brändö grundskola · 2015. 11. 19. · 5 målsättningarnas förverkligande under läsåret 2013-...

1

Brändö grundskola

Arbetsplan

Läsåret 2013-2014

Sammanställd september 2013

av

________________________ Föreståndare Katarina Halme-Wiklund

Godkänd av skolnämnden __ /__ 2013

___________________ __________________

Skolnämndens ordf. Marja Tuomola Skoldirektör Christian Dreyer

2

Innehållsförteckning

Skolans verksamhetsidé ................................................................................... 3

Målsättningar för fostran och undervisning 2013-2014 ..................................... 4

Målsättningarnas förverkligande ....................................................................... 5

Plan för utvärdering i Brändö grundskola 2013-2014 ....................................... 7

Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang ....................... 9

Viktiga kontaktuppgifter ................................................................................... 11

Samarbete ....................................................................................................... 11

Presentation av verksamheten och timplan .................................................... 13

Elevers och lärares arbetsordning .................................................................. 19

Elevförteckning ................................................................................................ 27

Lärararbete ...................................................................................................... 29

Trivsel- och ordningsregler .............................................................................. 30

Antimobbningsplan .......................................................................................... 33

Plan för samarbetet med förskolan ................................................................. 36

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola .................................. 37

Jämställdhetspolicy ......................................................................................... 40

SANT-beredskapsplan .................................................................................... 41

Plan för användning av IT ............................................................................... 42

Säkerhetsplan för Brändö grundskola ............................................................. 43

Krisplan vid Brändö grundskola ...................................................................... 44

Bilaga 1 Anhållan om timresurs

Bilaga 2 Räddningsplan för Brändö grundskola

Bilaga 3 Kursplanen för Brändö grundskola

Bilaga 4 Läromedelsförteckning

3

Skolans verksamhetsidé

Skolans verksamhetsidé bestäms av den åländska läroplanen och skolstadgan i Brändö

kommun. Arbetsplanen fungerar som ett styrdokument för verksamheten i skolan och som ett

sätt att informera omvärlden om skolans verksamhet. Lärarna ska med hjälp av sin

professionalism och pedagogiska kompetens hjälpa eleverna att nå den kunskapsnivå som

krävs både för att klara av fortsatta studier, men även för ett gott liv. Skolan strävar till att ge

eleverna en så motiverande om omväxlande undervisning som möjligt. Den övergripande

tanken är att ge eleverna en kunskap som är formad till en helhet som eleverna kan ta till sig

och tillämpa i sitt fortsatta liv. Genom ökat samarbete både mellan lärarna, men även mellan

eleverna, så strävar vi till att skapa en heltäckande grund att stå på inför kommande

utamningar.

Lärarna ska stöda eleverna i deras studieteknik men även arbeta för att barnen utvecklas till

ansvarskännande och hänsynsfulla individer som vågar stå för det de tycker och tänker. Ett av

skolans övergripande mål är också att eleverna ska uppnå förmågan att förstå sambandet

mellan handlingar och konsekvenser. Skolan ska ge eleverna en trygg miljö där de kan

utvecklas som självständiga och kreativa individer. Eleverna ska få redskap att bli

företagsamma och självsäkra i sin vardag så att de vågar tänka utanför ramarna och göra det

bästa av varje situation. Skolan skall verka i samarbete med eleverna, vårdnadshavarna och det

omgivande samhället.

