En kär vän får ett tråkigt cancerbesked, en gammal klass-

kompis tar sitt liv, en kollega dör hastigt i en diabeteskoma

och en släkting drabbas av stroke. Ohälsan kryper omkring

i vår vardag och får ofta dramatiska konsekvenser. Ibland

luras vi att tro att vissa går fria, en känsla att det aldrig

drabbar mig. Men ohälsan kan dyka upp hos alla, även

bland relativt unga och till synes friska människor. Ofta vet

vi inte exakt varför vissa drabbas mer än andra. Vi vet att

exempelvis stress eller rökning ökar riskerna. Men sam-

mantaget vet vi alltför lite för att bekämpa ohälsa. En sjuk-

vårdshuvudman som Västra Götalandsregionen ska jobba

på två fronter för att bekämpa ohälsan.

1. Vi ska jobba brett med det friska, skapa förutsättningar

för jobb och uppmuntra forskning. Om fler har jobb och

om fler ägnar sig åt medicinsk forskning kan vi långsiktigt

undvika ohälsa. Att ha ett jobb är den största garanten för

att hålla ohälsan borta. Med stora forskningsresurser kan gåtan om cancer eller psykisk ohälsa

snabbare lösas. Centerpartiet anser att en stor region som Västra Götaland ska satsa både på bredd

och spets, både möta befolkningen för en allmän mobilisering för fler jobb och en rejäl satsning

på forskning för internationell konkurrenskraft inom tex Life Science. Västsverige har en enorm

möjlighet att låta exempelvis medicinsk forskning smälta samman med forskning inom textil,

fordon eller i kemiföretag. Västra Götaland är en kunskapsintensiv region där vi ska uppmuntra

kreativitet och innovationsskapande insatser. Det är det mest effektiva sättet att långsiktigt be-

kämpa ohälsa!

2. Vi ska vara världsbäst på att bekämpa ohälsa när den slår till i vår vardag. Sahlgrenska Univer-

sitetssjukhuset var tidigt ute med hjärttransplantationer och är idag ett av de mest framgångsrika

sjukhusen inom en mängd områden i Europa. Av de åtta rikssjukvårdsuppdrag som finns har

Sahlgrenska ansvaret för sex stycken, bland annat hjärtsjukvård för barn. Västra Götalandsreg-

ionen ska fortsätta flytta fram positioner när det gäller att lindra och bota. Alla sjukhus, all perso-

nal och alla andra goda krafter på sjukhus, vårdcentraler och ute i andra vårdverksamheter ska tas

tillvara för att skapa bästa möjliga sjukvård. Centerpartiet har fokus på den nära vården, vården

för de mest sjuka äldre och de människor som drabbas av psykisk ohälsa. Kan vi säkra resurser

för den nära vården, möta de äldsta patienterna på ett bättre sätt och nå bättre resultat inom psy-

kisk ohälsa samt psykiatrin så kan länssjukvården koncentrera sig på den vardagssjukvård som

bäst bedrivs där. Att varje vårdinsats sker på rätt vårdnivå avgör resultatet och leder till att peng-

arna räcker till mer vård.

Centerpartiet är hjärtligt trötta på det ledarskap vi upplevt i sjukvården under de senaste åren. Vi

anser att ledarskapet på högsta politiska nivå är usel. Det saknas ambitioner, systemtänkandet

krackelerar och tillräckligt uppmuntran av vårdpersonalen lyser med sin frånvaro. Nu måste

Västra Götalandsregionen forma ett ledarskap och skapa förtroende så att vårdpersonalen kan lita

på sin arbetsgivare, patienterna känna ökad trygghet och att skattebetalarna vågar prata väl om

sjukvården. För att lyckas krävs ett maktskifte! Rösta gärna på Centerpartiet i september. I föl-

jande budget berättar vi vad vi vill åstadkomma de kommande tre åren om vi får din röst!

Kristina Jonäng

Gruppledare Centerpartiet

1. UPPMUNTRA INNOVATIONER OCH BEKÄMPA OHÄLSA 2

2. EN REGION FÖR FLER JOBB OCH BÄTTRE HÄLSA 6

VÅRA PRIORITERINGAR I BUDGET 2015: 6 BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG 6 PRIORITERINGAR I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 6 ETT JOBB VIKTIGT FÖR HÄLSAN 6

3. EN EFFEKTIV VERKSAMHET FÖR EN GOD VÅRD 8

ÖKA PATIENTENS MAKT 8 FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA 8 PATIENTENS ÖNSKAN MÅSTE VARA I FOKUS 9 IS/IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN OCH FÖR ATT MINSKA ADMINISTRATIONEN 9 DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN 9 FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA 10 SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN 10 VÅRDCENTRALEN – VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED VÅRDEN 10 BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE 10 EN MER MODERN PSYKIATRI 11 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR 11 SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNG 12 UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA 12 FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN 12 TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR 13 UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN 13 PRIORITERA DEM MED DE STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN. 13 FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL 13 BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN 14 AMBULANS INOM 20 MINUTER 14 SAMARABETE MED ANDRA 14 AKUTMOTTAGNINGARNA 15 FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR 15 MOBIL RÖNTGEN 15 BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING 15 VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD 16 FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA 16 LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS 16 SAHLGRENSKA–ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS 16 SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT 16 FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN 16 LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA 17 INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR 17 MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA 18 PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA 18 INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD 18 INTERVENTIONSPROGRAM 19

4. EN ÖPPEN OCH NÄRODLAD REGION 20

EN LEDANDE KUNSKAPSREGION 20

SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING 20 EN REGION FÖR ALLA 20 MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB 20 TA TILLVARA DEN SOCIALA EKONOMIN 20 FEM KLUSTER BÖR BLI SEX KLUSTER I VÄSTSVERIGE 21 SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIK 22 INFRASTRUKTUR SKA HA HÖG PRIORITET 22 BYGG UT BREDBAND, CYKELBANOR OCH SATSA PÅ NYA FORDONSBRÄNSLEN 22 LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT 23 EN REGION MED GLOBALT MILJÖANSVAR 24

5. EN KULTURREGION SOM SYNS OCH ENGAGERAR 25

6. EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE 26

I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING 26 FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER 27 FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR 27 PREMIERA DUKTIGA CHEFER 27

7. EN MODERN SERVICEORGANISATION 28

MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION 28

8. EKONOMISKT PERSPEKTIV 30

A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER 30 1. ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR 30 2. EN FRÅGA OM ATT VÄRNA SJÄLVSTYRET 30 3. STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER 30 4. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ 30 5. FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT 30 B. CENTERPARTIETS 13 ÖVERVÄGANDEN 30 1. HÅLL EN HÖG NIVÅ FÖR REGIONAL UTVECKLING GER JOBB OCH VÄLFÄRD 30 2. SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN 31 3. NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 31 - ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN I VÅRDEN 31 - KLARA BELÄGGNINGSMÅLET 31 - LÅNGSIKTIGHET OCH ARBETSRO 31 - EN REJÄL SATSNING PÅ FRAMTIDENS VÅRDINFORMATIONSMILJÖ 31 4. JÄMSTÄLLDA LÖNER, BETALD SPECIALISTUTBILDNING OCH ÖKAD LÖNESPRIDNING 31 5. PRIORITERA INSATSERNA EFTER BEHOV 32 6. HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ 32 7. SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER 32 8. PRIORITERA I KULTURBUDGETEN OCH SÄKRA RESURSERNA TILL KULTURINSTITUTIONERNA 33 9. SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI 33 10. INTENSIFIERA ARBETET MED EN GIFTFRI REGION 33 11. EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT 33 12. INDEX FÖR SJUKVÅRDEN 33 13. INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN 33 REGIONBIDRAG: 35

VÅRA PRIORITERINGAR I BUDGET 2015:

Alla människors lika rätt och värde är grunden i Centerpartiets politik. Frihet och trygghet hänger

samman. Utan trygghet, ingen frihet och utan frihet ingen trygghet. Mångfald och öppenhet är

förutsättningen för ett gott samhälle.

BEKVÄMA BUSSAR OCH TÅG

Allt fler tar tåget eller bussen till jobbet eller skolan. Pendlare ska kunna resa bekvämt med

snabbussar och pendeltåg. Turtätheten ska öka på bussar och tåg, särskilt mellan orter med stor ar-

betspendling. Resurserna till kollektivtrafik ska även omfatta en god servicenivå på landsbygden.

Biljettsystemet ska vara enkelt. Regionen ska prioritera hög kvalité framför lågt pris. Centerpartiet

satsar ytterligare 200 mkr utöver index på kollektivtrafiken.

PRIORITERINGAR I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

1. Öka tillgängligheten i sjukvården. Under senare år har det funnits en tendens att ställa krav

på balans i ekonomin vid sjukhusen samtidigt som ersättningen till de verksamheter som har nått

uppsatta mål om tillgänglighet dragits in. Centerpartiet vill återinföra ett bonussystem till de verk-

samheter som når vårdgarantin och det innebär också att regionen i ökad uträckning kan nå målen

för ”kömiljarden”. Därför anslår centerpartiet 200 mkr utöver index för att öka tillgängligheten i

vården.

2. Fler vårdplatser. Regionstyrelsen har fattat beslut som en beläggningsgrad på 90 procent vid

sjukhusen. Det innebär att det krävs fler vårdplatser vid några sjukhus, samtidigt som det kan

behöva omdisponeras vid andra. Centerpartiet anser att dessa beslut ska fattas så när verksameten

som möjligt. Verksamheterna är bäst på att avgöra hur resurserna bäst kan används för en trygg

och säker vård. Därför anslår centerpartiet 125 mkr utöver index för att klara beläggningsmålet.

3. Ge verksamheten arbetsro. För att klara en verksamhet i balans vid sjukhusen och samtidigt

ge personalen möjlighet att arbeta med ständiga förbättringar och vardagsrationalisering anser

centerpartiet att det krävs långsiktiga spelregler/förutsättningar. Det är genom ständiga förbätt-

ringar som verksamheten kan effektiviseras och kvaliteten höjas. Därför anslår centerpartiet 310

mkr utöver index för att ge sjukhusvården arbetsro, och möjlighet att jobba med ständiga förbätt-

ringar.

4. Framtidens vårdinformationssystem. Personalen upplever att de administrativa systemen

stjäl tid från det direkta patientarbetet samtidigt som vårdinformationen ska underlätta kvalitetsar-

betet, öka säkerhete och förbättra tillgängligheten. För att ta ett helhetsgrepp på IS/IT-

utvecklingen i Västra Götalandsregionen, och ge plats åt nästa generations vårdinformationssy-

stem satsar centerpartiet 100 mkr på en IS/IT-satsning i 2015 års budget.

ETT JOBB VIKTIGT FÖR HÄLSAN

Fokus på innovationer. Delaktighet och inflytande över sina egna livsvillkor är grundläggande

för en god hälsa. Faktorer som levnadsvanor, utbildningsnivå och uppväxtvillkor påverkar folk-

hälsan. Ett jobb är den enskilt viktigaste faktorn för att undvika ohälsa. Regionen främsta uppdrag

är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i hela länet. Förmågan att förnya

näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande. Fokus på entreprenörskap och en effektiv

offentlig verksamhet är nyckeln till framgång.

Lyft fram sociala investeringar. Att ha ett jobb att gå till är grunden för en god hälsa. Regionen

satsar stora medel på regional utveckling i syfte att skapa jobb. Men ändå riskerar utanförskapet

att bita sig fast på vissa orter och i vissa bostadsområden. Centerpartiet anser att nya metoder ska

prövas. Många nya metoder prövas redan via exempelvis kyrkor och föreningar. Det civila sam-

hället har en allt viktigare uppgift att nå människor som hamnat utanför – en social investering

förframtiden. Det gäller att dessa insatser lyfts fram och räknas in som en väsentlig del av ekono-

min. Centerpartiet anslår 60 mkr utöver index på satsningar för jobb och företagande inom ramen

för regionala utvecklingsnämnden.

STRATEGISKA MÅL

Regionens främsta uppdrag är att skapa ökade förutsättningar för tillväxt och jämlika villkor i

hela länet. Förmågan att förnya näringslivet och ta tillvara innovationer är avgörande.

Fokus på entreprenörskap och en effektiv offentlig verksamhet är nyckeln till framgång.

En sammanhållen och värdig vård för de sjuka äldre ska prioriteras, med en vårdkontakt och

bättre omhändertagande ska de mest sjuka äldre och dess anhöriga känna trygghet och få

bästa möjliga vården i Västra Götaland.

Vården ska vara behovsprövad, solidariskt finansierad, finnas tillgänglig för alla som behöver den

och hålla hög kvalitet. Regionens uppgift är att garantera att människor får den vård de är i behov

av. Människors rätt till vård ska inte avgöras av bostadsort eller inkomst. Människor har samtidigt

ett eget ansvar för sin livsstil och för att främja sin egen hälsa.

Utgångspunkten för verksamheten inom vården i Västra Götaland ska alltid vara patientens be-

hov, oavsett om det handlar om bemötande i den akuta situationen, service som öppettider på

vårdcentralen eller information som skickas hem. Vården ska vara jämlik. Patienter ska kunna lita

på att de får den allra bästa vården, den bästa servicen och det bästa bemötandet.

I avsnittet finns förslag till beslut riktade till verksamheten. Förslag som förbättrar hälso- och

sjukvården och som stimulera en positiv utveckling i Västra Götaland.

ÖKA PATIENTENS MAKT

Centerpartiet vill öka valfriheten i vården. Patienter ska ha rätt att

välja läkare och vårdgivare. Vi vill t.ex. ge blivande mammor

möjlighet att välja den mödravård som passar det egna behovet

bäst. Ge utrymme för mödravårdscentralerna att utforma sitt eget

arbetssätt och egna nisch.

