Specialistsjuksköterskeprogrammet

Dagkirurgiska patienters upplevelser av

anestesi och kirurgi

Författare Handledare

Martin Lundquist Björn Wikehult

Examensarbete i Vårdvetenskap Examinator

Anestesisjukvård Camilla Fröjd

Avancerad nivå, 15 hp

VT 2011

SAMMANFATTNING

Dagkirurgi blir allt vanligare. Då det genomförs under generell anestesi förekommer ofta oro och

postoperativa komplikationer som smärta och illamående. Patienters tillfredsställelse med dagkirurgi

och anestesi har tidigare studerats, men ofta med enkäter av låg kvalité. Syftet med denna studie var

därför att med hjälp av intervjuer studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi.

Sju patienter intervjuades. Intervjuerna var kvalitativa och analyserades med innehållsanalys.

Resultatet kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en

positiv upplevelse. Domänen före operation beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket

tankar inför operation, smidigt insomnande och vissa obehagliga moment. Domänen efter operation

beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Domänen total upplevelse beskrevs av kategorierna:

kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv upplevelse. Patienter som med hjälp

av förberedande information och personalens goda bemötande och som genomgår dagkirurgi under

generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset med mer förhoppningar än

oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt. Förekomsten av smärta och

illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi.

Nyckelord: dagkirurgiska tekniker, patienttillfredsställelse, generell anestesi

ABSTRACT

Day surgery is becoming more common and with general anesthesia, anxiety and postoperative

complications such as pain and nausea has been described. Patient satisfaction with day surgery and

anesthesia are previously studied, but often with surveys of low quality. The purpose of this study was

therefore with interviews study patients’ experience of anesthesia and surgery in day surgery. Seven

patients were interviewed. The interviews were qualitative and analyzed using content analysis. The

result can be summarized in a theme: prepared patients describe day surgery as a positive experience.

The domain before surgery was described by the categories: importance of information, many thoughts

before surgery, fell asleep easily and some uncomfortable moments. The domain after surgery was

described by the category: peacefully awakening. The domain total experience was described by the

categories: communication with nursing staff reduces anxiety and day surgery a positive experience.

Patients with the help of preparatory information and good interactions with the nursing staff and who

are undergoing day surgery with general anesthesia, describe the experience as positive. They come to

the hospital with more hope than anxiety. The information needs to be individually adjusted. The

presence of pain and nausea is low immediately after day surgery.

Keywords: ambulatory surgery procedures, patient satisfaction, general anesthesia

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION 6

Dagkirurgi 6

Smärta och PONV 6

Oro i samband med kirurgi 8

Informationsbehov vid kirurgi 8

Tillfredsställelse med dagkirurgi 9

Problemformulering 11

Syfte 12

METOD 12

Design 12

Urval 12

Datainsamlingsmetod 12

Tillvägagångssätt 13

Etiska överväganden 14

Bearbetning och analys 14

RESULTAT 16

Disposition av resultat 16

Förekomst av smärta och illamående 16

Tema: Förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse 17

Kategori: Viktigt med information 19

Kategori: Mycket tankar inför operation 21

Kategori: Smidigt insomnade 22

Kategori: Vissa obehagliga moment 23

Kategori: Lugnt uppvaknande 24

Kategori: Kommunikation med personal ger lugn 26

Kategori: Dagkirurgi en positiv upplevelse 27

DISKUSSION 28

Resultatdiskussion 28

Metoddiskussion 32

Förslag till fortsatta studier 36

Arbetets kliniska betydelse 36

Slutsats 36

REFERENSER 38

Bilaga 1. Intervjuguide 42

Bilaga 2. Förfrågan om deltagande i intervjustudie 43

6

INTRODUKTION

Dagkirurgi

Dagkirurgi innebär att en operation genomförs utan att patienten behöver kvarstanna på sjukhus över

natten. Dagkirurgi definieras som dagsjukvård där den kirurgiska åtgärden normalt kräver att patienten

får anestesi och en period av postoperativ övervakning (Socialstyrelsen, 2003). Dagkirurgi blir allt mer

vanlig i Sverige. Enligt nationell statistik genomfördes över en miljon dagkirurgiska ingrepp 2009.

Drygt 58 % av det totala antalet kirurgiska ingrepp var utfört som dagkirurgi. Detta kan jämföras med

2005 då knappt 50 % av ingreppen var utfört som dagkirurgi (Socialstyrelsen, 2011).

Ett exempel som kan belysa dagkirurgins frammarsch är Pézier, Stimpson, Kanegaonkar och Bowdlers

(2009) studie. De undersökte hur omställningen för ingrepp inom öron/näsa/hals-kirurgi gått från att

genomföras som vanlig kirurgi till allt mer ofta dagkirurgi, samt om det innebar någon

kvalitetsförsämring för patienterna. Undersökningen gjordes på ett universitetssjukhus i England och

visade att öron/näsa/hals-kirurgi genomförts som dagkirurgi hos drygt 70 % av patienterna, såväl

vuxna som barn. Mindre än 1 % av dessa patienter oavsett ålder behövde läggas in igen, vilket visar att

öron/näsa/hals-kirurgi ofta passar bra att genomföras i formen av dagkirurgi (Pézier et al., 2009).

Inom dagkirurgi kan olika former av anestesi förekomma. Generell anestesi innebär att patienten

försätts i ett reversibelt medvetslöst tillstånd med hjälp av olika narkosmedel som inhaleras och/eller

ges intravenöst i blodbanan. Regional anestesi innefattar olika blockader som spinal- epidural- eller

plexusblockad där delar av kroppen blir bedövad med hjälp av lokalbedövningsmedel (Halldin &

Lindahl, 2005).

Smärta och PONV

Smärta kan komplicera återhämtningsprocessen efter dagkirurgi. En studie undersökte återhämtningen

hos patienter som representerade kirurgi från flera vanligt förekommande former av dagkirurgi. Det

visade sig att postoperativ smärta var den vanligaste orsaken till försenad återhämtning hos dessa

patienter. Patienterna smärtbehandlades på olika sätt. Ett samband som upptäcktes var att i de fall där

kirurgen administrerat lokalbedövningsmedel under operationen minskade den postoperativa smärtan

med 22-26 % (Pavlin, Chen, Penaloza, Polissar & Buckley, 2002).

7

Multimodal anestesi är en metod för att förebygga postoperativ smärta som involverar att kombinera

opioider med icke-opioider som verkar på olika delar av centrala och perifera nervsystemet för att

förbättra smärtkontrollen och samtidigt minimera opioidrelaterade sidoeffekter. Multimodal anestesi

ses som ett sätt att förebygga smärta, förbättra återhämtningen, minska försenad utskrivning och göra

det möjligt för patienten att snabbare åter klara sina vardagliga aktiviteter efter dagkirurgi (Brennan,

Carr & Cousins, 2007; Chung, Ritchie & Su, 1997).

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en vanlig sidoeffekt av anestesi vid dagkirurgi.

PONV beskrivs som den mest frekventa orsaken till låg patienttillfredsställelse under den

postoperativa perioden (Macario, Weinger, Carney & Kim, 1999).

Om inget läkemedel ges för att förhindra att patienter drabbas av PONV, riskerar omkring en fjärdedel

av de patienter som genomgår planerad kirurgi att drabbas vid någon tidpunkt under

återhämtningsprocessen. Närmare 60-80 % av patienter med flera riskfaktorer för PONV riskerar att

drabbas. De största riskfaktorerna för PONV är kvinnligt kön, icke-rökare, tidigare erfarenhet av

PONV och perioperativt användande av opioider för smärtlindring (Apfel, Läärä, Koivuranta, Greim

& Roewer, 1999).

Det finns olika behandlingar anestesipersonal kan använda sig av för att förhindra att patienter drabbas

av PONV i samband med dagkirurgi. Ett sätt som visade sig effektivt var att kombinera läkemedlet

skopolamin transdermalt ett par timmar innan sövning med läkemedlet ondansetron intravenöst några

minuter före sövning. Det visade sig minska förekomsten av PONV signifikant ett dygn efter operation

jämfört om patienterna endast fick ett av läkemedlen (Gan et al. 2009).

Liu, Strodtbeck, Richman och Wu (2005) jämförde effekten av regional anestesi med generell anestesi

vid många olika dagkirurgiska ingrepp. Studien visade att patienter som fått regional anestesi behövde

mindre tid på uppvakningsavdelningen, hade minskad postoperativ smärta och minskat illamående.

Den totala vårdtiden för dagkirurgin var dock i princip oförändrad (Liu et al., 2005).

Korhonen, Valanne, Jokela, Ravaska och Korttila (2004) undersökte i en studie skillnader mellan

dagkirurgiska patienter som genomgått knäartroskopi under regional eller generell anestesi. Där fann

de ingen skillnad i tid som patienterna behövde på uppvakningsavdelningen. Däremot var

8

smärtskattningen och behovet av opioider signifikant högre postoperativt hos gruppen som erhållit

generell anestesi. Förekomsten av PONV var 0 % hos gruppen med regional anestesi och 19 % hos

gruppen med generell anestesi (Korhonen et al., 2004).

Oro i samband med kirurgi

Mitchell undersökte i en studie (2010) vilka aspekter som förknippas med oro för patienter som får

generell anestesi. Studien visade att 85 % kände oro vid något tillfälle på operationsdagen. Nära

preoperativa erfarenheter och funderingar om medvetslöshet var starkt förknippat med oro. Många av

aspekterna som patienterna associerade med oro kunde sägas höra hemma inom ramen för preoperativ

anestetisk information (Mitchell, 2010).

Gilmartin och Wright (2008) har i en studie kommit fram till att det är vanligt att dagkirurgiska

patienter känner sig övergivna när de väntar på att få komma in på operationssalen. De kände ibland att

sjuksköterskorna inte förstod vikten av att ge dem psykologiskt stöd i väntan på operation. Även

miljön upplevde många patienter kunde göra dem oroliga och förslag kom fram om att de gärna hade

hört musik i väntan på operationen för att minska deras oro (Gilmartin & Wright, 2008).

Lugnande medicin ges ibland före operation för att minska oro hos patienter. Walker och Smith (2009)

undersökte om denna premedicinering hade någon negativ effekt efter operationen hos patienter som

genomgått dagkirurgi under generell anestesi. De fann att tiden för utskrivning av dessa patienter inte

blev försenad på grund av detta och att det var sällsynt med någon betydande motorisk påverkan på

patienterna direkt efter operationen (Walker & Smith, 2009).

Informationsbehov vid kirurgi

Dagkirurgiska patienters upplevelser av förberedande samtal med en sjuksköterska har studerats.