4

Målsättningar för fostran och undervisning 2013-2014

6. Öka elevernas fysiska aktivitet

1. Öka ämnesintegrering

2. Förstärka läsförmågan

5. Betona kreativt tänkande

3. Ge eleverna en bredare kännedom o Europa

4. Öka tolerans och respekt hos eleverna

5

Målsättningarnas förverkligande Under läsåret 2013- 2014 har Landskapsregeringen uppmanat de ålandska skolorna att lyfta fram

Europa och europeiskt medborgarskap, detta eftersom året 2013 utsetts till ”Europaåret för

medborgarna”. I Brändö grundskola kommer Europa att genomsyra hela läsåret. Vi kommer att inleda

med en inspirationsvecka, arbeta i alla ämnen kring olika områden som berör Europa och slutligen ska

helheten mynna ut i en egen musikal kring temat. Förutom det europeiska tänkandet så ser vi att det är

viktigt att ge eleverna en helhetsbild av omvärlden och det som undervisas i skolan. För att kunna ge

dem det behöver vi lärare arbeta mera ämnesintegrerat än vi har gjort tidigare. Därtill ser vi att två

viktiga målsättningar är att förbättra läsförmågan, både gällande läsförståelse och läsintresset samt

arbeta för ett mera tolerant och fördomsfritt tänkande hos eleverna. Vår tanke är att alla dessa

målsättningar går in i varandra och genom ett gemensamt arbete mot att förverkliga målen, så kommer

vi att skapa en trygg och meningsfylld undervisningsmiljö för alla elever.

1. Öka ämnesintegrering

- Inledande planeringsdagar för kollegiet med samarbete och ämnesintegrering i fokus.

- Samarbete över klassgränserna så ofta som möjligt.

- Planering av ämnesintegrering som återkommande punkt på lärarnas samplanering.

- Inspirationsvecka om Europa; ämnes- och åldersintegrerat arbete.

- Temavecka i samband med en Vind från havet – ”Jag och mitt språk”.

- Möjlighet för lärarna att auskultera på varandras lektioner.

2. Förstärka läsförmågan

- En kvarts högläsning för en vuxen hemma varje vecka, alla årskurser deltar.

- Veckans ord, fem svåra ord varannan vecka och i alla årskurser.

- Följa programmet ”en kvart om dagen” i åk 1-4 gällande läsning i klassen.

- Högläsning av åk 9 för åk 1-3 en gång i månaden.

- Bokprat med bibliotekarien för alla årskurser.

3. Ge eleverna en bredare kunskap om Europa

- Temavecka om Europa.

- Europeisk afton där föräldrar bjuds in.

- Europa en del av kursplanerna i många ämnen i år.

- Jobba mot slutmålet som är en gemensam musikal med Europa som tema.

- Motionsprojektet (se punkt 5).

6

4. Betona tolerans och respekt

- Skolfreden och diskussioner kring den.

- Fortsätta vänelevsverksamhet (varje högstadieelev har två eller tre yngre elever som sina vänelever

som han eller hon kan hjälpa lite extra).

- Öka samarbetet med närliggande skolor (Iniö, Kumlinge, Houtskär m.fl.)

- Besök till andra skolor och platser.

- Diskussion kring olika nationalitetet i samband med Unicef- rundan.

5. Öka elevernas fysiska aktivitet

- Projektet ”En resa genom Europa” ska motivera eleverna till mer motion både hemma och i skolan -

genom att skriva upp hur mycket var och en rör på sig och utgående från det förflytta sig på en stor

karta som hänger i aulan, detta blir en gemensam fiktiv resa genom Europa. Vi sätter upp delmål

och får ”belöningar” under resan.

- Unicef-rundan.

- Delta i Stafettkarnevalen och andra idrottsevenemang.

6. Bejaka kreativiteten i skolan

- Skapa en miljö som uppmuntrar till kreativt tänkande.

- Temadag med praktisk filosofi för barn.

- Skapa utrymme för reflektion på lektioner, använda öppna frågor.

- Öka antalet bildkonstlektioner.