Rätt att välja och ökad tillgång till bra och kvalificerad rehabili-

tering finns oavsett var man bor i regionen. Sjukgymnastik är en

mycket viktig del inom rehabiliteringsområdet och har stor bety-

delse i vårdkedjan för att människor ska komma tillbaka efter sin

sjukdom/skada. Därför ser vi mycket positivt på att regionen nu

öppnar upp för fler vårdgivare att bedriva sjukgymnastik och

arbetsterapi.

Vårdval inom specialistvården för utpekade operationer och behandlingar bör utarbetas. Erfaren-

het från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna redu-

ceras. Patienten har möjlighet att påverka hos vilken utförare som operationen/behandlingen ska

utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med inriktning att ge lika ersättning

för en vårdprocess, inklusive eventuell eftervård och reoperationer. Det ökar kvaliteten och kost-

naden för insatsen blir tydligare och patientnöjdheten ökar.

FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA

Västra Götalandsregionen var bland de första i Vårdsverige att så tydligt fokusera på att minska

väntetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering måste fortsätta. Det är ett sätt att möta pati-

enterna med respekt samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både

kvalitets- och effektivitetsarbetet.

Antalet väntande vid fler av specialistmottagningar såsom ortopedi och ögonsjukvård minskar

inte längre. Det finns tecken på ökade köer inom flera områden. Och inom barn- och ungdoms-

psykatrin når regionens inte upp till regionens egna uppsatta tillgänglighetsmål.

För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än

regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med både

vårdföretag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården.

I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten.

Det gör att väntan för patienten de facto är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla

vårdgarantin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp proces-

sen för patienten bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt

väntan på analys och svar ska inräknas i tiden för vårdgarantin.

PATIENTENS ÖNSKAN MÅSTE VARA I FOKUS

Västra Götalandsregionen har haft en generös inställning till valfrihetsvård för patienten. In-

skränkningar av valfriheten för patienter ska förhindras och istället bör olika typer av reformer

som förbättrar valfriheten för patienten utvecklas. Det ökar kvaliteten i vården.

Regionen bör även införa valfrihet inom den högspecialiserade vården. Det är i synnerhet viktigt

för patienter som går under långvarig behandling, till exempel strålbehandling mot cancer och

som bor i gränsområdena. De ska ha möjlighet att välja ett annat sjukhus med högspecialiserad

vård utanför regionens gränser.

Det ska vara enkelt att få vård i andra europeiska länder. Alla ska ha rätt att söka planerad vård

och specialistvård i annat EU-land på samma villkor som gäller i det egna landet, reglerna bör

även omfatta Norge. Verksamheten vid Sahlgrenska International Care bör utvecklas för utbyte

inom internationell vård.

IS/IT-SYSTEM SOM REDSKAP I VÅRDEN OCH FÖR ATT MINSKA ADMINISTRATIONEN

För att klara att möta framtidens vårdbehov måste den arbetstid

som finns tillgänglig i verksamheten användas på ett effektivare

sätt än vad som idag är fallet. Välutbildade anställda ska ägna

mesta möjliga tid åt patienter, deras anhöriga och vidareutbild-

ning och mindre tid åt onödig administration och dokumentat-

ion. Standardvård ska automatiseras och kvalitetssäkras genom

datoriserade vårdprogram och kvalificerade beslutsstöd. Den

vårdadministrativa tiden ska minska. Därför måste nya funkt-

ioner, applikationer och det måste ske en avsevärd stan-

dardhöjning och förbättring i systemen. De administrativa sy-

stemen ska ge maximalt stöd med minimalt arbete. Systemen

ska samordnas och vi ska inte vara främmande för att ta fram

helt nya vårdadministrativa system om de inte uppfyller kraven

på enkelhet, smidighet och kvalitativt stöd.

Ny teknik måste användas i sjukvården. Sms-påminnelser, möjligheter att kommunicera med

vården via mejl, möjlighet att boka via nätet mm. Läsplattor med olika applikationer kan bli vär-

defulla verktyg för att underlätta för patienten. På samma sätt kan tekniken ge nya möjligheter för

information och kontakt med vården. Regionen bör verka för att införa ny teknik som underlättar

för patienter – oavsett om det handlar om avancerad vård i hemmet eller om det är ett sätt att in-

formera patienter om vårdcentraler och öppettider.

Samhället i stort blir allt mer kunskapsintensivt och information om i princip allting finns ständigt

att tillgå via internet, vilket bidrar till att befolkningen önskar större delaktighet och patientinfly-

tande. Sjukvården måste utveckla nya arbetssätt där kommunikation via internet är en viktig del.

Det kan både gälla information om olika diagnoser och behandlingar samt tillgången till det egna

ärendet, möjligheten att enkelt boka tid och förnya recept. E-hälsa är den samlade termen för IT i

vården. I Västra Götaland måste ett nytt vårdinformationssystem tas fram som kan svara upp mot

befolkningens förväntningar och kommande krav om stödsystem i verksamheten.

I och med att ansvaret för IS/IT överförts till Regionstyrelsen finns det större möjlighet att kraft-

samla för regiongemensam utveckling av vårdinformationssystem som svarar upp mot befolk-

ningen förväntningar samt verksamhetens krav.

DAGS FÖR VÅRDVAL 2.0 INOM SPECIALISTVÅRDEN

För att garantera trygghet, tillgänglighet och kvalitet för alla invånare behöver fler vårdaktörer än

regionens egna utförare delta i arbetet. Därför krävs en större öppenhet till samarbete med vårdfö-

retag och ideella organisationer inom hälso- och sjukvården.

Västra Götalandsregionen ska gå vidare och införa vårdval inom vissa delar av specialistvården

och till vissa utpekade behandlingar och operationer. Ett arbete med att utveckla valfriheten för

patienten inom specialistvården bör påbörjas under året.

Erfarenhet från andra landsting är att kvalitén ökar samtidigt som kostnaderna minskar och köerna

reduceras. Patienten har möjlighet att välja vårdgivare och påverka hos vilken utförare som oper-

ationen/behandlingen ska utföras. Ett ersättningssystem för vårdprocesser bör utarbetas med in-

riktning att ge lika ersättning för en vårdprocess, inklusive eventuell eftervård och reoperationer.

Det ökar kvaliteten och kostnaden för insatsen blir tydligare.

FLER VALMÖJLIGHETER KORTAR KÖERNA

Västra Götalandsregionen bör använda Lagen om Valfrihetssystem (LOV) för att få högre grad av

tillgänglighet till laboratorie- och röntgenverksamheten. Resurserna bör följa patienten och ges

direkt till den aktör som tar provet/bilden och analyserar svaret. Kvalitet kan garanteras enligt en

krav- och kvalitetsbok såsom i VG Primärvård samt med täta kvalitetsuppföljningar. Det här bör

också göra det möjligt för Västra Götalandsregionens egna vårdcentraler att bestämma vilken

aktör de vill anlita för sina patienter.

SATSA PÅ NÄRSJUKVÅRDEN

Närsjukvårdens uppdrag omfattar hälsofrämjande, förebyg-

gande, diagnostiserade, behandlande, rehabiliterande, omvår-

dande och stödjande insatser. Basen i närsjukvården utgörs av

sjukvården vid vårdcentralerna samt jourcentralerna och sjuk-

vården i kommunerna. Delar av öppna specialistmottagningar

så som allmän invärtesmedicin, diabetesvård, hjärtsjukvård

och lungsjukvård etcetera kan med fördel också tillhöra när-

sjukvården. Närsjukvården kräver inte det fullt utrustade sjuk-

huset resurser men kan skapa en lokalt fungerande första lin-

jens sjukvård som kan minska behovet att besöka det stora

sjukhuset.

VÅRDCENTRALEN – VIKTIG FÖRSTA KONTAKT MED

VÅRDEN

Det är till vårdcentralen som de allra flesta patienter vänder sig för att vanliga sjukdomar och

krämpor. Öppethållande och tillgången till olika kompetenser är avgörande för att erbjuda patien-

terna en god vård med hög kvalitet. Personalen vid vårdcentralerna har både kunskap och ansvar i

att förebygga sjukdom och behandla de vanligast förekommande sjukdomarna. Psykisk ohälsa är

en av de vanligaste orsakerna till att man söker sjukvård. Därför bör vårdcentralerna utvecklas så

att även psykolog för utredning och behandling finns att tillgå.

En väl fungerande primärvård, är navet i närsjukvården. Därför är det viktigt att vårda Västra

Götalandsregionens vårdvalsreform, VGPV som startade i oktober 2009. Den största delen av

primärvården sker inom ramen för vårdvalet. Reformen har varit en stor framgång. Cirka 60 nya

vårdcentraler har tillkommit och människor kan nu visa sitt missnöje eller uppskattning för vården

genom ett aktivt val. Reformen har också gjort vården rättvisare och gett bättre möjlighet till kon-

tinuitet eftersom kraven och ersättningarna är lika. Vårdcentralerna behandlas också lika oavsett

om de är privat eller offentligt drivna. Tillgängligheten har kraftigt förbättrats och patienter upp-

lever att det fått ett bättre bemötande och en större delaktighet i vården. Långsiktiga spelregler är

av stor betydelse för att vårdgivarna ska utveckla verksamheten och ge patienterna bästa kvalitet

och kontinuitet.

BÄTTRE VÅRD FÖR ÄLDRE

Dagens äldre lever längre. Tack vare medicinska behandlingar kan sjukdomar som tidigare var

dödliga botas allt längre upp i åldrarna. Samtidigt som äldre med stort vårdbehov ökar är alltfler

äldre friska med god hälsa och livskvalitet. Det är en framgång för samhället som helhet, men här

finns utmaningar för vården och omsorgen.

En värdig vård för de mest sjuka äldre är en av de största utmaningarna som vården står inför.

Gruppen blir större och vårdens processer har hittills byggt på att behandla en åkomma i taget. De

allra flesta äldre klarar sig självständigt i vardagen. Det är under den sista delen av ålderdomen

som funktionsnedsättningar och behov av god vård och omsorg inträder. Det är särskilt viktigt att

de mest sjuka äldre får en god sammanhållen vård som organiseras utifrån patientens behov och

önskemål.

För att garantera äldre med stort vårdbehov en god och kvalitativ vård behöver vården organiseras

smartare. Det behövs ta ett helhetsansvar för den äldre i situation med många kontakter i vården.

Centerpartiet anser att alla äldre ska ha rätt till en fast vårdkontakt och i det fall som de önskar

finnas en vårdlots eller vårdcoach till hands.

EN MER MODERN PSYKIATRI

Personer som drabbas av psykisk sjukdom är en särskilt utsatt grupp i samhället. Fördomar och

rädslor innebära att de utestängs från stora delar av samhällslivet. Sjukdomen blir ett funktions-

hinder som innebär begränsade möjligheter till utbildning som i sin tur innebär svårigheter att

komma in på arbetsmarknaden. Personer som vårdats för en psykiatrisk diagnos har också en

ökad somatisk sjuklighet och överdödlighet vilket måste uppmärksammas. Det är därför extra

viktigt att vård och behandling fungerar bra och håller en hög kvalitet. Skriftliga vårdplaner ska

upprättas för alla patienter.

Psykiatriska behandlingar kräver ofta täta och regelbundna besök under en behandlingstid. Vård-

behovet bör så långt som det är möjligt tillgodoses i öppen vård för att vårdtagaren ska kunna

upprätthålla vardagsliv och sociala kontakter.

En välfungerande vårdkedja innebär även välutvecklade mellanvårdsformer. Dels för att kunna

erbjuda patienter en vårdform för att förhindra onödig heldygnsvård och dels för att erbjuda de

patienter vård som har behov av psykiatrisk heldygnsvård av mindre intensiv karaktär än akut-

vård. En mellanvårdsform eller ett korttidsboende ska vara är kopplad till psykiatrisk öppenvård

eller till ett mobilt team.

Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har en ökad risk att själva drabbas av psykisk ohälsa un-

der uppväxten och senare under livet. Strukturerade metoder och ökad kunskap möjliggör för

personal inom vuxenpsykiatrin att bidra till skyddande faktorer för barn till psykiskt sjuka. Ett

arbete pågår för att det ta fram en regionövergripande gemensam målsättning för arbetet med barn

som anhöriga inom specialistpsykiatrin.

Då väntan på vård i många fall kan betyda ett djupare insjuknande i sin sjukdom är det viktigt att

hitta vägar till ökad tillgänglighet. En del handlar om att öppna upp för fler vårdgivare genom

vårdval och samtidigt ge patienter med psykiatriska problem möjlighet att söka vård var de vill

precis som vid somatiska diagnoser.

ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FUNGERANDE VÅRDKEDJOR

Patienter, ofta äldre, med stora vårdbehov och flera olika sjukdomar/diagnoser behöver kontinui-

tet och fungerande vårdkedjor. Det är viktigt att få träffa samma personal som känner hela deras

historia och tar ansvar i vårdkedjan. Framför allt gäller det för äldre och kroniskt sjuka patienter

med stora och sammansatta vårdbehov. Därför anser vi att de med stort vårdbehov ska ha rätt till

en fast vårdkontakt.

För de patienter som inte besöker vården så ofta och kanske med enklare åkommor, är tillgänglig-

het och bekväma öppettider ofta det viktigaste. Sjukvården ska möta båda dessa huvudgruppers

behov och arbeta utifrån varje individs speciella förutsättningar, behov och önskemål.

Mer av vården för äldre kan ske i eller i närheten av bostaden. Mobila team som kan göra akuta

hembesök är exempel på hur sjukvården kommer hem till patienten istället för tvärtom. Vårdpla-

nering i hemmet istället för på sjukhuset har visat sig ge bättre resultat för patienten med snabbare

återgång till vardagen men också minskade vårdkostnader för kommunerna och regionen.

