ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik

Informatik C, C-uppsats (15 hp)

Handledare: Anders Avdic

Examinator: Hannu Larsson

HT2011

Datorkompetens

En studie av förväntad datorkompetens vs verklig datorkompetens vid Örebro Kommun

Lisbeth Svedberg

630715-6627

1

Sammanfattning

Denna studie beskriver på vilken nivå datorkompetensen befinner sig hos Kommunalarbetare

vid Örebro Kommun. Syftet med studien är att jämföra Kommunalarens verkliga datorkom-

petens mot den förväntade datorkompetens från arbetsgivaren.

Forskning inom området har genomförts regelbundet från LO genom deras årliga undersök-

ningar när det gäller tillgång till dator i hemmet och på arbetet. Målet med fackdatorer och

Hem-PC var att höja datorkompetens, framför allt hos LO-kollektivet. Under empiriinsam-

landet fann jag inga nyligen gjorda undersökningar från LO’s sida när det gäller tillgång till

dator i hemmet och på arbetet.

Material som ligger till grund för studien är 5 stycken intervjuer med nyckelpersoner från

Örebro kommun; gruppchefer, personalspecialist och IT Supportpersonal. Även 58 stycken

enkäter delades ut till Kommunalarbetare vid Tekniska förvaltningen, varav 41 stycken läm-

nades in. Detta har gett ett deltagarresultat på 71 %.

Resultatet från min studie visar att det finns ett glapp mellan förväntad och verklig datorkom-

petens. Intervjuernas resultat visar att det finns en stor frustration över de bekymmer som

skapas pga. låg datorkompetens. Datorutbildningar anser man behövas både från chefsnivå

och från supporthåll, eftersom mycket av problemen relaterar till kunskapsbrister för de olika

verksamhetssystemen. Personalavdelningen efterlyser en definition om vad grundläggande

datorkompetens egentligen är. Det finns inte heller någon strategi från arbetsgivarens håll om

hur man ska göra för att höja datorkompetensen hos de anställda. Inte heller finns det någon

klar strategi om hur man ska mäta datorkompetens vid rekrytering. Resultatet visar också att

det inte enbart är den äldre generationen som har bristande datorkompetens. Även den yngre

generationen har brister när det gäller datorkompetensen.

Genom resultatet kan jag se att det finns grund för satsning på datorutbildning, både grund-

läggande datorhantering och grund- och fortbildningskurser i de olika verksamhetssystemen.

Även om Kommunalarbetarna visar upp en attityd av bristande intresse för datorer så behöver

man ta sig över den tröskeln. När arbetsuppgifterna förändras så gäller det att man får så bra

medel som möjligt för att lära sig nya arbetssätt.

Ämnesord: LO, datorkompetens, datorsystem, digital klyfta, IT-kompetens, datoranvändning

2

Innehåll 1 Inledning .......................................................................................................................... 4

1.1 Bakgrund och problemområde .................................................................................... 4

1.2 Frågeställningar ........................................................................................................... 5

1.3 Syfte och avgränsningar .............................................................................................. 6

1.4 Definitioner och begrepp ............................................................................................. 6

1.4.1 Datorkompetens ....................................................................................................... 7

2 Teoretisk referensram ...................................................................................................... 8

2.1 Datoriseringen av arbetet ............................................................................................. 8

2.2 Den digitala klyftan arbetare – tjänstemän .................................................................. 9

2.3 Den nya generationen medarbetare ........................................................................... 10

3 Metodologiskt tillvägagångssätt .................................................................................... 11

3.1 Metodologiska överväganden .................................................................................... 11

3.2 Frågeformulärets utformning ..................................................................................... 11

3.2.1 Enkätundersökning ................................................................................................ 12

3.2.2 Intervjuer ................................................................................................................ 13

3.3 Urval, svarsfrekvens och representativitet ................................................................. 14

4 Resultat och Analys ....................................................................................................... 15

4.1 Intervju med nyckelpersoner ..................................................................................... 15

4.2 Enkätundersökningen ................................................................................................ 17

4.2.1 Tillgång till dator i arbetet ..................................................................................... 17

4.2.2 Grundläggande kunskap i datoranvändning ........................................................... 20

5 Diskussion ..................................................................................................................... 35

6 Slutsatser ....................................................................................................................... 38

7 Referenser ...................................................................................................................... 39

8 Bilaga A Transkriptioner från intervjuer med nyckelpersoner ..................................... 40

8.1 Intervju med gruppchef ParkGata Drift Gata, 2011-11-28 ........................................ 40

8.2 Intervju med gruppchef ParkGata Drift Park, 2011-12-08 ........................................ 43

8.3 Intervju med gruppchef Avfall, Transport 2011-12-14 ............................................ 45

8.4 Intervju med supportpersonal, IT Kundservice 2011-12-27 ..................................... 47

8.5 Intervju med personalspecialist, Personalavdelningen 2011-12-29 .......................... 49

9 Bilaga B: Enkät ............................................................................................................. 52

10 Bilaga C: Interjuvguid ................................................................................................... 59

3

Intervjuguide för intervju med Gruppchefer ........................................................................ 59

Intervjuguide för intervju med supportpersonal ................................................................... 59

Intervjuguide för intervju personalspecialist ....................................................................... 60

11 Bilaga D Förteckning över kompletteringar .................................................................. 61

4

1 Inledning

1.1 Bakgrund och problemområde

Örebro kommun är Sveriges sjunde största kommun med en befolkningsvolym om cirka

135,000 personer. Örebro kommun har nära till resten av Sverige och ligger 30 mil från

Göteborg och 20 mil från Stockholm (www.orebro.se, 2011). Örebro kommun är en stor

arbetsgivare och hade i december 2011 totalt 11 180 anställda. Av dessa arbetar 3 860 perso-

ner i yrken där man inte är tjänstemän. 314 stycken av dessa personer är klassificerade som

Kommunalarbetare i uppgifterna till Örebro Kommuns årsredovisning (Jansson, 2012).

Jag började arbeta inom Örebro kommun hösten 2006 som administrativ assistent fram till

januari 2009 då jag började arbeta som administrativ samordnare. Det jag upptäckt i mitt ar-

bete, först som administrativ assistent och som administrativ samordnare, är att det finns yr-

kesgrupper som inte använder datorer dagligen i sitt arbete. Dessa yrkesgrupper har generellt

lägre datorkompetens och datorvana än övriga anställda som har datorn som sitt huvudsakliga

arbetsredskap. Ålder och kön verkar spela mindre roll. De yrkesgrupper jag har erfarenhet av

att arbeta med är vårdbiträden, undersköterskor, barnskötare, förskolelärare, parkarbetare,

anläggningsarbetare och avfallshämtare. Den fackliga tillhörigheten för dessa yrkesgrupper är

i huvudsak Kommunal.

Våren 2011 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting en strategi för eSamhället. Denna

strategi har Örebro kommun (Kommunstyrelsen) beslutat sig för att anta, vilket gjordes den

13 december 2011 (ärendenummer Ks 659/2011). Detta innebär att inom Örebro Kommun

ökar kraven på den anställde när det gäller datoranvändning. Det förutsätts att ”alla” kan an-

vända datorer. Detta är inget problem för tjänstemän och övriga anställda som använder da-

torn i sitt dagliga arbete.

Arbetsgivaren (Örebro Kommun) ställer alltså mer och mer krav på de anställda att man ska

utföra mer och mer sysslor via olika datorsystem. T ex ska man som anställd sköta sin

ansökan om semester, flexledighet, sjukfrånvaro, övertid m.m. via ett webbaserat system.

Vissa yrkesgrupper har också krav på sig att sköta tidrapportering för debiterbar tid i

ytterligare ett internt datorsystem, detta för att få fram underlag för fakturering. Att mata in

uppgifter om övertid, semester/sjukfrånvaro i två olika system, kan upplevas förvirrande för

personalen. Andra yrkesgrupper ska hämta information och lägga in information om brukare,

t ex information om medicinering osv. Min support åt dessa yrkesgrupper har mest bestått av

att förklara skillnaden mellan olika inloggning och hjälpa till med åtkomst till de olika

systemen. Detta problem är också något som märks vid Örebro kommuns IT-Kundtjänst. Vid

first-line supporten är det en vanligt förekommande uppgift att hjälpa medarbetare med nya

lösenord och tala om vad de har för användar-Id.

De yrkesgrupper som Kommunal representerar har generellt inga fasta arbetsplatser med till-

gång till egna datorer. Det finns ett par datorer för de anställda att dela på och uppgifterna

som ska matas in sker för sällan för att generera datavana.

5

Dessa yrkesgrupper ser datorn som ett nödvändigt ont, något jobbigt som tar mycket av ar-

betstiden i anspråk. De har egentigen inte tid med detta utan vill arbeta med sitt ”riktiga” ar-

bete.

Som administrativ samordnare har jag också varit ansvarig för rekryteringsprocessen av

sommarjobbare. Det jag lagt märke till vid rekryteringsförfarandet kring tjänster inom Kom-

munals yrkesgrupper har jag noterat att även yngre personer har låg datorkompetens. Örebro

kommun vill att man söker utannonserade tjänster via webben, vilket medför en hel del tele-

fonsamtal från desperata sökanden som inte förstår hur de ska göra. De har svårt att förstå hur

de ska klicka sig fram i webbformuläret och de vet inte heller hur de ska kunna bifoga ett

Worddokument till sin ansökan, om de ens kan skriva en ansökan i Word! Problemet med låg

datorkompetens är således inte något som är förbehållet enbart den äldre generationen.

Samtidigt som arbetsgivaren kräver att arbetstagaren tar mer och mer ansvar för sin dator-

kompetens, så har regeringen tagit bort möjligheten för anställda att tillgodose sina behov av

en bra dator, en subventionerad s.k. hem-PC. Det har nu gått tre år sedan hem-PC reformen

avslutades. Målet med hem-PC reformen när den infördes 1997, var bland annat att höja da-

torkompetensen bland landets medborgare. Det man nu kan fundera över är ifall Kommunals

medlemmar kommer tappa datorkompetens i förhållande till andra grupper? Den senaste stati-

stiken från SCB (SCB, 2011) visar att när det gäller tillgång till dator och Internet i hemmet så

är skillnaden tydlig mellan tjänstemän och arbetare.

Dator i hemmet

Tillgång dator i hemmet Tillgång till Internet i

hemmet

Samtliga tjänstemän, män 93,1 % 91,4 %

Samtliga tjänstemän, kvinnor 89 % 87,6 %

Samtliga arbetare, män 81 % 79,4 %

Samtliga arbetare, kvinnor 75,7 % 73,2 % Tabell 1

1.2 Frågeställningar

Utifrån mitt problemområde har jag formulerat en övergripande frågeställning:

Vilka problem med användande av datorer i tjänsten upplevs av Kommunalare med låg da-

torkompetens?

Till min hjälp att besvara denna fråga har jag formulerat följande frågeställningar:

1. Har Kommunalare låg datorkompetens?

2. Vilka problem uppstår på grund av Kommunalares låga datorkompetens ur arbetsgivarens

perspektiv?

3. Vilken strategi har arbetsgivaren för att säkerställa datorkompetensen hos sina medarbe-

tare?

4. Hur påverkar brister i grundläggande datorkompetens det inkommande flödet av ärenden

till IT Kundservice?

6

1.3 Syfte och avgränsningar

Syftet med min studie är att göra en beskrivande analys av datorkompetensen hos Kommu-

nalare inom Örebro Kommun. Detta ska sedan jämföras med de förväntningar Örebro kom-

mun som arbetsgivare har på sina medarbetare och vilka problem skillnaden medför för ar-

betsgivaren.

Jag har valt att avgränsa min undersökning till Kommunalare vid yrken inom Tekniska för-

valtningen. Dessa yrken är parkarbetare, anläggningsarbetare och avfallshämtare.

1.4 Definitioner och begrepp

Inom LO-kollektivet har Kommunal de yrkesgrupper som kan klassas som låglönegrupper

(enligt Kommunal). Utbildningen är på högst gymnasienivå eller specifik yrkesutbildning.

Kommunals medlemmar utgör arbetarkollektivet inom offentlig verksamhet såsom Örebro

kommun. Flera olika yrken tillhör detta fackförbund t ex barnskötare, undersköterska, köks-

personal, parkarbetare, anläggningsarbetare etc. När det gäller parkarbetare, anläggningsar-

betare och avfallhämtare så har de även kategoriserats till en grupp som inom Örebro kom-

mun benämns som Kommunalare (Jansson, 2012). Gemensamt för dessa yrkesgrupper är att

de inte är tjänstemän.

Inom Örebro kommun som förekommer det flera stycken olika datorsystem. I denna uppsats

kommer jag beröra några stycken av dem:

Emil – Emil är Örebro kommuns e-postsystem som är en Lotus notesapplikation.

Tidskrivning Raindance – Raindance är Örebro kommuns ekonomisystem där Tidsskriv-

ningen är en modul. Modulen är sammankopplad till ekonomisystemet och man tidskriver sin

tid mot de projekt som man väljer att lägga in i systemet.

Självservice Personec – Personec är Örebro kommuns lönesystem där Självservice är en mo-

dul där den anställde själv för in sin frånvaro, övertid, reseräkningar etc.

DocIT – DocIT är ett system där journalanteckningar förs över brukare inom hemtjänsten

W3D3 – W3D3 är ett dokument och ärendehanteringssystem inom kommunen. Diariet ligger

i W3D3.

Docpoint – Docpoint är ett system som enbart används vid Tekniska förvaltningen inom

Örebro Kommun. Detta är ett dokumenthanteringssystem där förvaltningens mål, rutiner och

instruktioner hanteras.

Örebro kommun har en egen IT-avdelning som är uppdelad i fyra enheter. Enheten där sup-

porten finns heter IT Kundservice och kallas i dagligt tal för ”5500” då det är det interna tele-

fonnumret till IT Kundservice. Hit ringer man när man behöver hjälp med tele- och datorre-

laterade problem. Support för verksamhetssystemen Raindance och Personec ligger inte på

denna enheten utan har egna telefonnummer för användarstad och support.

7

1.4.1 Datorkompetens

Vad är datorkompetens? Jag har valt att begränsa begreppet till att man har grundläggande

kunskaper i filhantering, e-posthantering, ordbehandling och kalkylering. Grundläggande

kunskaper menas att man kan förstår filstrukturen, kan strukturera upp med egna mappar,

flytta filer emellan mappar och lagringsmedia. Man kan ta emot, sända, svara och vidarebe-

fordra e-post inklusive att bifoga filer och spara filer man får via e-post. När det gäller ordbe-

handling och kalkylering menas det även här grundläggande kunskaper som att man kan välja

mapp när man sparar en fil, att öppna sin fil, ändra i sitt dokument eller kalkylark. Samt for-

matera text, skriva enklare formler (kalkylering) osv. Det räcker alltså inte med att man är

duktig på att använda sociala medier via en smartphone. Som grund till min definition på da-

torkompetens har jag utgått ifrån ECDL Light och vilka kunskapskrav som ställs utifrån detta

test (http://ecdl.se/, 2010)

8

2 Teoretisk referensram

2.1 Datoriseringen av arbetet

I och med mikroprocessorns intåg i datorerna blev persondatorerna tillgängliga för vanliga

människor. Man behövde inte längre vara en expert för att kunna använda en dator. I samband

med denna förändring av tillgängligheten av datorer, övergick synen på datorer till att vara ett

medium istället för ett verktyg. Synen på datorer som ett medium blev i och med Internets

utbredning ännu tydligare (Thomas Karlsohn, 2009).