- Göra en egen musikal

7

Plan för utvärdering i Brändö grundskola 2013-2014

Enligt den åländska läroplanen för grundskolan skall verksamheten i skolan kontinuerligt utvärderas och man bör följa upp hur målsättningen i läroplanen samt skolans enskilda läsårsmål har förverkligats. Enligt anvisningarna i läroplanen skall resultaten av utvärderingen fungera som ett instrument för skolans inre utveckling och vid behov leda till justeringar av skolans verksamhetsidé och arbetsrutiner. Uppföljningen och utvärderingen syftar alltså till att synliggöra resultat och ge underlag för eventuella förändringar. Det är inte bara fråga om att kontrollera hur ansvaret fullföljts utan en fråga om hur arbetet skall fortsätta och utvecklas. Skolan skall i sin arbetsplan beskriva hur uppföljningen och utvärderingen skall genomföras och på vilket sätt skolans viktigaste kontaktnät och kringgrupper, bland annat föräldrarna, skall medverka.

Läsåret 2013-2014

Augusti/september Lärarna samlar in information om hur mycket kunskap eleverna har inom olika delområden. Man tar reda på var de står i sin läs- och skrivutveckling samt vilken nivå eleverna ligger på i matematik. Specialläraren ansvarar för att de olika testerna utförs. Vilken utgångspunkten för läsårets olika kunskapsmål är, tas reda på genom att:

Varje klasslärare gör ett lästest med eleverna (textförståelse samt läshastighet) Under det första klassrådet får eleverna visa hur mycket de kan om Europa genom att rita en

karta och skriva det som de vet på ett vitt papper – ta reda på vad eleverna kan och inte vad de inte kan!

Oktober Alla elever har utvecklingssamtal. Eleven får tillsammans med föräldrarna och

klassläraren/klassföreståndaren utvärdera sin skolsituation. Eleverna har en aktiv roll i samtalen.

December

Eleverna ges terminsbetyg. Åk 1-2 har fritt formulerade utlåtanden och åk 3-9 har vitsorden 4-10 i alla

ämnen.

Januari

Lärarna och assistent har rätt till medarbetarsamtal med föreståndaren. Inför samtalet får medarbetaren utvärdera sitt arbete genom att fylla i en blankett. Samtalet finns till för att man som medarbetare ska få och möjlighet att ventilera eventuella frågor. Man att behandlar ärenden gällande trivsel och arbetsklimat och samtalet ska ligga som grund för vidareutveckling inom arbetet. Mars/april Läsårets andra utvecklingssamtal. Elevens arbete och utveckling utvärderas tillsammans med

vårdnadshavare och klasslärare/klassföreståndare.

8

Maj

Läsårets kunskapsmål utvärderas genom att samma test som gjordes på hösten görs på nytt (lästest

och Europakännedom).

KiVa- enkäten utförs av alla elever som visar hur trivseln och stämningen är i skolan.

Alla lärare går igenom kursplanerna i sina ämnen och dokumentarar vad som har gjorts och vad som

har uteblivit.

Juni

Ett årligt utvärderingsmöte, där läsårets mål utvärderas, sker i slutet av läsåret. Då medverkar samtliga

lärare, elevrådets ordförande och skoldirektören. Före mötet får eleverna tillsammans med sin

klasslärare/klassföreståndare utvärdera hur läsårets fostringsmål och kunskapsmål har uppnåtts.

Dessutom diskuteras hur de olika evenemangen har lyckats. Varje lärare redogör på utvärderingsmötet

vad deras elever haft för åsikter. Därtill analyseras resultaten av utvärderingen gällande

kunskapsmålen. Utgående från detta möte sammanställer föreståndaren en utvärdering som lämnas till

skolnämnden. Eleverna får ett läsårsbetyg.

Kontinuerlig utvärdering Som tillägg till den schemalagda utvärderingen så sker en kontinuerlig utvärdering varje dag genom samtalen lärare emellan. Under samplaneringarna som hålls varje onsdag utvärderas det dagliga arbetet. Elevernas utveckling utvärderas genom prov, förhör, muntliga samtal och egen reflektion. Eleverna får betyg vid jul och vid skolavslutningen på våren. Föräldrarnas medverkan i att utvärdera sker under utvecklingssamtalen, under föräldramöten och vid öppet hus.

