Erfarenheter av tre olika vätskebaserade system, inkl. fallbeskrivningar. Dr. Jalil Hariri, Patologisk avd.

Sönderborgs sjukhus Sönderborg, DK

Först ut i raden av föreläsare var Dr. Jalil Hariri från Sönderborg och Vejles Sjukhus. Jalil är en av de få i världen som har erfarenhet av tre olika vätskebaserade system.

Föredraget var upplagt som en genomgång av olika system med avseende på provtagningsrutiner, fixeringsmedel, process (provberedning), screening och möjlighet till andra tester förutom Pap-smear.

De olika metoderna har skilda tekniker för provberedning. ThinPrep har en vakuum- och filterteknik för att cellerna ska appliceras på objektglaset, SurePath bygger på en anrikning av celler genom bl.a. densitetscentrifugering. Därefter pipetteras celler över till objektglaset. NovaPrep har en burk som gör att prover först sedimenteras, för att sedan dekanteras och läggas på objektglas. NovaPrep och SurePath har etanol som fixeringsmedel och ThinPrep har metanol.

CYTOLOGITISDAG 3/10

Screeningen med ThinPrep har möjligheter som manuell eller interaktivt automatiserad. SurePath har manuell eller helt interaktiv automatiserad screening och NovaPrep manuell screening. En genomgång av mor-fologin visar att alla system har sina för- och nackdelar med avseende på att kunna behålla cellkluster och kunna ge ”monolager”.

Extra tester som HPV-DNA, HPV-RNA liksom immuno- cytokemi (ICC) och immunohistokemi åskådliggjordes med flera klinikbilder. Ett finurligt sätt att göra kontroller för ICC redovisades.

Jalil Hariri

CELLABVECKAN 2015Cellabdagarna är ett evenemang som i år arrangerades för sjunde året i rad.

Första dagen ägnades åt cytologi och de andra två dagarna hade histologi på programmet.Deltagare från hela Sverige bjöds på intressanta föreläsningar kring relevanta och

intressanta ämnen. Tid fanns också till diskussion och utbyte av erfarenheter.

CELLABDAGARNA 2017

Vätskebaserad allmän cytologi och användandet av samma process som för cervix cytologi diskuterades och Jalil anser att man kan förenkla processen genom att använda en typ av fixativ. Han redovisade sina erfarenheter från finnålsbiopsi, borstning av vävnader, prover ur ”tomma” provburkar, biopsiprover direkt i fixativ, peritonal – och bronksköljning. I alla dessa fall visades på ett praktiskt sätt hur man kan använda samma steg som LBC-Pap.

Övergång till primär HPV-screening, rapport från Örebro.

Cytodiagnostiker Jessica Rosén och Jessica Lantz, Laboratoriemedicinska kliniken/patologi, Region Örebro län

Jessica Lantz & Jessica Rosén, cytodiagnostiker Lab- oratoriemedicin klinisk Patologi, Örebro, redovisade det praktiska arbetet kring primär HPV-screening i Örebro.Sammanlagt har Örebro ca 25 000 prov/år vilka omfattar gyn-, övriga och punktionsprover. Antalet hälsokontroller innan övergång till primär HPV var ca 15 000 prover/år. Diskussioner hade förts under 3 års tid om övergång till primär HPV och en av de drivande orsakerna var den höga arbetsbelastningen för cytodiagnostiker.

Grunden för introduktion av primär HPV-test lades i samband med att det nya nationella vårdprogrammet publicerades. För införande krävdes ett starkt lagarbete och beslut om ändringar i flera delar av vårdorganisa-tionen. Särskild vikt måste läggas på att skapa nya IT-lösningar, som exempelvis automatiskt genererade beställningar inklusive svar och dessutom klara av kopplingen mellan labdatasystemet och instrument. Processflödet ändrades, vilket i sin tur påverkade logistik och administration. En viktig del var att se till att informationen fungerade mellan lab – provtagare – patient. En tung del var hur dysplasienheten skulle involveras i den nya processen.

Utmaningen för cytodiagnostiker är att det blir lägre antal negativa cytologiprover och dessutom påverkar vetskapen om högrisk-HPV arbetet. För cytodiagnostikernas del konstaterades att den minskade provmängden inte gav den lättnad av arbetsbelastning som förväntades.

Optimering av livmoderhals-cancerprevention genom

screening och HPV vaccinering. Postdoc Miriam Elfström, LABMED, Karolinska

Universitetssjukhuset

Som tredje föredragshållare kom Miriam Elfström, PhD, Institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet och Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland som redovisade optimering av livmoderhalscancerprevention med screening och HPV-vaccination.

