patienten och inte bara det sjuka (Ahlenius, Lindström & Vicente, 2017
; Ahl & Nyström, 2012; Togher et al., 2012). Patienten önskade att ambulanssjuksköterskan
gav genomtänkt stöd för deras psykiska behov, som såväl medicinsk behandling (Holmberg et
al., 2014; Togher et al., 2012). De förutsättningar som skapade tillit i mötet med
ambulanssjuksköterskan var en riktad uppmärksamhet mot patienten och där patienten kände
sig accepterad, lyssnad på och förstådd (Ahl & Nyström, 2012; Elmqvist et al., 2008; Norberg
Boysen et al., 2017). Detta ansvaret skapade tillit och innebar enligt patienten att få en rättvis
och individuellt anpassad vård (Ahl & Nyström, 2012; Norberg Boysen et al., 2017).
Patienten upplevde det positivt att den inte bara blev omhändertagen för stunden, utan att det
även fanns ett intresse för patientens välmående i ett senare skede (Elmqvist et al., 2008).
12
Helhetssynen skapade tillit genom att vården var individuellt anpassad och involverade både
patientens medicinska och sociala behov (Brydges et al., 2016; Norberg Boysen et al., 2017).
Patienten kunde lämna över ansvaret för sin kropp och sjukdom till ambulanssjuksköterskan
när tillit fanns (Ahl & Nyström, 2012; Holmberg et al., 2014; Togher et al., 2012). Patienten
upplevde att transporten bort från olycksplatsen ingav en känsla av lättnad som gjorde att den
vågade lämna över ansvaret för sin kropp till ambulanssjuksköterskan (Ahl & Nyström,
2012). När patienten lämnade över sin kropp infann sig en lättnad på den psykiska
påfrestning som den akuta sjukdomen innebar. Denna helhetssyn skapade tillit enligt
patienten (Holmberg et al., 2014).
“You have this comfort when people care,
and you can let go and it will work. You feel cared
for and are comfortable in the hands of
another.”
(Holmberg et al., 2014, s. 547).
Patienten upplevde att en kortare väntan på ambulans kunde bidra till ökad tillit och minskad
oro (Togher et al., 2012; Togher et al., 2014). Patienten tyckte att när ambulanssjuksköterskan
agerade snabbt kunde deras liv räddas och tillit skapades (Brydges et al., 2016). När patienten
fick den behandling som behövdes i mötet med ambulanssjuksköterskan, när smärtan
behandlades, skapades tillit till ambulanssjuksköterskan (Togher et al., 2012).
6.2.4 Möjlighet att delge sina tankar och känslor skapade tillit
Patienten ansåg att den kände tillit till ambulanssjuksköterskan i mötet när den blev inbjuden
att berätta sin historia och få delta i de beslut som togs av ambulanssjuksköterskan (Holmberg
et al., 2014; Norberg Boysen et al., 2017). Patienten menade också att få tid och möjlighet
från ambulanssjuksköterskan att berätta med egna ord om sin sjukdomsbild ökade känslan av
tillit (Norberg Boysen et al., 2017). När patienten fick svara på öppna frågor och upplevde att
ambulanssjuksköterskan lyssnade noggrant efter de svar som gavs, upplevde patienten tillit
och kände sig delaktig i sin vård och behandling (Holmberg et al., 2014). Ömsesidighet,
vänskap och respekt beskrevs som viktiga aspekter hos ambulanssjuksköterskan för att
patienten skulle våga dela med sig av sina egna tankar och känslor (Togher et al., 2012).
Tvåvägs-kommunikation ansågs som en nyckelfaktor i mötet för att kunna ha dialog och
diskussion med ambulanssjuksköterskan (Ahl & Nyström, 2012; Norberg Boysen et al.,
2017).
6.2.5 Närvaro skapade tillit
När den prehospitala vården började inkluderades acceptans, deltagande och tillit som
möjliggjorde att patienten vågade lämna över sin kropp till ambulanssjuksköterskan (Ahl &
Nyström, 2012; Sandström et al., 2016). Patienten kände sig omhändertagen när
ambulanssjuksköterskan visade omtanke genom att vara närvarande och tillgänglig. Detta
gjorde att de vågade lämna över sin kropp samt skapade en känsla av tillit i mötet med
ambulanssjuksköterskan (Sandström et al., 2016). Patienten vågade också lämna över sin
kropp när ambulanssjuksköterskan bekräftade deras lidande. Detta lidande kunde vara i form
av ångest, rädsla och panik i den akuta situationen (Togher et al., 2014). När
ambulanssjuksköterskan ingav hopp om överlevnad skapades tillit enligt patienten (Holmberg
et al., 2014).
13
Patienten upplevde att när ambulanssjuksköterskan var välkomnande, vänskaplig och
vårdande i mötet så kände sig patienten omhändertagen. Denna närvaro gjorde att en tillitsfull
vårdrelation skapades mellan patienten och ambulanssjuksköterskan (Ahlenius et al., 2017;
Aronsson et al., 2014; Brydges et al., 2016; Elmqvist et al., 2008; Holmberg et al., 2014;
Norberg Boysen et al., 2017). Denna närvaro och tillitsfulla relation hade enligt patienten att
göra med ambulanssjuksköterskans personlighet samt en vilja till att interagera med andra
människor (Brydges et al., 2016; Togher et al., 2014). En trevlig personlighet skapade
möjlighet för att patienten skulle känna tillit (Togher et al., 2014).
När patienten kände sig bekräftad i mötet med ambulanssjuksköterskan skapades en
mellanmänsklig relation, präglad av empati (Aronsson et al., 2014; Holmberg et al., 2014).
Detta skapade en värmande atmosfär mellan patienten och ambulanssjuksköterskan, vilket
ingav en känsla av tillit, välbefinnande och samhörighet (Holmberg et al., 2014). Denna korta
prehospitala vårdrelation var viktig och sträckte sig bortom individuell hälsa (Brydges et al.,
2016). Patienten menade att ambulanssjuksköterskan skulle ha en individuellt anpassad attityd
samt ansvar mot varje enskild individ. Detta skapade tillit enligt patienten (Ahl & Nyström,
2012).
7 Diskussion
7.1 Metoddiskussion
Litteratursökningen genomfördes systematiskt och utgick från syftet. För att säkerhetsställa att
litteratursökningen blev systematisk och korrekt genomförd kontrollerades den av en
bibliotekarie. När problem och frågor gällande informationssökningen uppstod svarade
bibliotekarien på dessa. Under den systematiska sökningen tillsammans med bibliotekariens
rekommendationer, kombinerades både fritextord samt ämnesord. För att utforma en
systematisk litteraturstudie är det viktigt att generera kunskap kring det ämne som valts men
också hur en systematisk litteraturstudie går till. Detta för att utforma litteratursökningen så
utförligt och systematiskt som möjligt (Östlundh, 2017). Styrkan med att utforma den
systematiska litteraturstudien tillsammans med en bibliotekarie var att det ökade
trovärdigheten med studien. En svaghet med den systematiska artikelsökningen skulle kunna
vara att den genererade många sökträffar, 97–400 artiklar. Polit och Beck (2012) belyser
vikten av att analysera och syntetisera artiklarna i artikelsökningarna. Detta för att i slutändan
endast ha kvar de artiklar som svarar an på litteraturstudiens syfte (ibid.). En orsak till de stora
sökresultaten tros vara att ämnesordet emergency medical service användes, som inte bara
inkluderade ambulanssjukvård utan även all akutsjukvård. Genom att begränsa till enbart
prehospital care försvann ett stort antal artiklar som svarade an på syftet, varför detta inte
användes som ämnesord. När ett stort arbete sedan lades ner på att finna relevanta artiklar
som svarade an på syftet så lästes ett antal titlar igenom, då uppmärksammades att sökordet
emergency department präglade en stor del av de systematiska artikelsökningarna. Därav
användes begränsningen NOT på detta sökordet i titeln. Trots detta genererade ändå de
systematiska artikelsökningarna många sökträffar och risk fanns att författarna till denna
magisteruppsats exkluderade relevanta artiklar på grund av att de blev “blinda” på titeln eller
att artikeln inte fanns tillgänglig i fulltext, vilket kan ha påverkat tillförlitligheten med studien.
De artiklar som inkluderades i litteraturstudien höll en hög eller medelhög kvalité efter
granskning med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Friberg (2017) bekräftar hur
viktigt det är att artiklarna som ingår i magisteruppsatsen är granskade avseende kvalitét.
SBU:s granskningsmall rekommenderas med fördel för kvalitativ granskning (ibid.), vilket
14
stärker trovärdigheten och tillförlitligheten eftersom granskningarna genererade medelhög
eller hög kvalité på de inkluderade artiklarna. Friberg (2017) menar att det vid
kvalitetsgranskningen är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt och enbart granska de
artiklar som studerar det valda fenomenet. Motivet för att använda kvalitativa studier är att
omsätta den vårdvetenskapliga kunskap som identifieras utifrån det fenomen som studeras till
praktiskt användbar kunskap. Denna praktiska kunskap bör sedan vara en vägledning till att
användas i den vård som bedrivs. Genom att kritiskt granska artiklarna innan analysen av
artiklarnas resultat, gav det en stabil och säker grund till att omvårdnadsåtgärderna var
evidensbaserade och väl förankrade i noga planerad forskning (ibid.) Därav anser författarna
till denna magisteruppsats att de artiklar som ingick skulle vara kritiskt granskade och erhålla
en medelhög eller hög kvalité för att kunskapen skulle kunna användas i yrket som
ambulanssjuksköterska. I granskningen av varje artikel ställdes också frågan om resultatet var
överförbart till ett liknande eller annat sammanhang. I samtliga artiklar bedömde författarna
till denna magisteruppsats att de var överförbara till liknande sammanhang. Denna bedömning
gjordes i samband med kvalitetsgranskningen utifrån SBU:s granskningsmall, vilket styrker
överförbarheten med litteraturstudien.
Analysen av artiklarna utfördes av en stegmodell gjord av Bettany-Saltikov och McSherry
(2016). Polit och Beck (2012) beskriver att tillförlitligheten i studien ökar om samma
stegmodell används under hela analysen (ibid.). Styrkan med magisteruppsatsen är att enbart
Bettany-Saltikov och McSherry (2016) stegmodell användes där denna modell riktar fokus
specifikt på forskning som berör systematisk litteraturstudie för sjuksköterskor och är
godkänd av Nursing Standard.