9

Skolårets arbetstider och särskilda händelser och evenemang

Dagliga arbetstider.

Lektion: 1 8.45-9.30

2 9.45-10.30

3 11.05-11.50 eller 10.35-11.20

4 12.00-12.45

5 13.00-13.45

6 14.00-14.45

Undervisningen är upplagd i 45 minuter lektioner med 15 minuter rast mellan varje lektion, med

undantag för den andra rasten för åk 7-9 som är 5 minuter och den tredje rasten för åk 1-6 som är 10

minuter. Matrasten är 35 minuter lång för åk 1-6 och 40 minuter för åk 7-9. På torsdagar äter åk 5-6

med högstadiet och har då har även de en kortare rast på förmiddagen. Skolans arbetstider styrs till stor

del av de tidtabeller som gäller för landskapsfärjorna. Eleverna äter mellanmål 12.45 eller 13.45, de

yngre tidigare och de äldre senare.

Skolårets arbetstider

Höstterminen 2013 (87 arbetsdagar)

Terminen inleds måndagen den 19.8 2013

Höstlov 17- 18.10 2013

Höstterminen avslutas fredagen den 20.12 2013

Jullov 20.12- 6.1 2013

Vårterminen 2014 (98 arbetsdagar)

Vårterminen inleds tisdagen 7.1 2014

Vinterlov 17- 21.2 2014 (vecka 8)

Lovdag i samband med första maj fredagen 2 maj 2014

Lovdag i samband med Kristi himmelsfärdsdag fredagen 30.5 2014

Extra lovdag torsdagen 17.4 2014

Läsåret avslutas fredagen den 6.6 2014

10

Höstterminen (inleds 19 augusti):

o 3 september - Åk 5-6 åker till Mariehamn på idrottsdag.

o 11 september - Åk 1-2 åker på teater till Kumlinge.

o 12 september - Skolfreden utlyses och Kumlingeskola kommer på besök och har

gemensam undervisning och tar del av Skolfreden med oss.

o 16- 20 september - Praovecka för åk 9.

o 19 september - Åk 4 åker på författarmöte till sjöfartsmuseet, Jakob Vegelius berättar

om sin bok Legenden om Sally Jones.

o 24 september - Åk 9 far på ”Välj sjön” i Mariehamn

o 30 september- 3 oktober - Inspirationsvecka om Europa.

o 4 oktober - Unicef rundan och Dagsverket

o 16 oktober - På besök till kyrkan i samband med kyrkans 120-års jubileum.

o 5 november - Spökfest i skolan.

o 11-15 november - Temavecka i samband med En vind från havet.

o 17 december - Pysseldag inför julen.

o 19 december - Julfest kl. 18.30 .

o 20 december- Julkyrka och betygsutdelning.

Vårteminen (inleds 7.1 2014)

o 27- 31 januari -Praovecka för åk 9.

o 27 februari - Skiddag till Hirvensalo

o 4 mars - Fastlagstisdag med pulkdag

o 17- 21 mars - Läsveckan

o 17 april - Extra ledig dag (skärtorsdag)

o 6 maj - Aftonskola/ Europakväll

o Cykeltur (skärgårdens ringväg?) för åk 5-6 i maj.

o Utfärd inom kommunen för åk 1-2 i maj.

o 23-24 maj - Stafettkarnevalen, alla åk 3-9 åker.

o 6 maj - Skolavslutning

11

Viktiga kontaktuppgifter

Namn Tel.nr e-postadress

Lärarrummet (sjukanmälningar) 56179

Katarina Halme-Wiklund föreståndare 56109/040 170 61 09 [email protected]

Malena Strandvall (vice föreståndare) lektor i engelska, 040 538 99 49 [email protected]

klassf. åk 9

Rolf Lindbom, lektor i matematik och fysik& kemi 040 716 16 48 [email protected]