SAMMANHÅLLEN VÅRD FÖR DE MEST VÅRDTUNG

Cirka en procent av befolkningen använder 27 procent av sjukvårdens resurser. En liten grupp

ofta med flera sjukdomar som är i behov av många insatser från sjukvården. De har i genomsnitt

17 vårdkontakter i primärvård och 30 i annan specialistvård per år. Vårdkostnaden uppgår till

428.000 kronor per patient och år, medianåldern är 64 år. Olika arbeten som aktiv hälsostyrning,

Närvårdsteam Västra Skaraborg, Tryggve i Sjuhärad är bra exempel på att ge de mest sjuka ett

stöd i kontakt med sjukvården.

För att erbjuda de mest sjuka äldre en värdig vård som utgår från en helhetssyn på individen krävs

att våra stora sjukhus har äldrevårdsavdelningar likt MÄVA på Uddevalla sjukhus. Äldrevårdsav-

delningarna är till för kroniskt sjuka patienter som är äldre än 75 år och som återkommande behö-

ver akutsjukvård därför att kroppen sviktar. Vården utgår från specialistvården men med ett sam-

lat omhändertagande vilket bidrar med ökad tillgänglighet och trygghet för patienten och anhö-

riga. Primärvårdens läkare bör ha inläggningsrätt dit.

UTVECKLA SAMARBETET MED KOMMUNERNA

I början av 90-talet genomfördes ädelreformen som överlät ansvaret för långvården/äldrevården

till kommunerna. En bra reform där individen kom i fokus och integriteten stärktes. Därefter har

vården och omsorgen fortsatt att utvecklats. Sjukvården har blivit långt mer avancerad och om-

sorgen om de äldre i kommunerna har byggts ut och förbättrats avsevärt. Både kommuner och

landsting har förbättrat sig avsevärt inom sina respektive kompetensområden.

Det är trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt.

Tyvärr beläggs många vårdplatser av medicinskt färdigbehandlade patienter, patienter som ofta är

i behov av den omvårdnad som äldreomsorgen är bäst på att erbjuda. Situationen där kommuner-

na inte tar hem sina äldre är i synnerhet besvärlig för patienterna i samband med längre helger.

För en färdigbehandlad, äldre och skör patient innebär det också risker att ligga kvar på sjukhuset

bland annat infektionsrisker samt att de inte får lika bra omsorg som kommunerna kan erbjuda.

Regionen bör fortsätta att föra samtal och utveckla metoder för att underlätta för kommunerna att

ta hem äldre, färdigbehandlade patienter.

FÖRBÄTTRA MISSBRUKSVÅRDEN

Den som fastnat i ett missbruk har lika stor rätt som alla andra att få samhällets stöd och hjälp

oavsett var man bor och under vilka omständigheter man lever. Missbruksutredningens förslag

om att överföra ansvaret för behandling från kommuner till landsting är rätt väg att gå för att för-

bättra kvaliteten i vården.

Många missbrukare har både en beroendeproblematik samtidigt med andra sjukdomar och behö-

ver mycket hjälp av sjukvården, inte sällan av specialistsjukvården. Varje individ som inte får

tillräcklig eller adekvat hjälp, är ett stort misslyckande. Ambitionen om en mer likvärdig vård

med högre kvalitet, bättre tillgänglighet och att människor ska komma tillbaka till ett liv utan

droger måste i alla skeden vara det primära i vård och behandling. En vårdgaranti inom miss-

bruksvården ökar tryggheten att vården finns när patienten är beredd att få behandling.

PRIORITERAT MÅL

Öka andelen med fast vårdkontakt bland personer 75 år och äldre

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att utveckla ett arbetssätt som minskar undvikbar inskrivning i slutenvården

att förstärka möjligheterna för de sköraste patienterna att få hembesök av läkare eller

sjuksköterska,

att öka kraven på att det ska ske årliga läkemedelsgenomgångar,

att införa en fast vårdkontakt för patienter med stort vårdehov,

att utveckla äldrevårdsavdelningar likt MÄVA i Uddevalla i alla sjukhusområden,

att införa ett vårdval inom MVC och gynekologi,

att utarbeta förslag som innebär att laboratorium och röntgen omfattas av vårdgarantin,

att utarbeta ett förslag om valfrihet inom den högspecialiserade vården,

att förhandla och teckna avtal om valfrihetsvård med Norge,

att införa en rätt för patienten att välja vård i andra landsting,

att tillsätta en utredning för att utforma arbetssätt och informationssystem så att patientens

delaktighet i vården och möjligheten till val av behandlingsformer ökar samt

att utforma system för patienten rätt till second opinion,

TILLGÄNGLIGA UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Primärvården har ett förebyggande samt rehabiliterande uppdrag vilka till stora delar finns inom

vårdcentralernas uppdrag men som också finns vid andra enheter. Ungdomsmottagningar har ett

samarbete med kommunerna och har ett stort hälsofrämjande uppdrag som bland annat handlar

om både sexuell hälsa men också om psykisk hälsa bland unga. Samverkan mellan ungdomsmot-

tagningarna, elevhälsan och vårdcentralen är viktig då tidiga insatser ger betydligt bättre resultat.

"Behovet av samtalsstöd ökar vid många ungdomsmottagningar, vilket kräver att samverkan med

kommunen utvecklas vidare." Ungdomsmottagningarna måste också möta unga på deras arenor

och finnas tillgängliga på tider som är anpassade utifrån ungas situation.

UTVECKLA LOKALSJUKHUSEN

Alla sjukhus i regionen ska utvecklas. Lokalsjukhusen behöver tydliga och definierade uppdrag

med hög kvalitet, vilket ger ökad trygghet och ökar tillgången till vård på närmare håll.

De mindre lokalsjukhusen bör formas till specialistcentrum med olika mottagningar och utvecklas

med en inriktning av närsjukvård för äldre och vårdgallerior med olika aktörer. Det ger levande

lokalsjukhus och bättre underlag för service i området.

Lokalsjukhusen är en resurs som i samverkan med kommunerna bör utvecklas för att säkra om-

händertagandet av de äldre. Det behövs en fördjupad samverkan med den kommunala hälso- och

sjukvården för att gemensamt använda resurserna mer effektivt och ge bättre hjälp till äldre och

vårdbehövande patienter. Det bör också övervägas att öppna sjukhusbyggnaderna för annan verk-

samhet, såsom apotek, fotvård, frisörer, optiker mm för att också ge underlag för restauranger och

annan serviceverksamhet. Upphandling av privat aktör för att drifta verksamheten är positiv för

att utveckla verksamheten.

PRIORITERA DEM MED DE STÖRSTA TANDVÅRDSBEHOVEN.

Trots att tandhälsan har förbättrats avsevärt de senaste decennierna kvarstår stora skillnader i

tandhälsa hos befolkningen. Insatser bör göras för att nå dem med de största tandvårdsbehoven.

Individualiserad tandvårdspeng inom barn-och ungdomstandvården i regionen är viktigt för att

minska skillnaderna i unga år. Information om valfrihet att välja vårdgivare även för barn och

unga ger ökade möjligheter för var och en att söka sig till den bästa barntandvårdskliniken, och

ger fler av tandvårdens utförare ett ansvar för barns tänder. Unga får vänta på tandreglering för att

specialisttandvården har köer. Tillgängligheten ska öka med ett vårdval inom specialisttandvår-

den. Folktandvården har ett ansvar för att det finns minst en klinik i varje kommun.

Förebyggande insatser i unga år påverkar munhälsa under hela livet. Det arbetet har gjort att unga

vuxna överlag har bra tänder. Ungdomar tycker också att det är viktigt att sköta sina tänder. Det

förebyggande arbetet ska fortsätta, och synnerhet viktigt är att nå barn i tidig ålder och möta de

barn och föräldrar som behöver extra stöd.

Allt fler pensionärer har kvar sina egna tänder upp i hög ålder. Det är en ny situation inom äldre-

omsorgen. Tandhälsan kan påverka matlusten och den är viktig för kroppens läkningsprocess och

motståndskraft. Gruppen äldre med stora tandvårdsbehov ska prioriteras.

FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH HJÄLPMEDEL

Funktionshinder är den begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation

till omgivningen. Det som är gemensamt för gruppen är att det handlar om livslånga funktions-

nedsättningar som inte går att bota. Det måste vara självklart att personer med en funktionsned-

sättning inte diskrimineras i vården utan bemöts som vilken invånare som helst. Ett gott bemö-

tande hos personalen kräver i många fall kunskap om olika patientgrupper. Centerpartiet anser det

därför viktigt att all personal inom sjukvården och främst inom primärvården genomgår regionens

webbaserade bemötandeutbildning.

Fungerande primärvård liksom tillgången till specialistsjukvård är viktigt för gruppen. Tydliga

och uttalade vårdkedjor som garanterar ett effektivt omhändertagande är viktiga för en sömlös

vård där olika aktörer ingår. För en framgångsrik habilitering och rehabilitering krävs att den in-

dividuella rehabiliteringsplanen upprättas i dialog med personen. Det är också viktigt att insatser-

na sätts in i ett tidigt skede. Familjer med barn med funktionsnedsättning ska erbjudas stöd både

praktiskt och psykologiskt i den speciella livssituationen. För många finns ett stort behov av olika

hjälpmedel. För att öka inflytande och valfriheten vid val av hjälpmedel bör en form av vårdval

inom hjälpmedel prövas enligt betänkandet " Hjälpmedel - ökad delaktighet och valfrihet".

PRIORITERAT MÅL

Vård som patienter behöver ofta, ska finnas nära.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att utveckla arbetssättet för patienter med många ingångar i vården för att få en

sammanhållande vårdkontakt,

att utarbeta en plan för implementering av ny teknik i vården i syfte att underlätta för

patienten,

att inrätta vårdplatser dit allmänläkare i primärvården har inläggningsrätt,

att utveckla närsjukvårdskonceptet med specialistmottagningar på lokalsjukhusen,

att förbättra utskrivnings-och vårdplaneringsrutiner,

att öka tandvårdens insatser för äldre.

BÄTTRE VÅRD I AKUTA SKEDEN

Ambulansverksamheten ingår i den prehospitala vården och är akutens förlängda arm i regionen. I

ett akut läge är det ofta ambulanssjukvårdens kvalitet som avgör om man kan rädda liv. För att nå

alla invånare i Västra Götaland krävs en decentraliserad och högkvalitativ ambulansorganisation,

som snabbt kan vara på plats och ta hand om den sjuke eller olycksdrabbade. Ambitionen bör

höjas för att fler invånare ska nås av ambulansen inom rimlig tid.

AMBULANS INOM 20 MINUTER

Vid ett prio 1-larm bör ambulansorganisationen ha en sådan kapacitet att ambulansen kan nå 90

procent av invånarna inom 20 minuter. Samtidigt ska den användas effektivt. Många sjuktranspor-

ter kan med fördel göras med en så kallad lättvårdsambulans och ”single responder” är exempel

på komplement för att fler ska känna trygghet. Kapaciteten kan öka för de riktigt akuta fallen och

resurserna används därmed effektivare.

SAMARABETE MED ANDRA

Samarbetet mellan den kommunala hemsjukvården och ambulansorganisationen kan utvecklas. I

NU-sjukvårdens område har det slutits ett avtal mellan 1177, ambulansorganisationen, primärvår-

den och den kommunala hemsjukvården om ett samarbete i synnerhet kring de äldre patienterna.

Det har inneburit en ökad trygghet för individen, samtidigt som patienterna slipper onödiga och

ansträngande ambulanstransporter. Liknande samarbete bör införas i hela regionen.

Ambulansverksamheten och räddningstjänsten samarbetar inom IVPA "I väntan på ambulans",

som ett sätt att öka tryggheten för människor. Det är ett bra exempel på hur vi använder sam-

hällets resurser oavsett organisatorisk tillhörighet, och som ökar tryggheten för människor.

AKUTMOTTAGNINGARNA

Onödig väntan måste minskas och genomloppstiderna på akutmottagningarna ska förbättras. För

bättre service, bemötande och information till patienterna ska regionens gemensamma rutiner

följas. För att åstadkomma ett bättre flöde på akutmottagningarna krävs att bakomliggande service

som sängplatser, samt laboratorie- och röntgenverksamheten finns tillgänglig. Regionens sjukhus

bör bättre ta tillvara det utvecklingsarbete som nu sker på regionens olika akutmottagningar i syfte

att sprida förbättringsarbete mellan sjukhusen. Akutläkarkonceptet är ett arbetssätt som bör an-

vändas vid alla akutmottagningar. Jourmottagningarna bör flyttas till sjukhusen för att det ska bli

tydligare för att det människor var de kan få vård på kvällar och helger, utan att det tar resurser

från akutmottagningarna.

För att barn och föräldrar ska känna trygghet ska det finns särskilda barnakuter vid alla de större

akutsjukhusen.

FLER DIREKTINLÄGGNINGAR OCH DIREKTSPÅR

Den prehospitala vården är idag en mycket avancerad del av vårdkedjan som tidigt kan bedöma

och förbereda behandling. Vid allt fler sjukhus finns numera en ordning att bedömningen görs i

ambulansen, och patienten förs direkt till vårdavdelning istället för via akutmottagningen. Till

exempel vid en stroke förs patienten direkt till röntgen, och sen vidare till en strokeavdelning.

Motsvarande gäller för höftfrakturer, hjärtsjukdom och för äldre patienter. Personalen i ambulan-

sen har gjort bedömning och förberedande provtagning. Ledtiden kortas och patienten kommer

snabbare till den mest avancerade behandlingen. Förutsättningar att rädda patientens liv och ge

den ett liv med högre livskvalitet ökar därmed. Dessutom minskar trycket på akutmottagningarna.