Miriam inledde med att ge epidemiologisk bakgrund och konstaterade bl.a. att fram till nu har det varit oklart om HPV-baserad screening leder till upptäckt av cell-förändringar som aldrig skulle ha utvecklats till cancer. Det har vidare funnits oklarheter om tidsintervallet, mellan undersökningar, skulle kunna förlängas då HPV-baserad screening införs.

Preventionsprogrammet innebär en organiserad, populationsbaserad screening med kvalitetssäkring på alla nivåer. I det sammanhanget dyker frågan upp; vilken effekt har vaccinationsprogrammet för prevention? Nu vet vi att HPV-baserad screening ger 60-70% bättre skydd mot invasiv livmoderhalscancer jämfört med cytologi och att screeningtidsintervallet kan förlängas. Dessutom kan konstateras att det inte finns någon skillnad mellan cytologi-negativa i intervention och kontrollgrupp efter 11 år, vilket tyder på att HPVbaserad screening inte leder till överdiagnostik. Den kumulativa cancerincidensen är ständig lägre bland HPV-negativa jämfört med cytologi negativa.

Jessica Lantz och Jessica Rosén

Miriam Elfström

Sensitivitet av HPV-baserad screening är efter 5 år på samma nivå som cytologibaserad screening efter 3 år.

Slutsatser om HPV-typ för utveckling av låggradiga cellförändringar har dragits. HPV 16 bidrar till den största andelen av låggradiga cellförändringarna. Risken att utveckla en låggradig förändring var högst i den första screeningomgången och minskade under långtids- uppföljningen.

Typspecifik HPVrisk för olika cellförändringar kan användas för att stärka screeningprogrammet. Resultaten av screening- och vaccinationsprogram kommer att jämföras runt om i Europa och resulterar i EUs gemensamma preventionsprogram.

En matematisk modellering visar att en utökning av vaccinationsprogrammet kan ge positiva effekter genom en snabbare minskning av HPV prevalens i samhället.

Hur hanterar vi de utmaningar som finns kring införandet av

primär screening med HPV-test? ÖL Kristina Elfgren, Patientområde gynekologi

och reproduktion, Karolinska Universitets-sjukhuset, ordf. SFOGs arbetsgrupp

cervixcancerprenention

Sist på tur denna dag var ÖL Kristina Elf-gren som behandlade hur hanterar vi de utmaningar som finns kring införandet av primär screening med HPV-test?

HPV är världens vanligaste sexuellt överförda infektion och cervixcancer är en mycket ovanlig komplikation till kvardröjande HPV-infektion. Incidensen av cervixcan-cer har minskat betydligt i Sverige sedan 70-talet och

ligger idag på ca 500 fall/år med en, hittills oförklarlig, ökning under de senaste åren. År 1965 rapporterades 973 fall och extrapolerat till dagens befolkning skulle det motsvara 1 000 till 2 000. Mortaliteten är fortsatt på samma nivå, dvs. ca var tredje kvinna dör.

Den screeningmetodik som nu är införd är baserad på omfattande studier, med 23 400 deltagande kvinnor. Kristina redovisade de utmaningar som finns i vård-kedjan; från kallelse till uppföljning. Bland de tyngre utmaningarna är IT- stödet för hela vårdkedjan. Behovet av IT-stöd inte bara begränsat till den laborativa miljön utan omfattar även överföring av data över landstings-gränser.

I samband med införandet av primär screening med HPV-test finns en önskan att vidmakthålla kompetens inom cytologi och se till att utveckla HPV. Det finns en strävan att laboratorierna ska vara ackrediterade och ha viss provmängd för att säkerställa kvalitén. Frågor som uppstår är exempelvis kraven på hur kvalitetssäkringen ska ske, vilka mängder av prov som krävs för att hålla kompetens, krav på test-sensitivitet, ackreditering för olika metoder. Deltagande i kvalitetsarbete med kontroll- paneler och liknande är viktiga element för att kvalitetssäkra processer i hela landet. Nationella kvalitets-krav fastställs av den Nationella arbetsgruppen för prevention mot livmoderhalscancer (NACx).

Kravet på vårdenhet är att det finns en dysplasiansvarig gynekolog, med specifikt uppdrag, som stöder verksamhetschefen i att mottagningen har rätt kompetens och utrustning. Rapportering sker via kvalitetsregister för systematisk kvalitetsuppföljning av utredningar och kolposkopiundersökningar.

Enhetlig lättåtkomlig kommunikation krävs över hela landet i syfte att tillgodose utbildningsbehov för vårdkedjan och allmänhet. Redan nu finns kommunikationsplaner för landstingen och utbildningsmaterial finns på hemsidan Cancercentrum.se/nacx.

Denna sammanfattning är gjord av Cellab Nordia AB.

Kristina Elfgren