Emelie Bergendahl, klasslärare åk 1-2 040 724 14 16 [email protected]

Andreas Lång klasslärare åk 3-4 050 329 39 86 [email protected]

+ gy åk 1-9

Maria Wrede klassf. åk 5-6 spec.lärare, 040 502 81 83 [email protected]

Gudrun Nordman lektor i sv. och fi., 0400 611 708 [email protected]

klassf. åk 7-8

Katri Lauha, assistent 0407010589 [email protected]

Ewert Gustafsson, timlärare i musik 0400311801

Julia Grünewald, timlärare i tyska 0504142009

Monica Englund skolhälsovårdare 56115/ 040 527 1899

Merja Viitasola eftisledare 040 8279 451

Christian Dreyer, skoldirektör 040 520 87 37

Taxi:

Granbergs 040 576 15 23 (Marja) till slutet av sept.

Åbergs 0400 229 454 (Marlene)

12

Samarbete Samarbete med andra skolor

- Eleverna träffar elever från andra skolor som passerar vår kommun och samtidigt vill bekanta sig med vår skola och våra elever.

- På höstterminen (under de första skolveckorna) kommer Kumlinge skolas elever på besök till Brändö. Vi har gemensamma lektioner och samarbetsövningar.

- Under Skolupen i fotboll i Mariehamn slås eleverna från alla de olika skärgårdkommunerna ihop och bildar lag tillsammans.

- Brändö och Kumlinge åker tillsammans på Stafettkarnevalen

- Vi strävar efter att få kontakt och skapa ett samarbete både med Iniö och med de andra åboländska skolorna. Även Gustavs har kontaktats.

- Skärgårdsskolorna har gjort upp en gemensam kontaktlista för att befrämja kontakterna lärare emellan.

- Skärgårdens föreståndare träffas en gång per termin då vi diskuterar frågor som berör vår unika situation.

- Föreståndaren deltar även i gemensamma möten för högstadieskolornas rektorer. Samarbete med förskolan. Klassläraren på åk 1-2 samarbetar med förskoleläraren så att ett gemensamt program för läsåret läggs

upp i september. Samarbetet utgår från de gemensamma teman som klassläraren och förskolläraren

har valt med utgångspunkt från elevernas och förskolebarnens intressen. Arbetet är förlagt både till

skolan och till förskolan. Se närmare i ”Plan för samarbetet mellan förskolan och grundskolan i Brändö

kommun”.

Samarbete mellan hemmet och skolan. Skolan håller ett föräldramöte per termin där allmän information ges ut och aktuella ämnen behandlas.

Därtill hålls ett flertal föräldramöten som berör enskilda klasser. Öppet hus i form av Europainspirerad

aftonskola arrangeras på vårterminen. Varje klasslärare/klassföreståndare håller ett utvecklingssamtal

per termin med sina föräldrar och elever. I övrigt sköts ärenden som gäller enskilda elever av

klassläraren/klassföreståndaren, vid behov tillsammans med föreståndaren. Kontakten sköts genom

telefonsamtal eller via e-post, beroende på vad som är mest bekvämt för vårdnadshavaren, kontakten

sköts även via direkta samtal. Kontakt tas då någonting speciellt har inträffat eller då någon lärare anser

att det behövs. Aktuell information om skolverksamheten når vårdnadshavarna via brevet Brändö

Skolinfo som skickas hem varannan torsdag. Föreståndaren ansvarar för Skolinfo. På åk 1- 4 används

dessutom veckobrev.

13

Presentation av verksamheten och timplan Undervisningen utanför skolan

- Alla klasser är ute i naturen alltid då det är möjligt och ändamålsenligt.

- Åk 8-9 besöker olika arbetsplatser, främst inom kommunen men även på fasta Åland.

- Åk 9 har prao en vecka per termin.