Ordningen är ett bra exempel på hur en effektiv sjukvård ger högre kvalitet för patienterna. Di-

rektinläggningar bör bli standard för vid alla regionens sjukhus. Även s.k. direktspår inför plane-

rat kirugiskt ingrepp har visat sig öka välbefinnandet för patienten, samtidigt som vården sparat

stora resurser.

MOBIL RÖNTGEN

Regionen bör utveckla arbete med mobil röntgen som ett komplement till ordinarie röntgenavdel-

ningar. Mobil röntgen har prövats i Norge och i Skåne under några år, och har visat sig höja kvali-

teten i vården. I synnerhet för äldre, sköra patienter är ett hembesök att föredra istället för att

transporteras till sjukhusen. Att utveckla mobil röntgen som ett komplement till ordinarie rönt-

genavdelningar är ett bra alternativ, speciellt i samarbete med större äldreboenden.

BÄTTRE SJUKVÅRDSRÅDGIVNING

Sjukvårdsrådgivningen måste fungera bättre. Människor som ringer dit ska inte behöva sitta i

långa telefonköer. Regionen bör öka möjligheten att växeltjänstgöra som rådgivningssköterska

och som sjuksköterska i vården för ökad kompetensutveckling. Det bör också organiseras en sär-

skild barnlinje inom Sjukvårdsrådgivningen som täcker hela Västra Götaland.

PRIORITERAT MÅL

Alla människor ska känna trygghet i att snabbt kunna få vård

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att vidareutveckla ambulanssjukvården för att 90 procent av invånarna i varje kommun ska

nås inom 20 minuter vid ett prio 1 larm,

att utveckla en organisation med lättvårdsambulanser för transporter av patienter mellan

sjukhusen,

att intensifiera arbetet med att utveckla akutläkarkonceptet för att få fler läkare som har

akutmottagningen som sin ordinarie arbetsplats,

att inrätta extra, tillfälliga avdelningar som kan öppnas upp och användas vid tillfälliga

överbeläggningar.

VÄSTRA GÖTALAND SKA HA SVERIGES BÄSTA SJUKVÅRD

FÖRBÄTTRA VÅRDPROCESSERNA

För att nå målet om den bästa sjukvården bör kraft läggas på systematiskt kvalitetsarbete, nya

ersättningsmodeller som understödjer kvalitetsutveckling, effektivt resursanvändning och att öka

patienternas inflytande i vården. Systemen för vårdinformation måste förbättras och integreras.

Arbetet med långsiktiga åtgärder för att använda vårdplatserna mer effektivt som möjligt bör in-

tensifieras. Se även under rubriken Fler direktinläggningar och direktspår.

LIKVÄRDIG VÅRD OCH EN EKONOMI I BALANS

Det finns skillnader i den vård som ges invånarna. Det är inte acceptabelt. Alla invånare har rätt

till en god och högkvalitativ sjukvård oberoende av kön, ålder, geografi, etnicitet eller funktions-

nedsättning. Sjukvården ska bygga på evidens (vetenskaplig grund). Det är endast genom kun-

skapsstyrning som vi kan garantera en jämlik vård i hela regionen.

Den snabba utveckling som pågår inom sjukvården både när det gäller nya behandlingsmetoder

och läkemedel, ställer höga krav på kunskap och ökad specialisering. Det kräver ökat samarbete

mellan sjukhusen för att upprätthålla en god kvalitet, hög effektivitet och patientsäkerhet. Arbetet

med gemensam produktions- och kapacitetsplanering ska fortsätta. Regionen bör inrätta en medi-

cinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och vägleda verksamheter

som inte följer regionens vårdprogram och riktlinjer.

SAHLGRENSKA–ETT SJUKHUS I VÄRLDSKLASS

Sjukhusen i Västra Götaland har olika ansvarsområden och specialiteter. Sahlgrenska Universi-

tetssjukhuset, som har ansvar för länssjukvården i Göteborgsområden har också regionsjukvård

och högspecialiserad vård för hela regionen, samt delar av Halland. SU har även ansvaret inom de

flesta rikssjukvårdsspecialiteter. Regionen ska arbeta för att Sahlgrenska Universitetssjukhuset

kan vara ett akademiskt sjukhus i världsklass.

SPECIALIST- OCH HÖGSPECIALISERAD VÅRD I FRAMKANT

Västra Götalandsregionen ska ha den bästa och mest högkvalitativa sjukvården i Sverige. Det

ställer krav på ännu högre kvalitet i specialistvården, den högspecialiserade vården och vården

med rikssjukvårdsuppdrag. Det krävs arbete med ständiga förbättringar med fokus på att leverera

den bästa och mest effektiva sjukvården. Det krävs en ökad följsamhet till vårdprogrammen och

mer förebyggande kvalitetsarbete. Regionen ska fokusera på att klara vårdgarantin, kostnadskon-

troll och kvalitetsstyrning.

En stark forskningsmiljö har stor betydelse för att locka kvalificerad arbetskraft, skapa tillväxt och

nya innovationer. Det finns inom Västra Götaland god tillgång till hög kompetens och stor kreati-

vitet, inte minst inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med högskolor, universitet, näringsliv

och övriga delar av det omgivande samhället ges förutsättningar för nya innovationer, ökad export

samt tillväxt i regionen.

Den specialiserade sjukvården utvecklas hela tiden. Operationer som tidigare krävde öppen buk

genomförs idag med titthålskirurgi, vilket gör att tillfrisknandet är betydligt snabbare. Det är

trångt på våra sjukhus, bland annat på grund av att vårdplatserna inte används optimalt. Det måste

finnas vårdplatser och avdelningar med flexibla lösningar vid överbeläggningar. Antalet utlokali-

seringar bör minska.

FORTSATT FOKUS PÅ VÅRDGARANTIN

Västra Götalandsregionen var bland de första i vårdsverige att tydligt fokusera på att minska vän-

tetiderna i vården. Fokuseringen på köreducering ska fortsätta. Det är ett sätt att möta patienterna

med respekt, samtidigt som sjukvården jobbar med ständiga förbättringar som stärker både kvali-

tets- och effektivitetsarbetet. Antalet väntande vid fler av specialistmottagningar såsom ortopedi

och ögonsjukvård minskar inte längre. Inom barn- och ungdomspsykatrin når regionen inte upp

till regionens egna uppsatta tillgänglighetsmål.

I vårdgarantin för mottagning eller behandling ingår inte laboratorie- och röntgenverksamheten.

Det gör att väntan för patienten är längre än det som sjukvården mäter för att uppfylla vårdgaran-

tin. En väntan som för patienten är oroande och frustrerande. För att snabba upp processen för

patienten, bör Västra Götalandsregionen besluta att tiden för provtagning/röntgen samt väntan på

analys och svar, ska inräknas i tiden för vårdgarantin. Ett vårdval för laboratorie- och röntgen-

verksamheten bör införas.

PRIORITERAT MÅL

Västra Götalandsregionen ska ha nolltolerans vad gäller vårdskador.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att inrätta en medicinsk controllerfunktion som har till uppgift att sprida goda exempel och

granska verksamheter för att följa regionens vårdprogram och riktlinjer,

att utveckla process- och resultatmått för att vårdinnehåll och behandlingsresultat går att följa,

att säkerställa att behandlingsmetoder som används ska vara evidensbaserade (metoder som

bevisat ger resultat),

att vidta åtgärder för att utöka deltagandet i kvalitetsregistren,

att arbeta för olika psykologiska behandlingsmetoder ska finnas med som kvalitetsmått för

behandling vid olika psykiatriska tillstånd,

att genom ägardirektiv förstärka den psykiatriska öppenvården vid sjukhusen, för att minska

behovet av slutenvårdsplatser,

att införa mellanvårdsformer med kombinerad öppen och sluten vård (så kallad SLÖP),

att genom ägardirektiv öka tillgången till psykosociala insatser på vårdcentralerna,

att göra översyn av ersättningssystem inom psykiatrin med inriktning mot öppna vårdformer

och bra behandlingsresultat, samt

att påbörja arbetet med ett vårdval inom psykiatrin för att bättre möta människors behov och

önskemål.

LYFT FRAM LIVSSTIL OCH HÄLSA

Allt fler människor månar om sin egen hälsa, är friskare och lever längre. Människor motionerar

och försöker äta sunt, rökningen minskar och ungdomar dricker mindre alkohol än tidigare. Vi ser

just nu en hälsotrend i samhället. Trots det upplever sig många sjuka eller åtminstone drabbade av

ohälsa. För delar av sjukvården medför detta påfrestningar genom ökad efterfrågan på kontakt,

diagnostik och terapi, driven av oro snarare än av sjukdom i traditionell medicinsk betydelse.

Samtidigt vet vi att minst 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälso-

samma levnadsvanor. Om vi röker, dricker för mycket, rör oss för lite och äter ohälsosamt har vi

betydligt större risk att drabbas av sänkt livskvalitet, allvarlig sjukdom och för tidig död. Den

individuella livsstilen och livssituationen påverkar hälsan. Det finns därför goda skäl att upp-

muntra och stödja dem som aktivt försöker att påverka sin egen hälsa. Hälso- och sjukvården ska

enligt hälso- och sjukvårdslagen arbeta för att förebygga ohälsa. Men denna del i hälso- och sjuk-

vårdslagen har ännu inte fått tillräckligt genomslag. År 2011 gav Socialstyrelsen ut Nationella

riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Arbetet i Västra Götalandsregionen bör intensifie-

ras enligt dessa riktlinjer.

INDIVIDENS OCH SJUKVÅRDENS ANSVAR

För att skapa större hälsovinster för invånare och patienter krävs mer än att vården framgångsrikt

behandlar sjukdomar. Satsningar på hälsofrämjande aktiviteter och sjukdomsförebyggande insat-

ser måste öka, för att motivera och stödja människor att hålla sig friska. Patienter bör få vägled-

ning av kompetent personal med hög kunskap som ger en faktabaserad vägledning. Patienten ska

på egen hand kunna ta ansvar för både förebyggande och behandlande insatser.

I det förebyggande arbetet har hälso- och sjukvården ett stort ansvar, att med sin kunskap moti-

vera patienter och anhöriga ta ansvar för sin hälsa och livsstil.

Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa, sjukdom och överdrivet medicinerande. Möj-

ligheten till fler friska år är stor om vi ökar det förebyggande arbetet. Genom att arbeta förebyg-

gande med fokus på hälsa för seniorer, skulle fler äldre kunna leva ett liv i hälsa, vilket skulle

minska vårdens kostnader och ge stora hälsovinster för en ansenlig del av befolkningen. Ett äldre-

hälsovårdsprogram med förebyggande arbete för personer över 65 år kan utvecklas inom ramen

för VGPV. Det finns exempel på privata vårdcentraler som inom ramen för den nuvarande vård-

valsersättningen utvecklar konceptet att bli en äldrevårdcentral.

MED FOKUS PÅ BARN OCH UNGA

Den självupplevda psykiska ohälsan hos barn och unga ligger fortsatt på en allt för hög nivå. Hos

unga tjejer förvärras läget ofta, då de tar steget in i vuxenlivet efter avslutad gymnasieutbildning.

För att motverka detta krävs tidiga insatser och en god samverkan mellan olika aktörer som BVC,

förskolan, skolan, elevhälsan, familjen, föreningsliv, ungdomsmottagningar, vårdcentralen och

psykiatrin. Vårdcentraler bör ha tillgång till psykolog för att möta behovet av stöd vid psykisk

ohälsa.

Många av de vanor som leder till god hälsa grundläggs i barn- och ungdomsåren. Därför är det

viktigt att hälsofrämjande insatser utförs redan under graviditeten och hänger ihop med insatser

från det att barnet är nyfött. Familjecentraler är en form av samverkan när det gäller de mindre

barnen som visat sig ge bra resultat. Regionen ska sträva efter minst en familjecentral i varje

kommun. Satsningar på barn och unga genom att stärka föräldraskapet, är en annan viktig fram-

tidsinvestering där regionen är en viktig aktör genom MVC och BVC.

PERSONER MED PSYKISK OHÄLSA

Psykisk ohälsa utgör cirka 25 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige. För män och kvin-

nor under 45 år utgör psykisk ohälsa omkring 45 respektive 59 procent av sjukdomsbördan. Mel-

lan tre och fyra procent i gruppen med psykisk ohälsa, har en allvarligare psykisk sjukdom som

kräver kontakt med den specialiserade psykiatrin. Den stora gruppen människor med psykisk

ohälsa kan få vård inom primärvården.

Bland barn och unga i åldersgruppen 0-18 år har mellan 20 och 30 procent idag någon kontakt

med skolhälsovården, BVC, ungdomsmottagning eller annan vårdgivare till följd av psykisk

ohälsa. Cirka tre procent i gruppen barn och unga under 18 år har behov av kontakt med barnpsy-

kiatrin.

Några välkända riskfaktorer för att utveckla psykisk ohälsa är sociala faktorer som arbetslöshet

och försörjningssvårigheter.

Psykisk ohälsa ska mötas tidigt med evidensbaserade metoder. Våld i nära relationer är en stor

ohälsofaktor och att ta fram metoder att förebygga detsamma är prioriterat. En god samverkan

kräver ofta gemensamma insatser både personellt och ekonomiskt, därför är samarbetet med

kommunerna viktigt. Folkhälsokommittén har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnderna

ett särskilt ansvar.

Folkhälsoarbetet i regionen ska bygga på evidensbaserade metoder.

INFÖR LIVSSTILSUNDERSÖKNINGAR OCH STÖD TILL EGENVÅRD

Ökad egenvård har flera gynnsamma effekter, bland annat ökad livskvalitet, större självständighet

och reducering av smärta, oro och nedstämdhet. Egenvård leder till bättre kontroll av sjukdoms-

symtomen och minskad frånvaro från arbetet. För hälso- och sjukvården minskar behoven av både

öppen och sluten vård och medicinanvändningen kan förbättras. En regional handlingsplan för

egenvård bör utarbetas.