Artiklarna i magisteruppsatsen utgick från en kvalitativ ansats. Friberg (2017) beskriver att en
kvalitativ metod är utgångspunkten för att förstå patientens egna upplevelser, erfarenheter och
förväntningar på hur vård skall bedrivas (ibid.). Därav valdes inte kvantitativ ansats då syftet
med studien var att studera patientens upplevelse av tillit, vilket styrker trovärdigheten av vald
metod till studien. Enligt Friberg (2017) har varje enskild kvalitativ artikel ett kunskapsvärde,
denna teoretiska kunskap behövs för att kunna omsättas till praktiskt omvårdnadsarbete
(ibid.). När författarna till denna magisteruppsats sedan analyserade flera kvalitativa artiklar
som beskrev tillit skapades en sammansatt kunskap om hur patienten upplevde att tillit
skapades av ambulanssjuksköterskan. Svagheten med den kvalitativa metoden skulle kunna
vara att det fanns risk för omtolkning av resultatet och att författarnas förförståelse påverkade
analysen av materialet, vilket i så fall kunde ha inflytande på studiens tillförlitlighet. Därav
presenterades förförståelse för läsaren i magisteruppsatsen. Vid analys av resultatet var
författarna till magisteruppsatsen medvetna om sin förförståelse och försökte tygla denna.
Genom att tygla förförståelsen minskade risken att den påverkade analysen av resultatet på de
artiklar som inkluderades.
Forskarna i artiklarna använde sig av kvalitativ metod men av olika typer av datainsamling;
intervju, telefonintervju och skriftliga händelserapporter. Längden på intervjuerna och antalet
informanter var också olika, vilket kan ha påverkat magisteruppsatsens tillförlitlighet.
Kristensson (2014) säger däremot att antalet informanter inte är det viktigaste utan djupet i
intervjuerna samt dess längd (ibid.). I tio av tolv artiklar som analyserades medverkade fler än
tio informanter. Författarna till denna magisteruppsats valde även att inkludera de två artiklar
som hade mindre än tio informanter eftersom djupet i deras intervjuer upplevdes bevarades
genom tid och öppenhet i frågeställningarna. Risk fanns däremot att relevant information
försummades vid telefonintervju samt skriftliga händelserapporter. Detta om informanten
möjligen inte upplevde samma förtroende till forskaren som vid ett personligt möte. Även
15
djupet i informationen kunde bli lidande på grund av forskarnas eventuellt bristande sätt att
bevara öppenheten i intervjuerna. I vissa artiklar intervjuades inte bara patienter utan även
yrkesutövare och närstående. Där användes enbart patienternas upplevelse av tillit när
resultatet analyserades. Då artiklarna hade informanter med ett brett åldersspann från 18–91 år
och olika kön går resultatet att generalisera till ambulanssjukvården men också liknande
sammanhang. Resultatet går däremot inte med säkerhet att generalisera till personer under 18
år, då den åldersgruppen inte inkluderades i denna litteraturstudie. Författarna till denna
magisteruppsats använde sig också av ett urvalsformulär som ansågs öka validiteten och
tillförlitligheten i studien. Detta då läsaren kan följa hur resultatet togs fram steg för steg.
Elva av tolv artiklar som resultatet baserades på hade godkännande från etisk kommitté samt
beskrev hur de bevarade patientens integritet och anonymitet, vilket stärker trovärdigheten i
studien. Det var viktigt att författarna i artiklarna påvisade detta då nyttan med studien skulle
överväga risken med den. Polit och Beck (2012) beskriver att i vissa kvalitativa artiklar där
författarna behöver komma i kontakt med deltagarna mer än en gång, är det svårt att erhålla
ett informerat samtycke redan från studiens början. Kvalitativa forskare vet inte alltid på
förhand hur studien kommer att utvecklas. Eftersom designen av studien skapas under tiden
som datainsamlingen och analysen pågår, vet inte författarna exakt vilka risker det kommer
att innebära för informanterna (ibid.). Den kvalitativa artikel som inte hade etiskt
ställningstagande nedskrivet upplevdes ha ett pågående samtycke. Enligt Polit och Beck
(2012) kunde detta pågående samtycket ha kontinuerligt omförhandlats så att informanterna
fick besluta sitt deltagande i studien, men eftersom detta inte fanns nedskrivet i artikeln kan
det ha påverkat deltagarnas anonymitet (ibid.), vilket författarna till denna magisteruppsats är
väl medvetna om. Eftersom artikeln avseende andra delar av kvalitetsgranskningen fick en
medelhög kvalité upplevdes den utgöra en viktig del av litteraturstudiens resultat och
inkluderades därför i litteraturstudien. Det hade varit intressant att intervjua patienten om
upplevelsen av tillit men med tanke på den tidsbegränsning som fanns upplevdes det vara
svårt att följa de forskningsetiska krav som existerar enligt Helsingforsdeklarationen (2013).
Nio av tolv artiklar var publicerade i Sverige. Författarna till denna magisteruppsats drog
därav slutsatsen att mycket av den vårdvetenskapliga forskning som fanns inom
ambulanssjukvården var genomförd här. Om detta berodde på att artiklar i den systematiska
sökningen försummades relaterat till sökord eller om det kanske beror på att vi har olika
akademiska utbildningar för att arbeta på ambulansen beroende på vilket land man utbildat sig
i, vet författarna inte. Att majoriteten av artiklarna var publicerade i Sverige ansågs av
författarna till denna litteraturstudie ökade tillförlitligheten inom den svenska
ambulanssjukvården. Överförbarheten ökade och resultatet upplevdes således gå att
generalisera till ambulanssjukvården i Sverige.
7.2 Resultatdiskussion
Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever att tillit skapas i mötet med
ambulanssjuksköterskan i den prehospitala vården. De teman och subteman som utgjorde
litteraturstudiens resultat var de faktorer som påverkade patientens tillit till
ambulanssjuksköterskan. Teman var: Dialog med subteman, verbal och icke verbal
kommunikation skapade tillit samt informationsöverföring skapade tillit.
Professionalism med subteman, kompetens och kliniska färdigheter skapade tillit,
lugn skapade tillit, en helhetssyn skapade tillit, förmåga att generera delaktighet skapade tillit
samt närvaro skapade tillit. Dessa teman kommer här att diskuteras och ställas i proportion till
vårdvetenskapen samt tidigare forskning.
16
7.2.1 Tema dialog
Resultatet visade att patienten kände sig delaktig när den fick svara på öppna frågor som
ställdes av ambulanssjuksköterskan men också när patienten upplevde att
ambulanssjuksköterskan lyssnade aktivt efter de svar som gavs. Denna delaktighet skapade
tillit (Holmberg et al., 2014). Ekebergh (2017) menar att ambulanssjuksköterskan bär ansvaret
för att samtalet tillsammans med patienten kommer igång och utvecklas. Syftet är att skapa en
vårdande relation som kännetecknas av delaktighet. En viktig faktor är att patienten sitter i
samma höjd, vilket är uppenbart i ambulansen. Dahlberg och Segesten (2010) betonar också
att patientens sårbarhet i den akuta situationen kan minskas genom delaktighet. För att
ambulanssjuksköterskan ska kunna skapa delaktighet och därmed utöva sitt expertkunnande
måste mötet med patienten, å ena sidan leda till att den får möjlighet att dela med sig av sin
erfarenhet. Ambulanssjuksköterskans ansvar är å andra sidan inte att leverera det som
patienten vill ha (ibid.). Författarna till denna magisteruppsats anser att detta bekräftar att det
varken är ambulanssjuksköterskan eller patienten som förstås som expert. Det handlar om ett
samspel mellan ambulanssjuksköterskan och patienten där båda parters expertkunskap
respekteras och beaktas. Ett ökat behov av detta samspel påvisas i nationella patientenkäten
från 2016 (SKL, 2016a; SKL 2016b) där 59 procent av patienterna hade önskat mer
delaktighet i de beslut som fattades (ibid.). Då tillit bland annat skapas som en följd av
delaktighet, betonas här problematiken med att för många patienter inte känner sig delaktiga i
vården.
I temat dialog framkom det att tillit också skapades när patienten upplevde sig involverade i
vården och när ambulanssjuksköterskan synliggjorde sin kunskap i varje steg, samt gav
relevant information som var anpassad för stunden och patientens kunskapsnivå (Ahl &
Nyström, 2012; Holmberg et al., 2014; Jangland et al., 2016; Norberg Boysen et al., 2017;
Togher et al., 2012; Togher et al., 2014). Vikten av information kan sättas i proportion med
hur patienten upplever det i andra akuta vårdsammanhang, bland annat till akutmottagning. I
Frank, Asp och Dahlberg (2008) ansåg sig patienten å ena sidan informerad när den fick
relevant information på en akutmottagning. En tidsbegränsad kontakt gjorde å andra sidan att
sjuksköterskan inte ställde frågor till patienten och informationen som gavs riktade in sig på
medicinsk kunskap. Patienten upplevde att den då var tvungen att påkalla uppmärksamhet hos
akutsjuksköterskan upprepade gånger och intensivt, för att känna sig informerad. Tyvärr var
det patienten själv som tog initiativ till detta (ibid.). Vidare visar forskning gjord av
Forsgärde, Attebring & Elmqvist (2015) att patienten upplevde sig inte tillräckligt informerad
när de väntade på akuten. Deras oro samt förväntningar på vården blev då inte bekräftad
(ibid.). I Berg och Danielsson (2007) kände patienten sig maktlös då informationen brast och
relevanta frågor inte blev besvarade av sjuksköterskan (ibid.). Bristen på information är något
som med fördel kan undvikas i ambulanssjukvården. Ambulanssjuksköterskan har endast en
patient åt gången och kan då ägna all sin uppmärksamhet till den specifika individen som
vårdas och ge individanpassad vård. Trots att det prehospitala mötet är tidsbegränsat är det av
vikt att ta till vara på exempelvis den tid som finns under transport till akutmottagning eller
annan vårdinstans för att informera. Informationen är en avgörande faktor för att patienten ska
känna sig delaktig, vilket däremot inte behöver betyda att all information skapar delaktighet
för patienten. Sjuksköterskan på akutmottagningen eller ambulanssjuksköterskan i
ambulansen kan tycka att den skapar delaktighet för patienten genom att informera, men att
patienten upplever att den saknar information som är anpassad för sin kunskapsnivå eller
sinnestillstånd.
Patienten beskrev i resultatet vikten av information för att känna tillit (Ahl & Nyström, 2012;
Holmberg et al., 2014; Jangland, Kitson & Muntlin Athlin, 2015; Norberg Boysen et al.,
17
2017; Togher et al., 2012; Togher et al., 2014). Varje år genomförs en nationell patientenkät
av Sveriges kommuner och landsting. Denna enkät lyfter bland annat upp frågor som betonar
bemötande med hälso- och sjukvårdspersonal. Senaste enkäten som finns publicerad är från
2016. Enkäten från 2016 visar att tydligare information önskas av patienten. Information som
berör hur patienten är prioriterad, information angående medicinering och eventuella
biverkningar efterfrågades (SKL, 2016a; SKL, 2016b). Författarna till föreliggande
magisteruppsats ser här en problematik. Patientenkäten är ett tydligt bevis på hur vården
upplevs ur ett samhällsperspektiv. När patienten anser att informationen brister, brister också
tilliten. Informationen är därför en viktig faktor för att kunna känna tillit till
ambulanssjuksköterskan. Vikten av att ge information blir då ännu mer väsentlig för att skapa
en tillitsfull relation i den prehospitala vården.