”Datorerna blev till kopplingspunkter i ett oöverskådligt nät av informationsflöden och lag-

ringspunkter. Framstående analytiker talade om inträdet i ett så kallat nätverkssamhälle. Att

äga och bruka en uppkopplad dator var nu inte endast en möjlighet för var och en, utan det

blev en realitet i breda folklager. Under några få år i slutet av 1990-talet fick en överväldi-

gande majoritet av åtminstone de västerländska samhällenas medborgare tillgång till en tek-

nik som de tidigare endast hört talas om. Särskilt snabbt gick utvecklingen i Sverige.”

(Thomas Karlsohn, 2009, ss. 15-16).

I ett led till att utnyttja informationstekniken har Sveriges Kommuner och Landsting antagit

en strategi för eSamhället. Strategin pekar ut övergripande mål och strategiska utmaningar

som strategin ska fokusera på (Zetterberg, 2011). Målet med en utveckling av e-förvaltning i

en offentlig verksamhet är att medborgarnas behov tillgodoses när det gäller högkvalitativa e-

tjänster. Detta innebär en modernisera av de tjänster som erbjuds samhällets medborgare. Att

modernisera och utveckla samhällstjänster med hjälp av informationsteknologin, är något som

det finns starka politiska önskemål om. Den politiska viljan är att moderniseringen av sam-

hällstjänster går i riktning mot att dessa tjänster blir elektroniska (Sou 2003:55 Digitala

tjänster - hur då?, 2003).

Däremot så pratas det väldigt lite om vad utvecklingen av dessa tjänster innebär för de an-

ställda i offentlig verksamhet. För att kunna modernisera samhällstjänster och utnyttja infor-

mationsteknologin effektivt, kommer det innebära att även inåt i den offentliga organisationen

behövs det radikala förändringar av arbetsförhållandena för de anställda. Det finns en risk att

den ökade datoriseringen skapar ett förändringsarbete där man missar att ta tillvara på de an-

ställdas kompetenser. Att arbeta med informationsbehandling i någon form tar mer tid än tidi-

gare för de grupper som tidigare inte behövt ägna sin arbetstid till detta (Thomas Karlsohn,

2009).

När det gäller olika typer av produktion utgör informationsteknologin en viktig faktor. Det

behöver inte se ut som en typisk dator, med hårddisk, tangentbord och bildskärm, för att sty-

ras utav microprocesser. Sådant som finns i vår vardag; köpkort, mobiltelefoner, diskmaski-

ner, streckkodsläsare styrs också av microprocesser (Eriksen, 2001).

9

Den fysiska arbetsmiljön har blivit bättre om man jämför med hur det var tidigare, framför allt

inom industrin. Ändå ökar stressen på arbetsplatserna. Söderström (Söderström, 2010) anser

att det som stressar är den ökade datoriseringen i vår arbetsmiljö. Datorsystem som ska vara

till för att underlätta arbetet, men som ofta visar sig bli precis tvärtom. Istället har det har

skapats en arbetsmiljö där maskinerna styr människan. De nya datorsystemen som tas fram

verkar var dåligt anpassade till den verksamhet där de ska arbeta. När människan inte kan

påverka systemen så uppstår stress och psykisk ohälsa (Söderström, 2010).

Inte heller blir det lättare av att det på en arbetsplats används flera olika datorsystem. Med

olika gränssnitt. Istället får man komma ihåg ifall OK-knappen sitter längst ner till höger eller

någon annanstans beroende på vilket system man är inne i. Det kan vara helt olika typer av

system som man måste hantera, lönesystem, ekonomisystem, Intranät med intern information,

e-postsystem, diariesystem osv. Systemen kräver också att det är chefer som signerar ledig-

heter, fakturor, reseräkningar osv., vilket gör att de får största delen av sin arbetstid kopplad

till datoradministration. Tidigare kunde arbetsuppgifterna förberedas eller delegeras till en

administratör för att frigöra tid åt chefen (Söderström, 2010).

Den stora mängden system som man då ska hantera, kan göra att man inte hinner lära sig de

olika systemen ordentligt. Arbetsuppgifterna blir spridda över flera system och vart och ett av

dem används bara någon gång ibland. Hur ska man då komma ihåg exakt vad det var man ska

göra i just ett specifikt system? Det är skillnad att enbart arbeta med ett system hela sin ar-

betsdag, t ex en ingenjör som använder ett CAD-system och gör ritningar i. Då blir det ett

arbetsverktyg som man lär sig att behärska till fullo (Söderström, 2010).

2.2 Den digitala klyftan arbetare – tjänstemän

När man tittar på faktorer som kan skapa en digital klyfta är tillgången till dator en faktor,

men även ålder, kön, inkomst, etnicitet och utbildning spelar Det är ingen nyhet att högin-

komsttagare, i större utsträckning än låginkomsttagare. Har tillgång till datorer. Eller att kvin-

nor har sämre tillgång till datorer än män. Till viss del kan detta bero på att fler män än kvin-

nor är höginkomsttagare. Personer med hög inkomst har ofta en högre utbildning och ett in-

tresse av att ha tillgång till dator hemma (Forsberg & Löf, 2003).

Personaldatorreformen var en viktig roll i ett led att öka personers IT-kompetens. Ökad IT-

kompetens skulle i sin tur göra arbetskraften mer attraktiv för arbetsgivaren. Personaldator-

reformen har starkt bidragit till att IT-kompetensen för Sveriges arbetskraft är relativt god,

dock så finns det en skara på cirka 10 % som anser sig hämmade i sin utveckling i sitt yrke

just pga. bristande IT-kompetens (Forsberg & Löf, 2003).

När det gäller företagens syn på IT-kompetens, var det enbart 5 % som tyckte att det fanns

problem med de arbetssökande som bottnade i bristande IT-kompetens. Det som är anmärk-

ningsvärt är att så många som en tredjedel av större företag ansåg att företags utveckling blivit

hindrad pga. bristande IT-kompetens hos personalen. Även om många inom den svenska ar-

betskraften har god IT-kompetens behövs det ändå ett krafttag när det gäller att höja arbetar-

nas IT-kompetens. Men om inte ett kompetenslyft genomförs, kommer det bli svårt att till

fullo kunna utnyttja IT; något som gäller både företag som den offentliga sektorn (Forsberg &

Löf, 2003).

10

Inom kommunal verksamhet finns det en stor grupp medarbetare som fackligt tillhör LO-kol-

lektivet genom fackförbundet Kommunal. Gemensamt för denna grupp är att de har tillgång

till datorer och Internet i mindre utsträckning än de yrkesgrupper som fackligt tillhör TCO

eller SACO (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-samhälle för alla?, 2004)

Även om datoranvändningen i hemmet har ökat för arbetargruppen sedan möjligheten till LO-

dator infördes, verkar det som om datoranvändningen på arbetet stannat av. Vid rapportens

undersökningstillfälle var det 42 % av LO-arbetare som använde datorn i arbetet, alltså

mindre än hälften av de som använde dator i arbetet, var det knappt hälften som enbart arbe-

tade vid datorn som mest en timme om. Inom LO-kollektivet finns alltså grupper som inte

använder datorn alls, varken hemma eller på arbetet. För kommunals del, som är det fackför-

bund som representerar LO inom kommunal verksamhet, visade det sig att så mycket som 30

% saknar datorerfarenhet. Eftersom det i dagens kunskapssamhälle är viktigt med tillgång till

dator och erfarenhet av datoranvändning, är risken att bristande eller total okunskap av dator-

användningen kan bli ett handikapp. Här finns det risk att det skapas en digital klyfta. Framför

allt med tanke på att det i princip enbart är medlemmar ur LO-kollektivet som står utanför det

digitala informationsflödet. Den totala avsaknaden av datorerfarenhet är försvinnande liten

när det gäller medlemmar från TCO och SACO (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-

samhälle för alla?, 2004).

2.3 Den nya generationen medarbetare

Sammantaget har medborgarna i Sverige en god tillgång till datorer i hemmet och använd-

ningen av Internet är väl utbredd. Undersökningar visar dock att det finns skillnader i använd-

ningen av Internet när det gäller pensionärer. Där den yngre populationen använder sig av

Internet i större utsträckning än pensionärer. Möjligtvis är detta ett övergående problem då

den datorvana yngre populationen behåller sin datorvana när de blir pensionärer. Detta är

dock inte helt självklart eftersom att man efter pensionering kanske inte har sådan ekonomi att

man kan priorite4ra dator- och Internetinnehav. Detta kan göra att den digitala klyftan mellan

den äldre vs den yngre generationen kan kvarstå även i framtiden (Forsberg & Löf, 2003).

De undersökningar LO har genomfört under 2000-talet visar att det finns stora generations-

skillnader i datoranvändningen. Åldersgruppen 50-64 år är de som minst använder dator i

hemmet. Det är inte bara en generationsfråga när det gäller tillgången till dator hemma; även

vilken familjesituation man befinner sig i spelar roll. (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-

samhälle för alla?, 2004)

I de familjer där det finns barn så är också tillgången till dator markant högre, även om det är

vanligare bland ensamstående arbetare med barn att vara helt utan dator i hemmet, jämfört

med motsvarande tjänstemannahushåll (Nelander, Goding, & Ivarsen, Datoranvändning i

hemmet och på jobbet, 2003).

Den yngre generationen förväntas ha en hög kompetens när det gäller datoranvändningen och

olika digitala hjälpmedel som idag finns i form av e-post, sociala medier osv. Allt eftersom

den äldre generationen försvinner från arbetsmarknaden så kommer det ny yngre arbetskraft

med hög datorkompetens, eller? När man pratar om kunskapssamhället och dagens digitalise-

11

rade arbetsverktyg som t ex datorer och smartphones, tar man för givet att de individer som

eventuellt inte hänger med i utvecklingen tillhör den äldre generationen.

Enligt Tapscott (Tapscott, 1998), kommer den unga generationen, som växt upp med tillgång

till den digitala världen, att ha helt andra krav på arbetslivet än vad den äldre generationen

hittills ställt. Tapscott kallar generationen för ”The Net Generation” (Tapscott, 1998) och

denna generation har ett helt annat förhållningsätt till arbetslivet än tidigare generationer.

Efter att ha växt upp med tillgång till datorer med vilka de har spelat spel, skrivit, gjort hem-

sidor, grafik osv. använder sig denna generation av digitala medier för att lära sig saker

(Tapscott, 1998). När denna nätgeneration ska ut i arbetslivet är risken stor för en konflikt

med det traditionella arbetslivet. Då arbetssättet i en hierarkisk organisation inte faller i god

jord hos nätgenerationen, kommer de att ställa helt andra krav på en organisation än den äldre

generationen. Förmodligen kommer de att bygga upp egna företag där de kan arbeta globalt,

självständigt och självuppfyllande, så som den digitala uppvägen format dem (Tapscott,

1998).

Även Tapscott skriver om den digitala klyftan som följer med att växa upp digitalt (Tapscott,

1998). Det finns ett starkt samband mellan höginkomsttagare och tillgång till dator i hemmet,

men också stora skillnader mellan olika skolor. Skolor med sämre ekonomi har sämre tillgång

till datorer åt sina elever. Så även inom denna nätgeneration kommer det att finnas individer

som hamnat på fel sida inom generationsövergången och obönhörligen befinner sig i ett utan-

förskap när det gäller att växa upp digitalt (Tapscott, 1998).

3 Metodologiskt tillvägagångssätt

3.1 Metodologiska överväganden

Mitt val av metod består av en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod

(Holme & Solvang, 1997), där jag valt att göra den kvalitativa undersökningen i form av en

enkätundersökning och för att få en fördjupad bild över problemområdet har jag följt upp med

intervjuer av några nyckelpersoner. Detta för att på så sätt komplettera med den kvalitativa

delen av undersökningen. Detta val av metod stämmer med att jag vill göra en nulägesanalys

avseende datorkompetensen hos en grupp av kommunens medarbetare. Det båda metoderna

kan underlätta för mig att känna tillit till resultatet (Holme & Solvang, 1997).

3.2 Frågeformulärets utformning

När det gäller utformningen av enkäten har jag använt mig av SCB’s indelning när det gäller

åldersgrupper. Jag har även tittat på vilken typ av frågor som ställts i undersökningarna som

LO gjort under åren (Sven Nelander, 2004), (Sven Nelander, Datoranvändning i hemmet och

på jobbet, 2003) när det gäller familjekonstellation, boende, utrustning hemma osv. för att

kunna se eventuella samband. Att jag har valt att ange Word och Excel som exempel på ord-

behandlingsprogram respektive kalkyleringsprogram är för att Officeprogrammen följde pro-

gramutbudet till hem-PC:n.

12

Jag har varit noga med att informera deltagarna i studien om att deltagandet är helt frivilligt,

jag har informerat om varför jag gjort studien och i vilket syfte. Enkäten är utformad så att

den är totalt anonym då det inte förkommer några personliga upplysningar förutom ålder och

kön. Enkäterna var inte heller kodade på något sätt vid utlämnandet och det går inte alls att

spåra hur en specifik individ har svarat. (Holme & Solvang, 1997, s. 335).

3.2.1 Enkätundersökning

För att få en bild över medarbetarnas nuvarande datorkompetens så har jag valt att ställa en-

kätfrågorna i pappersform istället för i digital form, detta för att säkerställa att nå de medar-

betare som har låg datorkompetens och inte har tillgång till e-post. För att maximera svars-

frekvensen i möjligaste mån, utformade jag enkäten utifrån att det ska gå relativt snabbt och

enkelt att fylla i den (cirka 15 minuter) Jag testade även enkäten på en representant för under-

sökningsgruppen för att säkerställa att utformningen av enkäten passade för undersöknings-

gruppen.

Enkätfrågorna berör Kommunalarens tillgång till datorer och annan teknisk utrustning i hem-

met, men även tillgång till Internet i hemmet. Varje enkätfråga, bortsett från ålder och kön,

kan kopplats till ett intresse för datoriserad teknik och om datorn används till andra arbetet än

att surfa på Internet.

Vid urval av grupp till enkätundersökningen kontaktade jag gruppchefer inom verksamhe-

terna för ParkGata Drift och Avfall Transport, som har medarbetare som inte dagligen använ-

der dator. Deras huvudsysslor är att arbeta utomhus, t ex med att sköta våra parker, gator och

avfallshanteringen.

Min tanke var att även ta med VA-verksamheten (Vatten och Avlopp i Örebro kommun) i

form av Ledningsnät (enheten som lägger ner nya rör och lagar befintliga rör när det gäller

vatten- och avloppsnätet) i min undersökning, men vid kontakt med cheferna så avböjde de

undersökningen. Anledningen till detta är att det under hösten 2011 genomförts ett par stora

enkätundersökningar för personalen och cheferna ansåg att det fick räcka med dessa.