Regionen jobbar med att få struktur på frågan om hälsokontroller. Inom ramen för VG Primärvård

finns ett tydligt uppdrag med hälsobefrämjande arbete. Livsstilsundersökningar, en enklare och

billigare genomgång av den egna hälsostatusen, bör införas. Friska individer ska få möjlighet till

en bedömning av den egna hälsostatusen, tillsammans med ett motiverande samtal och råd om hur

man kan förbättra sin hälsa. Det är viktigt att regionen fortsätter att utveckla gemensamma riktlin-

jer för det hälsobefrämjande arbetet, och där är livsstilundersökningar en viktig komponent. Sam-

verkan med föreningslivet och andra aktörer i samhället är viktigt för att påverka goda levnadsva-

nor både när det gäller psykisk och fysisk hälsa. Arbetet med att motverka fetma måste priorite-

ras.

INTERVENTIONSPROGRAM

Det hälsofrämjande arbetet ska genomsyra all verksamhet inom hälso- och sjukvården och det

förebyggande arbetet bör beaktas i hela vårdkedjan. Med ett hälsofrämjande arbete ökar möjlig-

heterna att bättre möta framtidens patienter på ett nytt sätt. De hälsofrämjande och sjukdomsföre-

byggande uppdragen bör därför förtydligas utifrån ett styr- och ledningsperspektiv. Egenvård är

en viktig del av detta arbete: förutsättningarna för ett stärkt arbete med egenvård behöver klargö-

ras. Därför bör bland annat ett interventionsprogram med hälsoundersökningar för hjärt- och kärl-

sjukdomar införas inom primärvården.

PRIORITERAT MÅL

Hälso- och sjukvården ska engagera och uppmuntra egenvård och förebyggande insatser.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att utarbeta förslag till regional handlingsplan för egenvård,

att förtydliga de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande uppdragen,

att säkra att folkhälsoarbetet i regionen bygger på evidensbaserade metoder,

att stärka det förebyggande arbetet mot tobak, alkohol, droger och andra missbruk,

att omprioritera bidrag till organisationer i syfte att öka andelen som används till barn och

ungdomar samt uppsökande verksamhet.

EN LEDANDE KUNSKAPSREGION

Västsverige är den ledande industri- och arbetsmarknadsregionen i Sverige. En hög kunskapsnivå

i företagen och en kraftfull innovationsförmåga är centralt för att säkra jobben i framtiden. Stu-

denter ska lockas att utbilda sig och etablera verksamhet här. Forskare och företagare från hela

världen ska i ökad utsträckning välkomnas till Västsverige. En öppen attityd till nyanlända invå-

nare och nya idéer är grunden för fler jobb.

SATSA PÅ FORSKNING OCH UTVECKLING

I Västra Götaland finns flera globala storföretag som är extremt

beroende av omvärlden. Dessa företag har en mycket hög andel

forsknings- och utvecklingsresurser, vilket skapar möjligheter för

alla som bor och verkar här. Närhet till spännande forskarmiljöer

och kreativa företag ger jobb och framtidstro. Det är angeläget att

företag, industrier och lärosäten, både för egen del och i samver-

kan, kan ta del av EU:s forskningsresurser i det sk Horozon2020,

som är världens största forskningsprogram.

Västra Götaland har goda förutsättningar för tillväxt och nya jobb.

Det är viktigt att utveckla Västra Götaland som testarena. När

nyvunnen kunskap överförs till testmiljöer kan vi lösa viktiga

samhällsutmaningar, till exempel hejda klimatförändringarna. Offentliga aktörer ska jobba med

samhällsutmaningar parallellt med test och demonstration. Då kan ny kunskap snabbare omsättas

till fler jobb. Västra Götalandsregionens utvecklingsmedel ska användas för att skapa förutsätt-

ningar för jobb. När fler jobbar ökar skatteintäkterna så att vi bättre kan finansiera en god hälso-

och sjukvård. Regionfullmäktige har antagit ett tillväxtprogram med fyra mål och 32 prioritering-

ar som ska vara ledstjärna för regionens utvecklingsarbete fram till år 2020.

EN REGION FÖR ALLA

Arbetslösheten är alltför hög i vissa delar av Västra Götaland. Samtidigt skriker näringslivet efter

arbetskraft. Vi behöver exempelvis fler ingenjörer, trädgårdsarbetare, sjuksköterskor och läkar-

sekreterare. Satsning på kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden ska ha hög

prioritet. Stöd till entreprenörer och småföretag är en viktig del för att öka kompetensen, stärka

konkurrenskraften och få fler jobb i Västsverige.

För att lyfta hela regionens potential behövs fyra "motorer". Om attraktionskraften i Borås, Troll-

hättan och Skövde ökar, förbättras konkurrenskraften för Göteborg. Satsningen på högskolorna

och även satsningen på Science Parks i dessa orter är avgörande för att lyckas. Vi ska göra större

ansträngningar för att ta tillvara ”motorer” i vår närmaste omgivning, inte minst i Norge och

Oslo/Östfold-området.

MÅNGFALD OCH VALIDERING FÖR FLER JOBB

Den etniska mångfalden är en tillväxtfaktor. Ökad arbetskraftsinvandring till Sverige krävs för att

klara behovet av kompetens. Västra Götaland ska ta tillvara den kunskap som nya svenskar har.

Validering är ett viktigt instrument, inte minst för nya svenskar, för att bekräfta kunskaper och

erfarenhet på arbetsmarknaden. Det behövs ett mer offensivt arbete i Västra Götaland för att

åstadkomma en stödstruktur för validering.

TA TILLVARA DEN SOCIALA EKONOMIN

En väl fungerande privat och offentlig verksamhet förutsätter ett tredje ben - den sociala ekono-

min. Den bidrar till tillväxt och sysselsättning samt till socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar-

het. Regionen ska utveckla former för samverkan med den sociala ekonomin och civilsamhället,

till exempel genom projekt med idrottsrörelsen, stadsmissionen, kyrkor och fria grupper som kan

leda till nya jobb. Delar av den sociala ekonomin har idag fler aktiviteter och en större omsättning

av den totala ekonomin än för 5-10 års sedan. Föreningar och kyrkor gör stora insatser för att

minska utanförskapet, omvandlar tillfälliga jobb till varaktiga jobb och står för en del av nyföre-

tagandet. Centerpartiet har föreslagit en satsning på sociala investeringar som har antagits av reg-

ionfullmäktige. Den satsningen bör ses som ett verktyg för att frigöra resurser till den sociala eko-

nomin.

PRIORITERADE MÅL

Västra Götaland ska vara Europaledande och varaktigt tillhöra de tjugo bästa regionerna i

världen när det gäller forskningsintensitet per invånare

Västra Götaland ska stadigt öka sin andel forskningsmedel från EU

Västra Götaland ska stärka positionen som en central del av åtta-miljonersstaden i Oslo

Köpenhamnsområdet

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG

att ett konkret arbete för att förverkliga VG2020 påbörjas

att intensifiera arbetet med stödstruktur för validering

att öka staningarna på kompetensförsörjning inom bristyrken

FEM KLUSTER BÖR BLI SEX KLUSTER I VÄSTSVERIGE

De fem kluster som pekats ut som regionens styrkor ska lyftas fram som ett underlag för mark-

nadsföring av Västra Götaland och eventuellt struktureras om i linje med tillväxtprogrammets

intentioner.

Fordonsindustrin och smarta logistiklösningar ska ha ett självklart fokus i Västra Götaland. Det

program som regionstyrelsen antagit för det maritima klustret ska verkställas och fullföljas för att

skapa nya jobb och utveckling i kustnära områden.

Projektet kring Hållbar Kemi 2030 ska lyftas fram för att ytterligare förstärka möjligheterna för

Västra Götaland att vara en stark aktör i utvecklingen av nya råvaror i processindustrin.

De satsningar som görs inom Mistra Urban Future ska vara en av regionens hörnstenar för att

skapa jobb och lösa viktiga samhällsutmaningar när det gäller fysisk planering.

Det samarbete som sker inom Life Science ska ha en särställning. Med en globalt verksam läke-

medelsindustri och tillgången till Europas största universitetssjukhus, Sahlgrenska, har vi möjlig-

heter att ta nya kliv i fråga om hälsa och läkemedel.

Överväganden bör göras att även få in ”smart textiles” som ett kluster, alternativt prioritera om så

att dessa totalt sex kluster marknadsförs samlat i en ny paketering, förslagsvis mer i linje med

tillväxtprogrammets struktur.

Det finns en mängd möjligheter för innovationer och förnyelse inom offentlig sektor, exempelvis

inom sjukvården, som både förbättrar människors hälsa och skapar nya företag i Västra Götaland.

Inom ramen för Life Science-arbetet, Gothia Forum och Sahlgrenska Science Park kan det bli

verklighet. Inte minst många kvinnor, som varit och är hänvisade till jobb inom offentlig sektor,

får möjlighet att omsätta nya idéer till innovationer, kommersialisering och exportframgångar.

PRIORITERADE MÅL

att Västra Götalandsregionen, tillsammans med företag och kommuner, ska vara pådrivande i

frågor som rör maritima frågor

att de fem klustren görs om till sex kluster där ”smart textiles” ingår samt att

marknadsföringen kring kluster sker enligt interntionerna i tillväxtprogrammet VG2020

SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIK

Fler resenärer ska våga ställa bilen och istället få en snabb och punktlig kollektivtrafik. Det stär-

ker arbetsmarknaden samtidigt som vi minskar köer, buller och utsläpp från trafiken.

Kollektivtrafiken ska ge god service på stråken mellan de stora arbetsplatserna och de större or-

terna i Västsverige. Det ska vara enkelt att resa mellan exempelvis Skövde och Göteborg, mellan

Uddevalla och Trollhättan eller mellan Borås och Göteborg. Bättre trafik i de större stråken ökar

också underlaget för landsbygdstrafiken. Det ska vara möjligt att resa hela resan från till exempel

en mindre ort i Dalsland, norra Bohuslän, från Skaraborg och Sjuhäradsområdet. De försämringar

av landsbygdstrafik och skärgårdstrafik som sker missgynnar människors förtroende för kollektiv-

trafiken. Mer bör göras för anropsstyrd trafik och smarta lösningar i landsbygdstrafiken.

INFRASTRUKTUR SKA HA HÖG PRIORITET

Det behövs strategiska satsningar på väg- och järnvägsinveste-

ringar de närmaste åren. De viktigaste järnvägssatsningarna fram-

över är sträckan Öxnered- Halden så att arbetspendlingen mellan

Oslo-Fyrbodal kan öka. De stora resandevolymerna mellan Göte-

borg och Borås gör också att nya ansträngningar ska göras för att

binda ihop dessa orter och på sikt bygga ut järnvägen hela sträck-

an till Jönköping. Det är viktigt att Stambanan mellan Göteborg

och Skövde kan förstärkas för mer gods och fler pendlare. Vidare

är det absolut avgörande för Västsveriges framtid att E20 byggs ut

till fyrfältsväg de närmaste åren. I april 2014 kom besked om fyra nya miljarder till E20. Såväl

regeringen, regionen, ett stort antal kommuner och ett aktivt näringsliv gör det möjligt att få fyr-

fältsväg på E20. Satsningen skapar jobb lokalt i Skaraborg och förbättrar framkomligheten för de

stora mängder gods från Mellan-Sverige till Göteborgs hamn.

Resurserna till förbättrad bärighet, beläggning och underhåll ska öka. De mindre vägnätet är en

viktig del i helheten. De fyra järnvägbanorna Bohusbanan, Kinnekullebanan, Älvsborgsbanan och

Viskaforsbanan blir allt viktigare i en fungerande infrastruktur och måste förbättras för att klara

utökad trafik. De nyligen beslutade satsningarna på Dals-Västra Värmlands järnvägar (DVVJ) och

Lysekilsbanan ska användas som hävstång för en strategisk satsning på främst godssidan i Bohus-

län och Dalsland. Skogsindustrin behöver bättre möjligheter att få ut sina råvaror på export.

Sjöfarten ska lyftas fram särskilt de kommande åren. Efterfrågan på biobränslen och andra råvaror

kommer vara hög på hela världsmarknaden. Sverige och särskilt Västsverige ska använda sjöfar-

ten till sådan godshantering för att minska transportkostnader och ta tillvara effektiviteten som

uppstår vid transporter på vattnet. För att underlätta sjöfartstransporter behöver investeringar i

slussar ske. Det är också viktigt att den nya Hisingsbron blir så hög som möjligt så att sjöfarten

slipper flaskhalsar och ökade kostnader.

BYGG UT BREDBAND, CYKELBANOR OCH SATSA PÅ NYA FORDONSBRÄNSLEN

Regionen har bidragit till att bredbandsnätet har byggts ut i regionen. Ytterligare åtgärder ska

vidtas för att täcka upp de vita fläckar som återstår. För att hela Västra Götaland ska ha möjlighet

att utvecklas ska varje bostad ha tillgång till data- och telekommunikation som motsvarar mor-

gondagens krav. Nästa steg är att binda ihop alla bredbandssatsningar till ett Västra Götalandsnät.

Fortsatt utbyggnad av cykelvägar är en viktig del i ett fungerande kommunikationssystem. Cykeln

ska vara lika viktig som bilen, båten, tåget, bussen eller flyget för att skapa smidiga logistiklös-

ningar i människors vardag.

Aktiva satsningar för att främja miljövänliga och biobaserade bränslen i fordon ska fortsätta i

Västra Götaland, till exempel genom satsning på biogas. Här är det viktigt att regionen går före

bl.a. genom att se till att ambitionsnivån för nya fordonsbränslen ökar i kollektivtrafiken.