Att känna tillit visade sig i subtemat verbal och icke verbal kommunikation skapade tillit
handlade om det personliga mötet med ambulanssjuksköterskans kroppsspråk, rörelser och
ögon (Ahl & Nyström, 2012). Det personliga mötet definierades av faktorer som var; dialog,
närhet, beröring, empati och medicinsk kunskap (Aronsson et al., 2014; Elmqvist et al., 2008).
Tidigare forskning gjord av Berg och Danielsson (2007) genomförd på sjukhus bekräftar
patientens behov av en personlig relation med sjuksköterskan. Patienten önskade en personlig
kontakt med den som vårdade för att känna tillit. Om flertalet sjuksköterskor var involverade
upplevde patienten däremot att graden av tillit påverkades (ibid.). Med fördel kan den
personliga kontakten enligt författarna till magisteruppsatsen vara enklare att skapa i
ambulansen gentemot sjukhuset, då det är en ambulanssjuksköterska som är medicinskt
ansvarig och är den som är närmast patienten. Hela tiden skapas en öga-till-öga-relation och
miljön i ambulansen skapar goda förutsättningar för att komma nära patienten och då skapa
tillit i den personliga relationen.
7.2.2 Tema professionalism
Resultatet i temat professionalism visade att en del av tilliten baserades på patientens
upplevelse av kompetens hos ambulanssjuksköterskan. Patienten upplevde vården grundlig
och kunskapsbaserad när ambulanssjuksköterskan bjöd in till dialog och kombinerade empati
och medicinska färdigheter (Aronsson et al., 2014; Norberg Boysen et al., 2017; Togher et al.,
2014). I likhet med tidigare forskning från Dahlberg och Ekman (2017) behöver alla
specialistprofessioner mer kunskap om hur hälsoprocesser stärks i en ömsesidig relation där
patienten har en egen vilja (ibid.). Dahlberg och Segesten (2010) beskriver också att vården
måste beröra patientens livsvärld, där ambulanssjuksköterskan vill förstå hur patientens värld
blir påverkad av sjukdom och lidande. För att kunna ge optimal vård måste
ambulanssjuksköterskan ha förmåga och kompetens för att se hur det är för den individ som
vårdas. Det är genom livsvärlden som välbefinnande, hälsa, lidande och sjukdom utspelar sig
(ibid.). Det viktiga här är att patientens egna berättelse och behov ges lika stort utrymme i
vårdens planering och utförande som ambulanssjuksköterskans bedömningar (Svensk
sjuksköterskeförening, 2016). Författarna till denna magisteruppsats tolkar detta som att
ambulanssjuksköterskan i sin professionella roll måste förstå hur viktigt det är att i mötet
fokusera på att vara lyhörd och att tillgodose patientens förväntningar samt genomföra en
fullgod bedömning av patientens sjukdomstillstånd.
Resultatet visade att patienten, i den rädsla och panik som uppstod i den akuta situationen,
önskade att få en bekräftelse av ambulanssjuksköterskan som försäkrade om att patienten
hade tagit rätt beslut att ringa ambulansen. Detta skapade tillit i den prehospitala vården
(Togher et al., 2014). Dahlberg och Ekman (2017) betonar vikten av att lyssna. Om
lyssnandet fungerar optimalt kan patienten uppleva sig vara förstådd och erkänd. Detta gör att
18
patienten känner sig respekterad och värdefull (ibid.). Ambulanssjuksköterskans förmåga att
visa tillit genom ett aktivt lyssnande blir då avgörande för att patienten ska våga lita på dennes
kompetens och förmåga att bedriva god vård. Det finns etiska svårigheter som kan uppstå om
patienten anser sig vara i behov av ambulanssjukvård och ambulanstransport, där
ambulanssjuksköterskan bedömer att behovet inte finns. Tvärtom kan också svårigheter
uppstå om ambulanssjuksköterskan anser att patienten är i behov av vård, men patienten
motsätter sig vård (Sandman & Nordmark, 2006). Enligt författarna till denna magisteruppsats
kan dessa meningsskiljaktigheter på båda hållen skapa en problematik där tilliten till
ambulanssjuksköterskan brister och patienten känner ett lidande som skulle kunna ha
undvikits.
Subtemat närvaro skapade tillit visade att när ambulanssjuksköterskan var välkomnande,
vänskaplig och vårdande kände sig patienten omhändertagen. Denna närvaro gjorde att en
tillitsfull vårdrelation skapades mellan patienten och ambulanssjuksköterskan (Ahlenius et al.,
2017; Aronsson et al., 2014; Brydges et al., 2016; Elmqvist et al., 2008; Holmberg et al.,
2014; Norberg Boysen et al., 2017). Patienten önskade att ambulanssjuksköterskan skulle ta
till vara på den korta prehospitala tid som fanns genom att vara omtänksam och tröstande
(Holmberg et al., 2014). Vikten av detta betonas i Dahlberg och Segesten (2010).
Ambulanssjuksköterskan ska i sin närvaro vara personlig, men inte privat. Den ska hitta sitt
sätt att vårda som baseras på erfarenhet och kompetens. Dessa egenskaper kommer väl till
användning vid svåra och prövande vårdsituationer, något som ambulanssjuksköterskan ofta
ställs inför. Om ambulanssjuksköterskan lyckas med detta, att bejaka sin egen stil och vara
personlig, kan patienten känna stabilitet, säkerhet och tillit (ibid.). Att våga visa sin
personlighet och ta tillvara på denna i sitt arbete som ambulanssjuksköterska anser författarna
till denna magisteruppsats är viktigt. Detta då den enligt föreliggande resultat är avgörande för
patientens psykiska välmående och sårbarhet.
I resultatet ansåg patienten att det var viktigt att ha roligt med ambulanssjuksköterskan och
socialisera samtidigt som medicinska bekymmer diskuterades (Brydges et al., 2016). Att
använda humor ansågs av vissa patienter som positivt (Togher et al., 2014). Det kan som
ambulanssjuksköterska däremot vara relevant att tänka på när humor används och i vilket
syfte. Dahlberg och Segesten (2010) menar att vi inte alltid säger det vi menar och inte alltid
menar det vi säger eftersom det finns situationer där patienten har en förändrad intentionalitet
eller annorlunda uttryckssätt än vanligt, särskilt vid sjukdom (ibid.). Patienten kan tycka att
det kan vara opassande med humor i den situation där nu sjukdomen ska prägla mötet med
ambulanssjuksköterskan.
Temat professionalism visade också att när patienten kände att ambulanssjuksköterskan inte
bara brydde sig om den akuta sjukdomen, utan även de sociala behoven som fanns, ökade
tilliten i vårdrelationen (Ahlenius, Lindström & Vicente, 2017; Ahl & Nyström, 2012;
Brydges et al., 2016; Norberg Boysen et al., 2017; Togher et al., 2012). Hörnsten och Udo
(2017) beskriver i vårdhandboken vikten av att våga fråga patienten om det som är viktigt för
den enskilda individen. De betonar också helhetssynen där patienten förstås och ses utöver det
medicinska (ibid.). Här menar författarna till magisteruppsatsen att det som skapar tillit också
är de redskap som sjuksköterskan får med sig från grundutbildningen. Att nyttja denna
kunskap och ta med sig den in i rollen som specialistsjuksköterska är det som skapar
förutsättningar för att ge möjlighet för patienten att känna tillit i den prehospitala vården.
19
8 Implikation
Patienten har rätt att ta del av vård som grundas på den aktuella forskning som finns. Därför
ingår det i sjuksköterskans kompetensområde att hålla sig uppdaterad om denna forskning och
implementera denna praktiskt (Bettany-Saltikov & McSherry, 2016). Under författarnas
kommande verksamhetsförlagda utbildning kommer litteraturstudiens resultat att presenteras
inför ambulanspersonalen på respektive station. Detta med förhoppning om att belysa hur
patienten upplever att tillit skapas i mötet med ambulanssjuksköterskan. Författarna till denna
magisteruppsats tror att vetskapen kommer att generera kunskap och intresse om hur vi kan
skapa tillit för patienten i ambulanssjukvården.
9 Framtida forskning
I de artiklar som resultatet baserades på försökte författarna till denna magisteruppsats finna
svar på vad som definierar tillit för patienten. Eftersom forskningen inte enbart inriktade sig
på tillit ur ett patientperspektiv, så anses en kunskapslucka finnas kring just tillit i den
prehospitala vården. Framtida forskning behövs inom området då litteraturstudiens resultat
visar på de faktorer som skapar möjlighet för patienten att känna tillit i den prehospitala
vården. Målet med den prehospitala vården bör vara att patienten känner tillit, varför
begreppet behöver belysas mer. Därför önskas mer forskning, och forskning som inte bara
undersöker vårdmötet i sin helhet, utan begreppet tillit och dess skapande faktorer bör därför
med fördel studeras enskilt med patientens upplevelse i fokus.
10 Slutsats
Tillit är en avgörande faktor för att patienten skulle lita på ambulanssjuksköterskans
kompetens och erfarenhet. Detta innebär att vi som ambulanssjuksköterskor bör beakta
patientens livsvärld, vara närvarande och bjuda in till dialog. Det är då betydelsefullt att utgå
från en helhetssyn där patienten är unik för varje akut situation där patienten är en person och
inte definieras av det akuta tillståndet. Litteraturstudien visar även att informationen till
patienten är viktig för att patienten ska känna tillit. I den korta prehospitala vårdrelationen är
det därför viktigt att bevara tilliten. Detta genom att försöka ta tillvara på den korta tid som
existerar i ambulansen och i mötet få förståelse för patientens situation. Litteraturstudien
betonar vikten av ambulanssjuksköterskans förmåga att vara professionell och att våga ta till
vara på den kunskap som patienten har om sin egen hälsa och ohälsa. Författarna till denna
magisteruppsats har förhoppning om att denna litteraturstudie ska generera kunskap om vikten
av tillit i mötet med patienten i den prehospitala vården. Slutsatsen kan dras att det finns
möjlighet att skapa tillit i den prehospitala vården först när ambulanssjuksköterskan möter
patienten som professionell, samt med ett öppet och närvarande förhållningssätt.