Samtalet syftar till att patienten får möjlighet att diskutera sin föreslagna operation och för

sjuksköterskan att göra en bra patientbedömning. Patienterna uttryckte en generell tillfredsställelse

med samtalet och gjorde dem förberedda för kirurgin. Viktiga saker som samtalen bidrog till var utbyte

av preoperativ information och att en stödjande attityd förmedlades. Saker som diskuterades var oro

och rädsla, förfarandet på operationsdagen och eftervården (Fraczyk & Godfrey, 2010; Gilmartin,

2004).

9

Gilmartin (2007) har i en fenomenologisk studie undersökt dagkirurgiska patienters upplevelser om

hur utskrivningen från dagkirurgin var arrangerad och hur de upplevde återhämtningen. Majoriteten av

patienterna upplevde att utskrivningen var väl planerad och organiserad. Muntliga förklaringar som

kompletterades med skriftlig information fungerade bra. Det är viktigt för sjuksköterskorna att försäkra

sig om att patienterna förstått informationen om smärtlindring, olika symtom som kan uppträda, om de

kan återuppta sin livsstil, hur de kan få hjälp samt att förklara sjukvårdens roll (Gilmartin, 2007).

Patienter har uttryckt hur betydelsefulla sjuksköterskorna varit i samband med kirurgi när det gäller att

fylla deras informationsbehov. De är lättillgängliga och svarar ofta på patienternas frågor med ord som

är lätta att förstå. Patienter har visat sig uppleva att de klarar sig bättre hemma efter kirurgi om de haft

ett kompletterande muntligt utskrivningssamtal tillsammans med en sjuksköterska samt fått en

informationsbroschyr med sig hem (Fagermoen & Hamilton, 2005).

Det finns även ett sätt där informationen koncentreras att komma i huvudsakligen från en person. ”En

perioperativ dialog” är en process där samma anestesisjuksköterska eller operationssjuksköterska

träffar patienten före, på och efter operation. Patienter och sjuksköterskors upplevelser av detta har

studerats. Resultatet beskrevs genom kategorier och subkategorier som tolkats fram ur intervjutexten.

Kontinuitet från patientens perspektiv uttrycktes som: vi delar en historia och kroppen är i säkra

händer. Kontinuitet från sjuksköterskans perspektiv uttrycktes som: professionell omvårdnad blir

synlig och kontinuitet ger mening till arbetet (Lindwall, von Post & Bergbom, 2003).

Demir, Ozsaker och Ilce (2008) undersökte i en studie kvalitén på skriftlig information som lämnades

till patienter relaterat till undervisning inför olika kirurgiska ingrepp. Vanligast var broschyrer, sedan

kom häften och sist enstaka sidor. Det visade sig att materialet i många fall var bristfälligt och

svårtolkat. Aspekter som sänkte kvaliteten var t.ex. dåliga bilder och grafik. Det var ungefär hälften av

de kirurgiska enheterna som var planerad till studien som använde sig av skriftlig information som ett

komplement till den muntliga (Demir et al., 2008).

Tillfredsställelse med dagkirurgi

Bain, Kelly, Snadden och Staines (1999) undersökte dagkirurgiska patienters tillfredsställelse med

hjälp av en enkät som besvarades av patienterna inom två veckor efter deras operation. Generell

10

tillfredställelse uppnåddes av 85 %. Hela 26 % kände dock måttlig smärta postoperativt samt 23 %

hade mindre medicinska problem efter utskrivning (Bain et al., 1999).

En liknande studie av Lemos och medarbetare (2009) undersökte med en hjälp av en enkät

dagkirurgiska patienters tillfredsställelse både vid utskrivning samt 30 dagar efteråt. Över 95 % ansåg

sig ha generell tillfredställelse vid båda mätningarna. Fullständigt nöjda vid utskrivning var 75 %, men

endast 62 % hade samma åsikt 30 dagar efteråt. Postoperativ smärtkontroll, väntetid på kirurgi och

omklädningsrummens skick ansågs som de viktigaste faktorerna för tillfredsställelse vid utskrivning.

Trettio dagar efteråt ansågs kliniskt resultat, klinisk information och postoperativ smärtkontroll

viktigast (Lemos et al., 2009).

De flesta patienter är oftast nöjda med att de kommit överens om att göra sitt planerade ingrepp som

dagkirurgi. Det har dock visat sig att vid dagkirurgisk laparoskopi har ungefär en tredjedel av

patienterna ändrat uppfattning och i efterhand föredragit att hellre stanna över natten efter kirurgin.

Orsaker till att vissa patienter var missnöjda med dagkirurgin kunde vara postoperativ smärta eller att

det tog för många dagar innan de kunde återgå fullt till sitt vardagliga liv. Det visade sig att nära en

femtedel av dessa patienter var tvungna att kontakta sin familjeläkare inom ett dygn efter utskrivning

från sjukhuset (Dobbs, Davies, Maplethorpe, Tierney & Hammond, 1998). En annan studie undersökte

dagkirurgiska patienters välmående och följsamhet till instruktioner efter kirurgin med hjälp av en

enkät. De flesta patienterna hade genomgått gynekologiska ingrepp och samtliga fick generell anestesi.

Studien visade att det var endast 5 % som var tvungna att ta kontakt med sin familjeläkare inom en

vecka efter kirurgin. Postoperativa instruktioner som patienterna fick var t.ex. att de inte skulle köra bil

hem efter kirurgin. Resultatet visade att patienterna hade god följsamhet till de instruktioner som

givits. Förekomst av svår smärta postoperativt var endast 2 % men andra sidoeffekter visade sig vara

vanliga. Under natten efter kirurgin hade nämligen nästan hälften av patienterna känt sig dåsiga och

över en tredjedel besvärats av huvudvärk (Kelly, 1994).

Kvalitén på mätinstrument som används för att studera hur patienter klarar dagkirurgi har tidigare

studerats. Herrera, Wong och Chung (2007) gjorde en systematisk översikt över mätinstrument som

mäter återhämtning efter dagkirurgi. Sju olika instrument hittades som kunde bedömas enligt åtta olika

kriterier. Endast ett instrument visade sig klara samtliga kriterier, men det visade sig inte vara specifikt

designat för dagkirurgi, utan mer lämpligt för inlagda patienter (Herrera et al., 2007). Chanthong,

11

Abrishami, Wong, Herrera och Chung (2009) gjorde en annan systematisk översikt, fast gällande

enkäter som mäter patienters tillfredsställelse vid dagkirurgi och anestesi. Elva olika typer av enkäter

bedömdes, varav två följde utfärdade kvalitetsmått. De var dock inte helt ändamålsenliga för

dagkirurgi. Studien visade att det (vid studiens tidpunkt) inte fanns någon enkät som hade tillräckligt

hög validitet och reliabilitet för att mäta patienters tillfredställelse vid dagkirurgi och anestesi

(Chanthong et al., 2009).

Rhodes, Miles och Pearsons studie (2006) vittnar om att patienters egna berättelser om sina

upplevelser av dagkirurgi är dåligt studerade. De gjorde en systematisk litteraturöversikt som syftade

till att beskriva den tillgängliga litteraturen som beskriver hur patienter uppfattar den omvårdnad som

givits i samband med dagkirurgi. De hittade endast fem studier att inkludera i sitt resultat. I samtliga

studier hade datainsamlingen utförts tidigast flera dagar efter kirurgin. Resultatet visade att patienterna

upplevde följande saker viktiga för att minska oro och öka tillfredsställelsen: bra kontakt innan

operationsdagen, att de får relevant, specifik utbildning och information, att personalen månar om

deras integritet, fysisk närvaro av personal, att personalen är förutseende för att minska väntetiden

samt effektiv kommunikation (Rhodes et al., 2006).

Problemformulering

Dagkirurgi innebär ofta kort tid för professionella möten mellan vårdpersonal och patient, vilket ställer

höga krav på dess innehåll. Höga krav ställs också på postoperativ återhämtning för att patienten ska

kunna skrivas ut samma dag utan komplikationer. Dagkirurgiska patienter som ska genomgå kirurgi

under generell anestesi utelämnar sig själva i sjukvårdens händer i en många gånger helt ny miljö. För

att göra detta till en icke-traumatisk upplevelse har anestesisjuksköterskan en stor roll. Efter

litteraturgenomgången har det visats att dagkirurgi under generell anestesi är mer förenat med

postoperativa komplikationer än regional anestesi. Forskningsområdet om dagkirurgiska patienters

upplevelser av anestesi och kirurgi är dåligt studerade och de få studier som finns har gjort sin

datainsamling flera dagar efter kirurgin. Det finns ingen enkät med tillräckligt god reliabilitet och

validitet som mäter tillfredsställelse med dagkirurgi. Med denna studie undersöks därför patienternas

upplevelser efter operationen, men på samma dag som operationen utfördes, när deras intryck och

upplevelser tros vara som starkast, med hjälp av intervjuer. Genom att studera dagkirurgiska patienters

upplevelse av anestesi och kirurgi kan anestesisjuksköterskans förståelse öka och hon kan optimera

omvårdnaden för att det ska bli en så bra upplevelse som möjligt för patienten.

12

Syfte

Syftet med denna studie var att studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi.

METOD

Design

Deskriptiv kvalitativ intervjustudie

Urval

Urvalet var konsekutivt från ett sjukhus i mellansverige där deltagarna var patienter på en dagkirurgisk

avdelning. Inklusionskriterier var att de skulle vara minst 18 år, ha genomfört dagkirurgi som kirurgi

under generell anestesi inom verksamhetsområdena öron/näsa/hals eller plastik. Dessa områden valdes

för att de är vanligt förekommande i dagkirurgisk verksamhet. Patienter från inriktningarna otokirurgi

och käkkirurgi valdes bort på grund av att författaren antog att de kunde ha svårare att höra respektive

prata på operationsdagen. Patienterna skulle kunna tala och förstå svenska obehindrat.

Exklusionskriterier var om deltagarna mådde dåligt postoperativt och därför inte orkade genomföra

intervjun eller om de var alltför påverkade av läkemedel. Inga patienter behövde dock exkluderas på

grund av detta.

Sammanlagt 42 patienter tillfrågades och intervjuer genomfördes sedan med sju patienter som tackat ja

till deltagande. Åldern varierade mellan 37 och 68 år. Det var fyra män från verksamhetsområde

öron/näsa/hals-kirurgi och tre kvinnor från verksamhetsområde plastikkirurgi. Ytterligare tre intervjuer

var planerade men deltagarna föll bort på grund av graviditet, för högt blodtryck och strykning från

operationsprogram på grund av omprioritering.