- Åk 9 besöker olika skolor på gymnasialstadiet.

- Olika årskurser åker till Kumlinge och har undervisning där ibland.

- Besök till museer, främst i Mariehamn.

Stödundervisning

Stödundervisning ges åt sådana elever som tillfälligt blivit efter i sina studier, speciellt vid sjukdom, eller

annars behöver särskilt stöd. Stödundervisningen ges av den lärare som även i övrigt undervisar eleven

i ämnet när läraren eller eleven och dess vårdnadshavare anser att det behövs. Stödundervisning ges

inte åt elever som beviljats ledighet från skolan i samband med resor.

Specialundervisning

Samordnad specialundervisning

Samordnad specialundervisning ges åt de elever som behöver kontinuerlig hjälp i något av de

grundläggande ämnena. Även lektioner där elever med annat modersmål än svenska får sin

undervisning i svenska räknas in i den samordnade undervisningen, för detta ändamål använder vi 3 h

det här läsåret. Till specialundervisning används totalt 14 h.

Anpassad lärokurs

För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur

undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella

planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs.

Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och

inlärningsförutsättningar.

Skolans rektor ansvarar för att elever som är överförda/intagna till specialundervisning har en individuell

plan. Undervisningen enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom

allmänundervisningen i klass av klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren.

Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för

hur undervisningen skall ordnas. I planen definieras de viktigaste målen för undervisningen samt

bedömningsgrunderna.

14

Elevklubbar

Skolan har en timresurs på 2 veckotimmar för ändamålet elevklubbar och stödundervisning. Riktlinjerna

för att en klubb skall ordnas är att eleverna inte har någon annan möjlighet att få intresset tillgodosett

inom kommunen.

Elevhandledning

Eleverna får redan från början av skolgången handledning i olika metoder att lära sig.

Elevhandledningen sker sedan kontinuerligt under elevens skoltid i form av enskilda och gruppvisa

diskussioner mellan lärarna och eleverna. Elevhandledningens syfte är att stärka elevernas självkänsla

och självförtroende och skapa en positiv attityd till fortsatta studier och arbete. Under åk 8-9 har

eleverna en lektion schemalagd undervisning i elevhandledning, där tas bland annat framtida val av

studieplats och yrke upp och studiebesök görs till skolor och arbetsplatser.

Elevvård

Vid olycksfall sköter lärarna om första hjälpen och vid behov kallas hälsovårdaren till skolan

eller så förs eleven till hennes mottagning. Om elev insjuknar under skoldagen kontaktas

hemmet och eleven får fara hem.

Varje elev granskas årligen av skolhälsovårdaren och läkaren utför en grundligare

undersökning av eleverna på åk 1 och 8.

Skolhälsovårdaren besöker skolan på onsdagar varannan vecka.

Skolpsykologtjänster köps av företaget Contextia, i mån av möjlighet och behov.

Skolan har en elevvårdsgrupp som sammanträder vid behov. I gruppen ingår

skolföreståndaren, skolhälsovårdaren och socialsekreteraren. Vid behov kallas

klassföreståndaren eller klassläraren in.

Varje hösttermin hålle ett elevvårdsmöte med varje klasslärare och klassföreståndare, där

deltar elevvårdsteamet och alla elever behov gås igenom.

För skolan, biblioteket och Brändöhallen finns det en räddningsplan.

Under läsåret tränar vi på utrymning av skolbyggnaden utgående från de nya

utrymningsplanerna. Utrymningen görs i samarbete med Brändö FBK.

Beträffande dödsfall bland lärare och elever samt i deras kärnfamiljer har skolan en krisplan (se

bilaga).

Skolan har en beredskapsplan mot droger, en plan för specialundervisningen och en

mobbningsplan. Därtill finns en jämställdhetspolicy för att försäkra allas lika behandling.

Om en elev är frånvarande utan att ha meddelat skolan tar klassföreståndaren kontakt med

hemmet.