PRIORITERADE MÅL

Kollektivtrafiken i Västra Götaland ska ha hög standard med tät och snabb trafik

Kollektivtrafiken ska vara en avgörande del i arbetet med regionförstoring, dvs att avstånden

förkortas mellan olika delar av regionen så att en mer flexibel arbetsmarknad skapas.

Västra Götalandsregionen ska bidra till att andelen sjöfart ökar i förhållande till främst

vägtransporter

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE

kollektivtrafiknämnden i uppdrag att ansvara för en modern landsbygdstrafik genom

matartrafik till de större stråken och genom nya trafiklösningar, till exempel anropsstyrd

trafik,

Västtrafik i uppdrag att höja självfinansieringsgraden i syfte att höja standarden i

kollektivtrafiken.

LÄROSÄTEN OCH TEKNIKPARKER - MOTORER FÖR TILLVÄXT

Västsveriges universitet och högskolor är motorer för tillväxt. Resurserna behöver fokuseras till

både grundforskning, som kan komma till nytta på långt sikt och tillämpad forskning, som ger

resultat på kort sikt. Sådana satsningar ökar möjligheterna att attrahera de internationella företa-

gens (FoU) forskning och utveckling. Ansträngningar behöver göras för att öka antalet forskar-

studerande kvinnor. Det är viktigt att öka forskningen kring nyföretagande och de mindre företa-

gens villkor.

Högskolor och universitet i Västsverige behöver stärka samarbetet mellan sig men också med

andra regioner och nationer för att förbättra konkurrenskraften. Teknikparker och inkubatorer

utgör viktiga noder (knutpunkter) för innovationer.

Regionens sex naturbruksgymnasier och sju folkhögskolor är viktiga verksamheter för allmän

kompetenshöjning och ett verktyg för flera samhällsutmaningar, till exempel för att hejda klimat-

förändringar och ställa om till en mer hållbar utveckling. Särskilt naturbruksutbildningarna spelar

en avgörande roll för att säkra kompetensförsörjningen i de gröna näringarna framöver. Stene-

byskolan har en särställning som lärosäte när det gäller utbildning inom bl.a. smide, trä och textil

som ska lyftas fram.

PRIORITERADE MÅL

Västra Götalandsregionen ska stödja samverkan mellan högskolor och universitet.

Regionens egna naturbruksgymnasier och folkhögskolor ska spela en tydlig roll som

utbildningsanordnare och verktyg för viktiga samhällsutmaningar inom hållbar

utveckling.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG

att, i samverkan med Bengtsfors kommun, stärka satsningarna på Stenebyskolan.

EN NÄRODLAD POLITIK FÖR GRÖN INDUSTRIELL UTVECKLING

Västra Götalands arbetsmarknad bärs i hög grad upp av fordonstillverkning och läkemedelsindu-

stri. Det finns också en stor andel företag och arbetstillfällen inom jord, skog och livsmedel som

utgör en hörnsten på den västsvenska arbetsmarknaden. Mixen av fordonstillverkning, läkemedel

och gröna näringar ska tas tillvara bättre. Det är ett sätt att öka samspelet mellan stadens tillgång

på forskningsresurser och kapital samt landsbygdens tillgång på råvaror och entreprenörer. Exem-

pelvis är omställningen till mer fossilfria bränslen inom transportsektorn helt beroende av tillgång

till grödor och restprodukter från jordbruket.

Framför allt kompetensförsörjning inom dessa tre områden är avgörande för Västsveriges framtid.

Efterfrågan på de gröna tjänsterna ökar på alla fronter, både inom den traditionella industrin, inom

transportsektorn, inom energiförsörjning och inom livsmedelsindustrin. Människor önskar sig en

ny livsstil nära naturen och ställer samtidigt krav på hållbara konsumtions- och produktionsmöns-

ter i sin omgivning. Det gäller att Västra Götalandsregionen står beredd att möta utvecklingen via

satsning på attraktiva innovationsmiljöer, utbildningsmöjligheter och stöd till det gröna företa-

gandet.

Några viktiga projekt är satsningen på passivhus, projekt kring smarta textilier och infrastruktur

för elfordon. De planer som finns i Vargön för en satsning på återvinning av textilier är intressant

för att möjliggöra mer av kretsloppstänkande inom en så omfattande industri som kläder och tex-

til. En av Sveriges flaggskepp inom djur och natur är Sveriges Lantbruksuniversitet, som tyvärr

lägger ner utbildningsverksamheten i Skara. Centerpartiet arbetar för att forskningsdelen blir kvar

och utvecklas. Det finns ett stort behov av tillämpad forskning kring exempelvis nöt- och

lammkött samt produktionsteknik inom jordbruket. Här kan traditioner och kunskap i Skara ut-

göra en bas för framtida satsningar.

Västra Götaland har en unik chans att bli en viktig del av Matlandet Sverige. Det behövs en rejäl

satsning på maten i Västra Götaland, liknande den satsning som tidigare gjorts inom hållbara

transporter, det vill säga projektet InMotion.

PRIORITERAT MÅL

Att knyta stad och land närmare varandra genom att ta tillvara jordbrukets potential som

insatsvara i en grön industriell utveckling i Västsverige

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN I UPPDRAG

att överta projektansvaret för passivhuscentrum i syfte att säkra en långsiktig finansiering.

Att göra en rejäl satning på maten, liknande den satsning som gjordes för några år sedan på

InMotion-projektet och Hållbara transporter

Att göra en långsiktig regional satsning på tillämpad forskning som syftar till att hålla

samman en nationell utveckling inom jordbrukets produktionsteknik. Satsningen får

gärna hänga ihop med matprojektet ovan

EN REGION MED GLOBALT MILJÖANSVAR

En hållbar utveckling handlar om konkurrenskraft för att säkra jobb och globalt ansvar. En god

livsmiljö och ett aktivt miljöarbete är förutsättningen för jobb och tillväxt. Miljönämnden har

regionfullmäktiges uppdrag att stimulera en miljödriven utveckling i Västra Götaland. Uppdraget

är globalt, att få ner koldioxidutsläpp och andra skadliga utsläpp. Verktygen finns i regionen via

resurser i en särskild miljönämnd, via EU-finansiering och via samverkan med en mängd aktörer

med hög miljökompetens, t ex kommuner, lärosäten och företag. Västra Götalandsregionen har

antagit en klimatstrategi som bygger på sådan samverkan. Klimatstrategin ligger till grund för det

handlingsprogram som antagits av regionfullmäktige. Västra Götalandsregionen ska medverka till

att identifiera de starkaste branscherna vad gäller miljöprestanda för att öka möjligheterna till

kommersialisering av nya miljöanpassade produkter för export.

Tillgången till grönområden, parker och promenadstråk i storstäderna är avgörande för att vi

människor ska må bra. Botaniska Trädgården i Göteborg fyller en sådan funktion och är dessutom

ett viktigt besöksmål. Här behövs nya resurser för att trädgården ska kunna hålla världsklass.

Västkuststiftelsens insatser med att hålla naturbetesmarker öppna är en viktig verksamhet för att

ge möjligheter till rekreation och naturupplevelser.

Västra Götalandsregionen ska ta tillvara på möjligheter för biobränslen och vågkraft. Senast 2030

ska Västra Götaland vara oberoende av fossila bränslen. Större ansträngningar sak göras för att nå

de mål som regionfullmäktige slagit fast när det gäller produktion och användning av biogas.

Västra Götalands är föregångare i Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk som har startats av

miljönämnden och Folkhälsokommittén för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. I

nätverket ingår 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Syftet är att förmedla en positiv

attityd till skollunchen och öka kunskapen om hur valet av livsmedel påverkar vår hälsa och

miljö.

PRIORITERAT MÅL

Västra Götaland ska vara bäst i Europa på miljödriven utveckling.

Att göra förnyade ansträningar för att nå uppsatta må när det gäller prodktion och användning

av biogas

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE

Styrelsen för Botaniska Trädgården i uppdrag att intensifiera arbetet för att stärka trädgården

som besöksmål samt bas för trädgårdsterapi.

I en globaliserad värld är interkulturell kunskap och kompetens viktigare än någonsin. I en tid av

ökad segregation och större utanförskap behövs motkrafter genom en medveten och engagerad

kulturpolitik.

Kulturlivet ska vara en dynamiskt, utmanande och en obunden kraft med yttrandefriheten som

grund. Ett rikt kulturliv är ett tecken på en bra livsmiljö. Alla invånare i Västra Götaland ska ha

möjlighet att delta i kulturlivet, eftersom det gör oss gladare och friskare.

Kulturlivet ska hålla hög kvalitet. Det tar sin utgångspunkt idag och drar med sig perspektiv på

historien. Kulturlivet formas oberoende av exempelvis generations- och nationsgränser. Museerna

spelar en viktig roll för att vårda och synliggöra vårt kulturarv.

Det behövs långsiktiga och stabila resurser till kulturen. Beslut om samhälleligt stöd till kulturen

ska vara förankrade bland dem som berörs.

Dagens Västra Götaland är en mångkulturell region vilket också borde avspeglas i regionens kul-

turella liv. Samhället ska ge förutsättningar för kulturlivet, inte styra utbudet. Enskilda människor,

grupper och föreningars initiativ är grunden i kulturlivet. Förutsättningar ska finnas för såväl ama-

törer som professionella konstnärer, andra fria kulturutövare, eldsjälar och ideella föreningar så att

de kan berika vårt kulturliv på olika nivåer.

Ett mångfacetterat förenings- och folkrörelseliv och ett aktivt bildningsarbete via studieförbund

och folkhögskolor, är en viktig del i arbetet för att alla invånare ska ha ett rikt och varierat liv.

Alla kulturinstitutioner har ett ansvar för att verka för ett bra kulturliv i hela regionen. De större

regionala kulturinstitutionerna såsom GöteborgsOperan och Göteborgs symfoniker har ansvar för

att nå en bred publik i hela regionen.

Ett program för Kultur i vården ska utarbetas. Främst bör kulturaktiviteter i vården rikta sig till

vårdtagare som har långvariga kontakter och vistelser på sjukhus och särskilda boenden som psy-

kiatri, stroke, barnsjukvård, habilitering och äldreomsorg. Goda exempel från kultur i vården är

många. Kultur bidrar till tillväxt. Kulturlivet/upplevelseindustrin är en bransch som skapar helt

nya arbetstillfällen. En attitydförändring behövs så att kulturnäringen bemöts som en betydelsefull

kraft och tillväxtmotor. Många kulturskapare är egna företagare och ska ges förutsättningar att

verka på en fungerande marknad.

PRIORITERAT MÅL

Västra Götalandsregionen ska vara bäst på kulturupplevelser för barn och unga.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE KULTURNÄMNDEN I UPPDRAG

att öka kulturutbudet för patienter inom vården,

att kartlägga kulturens betydelse för att locka nyckelkompetens till industrin.

Västra Götalandsregionen har till uppgift att bidra till att människor "Lever ett gott liv" i Västra

Götaland. Varje medarbetare har ett ansvar för att medverka i arbetet med att förverkliga region-

ens gemensamma förhållningssätt och värderingar, och att både se varje enskild individs behov

och till regionens gemen samma behov

MEDARBETARE MED MILJÖANSVAR

När du jobbar som sjuksköterska eller läkare på Västra Götalandsregionens sjukhus, vårdcentraler

och andra sjukvårdsverksamheter ska miljöprofilen märkas. Här tar vi ansvar för att minimera

energiförbrukning, undvika användning av farliga kemikalier och se till att läkemedlens påverkan

på miljön minskar. Miljösamordnare och andra eldsjälar i det arbetet ska uppmuntras och premie-

ras. Miljönämnden har ett uppdrag att stödja och driva på det interna miljöarbetet.

Arbetet med att införa miljöledningssystem i alla förvaltningar ska påskyndas. Är arbetet syste-

matiskt blir miljöansvar enklare och roligare. Under 2015 ska alla regionens verksamheter ha

infört miljöledningssystem och kunna granskas av extern revisor. Idag omfattas över 90 procent

av de anställda av miljöledningssystemet. Det är främst de mindre förvaltningarna som har en bit

kvar för att införa miljöledningssystem. Dessa förvaltningar bör få särskilt stöd.

Som stor organisation med många aktiviteter är det viktigt att utveckla mötesformer som minime-

rar behovet av resande för den egna verksamheten. Bilpooler och andra fordon i regionens regi

ska användas så effektivt som möjligt så att regionens slipper lägga kostnader och bidra till miljö-

problem genom alltför ineffektiva transporter.

Högt ställda miljökrav i regionens egna upphandlingar är viktiga för att påverka såväl efterfrågan

som utbud av varor och tjänster. Det arbetet bör uppmuntras ytterligare för att främja en mer håll-

bar produktion och konsumtion. Att återvinna textilier och minska matsvinn är viktigt. Ett mer

intensivt arbete bör införas för att nå resultat när det gäller att fasa ut kemikalier och att upphandla

varor och tjänster med mindre miljöpåverkan.

Västra Götalandsregionens egen verksamhet ska vara oberoende av fossil energi och bränsle

2020. Satsningen på förnyelsebar energi och energieffektivisering ska prioriteras i regionen, så att

uppvärmningskostnader och energiförbrukning minskar i våra egna lokaler. Fram till år 2030 ska

en halvering ske av energianvändningen i egna lokaler. Det finns tecken som tyder på att regionen

inte uppnår det halveringsmålet. Det beror på en dämpad investeringstakt under åren 2011-2013.

Äldre energislukande lokaler hinner inte byggas om i den takt som är önskvärd. Centerpartiet

hoppas trots allt på extra ansträngningar som gör det möjligt att nå halveringsmålet. Det är viktigt

för alla anställda att få jobba i ändamålsenliga och klimatsmarta lokaler.