Datainsamlingsmetod

Datainsamlingsmetoden bestod av kvalitativa intervjuer för att fånga deltagarnas unika upplevelse.

Eftersom situationen kunde tänkas vara ny och främmande för deltagarna användes en intervjuguide

med semistrukturerande intervjufrågor för att vara säker på att viktiga områden täcktes in (bilaga 1).

Frågorna utformades för att få deltagarna att beskriva sina upplevelser av dagkirurgi samt få svar på

om deras upplevelser var som de förväntat sig eller om de hade behövt annan preoperativ

13

information/förberedelse. Frågor om deltagarnas upplevelser av personalen ställdes. Förekomst av

smärta och illamående i den omedelbara postoperativa fasen frågades också efter.

Tillvägagångssätt

En projektplan utarbetades som efter examination skickades till verksamhetschefen för plastikkirurgi

och verksamhetschefen för öron/näsa/hals-kirurgi. Författaren fick skriftligt tillstånd av dessa att

genomföra studien. Kontakt med avdelningschefen för den dagkirurgiska avdelningen togs för att ge

information om studien och för att inhämta muntligt godkännande. När detta var klart tog författaren

kontakt med operationskoordinatorer, en för plastikkirurgi och en för öron/näsa/hals-kirurgi. Dessa var

behjälpliga i rekryteringen av deltagare. Koordinatorerna hade funktionen att kalla patienter till

dagkirurgi. I vanliga fall var operationsdatumet enligt deras uppgift ungefär 2-3 veckor efter att

kallelsen skickats per post till patienterna. Författaren hade utformat brev till deltagarna med

information om studien samt frankerad svarstalong (bilaga 2). Koordinatorerna skickade med detta

tillsammans med kallelsen till kirurgin för patienter som stämde överens med inklusionskriterierna.

Koordinatorerna hade obegränsad tillgång till materialet som författaren skrivit ut och gjort i ordning.

Sammanlagt 42 patienter tillfrågades på detta sett inom en två månaders period. Om patienterna ville

delta ombads de ge sitt skriftliga godkännande och skriva under på den bifogade svarstalongen där de

även lämnade telefonnummer för att sedan posta den till författaren. Författaren ringde sedan upp de

som ville delta i studien för att fråga efter operationsdatum, berätta var de skulle träffas och ge

möjlighet att ställa frågor.

Författaren valde att genomföra intervjuerna samma dag som de opererats, några timmar efter

operationen på den dagkirurgiska avdelningen. Författaren mötte upp patienterna på den dagkirurgiska

avdelningen när de kom från uppvakningsenheten och författaren väntade där tills patienterna kände

sig redo för att genomföra intervjun. Det hann förlöpa ungefär tre timmar från att kirurgin var avslutad

till att intervjuerna ägde rum. Intervjuerna hölls efter patientens samtyckte i samtliga fall på

patientsalen där patienterna låg i sin säng medan intervjuerna hölls. Det fanns tillgång till samtalsrum,

men ingen patient kände att det skulle genomföras där istället eftersom det ändå var lugnt och tyst på

patientsalen. Intervjulängden var på förhand beräknad till ungefär 20 minuter efter att författaren haft

en diskussion med avdelningschefen om hur långa intervjuer patienterna kunde tänkas orka med. Sju

intervjuer genomfördes på olika dagar under perioden februari till april 2011. Intervjuerna varade

mellan 15 och 25 minuter och spelades in på diktafon.

14

Etiska överväganden

Skriftligt godkännande från verksamhetschefer inhämtades innan datainsamlingen påbörjades.

Information om studien gavs muntligt och skriftligt samt informerat samtycke inhämtades muntligt och

skriftligt, allt i enighet med forskningsetiska principer (Humanistisk-samhällsvetenskapliga

forskningsrådet, 1990). Intervjumaterialet avidentifierades och behandlades helt konfidentiellt.

Bearbetning och analys

Syftet med dataanalys av kvalitativ design är att organisera, ge struktur och finna mening i den

insamlade datan. Kvalitativ innehållsanalys är en metod där innehållet i beskrivande data analyseras

för att finna teman och mönster kring teman. Det involverar att bryta ned datan till mindre enheter,

koda och namnge dessa enheter beroende på innehållet de representerar och gruppera det kodade

materialet baserat på delade koncept (Polit & Beck, 2008).

Innehållsanalysen genomfördes efter beskrivningar av Graneheim och Lundman (2004; 2008). Där

beskrivs en domän som en del av texten som handlar om ett specifikt område och kan utgöra en grov

struktur som endast kräver lite tolkning. En meningsenhet är en meningsbärande del av textinnehållet

som hör ihop genom sitt innehåll och utgör grunden för dataanalysen. Under analysprocessen

identifieras först meningsenheterna för att sedan kondenseras. Med kondensering menas att texten görs

kortare utan att förlora sitt centrala innehåll, för att bli mer lätthanterlig. Sedan abstraheras de

kondenserade meningsenheterna, vilket innebär att innehållet lyfts till en högre logisk nivå. Resultatet

av detta blir att man bildar koder, som beskrivs som en etikett på en meningsenhet som kortfattat

beskriver innehållet. Koderna organiseras sedan för att bilda kategorier och/eller teman. En kategori

utgörs av flera koder som har ett liknande innehåll. Även subkategorier kan bildas som ligger under

kategorierna om det passar för beskrivningen av den aktuella datan. Om man väljer att skapa ett tema

är det för att beskriva ett underliggande innehåll som hör ihop i ett antal kategorier (Graneheim &

Lundman, 2004; 2008).

Författaren transkriberade ordagrant intervjumaterialet allteftersom intervjuerna var genomförda.

Författaren läste sedan materialet i sin helhet ett par gånger för att skaffa sig en helhetsbild och

spontana intryck av deltagarnas upplevelser. Meningsenheter identifierades som sedan kondenserades.

När författaren sedan omvandlat kondenserade meningsenheter till koder, skrevs koderna ut på papper.

Koder från en viss deltagare överskuggades med en viss färgsättning för att koder lätt skulle kunna

15

spåras till vilken deltagare materialet kom ifrån. Sedan klipptes varje kod ut från pappret och koderna

lades ut över en stor yta. Koder flyttades sedan fram och tillbaka där de med gemensamt innehåll

bildade olika subkategorier och kategorier. Kategorier och subkategorier togs bort och gjordes om flera

gånger allteftersom författaren fick en bättre överblick över innehållet. I föreliggande studie passade

det bra att även dela upp kategorierna i tre övergripande domäner för att ge struktur och en logisk följd

på var i processen runt dagkirurgi som kategorierna hörde hemma. Domänen var: före operation, efter

operation och total upplevelse. Analysarbetet mynnade slutligen ut i sju kategorier med underliggande

subkategorier. Ett övergripande tema kunde urskiljas som var gemensamt över kategorierna. I tabellen

nedan (tabell 1) visas exempel på tillvägagångssättet vid analysarbetet genom att skildra omvandlingen

från en viss meningsenhet från en deltagare som sedan hamnade i en kategori.

Tabell 1. Exempel på tillvägagångssätt vid analysarbetet

För att bedöma smärtintensiteten på deltagarna användes VAS-skalan (Visual Analog Scale) som är

det smärtbedömningsinstrument som används mest inom svensk sjukvård. Det innebar att deltagarna

fick skatta sin smärta som ett tal mellan 0 och 10, där 0 är ingen smärta alls och 10 motsvarar värsta

tänkbara smärta. Smärtskattningen skedde verbalt och inte med linjal som VAS-skattning egentligen

Meningsenhet Kondenserad

meningsenhet

Kod Subkategori Kategori

I: Kan du berätta lite

hur du mår just nu?

D: Alldeles utmärkt

faktiskt. Det är lite

irritation i halsen om

man säger dårå...sen

är det något som retar

mig på den vänstra

sidan uppemot...vad

ska man kalla det

för...bakre delen av

gommen kan man

säga.. där det är

någonting som känns

lite trångt och lite

ömt... men annars så

är det helt okej

Jag mår

alldeles

utmärkt. Det

är lite irriterat

i halsen.

Något retar

mig på sidan

uppemot

bakre delen av

gommen. Där

känns det

obehagligt.

Annars är det

helt okej

Mår bra förutom

halsirritation

Mer obehag än

smärta

Lugnt

uppvaknande

16

ska göras. Författaren valde ändå att använda begreppet VAS fast en modifierad variant. Enligt Coll,

Ameen och Mead (2004) passar VAS-skalan bra att använda för att bedöma smärtan hos dagkirurgiska

patienter mest tack vare sin enkelhet, för både personalen och deltagarna (Coll et al., 2004).

RESULTAT

Disposition av resultat

Resultatet presenteras först med en tabell (tabell 2) som ger en översikt över deltagarna samt deras

förekomst av smärta och illamående postoperativt. Sedan visas en tabell över tema, domäner,

kategorier och subkategorier (tabell 3) som framkommit ur dataanalysen. Vidare kommer löpande text

att varvas med citat för att på ett beskrivande sätt ge en bild av kategorierna och dess olika

abstraktionsnivåer.

Förekomst av smärta och illamående

Tabell 2. Översikt över deltagarna samt deras förekomst av smärta och illamående

Kön, ålder Dagkirurgi

inom

Smärtskattning

vid intervjun1

Högsta

smärtskattning2

Postoperativt

illamående3

Sövdes för

första

gången

Man, 45 Öron/näsa/hals 4 5 Nej Nej

Man, 52 Öron/näsa/hals 2 2 Nej Nej

Kvinna, 61 Plastik 4 4 Ja Nej

Man, 61 Öron/näsa/hals 0 0 Nej Ja

Kvinna, 40 Plastik 3 3 Nej Nej

Man, 37 Öron/näsa/hals 0 0 Nej Ja

Kvinna, 68 Plastik 2 8 Nej Nej

1 Deltagarna ombads göra en aktuell smärtskattning enligt VAS i början av intervjun. Intervjuerna

gjordes ungefär tre timmar efter avslutad kirurgi.

2 Deltagarna ombads tänka efter och göra en smärtskattning av då smärtan var som värst efter kirurgin.

3 Deltagarna fick beskriva om de känt något illamående alls eller kräkning efter kirurgin.

17

Sammanfattningsvis låg den genomsnittliga smärtskattningen vid intervjutillfället på cirka 2 enligt

VAS. Den genomsnittliga högsta smärtskattningen låg på cirka 3 enligt VAS. Endast en deltagare hade

upplevt illamående postoperativt, men utan kräkning.