Vid utdelandet av enkäterna deltog jag på tre stycken Arbetsplatsträffar (APT), där jag pre-

senterade mig och förklarade varför jag valt att göra undersökningen. Medarbetarna ställde sig

positiva till att delta i min undersökning och jag fick då dela ut enkäter på plats till dem.

För en av de undersökta grupperna (Avfall) kunde jag inte delta på deras Arbetsplatsträff. I

stället träffade jag den chef som skulle hålla i Arbetsplatsträffen och delade ut enkäter till

denne. Chefen förklarade mitt syfte med undersökningen och delade ut enkäterna på arbets-

platsträffen. Enkäterna har medarbetarna sedan fyllt i och lämnat till sin närmaste chef eller

den administrativa assistenten på arbetsplatsen, för vidare befordran till mig.

13

Validitet och reliabilitet

Fullständig validitet och reliabilitet är svårt att uppnå det är människor som hanterar uppgif-

terna. För att säkerställa validiteten när det gäller urval av enkätfrågor, har jag granskat frå-

gorna vid upprepade tillfällen, jag har testat av frågorna på en testperson som har samma bak-

grund som undersökningsgruppen. Frågorna har även granskats av min handledare. När det

gäller validering kring kriterier har den erhållits genom att jag enbart använt mig av frågor för

att få fram teknikintresse och datorkompetens, förutom personliga upplysningar som ålder och

kön (Holme & Solvang, 1997).

Enkäten är också utformad för en hög reliabilitet. Det är enkelt utformade frågor att besvara.

Enkäten kan man använda på andra enheter inom Örebro kommun, eller samma, för att göra

en jämförande undersökning. Jag har använt mig av Excel för att mata in resultatet och har

varit mycket nota under inmatningsprocessen för att eliminera felaktiga inmatningar. Vid

bortfall av svar av vissa frågor så har antalet svarande varit detsamma som antalet inlämnade

enkäter, men jag har noterat bortfallet på respektive fråga i resultatet (Holme & Solvang,

1997).

3.2.2 Intervjuer

De kvalitativa intervjuernas syfte i detta fall, är att ge mig djupare förståelse för vilka feno-

men Kommunalarens datorkompetens utgör. Mitt urval av respondenter har därför varit sub-

jektivt utifrån de olika hierarkiska nivåer som finns i Örebro kommuns organisation, och

vilken typ av information jag behöver för att få en nyanserad bild över problemområdet. Det

var viktigt att intervjua personer som har kunskap om de problem som kan uppstå vid brister i

datorkompetens hos personalen (Holme & Solvang, 1997).

Den hierarkiska blandningen av respondenterna och antalet intervjuer anser jag räcker för den

studie som jag gör där jag också använder mig av enkäter för att få in ytterligare information.

Som respondent till de personliga intervjuerna, har jag valt att intervjua fem stycken nyckel-

personer, varav tre stycken är gruppchefer och representerar de tre grupperna som är med i

undersökningen. För att få ytterligare en bild av vad arbetsgivaren förväntar sig intervjuades

även en personalstrateg. För att få en uppfattning av hur supportpersonalen hanterar den hjälp

medarbetare behöver i IT-frågor intervjuades även en person från IT Kundservice. Valet av

nyckelpersoner avser att tillföra ytterligare dimension till min undersökning – att få fram vilka

förväntningar som finns när det gäller medarbetarnas datorkompetens. (Holme & Solvang,

1997)

Utifrån de olika respondenternas yrkesroll har jag valt att ställa öppna frågor. För de tre

gruppcheferna har jag utgått från samma intervjuguide, de övriga två intervjuerna har fått spe-

cifika frågor utifrån sin yrkesroll.

14

Som intervjumetod har jag använt mig av en ostrukturerad intervju och jag har vid intervju-

erna har jag haft med mig frågeguiden med mina frågor (Kvalitativ metod, 2012). Jag valde

också att skriva ner svaren så som de framfördes i intervjun från intervjukandidaten för hand.

Dessa anteckningar har sedan renskrivits i Word och e-postats till intervjukandidaten för

genomläsning och återkoppling. De tillägg eller ändringar som jag fått tillbaka har jag således

genomfört.

Att jag valde bort metoden att använda mig av bandinspelning och transkription från dessa.

Är för att mina respondenter ville ha återkoppling om vad som sades under intervjun ned-

skrivet. Alla var inte bekväma med att ha en bandspelare i rummet då de inte kände att de

skulle ha kontroll över resultatet från bandinspelningen.

3.3 Urval, svarsfrekvens och representativitet

För val av nyckelpersoner till intervjuerna fanns det sex gruppchefer att välja på, det blev tre

stycken som fick representera de olika verksamheterna. Park har tre gruppchefer, men jag

valde att intervjua den första som fanns tillgänglig. Gata har två gruppchefer, varav en hade

tid för intervju och Avfall har en gruppchef Vid telefonkontakt med gruppcheferna inom

dessa verksamhetsområden, förklarade jag syftet med min undersökning och hur jag tänkte

utföra den. De ställde sig positiva till min undersökning och även att få göra sin stämma hörd

i form av att bli intervjuad av mig.

Vid val av intervjukandidat från Personalavdelningen så kontaktade jag min kontaktperson

vid Personalavdelningen. Denna person tog med sig till Arbetsplatsträffen för sin arbetsgrupp

där de diskuterade mitt önskemål om intervjukandidat. Jag fick tillbaka namnet på en person

som var intresserad av att bli intervjuad och jag kontaktade denna personalspecialist för en

intervju.

För val av intervjukandidat från IT Kundservice. Ställde jag frågan om lämplig kandidat till

enhetschefen för IT Kundservice, och fick återkoppling om en lämplig person att intervjua.

När det gäller enkäterna delade jag ut totalt 58 stycken enkäter och av dessa fick jag tillbaka

41 stycken som var i fyllda. Det ger en svarsfrekvens på 71 %.

Fördelat på de tre grupperna är resultatet enligt följande:

Grupp Utlämnade enkäter Inkomna enkäter Svarsfrekvens Park 24 st 17 st 71 % Gata 14 st 13 st 93 % Avfall 20 st 11 st 55 % Alla grupperna 58 st 41 st 71 % Tabell 2

15

4 Resultat och Analys

4.1 Intervju med nyckelpersoner

Gemensamt för de gruppchefer jag intervjuat är frustrationen över att deras ”gubbar” har stora

problem med att hantera de datorsystem som behövs i arbetet. De upplever att det blir mycket

fel pga. att programmen är svåra att förstå. Tidsskrivningen, som är en modul till ekonomi-

systemet Raindance, är således ett ekonomisystem. Har man ingen vana från ekonomisystem

är det svårt att förstå dess struktur. Tanken är att ”gubbarna” ska föra sin tid varje dag, men

detta görs inte, utan istället skrivs det in när månaden är slut. I samband med månadsskifte

genererar systemet ett brytdatum, som gör att man har 2-3 dagar på sin på den nya månaden

för att föra in tid från föregående månad. Detta förstår inte ”gubbarna” och det skapar stora

problem för gruppcheferna. Gruppcheferna upplever också frustration över att ”gubbarna”

måste föra in sina uppgifter i dubbla system. I Tidsskrivningen måste man skriva in sin från-

varo och övertid, detta måste även skrivas in i Personec Självservice. Detta är väldigt förvir-

rande och man önskar att dessa båda system borde ”tala” med varandra. Gemensamt för

gruppcheferna inom Park och Gata är just problemen med Tidsskrivning och Personec.

”Vissa har brister i kunskaper och då skyller på t ex

- fel på datorerna

- inte anställd för att arbeta med datorer.

De stora problemen är att det blir brister i Tidsskrivning, det blir fel i Personec. Man vet inte

hur man söker info. Man förstår inte vad som ligger på ens eget ansvar.”

Gemensamt för alla tre gruppcheferna är att de inte kan kommunicera via e-posten till sina

medarbetare. Örebro kommuns e-post system Emil är en webbapplikation, man kommer alltså

åt sin Emil om man har en Internuppkoppling. Man behöver inte ha tillgång till en jobbdator.

Trots detta så kan inte gruppcheferna kommunicera via e-post pga. att inte Emil används fullt

ut av alla medarbetare. På intervjufrågan om man kan skicka ett mail till alla medarbetare och

vara säker på att alla läste meddelandet så var alla gruppcheferna rörande eniga.

”Nej. Är helt säker på det. Alla har inte mail. Jag har inte heller lärt mig vilka som inte läser

av dem som har mail.”

Vid nyanställning anser man både från chefshåll och från Personalavdelningen att grundläg-

gande datorvana är meriterande. Dock mäts inte detta på något sätt och vad som är grundläg-

gande datorvana är oklart. Det tas för givet att ”alla kan datorer”.

”Ska man anställa en datorspecialist så är det noga att man visar upp intyg osv. att man har

specialkunskaper inom sitt område. Men när det gäller de yrkesgrupper som inte jobbar med

datorer dagligen, t ex undersköterskor, barnskötare, parkarbetare – så har ju datoriseringen

kommit in nyligen i deras arbete – och där förutsätts det att de nog har grundläggande dator-

kunskaper. Vilket inte alls stämmer.”

16

Från arbetsgivarhåll görs det inga satsningar på att få fram datorutbildningar för sin personal.

Gruppcheferna kan se att det finns behov av ytterligare kurser hos sina medarbetare, dock är

det svårt att hinna få iväg personalen på utbildningar. Med tanke på de verksamhetssystem

som en Kommunalare behöver arbeta med i sitt dagliga arbete. Behöver det finnas en plan för

hur arbetsgivaren ska agera vid nyanställning. Gruppcheferna agerar helt olika när det gäller

tankar om grundläggande datorkunskaper vid nyanställning.

Gruppchef Gata:

”Vi ställer inga som helst krav på datorkunskaper vid nyanställning, möjligt att det kan ses

som meriterande. Det viktigaste är att de kan sitt jobb som anläggningsarbetare.”

Gruppchef Park:

”Ja, allmänna datakunskaper. Jag har pratat med PA och får inga svar när det gäller grun-

derna eller om det likställs med utbildning. Det görs inga mätningar på vilken datorkunskap

eventuellt sökande har.”

Från kommunens Personalavdelning finns det inte heller någon strategi för hur man kan höja

datorkompetensen hos kommunens anställda. De enda utbildningar som Personalavdelningen

arbetar med är mot chefer och då inom personalområdet. De har inte heller definierat vad som

är grundläggande datorkunskaper, trots att det anses som meriterande om ens sökande har det.

Personalavdelningen har inte heller tagit fram något sätt att mäta kunskaperna, vilket borde

göra att det är svårt att värdera vad det är värt att ha grundläggande datorkunskaper i samband

med lönesättningen.

Enligt den personalspecialist jag intervjuade så upplevde hon att det är viktigt att man faktiskt

börjar förstå hur låg datorkompetens kommunalanställda har, inte bara Kommunalare, utan

det gäller generellt. Det är inget problem som kommer försvinna genom att den äldre genera-

tionen går i pension, utan det kommer in unga personer som faktiskt har väldigt låg dator-

kompetens.

”Jag tycker att man måste få upp ögonen för hur lite våra kommunalanställda egentligen kan

när det gäller datorarbetet. Vet inte om lösningen är att ställa frågan till alla cheferna – om

de vet vilken nivå medarbetarnas datorkompetens ligger på. Problemet är ju att man även

måste bestämma sig för att göra något åt resultatet för att komma vidare.”

Brister i datorkompetensen resulterar i att IT Supporten blir hårt belastade av medarbetare

som inte förstår grundläggande instruktioner. När det gäller de mest grundläggande dator-

kompetensen har medarbetarna stora problem med att hålla reda på och komma ihåg vad som

är användar-Id (inloggning till dator) och vad som är lösenord. När de sedan måste hantera

flera olika verksamhetssystem och då även hålla reda på olika lösenord så underlättar det inte

direkt lösenordsfrågan. De som ringer till IT Supporten har också problem att förstå de mest

grundläggande termerna vid datorarbete, t ex ”klicka på enter”. Att kunna namnge de olika

gränssnittens delar i ett program har medarbetarna också stora problem med. Därför upplever

IT Supporten att det finns ett stort behov av att förse verksamheterna med datorutbildningar.

17

”Jag tycker det är ett gemensamt ansvar från både arbetsgivare och medarbetare. Man måste

våga ta upp på sitt utvecklingssamtal att man behöver mer datorutbildning och det är arbetsgi-

varens ansvar att stötta detta. IT-avdelningen kan sedan vara behjälplig med att hålla datorut-

bildningar. Jag tycker det borde ligga i chefens intresse att se till att dennes medarbetare har

grundläggande datorkompetens.”

Dock ska datorutbildningar betalas av verksamheterna och då verkar det stöta på patrull. Det

är lätt att utrusta kommunens personal med diverse datorutrustning med syfte att de ska ef-

fektivisera sitt arbete. Ett annat problem verkar vara att det kan vara svårt för personalen att

medge att de faktiskt saknar kunskap för att utnyttja utrustning och verksamhetssystem på rätt

sätt. För övrigt upplever IT supporten att rent generellt så är det problem med att komma ihåg

sitt lösenord som personalen ringer mest om.

4.2 Enkätundersökningen

4.2.1 Tillgång till dator i arbetet

För de Kommunalare som besvarat enkäten finns det gemensamma datorarbetsplatser som

finns tillgängliga för dem. Vid ”Anläggning” finns det fyra gemensamma datorer som är pla-

cerade i närheten av personalens omklädningsrum. Dessa datorer utnyttjas av personal från

VA Ledningsnät, Avfall, och ParkGata Bygg och Drift. De som arbetar vid Park och utgår

från sitt områdeskontor, de har tillgång till en dator. Gruppcheferna upplever att det finns da-

torer så det räcker åt personalen.

Dock upplever inte all personal att det finns tillräckligt med arbetsdatorer. Det är ungefär en

tredjedel som upplever att det är få platser med datorer. Detta gör att de inte kan arbeta med

Tidskrivning eller Självservice Personec utan att känna sig stressade. Det finns också personal

som väljer att arbeta utanför sin ordinarie arbetstid för att hinna med de administrativa syss-

lorna. Det har också förekommit att personalen fått prioritera bort ordinarie arbetsuppgifter

för att hinna med det administrativa arbetet. Om detta beror på att det är ojämn tillgång till

datorerna framgår inte. Det visar också att en del av Kommunalarna anser att det administra-

tiva arbetet är en pålaga utöver det ordinarie arbetet och att det inte tillför någon utveckling

för arbetet.

Finns det tillräckligt antal med datorarbetsplatser vid din arbetsplats?

Diagram 1

24 15

2

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

18

Svaren visar att 58 % av Kommunalarna tycker att det finns datorarbetsplatser så det räcker.

Det är också 36 % som anser att det finns för få datorer att tillgå för att kunna utföra det ad-

ministrativa arbetet.

Har du arbetstid avsatt till det administrativa arbetet, så att du kan arbeta med dator-

programmen utan att känna dig stressad?