20
11 Referenser
*Artiklar i resultatet
*Ahl, C., & Nyström, M. (2012). To handle the unexpected – The meaning of caring in pre-
hospital emergency care. International Emergency Nursing, 20(1), 33-41.
doi:10.1016/j.ienj.2011.03.001
*Ahlenius, M., Lindström, V., & Vicente, V. (2017). Patients’ experience of being badly
treated in the ambulance service: A qualitative study of deviation reports in Sweden.
International Emergency Nursing, 30, 25-30. doi:10.1016/j.ienj.2016.07.004
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion - vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.
*Aronsson, K., Björkdahl, I., & Sundström, B. W. (2014). Prehospital emergency care for
patients with suspected hip fractures after falling -- older patients' experiences. Journal Of
Clinical Nursing, 23, 3115-3123. doi:10.1111/jocn.12550
Augustinsson, S. (2017). Vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi. I B. Högland Nielsen & M.
Granskär (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 19-32). Lund:
Studentlitteratur.
Axelsson, C., Jimenez Herrera, M. & Bång, A. (2015). How the context of ambulance care
influences learning to become a specialist ambulance nurse a Swedish perspective. Nurse
Education Today, 37, 8 – 14. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2015.10.029
Bettany-Saltikov, J. & McSherry, R. (2016). How to do a systematic literature review in
nursing: a step-by-step guide. London: McGraw-Hill Education/Open University Press
Berg, L., & Danielson, E. (2007). Patients' and nurses' experiences of the caring relationship
in hospital: an aware striving for trust. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 21(4), 500-
506.
*Brydges, M., Denton, M., & Agarwal, G. (2016). The CHAP-EMS health promotion
program: a qualitative study on participations views of the role of paramedics. BMC Health
Services Research, 16 (435), 2-9. doi: 10.1186/s12913-016-1687-9
Dahlberg, K. & Ekman, I. (2017). Att lyssna på och förstå patienters berättelser- några
teoretiska utgångspunkter. I K, Dahlberg & I, Ekman (red), Vägen till patientens värld och
personcentrerad vård: att bli lyssnad på och förstådd (s. 23-41). Stockholm: Liber.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå
vårdvetenskap. Lund. Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. (1. utg.)
Stockholm: Natur & kultur.
21
*Doohan, I., & Saveman, B. (2015). Need for compassion in prehospital and emergency care:
A qualitative study on bus crash survivors' experiences. International Emergency Nursing,
23(2), 115-119. doi:10.1016/j.ienj.2014.08.008
Ekebergh, M. (2017). Hur kan “konsten att förstå patientens värld” integreras i vården?. I K,
Dahlberg & I, Ekman (red), Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli
lyssnad på och förstådd (s. 291-313). Stockholm: Liber.
Elmqvist, C., & Frank, C. (2014). Patients strategies to deal with their situation at an
emergency department. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29, 145-151. DOI:
10.1111/scs.12143
*Elmqvist, C., Fridlund, B., & Ekebergh, M. (2008). More than medical treatment: the
patient's first encounter with prehospital emergency care. International Emergency Nursing,
16(3), 185-192. doi.org/10.1016/j.ienj.2008.04.003
Elmqvist, C., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2011). On a hidden game board: the patients first
encounter with emergency care at the emergency department. Journal of Clinical Nursing, 21,
2609-2616. doi: 10.1111/j.1365/2702.2011.03929.x
Forsgärde, E-S., Attebring, M. & Elmqvist, C. (2015). Powerlessness: Dissatisfied patients’
and relatives’ experience of their emergency department visit. International Emergency
Nursing, 25, 32–36. doi.org/10.1016/j.ienj.2015.07.004
Frank, C., Asp, M & Dahlberg, K. (2008). Patient participation in emergency care- a
phenomenographic study based on patient’s lived experience. International emergency
nursing, 17, 15-22. doi: 10.1016/j.ienj.2008.09.003
Friberg, F. (2017). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ
forskning. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (s. 129 - 140). Lund: Studentlitteratur.
Gordan, J., A Sheppard, L. & Anaf, S. (2009). The patient experience in the emergency
department: A systematic synthesis of qualitative research. International emergency Nursing,
18, 80-88. doi:10.1016/j.ienj.2009.05.004
Helsingforsdeklarationen (2013). Från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-
of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Hiort, J., Lindau, M., & Löfgren, M. (2017). Young pain patients’ experience in primary care.
A qualitative study. Nordic Psychology, 69(2), 83-99. doi: 10.1080/19012276.2016.1178166
*Holmberg, M., Forslund, K., Wahlberg, A. C., & Fagerberg, I. (2014). To surrender in
dependence of another: the relationship with the ambulance clinicians as experienced by
patients. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 28(3), 544-551. doi:10.1111/scs.12079
Hörnsten, Å. & Udo, C. (2017). Praktiska råd: Bemötande i vård och omsorg, värdegrund.
Vårdhandboken. Från http://www.vardhandboken.se/Texter/Bemotande-i-vard-och-omsorg-
patientperspektiv/Praktiska-rad/
22
*Jangland, E., Kitson, A., & Muntlin Athlin, Å. (2015). Patients with acute abdominal pain
describe their experiences of fundamental care across the acute care episode: a multi-stage
qualitative case study. Journal of advanced nursing, 72(4), 791-801. doi: 10.1111/jan.12880
Javinger, M. (2017). Hej människa!- om utsatthet, möten och förståelse. I K, Dahlberg & I,
Ekman (red), Vägen till patientens värld och personcentrerad vård: att bli lyssnad på och
förstådd (s. 45-69). Stockholm: Liber.
Kasén, A. (2002). Den vårdande relationen. Åbo: Åbo akademis förlag.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom
hälso- och vårdvetenskap (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.
Kvåle, K. (2006) Den omsorgsfulle sykepleier - slik pasienter ser det. Vård i Norden, 79(26),
15 – 19. Från
http://journals.sagepub.com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1177/010740830602600104
Mollborn, S., Stepanikova, I. & Cook, K-S. (2005). Delayed Care and Unmet Needs among
Health Care System Users: When Does Fiduciary Trust in a Physician Matter?. Health
Research and Educational Trust, 40(6) ,1898 – 1917. doi:10.1111/j.1475-6773-2005-00457-x
*Norberg Boysen, G., Nyström, M., Christensson, L., Herlitz, J., & Wireklint Sundström, B.
(2017) Trust in the early chain of healthcare: lifeworld hermeneutics from the patient’s
perspective, International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing, 12(1). doi:
10.1080/17482631.2017.1356674
Nyström, N., & Herlitz, J. (2016). Mötet mellan två kunskapsområden. I B-O. Suserud & L.
Lundberg (red.). Prehospital akutsjukvård (s. 17 - 25). Stockholm: Liber.
Polit, D-F. & Beck, C-T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins
RAS (2012). Kompetensbeskrivning - Legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulanssjukvård. Riksföreningen för
ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening. Från http://ambssk.se/wp-
content/uploads/2016/10/ras_komp_beskr_ambssk2012.pdf
Sandman, L. & Nordmark, A (2006). Ethical conflicts In prehospital emergency care. Nursing
Ethics, 13 (6), 592 – 607. DOI 10.1177/0969733006069694
*Sandström, L., Nilsson, C., Juuso, P., & Engström, Å. (2017). The helicopter as a caring
context: Experiences of people suffering trauma. International Emergency Nursing, 32, 34-
38. doi:10.1016/j.ienj.2016.09.006
SBU (2014a). Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik –
patientupplevelser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
23
SBU (2014b). Sammanvägning av resultat. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och
social utvärdering. Från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel09.pdf
SBU (2017). Tillit är grunden för vårdens och omsorgens insatser. Stockholm: Statens
beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
http://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap--praxis/vetenskap-och-praxis/tillit-ar-grunden-
for-vardens--och-omsorgens-insatser/
Schultz, H., Qvist, N., Mogensen, C-B., & Pedersen, B-D. (2014). Perspectives of patients
with acute abdominal pain in an emergency department observation unit and a surgical
assessment unit: a prospective comparative study. Journal of Clinical Nursing, 23, 3218 –
3229. doi: 10.1111/jocn.12570.
Schröder, A., Ahlström, G., & Wilde Larsson, B. (2006). Patients perceptions of the concept
of the quality of care in the psychiatric setting: a phenomenographic study. Journal of Clinical
Nursing, 15, 93 - 102. doi: 10.1111/j.1365-2702.2005.01241.x.
Segesten, K. (2017). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg. (red.).
Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105-108). Lund:
Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2015). Att mötas i hälso- & sjukvård – ett utbildningsmaterial för reflektion
om bemötande och jämlika villkor. Från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19620/2015-1-5.pdf
SOSFS 2009:10. Socialstyrelsens föreskrifter om ambulanssjukvård m.m. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Sundström, B. (2002). Erfarna vårdares bedömning inom prehospital akutsjukvård.
Göteborgs universitet, institutionen för vårdpedagogik, samt Högskolan i Borås, institutionen
för vårdvetenskap (manuskript).
Suserud, B-O., Ahl, C., Hjälte, L., Johansson, C., Wireklint Sundström, B., & Jonsson, A.
(2005). Culture and care in the swedish ambulance services. Emergency Nurse, 13(8), 30 –
36. doi: 10.7748/en2005.12.13.8.30.c1203
Sveriges landsting och regioner i samverkan (2016a). Specialiserad sjukhusvård
akutmottagningar. Från https://patientenkat.se/sv/resultat/akutmottagningar-2016/
Sveriges landsting och regioner i samverkan (2016b). Specialiserad sjukhusvård öppenvård.
Från https://patientenkat.se/sv/resultat/specialiserad-sjukhusvard-oppen-2016/
Svensk sjuksköterskeförening (2016) Personcentrerad vård. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf
24
*Togher, F.J., Davy, Z., & Siriwardena, A.N. (2012). Patients and ambulance service
clinicians experiences of prehospital care for acute myocardial infarction and stroke: a
qualitative study.
Emergency Medical Journal, 30, 942 - 948. doi:10.1136/emermed-2012-201507
*Togher, F. J., O'Cathain, A., Phung, V., Turner, J., & Siriwardena, A. N. (2014).
Reassurance as a key outcome valued by emergency ambulance service users: a qualitative
interview study. Health Expectations, 18(6), 2951-2961. doi:10.1111/hex.12279
Vicente, V., Castren., M., Sjöstrand, F., & Wireklint Sundström, B. (2013). Elderly patient’s
participation in emergency medical services when offered an alternative care pathway.
International Journal of Qualitative studies in Health and Well-being, 8 (1). doi:
http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v8i0.20014
Ward, P., Rokkas, P., Cenko, C., Pulvirenti, M., Dean, N., Carney, S. & Meyer, S. (2017).