Vindkraftutbyggnad och solenergi i den egna verksamheten är en viktig åtgärd för att vara med

och driva på utvecklingen av alternativ energi.

I FRAMKANT FÖR BÄTTRE KOMPETENSFÖRSÖRJNING

För att möta invånarnas behov av sjukvård och andra insatser krävs kunnig och kompetent perso-

nal. Den framtida hälso- och sjukvården bygger på mer integrerade lösningar mellan patienter och

vårdpersonal vilket kommer kräva nya arbetssätt.

För att använda både personella och ekonomiska resurser på bästa sätt ska regionen se kompetens-

försörjningen i den egna verksamheten. Varje förvaltning tar fram en kompetensförsörjningsplan

för att få en bra genomlysning av om de anställdas kompetens används rätt, om arbetsuppgifterna

fördelas rätt med utgångspunkt från personalens utbildningsnivå och erfarenhet. Ett steg på vägen

för att underlätta för personalförsörjning är bättre matchning av rätt kompetens samt långsiktig

planering av arbetsschema, även för läkare. Regionen bör utreda och ta fram förslag för att vali-

dera långvariga delegationer för individer inom sjukvården.

FLER KARRIÄRMÖJLIGHETER

Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Det ska finnas möjligheter att göra

karriär, det ska vara högt i tak på arbetsplatserna, ledarskapet ska vara tydligt, arbetsvillkoren ska

vara goda, utveckling, förnyelse och förbättringskunskap ska uppmuntras.

Att kunna utvecklas i sitt arbete och ha goda karriärmöjligheter där är viktigt för sökande till arbe-

ten. Sjuksköterskorna är den största gruppen inom sjukvården, och för att använda och utveckla

deras kompetens bör de ha goda karriärmöjligheter. Det ger också ett breddat ledarskap och nya

synsätt i vården. Centerpartiet ser positivt på "Avancerad specialistsjuksköterska" och förslagen

om utökad förskrivningsrätt.

För att vara en attraktiv arbetsgivare som kan locka unga att jobba inom offentlig sektor är det

viktigt att även kunna erbjuda olika förmåner som fortbildning, företagshälsovård, fri öppen sjuk-

vård samt hälsofrämjande insatser med fokus på motion, mat, sömn och glädje. Möjligheten att

löneväxla till pension eller miljöbil är en annan form av förmån som bör finnas.

En god arbetsgivare ser också till att arbetsmiljön är bra och att arbetet med att minska sjukfrån-

varon är centralt. Arbetet handlar både om att förebygga och främja en god hälsa men också att ta

ansvar för den rehabilitering som krävs för att få en snabb återgång i arbete. Alla medarbetare i

Västra Götalandsregionen ska ha tillgång till företagshälsovård med ett fastställt basutbud som

miniminivå. Varje förvaltning har ansvar för att besluta om vilken företagshälsovård de anlitar för

sin personal.

FOKUS PÅ LÖNEFRÅGOR

Regionens arbete med att ta bort oskäliga löneskillnader mellan yrkesgrupper med samma utbild-

nings längd och ansvarstyngd ska fortsätta. De prioriterade grupperna är kvinnodominerade yrken

i vården med medellång högskoleutbildning så som sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeu-

ter, dietister, första linjens chefer samt de högst kvalificerade undersköterskorna. Vidare-

utbildning ska löna sig, och det ska finnas en tydlig strategi för lönekarriärer. Utbildning, erfaren-

het och ansvar ska löna sig. Arbetet med att ta fram en önskvärd lönestruktur för regionens an-

ställda ska fortsätta och den fastställda principen om 50 procents lönespridning ska gälla.

PREMIERA DUKTIGA CHEFER

Chefer inom Västra Götalandsregionen har till uppdrag att vara både chef men också ledare. Vil-

ket betyder att man tillsammans med medarbetarna har ansvar för att nå de mål som ledningen

och politiken be slutat om. För att klara av sitt uppdrag krävs att tydliga uppdrag, mandat och

befogenheter. Det krävs också att varje chef har kunskap och uppmuntrar till förnyelse och för-

bättringskunskap bland medarbetarna så att verksamheten hela tiden vidareutvecklas. Bra chefer

ska premieras.

Politiken har ett ansvar att inte detaljstyra verksamheten utan ska våga lita till den höga kompe-

tens som anställda i organisationen har.

PRIORITERAT MÅL

Västra Götalandsregionen ska vara en attraktiv och professionell arbetsgivare.

Införandet av miljöledningssystem ska omfatta 100 procent av de anställda vid utgången av

2015

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att upprätta kompetensförsörjningsplaner,

att intensifiera arbetet modellen för lönekarriärer verkställs,

att se till att regionen är en förebild i att anställa människor med olika funktionsnedsättning,

att ta fram förslag till nya regelverk för Västra Götalandsregionens företagshälsovård, i syfte

att öppna för fler aktörer att tillhandahålla företagshälsovård av hög kvalitet på för

regionens personal,

att utforma ett regelverk för företagshälsovården som innebär att varje förvaltning på egen

hand kan besluta om aktör för den egna personalens företagshälsovård,

att fortsätta arbetet med att minska oskäliga löneskillnader mellan jämförbara yrkesgrupper,

att a ett koncernansvar för att samordna specialistkompetens,

att ta fram förslag till hur långvariga delegationer kan valideras för att följa individen samt

att arbeta för att ge avancerad specialistsjuksköterska utökad förskrivningsrätt.

Den samlade serviceverksamheten har uppdrag att kostnadseffektivt och rationellt serva övrig

verksamhet i regionen. En samlad serviceverksamhet ska användas för att skapa såväl ekonomiskt

som miljömässigt och socialt positiva effekter. Vissa serviceverksamheter kan med fördel utföras

av en annan aktör än regionen. Det bör ständigt pågå ett aktivt arbete med att höja kvaliteten och

effektivisera verksamheten för att på ett bra och professionellt sätt kunna möta kunderna.

MÅNGFALD PÅ MENYN OCH EFFEKTIV DISTRIBUTION

Västra Götalandsregionen är en stor aktör för inköp, i att tillaga och servera mat. Sjukhuskökens

antal och struktur har varit i fokus inom ramen för ett projekt som kallas Framtiden mat. Sjukhus-

köken behöver renoveras och det krävs relativt stora investeringar för att klara framtiden krav på

bra mat.

I planeringen ska patientens och personalens önskemål om variation och bredare utbud vara i

fokus. Det utesluter ett enda centralkök för hela regionen. Inriktningen bör vara större valmöjlig-

heter för patienten och för personalen, där vi öppnar för fler restauranger och maträtter. Männi-

skor efterfrågan när det gäller livsmedel har internationaliserats och utbudet av maträtter är myck-

et bredare idag än tidigare. Maten är inte enbart ett näringsintag. Kraven på att måltiden ska vara

en upplevelse ökar. Nutritionen (näringstillförseln) är viktig för läkningsprocessen, därför ska

maten vara aptitlig och serveras på ett tilltalande sätt för att matlusten ska öka. Patienter som vis-

tas på sjukhus ska ha möjlighet att välja från en bred matsedel.

PRIORITERAT MÅL

Serviceverksamheten ska ge förvaltningarna bästa tänkbara service till ett rimligt pris och

med stort kundfokus.

REGIONFULLMÄKTIGE SKA GE REGIONSTYRELSEN I UPPDRAG

att utforma en matvision för Västra Götaland, där regionens egen verksamhet är föregångare,

att tillse att alla verksamheter följer och arbeta utifrån den nationella handlingsplanen "Full

tillgänglighet 2010",

A. FEM VIKTIGA UTGÅNGSPUNKTER

1. ETT LEDARSKAP SOM FÖRMÅR GÖRA AVVÄGNINGAR

Västra Götalandsregionen är dess förmåga att leda och hålla ihop. Det behövs ett ledarskap som

kan göra kloka avvägningar mellan skattebetalarnas betalningsvilja, patienternas önskemål och

omvärldens krav. Ledarskap måste kunna ta ansvar för en omfattande verksamhet, dess anställda

och styra resurserna dit behoven är som störst.

I nuvarande läge, när skatteintäkterna är goda tack vare att allt fler människor är i arbete, ökar

kraven på att göra väl avvägda prioriteringar. I annat fall riskerar felaktiga prioriteringar att ur-

holka välfärden för alla.

2. EN FRÅGA OM ATT VÄRNA SJÄLVSTYRET

Budgeten är det viktigaste styrdokumentet för alla organisationer. Västra Götalandsregionen är

fortfarande en ganska ny företeelse där vi har ögonen på oss. Det innebär också att vi måste klara

av att göra politiska prioriteringar och inte i förhållande till förändringar i statliga budgetar.

Västra Götalandsregionens styrka är dess storlek och förmåga till oberoende.

3. STÄNDIGT ARBETE MED EFFEKTIVA PROCESSER

Västra Götalandsregionen bedriver ett allt mer intensivt arbete med effektivare processer inom

framför allt sjukvården. Vi behöver bli mer fokuserade på att alla sjukhusen ingår i samma kon-

cern och göra samordningsvinster. Det kan ibland uppfattas som centralstyrning, men handlar

ytterst om att vara effektiv så att vi kan frigöra mer resurser till en god sjukvård, värdigt bemö-

tande och en väl fungerande kollektivtrafik.

Arbetet med ständiga förbättringar för högre kvalitet och effektivare processer kan avstanna om

det politiska ledarskapet inte förmår att göra avvägningar. Oklara riktlinjer, brist på eller återtagna

beslut, skapar osäkerhet i organisationen som i sin tur leder till att förändringsarbete avstannar

med kvalitetsbrister och försämrat resursutnyttjande tillföljd.

4. ÖKAD TILLGÄNGLIGHET OCH FÖRBÄTTRAD KVALITÉ

Fokus i sjukvården ska vara både ökad tillgänglighet och förbättrad kvalité. Politiska låsningar får

inte tillåtas negligera valfrihet, då tappar vi resurser för kvalitetsförbättringar som alla eftersträ-

var. Det finns många exempel på hur nya metoder för ökad tillgänglighet hänger samman med

effektivare verksamhet och där kvalitetshöjningen kommer på köpet.

5. FÖRMÅGA ATT HANTERA RISKER OCH FÖRÄNDRINGAR I SKATTEKRAFT

Ett budgetarbete handlar till sist om förmåga att ha beredskap, att både gasa och bromsa, att han-

tera risker och kunna ta om hand förändringar i skattekraft. Ibland är uppgiften att öka skattekraf-

ten, ibland att omfördela. Västra Götalandsregionen ska klara både och.

B. CENTERPARTIETS 13 ÖVERVÄGANDEN

1. HÅLL EN HÖG NIVÅ FÖR REGIONAL UTVECKLING GER JOBB OCH VÄLFÄRD

Fler människor i arbete är den enskilt viktigaste faktorn för att säkra finansiering av välfärden och

för att människors hälsa ska förbättras. Regionens huvuduppdrag är därför att hålla samman

Västra Götaland för fler jobb, regional utveckling och internationell konkurrenskraft.

Vi ska vara aktiva för att kunna ta del av EU-medel och annan motfinansiering som stärker förut-

sättningarna för nya jobb. Då behövs kraftfulla satsningar i egna resurser. En viktig del av region-

utvecklingsnämndens uppdrag är också att medfinansiera infrastruktur och stimulera entreprenör-

skap. Centerpartiet satsar 60 mkr på jobb och företagande samt Naturbruksskolorna inom ramen

för regionala utvecklingsnämnden.

2. SATSA PÅ KOLLEKTIVTRAFIKEN

Västra Götalandsregionen har satt upp ambitiösa mål för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken ska

bidra till regionförstoring och en mer flexibel arbetsmarknad samt underlätta för pendlare med

långa avstånd till jobbet. Centerpartiet satsar 200 mkr utöver index på kollektivtrafiknämnden.

Västtrafik måste ges utrymme att öka intäkterna, via främst biljettintäkter så att självfinansie-

ringsgraden ökar till 60 procent på sikt. Resenärerna ställer högre krav och kostnaderna för ökad

standard ökar. När fler ställer bilen för att få en snabb och punktlig kollektivtrafik frigörs ut-

rymme i den enskildes plånbok att betala högre biljettpris mot en hög kvalité på bussen eller tåget.

Vi bedömer att biljettpriserna kan öka med 6-7 procent årligen de närmaste åren så att standarden

ökar i kollektivtrafiken utan att kostnader vältras över på sjukvården.

3. NYA RESURSER TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Centerpartiet anslår totalt 27 140 miljoner kronor till Hälso- och sjukvårdsnämnderna för 2015,

vilket är 835 miljoner kronor utöver index jämfört detaljbudget 2014. Dessa medel ska fördelas

enligt resursfördelningsmodellen till de fem nämnderna i nytt beslut i regionfullmäktige. Resur-

serna fördelas enligt följande:

- ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA TILLGÄNGLIGHETEN I VÅRDEN

Arbetet med god tillgänglighet till vården är ett långsiktigt arbete. Under senare har funnits en

tendens att gynna de verksamheter som inte klarar tillgängligheten istället för att premiera de som

jobbar med att förbättra processerna. Det gör att Västra Götalandsregionen har haft svårt att klara

gränserna för vårdgarantin och har miste om ersättning från ”kömiljarden”. Centerpartiet anslår

därför 200 mkr för att utforma ett system med bonus de verksamheter som når ”nollan”. Ett förbe-

stämt bonussystem till de verksamheter som använder medlen för att nå bästa patientnytta ska

införas.

- KLARA BELÄGGNINGSMÅLET

För att säkerställa antalet vårdplatser enligt beläggningsmålet tillförs Hälso- och sjukvårdsnämn-

derna 125 mkr i enlighet med resursfördelningsmodellen.