Diagram 2

Här visar svaren att 56 % tycker att de hinner med sitt administrativa arbete utan att känna

stress. 31 % känner sig dock stressade över att hinna med det administrativa arbetet. Tittar

man på resultatet i Diagram 1, så visar resultatet att det är ungefär lika många som känner sig

stressade över det administrativa arbetet som också anser att det finns för få datorer på arbets-

platsen.

Har du fått arbeta utanför din ordinarie arbetstid för att hinna med det administrativa

arbetet vid datorn?

Diagram 3

Det är 32 % som har fått arbetat utöver sin ordinarie arbetstid för att hinna med det administ-

rativa arbetet. Stämmer överens med de 31 % som känner sig stressade av det administrativa

arbetet (se diagram 2)

Har du någonsin fått strunta i någon av dina övriga arbetsuppgifter för att hinna med

det administrativa arbetet vid datorn?

Diagram 4

23 13

4

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

13

26

2

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

15 24

2

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

19

Om man inte har möjlighet att arbeta med det administrativa arbetet utanför ordinarie arbets-

tid är valet att prioritera bort något annat av sitt ordinarie arbete för att hinna med att till ex-

empel registrera sin tid i Tidskrivningen (Raindance). Det är cirka 37 % av de svarade som

har fått göra denna bortprioritering av sitt ordinarie arbete, alltså något fler än som känner sig

stressade över det datorarbetet. 58 % av de svarade upplever att de hinner med datorarbetet

inom ramen för sin ordinarie arbetstid.

Känns datorn som ett naturligt verktyg i ditt dagliga arbete?

Diagram 5

Trots att det administrativa arbetet med datorer är relativt nytt förekommande för Kommuna-

larna så anser sig 58 % att datorn är ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet. 32 % upplever

inte datorn som något naturligt verktyg för sitt dagliga arbete.

Anser du att du har tillräckligt med datorkunskaper för att arbeta med de datorsystem

som krävs i ditt arbete?

Diagram 6

63 % av de tillfrågade anser sig ha tillräckligt med datorkunskaper för att klara av sitt datorar-

bete. 15 % har dock svarat att de inte vet ifall de har tillräckligt med datorkunskaper. Värt att

notera är också att ingen svarat nej på frågan, dessutom är det nio Kommunalare som valt att

inte svara på frågan alls. Man kan fundera på ifall man inte vill skylta med sin okunskap?

Är datorarbetet utvecklande för dig i ditt arbete?

Diagram 7

24

13 3

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

26

0 6

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

18 17

6

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

20

Resultatet visar att 44 % av de svarande upplever att datorarbetet är utvecklande för arbetet.

41 % upplever precis det motsatta och 15 % vet inte ifall upplever datorarbetet utvecklande i

arbetet.

Vilka datorsystem använder du i ditt arbete?

Diagram 8

Alla enheter använder sig inte av Raindance så resultat för detta datorsystem är rimligt. Min

undersökningsgrupp arbetar inte heller med verksamhetssystemen DocIT och W3D3. Där-

emot så borde resultatet för Personec vara alla svarande, då Självservice Personec är infört

fullt ut för dessa personer. Det är enbart 85 % som svarat att detta system ingår. Att inte alla

av de svarande använder sig av Emil, som är kommunens e-post system, det är inte okänt. Det

är endast 32 % som använder sig av Emil, alltså ungefär en tredjedel av de svarande. Eftersom

Tekniska förvaltningen använder Docpoint som sitt dokumenthanteringssystem, borde det

också vara mer använt än av endast två personer. Anmärkningsvärt är också att det endast är

12 % som använder sig av Officeprogrammen. Med tanke på att protokollen från Arbetsplats-

träffarna skrivs i Word, borde det vara lite högre resultat för detta system. När det gäller andra

datorsystem än de jag namngett i enkäten så är det 19,5 % som använder sig av något annat

system.

4.2.2 Grundläggande kunskap i datoranvändning

Vid frågorna om grundläggande kunskap i datoranvändning är det ingen skillnad på hemdator

eller dator vid arbetsplatsen. Även om man inte använder datorn i någon större utsträckning

på arbetet, kan man ändå ha kunskaper i att använda en dator.

Av Kommunalarna själva ansåg de flesta att de har tillräckligt med datorkunskaper för att

klara av att hantera sina verksamhetssystem.

4.2.2.1 E-posthantering

När det gäller grundläggande kunskaper om e-posthanteringen så är det fler än Kommuna-

larna som uppenbarligen använder sig av e-post mer hemma än på jobbet. Dock finns det kun-

skapsskillnader inom e-posthanteringen. Att läsa och besvara sin e-post är något som den

större delen av Kommunalarna kan göra, men när det gäller att bifoga en fil eller spara en bi-

fogad fil så är det färre som kan detta.

26

35

0

13

0 2 5 8

-9

1

11

21

31

41

21

Att inte kunna hantera bifogade filer i sitt e-postgram borde också försvåra vid andra sam-

manhang där det kan behövas bifoga någon typ av fil. Även i andra program än e-post-

program kan man behöva kunna bifoga en fil och veta vart i filstrukturen man sparat filen.

Detta är något som märks bl. a vid nyrekrytering av personal inom de undersökta grupperna.

Kan du grunderna i ett e-postgram? (t ex Emil)

A. Läsa e-post

Diagram 9

Resultatet visar att 70 % av de svarande kan läsa e-post. Med tanke på att det då är 32 % som

svarat att de använder sig av e-postsystemet Emil på arbetet, kan man förmoda att man an-

vänder sig av e-post hemma. Värt att notera är att det är 22 % av de svarande som inte kan

läsa e-post.

B. Svar en eller flera avsändare?

Diagram 10

När det gäller att kunna svara på e-postmeddelande så är det några färre som kan svara om

man jämför med att läsa sin e-post. 56 % anser att de klarar av att svara en eller flera avsän-

dare i ett e-postmeddelande. Resultatet visar också att 27 % av de svarande inte kan svara på

ett e-postmeddelande och 15 % inte vet om de kan eller ej.

29

9 3

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

23

11 6

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

22

C. Vidarebefordra ett e-postmeddelande

Diagram 11

När det gäller att vidarebefordra ett e-postmeddelande, så är resultatet likartat som för frågan

om att svara på ett e-postmeddelande, se diagram 10.

D. Bifoga en fil, t ex ett Worddokument eller en bild med ett e-postmeddelande

Diagram 12

När det gäller resultatet för att kunna bifoga en fil, ser man skillnad i svaren. Det är 39 % av

de svarande som inte kan bifoga en fil med ett e-postmeddelande. Drygt 12 % vet inte ifall de

kan bifoga en fil eller inte. Det är endast 49 % som kan bifoga en fil med ett e-postsystem.

E. Skriva ett nytt e-postmeddelande

Diagram 13

När det gäller att skriva ett nytt e-postmeddelande är det 66 % av de svarande som klarar det.

Det är inte lika många som är osäkra på om de kan eller inte, men 29 % kan inte skriva ett

nytt meddelande.

24

11 5

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

20 16

5

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

27

12

2

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

23

F Öppna och läsa en bifogad fil som kommer med ett e-postmeddelande?

Diagram 14

Att kunna öppna och läsa en bifogad fil som kommer med e-posten, är enligt resultatet fler

som klarar av än att själv bifoga en fil. Det är cirka 68 % som kan öppna och läsa en fil som

kommer med e-post.

G. Spara en bifogad fil från e-postmeddelande?

Diagram 15

När det gäller att spara en bifogad fil så är det färre som kan göra detta jämfört med att läsa en

bifogad fil (se diagram 14). Att spara den bifogade filen är något som 49 % av de svarande

kan göra. Så många som 22 % vet inte om de kan eller inte kan spara en fil, och 29 % kan inte

spara en bifogad fil. Alltså är det drygt hälften av de svarande som inte kan spara en bifogad

fil, vilket även stämmer med resultatet över om man kan skicka med en bifogad fil i ett e-

postmeddelande (se diagram 12).

4.2.2.2 Officeprogrammen

Microsofts Office är en av kommunens största verksamhetsprogram och finns på alla kontors-

datorer. Det är också ett program som följt med när man haft tillgång till Hem-PC och borde

vara program som man känner till och använder.

När det då gäller grundläggande datorkompetens för Officeprogrammen Word och Excel kan

ungefär häften av Kommunalarna skapa ett nytt dokument. Att spara det skapade dokumentet,

var det färre av de svarande som klarade av. Att utföra enklare inställningar av ett dokument i

form av att ändra marginaler och utskriftsformat var det till största delen något som de sva-

rande inte kan eller vet hur man ska göra. Att öppna ett tidigare sparat dokument klarade mer

än hälften av att göra. Detta kan bero på att man i programmen kan se det senaste öppnade

dokumenten utan att behöva leta i filstrukturen. För att göra ändringar i ett dokument och se-

dan spara om det, med samma eller under nytt namn var svårare. Det innebär att det är unge-

fär hälften av Kommunalarna som inte har grundläggande kunskaper i hantering av Word och

28

10 3

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

20 12 9

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

24

Excel. Så även om alla i princip har dator hemma och tillgång till Internet så innebär inte det

med automatik att man kan hantera ett ordbehandlings- eller ett kalkylprogram. Även om man

inte behöver använda dessa program dagligen i sitt arbete, så har man ju användning av dessa

program om man behöver skriva något, kalkylprogram kan man ju använda för att göra sin

hushållsbudget osv. Har man barn som går i skolan behöver man kanske kunna vara till hjälp i

hantering av dess program.

Kan du grunderna i Officeprogrammen Word och Excel?

A. Skapa ett nytt dokument

Diagram 16

Att kunna öppna Word eller Excel och skapa ett nytt dokument kan drygt häften av de sva-

rande, 51 %. 10 % vet inte ifall de kan detta, medan 39 % vet att de inte kan.

B. Spara ett dokument på ditt "H" i filstrukturen?

Diagram 17

Även om man kan skapa ett dokument i Word eller Excel betyder inte att man kan förstå hur

man gör för att välja vilken plats man ska spara sitt dokument. Att spara dokumentet på sitt

”H”, alltså den serverplats man har som anställd på Örebro Kommun, är något som 39 % av

de svarande kan göra. 36,5 % vet säkert att de inte kan, och hela 24,5 % vet ej om de kan eller

ej

21 16

4

-19

1

21

41

Ja Nej Vet ej

16 15 10

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

25

C. Ändra marginaler och utskriftsformat på ett dokument?

Diagram 18

När det gäller att kunna ändra marginaler och utskriftsformat på ett dokument visar resultatet

att 41,5 % har svara nej på frågan och 17 % har svarat vet ej. Att kunna utföra denna typ av

enklare redigering är det 41,5 % svarande som kan göra.

D. Öppna ett tidigare sparat dokument

Diagram 19

Att öppna ett tidigare sparat dokument verkar vara lättare att göra än att t ex spara ett nytt (se

diagram 16). Mot de 51 % som kan skapa ett nytt dokument, så kan 61 % öppna ett redan ti-

digare sparat dokument. Det är dock 22 % som inte vet hur man gör för att öppna ett tidigare

sparat dokument och 17 % som inte vet om de kan spara eller ej.

E. Göra ändringar i dokumentet och sedan spara med samma namn?

Diagram 20

Att spara om ett dokument med samma namn efter en ändring är något som 44 % kan göra,

36 % kan inte göra det och 20 % vet inte ifall de kan eller ej.

17 17

7

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

25

9 7

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

18 15

8

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

26

F. Göra ändringar i dokumentet och sedan spara det under ett nytt namn?

Diagram 21

Resultatet för frågan ifall man kan spara ett dokument under ett nytt namn gav likartat resultat

som frågan om att spara under samma namn (se diagram 20). 44 % kan spara dokument under

ett nytt namn, 36 % kan inte göra det och 20 % vet inte ifall de kan eller ej.

Hur upplever du att supporten fungerar?

Diagram 22

Det finns några olika supportnummer man kan ringa till. Personec och Raindance har sin egen

verksamhetssupport. Med övriga datorrelaterade problem ringer man till IT Supporten. Frågan

är ställd enbart om hur man upplever hur supporten fungerar, vilken typ av support framgår

inte. 19,5 % upplever att supporten fungerar mycket bra. 46 % upplever att den fungerar bra,

19,5 % tycker att den fungerar mindre bra. Det är endast en person som svarat att supporten

fungerat dåligt. Värt att notera är att 5 personer valt att ej svara på frågan.

4.2.2.3 Datorutbildning

Datorutbildning är viktigt i ett led i att bygga upp en grundläggande datorkompetens, men

även för att kunna hantera de program ens arbete kräver. När det i ens arbetsuppgifter ingår att

man ska hantera ett visst antal verksamhetssystem borde det ingå någon form av utbildning i

systemen. Enligt enkätresultaten har så många som 44 % av de svarande ingen som helst da-

torutbildning. Den personal som gått utbildning i verksamhetssystemen ska lära upp övriga

arbetskamrater på sin arbetsplats; något som kan vara svårt då tid inte avsätts för detta. Det är

inte heller alla som är intresserade utav att gå någon datorkurs, vilket egentligen borde vara

obligatoriskt just för att minimera risken för handhavandefel.

18 15

8

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

8

19

8 1

-19

1

21

41

Mycket bra Bra Mindre bra Dålig

27

De Kommunalare som fått utbildning i sitt arbete var i princip alla nöjda med datorutbild-

ningen. Vid utbildningstillfället hade utbildningen varit tillräcklig för det som Kommunalaren

behöver i sitt dagliga arbete och den hade varit på rätt nivå. Dock upplever hälften av dem att

de behöver ytterligare datorutbildning, problemet är att det, enligt gruppcheferna, är dåligt

med utbud av datorutbildning för verksamhetssystemen.

Har du gått någon datorkurs?

Diagram 23

Resultatet visar att man har valt att gå datorkurser på ett eller flera sätt. Det kan ingå i den

utbildning man har, vilket det har gjort i 12 % för de svarande. 22 % av de svarande har gått

datorutbildning via facket, studieförbund eller på annat sätt. 29 % har fått sin datorutbildning

via sitt arbete, men hela 44 % har ingen datorutbildning alls.

Utav de som svarat ”Ja, i mitt arbete” fick de även svara tre olika följdfrågor.

A. Var datorutbildningen tillräcklig för det du behöver i ditt dagliga arbete?

Diagram 24

Av de 13 personer som gått en datorutbildning via sitt arbete så tycker 85 % av dem att ut-

bildningen var tillräcklig för att det som behövs i deras dagliga arbete. 8 % tycker inte att ut-

bildningen räcker till och 8 % vet inte.

18

5

13

1 3 5

-416

11162126313641

11

1 1

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

28

B. Var datorutbildningen på rätt nivå för dina förkunskaper?

Diagram 25

Resultatet visar att 92 % upplevde att datorutbildningen var på rätt nivå för de förkunskaper

de hade vid utbildningstillfället.

C Behöver Du ytterligare datorutbildning?

Diagram 26

Även om det var 92 % som upplevde att datorutbildningen de gått var på rätt nivå för dem vid

utbildningstillfället (se diagram 25), upplever nu 54 % av de svarande att de behöver ytterli-

gare datorutbildning. 23 % vet inte ifall de behöver datorutbildning och 23 % tycker att de har

tillräckligt med datorkunskaper.