‘Waiting for’ and ‘waiting in’ public and private hospitals: a qualitative study of patient trust
in South Australia. BMC Health Services Research, (17)333, 1- 11. DOI 10.1186/s12913-017-
2281-5
Wiggins, O. & Schwartz, M. (2005). Richard Zaners phenomenology of the clinical
encounter. Theoretical Medicine, 26, 73 - 87. doi: 10.1007/s11017-004-4805-3.
Wireklint Sundström, B., & Dahlberg, K. (2010). Caring assessment in the swedish
ambulance services relieves suffering and enables safe decisions. International Emergency
Nursing, 19, 113 – 119. doi: 10.1016/j.ienj.2010.07.005.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg. (red.). Dags för uppsats - vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund: Studentlitteratur.
I
Bilaga I.
PEO-mall
Pubmed 2018-01-24*
* I sökningen har vi begränsat med artiklar från 10 senast åren samt lagt till, NOT Emergency
department* [Title/Abstract]
PEO- mall för vår studie Inklusionskriterium Exklusionskriterium
P = Patient i den
prehospitala miljön
Patienter som deltagit i den
prehospitala vården
Patienter under 18 år
E = Tillit Ordet tillit behöver inte stå
uttryckt i text under resultatet.
Tillit kan belysas utifrån
andra begrepp samt ord i text.
O = Upplevelse Levda erfarenheter och
upplevelse ur patients
livsvärld
Artiklar skrivna ur en
ambulanssjuksköterskans
perspektiv
Type of study Kvalitativa artiklar
Originalartiklar
Litteraturstudier
Kvantitativa studier
P – Patient i den
prehospitala miljön
E- Tillit O- Upplevelse
Mesh-
termer
"Emergency Medical
Services"[Mesh] OR "Emergency
Treatment"[Mesh] OR
"Emergency Medical
Technicians"[Mesh] OR
"Ambulances"[Mesh]
"Trust"[Mesh]) OR
"Empathy"[Mesh] "Life Change
Events"[Mesh] OR
"Patient
Satisfaction"[Mesh] OR
"Patient-Centered
Care"[Mesh] OR
"Professional-Patient
Relations"[Mesh:noexp]
OR "Nurse-Patient
Relations"[Mesh]
OR OR OR
Fritext
prehospital OR ambulance* OR
PEN OR "emergency medical
service*"
Caring OR Confidence OR
Empathy OR Honesty OR
Individuality OR Trust OR
Reassurance OR Compass*
life world OR "patient*
experience*" OR
"patient* attitude*" OR
"patient* perspective*"
OR "patient*
perceptions" OR "life
experience*"
II
Cinahl 2018-01-24**
Cinahl 2018-01-24**
** I sökningen har vi begränsat med artiklar från 10 senast åren.
P – patient i den
prehospitala miljön
E- Tillit O- Upplevelse
Cinahl-
headings
((MH "Emergency Care+") OR (MH
"Emergency Patients") OR (MH
"Emergency Nurse Practitioners")
OR (MH "Emergency Medical
Technicians") OR (MH "Emergency
Medical Services") OR (MH
"Ambulances"))
((MH "Caring") OR (MH
"Confidence") OR (MH
"Empathy") OR (MH
"Honesty") OR (MH
"Respect") OR (MH
"Individuality") OR (MH
"Trust"))
((MH "Patient
Attitudes") OR (MH
"Life Experiences") OR
(MH "Patient
Satisfaction") OR (MH
"Patient Centered Care"))
OR OR OR
Fritext
((prehospital OR ambulance* OR
PEN OR "emergency medical
service*"))
((faith OR trust OR
reassurance OR caring OR
compass* OR confidence
OR empathy OR respect OR
honesty))
(("patient* experience*"
OR "patient* attitudes*"
OR "patient*
perspective*" OR
"patient* perceptions"))
P – patient i den
prehospitala miljön
E- Tillit O- Upplevelse
Cinahl-
headings
((MH "Emergency Care+") OR (MH
"Emergency Patients") OR (MH
"Emergency Nurse Practitioners") OR
(MH "Emergency Medical
Technicians") OR (MH "Emergency
Medical Services") OR (MH
"Ambulances"))
((MH "Nurse-Patient
Relations") OR (MH
"Professional-Patient
Relations"
OR OR OR
Fritext
((prehospital OR ambulance* OR PEN
OR "emergency medical service*"))
(lifeworld))
III
Bilaga II.
Sökmartris
Databas Sök
datum
Sökord Antal
träffar
Antal
valda
Pubmed* 2018-
01-24
((((((((((((("Emergency Medical Services"[Mesh]) OR
"Emergency Treatment"[Mesh]) OR "Emergency
Medical Technicians"[Mesh]) OR
"Ambulances"[Mesh])) OR ((prehospital OR
ambulance* OR PEN OR "emergency medical
service*")))) AND (((("Trust"[Mesh]) OR
"Empathy"[Mesh])) OR ((Caring OR Confidence OR
Empathy OR Honesty OR Individuality OR Trust OR
Reassurance OR Compass*)))) AND ((((((("Life
Change Events"[Mesh]) OR "Patient
Satisfaction"[Mesh]) OR "Patient-Centered
Care"[Mesh]) OR "Professional-Patient
Relations"[Mesh:noexp]) OR "Nurse-Patient
Relations"[Mesh])) OR ((life world OR "patient*
experience*" OR "patient* attitude*" OR "patient*
perspective*" OR "patient* perceptions" OR "life
experience*")))) NOT Emergency department*
276 5
Cinahl** 2018-
01-24
( (MH "Emergency Care+") OR (MH "Emergency
Patients") OR (MH "Emergency Nurse Practitioners")
OR (MH "Emergency Medical Technicians") OR (MH
"Emergency Medical Services") OR (MH
"Ambulances") )
OR ( (prehospital OR ambulance* OR PEN OR
"emergency medical service*") ) AND ((MH
"Caring") OR (MH "Confidence") OR (MH
"Empathy") OR (MH "Honesty") OR (MH "Respect")
OR (MH "Individuality") OR (MH "Trust") ) OR (
(faith OR trust OR reassurance OR caring OR
compass* OR confidence OR empathy OR respect OR
honesty) ) AND ( (MH "Patient Attitudes") OR (MH
"Life Experiences") OR (MH "Patient Satisfaction")
OR (MH "Patient Centered Care") ) OR ( ("patient*
experience*" OR "patient* attitudes*" OR "patient*
perspective*" OR "patient* perceptions") ) NOT
“Emergency department*”
97 5
Cinahl** 2018-
01-24
( (MH "Emergency Care+") OR (MH "Emergency
Patients") OR (MH "Emergency Nurse Practitioners")
OR (MH "Emergency Medical Technicians") OR (MH
"Emergency Medical Services") OR (MH
"Ambulances") ) OR ( (prehospital OR ambulance*
OR PEN OR "emergency medical service*") ) AND
((MH "Nurse-Patient Relations") OR (MH
"Professional-Patient Relations" OR (lifeworld))
400 0
IV
Bilaga III.
Artikelöversikt Nr Författare
Databas
Land
Titel Antal
infor
mant
er
Metod Kvalité Resultat
1 Ahlenius, M
Lindström, V
Vicente, V
Sekundär-
sökning
Sverige
Patient’s
experience of
being badly
treated in the
ambulance
service: A
qualitative study
of deviation
reports in
Sweden
32 Granskning
händelse-
rapporter
Induktiv
analys
Hög Dåliga erfarenheter
från ambulansen
delades upp i: att vara
i akut behov av hjälp
ledde till en
beroendeställning
samt att ambulans-
sjuksköterskan
skapade ett vård-
lidande när vården
inte nådde upp till
förväntningarna.
2 Togher, F
O’Cathain, A
Phung, V-H
Turner, J
Niroshan
Siriwardena,
A
Pubmed
Storbritannien
Reassurance as a
key outcome
valued by
emergency
ambulance
service users: a
qualitative
interview study
22 Intervju eller
telefon-
intervju
NVivo 8,
femstegs-
analys
Medel-
hög
Patienten var orolig
för sin hälsa och
värderade att känna
sig försäkrad, få
anpassad behandling
och råd. Försäkran
skapades genom
ambulanssjuksköters
kans professionalism.
3 Aronsson, K
Björkdahl, I
Wireklint
Sundström, B
Cinahl
(Dubblett i
Pubmed)
Sverige
Prehospital
emergency care
for patients with
suspected hip
fractures after
falling – older
patient’s
experiences
10 Öppen
intervju
Fenomenolo
gi
Hög Vården i samband
med en höftfraktur
kunde upplevas både
som vårdande i en
varm och öppen
atmosfär men också
som ångestgivande
då patienten kände
sig förvirrad och inte
fick svar på sina
frågor.
4 Sandström, L
Nilsson, C
Juuso, P
Engström, Å
Cinahl
The helicopter as
a caring context:
Experiences of
people suffering
trauma
13 Intervju-
guide
Innehålls-
analys
Medel-
hög
Att kontakta
ambulans kunde
kännas genant men
att var i det behovet
kunde gör att man
hamnade i chock när
V
Sverige ambulanssjuksköters
kan bekräftade
allvaret i sjukdomen.
Av vikt att känna sig
tröstad och säker.
5 Holmberg, M
Forslund, K
Wahlberg, A-
C
Fagerberg, I
Pubmed
(Dubblett i
Cinahl)
Sverige
To surrender in
dependence of
another: the
relationship with
the ambulance
clinicians as
experienced by
patients
20 Öppen
intervju
Fenomenolo
gi &
Hermenutik
Hög Innan ambulansen
kom på plats kände
patienten rädsla,
ångest och ensamhet.
En lättnad infann sig
när patienten var på
väg till sjukhus.
Patienten
överlämnade sig till
ambulanssjuksköters
kans kunskap.
6 Norberg
Boysen, G
Nyström, M
Christensson,
L
Herlitz, J
Wireklint
Sundström, B
Sekundär-
sökning
Sverige
Trust in the early
chain of
healthcare:
lifeworld
hermeneutics
from the
patient’s
perspective
10 Öppen
intervju
Fenomenolo
gi &
Hermenutik
Medel-
hög
Tillit involverar inte
automatisk medicinsk
kunskap. Intresse för
patientens livsvärld
leder till att tillit
skapas i den
vårdande relationen.
7 Doohan, I
Saveman, B-I
Cinahl
Sverige
Need for
compassion in
prehospital and
emergency care:
a qualitative
study on bus
crash survivor’s
experiences
54 Semistruktur
erade
intervjuer
Innehålls-
analys
Medel-
hög
Här beskrivs
missnöje men också
tillfredsställande med
den prehospitala
vården vid trauma.
Jämförs prehospital
med akutmottagning.