Tema: Förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse

Ur intervjumaterialet kunde ett huvudtema urskiljas: förberedda patienter ser dagkirurgi som en

positiv upplevelse. Materialet delades upp i tre domäner: före operation, efter operation och total

upplevelse för att ge struktur. Kategorier och subkategorier som framkom ur respektive domän framgår

av tabellen som följer (tabell 3).

18

Tabell 3. Översikt över tema, domäner, kategorier, subkategorier

Tema Förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv upplevelse

Domäner Före operation Efter operation Total upplevelse

Kategorier Viktigt med

information

Mycket tankar inför

operation

Smidigt

insomnande

Vissa obehagliga

moment

Lugnt

uppvaknande

Kommunikation

med personal ger

lugn

Dagkirurgi en

positiv upplevelse

Sub-

kategorier

Förberedande

samtal bra

Förberedd på smärta Mycket personal

ger trygghet

Domningar i armen Tappade bort

tiden

Uppmärksamma Lättnadskänsla

Information vid

återbesök

Funderingar om

nödvändighet med

operation

Snabb sövning Annorlunda

informationssätt

Behaglig känsla Omtänksamma Det har flutit på

Mer information

önskvärd

Förväntansfullhet

och drivkraft

Behagligt att

somna

Minnesförlust Snabbt

orienterad vid

uppvaknandet

Professionella Över förväntan

Kompletterande

information

Normalt med

spänning och oro

Lugnad av

information

Pirrigt på operation Mer obehag än

smärta

Informerar och

förklarar bra

Betydelsefullt att

vara införstådd

innan

Mer frågor om

mig

Narkosen i fokus Förtroende för

personalen

Ovetskap ger oro Blickpåverkan

och

vimmelkantig

Personalen ger

familjär känsla

Svårast att få

operationstid

Språkbarriär Väntan medför

funderingar

Obehagligt med

nålen

Sällsynt med

illamående

Bra mottagande där

alla presenterade

sig Kluvenhet kring

mängd

information

Tidigare

erfarenheters

betydelse

Närståendes

erfarenheter

Funderingar kring

uppvaknandet

Lättare att ställa

frågor

19

Kategori: Viktigt med information

Förberedande samtal

Några av deltagarna beskrev att de hade haft ett förberedande samtal med en sjuksköterska på den

dagkirurgiska avdelningen någon dag innan operationsdagen. Då hade sjuksköterskan förklarat hur

operationen skulle gå till. Det medförde att de kände igen sig under operationsdagen och att de därför

inte känt sig frågande inför något moment. Samtalet bidrog till en god förberedelse, som i sin tur

gjorde att upplevelsen blev positiv.

Information vid återbesök

De deltagare som gjorde efteroperationer på tidigare operation eller som träffat kirurg i samband med

komplikationer kände sig välinformerade. Återbesöket hade varit bra tillfällen för information från

kirurg. Kirurgen hade muntligt förklarat, ritat och pekat så att deltagarna hade förstått. Kirurgen

inriktade sig oftast på att förklara funktionen istället för på detaljer, vilket upplevdes som bra.

Deltagarna var införstådda genom tidigare operation(er) och hade lättare för att ställa frågor. Ingen

som varit på återbesök kände sig otillräckligt informerad om kirurgin.

Mer information önskvärd

En del beskrev informationen om kirurgin, som till största delen var muntlig med kirurg vid ett tidigare

tillfälle, som inte helt tillräcklig. De hade ej fått förklarat precis hur kirurgin skulle gå till, utan mer i

korthet. Det kanske berodde på att de inte frågade så mycket själva. En uttryckte att han hade haft stora

funderingar om hur andningen skulle klaras av. Kirurgen hade förklarat att de skulle gå ned med olika

verktyg i halsen och det hade gjort deltagaren orolig. Han fick aldrig någon klarhet i det. En deltagare

var missnöjd med informationen om en viss kirurgisk teknik. Hon hade nämligen läst på och ställt in

sig på att en viss teknik skulle utföras. Strax innan operation hade kirurgen berättat att de tänkte göra

på ett annat sätt och informationen som gavs då ansågs vara för bristfällig för att deltagaren skulle

känna sig nöjd.

Kompletterande information

En informationsbroschyr skickades hem till en del som skulle göra rutinmässiga operationer. Det

beskrevs som ett komplement till träffen med kirurg om själva kirurgin. Där stod det vad de skulle

tänka på före och efter kirurgin och gjorde att informationsbehovet tillgodosågs bättre.

20

Mer frågor om mig

Deltagarna beskrev att de hade träffat en narkosläkare en kort stund vid ett tidigare tillfälle. Den

träffen beskrevs som mer av en kontroll, t.ex. längd, vikt, eventuella allergier och om svalg- och

tandstatus. De upplevde inte att de fick någon särskild information om sövningen, utan mer att de

skulle sövas. En del deltagare visste inte vad de skulle fråga. En deltagare tonade ner betydelsen av

träffen och tyckte att det lika gärna kunnat göras per telefon. De flesta upplevde ändå informationen

om sövningen som tillräcklig.

Språkbarriär

En deltagare upplevde svårigheter att tillgodogöra sig information vid tidigare träff med narkosläkare

på grund av svårighet med språket. Samtalet utfördes på engelska eftersom narkosläkaren endast kunde

lite svenska. Detta blev ett problem eftersom deltagaren var dålig på engelska. Han förstod ingenting

om sövningen annat än att han inte fick äta och dricka innan. Det upplevde han som jobbigt, men han

hade tur eftersom han fick mer förklarat efteråt när han pratade med en sjuksköterska istället.

Kluvenhet kring mängden information

Det rådde delade meningar och osäkerhet om hur mycket information deltagarna hade velat ha om

sövningen och kirurgin. En deltagare tyckte att informationsbehovet var svårt att bedöma eftersom han

aldrig varit sövd tidigare och inte visste vad han skulle förvänta sig. Några var nyfikna i detalj hur det

skulle gå till och tyckte att det är bra med mycket information. De hade velat ha mer ingående

information om de skulle opereras igen. En annan tyckte att han fick tillräcklig information innan om

vad som skulle ske på operationssalen och väl på operation upplevde han sig få nödvändig

information. Det kan lätt bli för mycket information och det är bättre att mentalt hinna ställa in sig på

operationen.

Närståendes erfarenheter

Närståendes erfarenheters betydelse betonades på flera sätt. En upplevde att han hade dålig uppfattning

om hur operationen skulle gå till eftersom ingen bekant hade gjort den. Förhandsinformation hade

givits till en som hade en närstående som jobbade på avdelningen som hade hand om patienter som

gjort aktuell operation, vilket givit bra förberedelse. En annan hade blivit lugnad av sin fru eftersom

hon hade haft narkos och kunde dela med sig av sina erfarenheter.

21

Lättare att ställa frågor

Många deltagare upplevde att frågan: ”Är det någonting mer du undrar över?” ställdes ofta. De

upplevde en välkomnande atmosfär där det lätt kunnat ställa frågor. Många upplevde att de ej hade

behövt mer information om vare sig kirurgin eller sövningen. De påpekade ofta att det hade kunnat ta

reda på mer själva om de hade velat, antingen genom att fråga eller genom att söka information på

annat sätt.

Kategori: Mycket tankar inför operation

Förberedd på smärta

Vissa deltagare berättade att de hade fått förklarat för sig av kirurgen att de skulle räkna med en del

smärta efter operationen, men att smärtupplevelsen var individuell. Det hade gjort deltagarna

införstådda och att de fick förtroende för kirurgen.

Funderingar om nödvändighet med operation

Det beskrevs tankar som de tidigare haft, om de skulle göra operationen eller inte. Det var inga

livsviktiga operationer, utan de gjordes för att höja livskvaliteten på olika sätt. De funderade på om

operationen skulle lyckas. En deltagare beskrev att det kroppsliga obehaget som kändes efter

operationen förhoppningsvis skulle vara värt resultatet senare.

Förväntansfullhet och drivkraft

En deltagare hade frågat kirurgen om de kunde garantera att allt blir bra. Men det tog han ändå för

givet eftersom de lägger ned tid och pengar. En annan beskrev att drivkraften för operation är att så

småningom kunna arbeta igen. Deltagarna beskrev mer att de var förväntansfulla än oroliga. De kom

in med en förväntan och förhoppning om att bli av med sina besvär.

Normalt med spänning och oro

Några deltagare beskrev att det alltid är lite spänning och oro inför operation. Mest om de skulle lyckas

med operationen, men ett par funderade även på om de skulle vakna igen efter operationen.

22

Narkosen i fokus

Narkosen beskrev de flesta som det som var i fokus på operationsdagen. Det var narkosen vissa var

oroliga för. En deltagare beskrev att även om han visste att det var ytterst ovanligt att någonting skulle

gå fel vid narkos, fanns ändå en tanke i bakhuvudet att det kunde hända just honom.

Väntan medför funderingar

Det blev en viss väntan för flera deltagare. Det kunde hända att operationen senarelades eller att de

fick vänta på narkosläkaren på operationssalen. För en deltagare var det strul med ”syrgasapparaten”.

En annan sa att det var viktigt att man har överseende med att det kan komma in akuta patienter, som

medför väntetid, vilket drabbade honom. Väntan beskrevs av flera som en anledning till att man hinner

fundera på vad som väntar en, vilket kan skapa osäkerhet.

Tidigare erfarenheters betydelse

Vissa som opererats tidigare beskrev att fokus skiftat från miljön till andra saker, väl inne på

operationssalen. Flera upplevde att de kände sig lugna eftersom de hade erfarenheter av större

operationer tidigare.

Funderingar kring uppvaknandet

Några funderade på hur uppvaknandet skulle vara. En deltagare beskrev det som mer en undran än oro

hur det skulle kännas. En annan var mer orolig och funderade om han inte skulle kunna prata eller vara

halvsnurrig länge.

Kategori: Smidigt insomnade

Snabb sövning

De flesta beskrev sövningen som en snabb process som kändes bra. De fick läkemedel så att de först

blev sömniga och snabbt därefter somnade. Det fanns inte tid för reflektion.

Behagligt att somna

Många beskrev upplevelsen att sövas som en lustig och behaglig upplevelse. Den upplevdes inte alls

traumatiskt för någon.

23

Förtroende för personalen

Sövningen beskrevs som lustig eftersom man kunde försvinna så snabbt och sedan vakna. Även om de

inte förstod exakt hur det gick till beskrev deltagarna på olika sätt att det inte kände någon panik

eftersom de kände att de kunde lita på personalen, att personalen hade kontroll.