4.2.2.4 Hemförhållanden

Kommunalarna i undersökningen har en åldersfördelning där över 60 % är 45 år eller äldre.

Nästan hälften av dem bor i en tätort. Resultatet visar att nästan hälften av de svarande är gifta

eller sambo med barn. Den höga medelåldern visar sig också i att nästan 60 % enbart har 9-

årig grundskola när det gäller utbildningsnivå. Fördelningen av de som har 2-årigt gymnasium

eller 3-årigt gymnasium stämmer också överens med åldersfördelningen. För den person som

är runt 50 år eller äldre var det inte alls naturligt att man läste vidare på en gymnasieutbild-

ning efter grundskolan. Istället började man arbeta direkt efter 9:an och framför allt inom de

praktiska yrkena. För den som är yngre än 50 år, är gymnasieutbildning vanligare. För en liten

del av de svarande har mindre än 9-årig grundskola och i andra utbildningsskalan så hade en

liten del akademisk examen. Resultatet visar också att 85 % av de svarande är av svenskt ur-

sprung med svenskfödda föräldrar. Språkförbistringar är alltså ingen grund för att inte ha stu-

derat vidare eller att inte ha gått några datorkurser.

12

1 0

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

7 3 3

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Vet ej

29

Resultatet från enkätundersökningen visade också att den tekniska utrustningen är hög hos de

svarande. Tillgång till Internet finns i 95 % av hushållen, likaså har 95 % av de svarande till-

gång till en eller flera datorer i hemmet. Både CD-spelare och DVD-spelare är väl represente-

rade och även Blueray-spelare och den senaste tekniska prylen i form av läsplatta finns hos de

svarande. TV fanns i alla hushåll, och mobiltelefon i princip hos alla. Även tillgång till

smartphone fanns hos hälften hos de svarande. Alltså behövs det inte finnas tillgång av dator i

hemmet för att ha tillgång till Internet, det går också bra att surfa på en smartphone.

Ålder

Diagram 27

Resultatet över åldersfördelningen för de svarande visar att 12 % är mellan 25-34 år, 24,5 %

är mellan 35-44 år, 29,5 % är mellan 45-54 år, 32 % är mellan 55-64 år och 2 % är mellan

64-74 år. Totalt är det 63 % av de svarande som är 45 år och uppåt. I resultatet fanns det ingen

som befann sig i åldersspannet 16-26 år.

Var bor du?

Diagram 28

47,5 % av de svarande på bor i tätort, 20 % bor i mindre samhälle och 32,5 % bor på lands-

bygden.

0

5

10 12 13

1

-9

1

11

21

31

41

16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 64-74

19

8 13

-19

1

21

41

Tätort Mindresamhälle

På landet

30

Hur ser ditt hushåll ut?

Diagram 29

Utav de svarande var det nästan hälften som tillsammans med make/maka/sambo med barn,

nämligen 47,5 %. Gruppen ensamstående förälder med barn var vid undersökningstillfället

endast 5 % av de svarande. Den näst största gruppen av de svarande är gift/sambo utan barn

som är 25 % av de svarande, vilket även kan ses utifrån åldersfördelningen med hög

medelålder (se diagram 27).

Vilken är din familjs bakgrund?

Diagram 30

Resultatet visar att 85 % av de svarande är födda i Sverige av föräldrar som är födda i

Sverige. 10 % är inte födda i Sverige. 5 % av de svarande är födda i Sverige, men har minst

en förälder som är född i ett annat land.

Vilken utbildning har du?

Diagram 31

På frågan om vilken utbildningsnivå de svarande har, kunde de välja flera alternativ. Resulta-

tet visar att till största delen ligger utbildningsnivån i fas med 9-årig grundskola, 58 %, vilket

9

2

10

19

-9

1

11

21

31

41

Ensam u barn Ensam m bard Gift/Sambo ubarn

Gift/Sambo mbarn

35

4 2

-19

1

21

41

Född i Sverige Ej född i Sverige En föräld ej född iSverige

5

24

6

16 12

3 3

-9

1

11

21

31

41

>9 år 9 årgrund

Yrkesutb 2-år gym 3-år gym Uni kurs Akexamen

31

även stämmer med åldersfördelningen (se diagram 27). 39 % har upp till 2-årig gymnasie-

utbildning och 29 % har 3-årig gymnasieutbildning. Ett fåtal av de svarande hade även läst

enstaka kurser på universitetet, 7,5 % och 7,5 % har även tagit en akademisk examen om

minst 180 hp. Resultatet visar också att det finns en grupp på 12 % av de svarande som har

mindre än 9-årig grundskola som sin utbildningsnivå.

Vilka av dessa saker finns i ditt hushåll?

Diagram 32

När det gäller teknisk utrustning i hemmet visar resultatet på de svarande har många olika

sorter av teknisk utrustning i hemmet. 100 % av de svarande har TV, 88 % har tillgång till

radio. 70 % har tillgång digitalbox/parabol och dess utbud. 90 % har CD-spelare, 88 % har

DVD-spelare, däremot så är det färre antal som ha tillgång till blueray-spelare än så länge 24

%. När det gäller tillgång till dator i hemmet så har 46 % av de svarande har tillgång till minst

en dator i hemmet och 49 % har tillgång till fler än en dator. Resultatet visar att 95 % av de

svarande har tillgång till dator i hemmet. Det är också 95 % av de svarande som har tillgång

till mobiltelefon, medan drygt hälften av de svarande, 51 %, har tillgång till en smartphone.

När det gäller läsplattor är det enbart 7,5 % av de svarande som har tillgång till en sådan i

hemmet. 46 % har tillgång till någon form av TV-spel. När det gäller tillgång till Internet så

visar resultatet att 98 % av de svarande har tillgång till någon form av Internet i hemmet.

4.2.2.5 Tillgång till Dator och Internet i hemmet

Tillgång till dator i hemmet kan man säga är mycket god. 95 % av de svarande har tillgång till

dator i hemmet och 98 % har tillgång till Internet. När det gäller typ av Internetuppkoppling

så förekommer det fortfarande uppringt modem, även om det är ett fåtal som har den formen

av uppkoppling. Nästan 70 % av de svarande har tillgång till fast uppkoppling, antingen i

form av bredband 44 % eller ADSL, 22 %. Mobilt bredbands används också i relativt stor

utsträckning, 41 % har tillgång till detta. Mobilt bredband används både som komplement till

fast bredband eller som enda Internetuppkopplingen.

36 41

29

37 36

10

19 20

39

21

3

19

40

-4

1

6

11

16

21

26

31

36

41

32

Jag har valt att inte fråga något om Internetanvändning i hemmet. LO har gjort flera studier

om Internetanvändning i hemmet (LO , 2011) Däremot så visar resultatet att så många som 61

% faktiskt använder sin hem-PC för att vidareutveckla sina datorkunskaper (Nelander,

Goding, & Ivarsen, Datoranvändning i hemmet och på jobbet, 2003).

Enligt diagram 31 har 95 % av de svarande tillgång till dator i hemmet och 98 % även tillgång

till Internet i hemmet.

Vilken typ av Internetuppkoppling har du?

Diagram 33

Resultatet visar att det endast är 2,5 % av de svarande som inte har tillgång till någon form av

Internetuppkoppling. Det är 5 % av de svarande som bara har tillgång till uppringt modem.

Resterande svar visar att 44 % har bredbandsuppkoppling, 22 % har Internet via ADSL, och

41 % har tillgång till mobilt bredband. Mobilt bredband används enbart eller som komplement

till fast bredband.

Använder du datorn för att vidareutveckla dina datorkunskaper?

Diagram 34

Att använda sin hemdator för att vidareutveckla sina datorkunskaper gör 61 % av de svarande.

Det är 30 % som inte utnyttjar möjligheten till vidareutveckling av sina datorkunskaper med

hjälp av sin hem-PC. 5 % av de svarande har ingen dator hemma. Värt att notera är att 4 % ej

har lämnat något svar på denna fråga.

18

9

17

2 1

-9

1

11

21

31

41

Bredband ADSL Mobiltbredband

Uppringtmodem

Ingeninternetuppk

25

12

2

-9

1

11

21

31

41

Ja Nej Har ingen dator

33

4.2.2.6 Jämförelse yngre vs äldre Kommunalare

Jag har också gjort en jämförelse mellan den yngsta åldergruppen och den äldsta åldergruppen

när det gäller datorutbildning och hantering av e-post.

Har du gått någon datorkurs?

Ålder 25-34

Diagram 35

60 % av de svarande i åldersgrupp 25-34 år har inte gått någon dator kurs.

Ålder 55-64

Diagram 36

50 % av de svarande i åldersgruppen 55-64 år har inte gått någon datorkurs.

012345

02468

1012

34

Bifoga en fil, t ex ett Worddokument eller en bild med ett e-postmeddelande.

Ålder 25-34

Diagram 37

Att kunna bifoga en fil med ett e-postmeddelande är inte alls självklart i den yngre ålders-

gruppen.60 % av de svarande klarar av att bifoga en fil.

Ålder 55-64

Diagram 38

I åldersgruppen 55-64 år så är det enbart 33 % av de svarande som säkert kan bifoga en fil

med ett e-postmeddelande. 33 % vet ej om de kan, och 50 % är helt säkra på att de inte kan.

I Sverige har vi god tillgång till bredband och Internet, det visar sig även i min studie då de

svarande till 95 % har tillgång till dator hemma och 98 % har tillgång till Internet. Jämför man

med de studier som är utförda i början av 2000-talet så visar min studie att Kommunalarna

inte har mycket sämre tillgång till datorer i hemmet än vad tjänstemän har (Nelander, Goding,

& Ivarsen, Datoranvändning i hemmet och på jobbet, 2003).

Tidigare studier har också visat att skillnader i tillgång till datorer och Internet också beror på

etnicitet, ålder, kön, utbildning osv. (Forsberg & Löf, 2003). Nu har jag valt att inte göra

några jämförelser utifrån kön, för övrigt så är Kommunalarna i min undersökningsgrupp en

homogen grupp bestående till större delen av medelålders svenska män med enbart grund-

skola som utbildning.

0

1

2

3

4

5

Ja Nej Vet ej

0

2

4

6

8

10

12

Ja Nej Vet ej

35

Enkätresultatet visar att 1/3 av de svarande upplever det ökande datorarbetet som en arbets-

uppgift utöver det vanliga. Även intervjuerna visade att den ökade datoradministrationen kan

ses som ett arbetsmoment som tillkommit även om de däremot kan se nyttan med verksam-

hetssystemen (Söderström, 2010).

Tittar man på resultatet för åldersfördelningen i enkäten och jämför den yngsta gruppen mot

den äldsta gruppen, så kan man se att problemen med låg datorkompetens inte är en genera-

tionsfråga. Även i dagens digitaliserade samhälle så växer det upp en ny generation som ris-

kerar att få sämre tillgång till datorer och Internet (Nelander, Goding, & Ivarsen, Ett IT-

samhälle för alla?, 2004), (Tapscott, 1998).

5 Diskussion

I min undersökning så har medelåldern varit relativt hög i mitt urval till enkätundersökningen.

Det finns inga representanter i urvalet som befinner sig i ålderspannet 16-24 år. Om man väl-

jer att göra en förnyad undersökning och i urvalet till enkätundersökningen få en lägre me-

delålder än i min undersökning. Då skulle man kunna få ett resultatet som visar på en helt

annan rikting när det gäller datorkompetensen. Medarbetare som ligger i åldersspannet 16-24

år borde inte ha samma mostånd mot datorarbete som den äldre generationens medarbetare.

En yngre generation medarbetare skulle också kunna ha åsikter om den typ av datorarbete

som Kommunalarna behöver utföra. De kan mycket väl ställa andra krav på tillgänglighet och

hur datorarbetet ska gå till. Till exempel om det går att utveckla registreringsarbetet och

möjliggöra att det går att utföra från en applikation för en smartphone. Istället för att göra som

idag – logga in i ett datorsystem vid en arbetsdator. Jag har valt att dela ut enkätundersökning

till enbart Kommunalarbetare i yrkesgrupper som inte använder datorn som sin huvudsakliga

arbetsredskap. Att istället undersöka medarbetare som enbart arbetar som tjänstemän skulle

förmodligen ge ett helt annat resultat. Tjänstemän använder ju datorer som sitt huvudsakliga

arbetsredskap och får därför en helt annan datorvana.

Den ökande datoradministrationen inom Örebro kommun de senaste åren medför högre ar-

betsbelastning för cheferna genom att de måste kontrollera uppgifterna i verksamhetssyste-

men. Tidigare kunde de rätta eventuella fel och brister direkt på blanketten. När felen väl är

inmatade i systemen är det inte lika lätt att ändra. Cheferna upplever också att deras medar-

betare har dålig förståelse varför uppgifterna ska matas in i systemen. Till viss del finns det

finns det fog för den bristande förståelsen eftersom samma typ av uppgifter måste registreras i

olika system. Den ökade datoriseringen har också medfört fördelar för cheferna. De har den

information de behöver tillgänglig ett par musklick bort. De kan snabbt få fram listor och sta-

tistik. Det finns fördelar ur kvalitetssäkringssynpunkt, som även går att applicera på den verk-

samhet som läggs ut på entreprenör.

Den ökade datoriseringen medför också att arbetsuppgifterna för Kommunalaren förändras.

Från att ha varit i princip enbart praktiska former av arbetsmoment, påtvingas de nu mer och

mer till datoriserade arbetsuppgifter. Från vissa av Kommunalarbetarna ses det utökade dator-

arbetet som pålagor och ett extraarbete som inte alls ingår i deras ordinarie arbetsuppgifter.

Samtidigt finns det inom Kommunalarna som tycker att denna form av arbetsuppgifter är ut-

vecklande för deras arbete.

36

Studien visar också att det finns ett stort glapp när det gäller datorutbildning. Nästan hälften

av de svarande har inte gått någon datorutbildning alls. Trots detta så anser nästan 60 % av de

svarande att datorn är ett naturligt verktyg i deras dagliga arbete.

Studien visar att Kommunalarbetarna har mycket god tillgång till datorer och Internet i hem-

met, över lag så finns det en hög tekniktäthet hos de svarande. Därför är det förvånansvärt att

det är få av de svarande som använder sig av kommunens e-postsystem Emil.

Resultatet visar att 70 % av de svarande kan läsa sin e-post, men det är enbart 32 % som an-

vänder sig av Emil. E-posten borde vara ett naturligt sätt för cheferna att sprida information

till sina medarbetare, men i nuläget så fungerar det inte alls.

Det finns också önskemål från chefer att få mer stöd från Personalavdelningen när det gäller

att värdera grundläggande datorkunskaper. Rimligtvis borde de även få hjälp med att mäta

sökandes datorkompetens. Personalavdelningen har funderingar kring detta med hur man ska

göra för att mäta datorkompetens. I nuläget ställs det bara en fråga ”Har du grundläggande

datorvana” vid en ansökan. På denna fråga svara man ja eller nej. Personalavdelningen har

inte heller gjort några undersökningar hur man gör i andra kommuner av samma storlek som

Örebro.