8 Ahl, C
Nyström, M
Cinahl
Sverige
To handle the
unexpected – the
meaning of
caring in pre-
hospital
emergency care
20 Öppen
intervju
Fenomenolo
gi &
Hermenutik
Hög Är ambulansen bara
en transport eller
vårdar de också? Att
som patient bli
inkluderad eller
exkluderad i vården,
bli accepterad eller
ifrågasatt. Att efter
detta ge över sig själv
i händerna på
VI
ambulanssjuksköters
kan.
9 Elmqvist, C
Fridlund, B
Ekeberg, M
Cinahl
(Dubblett i
Pubmed)
Sverige
More than
medical
treatment: The
patient’s first
encounter with
prehospital
emergency care
4
(18)
*
Öppen
Intervju
Fenomenolo
gisk
livsvärlds-
analys
Medel-
hög
Vid trauma är ofta
miljön kaotisk. Här
beskrivs hur
patientens autonomi
påverkas och känslan
av att förlora
kontrollen. Patienten
vill lämna över
ansvaret för sin kropp
till någon med
kompetens, då
patienten känner sig
beroende av
ambulanssjuksköters
kans bedömning.
10 Brydges, M
Denton, M
Agarwel, G
Pubmed
Canada
The CHAP-EMS
health promotion
program: a
qualitative study
on participants
views of the role
of paramedics
15 Semistruktur
erad intervju
&
observation
Tematisk
analys
Etnografi
Medel-
hög
Patienten vet att
ambulanssjuksköters
kan bryr sig och kan
känna tillit och
respekt. Det har inte
bara med
kompetensen att göra
utan också
ambulanssjuksköters
kans personlighet.
11 Jangland, E
Kitson, A
Muntlin
Athlin, Å
Pubmed
Sverige
Patients with
acute abdominal
pain describe
their experience
of fundamental
care across the
acute care
episode: a multi-
stage qualitative
case study
5 Öppen
intervju
Innehålls-
analys
Fallstudie
Medel-
hög
Kommunikation och
information
påverkade relationen
enligt patienten.
Ambulanssjuksköters
kan höll patienten
informerad, pratade
lugnt och försäkrade
sig om patientens
välmående. Jämför
med hela vårdkedjan.
12 Togher, F-J
Davy, Z
Niroshan
Siriwardena,
A
Pubmed
Storbritannien
Patient’s and
ambulance
service
clinician’s
experiences of
prehospital care
for acute
myocardial
infarction and
22
(39)
**
Intervju eller
fokusgrupp
Tematisk
analys
& NVivo 8
Medel-
hög
Patienten värderade
både personlig och
teknisk kompetens
som tillsammans
skapade
professionalism.
Positivt när fysiska,
emotionella och
sociala behov
VII
stroke: a
qualitative study
belystes genom
kommunikation.
* Totalt 18 informanter i studien men endast 4 var patienter. Endast material från patienternas
intervjuer inkluderades i litteraturstudien.
** Totalt 39 informanter i studien men 17 av dessa var ambulanspersonal, varför dessa inte
inkluderades i litteraturstudien
VIII
Bilaga IV.
Mall för kvalitetsgranskning
Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
reviderad 2014
SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och
kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
Hög Medelhög Låg
a) Utgår studien från en väldefinierad
problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
c) Är kontexten tydligt beskriven?
d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?
IX
e) Genereras hypotes/teori/modell?
f) Är resultatet överförbart till ett liknande
sammanhang (kontext)?
g) Är resultatet överförbart till ett annat
sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?
b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse
i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation
till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen
förförståelse i relation till analysen?
Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
a) Är resultatet logiskt?
b) Är resultatet begripligt?
c) Är resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram?
X
Kommentarer till mallen för kvalitetsgranskning av studier
med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
1. Syfte
Fundera över:
• vad målsättningen med studien var
• varför det är viktigt
• relevansen
• om kvalitativ metodik är lämplig för att utforska problem området/ svara på
frågeställningen.
2. Urval
Fundera över:
• om forskaren redovisat bakgrund till vald urvalsmetod
• om forskaren redovisat hur deltagarna valdes ut
• om forskaren redovisat varför de valda deltagarna valdes ut
• om forskaren redovisat hur många deltagare som valdes ut
• om forskaren redogjort för om någon inte valde att delta och i så fall varför
• om forskaren lyfter fram etiska resonemang som sträcker sig längre än informed consent
och ethical approval
• om forskaren beskrivit relationen mellan forskare och informant och hur denna skulle
kunna påverka datainsamlingen, exempelvis tacksamhetsskuld, beroende förhållanden
etcetera.
3. Datainsamling
Fundera över:
• om ”settingen” för datainsamlingen var berättigad
• om det framgår på vilket sätt datainsamlingen utfördes (t ex djupintervju,
semistrukturerad intervju, fokusgrupp, observationer etc)
• om forskaren har motiverat vald datainsamlingsmetod
• om det explicit framgår hur vald datainsamlingsmetod utfördes (t ex vem
intervjuade, hur länge, användes intervjuguide, var utfördes intervjun, hur
många observationer etc) • om metoden modifierades under studiens gång
(om så är fallet, framgår det hur och varför detta skedde)
• om insamlat datamaterial är tydliga
(t ex video eller ljudinspelningar, anteckningar etc)
XI
• om forskaren resonerar kring om man nått mättnad, det vill säga när mer
datainsamling inte ger mer ny data (inte alltid tillämpbart)
• om det är tillämpbart att föra ett mättnadsresonemang, fundera på om det är
rimligt, det vill säga faktiskt validerat på goda grunder.
4. Analys
Fundera över:
• om analysprocessen är beskriven i detalj
• om analysförfarandet är i linje med den teoretiska ansats som eventuellt låg till grund för
datainsamlingen
• om analysen är tematisk, framgår det hur man kommit fram till dessa teman?
• om tabeller har använts för att tydliggöra analysprocessen
• om forskaren kritiskt har resonerat kring sin egen roll, potentiell bias eller inflytande
under analysprocessen
• om analysmättnad råder (kan man hitta fler teman baserat på redovisade citat?).
5. Resultat
Fundera över:
• om resultaten/fynden diskuteras i relation till syftet eller frågeställningen
• om ett adekvat resonemang förs kring resultaten eller om resultaten bara
är citat/dataredovisning
• om resultaten redovisas på ett tydligt sätt (t ex är det lätt att se vad som
är citat/data och vad som är forskarens eget inlägg)
• om resultatredovisningen återkopplas till den teoretiska ansats som
eventuellt låg till grund för datainsamling och analys
• om tillräckligt med data redovisas för att underbygga resultaten
• i vilken utsträckning motstridiga data har beaktats och framhålls
• om forskaren kritiskt har resonerat kring dess egen roll, potentiell bias
eller inflytande under analysprocessen
• om forskaren för ett resonemang kring resultatens överförbarhet eller
andra användningsområden för resultaten.
Referenser
1. Bahtsevani C. In search of evidencebased
practices: exploring factors influencing
evidencebased practice and implementation
of clinical practice guidelines. Malmö: Malmö högskola; 2008.
2. Willman A, Stoltz P, Bahtsevani C.
Evidensbaserad omvårdnad. En bro
mellan forskning och klinisk verk
samhet. Studentlitteratur; 2006.
XII
Bilaga V.
Resultat artikelgranskning
Författare: Ahlenius, Lindström & Vicente År: 2016 Artikelnummer: 1
Författare: Togher, O'Cathain, Phung, Turner & Siriwardena År: 2014 Artikelnummer: 2
Författare: Aronsson, Björkdahl & Wireklint Sundström År: 2014 Artikelnummer: 3
Författare: Sandström, Nilsson, Juuso & Engström År: 2016 Artikelnummer: 4
Författare: Holmberg, Forslund, Whalberg & Fagerberg År: 2014 Artikelnummer: 5
Författare: Norberg Boysen, Nyström, Christensson, Herlitz & Wireklint Sundström
År: 2017 Artikelnummer: 6
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
XIII
Författare: Doohan & Saveman År: 2014 Artikelnummer: 7
Författare: Ahl & Nyström År: 2011 Artikelnummer: 8
Författare: Elmqvist, Fridlund & Ekebergh År: 2008 Artikelnummer: 9
Författare: Brydges, Denton & Agarwal År: 2016 Artikelnummer: 10
Författare: Jangland, Kitson & Muntlin Athlin År: 2015 Artikelnummer: 11
Författare: Togher, Davy & Siriwardena År: 2012 Artikelnummer: 12
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
Hög Medelhög Låg
XIV
Bilaga VI.
Urvalsformulär
Artikel 2
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
2954 Vä 30-
33
Patienterna värderade att få sin
ångest, rädsla och panik att
lindras av
ambulanssjuksköterskan.
Närvaro Professiona-
lism
2954 Vä 33-
37
Försäkran gavs genom
professionalism,
kommunikation, kort tid för
hjälp och kontinuitet.
Kommunikation
Kompetens
Tid
Dialog
Professiona-
lism
2954 Hö 1-4 Försäkran gavs till patienten
genom att få rädsla eller tvivel
lindrade.
Närvaro Professiona-
lism
2954 Hö 7-11 Alla patienterna beskrev hur
deras rädsla, ångest och panik
minskade när dem hade en
ambulanssjuksköterska som
visste vad den skulle göra och
hur dem skulle få en säker och
anpassad vård.
Kompetens Professiona-
lism
2954 Hö 13-
19
Att ha någon som lugnade
mig, som sa att dem skulle ta
mig till sjukhus och försäkrade
mig om att dem fanns där om
mitt tillstånd skulle bli värre.
Detta skapade tillit.
Lugn Professiona-
lism
Artikel 1
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
28 Vä 26-
30
Förväntningarna var att
sjukvården skulle vara
öppensinnad och med
vänskaplig attityd.
Närvaro Professiona-
lism
28 Hö 11-
17
Patienterna förväntar sig att
bli behandlade med respekt
och som en unik människa.
Där deras lidande blir taget på
allvar.
Helhetssyn Professiona-
lism
28 Hö 11-
17
Hade ambulans-
sjuksköterskorna utgått från
ett holistiskt synsätt hade
patienterna inte upplevt sig
vara objektifierade.
Helhetssyn Professiona-
lism
XV
2954 Hö 24-
27
Ambulanssjuksköterskan
förklarade allt han gjorde,
vilket gjorde att patienten
kände sig lättad och försäkrad
om vad han gjorde.
Information Professiona-
lism
2954 Hö 37-
39
En försäkran gavs till
patienten när
ambulanspersonalen
försäkrade dem att de tagit rätt
beslut att ringa ambulansen.
Kompetens Professiona-
lism
2955 Vä 10-
12
Om patienten kände sig trygg
kände den tillit till
ambulanspersonalen. Vågar då
lita på den personen.
Kompetens Professiona-
lism
2955 Hö 1-3 Patientens lämnade över sitt
ansvar i ambulans-
sjuksköterskans händer som
visste vad den skulle göra för
att hjälpa patienten.