Lugnad av information

En deltagare berättade att han fick en del information av en sjuksköterska i samband med

premedicineringen innan, vilket minskade oron. Väl på operationssalen beskrevs informationen av de

flesta som kort och koncis där anestesipersonal förklarade vad de gjorde och varför. Det var enkel

information om sövningen, men inget om kirurgin. Sövningen beskrevs som lugn eftersom personalen

pratade hela tiden, vilket gjorde att de kände sig samlade.

Mycket personal ger trygghet

Mängden av personal på operationssalen beskrevs av flera som att det gav en lugn och trygg känsla.

Man, 52 år:

”[...] man blir ju förvånad varje gång att det är så många människor som är involverade... men det

känns ju bra att det är det... att det är många som har koll på apparater och dylikt...”

Kategori: Vissa obehagliga moment

Domningar i armen

En deltagare beskrev att sövningen gick bra förutom att hon kände domningar i armen av sömnmedlet.

Hon beskrev det som jobbigt eftersom hon inte förstod varför och var rädd för att det skulle sprida sig

till axlarna där hon hade smärtproblematik sedan tidigare. Hon var rädd för att hon skulle få ont i

axlarna efteråt på grund av detta.

Annorlunda informationssätt

Personalen uttryckte sig annorlunda mot tidigare upplevde en deltagare, som även sövts för många år

sedan. Han blev förvånad över hur sövningen gick till då han ombads tänka på någonting positivt

istället för att räkna som han hade gjort tidigare. Han förstod inte riktigt att han skulle somna när han

väl gjorde det.

24

Minnesförlust

En av deltagarna mindes inte vad som blev sagt i samband med sövningen. Han kom inte ihåg

upplevelsen att sövas.

Pirrigt på operation

Några deltagare beskrev det som pirrigt att komma in på operationssalen. En deltagare kände sig spänd

på grund av stickrädsla. En annan hade funderingar på hur andningen skulle fungera.

Ovetskap ger oro

De deltagare som inte varit sövda tidigare beskrev en ovetskap om vad som väntande. Eftersom de inte

varit sövda tidigare visste de inte vad de skulle förvänta sig. En av deltagarna trodde att han skulle

känna något fast han var sövd.

Obehagligt med nålen

En deltagare beskrev att de mest obehagliga var att få en nål eftersom de krävdes dubbla stick på grund

av dåliga kärl. Hon var dock införstådd med att det kunde bli svårt eftersom hon varit med om det förr.

En annan beskrev att han hade mycket funderingar innan hur det skulle gå med nålen eftersom han var

stickrädd. Han beskrev det som en psykologisk faktor som han målat upp efter en tidigare incident i

samband med blodprovstagning.

Kategori: Lugnt uppvaknande

Tappade bort tiden

Flera deltagare beskrev en känsla av att ha tappat bort tiden vid uppvaknandet. De beskrev att de

somnade snabbt och att det sedan kändes som att de vaknade upp direkt, fast det var någon timme

efteråt.

Man, 61 år:

”[...] så det var ju liksom bara att blunda ett tag och sen vaknade man... sen var det klart...”

25

Behaglig känsla

De flesta deltagarna beskrev uppvaknandet som en lugn och behaglig känsla. De hörde först röster och

kände sig något frånvarande, men vaknade snabbt till mer och mer. Uppvaknandet var oftast lätt och

det kändes ungefär som att vakna upp hemma. En deltagare blev varse om att operationen var klar

genom smärta och en konstig smak i munnen.

Snabbt orienterad vid uppvaknandet

Deltagarna kände sig snabbt orienterade i sin situation vid uppvaknandet. En deltagare uttryckte att det

var en konstig känsla vid uppvaknandet på så sätt att han inte visste vad som hänt medan han sovit.

Mer obehag än smärta

Det var bara en deltagare som uttryckte påtaglig smärta vid uppvaknandet. Hon hade ont för att det

spände där hon opererats och hon skakade en stund på grund av sin smärta. Den minskade dock snabbt

när hon fick smärtlindring av personalen. Övriga deltagare beskrev att smärtan inte varit något

problem. Några beskrev istället lättare obehagskänslor som t.ex. att vara riktigt förkyld, halsirritation,

hunger och torrhet i mun.

Blickpåverkan och vimmelkantig

Vissa deltagare beskrev att de kände sig vimmelkantiga den första tiden efter uppvaknandet, som om

de sovit extremt djupt. Några beskrev det som att blicken inte riktigt hängde med.

Sällsynt med illamående

Det var bara en deltagare som hade problem med illamående vid uppvaknandet. Hon hade ett armband

som hjälp mot illamående, som hon hade fått på grund av tidigare erfarenheter med illamående.

Kvinna, 61 år:

”[...] jag har ju fått de här armbanden mot illamående... och det kändes jättebra faktiskt... jag brukar

vara lite illamående och kräkas... men inte nu... [...] när jag vaknade... då kände jag mig trött i

huvudet och illamående... men det lugnade sig så småningom när man började vakna till ordentligt...

men det är ingen fara... det gick ganska bra...”

26

Kategori: Kommunikation med personal ger lugn

Uppmärksamma

Ett par av deltagarna uttryckte en förundran över att personalen var så observanta och snabba på att ge

smärtlindring vid behov.

Omtänksamma

Deltagarna kände genomgående att personalen brydde sig och gjorde allt för deras välbefinnande före

och efter operationen. Personalen beskrevs som hjälpsamma och enkla att ha att göra med.

Professionella

En del beskrev personalen som professionella, trevliga och som arbetade efter tydliga rutiner.

Personalen verkade säkra på sina uppgifter.

Informerar och förklarar bra

Deltagarna påpekade ofta att personalen var duktiga på att informera och förklara. Det upplevdes som

bra att de kommunicerade hela tiden om vad som hände. Det medförde lugn och trygghet.

Personalen ger familjär känsla

Deltagare påpekade att personalen ger en familjär känsla genom sitt kommunikationssätt och att de

kallar en vid förnamn.

Man, 45 år:

”[...] det som jag tycker är bra, det är att de är personliga... man kände att de var engagerade... de

ville... inte särbehandla men... de vill ge alla personer en personlig behandling...”

Bra mottagande där alla presenterade sig

Många deltagare blev överväldigade av ett bra mottagande där all personal presenterade sig.

Kvinna, 40 år:

”[...] alla har presenterat sig väldigt ordentligt och så... som man stött på... sen kommer man inte ihåg

dem... men det är en annan sak... det blir ju några stycken...”

27

Kategori: Dagkirurgi en positiv upplevelse

Lättnadskänsla

Ett par av deltagarna uttryckte att de efter operation hade en känsla där de var nöjda med att det var

gjort och nöjda med hur det gått.

Kvinna, 68 år:

”[...] jag känner mig nöjd att det är gjort... haha... nu ska det väl vara över... så det känns skönt...”

Det har flutit på

Många deltagare beskrev att dagkirurgin varit en snabb och smidig process. De berättade hur nöjda de

var med att allt flutit på så pass bra. De påpekade att sjukhus annars ofta är förknippat med väntetider.

Man, 37:

”[...] det har gått jättesnabbt och lätt… jag har inte väntat speciellt mycket… utan jag har kommit hit,

skrivit in mig, fått hjälp… och sen gick det ganska fort fram till operationstid… så jag tycker att det

gått förvånansvärt smidigt alltihop…”

Över förväntan

Det var knappt några negativa synpunkter som beskrevs av deltagarna. Många beskrev att det var

positivt rakt igenom, att det gått över förväntan. En av deltagarna sa att det här var en av de bättre

operationsupplevelserna och tänkte att man kanske vänjer sig vid operation.

Betydelsefullt att vara införstådd innan

Några deltagare beskrev vikten av att vara införstådd innan och att de hade förståelse för att man kan

bli orolig om man inte vet vad som händer. De påpekade att allt gått som de tänkt sig eftersom de känt

sig väl införstådda innan operation och att det bidragit till att allt gått så bra.

28

Svårast att få operationstid

En deltagare beskrev hur hon varit på hugget och ringt och frågat när operationen skulle bli av, hur det

annars säkert hade tagit längre tid. Hon lyfte fram att det stora problemet var att få operationstid och

att allting annars gått bra, väl på operationsdagen.

DISKUSSION

Syftet med denna studie var att studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi.

Resultat kan sammanfattas i ett övergripande tema: förberedda patienter ser dagkirurgi som en positiv

upplevelse. Kategorier som framkom strukturerades under tre olika domäner. Domänen före operation

beskrevs av kategorierna: viktigt med information, mycket tankar inför operation, smidigt insomnande

och vissa obehagliga moment. Där beskrev deltagarna informationens betydelse och att de generellt

sätt var nöjda med den information som givits. Väntetiden innan operation bestod ofta av olika

funderingar relaterat till kirurgin och sövningen. Viss oro inför operationen var vanlig bland

deltagarna. De flesta upplevde sövningen som snabb och enkel om än några upplevde vissa obehagliga

moment. Domänen efter operation beskrevs av kategorin: lugnt uppvaknande. Där beskrev de flesta att

uppvaknandet var lugnt och att det var sällsynt med jobbig smärta eller illamående. Domänen total

upplevelse beskrevs av kategorierna: kommunikation med personal ger lugn samt dagkirurgi en positiv

upplevelse. Deltagarna beskrev på många olika sätt hur nöjda de var med hur personalen bemötte dem

under operationsdagen. Många upplevde en lättnad och skön känsla när operationen väl var över och

att dagkirurgin varit en positiv erfarenhet.

Resultatdiskussion

Före operation

Några av deltagarna i föreliggande studie beskrev att de hade haft ett förberedande samtal med en

sjuksköterska på avdelningen någon dag innan operationsdagen. Då hade sjuksköterskan förklarat hur

operationen skulle gå till. Det medförde att de kände igen sig under operationsdagen och att de därför

inte känt sig frågande inför något moment. Samtalet bidrog till en god förberedelse, som i sin tur

gjorde att upplevelsen blev positiv. I studier av Fraczyk och Godfrey (2010) samt av Gilmartin (2004)

studerades just patienters upplevelser av ett sådant förberedande samtal. Där utbyttes preoperativ

29

information och förfarandet på operationsdagen gicks igenom. Även där uttryckte patienterna en

generell tillfredsställelse med samtalet som gjorde dem förberedda för kirurgin (Fraczyk & Godfrey,

2010; Gilmartin, 2004).