Utav de datorkurser som finns tillgängliga för Kommunalare är det i verksamhetssystemen

Tidsskrivning Raindance och Självservice Personec. Vid införandet av dessa verksamhets-

system genomfördes utbildningsinsatser i form av att ”superanvändare” skulle utbildas. De

som var mest vana vid datorarbete fick gå en fyratimmarsutbildning i respektive system. Efter

denna utbildning skulle de sedan hem och utbilda sina arbetskamrater. Cheferna kan se att det

finns ett annan typ av utbildningsupplägg där man får gå flera korta kurstillfällen men med

några dagars mellanrum. Det finns också behov av repetitionskurser. Den största utmaningen

cheferna har för övrigt är att väcka intresset för datorarbetet hos den personal som inte har

något som helst intresse att arbeta med dator och som inte ser någon som helst fördel med

denna form av arbete.

Man kan fundera på ifall Kommunalarna har en hög uppfattning om sin egen datorkompetens,

för undersökningen visar att alla inte ens använder de verksamhetssystem som de är ålagda att

använda, t ex Självservice Personec. Tekniska förvaltningen använder också ett system som

heter Docpoint. Det är ett dokumenthanteringssystem där förvaltningens måldokument, ruti-

ner och riktlinjer hanteras. Detta system kommer medarbetarna åt via datorerna på sin arbets-

plats och det är samma inloggning som till Emil (e-postsystemet). Man kan tycka att det borde

vara av intresse att alla också kommer åt detta på ett enkelt sätt, men vet man inte ens om att

man har ett Emil-inlogg så är det inte alls naturligt att man förstår hur man ska använda sig av

Docpoint.

Mycket av det motstånd som finns hos Kommunalare när det gäller datorarbetet grundar sig i

bristen på utbildning. Både från arbetsgivarhåll och IT Kundservice ser man behov av att be-

höver erbjudas rena grundkurser i datoranvändning, allt från vart startknappen sitter och hur

man hanterar musen till grundkurser i de olika verksamhetssystemen. Har man grundkunska-

per i hur man hanterar utrustningen, och kan terminologin kan det också underlätta för perso-

nalen att ge rätt hjälp omgående. Behov finns olika utav påbyggnadskurser på olika nivåer för

de verksamhetssystem som Örebro kommun använder.

37

Kommunalarbetarna är grupp som ser datorarbetet som en extra pålaga, de förstår inte nyttan

med att behöva mata in uppgifter i datorn. Tidigare gick det ju alldeles utmärkt att skriva på

en blankett och så fick en administrativ assistent skriva in uppgifterna i datorn. Grunden till

motståndet till datorer beror till största delen på kunskapsbrist. Man vet inte varför man ska

skriva in saker i vissa rutor. Det räcker alltså inte bara med att utbilda Kommunalarbetarna i

verksamhetssystemen, utan det handlar även om en attitydförändring när det gäller arbetets

innehåll. Ska en medarbetare få säga nej till erbjuden datorutbildning? Om arbetets art föränd-

ras, så borde man som anställd ha en skyldighet att gå de utbildningar man får och behöver.

38

6 Slutsatser

Vilka problem med användande av datorer i tjänsten upplevs av Kommunalare med låg da-

torkompetens?

Utifrån intervjuerna med nyckelpersoner från Örebro kommun och den enkätundersökning

som är utförd visar jag att det finns ett glapp mellan Kommunalares verkliga datorkompetens i

förhållande till den förväntade från arbetsgivarens sida.

Resultatet från enkätundersökningen visar att det finns brister i grundläggande datorkompe-

tens hos Kommunalare. Arbetsuppgifterna förändras med tiden och datoriseringen är här för

att stanna. Att hälften av Kommunalarna inte har gått någon datorkurs över huvudtaget är an-

märkningsvärt. När arbetsuppgifterna förändras behöver den anställde utrustas med medel för

att klara sina nya arbetsuppgifter.

Bristen på Kommunalarnas datorkompetens visar sig genom att arbetsgivaren får kontrollera

uppgifter som matas in i verksamhetssystemen. Det blir omständigt att försöka rätta till felak-

tiga uppgifter och det saknas förståelse från Kommunalarens sida varför det är så viktigt att

mata in korrekta uppgifter från början. Verksamhetssystemen är också komplexa och det är

inte alls självklart för Kommunalaren hur uppgifter ska läggas in i systemen. För att under-

lätta arbetet både för Kommunalaren och för chefer bör utbildningsinsatser genomföras.

Örebro kommun som arbetsgivare saknar helt strategier för hur man ska höja medarbetarnas

datorkompetens. Det finns en tro på att ”alla kan datorer” och att man har en dator hemma

som man sitter och tränar på för att höja sin datorkompetens. Min studie har visat att det be-

hövs en strategi för hur man ska höja datorkompetensen hos framför allt de grupper som inte

har tillgång till datorer dagligen. Det behöver avsättas tid för datorarbetet och framför allt be-

hövs det tillgång till datorutbildningar på alla nivåer.

Bristen på strategi gör också att det inte finns någon plan vid nyanställning. Vid rekrytering

för personal inom yrken som tillhör Kommunal är det meriterande om man har grundläggande

datorvana. Vad som är grundläggande datorvana fastställs dock inte på något sätt. För att en

sökande ska kunna svara ja eller nej på frågan om att man har grundläggande datorvana, så

borde det finnas någon typ av nivå att förhålla sig till. ”Kan jag bifoga en fil med ett e-post-

medlande” – ja eller nej. Den typen av frågor kan läggas in i det system som används vid re-

kryteringar.

Den bristande datorkompetensen hos medarbetarna visar sig i att IT Supporten får många

samtal om de allra mest grundläggande datorkompetensen, nämligen att förstå vad som är

Användar-Id och att komma ihåg lösenord. Bristen på grundläggande datorkompetens utgör

ett annat problem för IT Support och det är att förstå vad medarbetaren har för problem. Att

förklara för en medarbetare hur den ska lösa sitt datorproblem via telefon när man inte förstår

grundläggande begrepp, är en komplicerad procedur. Behovet av datorutbildning är stort.

39

7 Referenser

Eriksen, T. H. (2001). Ögonblickets tyranni. Falun: Bokförlaget Nya Doxa.

Forsberg, T., & Löf, P. (2003). IT för alla, före andra länder! A2003:015. ITPS.

Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

http://ecdl.se/. (2010). Hämtat från ECDL Sweden:

http://ecdl.se/sites/default/files/uploads/Light_syllabus_v2.pdf den 02 01 2012

Jansson, R. (den 03 01 2012). Utdataperson, Personalavdelningen Örebro kommun. (L.

Svedberg, Intervjuare)

Kvalitativ metod. (2012). Hämtat från Kvalitativ metod:

http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm den 15 01 2012

LO . (den 12 04 2011). Startsida rapporter. Hämtat från LO Landsorganisationen i Svergie:

http://www.lo.se/home/lo/home.nsf/unidView/B913F116F8793249C1256E4B003B9936?Ope

nDocument&Start=1&Count=20&View=rapportArchiveView& den 15 01 2012

Nelander, S., Goding, I., & Ivarsen, O. (2003). Datoranvändning i hemmet och på jobbet.

Stockholm: LO.

Nelander, S., Goding, I., & Ivarsen, O. (2004). Ett IT-samhälle för alla? LO.

SCB. (den 30 10 2011). Hämtat från www.scb.se: http://www.scb.se den 14 11 2011

(2003). Sou 2003:55 Digitala tjänster - hur då? Stockholm: IT-Kommissionen.

Söderström, J. (2010). Jävla skitsystem. Eprint .

Tapscott, D. (1998). Growing up digital. USA: The McGraw-Hill Companies , Inc.

Thomas Karlsohn, R. (2009). Samhälle teknik och lärande. Stockholm: Carlssons bokförlag.

www.orebro.se. (den 07 06 2011). Hämtat från Örebro Kommun:

http://www.orebro.se/430.html den 03 01 2012

Zetterberg, Å. (2011). Strategi för eSamhället. Stockholm: Sveriges Kommuner och

Landsting.

40

8 Bilaga A Transkriptioner från intervjuer med nyckelpersoner

8.1 Intervju med gruppchef ParkGata Drift Gata, 2011-11-28

1. Vilka problem upplever du att dina medarbetare har med datorarbete?

Svar: Det största problemet är att de inte har fått någon introduktion. De måste jobba i spe-

cialprogram som det inte finns några kurser i.

Där det finns kurser så skickar jag som arbetsledare iväg någon duktig och datorvan person på

kurs, tanken är att de sedan ska lära sina kamrater – vilket inte fungerar i praktiken pga. tids-

brist.

När det gäller en datakurs, t ex Självservice Personec, så får gubbarna gå en 4 timmars kurs,

där det tas upp massor av saker som de efter 2 dagar har glömt bort. De skulle behöva få gå en

kurs vid ett tillfälle och sedan 2 dagar senare få gå ytterligare kurs, men då ha med sig upp-

gifter att mata in i ”skarpt läge”.

Det finns manualer på vårt IOR (Intranätet) för t ex Självservice Personec, men de är inte helt

lättbegripliga.

Det är inte bara Självservice som gubbarna har problem med, utan även Tidsskrivningen i

Raindance. För tillfället har de lyckats strula till det i Raindance, så att det blir spärrat för

tidsskrivning 3 dagar efter månadsskiftet. Detta gör att gubbarna inte kan lägga in sin tid efter

dessa 3 dagar och som arbetsledare kan jag inte heller gå in och attestera. Så det är just vid

månadsskifte som det blir problem.

Gubbarna har också svårt att förstå strukturen i Raindance. Det är inte anpassat till vår verk-

lighet. Dessutom så måste man föra dubbelt – vilket också är helt obegripligt. När man jobbat

övertid så ska detta skrivas in i Självservice för att man ska få övertidsersättningen. Men man

måste också skriva in samma övertid i Tidsskrivningen i Raindance för att få övertiden re-

gistretat på rätt projekt. Men när man ska vara ledig som t ex vid en begravning, då är det helt

plötsligt en pappersblankett som gäller.

2. Hur gör du för att underlätta tillgången till arbetsdatorer för dina medarbetare?

Svar: Vi har fyra stycken gemensamma datorer här på anläggningen. Det finns ytterligare tre

stycken i Annexet som kan användas i reserv. I varje ”Koja” finns det en laptop. Dessutom

ska vi utöka med datorer i bilarna med mobilt bredband + VPN-klient. Nackdelen då blir för-

stås att lösenorden blir fler.

41

3. De ökande kraven på datorkompetens – vad innebär det för dig?

Svar: Det innebär att det tar mer och mer tid, framför allt när det gäller detta med diarienum-

mer och tidsskrivning. Vi har dessutom 3 vägar in för felanmälan, Kommunfastigheter,

W3D3, och felanmälan på webben. De två senaste är vägar in för våra medborgare. Till detta

kommer även det som kommer in direkt via e-posten.

Inte bara det som kommer in digitalt tar tid, utan även det jobb jag ska utföra blir mer och mer

digitaliserat. Ska jag t ex beställa en kabelutsättning så tar det EN sådan beställning cirka 15-

20 min. Tidigare räckte det med ett par korta telefonsamtal. Även ifall jag nu gör beställ-

ningen av kabelutsättningen via datorn, så genererar detta ändå telefonsamtal eftersom man i

princip alltid måste få lämna kompletterande information.

4. Detta med attest – tar det tid?

Svar: Ja, i och med att gubbarna är osäkra, så måste jag dubbelkolla varje sak de skrivit in.

Jag måste också påminna gubbarna om att de måste registrera in 40 tim per vecka i Tidsskriv-

ningen, alltså måste de skriva in tiden de är borta. Det glöms ofta bort.

Alla skulle säkert bli proffs på Tidsskrivningen om man gav det tid, men är det meningen att

man ska lägga ner timmar per dag på att sitta vid en dator?

Det ses som en bisak som måste göras. Ett fåtal av medarbetarna ser nyttan av att ekonomin

går ihop.

5. Har ni ökade kostnader för verksamheten den pga. ökade datoriseringen?

Svar: Ja, jag tycker det har fått ökade kostnader pga. att det tar längre tid att registrera tiden

när varje gubbe ska sitta och göra det. Det behövs också fler datorer än vad vi behövde tidi-

gare. Om 20 gubbar sitter 30 min vid datorn så blir ju det 10 timmar i veckan som de sitter vid

datorn i stället för att vara ute och jobba.

5.b. Fördelar?

Svar: Som det ser ut i dagsläget så ser jag inte det. Just nu är det mest bara problem. Bäst vore

att skriva på en blankett och någon annan datorvan person skrev in uppgifterna.

Plan för kompetensutveckling? Har tagits upp på allas utvecklingssamtal. Alla ska bli dukti-

gare på datorer + att de som är duktiga ska vara med som stöd till de som är mindre duktiga.

Kontentan är att det behövs mer internutbildning.

6. Har ni märkt av någon effektivisering efter införandet av Självservice?

Svar: Fördelen är att de kan kontrollera själva. Blir inte så mycket spring till mig. Slipper

pappershanteringen. De kan hålla koll på semesterdagar och lön etc. Dock viktigt att adress-

uppgifterna slår igenom i alla system.

42

7. Har ni märkt av någon effektivisering efter införandet av Tidsskrivningen i Raindance?

Svar: Jag som arbetsledare kan gå in och kontrollera, förutsatt att allt är infört. Sedan är det

himla bökigt att få ut någon form av rapport ur Raindance för att få återkopplingen till Tids-

skrivningen.

8. Några problem med ekonomiuppföljningen efter införandet av Tidsskrivningen i Rain-

dance?

Svar: För att jag ska kunna kolla upp ekonomin, måste jag få en handskriven lapp av enhets-

chefen för att få reda på vilka REN:ar och projekt som jag ska leta efter. Jag skulle nog be-

höva en kurs i ekonomiuppföljning, men tiden finns inte till det.

Jag skulle också behöva åka ut och kolla hur det ser ut ute för gubbarna i verkligheten, hinner

inte med det heller.

9. Vid nyanställning, vilka är kraven på datorkunskaper? Grundkrav och hur mäter ni?

Svar: Vi ställer inga som helst krav på datorkunskaper vid nyanställning, möjligt att det kan

ses som meriterande. Det viktigaste är att de kan sitt jobb som anläggningsarbetare.

10. Görs det några satsningar på datorutbildningar?

Svar: Inga

11. Kan du sända ett e-postmeddelande till dina medarbetare och vara säker på att alla läser

informationen?

Svar: Nej. Alla har inte ens e-post, och de som har använder den inte.

Medskick från Jonas:

Ska datoranvändningen fortsätta och ev. öka, så behövs det avsättas tid och pengar. Helst så

vill han att man backar datoriseringen och gubbarna får fylla i på en blankett och en assistent

matar in uppgifterna. Det skulle höja kvalitén och minska frustrationen för hans del. Dess-

utom skulle gubbarna kunna vara ute och jobba där de behövs.

För hans del som arbetsledare så skulle han få mer tid över till annat. Till ex lära sig systemet

LISA som är hur bökigt som helst och det tar lång tid att lägga in ett ärende.