Kompetens Professiona-
lism
2956 Vä 12-
17
Patienterna upplevde en
försäkran genom
ambulanssjuksköterskans
kompetens och kliniska
erfarenhet. De upplevde
vården grundlig och kunskaps-
baserad men utöver detta gav
också försäkran till patienten
genom
ambulanssjuksköterskans
personlighet så som lugn,
snällhet och information.
Kompetens
Närvaro
Lugn
Information
Professiona-
lism
Dialog
2956 Vä 19-
22
Ambulanssjuksköterskan
uppskattades för sin kunskap,
vilket skapade tillit till vården.
Kompetens Professiona-
lism
2956 Vä 25-
28
Ambulanssjuksköterskan
visste hur han skulle prata med
patienten och gav tillit
eftersom han var en sån trevlig
person.
Kommunikation Dialog
2956 Hö 6-15 Verbal och icke verbal
kommunikation var centralt
för att patienten ska känna sig
trygg.
Ambulanssjuksköterskans lugn
var ett sätt att framhäva att
han/hon har kontroll över
situationen. Detta lugnande då
patientens ångest.
Kommunikation
Lugn
Dialog
Professiona-
lism
XVI
2957 Vä 42-
44
Tillit gavs inte bara genom
informationens innehåll utan
också på vilket sätt dem
kommunicerade.
Kommunikation Dialog
2957 Hö 1-5 Att använda humor och att
använda patientens
tilltalsnamn var i några fall
uppskattat och sågs då som en
vänskaplig framtoning.
Kommunikation Dialog
2958 Vä 27-
29
Patienterna upplever att en
kortare väntan på ambulans
kan bidra till ökad tillit och
minska oron.
Tid Professiona-
lism
2958 Hö 5-7 Att vara närvarande som
ambulanssjuksköterska
minskade patientens ångest
och lidande.
Närvaro Professiona-
lism
Artikel 3
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
3118 Vä 3-7 Patienten uppskattade en
öppen och vänskaplig
atmosfär.
Närvaro Professiona-
lism
3118 Hö 15-
19
Mötet mellan sjuksköterskan
och patienten involverar
positiva känslor. Dialog och
beröring var av vikt så väl som
sjuksköterskans förmåga att
kombinera empati och
medicinsk kunskap.
Kommunikation
Kompetens
Dialog
Professiona-
lism
3118 Hö 27-
28
Patienten upplevde sig bli
bemött med vänskaplig
atmosfär.
Närvaro Professiona-
lism
3118 Hö 29-
32
Patienten upplevde
sjuksköterskan som mänsklig
och att dem hade empati.
Närvaro Professiona-
lism
3119 Vä 7-9 Patienten litade på
ambulanssjuksköterskan när
beröring inkluderades i
prehospitala vården.
Kommunikation Dialog
Artikel 4
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
XVII
36 Hö 12-
19
Patienterna uttryckte att de
lämnade över sig själva till
ambulanssjuksköterskan. Dem
kände sig omhändertagna när
personalen visade patienterna
omtanke för deras situation och
var ständigt närvarande och
tillgängliga för dem.
Närvaro Professiona-
lism
36 Hö 12-
19
Ambulanspersonalen gav
intryck av att dem jobbat ihop
länge och detta hade en positiv
lugnande effekt.
Lugn Professiona-
lism
Artikel 5
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
547 Vä 5-14 Vårdrelationen i den
prehospitala vården varar en
kort tid, under denna tiden ska
ambulans-sjuksköterskan vara
omtänksam, tröstande och
skapa en varm atmosfär. Om
ambulanssjuksköterskan tog
hand om patienten utifrån
dessa faktorer kommer
patienten lita på
ambulanssjuksköterskans
kunskap och kompetens.
Närvaro
Kompetens
Professiona-
lism
547 Vä 5-14 En lättnad infinner sig hos
patienten då ansvaret för ens
egna kropp lättar samt den
psykiska påfrestningen
minskar.
Helhetssyn Professiona-
lism
547 Vä 17-
27
Ambulanssjuksköterskan
använder sig av både verbal
och icke verbal
kommunikation för att inge
lugn. Detta genom en lugn
konversation där patienten
involverades.
Kommunikation
Lugn
Professiona-
lism
547 Vä 17-
27
Ambulanssjuksköterskans
professionella roll skapade tillit
till patienten genom att kunna
hantera situationen.
Kompetens Professiona-
lism
547 Vä 44-
47
Patienten överlämnade sig
själv och situationen till
ambulanssjuksköterskan
genom att de kände då tillit till
dennes kompetens
Kompetens Professiona-
lism
XVIII
547 Hö 2-14 Att vara beroende av en annan
innebär att överge sitt eget
inflytande över situationen och
att vara tvungen att ha tillit till
ambulanssjuksköterskans
kompetens och ha tron att de
kan hantera situationen
Kompetens Professiona-
lism
547 Hö 2-14 Närvaron i relationen
innefattade tröst och lugn, som
var en avgörande faktor. När
ambulanssjuksköterskan
närmade sig patienten handlade
det både om psykisk och
förmågan att skapa en
mellanmänsklig relation. Det
krävdes att sjuksköterskan var
öppensinnad och visade på
kunskap genom att bekräfta
patienten som en individ för att
detta skulle uppnås.
Lugn
Närvaro
Kompetens
Professiona-
lism
547 Hö 17-
23
Att vara i händerna på en
annan innebar att lägga över
ansvaret i
ambulanssjuksköterskan
händer, handlar om att kunna
ha tillit till deras kompetens.
Patientens ansvar för
situationen togs om hand av
ambulans-sjuksköterskan.
Patienten upplevde sig vara
bekväma när de kunde släppa
taget om sin vård och
behandling. De kände sig
omhändertagna.
Kompetens Professiona-
lism
547 Hö 25-
27
Ambulanspersonalen var
vårdande och glad. Patienten
kände sig omhändertagen och
bekväm.
Närvaro Professiona-
lism
547 Hö 30-
31
“Du upplever välbefinnande
när människor bryr sig och du
kan släppa taget och det
kommer att lösa sig.”
Helhetssyn Professiona-
lism
547 Hö 35-
39
Tillit i kunskap och kompetens:
patienten upplevde
ambulanssjuksköterskorna som
välutbildade och skickliga
genom en mellanmänsklig
öppenhet och
handlingsberedskap. Denna
värmande atmosfär skapade en
Kompetens
Närvaro
Professiona-
lism
XIX
känsla av välbefinnande och
samhörighet.
548 Vä 1-2 Tröst byggdes upp av
ambulanssjuksköterskan
genom att inge hopp om
överlevnad.
Närvaro Professiona-
lism
548 Vä 13-
15
Ambulanssjuksköterskorna var
närvarande och omtänksam
och patienterna fick
genomtänkt stöd för deras
psykiska behov, som såväl
medicinsk behandling.
Närvaro Professiona-
lism
548 Vä 16-
21
Emotionell närvaro i
situationen och kunna inge en
varm och avslappnande miljö,
baserat på empati och humor.
En normal konversation
kategoriseras genom
ömsesidighet, vänskap och
respekt för patientens intimitet.
Patienterna bjöds in att delta
och kände att
ambulanssjuksköterskorna
lyssnade.
Närvaro
Kommunikation
Professiona-
lism
Dialog
548 Vä 28-
36
De ställde öppna frågor och
lyssnade noggrant efter svaret
patienten gav. Detta gav en
känsla för patienten att de
kände sig viktiga och de hade
kunskap om sin egen vård och
behandling.
Kommunikation Dialog
548 Vä 49 Involverad i vården och
informerade om nästa steg i
behandlingen.
Information Dialog
548 Vä 51-
53
Patienten upplevde att
ambulanssjuksköterskorna
försökte att distrahera dem från
sina smärtor eller andra besvär.
Kommunikation Dialog
Artikel 6
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
4 Vä 24-
30
Att ha adekvat kompetens,
kunskap och erfarenhet leder
till att patienten känner sig
säker att lämna över sig själv i
ambulanssjuksköterskans
händer. Detta är mer än
känsla, än vad dem säger och
gör.
Kompetens Professiona-
lism
XX
4 Hö 5-15 När kompetens och erfarenhet
uppenbarar sig av ambulans-
sjuksköterskan känner
patienten tillit till att adekvat
behandling ges som skänker
patienten trygghet.
Kompetens Professiona-
lism
4 Hö 29-
33
Tillit är när
ambulanssjuksköterskan
bjuder in patienten till dialog
och kräver kommunikation i
en icke dominant atmosfär.
Kommunikation Dialog
4 Hö 44-
53
Tidig och nödvändig infor-
mation som är lätt att förstå
och individuellt anpassad är
viktigt för att patienten ska
förstå vad som sägs.
Information Dialog
5 Vä 5-8 För att patienterna ska våga
delge sina problem till
ambulanssjuksköterskan,
måste de känna tillit. Annars
kommer de inte att dela med
sig av dessa.
Kommunikation Dialog
5 Vä 12-
17
Att bli inbjuden i dialog med
ambulanssjuksköterskan och
samtidigt bli involverad i
beslut skapades tillit. Att ge
tid och ges möjlighet att svara
med egna ord.
Kommunikation Dialog
5 Vä 34-
40
Information till patienten som
är förståelig, omfattande,
tillgänglig och relevant leder
till att tillit skapas. En
tillitsfull kommunikation med
ambulanssjuksköterskan
handlar om att patienten ska
våga delge sina problem.
Information
Kommunikation
Dialog
5 Vä 48-
53
När atmosfären var varm och
välkomnande upplevde de sig
sedda och lyssnade på. Detta
skapade en personlig relation
Närvaro Professiona-
lism
5 Hö 39-
42
När vården var rättvis och
ambulanssjuksköterskan inte
gjorde skillnad på patienten så
kändes vården värdefull
Helhetssyn Professiona-
lism
6 Vä 16-
27
För att skap tillit är det viktigt
med vård på lika villkor.
Vården ska då vara indivduell
och involera medicinska och
sociala aspekter. När behoven
möts upplevs respektfull vård.
Helhetssyn Professiona-
lism
XXI
6 Hö 29-
33
Att bli inbjuden att delta i
beslut skapar stöttning,
acceptans och involvering för
patienten
Kommunikation Dialog
6 Hö 36-
47
Tilliten är baserad på
interpersonella aspekter, hur
information ges, hur patienten
tror på
ambulanssjuksköterskans
kompetens och hur den
förmedlar denna kompetens
Information
Kompetens
Dialog
Professiona-
lism
7 Vä 1-2 Första mötets kvalité är
väldigt viktigt för att skapa
tillit
Kommunikation Dialog
7 Vä 9-11 Tilliten ökade när patienten
kände sig säger i den miljö
som var, detta genom att
ambulanssjuksköterskan
förstod och hade kontroll över
situationen
Kompetens Professiona-
lism
7 Vä 17-
22
Uppmärksamhet till hela
patienten skapade möjlighet
för tillit. Förutsatt att
patientens problem blev
accepterade och förstådda.