Informationen om kirurgin som givits till deltagarna i föreliggande studie var till största delen muntlig

och täckte informationsbehovet för de flesta. Vissa berättade att de även fått en informationsbroschyr

hemskickad som ett komplement. Där stod det vad de skulle tänka på före och efter kirurgin. De som

önskat mer information före trodde att det kanske berodde på att de inte frågade så mycket själva.

Informationen som givits angående sövningen kom mest från ett kort möte som deltagarna haft med

narkosläkare tidigare. De beskrev mötet som att det mest handlade om frågor till sig. Det var mer att de

skulle sövas och inte hur. Deltagarna som sövdes för första gången visste inte vad de skulle fråga.

Tidigare studier av Gilmartin (2007) samt Fagermoen och Hamilton (2005) har beskrivit att de

fungerar bra för många patienter att kombinera muntliga samtal med skriftligt material, att det blir

lättare att tillgodogöra sig informationen. Demir och medarbetare (2008) berättar dock från sin studie

att bara hälften av kirurgiska enheter skickar skriftligt informationsmaterial till sina patienter och att

den skriftliga informationen kan vara bristfällig och svårtolkad (Demir et al., 2008).

Samtliga deltagare i föreliggande studie beskrev genomgående hur nöjda de var med hur

sjuksköterskor förklarat och informerat. Dessa upplevelser bekräftas med en studie av Fagermoen och

Hamilton (2005) där det framgick att patienterna uttryckt hur betydelsefulla sjuksköterskorna varit i

samband med kirurgi när det gällde att fylla deras informationsbehov. De anses lättillgängliga och

svarar ofta på patienternas frågor med ord som är lätta att förstå (Fagermoen & Hamilton, 2005).

Det har ansetts vanligt i föreliggande studie med viss spänning och oro inför operationen. Oron

bottnade oftast i om kirurgin skulle lyckas, men ett par funderade även på om de skulle vakna igen

efter operationen. Narkosen beskrevs av de flesta som det som var i fokus på operationsdagen och

förde med sig oroliga tankar för vissa deltagare. Att oro är vanligt bekräftas av en studie av Mitchell

(2010) där även aspekter som förknippades med oro studerades. Studien visade att 85 % kände oro vid

något tillfälle på operationsdagen. Nära preoperativa erfarenheter och funderingar om medvetslöshet

var starkt förknippat med oro. Många av aspekterna som patienterna associerade med oro kan sägas

höra hemma inom ramen för preoperativ anestetisk information (Mitchell, 2010).

30

Det blev viss väntan för några deltagare i föreliggande studie. Det kunde vara att operationen

senarelades eller att de fick vänta på narkosläkaren eller att utrustning behövde ordnas på

operationssalen. Väntan beskrevs av flera som en anledning till att man hinner fundera på vad som ska

hända, vilket kan skapa osäkerhet. Även Gilmartin och Wright (2008) beskrev i en studie att patienter

ibland känner att sjuksköterskor inte förstår vikten av att ge dem psykologiskt stöd i väntan på

operation. Många patienter upplevde att miljön kunde göra dem oroliga (Gilmartin & Wright, 2008). I

föreliggande studie var det dock ingen deltagare som diskuterade hur de upplevde miljöns inverkan på

dem.

Efter operation

Det var bara en deltagare i föreliggande studie som uttryckte påtaglig smärta vid uppvaknandet. Hon

hade ont för att det spände där hon opererats och hon skakade en stund på grund av smärtan. Den

minskade dock snabbt när hon fick smärtlindring av personalen. Övriga deltagare beskrev att smärtan

inte varit något problem. De flesta deltagare kände viss smärta postoperativt, men den låg i genomsnitt

bara mellan 2 - 3 enligt VAS, vilken kan tolkas som endast lite smärta. Det kan jämföras med en

enkätstudie av Bain och medarbetare (1999) där förekomst av postoperativ smärta studerats hos

dagkirurgiska patienter. Där kände hela 26 % måttlig smärta postoperativt. I studien hade dock inte

VAS använts för smärtskattning, utan måttlig smärta beskrevs som mer än lite smärta. Deltagarna i den

studien besvarade sin enkät inom två veckor efter operation (Bain et al., 1999). I föreliggande studie

hade det endast förlöpt ungefär tre timmar efter kirurgin vid datainsamlingen, vilket innebär att det

saknas information om deltagarna kom att känna mer smärta senare under återhämtningsperioden.

Studier av Dobbs och medarbetare (1998) samt Lemos och medarbetare (2009) beskriver att

postoperativ smärta är en vanlig orsak till att vissa dagkirurgiska patienter känner sig missnöjda och att

postoperativ smärtkontroll är en av de viktigaste faktorerna för att patienter ska känna sig helt nöjda

med dagkirurgin (Dobbs et al., 1998; Lemos et al., 2009). Eftersom smärtproblematiken var liten bland

deltagarna i föreliggande studie kan detta tolkas som att det har bidragit att de upplevde sig relativt

nöjda med dagkirurgin generellt.

Macario och medarbetare (1999) beskrev i sin studie att PONV är den mest frekventa orsaken till låg

patienttillfredsställelse i den postoperativa perioden hos dagkirurgiska patienter (Macario et al., 1999).

I föreliggande studie var det bara en deltagare som upplevt illamående postoperativt och det kan vara

en av anledningarna tillsammans med den låga smärtproblematiken som bidrog till att

31

tillfredsställelsen med dagkirurgin var hög bland deltagarna. Apfel och medarbetade (1999) beskriver

att de största riskfaktorerna för PONV är bland annat kvinnligt kön samt tidigare erfarenhet av PONV

(Apfel et al., 1999). Detta stämmer överens med den deltagare i föreliggande studie som drabbades av

illamående eftersom hon var kvinna och tidigare haft problem med PONV.

Total upplevelse

I föreliggande studie beskrev deltagarna att dagkirurgin varit en snabb och smidig process. De

berättade hur nöjda de var med att allt flutit på så pass bra. Det var knappt några negativa synpunkter

som beskrevs av deltagarna. Många beskrev att det varit positivt rakt igenom, att det gått över

förväntan. Många påpekade att allt gått som de tänkt sig eftersom de känt sig väl införstådda innan

operation med vad som skulle hända. Det bidrog till att allt gått så bra. Vissa deltagare uttryckte att de

efter operationen hade en känsla där de var nöjda med att det var gjort och nöjda med hur det gått. I en

studie av Bain och medarbetare (1999) kom de fram till att generell tillfredställelse uppnåddes av 85 %

av dagkirurgiska patienter (Bain et al., 1999). Liknande resultat fanns även i en studie av Lemos och

medarbetare (2009) där över 95 % av dagkirurgiska patienter ansåg sig ha generell tillfredställelse vid

mätningar både vid utskrivning och 30 dagar efteråt (Lemos et al., 2009). Att sådan stor andel av

patienterna kände tillfredsställelse stämmer väl överens med resultatet från föreliggande studie, där i

och för sig ingen enkät använts, men författaren tolkar resultatet som att samtliga deltagare ansågs

minst ha generell tillfredsställelse med dagkirurgin.

I den systematiska litteraturöversikt som gjordes av Rhodes och medarbetare (2006) beskrevs hur

patienter uppfattade den omvårdnad som givits i samband med dagkirurgi. Resultatet visade att

patienterna upplevde följande saker som viktiga för att minska oro och öka tillfredsställelsen: bra

kontakt innan operationsdagen, att de får relevant, specifik utbildning och information, att personalen

månar om deras integritet, fysisk närvaro av personal, att personalen är förutseende för att minska

väntetiden samt effektiv kommunikation (Rhodes et al., 2006). Samtliga saker som beskrevs av

patienterna i den studien stämmer väl överens med resultatet från föreliggande studie utom om

betydelsen av att personalen var förutseende för att minska väntetiden. Detta diskuterades inte av

någon. Deltagarna i föreliggande studie beskrev att de ofta haft bra kontakt med sjukvården innan

operationsdagen med bland annat ett förberedande samtal med sjuksköterska. Att personalen månade

om deras integritet kan härledas till föreliggande studie genom att personalen upplevdes omtänksamma

och professionella. Deltagarna i föreliggande studie upplevde att det var mycket personal närvarande

32

som tog hand om dem och kommunicerade med dem hela tiden på ett bra, förklarande och informativt

sätt.

Metoddiskussion

För att bedöma kvalitén i forskning av kvalitativ design används ofta följande begrepp som kort kan

beskrivas: Credibility (trovärdighet): Får läsaren förtroende för att datan och tolkningarna är sanna? Är

studien utformad och resultatet demonstrerat på ett trovärdigt sätt? Dependability (tillförlitlighet): Hur

stabil är datan över tid och omständigheter? Om man skulle göra om studien, skulle resultatet då bli

samma? Confirmability (giltighet): Hur är det med författarens objektivitet? Resultatet ska ej vara

färgat av författarens föreställningar. Transferability (överförbarhet): Hur är det med

generaliserbarheten? Kan resultaten översättas till andra grupper? (Polit & Beck, 2008).

Aspekter som författaren anser höra hemma under respektive begrepp diskuteras här nedan.

Credibility (trovärdighet)

Eftersom syftet med den här studien var att studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och

kirurgi valdes en kvalitativ design. En relativ ny studie av Chanthong och medarbetare (2009) kom

fram till att det (vid studiens tidpunkt) inte fanns någon enkät som hade tillräckligt hög validitet och

reliabilitet för att mäta patienters tillfredställelse vid dagkirurgi och anestesi (Chanthong et al., 2009).

Detta bidrog till att författaren valde att göra en intervjustudie istället för enkätstudie.

För dataanalysen användes innehållsanalys efter beskrivningar av Graneheim och Lundman (2004;

2008). Styrkan med innehållsanalys är enligt författaren att det är en systematisk process som hjälper

forskaren att på ett strukturerat sätt lätt behålla fokus på det som studeras trots ett omfattande

textmaterial samt hindras från att göra felaktiga tolkningar. Bearbetning och analys är tydligt beskrivet

i metoddelen där tillvägagångssättet vid analysarbetet exemplifierats i en tabell (tabell 1) för att lättare

bli begripligt.