43

8.2 Intervju med gruppchef ParkGata Drift Park, 2011-12-08

1. Vilka problem upplever du att dina medarbetare har med datorarbete?

Svar: Vissa har brister i kunskaper och då skyller på t ex

- fel på datorerna

- inte anställd för att arbeta med datorer.

De stora problemen är att det blir brister i Tidsskrivning, det blir fel i Personec. Man vet inte

hur man söker info. Man förstår inte vad som ligger på ens eget ansvar.

2. Hur gör du för att underlätta tillgången till arbetsdatorer för dina medarbetare?

Svar: Mina grupper är Flora och Sörby. På Flora behövs det byggas om. I nuläget finns det en

dator + nyligen utökat med en till. Den nya är till för lagbasarna. Alla vet att de kan använda

dessa datorer, men det bristande intresset gör att de inte använder datorerna.

Har inte reflekterat över det. Allt kommer via dator, men klart att det tar mycket mera tid.

Det ökande antalet system är problem. Det är så många system som inte pratar med varandra,

Dessutom är det så många system som man ska kunna. Det kommer en ny webbaserad felan-

mälan, ett system som borde gå att koppla ihop med Raindance och Personec. Önskar att IT-

avdelningen ska vara mer med i utvecklingen av vid införande av nya system.

3. De ökande kraven på datorkompetens – vad innebär det för dig?

Svar: Nej, det tar tid. Man kan effektivisera mer. Tidigare hade jag en assistent som var Att1:a

på mina fakturor. Har inte lika mycket fakturor idag. Det är inte alltid jag har koll på vad som

beställts.

4. Hur mycket tid får du lägga ner på att svara på enklare datorfrågor, t ex inloggningspro-

blem? Är det svårt att ge förståeliga instruktioner?

Svar: När det gäller tidskrivningen så får jag kontrollera mycket. Medarbetarna förstår inte

detta med brytdatum. De problem som uppstår så beror det på handhavandefel. Mycket tid tar

det när det blir fel. Mera kurser behövs.

5. Har ni ökade kostnader för verksamheten pga. den ökade datoriseringen?

Svar: Nej, investeringskostnader.

5.b. Fördelar?

Svar: Jag tycker det. Jag vet var jag ska fråga.

44

6. Har ni märkt av någon effektivisering efter införandet av Självservice?

Svar: Det tycker jag. Det är himla smidigt. Jag tycker rapportsystemet funkar bra. På KFÖ tog

jag ut veckorapporter.

7. Har ni märkt av någon effektivisering efter införandet av Tidsskrivningen i Raindance?

Svar: Effektivisering finns. De jag är chef över de kan. Lätt att få återkoppling över ekono-

min.

8. Några problem med ekonomiuppföljningen efter införandet av Tidsskrivningen i Raindance?

Svar: Har problem med Portalen. Har inte tillgång till hela min budget. De stora problemen är

organisatoriska. Sitter fast hos enhetschefen.

9. Vid nyanställning, vilka är kraven på datorkunskaper? Grundkrav? Mätningar?

Svar: Ja, allmänna datakunskaper. Jag har pratat med PA och får inga svar när det gäller grun-

derna eller om det likställs med utbildning. Det görs inga mätningar på vilken datakunskap ev.

sökande har.

10. Görs det några satsningar på datorutbildningar?

Svar: Nej, inte nu. Hoppas jag kan få respons på min medarbetarenkät för att få ett tunderlag

för datorutbildning. Behövs mer struktur och jag tjatar om det.

11. Kan du sända ett e-postmeddelande till dina medarbetare och vara säker på att alla läser

informationen?

Svar: Nej. Är helt säker på det. Alla har inte mail. Jag har inte heller lärt mig vilka som inte

läser av dem som har mail.

Med skick

Organisationen och ledarskapet. Bristen: Man ser inte sitt eget ansvar och man pratar inte om

organisationsutveckling.

45

8.3 Intervju med gruppchef Avfall, Transport 2011-12-14

1. Vilka problem upplever du att dina medarbetare har med datorarbete

Svar: Mina gubbar har dator i bilarna, dator med pekskärm. En speciell dator som är framtagen

för stridsvagn. Datorisering av bilarna började för ett par år sedan, och i början var det problem

för gubbarna. Problemen bestod mest av bristande intresse av att använda datorerna, och de

tyckte datorerna innebar merarbete för dem, vilket det i och för sig gjorde. Nu fungerar det bra,

även om det innebär merarbete för åkarna i form av att de måste knappa in information i dator-

systemet.

När det gäller nyanställda så spelar inte åldern någon roll, ung som äldre lär sig utan större

problem, även hur GPS:en fungerar.

Datoriseringen av bilarna är ett led i kvalitetssäkring av arbetet. Används som körlista där även

avvikelser registreras.

Även ifall datorerna i bilarna inte ha någon Internuppkoppling så kan jag skicka ut meddelande

till datorerna via ett meddelande system.

2. Hur gör du för att underlätta tillgången till arbetsdatorer för dina medarbetare?

Svar: Det finns några datorer här på anläggningen som de har tillgång. Det är samma datorer

till allt folk som jobbar ute, men eftersom avfallshämtarna slutar kl 14.00 så är dessa datorer

ofta lediga när killarna kommer in efter sina körturer. I annat fall så kan avfallshämtarna gå in

på något av de kontor som tjänstemännen har och låna dator där.

3. De ökande kraven på datorkompetens – vad innebär det för dig?

Svar: För min del så underlättar det, även om det är mer jobb med Personec. Problemet är att

ingen kan Personec ordentligt och det blir en del fel. Skulle behöva finnas någon som kan lära

personalen hur de använder Personec. En del av personalen kan inte Personec fullt ut.

De datorkurser vi haft är kurser för datorn i bilarna, vilket först upplevdes som jobbigt, men går

lättare nu även om det innebär mer arbete för killarna.

Vi har ju ingen tidsskrivning i Raindance, så vi slipper problemen med det systemet.

4. Hur mycket tid får du lägga ner på att svara på enklare datorfrågor, t ex inloggningspro-

blem? Är det svårt att ge förståeliga instruktioner?

Svar: Inte så mycket tid. Hjälper till att ringa 5500. Kanske 30 minuter/vecka.

5. Har ni ökade kostnader för verksamheten pga. den ökade datoriseringen?

Svar: Ja, herregud! Fruktansvärda pengar!! Datoriseringen har varit jättedyr, 82000 kr/bil plus

underhållskostnader. Allt är för kvalitetssäkringen. Kvalitetssäkringen är en stor hjälp för

Kundtjänst och Kundservice Avfall.

46

5b. Fördelar?

Ja, vi kan ha koll på entreprenörerna eftersom de är tvingade att hålla med samma datorisering i

sina bilar.

6. Har ni märkt av någon effektivisering efter införande av Självservice?

Svar: Nej, snarare tvärtom.

7. Har ni märkt av någon effektivisering efter införande av Tidsskrivning i Raindance (fråga till

de enheter som tidsskriver).

Denna fråga ej aktuell eftersom verksamheten inte använder Tidskrivning.

8. Några problem med ekonomiuppföljning efter införande av Tidsskrivning i Raindance?

Svar: Vi märker inte av det eftersom Tidsskrivning inte används av oss. I Raindance lägger

budget själv. Följer upp prognoser och så svarar jag för detta i vår ledningsgrupp.

9. Vid nyanställning, vilka är kraven av datorkunskaper? Vilka grundkrav? Hur mäta? (fråga

till chef, PA)

Svar: Vid annonsering skriver vi att grundläggande datorkunskaper är meriterande, men inte

mer specifikt än så. Vi gör ingen mätning på vad grundkraven är.

10. Görs det några satsningar på datorutbildningar?

Svar: Satsning görs på datautbildningen för datorerna i bilarna. Övriga önskemål tas upp på

utvecklingssamtalen där jag även lämnar förslag på eventuella datorutbildningar som finns.

11. Kan du sända ett e-postmeddelande till dina medarbetare och var säker på att alla läser

informationen?

Svar: Nej. Inte alla av mina medarbetare har Emil. Finns även de som har Emil, men som inte

använder det. Dock kan jag få ut meddelande till bilarna via datorerna i bilarna, och de kan

även svara på det meddelandet.

Medskick från Roland:

Det är viktigt att medarbetarna ska se att de har användning och att de ser nyttan med den da-

torisering som införs.

47

8.4 Intervju med supportpersonal, IT Kundservice 2011-12-27

1. Vilka problem (vanligaste) upplever du att kommunens medarbetare har med datorarbete?

Svar: Rent generellt så är det lösenordsfrågan, både till datorinlogg och e-postsystemet. När det

gäller verksamhetssystemen så har de egen support. Många ringer till 5500 med inloggnings-

problem för verksamhetssystem, som har egna supporttelefonnummer.

2. Hur mycket av din arbetstid går åt till att svara på enklare datorfrågor, t ex inloggningspro-

blem?

Svar: Svårt att säga. Men ett enkelt ärende i form av att hjälpa en användare med lösenord inkl

dokumentering, tar cirka 2 minuter. Vid språkförbistring (att användare talar dålig svenska) kan

samma typ av ärende ta upp till 10 minuter inkl dokumentering i AHD (IT’s ärendehanterings-

system). Vid språkförbistring är det t ex väldigt svårt att höra skillnad på O och U i telefonen.

Man kan behöva kontrollera i ett hjälpsystem för att få fram användar-Id. Användaren kan ha

svårt att få fram att det faktiskt är Windowsinlogget som är problemet, utan uttrycker sig så att

man kan tro att problemet är verksamhetssystem.

3. Vad anser du är grundläggande datorkompetens?

Svar: 1. Att man kan använda rätt termer när man kommunicerar med andra om eventuella

datorproblem

2. Att man kan hantera det mest elementära, t ex att man förstår instruktionen ”klicka på enter”.

Jag tycker det är inte är klokt hur kommunen behandlar sina medarbetare. De utrustas med

datorer och diverse utrustning och förväntas kunna alla programmen och effektivisera sitt ar-

bete, men får ingen utbildning så att de kan hantera sin utrustning.

Vad kostar det inte för kommunen att ha medarbetare som känner sig osäkra och som inte kan,

och inte heller vågar fråga sina arbetskamrater när det gäller hur de olika verksamhetssystemen

fungerar. Kommunen skulle tjäna på att utbilda personalen.

När det gäller kommunens medarbetare så har de rätt svajig datorkompetens. Allt från de som

inte kan någonting alls – till de som kan mycket.

4. Vems ansvar är det att medarbetare uppnår grundläggande datorkompetens?

Svar: Jag tycker det är ett gemensamt ansvar från både arbetsgivare och medarbetare. Man

måste våga ta upp på sitt utvecklingssamtal att man behöver mer datorutbildning och det är

arbetsgivarens ansvar att stötta detta. IT-avdelningen kan sedan vara behjälplig med att hålla

datorutbildningar. Jag tycker det borde ligga i chefens intresse att se till att dennes medarbetare

har grundläggande datorkompetens.

48

5. Vilka åtgärder tycker du behöver göras?

Svar: Jag tycker att fortsättning på den typen av grundläggande datorutbildning som hållits av

IT-avdelningen under hösten är ett sätt. Vård och Stöd köpte upp utbildningsinsatser till sin

personal i just grundläggande datorhantering. Tror det är ett koncept som fler skulle ha nytta

av.

6. Är t ex e-learning en lösning?

Svar: Ja, men det måste finnas utrymme för medarbetaren, att det finns tid avsatt för personen

att kunna syssla med självstudierna. Att inte få bli störd är viktigt. Dessutom behövs ju någon

form av grundläggande datorkompetens för att kunna tillgodogöra sig självstudier.

7. Hur ser du på din roll som support?

Svar: Jag tycker att supportens roll är ett måste, på ett positivt sätt. Mötet med människor är kul

och stimulerande. Att ringa in ett problem är en utmaning. De mest tacksamma att hjälpa är

medarbetare av typ invandrarkvinna som fått hjälp med att få ett problem löst. Att de gjort sig

förstådd och ingen förringat henne.

Just när man lyckats hjälpa någon det är väldigt stimulerande och jag tror att det underlättar att

jag jobbat länge i kommunen. Jag har kunskap om kommunens organisation och jag är känd av

många som ringer.

Det är ett givande jobb, men man måste tycka om att prata i telefon och tycka om människor.

Man måste också vara ödmjuk inför andra människors problem.

Skulle önska att de som ringer kunde ha lite mer förståelse för oss, men förstår att det är svårt

att ändra på.

Medskick från Ingrid:

Det borde finnas en grundkurs och en påbyggnadskurs som man erbjuder nyanställda. Fyll på

med ytterligare påbyggnadskurser för dem som behöver.

Jag kan tycka att det är lite dåligt med infoflödet till IT Kundservice. De som behöver någon

form av hjälp med IT-relaterad fråga eller om utrustning, de ringer till 5500 (supporten telefon-

nummer internt).

Om sedan medarbetaren har problem med en pryl som blivit inköpt och som inte supportas av

IT Kundservice så hamnar vi i dålig dager och folk blir missnöjda.

Vi måste få vetskap av vad som köps in och avtalen kring prylarna. För om vi inte ska supporta

vissa produkter så måste vi kunna hänvisa vart medarbetarna kan få hjälp någonstans. Det är

osjysst att inte tänka färdigt när det gäller att ge supporten rätt möjligheter att kunna ge bra

hjälp.

49

Vid större förändringar borde IT Kundservice få vara med initialt för att få reda på vilka för-

väntningar som kommer ställas på enheten.

Jag tycker också att det är mycket märkligt att det inte finns någon support gällande Office som

ändå är vårt största verksamhetssystem.

Under perioden 2011-01-01 till 2011-11-30 inkom det 41 699 stycken ärenden till IT Kund-

service first-linesupport. Det är ärenden av enklare art som löses hos first-linesupporten, men

frågor om nytt lösenord är inte med då dessa är så vanligt förekommande att inte registreras i

systemet. De tar ingen tid att åtgärda.

8.5 Intervju med personalspecialist, Personalavdelningen 2011-12-29

1. Vilka problem upplever du att kommunens medarbetare har med den utökade datorise-

ringen?

Svar: IOR är urdåligt så som det ser ut i dagsläget. På PA-Direkt får man många telefonsamtal

som handlar om information som finns att hitta på IOR, men det är många klickningar innan

man når fram till den informationen man vill ha. Det är svårt att hitta på IOR. De som ringer

till PA-Direkt är ändå chefer och borde vara bättre på att söka information på IOR.

Ett uttryck används om IOR, ”finns i sjön” – utifrån kortspelet med samma namn. Man tycker

inte att det finns någon logik i upplägget på IOR utan det är bara en enda röra.

Jag arbetar också med rekryteringar och när det gäller rekryteringar av t ex parkarbetare så får

vi väldigt många manuella ansökningar. Kommer ansökningarna i tid så kontaktar vi personen

och ber dem söka via den webblänk som finns i annonsen. Oftast så vill inte man inte det

eftersom de endast har pappershandlingar och inte vet hur man gör för att bifoga en fil via

webblänken.

Jag märker också att folk inte heller vill gå några kurser, ser datorn som ett stort hot osv.