Helhetssyn Professiona-
lism
7 Vä 27-
32
Nyckelfaktorn i den vårdande
relationen är tvåvägs-
kommunikation med info-
rmation, dialog & diskussion.
Att bli inbjuden till att berätta
sin historia som patient är
nödvändig för att skapa tillit
och säkerhet på rätt vårdnivå.
Kommunikation
Information
Dialog
7 Vä 35-
38
För att skapa tillit i den
vårdande relation krävs det att
den får en positiv början.
Kommunikation Dialog
7 Vä 52-
54
Att utnyttja det rätta tonläget i
varje situation möjliggör att
patienten känner tillit & vågar
involvera sig i sin egna vård.
Kommunikation Dialog
7 Hö 3-6 Att prata vardagligt och inge
tillit i gemensamma beslut
Kommunikation Dialog
Artikel 7
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
118 Vä
29-
34
Positiva upplevelser från
ambulans-sjuksköterskan i
den prehospitala vården var
att de var professionella och
Kompetens Professiona-
lism
XXII
väl organiserade. Patienterna
upplevde att de var
omhändertagna genom ett
effektivt arbetssätt.
Artikel 8
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
36 Vä 38-
40
Att lätta på smärta och oro
upplevdes skapa tillit
Kommunikation Dialog
36 Hö 5-15 Det verkar möjligt att skapa
tillit och välbefinnande tidigt:
“det handlar om en attityd och
ett ansvar jag inte stött på
tidigare. Det kände som att nu
är du min patient och för mig
är du den viktigaste personen i
mitt liv just nu.
Närvaro Professiona-
lism
36 Hö 5-15 Ambulanssjuksköterskans djup
av kunskap är förstådd som
imponerande och förstärker
patientens känsla av säkerhet.
En säker attityd och ett lugn i
en stressfull samt intensiv
situation inger en känsla av
självsäkerhet och respekt.
Kompetens
Lugn
Professiona-
lism
36 Hö 18-
25
Om ambulanssjuksköterskan
är lugn och metodisk och hade
en individuell anpassad attityd
till patienten skapade det tillit
Lugn
Kompetens
Närvaro
Professiona-
lism
37 Vä 3-12 En känsla av delaktighet gör så
att patienten känner sig
respekterad, betrodd och
lyssnad på i den prehospitala
situationen leder till att hela
människan tas i beaktning och
man utgår från ett holistiskt
synsätt.
Helhetssyn Professiona-
lism
37 Vä 18-
25
Ambulanspersonalen brydde
sig om hela mig, inte bara det
sjuka. De lyssnade på mig,
gjorde mig delaktig i besluten
om min kropp. Det skapade ett
lugn
Helhetssyn
Lugn
Professiona-
lism
XXIII
37 Vä 27-
31
Ambulanssjuksköterskan visar
sin professionalitet genom att
gå in i varje situation som unik
och ser den som realistisk och
levande. Hon bjuder in
patienten genom att delge sin
kunskap om vad som ska
hända näst samt ge all relevant
information som krävs för
stunden.
Kompetens
Information
Dialog
37 Hö 15-
16
Tillit skapades när patientens
unika och individuella
upplevelser togs i beaktning.
Helhetssyn Professiona-
lism
37 Hö 19-
21
Att bli gott omhändertagen
och transporterad bort från
olycksplatsen inger en känsla
av lättnad. Denna lättnad gör
att patienten vågar lämna över
ansvaret för sin kropp till
ambulanssjuksköterskan utan
större reservationer.
Helhetssyn Professiona-
lism
37 Hö 35-
37
Förmågan att känna en lugn
och tillitsfull relation stärks
när man får ett personligt möte
med professionella
ambulanssjuksköterskan.
Lugn Professiona-
lism
37 Hö 45-
48
En nödvändig förutsättning för
att lämna över sin kropp helt
och hållet är att känna tillit till
ambulanssjuksköterskan.
Helhetssyn Professiona-
lism
37 Hö 49-
53
Att våga känna tillit och känna
sig säker är oerhört viktigt.
Det handlar om ögonen,
rörelser och kroppsspråk”.
Kommunikation Dialog
38 Vä 15-
19
Öga-till-öga relationen i den
korta prehospitala vården
värderas.
Kommunikation Dialog
38 Hö 30-
33
När den prehospitala vården
börjas inkluderas acceptans,
deltagande och tillit som
möjliggör att patienten vågar
lämna över sin kropp till
ambulanssjuksköterskan.
Närvaro Professiona-
lism
Artikel 9
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
XXIV
187 Hö 42-
45
Att bekräfta någon genom
närvaro och använda beröring
är viktiga egenskaper för att
skapa tillit
Närvaro
Kommunikation
Professiona-
lism
Dialog
188 Hö 2 &
3
För att hålla den skadade
patienten vid liv… att vara nära
och beröra är av stor vikt i den
prehospitala vården.
Närvaro
Kommunikation
Professiona-
lism
Dialog
188 Hö 15-
18
Beröring, ett lugnande samtal
och att kalla någon vid namn
hjälper vårdaren att skapa tillit.
Kommunikation
Lugn
Dialog
Professiona-
lism
190 Vä 44-
52
“Det känns så bra, när
människor bryr sig om andra
när något händer. Du känner att
du inte bara blir
omhändertagen för stunden
utan även i ett senare skede”.
Helhetssyn Professiona-
lism
Artikel 10
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
4 Vä 9-22 En tillitsfull relation skapades
genom
ambulanssjuksköterskans
välkomnande, vårdande,
individuellt och omtänksamma
relation “Det har att göra med
personligheten det här och hur
han interagerar med människor
eftersom han är öppen,
vårdande, rolig och tycker om
människor.
Närvaro
Helhetssyn
Professiona-
lism
4 Vä 28-
29
Patienten kände att den kunde
socialisera och ha roligt med
ambulans-sjuksköterskan
samtidigt som medicinska
bekymmer diskuterades.
Kommunikation Dialog
4 Hö 9-16 Patienterna pratade om den
välkomnande, öppna attityden
och hur denna relation ledde
till en tillitsfull samt vårdande
relation med ambulans-
sjuksköterskan. Relationen
sträckte sig bortom individuell
hälsa.
Närvaro Professiona-
lism
4 Hö 22-
28
Ambulanssjuksköterskan är
viktig enligt patietnen, då de
skapar en känsla till tillit på
grund av närvaro
Närvaro Professiona-
lism
XXV
5 Vä 8-9 En känsla av stöttning av både
av de psykiska och mentala
uppskattades
Helhetssyn Professiona-
lism
6 Vä 23-
25
Att kunna rädda liv och agera
snabbt skapade tillit
Tid Professiona-
lism
Artikel 11
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
797 Hö 20-
26
Vården i ambulansen var
enastående. Sjuksköterskan
höll patienten informerad,
pratade lugnt och försäkrade
sig om att hon var bekväm i
den akuta och okända
situationen.
Information
Lugn
Dialog
Professiona-
lism
Artikel 12
Sida Kolumn Rad Datautdrag Tema Huvudkategori
943 Vä 28–
40
Dem behandlade dig också som
en människa och inte som ett
tillstånd och sättet de talar till
dig; det är deras
tillvägagångssätt.
Helhetssyn Professiona-
lism
943 Vä 28–
40
Dem vet hur dem ska få dig
lugn även om du har panik.
Dem vet hur dem ska prata
med dig och dem vet hur dem
ska behandla dig. Dem är
briljanta”.
Kompetens Professiona-
lism
943 Vä 41-
43
Patienterna uttryckte att
ambulanssjuksköterskornas sätt
att förklara ökade deras tro på
deras kompetens.
Kommunikation Dialog
943 Hö 7-
12
Frekvent kommunikation och
kontakt mellan
ambulanssjuksköterskan och
patient var nödvändig för att
patienten skulle känna sig
delaktig i sin vård.
Kommunikation Dialog
943 Hö 23-
34
På sättet patienterna blev
tilltalade, var lika viktigt som
det som sas. Detta hjälpte
patienterna att känna sig
avslappnade i och förstod vad
som hände med dem. En
grundlig förklaring om vad
som hade hänt dem gav
Kommunikation Dialog
XXVI
trygghet och bekvämlighet.
“Jag kände ingen ångest… från
det att dem hämtade mig
hemma till dess att jag var
överlämnad till akuten, så
förklarade dem allt för mig.
Det var trevligt att inte bli
behandlad som ett tredje hjul…
dem höll mig informerad om
vad dem gjorde och vad som
hände.
944 Vä 4-6 När ambulanssjuksköterskan
satte diagnos gav det en känsla
av att dem hade kontroll över
situationen.
Kompetens Professiona-
lism
944 Vä 37-
41
“Jag började känna mig lättad
och min oro över att jag har en
hjärtinfarkt las på något sätt
över på dem eftersom det är nu
dem som hanterar situationen.
Så jag kände mig lättad som
man gör du vet, när du blir
omhändertagen och oron
lättar”.
Lugn Professiona-
lism
944 Hö 9-
14
Från patientens synpunkt var
det viktigt att ambulans-
sjuksköterskan fick dem att
känna sig omhändertagna.
Ambulanssjuksköterskor med
ett vårdande bemötande kan
minska de farhågor som
patienten känner.
Kompetens Professiona-
lism
944 Hö 9-
14
Patienter kände att deras liv las
i någon annans händer
Helhetssyn Professiona-
lism
945 Vä 12-
14
Kommunikation under färden,
då bekräftas patienten psykiska
välmående och kvalitén på
vården ökar
Kommunikation Dialog
945 Vä 39-
40
När smärtan accepterades och
då behandlades skapades tillit
Tid Professiona-
lism
945 Hö 22-
33
Professionell på det sättet att
dem gör sitt jobb men att dem
också behandlade mig som
person, som en människa och
sättet dem pratar med dig.
Kompetens Professiona-
lism
945 Hö 22-
33
“Det inte nödvändigtvis
någonting dem säger så som
jag försäkrar dig om… men det
Lugn Professiona-
lism
XXVII
är en känsla av lugn att vara i
kontroll och veta vad du gör”.
945 Hö 49-
51
Om de fick en helhetsvård så
ökade tilliten till
ambulanssjuksköterskan. Dom
behandlade hela mig
Helhetssyn Professiona-
lism
946 Vä 7-8 Om ambulansen kom snabbt
och behandling initierades
snabbt så ökade tilliten
Tid Professiona-
lism
946 Vä 47-
48
Vid överlämning till annan
instans, uppskattades
information om detta av
patienten
Information Dialog