- LÅNGSIKTIGHET OCH ARBETSRO

Samtidigt som VGR:s kostnader för sjukvård per invånare är lägre än riksgenomsnittet kan kon-

stateras att vårdtiderna är längre och kostnaden för vissa prestationer tycks vara något högre än

genomsnittet. Detta talar för att det finns potential att effektivisera verksamheten och få ut mer

verksamhet för de resurser som är tillgängliga.

Storleken på denna potential är svår att precisera. Men i dagsläget störs det kontinuerliga och

löpande arbetet med vardagsrationaliseringar av akuta besparingsåtgärder. Ryckigheten försvårar

genomförandet av verksamhetsdrivna förändringar för kvalitet och kostnadseffektivitet.

Vi anslår 310 mkr för att nå balans mellan krav och resurser. Nytillkomna resurser ska i första

hand användas för att ge sjuhusen arbetsro och låta det arbete som förvaltningarna har inlett ge

resultat.

- EN REJÄL SATSNING PÅ FRAMTIDENS VÅRDINFORMATIONSMILJÖ

Satsningen på IS/IT-system i regionen har släpat efter under många år. Nu behövs ett krafttag för

att komma ikapp med såväl interna IT-miljöer för regionens anställda som externa informations-

system som underlättar för patienter och anhöriga att komma i kontakt med vården, boka och

avboka besök på vårdcentralen mm. Samtidigt avsätter vi 100 mkr för att utveckla framtidens

vårdinformationsmiljö.

4. JÄMSTÄLLDA LÖNER, BETALD SPECIALISTUTBILDNING OCH ÖKAD LÖNESPRIDNING

Centerpartiet överför 100 mkr till hälso-och sjukvårdsnämnderna för arbetet med jämställda löner.

En del i en aktiv personalpolitik är arbetet för en ökad lönespridning. Personalen ska stimuleras

till vidareutbildning och utbildning ska löna sig. För genomförande av betald specialistutbildning

för sjuksköterskor tillförs regionstyrelsen en utökad ram om 15 mkr.

5. PRIORITERA INSATSERNA EFTER BEHOV

Resurserna till sjukvården måste säkras och för dem som har störst behov ska prioriteras. Vi väljer

därför att avveckla flera av de reformer som den nuvarande ledning beslutat om, och som inte

riktar sig grupper med störst behov. Därför avvecklas den fria tandvården för unga vuxna, pro-

jektet Oasen, glasögonbidrag mm. Resurser motsvarande 210 mkr kan därmed användas för sjuk-

vården och fördelas enligt resursfördelningsmodellen.

Dessutom frigörs resurser genom att verksamheten inom laboratorie- och röntgenverksamheten

konkurrensutsätts samt genom att ambulansverksamhets återigen upphandlas. Sammantaget inne-

bär det att sjuvården får ett ökat rörelseutrymme motsvarande 835 mkr exklusive index som för-

delas enligt resursfördelningsmodellen till hälso- och sjukvårdsnämnderna.

6. HÅLL FAST VID EN HÖG INVESTERINGSNIVÅ

I början av denna mandatperiod beslutade Regionfullmäktige om en plötslig och kraftig inbroms-

ning av investeringsnivån. Det gjorde att flera viktiga projekt som var planerade stoppades. Det är

nu svårt att komma upp i den investeringsnivå som regionfullmäktige som senare beslutat, ef-

tersom tidigare projektplaneringar får göras om. Mycket tid och resurser har gått förlorade. Vi

föreslår att Regionfullmäktige beslutar om en generalplan för investeringar som sträcker sig över

en period av 20-30 år.

Det är viktigt för sjukvården samt övriga verksamheter att regionen har en hög och jämn investe-

ringsnivå. Det bidrar till att förbättra arbetsmiljön för anställda, trevligare vårdmiljö för patienter

och minskade kostnader för regionens drift. En hög investeringsnivå minskar också regionens

energiförbrukning vilket bidrar till att hejda klimatförändringar.

En hög investeringsnivå är en del av regionens attraktivitet och bidrar till att personalen trivs på

jobbet. Centerpartiet anser att det är angeläget att Vita Huset i Göteborg blir föremål för investe-

ring snarast så att regionen kan avsluta dyra hyresavtal runtom i Göteborg. Planerna för nyinve-

stering av barnsjukhuset och BB vid Östra sjukhuset är beslutade. Vi anser också att en nyinveste-

ring på hela komplexet vid Östra Sjukhuset bör påbörjas i syfte att undvika kostsamma mindre

renoveringar, och för att minska utsläppen och hålla ner uppvärmningskostnaderna. Projektering

av en ny psykiatribyggnad i Borås bör påbörjas under perioden.

Mkr 2014 2015 2016

Investeringar 3 600 3 400 3 400

-varav fastighetsinvesteringar 2 212 2 077 2 077

-varav utrustningsinvesteringar 1 023 1 048 1 048

Bolag 365 275 275

7. SÄNK FOLKTANDVÅRDENS PRISER

Folktandvården i Västra Götalandsregionen håller avsevärt högre priser än Folktandvården i andra

landsting/regioner. Prislistan är högre än den gemensamt framförhandlade referensprislistan.

Även försäkringskassans jämförelse visar på högre kostnader för patienter i Västra Götaland. Det

drabbar patienterna. Regionfullmäktige beslutar om tandvårdstaxan och inriktningen bör vara att

sänka priserna för patienterna till samma nivå som den framförhandlade nationella referensprislis-

tan.

8. PRIORITERA I KULTURBUDGETEN OCH SÄKRA RESURSERNA TILL

KULTURINSTITUTIONERNA

För att säkerställa verksamheten och kvaliteten måste kulturnämnden prioritera i budgeten för att

säkra bibehållen kvalitet på Göteborgs Operan, Göteborgs Symfonikerna och Film i Väst.

9. SATSA PÅ BOTANISKA TRÄDGÅRDEN OCH SMART ENERGI

Centerpartiet har under ett antal år avsatt medel för nödvändiga utvecklingsinsatser i Botaniska

trädgården, och för att fortsatt säkra den långsiktiga utvecklingen tillförs miljönämnden 3 mkr

ytterligare. Arbetet med Smart Energi bör intensifieras.

10. INTENSIFIERA ARBETET MED EN GIFTFRI REGION

Arbetet med miljöanpassad upphandling ska intensifieras. Fler varugrupper ska omfattas av mil-

jökrav. Förbrukningsmaterial i sjukvården, läkemedel, textilier och kontorsmaterial ska vara i

fokus så att Västra Götalandsregionens anställda och patienter slipper miljöskadliga varor. Miljö-

nämnden tillförs 10 mkr för intensifierat internt miljöarbete.

11. EFFEKTIVISERA ALL VERKSAMHET MED EN PROCENT

För att frigöra nya resurser till sjukvården och för att stimulera nya arbetsmetoder införs en effek-

tivisering på en procent i all verksamhet.

12. INDEX FÖR SJUKVÅRDEN

För tydlighet gentemot verksamheten använder centerpartiet rekommenderade index, det vill säga

landstingsprisindex inklusive läkemedel för hälso- och sjukvården och LPI exklusive läkemedel

för övrig verksamhet.

13. INFÖR AVKASTNINGSKRAV PÅ PRIMÄRVÅRD OCH TANDVÅRDEN

Den konkurrensutsatta delen av Folktandvården och Närhälsan/primärvården beläggs med ett

avkastningskrav på 1 procent till ägaren, 75 miljoner kronor som tillförs Regionstyrelsen.

FINANSIELLA MÅL

Regionens ska ha ett eget kapital på minst 3.000 Mkr

Region ska behålla sin nuvarande rating och goda finansiella anseende

Regionen ska genomsnittligt klara investeringsnivån utan extra upplåning

REGIONSTYRELSEN FÖRESLÅR REGIONFULLMÄKTIGE BESLUTA:

att fastställa regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2015 enligt

föreliggande förslag till budget,

att fastställa inriktningen för åren 2016-2017 som underlag för den fortsatta planeringen,

att fastställa skattesatsen för 2015 till 11 kronor och 13 öre per skattekrona,

att fastställa i budgeten angivna finansiella mål,

att bemyndiga regionstyrelsen att utifrån en investeringsram om 3.600 Mkr fastställa i

vesteringsplan och fördela låneramar för 2015,

att bemyndiga regionstyrelsen att under år 2015 uppta lån om ett högsta belopp av 3 000

Mkr att hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn,

att bemyndiga regionstyrelsen att fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag till

nämnder och styrelser under förutsättning att ärendena inte är av principiell art,

att uppdra åt regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, kollektivtrafiknämnden och

miljönämnden att senast under oktober 2014 lämna uppdrag med mera till respektive

verksamheter,

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att senast under oktober 2014 fatta beslut om

ersättningar för år 2015 avseende länssjukvård,

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna att senast under oktober 2014 fatta beslut om

beställning och ersättning för år 2015 avseende högspecialiserad vård,

att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnderna och i förekommande fall hälso- och

sjukvårdsutskottet att träffa överenskommelser med berörda styrelser och förvaltningar

inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer,

vårdinriktningar med mera senast under oktober 2014,

att uppdra åt styrelser, nämnder och verksamheter att senast den 15 november 2014 till

regionstyrelsen avrapportera detaljbudgeten för år 2015 samt flerårsplan för 2016 - 2017

för den egna verksamheten,

att i övrigt godkänna förslaget till budget för år 2015 samt i budgetförslaget angivna uppdrag,

direktiv och inriktningar samt i övrigt godkänna förslaget till plan för åren 2016-2017.

REGIONBIDRAG:

Regionbidrag (mkr) Detaljbudget Regionbidrag Plan Plan

2014 2015 2016 2017

Regionfullmäktige 75,2 77,0 78,6 80,4

Regionstyrelsen 1 602,7 1 494,8 1 500,5 1 503,9

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

(HSU) 1 864,1 7 397,0 7 546,9 7 710,6

Folkhälsokommittén 42,5 43,2 44,1 45,1

Kommittén för rättighetsfrågor 37,4 37,3 38,1 39,0

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 825,6 834,7 848,1 862,5

Revisorskollegiet 23,9 23,9 24,5 24,9

Patientnämnd 15,5 15,8 16,1 16,4

Arkivnämnd 27,9 28,4 29,0 29,6

Fastighetsnämnd 194,1 198,1 231,7 233,5

Servicenämnd 113,0 111,4 113,7 116,2

Nämnd Hälsan & stressmedicin 17,7 17,8 18,1 18,4

Hälso- och sjukvårdsnämnderna 31 433,1 27 139,9 27 614,4 28 125,2

Regionutvecklingsnämnd 658,4 698,6 713,3 729,0

Kulturnämnd 1 019,5 1 037,5 1 059,2 1 082,6

Miljönämnd 70,2 83,4 84,9 86,6

Kollektivtrafiknämnden 3 673,0 3 939,1 4 051,8 4 140,9

Koncernbanken -311,0 -311,5 -311,5 -311,5

Moderförvaltningen 1 805,2 2 279,6 2 620,6 2 784,7

Summa regionbidrag 43 188,6 45 146,0 46 322,2 47 318,1

2014 2015 2016 2017

Resultaträkning

Skatt enligt SKL april Eknytt 08/2014

Nettokostnader/regionbidrag -43 188,6 -45 146,0 -46 322,2 -47 318,1

Skatt 11,13 38 995 40 704 42 664,9 44 535

Statsbidrag läkemedel 3 730,0 3 520,0 3 520,0 3 520,0

Statsbidrag Vårdgaranti 150,0 150,0 150,0 150,0

Statsbidrag sjukskrivning 80,0 80,0 80,0 80,0

Res 3, Årets resultat -233,2 -692,0 92,8 966,6

RESULTATRÄKNING

Resultaträkning (mnkr) 2015 2016 2017

Verksamhetens intäkter 12 016 12 349 12 704

Verksamhetens kostnader -54 897 -56 207 -57 406

Avskrivningar -1 880 -1 933 -1 989

RESULTAT 1; Verksamhetens nettokostnad

-44 761 -45 791 -46 691

Skatteintäkter

36 447 38 362 40 187

Kommunalekonomisk utjämning 4 257 4 302 4 347

Generella statsbidrag 3 600 3 600 3 600

Finansiella intäkter 150 155 159

Värdesäkring pensioner -356 -504 -603

Finansiella kostnader -30 -31 -32

RESULTAT 2; Resultat före extraordinära poster -692 93 967

RESULTAT 3; Årets resultat

-692 93 967

Finansiella poster (mnkr)

Försäljning av anläggningstillgångar 0 0 0

Nya lån 0 0 0

Nettoinvesteringar 3 600 3 400 3 400

Amortering av lån och långfristiga skulder 0 0 0

BALANSRÄKNING

Balansräkning (mnkr) UB 2015 UB 2016 UB 2017

Immateriella anläggningstillgångar 26 25 24

Materiella anläggningstillgångar

- Byggnader och mark 13 254 14 590 15 904

- Maskiner och inventarier 7 104 7 236 7 334

Finansiella anläggningstillgångar 519 519 519

Anläggningstillgångar

20 903 22 370 23 781

Omsättningstillgångar

Förråd 297 297 297

Kortfristiga fordringar 3 094 3 136 4 278

Kortfristiga placeringar 6 805 6 805 6 806

Kassa och bank 500 500 500

Summa omsättningstillgångar 10 696 10 738 11 880

TILLGÅNGAR

31 599 33 108 35 661

Ingående eget kapital 4 740 4 048 4 141

Årets förändring -692 93 967

Eget kapital

4 048 4 141 5 108

Avsättning pensioner 14 804 16 220 17 806

Övriga avsättningar 612 612 612

Avsättningar

15 416 16 832 18 418

Långfristiga skulder 1 281 1 281 1 281

Kortfristiga skulder 10854,4 10854 10854

Skulder 12 135 12 135 12 135

EGET KAPITAL, SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR 31 599 33 108 35 661