2. Grundläggande datorkunskaper är meriterande vid anställning. Hur definierar ni grundläg-

gande datorkunskaper och hur mäter ni?

Svar: Vi har pratat en del om det här på Personalavdelningen, men vi har ingen definition. Vi

använder web-applikationen Easycruit där vi lägger upp frågor utifrån hur annonsen ser ut.

Står det i annonsen att ”grundläggande datorvana är meriterande” så ställs endast frågan ”har

du grundläggande datorvana?” med svarsalternativ ja eller nej. Men vi mäter inte ifall man

verkligen har grundläggande datorvana. Vi har pratat om att vi kanske behöver mäta men har

inga bra mått för tillfället. Så i nuläget ställs bara frågan i systemet.

När det gäller tjänster som är mer specialisttjänster har vi varit med om att man måste utföra

ett test för att visa att man kan vissa programvaror.

Man kanske behöver kolla på datorkörkortet för att se ifall man kan ta några krav utifrån den

profilen.

50

3. Har PA någon strategi för att höja medarbetarnas datorkompetens just med tanke på att

kommunen ska bli en e-kommun?

Svar: Nej, inte vad jag vet. När vi personalspecialister satt ute hos verksamheterna, innan

centraliseringen, så hade vi bättre koll på personalen. Då kunde man tala om vad de skulle

kunna fylla på med.

I nuläget så har PA enbart utbildningar för chefer och då inom PA-området

4. Har ni haft någon omvärldsbevakning? Hur gör andra kommuner?

Svar: Det har vi alldeles för lite utav. Inte bara inom detta område när det gäller datorkompe-

tens, utan annat också. Det finns nätverksträffar, men de är för sällan. Vi borde ha mycket

mera kontakt med andra kommuner. Vi sitter ju här och klurar över frågor som dyker upp vid

t ex ändring av regler. Vi kan ju knappast vara ensamma om de funderingar vi har. Det borde

ju finnas även i andra kommuner.

Skulle vi ta itu med detta när det gäller datorkompetensen, så tror jag att det skulle göra

mycket för våra medarbetares självkänsla.

5. Vilka förväntningar har ni när det gäller medarbetarnas datorkompetens?

Svar: Förväntningarna är helt klart att man tror att alla kan. Inom kommunen finns det ju ett

spann för vilken typ av datorkompetens man behöver. Ska man anställa en datorspecialist så

är det noga att man visar upp intyg osv. att man har specialkunskaper inom sitt område. Men

när det gäller de yrkesgrupper som inte jobbar med datorer dagligen, t ex undersköterskor,

barnskötare, parkarbetare – så har ju datoriseringen kommit in nyligen i deras arbete – och där

förutsätts det att de nog har grundläggande datorkunskaper. Vilket inte alls stämmer.

6. Vems ansvar är det att medarbetarna har grundläggande datorkompetens

Svar: Stort ansvar tycker jag vilar på arbetsgivaren. När kraven på yrkesrollen förändras över

tiden, så måste arbetsgivaren ge förutsättningar så att de anställda har rätt kompetens. Men

även ansvar för medarbetare då att ta till sig de nya kraven och inte vägra befatta sig med t ex

datorer. Jag är helt övertygad om att mer datorutbildning behövs.

7. Finns det någon budget för att säkerställa datorkompetensen hos medarbetarna?

Svar: Nej, inte från PA. Det är upp till verksamheterna själva och det är ju helt klart svårt för

de verksamheter som har dåligt med pengar. Inte helt lätt att få fram pengar både till datorut-

bildning och även till vikarier så verksamheten hålls igång.

8. Vilka åtgärder tycker du behöver göras?

Svar: Jag tycker att man måste få upp ögonen för hur lite våra kommunalanställda egentligen

kan när det gäller datorarbetet. Vet inte om lösningen är att ställa frågan till alla cheferna –

om de vet vilken nivå medarbetarnas datorkompetens ligger på. Problemet är ju att man även

måste bestämma sig för att göra något åt resultatet för att komma vidare.

51

Man kanske ska göra det enkelt för sig och ha kortare, men mer återkommande datorutbild-

ningar i de program som man måste använda i sitt arbete. I de flesta yrken borde det finnas

behov av lite påfyllning när det gäller datorutbildning.

Jag vet att det finns en stor osäkerhet hos kommunens personal just när det gäller hanteringen

av datorer och dess program. Förmodligen grundat i okunskap – man vet inte vad som händer

när man trycker på vissa knappar osv.

Medskick från Cari:

Jan kan känna att vi tar för givet att alla kan datorer, men alla kan inte – inte ens de unga som

kommer in på arbetsmarknaden.

Det är himla viktigt att man kan få personalen att se fördelarna med att gå utbildning och att

man faktiskt måste lära sig. Datorerna är här för att stanna och det lär inte bli mindre av den

typen av arbete.

52

9 Bilaga B: Enkät

Hej!

Jag arbetar som administrativ samordnare på Staben, Tekniska förvaltningen. Förutom

mitt arbete så håller jag på att slutför mina studier vid Örebro Universitet. Jag ska skriva

en C-uppsats i ämnet Informatik (IT) och har valt att titta närmare på datorkompetensen

hos våra medarbetare, och då de medarbetare som inte arbetar som tjänstemän. Jag skulle

därför vara mycket tacksam om du fyller i den här enkäten. Svaren är helt anonyma.

Sätt kryss i rutorna vid de förslag som stämmer bäst in på dig på varje fråga. På vissa frå-

gor kan flera än ett förslag vara möjligt, sätt då kryss för alla förslag som stämmer på dig.

Frågorna börjar på nästa sida!

Lämna in enkäthäftet till din chef när du är färdig.

Vänliga Hälsningar

Lisbeth Svedberg

53

Kön: □ Man □ Kvinna

1. Ålder

□ 16-24

□ 25-34

□ 35-44

□ 45-54

□ 55-64

□ 65-74

2. Var bor du

□ Tätort □ Mindre samhälle □ På landet

Hur ser ditt hushåll ut?

□ Ensamstående utan barn

□ Ensamstående med barn

□ Gift/sambo/partnerskap utan barn

□ Gift/sambo/partnerskap med barn

3. Vilken är din familjs bakgrund?

□ Jag är född i Sverige och mina föräldrar är födda i Sverige

□ Jag är inte född i Sverige

□ Jag är född i Sverige, men minst en av mina föräldrar är född i ett annat land

54

4. Vilken utbildning har du? (Markera alla alternativ som stämmer på dig)

□ Jag har mindre än 9-årig grundskola

□ Jag har 9-årig grundskola eller motsvarande

□ Kortare yrkesutbildning (t ex vårdbiträdeskurs)

□ Tvåårig gymnasieutbildning eller motsvarande

□ Treårig gymnasieutbildning eller motsvarande

□ Jag har läst kurser på universitet eller högskola

□ Jag har en akademisk examen om minst 180 poäng från universitet eller högskola.

5. Vilka av dessa saker finns i ditt hushåll? (Markera alla alternativ som stämmer)

□ Radio

□ TV

□ Digitalbox/Parabol

□ CD-spelare

□ DVD-spelare

□ Blueray-spelare

□ Dator 1 st

□ Dator fler än 1 st

□ Mobiltelefon

□ Smartphone (Iphone eller dylikt)

□ Läsplatta

□ TV-spel, typ PS3, X-box, Wiii

□ Internetuppkoppling

55

6. Vilken typ av Internetuppkoppling har du?

□ Bredband □ ADSL □ Mobilt bredband □ Uppringt modem

□ Har ingen Internetuppkoppling

7. Använder du din hemdator för att vidareutveckla dina datorkunskaper?

□ Ja □ Nej □ Har ingen dator hemma

8. Har du gått någon datorkurs? (Markera alla alternativ som passar på dig)

□ Nej

□ Ja, det ingick i min utbildning

□ Ja, genom mitt arbete

□ Ja, genom facket

□ Ja, genom ett studieförbund

□ Ja, på annat sätt än det som nämnts ovan

Vilket:

Om du svarat ”Ja, genom mitt arbete”:

8.a. Var datorutbildningen (eller om du gått flera) tillräcklig för att det du behöver i

ditt dagliga arbete

□ Ja □ Nej □ Vet ej

8.b. Var datorutbildningen på rätt nivå för dina förkunskaper?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

8.c. Behöver du ytterligare utbildning datorutbildning

□ Ja □ Nej □ Vet ej

Kommentarer:

56

9. Vilka datorsystem använder du i ditt arbete? (Markera alla alternativ stämmer på dig)

□ Raindance □Personec □ DocIT □ Emil □W3D3

□ Docpoint □ Microsoft Office □ Annat

Viket:

10. Anser du att du har tillräckligt med datakunskaper för att arbeta med de datasystem

som krävs i ditt arbete?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

Vad saknar du?

11. Har du arbetstid avsatt till det administrativa arbetet, så att du kan arbeta med

datorprogrammen utan att känna dig stressad?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

12. Känns datorn som ett naturligt verktyg i ditt dagliga arbete?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

13. Är datorarbetet utvecklande för dig i ditt arbete?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

14. Finns det tillräckligt antal med datorarbetsplatserna vid din arbetsplats?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

15. Har du någonsin fått strunta i någon av dina övriga arbetsuppgifter för att hinna med

det administrativa arbetet vid datorn?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

16. Har du fått arbeta utanför din ordinarie arbetstid, för att hinna med det administrativa

arbetet vid datorn

□ Ja □ Nej □ Vet ej

17. Hur upplever du att supporten fungerar?

57

□ Mycket bra □ Bra □ Mindre bra □ Dåligt

Kommentarer:

18. Kan du grunderna i ett e-postprogram? (t ex Emil)

18.a. Läsa din e-post

□ Ja □ Nej □ Vet ej

18.b. Svara en eller flera avsändare

□ Ja □ Nej □ Vet ej

18.c. Vidarebefordra ett e-postmeddelande

□ Ja □ Nej □ Vet ej

18.d. Bifoga en fil, t ex ett Worddokument eller en bild med ett e-postmeddelande.

□ Ja □ Nej □ Vet ej

18.e. Skriva ett nytt e-postmeddelande

□ Ja □ Nej □ Vet ej

18.f. Öppna och läsa en bifogad fil som kom med ett e-postmeddelande?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

18.g. Spara en bifogad fil från e-postmeddelande?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

19. Kan du grunderna i Officeprogrammen Word och Excel?

19.a. Skapa ett nytt dokument

□ Ja □ Nej □ Vet ej

19.b. Spara ett dokument på ditt ”H” i filstrukturen?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

58

19.c. Ändra marginaler och utskriftsformat på dokumentet?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

19.d. Öppna ett tidigare sparat dokument

□ Ja □ Nej □ Vet ej

19.e. Göra ändringar i dokumentet och sedan spara det med samma namn?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

19.f. Göra ändringar i dokumentet och sedan spara det under ett nytt namn?

□ Ja □ Nej □ Vet ej

Tack för din Medverkan!

Lisbeth Svedberg

59

10 Bilaga C: Interjuvguid

Intervjuguide för intervju med Gruppchefer

1. Vilka problem upplever du att dina medarbetare har med datorarbete

2. Hur gör ni för att underlätta tillgången till arbetsdatorer för dina medarbetare (fråga till chef)

3. De ökande kraven på datorkompetens – vad innebär det för dig?

4. Hur mycket tid får du lägga ner på att svara på enklare datorfrågor, t ex inloggningsproblem?

(supporten) och är det svårt att ge förståeliga instruktioner?

5. Har ni ökade kostnader för verksamheten pga. den ökade datoriseringen?

6. Har ni märkt av någon effektivisering efter införande av Självservice?

7. Har ni märkt av någon effektivisering efter införande av Tidsskrivning i Raindance (fråga

till de enheter som tidsskriver).

8. Några problem med ekonomiuppföljning efter införande av Tidsskrivning i Raindance (fråga

till de enheter som tidsskriver).

9. Vid nyanställning, vilka är kraven av datorkunskaper? Vilka grundkrav? Hur mäta? (fråga

till chef, PA)

10. Görs det några satsningar på datorutbildningar?

11. Kan du sända ett e-postmeddelande till dina medarbetare och var säker på att alla läser

informationen? (fråga till chef)

Intervjuguide för intervju med supportpersonal

1. Vilka problem (vanligaste) upplever du att kommunens medarbetare har med datorarbete

2. Hur mycket av din arbetstid går åt till att svara på enklare datorfrågor, t ex inloggnings-

problem?

3. Vad anser du är grundläggande datorkompetens?

4. Vems ansvar är det att medarbetare uppnår grundläggande datorkompetens?

5. Vilka åtgärder tycker du behöver göras?

6. Är t ex e-learning en lösning?

60

7. Hur ser du på din roll som support?

Intervjuguide för intervju personalspecialist

1. Vilka problem upplever du att kommunens medarbetare har med den utökade datorise-

ringen?

2. Grundläggande datorkunskaper är meriterande vid anställning. Hur definierar ni grundläg-

gande datorkunskaper och hur mäter ni?

3. Har PA någon strategi för att höja medarbetarnas datorkompetens just med tanke på att

kommunen ska bli en e-kommun?

4. Har ni haft någon omvärldsbevakning? Hur gör andra kommuner?

5. Vilka förväntningar har ni när det gäller medarbetarnas datorkompetens?

6. Vems ansvar är det att medarbetarna har grundläggande datorkompetens

7. Finns det någon budget för att säkerställa datorkompetensen hos medarbetarna?

8. Vilka åtgärder tycker du behöver göras?

Medskick

61

11 Bilaga D Förteckning över kompletteringar

1.Frågeställning

Har ändrat min huvudfrågeställning och även förtydligat underfrågorna så de bättre stämmer

överens med det som jag undersökt.

2. Metodsektionen

Jag har skrivit om metoddelen och fyllt på. Jag har förtydligat med hur enkäten är utformad

och hur enkätundersökningen gått till. Jag har gjort förtydligande om hur intervjuerna med

nyckelpersonerna gått till.

Jag har lagt till ett stycke om validitet och realibilitet och även gjort kompletteringar under

urval, svarsfrekvens och representativitet.

3. Teoretisk referensram

Jag har tagit bort de långa citaten och skrivit om med egna ord det som jag vill framhålla. Jag

har också minskat ner antalet stycken så det inte blir så korthugget. Jag har även mig av ett

par nya referenser.

4. Resultatet

Jag har lagt transkriptionerna som en bilaga till uppsatsen. Under resultatet har jag

sammanfattat intervjuerna och använt mig av korta citat från intervjuerna för att förstärka det

viktiga.

5. Anknyta till den teoretiska referensramen

I början av diskussionen har jag lagt till ett stycke där jag anknyter min undersökning till vad

jag kom fram till under den teoretiska referensramen.

6. Övriga kompletteringar

Jag har även lagt till ett par kompletteringar som inte fanns med som krav, men som jag kände

att jag ändå behöver förtydliga:

Under Bakgrund och problemområde har jag förtydligat med information om när jag började

arbeta inom kommunen. Jag har också lagt till information om det beslut som

Kommunstyrelsen fattade i december vad gäller Örebro kommuns inriktigt som e-kommun.

Under definitioner och begrepp har jag fyllt på med de begrepp som tas upp i uppsatsen.