Resultatet demonstrerades först med en tabell (tabell 2) för att ge en översikt över deltagarna samt

deras förekomst av smärta och illamående postoperativt. Sedan användes en större tabell (tabell 3) för

att tydliggöra resultatet på ett övergripande sätt. Där framgick resultatets abstraktionsnivåer från tema

ned till subkategorier. Subkategorierna fick sedan utföra huvudsakliga rubriker med en kortare

33

sammanfattning av innehållet varvat med olika citat. Sammanlagt ett citat från varje deltagare

presenterades för att skildra variationer på upplevelserna. En aspekt med hur resultatet presenterats

som kan ha försvårat för läsaren att skaffa sig en övergripande tydlig bild, kan enligt författaren tänkas

bero på det stora antalet subkategorier. Skälet kan vara att syftet med studien var brett och att många

olika upplevelser identifierades. Tanken med studien var att deltagarna i största möjliga utsträckning

själva skulle berätta om de upplevelser som gjort starkast intryck hos dem och inte ur någon speciell

aspekt. På grund av detta strukturerades resultatet med hjälp av tre domäner: före operation, efter

operation och total upplevelse. Detta för att resultatet skulle bli mer begripligt.

Dependability (tillförlitlighet)

Miljön där intervjuerna hölls kan göra att tillförlitligenheten kan ifrågasättas. Intervjuerna hölls i

samtliga fall på patientsalen där deltagarna låg i sin säng. Författaren frågade deltagarna om de inte

ville gå till ett enskilt samtalsrum för att genomföra intervjun, men samtliga nekade. Att deltagarna var

trötta efter operationen antar författaren kan ha bidragit till det. Det var lugnt och stilla på patientsalen

när intervjuerna genomfördes. I de fall där det låg andra patienter på samma sal upplevde inte

författaren att deltagarna blev påverkade på något sätt, men har förståelse för att det kan ifrågasätta

tillförlitligheten.

Intervjuerna fortskred med bra medverkan från deltagarna. De hade inga problem med att orka prata

utan det upplevdes av författaren som att ha samtal med vilken person som helst som inte nyligen

opererats. Ingen deltagare exkluderades för att de mådde dåligt postoperativt och därför inte orkade

genomföra intervjun eller att de var alltför påverkade av läkemedel. En nackdel med föreliggande

metod är att även om deltagarna objektivt inte verkade påverkade av läkemedel samt att deltagarna

kände sig klar i huvudet, finns ändå en övervägande risk att de fortfarande var påverkade av

läkemedel. Den påverkan misstänker författaren kan ha bidragit till att deltagarna kände sig allmänt

nöjda och välmående, vilket skulle kunna ha snedvridit resultatet i alltför positiv riktning. Fördelen

med metoden var enligt författaren att deltagarnas intryck var som starkast under operationsdagen och

genom att genomföra intervjuerna senare samma dag som operationen gjordes, antogs deltagarna ha

lättare att komma ihåg och kunna återge detaljer för att få utförliga beskrivningar av deras upplevelser.

Vid dataanalysen arbetade författaren strikt efter Graneheims och Lundmans (2004; 2008)

beskrivningar av innehållsanalys. Diktafonen som användes vid intervjuerna gav bra ljud vid

34

uppspelningarna och det var lätt för författaren att urskilja de ord som sades. Det transkriberade

materialet lästes även först igenom i sin helhet ett par gånger för att skaffa sig en helhetsbild och

spontana intryck av deltagarnas upplevelser. När koder sedan bildats användes olika färgsättningar för

att koder lätt skulle kunna spåras till vilken deltagare materialet kom ifrån. Koder flyttades sedan fram

och tillbaka över en yta efter att de klippts ut från papper. De med gemensamt innehåll bildade olika

subkategorier och kategorier. Kategorier och subkategorier togs bort och gjordes om flera gånger

allteftersom författaren fick en bättre överblick över innehållet. En alternativ metod för detta hade varit

att använda sig av en tabell i ett datorprogram för detta ändamål, men författaren ansåg både före och i

efterhand att färgade utklipp från papper fungerade bättre. En nackdel för tillförlitligheten anser

författaren vara att de inte var någon medförfattare som hjälpte till vid dataanalysen. Det hade kunnat

öka tillförlitligheten om flera författare oberoende av varandra analyserat datan. Detta hade kunnat visa

om de tolkat resultatet lika. Olika tolkningar hade sedan kunnat diskuterades och att de gemensamt

kommit fram till rätt tolkningar. En fördel med att vara en författare är att resultatet inte riskerar att

delas upp, att t.ex. två författare analyserar hälften av intervjuerna var.

Confirmability (giltighet)

Eftersom situationen kunde tänkas vara ny och främmande för deltagarna användes en intervjuguide

(bilaga 1) med semistrukturerande intervjufrågor för att vara säker på att viktiga områden täcktes in.

Om öppna frågor hade ställts ansåg författaren att det fanns en risk för att deltagarna skulle berätta för

lite. Detta med tanke på att de nyligen opererats och kunde tänkas vara trötta och svårt att själva

initiera olika berättelser om sina upplevelser. Om strukturerade frågor hade ställs med givna

svarsalternativ skulle syftet med studien förloras eftersom deltagarnas egna upplevelser av dagkirurgin

inte fått tillräckligt utrymme att beskrivas. Genom att använda sig av en intervjuguide ansåg författaren

sig ha fått mer objektivitet i sina intervjuer tack vare att frågorna ställdes ungefär på samma sätt och

samma ordning till samtliga deltagare. Utan hjälp av en intervjuguide hade kanske författaren påverkat

deltagarna olika vid intervjuerna där samtalen kunde ha tagit alltför olika inriktningar. Resultatet i en

intervjustudie har alltid risk att påverkas av författarens förförståelse då den kan tänkas påverka hur

deltagarna svarar. Det kan påverka vilka frågor som ställs och på vilket sätt de ställs samt vilken

uppfattning och känsla deltagarna har för författaren och hela intervjutillfället. I föreliggande studie

berättade författaren för deltagarna att han studerade till anestesisjuksköterska och hade jobbat som

vanlig sjuksköterska ett par år innan det. Det förklarades också för deltagarna att författaren inte var

35

involverad i vården av deltagarna, vilket om de inte förklarats, hade riskerat att påverka hur deltagarna

svarat på frågorna.

Transferability (överförbarhet)

Sammanlagt 42 patienter tillfrågades och intervjuer kunde genomföras med sju patienter. Åldern

varierade mellan 37 och 68 år. Det var fyra män från verksamhetsområde öron/näsa/hals-kirurgi och

tre kvinnor från verksamhetsområde plastikkirurgi. Ytterligare tre intervjuer var planerade men

deltagarna föll bort på grund av graviditet, för högt blodtryck och strykning från operationsprogram på

grund av omprioritering. Sju intervjuer var enligt författaren tillräckligt för att ge datamättnad eftersom

samtliga intervjuerna genomfördes väl, där många olika upplevelser beskrevs av deltagarna. Bortfallet

av tre deltagare anses inte ha haft någon betydande påverkan på resultatet eftersom tydliga mönster i

resultatet redan kunnat urskiljas ur de sju genomförda intervjuerna. Inklusionskriterier i föreliggande

studien var att de skulle vara minst 18 år och den yngsta deltagaren var 37 år. Den relativt höga åldern

på deltagarna gör att överförbarheten blir begränsad och resultatet inte kan överföras till yngre vuxna i

någon större utsträckning. Både män och kvinnor var representerade, men samtliga män kom från

öron/näsa/hals-kirurgi och samtliga kvinnor från plastikkirurgi. Författaren anser att det inte påverkat

överförbarheten eftersom deltagarna kom från samma dagkirurgiska avdelning, opererades på samma

operationsavdelning och operationerna tog ungefär lika lång tid att utföra. Att intervjuer endast gjordes

med deltagare från samma sjukhus begränsar dock överförbarheten betydligt då det mest kan

återspegla patienters upplevelser vid det aktuella sjukhuset. Författaren tar därför inte i anspråk att

resultatet kan överföras till nationell nivå. När det gäller resultatet om postoperativ förekomst av

smärta och illamående gör det begränsade patientunderlaget att överförbarheten blir mycket begränsad,

även inom de verksamhetsområden som studerats i föreliggande studie. Tidsaspekten när

datainsamlingen gjordes är viktigt att poängtera eftersom det fanns en risk för att patienterna skulle

drabbas av mer smärta och illamående senare efter kirurgin. Det är även viktigt att påpeka att resultatet

endast kan överföras till dagkirurgiska patienter under generell anestesi och inte regional- eller

lokalanestesi då även de anestesiformerna är mycket vanliga inom dagkirurgin.

36

Förslag till fortsatta studier

Det vore intressant att genomföra den här studien på fler sjukhus på både nationell och internationell

nivå för att upptäcka eventuella skillnader och likheter samt att ge en ökad överförbarhet av resultatet.

Det hade även varit intressant att genomföra samma metod, att intervjua direkt på operationsdagen,

fast på ett större patientmaterial, för att sedan genomföra intervjuer med patienter cirka en vecka

efteråt. Dessa hade sedan kunnat jämföras för att upptäcka om det finns någon skillnad i hur positiva

deras upplevelser beskrivits. Vidare vore det intressant att genomföra en studie där även yngre vuxna i

åldern 18-35 inkluderats för att kunna beskriva även denna åldersgrupps upplevelser.

Arbetets kliniska betydelse

Genom att ta del av dagkirurgiska patienters upplever av anestesi och kirurgi som denna studie

beskrivit, kan främst anestesisjuksköterskans förståelse öka och hon kan optimera omvårdnaden för att

det ska bli en så bra upplevelse som möjligt för patienten. Resultatet kan även vara betydelsefullt för

andra personalkategorier som är involverad i vården av dagkirurgiska patienter. Resultatet i studien

visade att patienter upplevde informationsbehovet olika, vilket belyser vikten av individuellt anpassad

information. Detta kan kirurgen använda sig av och ta hänsyn till de aspekter som patienter berättat om

i denna studie. Det kan vara att hänsyn ska tas till i vilken omfattning och på vilket sätt muntlig

respektive skriftlig information ska ges till patienterna för att göra dem så bra förberedda för kirurgin

som möjligt, eftersom det gör dagkirurgin till en mer positiv upplevelse. Narkosläkaren kan ta i

beaktande att de flesta dagkirurgiska patienter inte ser deras träff med varandra innan operation som ett

informationstillfälle och att ett informationsbehov kan föreligga. Sjuksköterskor på den dagkirurgiska

avdelningen som utför förberedande samtal inför operationen kan ta åt sig av den positiva återkoppling

som patienterna givit om detta och se till att fortsätta att utveckla arbetssättet. Arbetet kan även ses

som ett kvitto på att vården av dagkirurgiska patienter fungerar bra i Sverige år 2011 och att

utbildningen av vårdpersonalen bidraget till att de upplevs av patienterna som kompetenta och

skickliga på många olika sätt.

Slutsats

Patienter som med hjälp av förberedande information och personalens goda bemötande och som

genomgår dagkirurgi under generell anestesi, ser upplevelsen som positiv. De kommer in till sjukhuset

med mer förhoppningar än oroskänslor. Informationen som ges behöver anpassas individuellt.

37

Förekomsten av smärta och illamående är låg den närmsta tiden efter dagkirurgi tolkat från resultatet i

föreliggande studie, men det begränsade patientunderlaget gör det omöjligt att dra några generella

slutsatser av detta.

38

REFERENSER

Apfel, C., Läärä, E., Koivuranta, M., Greim,C-A. & Roewer, N. (1999). A simplified risk score for

predicting postoperative nausea and vomiting. Anesthesiology, 91(3), 693-700.

Bain, J., Kelly, H., Snadden, D. & Staines, H. (1999). Day surgery in Scotland: patient satisfaction and

outcomes. Quality in Health Care, 8(2), 86-91.

Brennan, F., Carr, D.B. & Cousins, M.C. (2007). Pain management: a fundamental human right.

Anesthesia and Analgesia, 105(1), 205-221.

Chanthong, P., Abrishami, A., Wong, J., Herrera, F. & Chung, F. (2009). Systematic review of

questionnaires measuring patient satisfaction in ambulatory anesthesia. Anesthesiology, 110,(5),

1061-1067.

Chung, F., Ritchie E. & Su, J. (1997). Postoperative pain in ambulatory surgery. Anesthesia and

Analgesia, 85(4), 808-816.

Coll, A.M., Ameen, J. & Mead, D. (2004). Postoperative pain assessment tools in day surgery:

literature review. Journal of Advanced Nursing, 46(2), 124-133.

Demir, F., Ozsaker, E. & Ilce, A.O. (2008). The quality and suitability of written educational materials

for patients. Journal of Clinical Nursing, 17, 259-265.

Dobbs, S.P., Davies, Q., Maplethorpe, R.M., Tierney R. & Hammond, R.H. (1998). Patient satisfaction

with daycase laparoscopy. Journal of Obstetrics and Gynaecology, 18(5), 471-473.

Fagermoen, M.S. & Hamilton, G. (2005). Patient information at discharge - a study of a combined

approach. Patient Education and Counseling, 63(1-2), 169-176.

39

Fraczyk, L. & Godfrey, H. (2010). Perceived levels of satisfaction with the preoperative assessment

service experienced by patients undergoing general anaesthesia in a day surgery setting. Journal

of Clinical Nursing, 19(19-20), 2849-2859.

Gilmartin, J. (2004). Day surgery: patients’ perceptions of a nurse-led preadmission clinic. Journal of

Clinical Nursing, 13(2), 243-250.

Gilmartin, J. (2007). Contemporary day surgery: patients' experience of discharge and recovery.

Journal of Clinical Nursing, 16(6), 1109-1117.

Gilmartin, J. & Wright, K. (2008). Day surgery: patients' felt abandoned during the preoperative wait.

Journal of Clinical Nursing, 17(18), 2418-2425.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts,

procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24,(2), 105-112.

Granheim, U.H. & Lundman, B. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M & Höglund-Nielsen,

B. (Red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (ss. 159-172). Lund:

Studentlitteratur AB.

Gan, T.J., Sinha, A.C., Kovac, A.L., Jones, R.K., Cohen, S.A., Battikha, J.P.,...Pergolizzi, J.V. (2009).

A randomized, double-blind, multicenter trial comparing transdermal scopolamine plus

ondansetron to ondansetron alone for the prevention of postoperative nausea and vomiting in the

outpatient setting. Anesthesia and Analgesia, 108(5), 1498-1504.

Halldin, M. & Lindahl, S. (2005). Anestesi. Stockholm:Liber.

Herrera, F., Wong, J. & Chung, F. (2007). A systematic review of postoperative recovery outcomes

measurements after ambulatory surgery. Anesthesia and Analgesia, 105(1), 63-69.

40

Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. (1990). Forskningsetiska principer i

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 12 jan 2011 från

http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf

Kelly, M.C. (1994). Patients' perception of day case surgery. The Ulster Medical Journal, 63(1), 27-

31.

Korhonen, A.-M., Valanne, J.V., Jokela, R.M., Ravaska, P. & Korttila K.T. (2004). A comparison of

selective spinal anesthesia with hyperbaric bupivacaine and general anesthesia with desflurane

for outpatient knee arthroscopy. Anesthesia and Analgesia, 99(6), 1668-1673.

Lemos, P., Pinto, A., Morais, G., Pereira, J., Loureiro, R., Teixeira, S. & Nunes, C. (2009). Patient

satisfaction following day surgery. Journal of Clinical Anesthesia, 21(3), 200-205.

Lindwall, L., von Post, I. & Bergbom, I. (2003). Patients’ and nurses’ experiences of perioperative

dialogues. Journal of Advanced Nursing, 43(3), 246-253.

Liu, S.S., Strodtbeck, W.M., Richman, J.M. & Wu, C.L. (2005). A comparison of regional versus

general anesthesia for ambulatory anesthesia: a meta-analysis of randomized controlled trials.

Anesthesia and Analgesia, 101(6), 1634-1642.

Macario, A., Weinger, M., Carney, S & Kim, A. (1999). Which clinical anesthesia outcomes are

important to avoid? The perspective of patients. Anesthesia and Analgesia, 89(3), 652-658.

Mitchell, M. (2010). General anesthesia and day-case patient anxiety. Journal of Advanced Nursing,

66(5), 1059-1071.

Pavlin, J.P., Chen, C., Penaloza, D.A., Polissar, N.L. & Buckley, F.P. (2002). Pain as a factor

complicating recovery and discharge after ambulatory surgery. Anesthesia and Analgesia, 95(3),

627-634.

41

Pézier, T., Stimpson, P., Kanegaonkar, R.G. & Bowdler, D.A. (2009). Ear, nose and throat day-case

surgery at a district general hospital. Annals of the Royal College of Surgeons of England, 91(2),

147-151.

Polit, D. & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and assessing evidence for nursing

practise. 8th

edition. Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins.

Rhodes, L., Miles, G. & Pearson, A. (2006). Patient subjective experience and satisfaction during the

perioperative period in the day surgery setting: a systematic review. International Journal of

Nursing Practice, 12(4), 178-192.

Socialstyrelsen. (2003) Socialstyrelsens termabank. Hämtad 12 jan från

http://app.socialstyrelsen.se/termbank/QuickSearchBrowse.aspx

Socialstyrelsen. (2011) Socialstyrelsens statistikdatabas. Hämtad 12 jan från

http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas

Walker, K.J. & Smith, A.F. (2009). Premedication for anxiety in adult day surgery. Cochrane

Database of Systematic Reviews, 4, 1-30.

42

Bilaga 1

Intervjuguide Dagkirurgiska patienters upplevelser av anestesi och kirurgi

Inledning

Har du förstått varför jag gör denna intervju eller är det någonting du funderar på?

Jag vill höra just din berättelse om hur det var att sövas och bli opererad.

Du kan när som helst avbryta om du inte vill fortsätta svara på frågorna.

Hur gammal är du?

Vilken operation har du genomgått?

Status

Kan du berätta hur du mår nu?

Känner du någon smärta nu och kan du gradera den som ett tal mellan 0-10 där 0 är ingen smärta och 10 är

värsta tänkbara smärta?

Har du haft smärta tidigare efter operationen och vilket värde var det när smärtan var som värst?

Kan du beskriva om du känt något illamående efter operationen?

Perioperativ upplevelse

Kan du berätta om din upplevelse att opereras här idag?

Var allting som du tänkt dig eller kan du berätta om någonting var annorlunda än du tänkt dig?

Hur kändes det att komma in på operationssalen?

Kan du berätta hur du upplevde att sövas?

Hur var uppvaknandet efter operationen?

Har du känt dig orolig för någonting sedan du kom till sjukhuset?

Är det någonting som känts jobbigt eller obehagligt?

Personal

Hur har du upplevt personalen som du träffat hittils?

Kan du berätta om det var någonting de gjorde som du upplevde som bra?

Var det någonting de gjorde mindre bra?

Information

Kan du berätta vad du fick för information om sövningen i förväg?

Kan du berätta vad du fick för information om operationen i förväg?

Hade du velat har reda på något mer om sövningen eller operationen i förväg?

Sammanfattningsvis

Om du skulle sövas och genomgå en likande operation igen: Är det någonting du skulle vilja gjorts annorlunda

då?

Ex. på följdfrågor

Hur upplevde du det?

Vad gjorde att du kände så?

Hur menar du då?

Kan du ge exempel?

Kan du förklara?

Kan du berätta någonting mer om det?

43

Bilaga 2

Förfrågan om deltagande i intervjustudie

Dagkirurgi där patienter inte behöver stanna över natten efter sin operation blir allt mer vanligt. Därför

är det viktigt att studera hur patienter upplever denna typ av kirurgi.

Syftet med denna studie är att studera dagkirurgiska patienters upplevelse av anestesi och kirurgi.

Detta kan ge kunskap som syftar till att förbättra kvaliteten för patienter som genomgår dagkirurgiska

ingrepp i framtiden.

Jag vänder mig därför till Dig för att fråga om Du vill bli intervjuad och svara på några frågor.

Jag som intervjuar studerar på specialistsjuksköterskeprogrammets inriktning mot anestesisjukvård.

Intervjun kommer äga rum på den dagkirurgiska avdelningen, samma dag som operationen, innan du

åkt hem. Intervjun kommer ta ungefär 20 minuter. Frågorna handlar om dina upplevelser. Intervjun

kommer att spelas in på band. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt och inga uppgifter

kommer att kunna härledas till dig som person. Ditt deltagande är helt frivilligt och du kan när som

helst utan förklaring avbryta ditt deltagande.

En frankerad svarstalong bifogas där du kan fylla i om du kan tänka dig medverka vid en intervju. Av

administrativa skäl är svarstalongen adresserad till handledaren. Posta den snarast möjligt för att jag

ska få möjlighet att planera in intervjun. Jag kommer sedan ta kontakt med dig per telefon för att få

reda på operationsdatum o.s.v.

Med vänliga hälsningar:

Jag som intervjuar: Handledare:

Martin Lundquist Björn Wikehult

Anestesisjuksköterskestudent Klinisk lektor

Uppsala Universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper

Tel. 070-3724786 Uppsala Universitet

Bjorn.Wikehult@surgsci.uu.se

44

Svarstalong om deltagande i intervjustudie

Jag har förstått informationen och vill vara med i studien.

.............................. ............................. ...................................................

Ort Datum Underskrift

Namnförtydligande: ............................................................................................

Telefonnummer: ..................................................................................................