Eleverna besöker tandläkaren i samband med resor till Mariehamn. På åk 3-9 sker besöket

klassvis medan åk 1-2 besöker tandläkaren tillsammans med sina föräldrar.

15

Elevrådsverksamhet

Elevrådet väljs i början på höstterminen och inleder därefter sin verksamhet. Elevrådet har möte ca en

gång i månaden, beslut som tas protokollförs och protokollet finns till påseende på högstadiets

anslagstavla. På anslagstavlan finns också en föredragningslista inför mötena som eleverna får fylla

med eventuella ärenden som de har till elevrådet. Elevrådet är elevernas beslutande organ och fungerar

samtidigt som elevernas språkrör utåt. Elevrådet kompletteras av klassråd som hålls på åk 1-9 den

första skoldagen varje månad. Katarina Halme- Wiklund fungerar som elevrådets handledare.

Under läsåret 2013- 2014 består elevrådet av följande personer: Ville Viitasola (ordförande), Kevin

Gustafsson (sekreterare), Joannis Pouliou (kassör) och Linnea Grahn.

Språkprogram

Eleverna i Brändö grundskola läser engelska som obligatoriskt språk från och med åk 3. Eleverna kan

läsa finska eller tyska som A2-språk fr.o.m. åk 5. När eleverna börjar högstadiet kan de välja tyska eller

finska som B1-språk. B1-språket omfattar 2 h/vecka och läses på åk 7-9.

Principer för klass- och gruppindelning

Åk 1-2 är en sammansatt klass med 3+6 = 9 elever och delas 3 timmar i veckan. Åk 3-4 är också en

sammansatt klass med 7+ 2 = 9 elever, som är delade 7 timmar i veckan. Två lektioner (ok) i vecka är

åk 3 sammanslagen med åk 1-2 och åk 4 två lektioner (bi/ge) tillsammans med åk 5-6. Under

höstterminen har åk 3-4 teknisk slöjd och under vårterminen 2012 har de textilslöjd. Åk 5-6 är en

sammansatt klass med 5+2=7 elever och delas 3 timmar i veckan. Då läser de matematik, engelska och

finska på egen hand. Åk 5-6 har textilslöjd under HT 2011 och teknisk slöjd under VT 2012.

Högstadiet består av 11 elever där 2 elever går på 7:an, 5 elever går på 8:an och 4 elever går på 9:an.

Klasserna läser olika kurser i matematik, svenska, engelska och finska och är därför ibland indelade

klassvis när de läser dessa ämnen. En del timmar har dock slagits ihop för att spara timresurs. Åk 7

läser en kurs miljölära (2h/v). Åk 8-9 läser 9:ans kurs i fysik. Åk 7-9 läser 9:ans kurs i biologi och i

geografi läser de om Europa. I historia läser åk 7-8 gemensam växelkurs, i år 7:ans kurs, och åk 9 läser

samhällskunskap.

16

Tyngdpunktsområden vid fördelningen av timresurs

På lågstadiet använder vi timresursen till delningar i svenska för att de nya ettorna skall få lära sig läsa i

lugn och ro. På åk 3-4 har vi klassen delad tre timmar per vecka så att varje klass får en timme för sig

själva i engelska och matematik. Dessutom har åk 3 svenska, en timme religion och ok tillsammans

med åk 1-2 samtidigt som åk 4 har fysik och kemi samt biologi/geografi med åk 5-6. Åk 4 har dessutom

en enskild timme historia. För att spara timresurs har åk 1-3 och 4-6 slagits ihop i gymnastik. På

högstadiet ligger tyngdpunkten fortsättningsvis på svenska, matematik och språk.

Timresursen och fördelningen:

Katarina Halme 14 h (1 h IT, 1h

handledning)

Malena Strandvall 22,5 h (2h SU, 0,5 h klassf. åk 7)

Gudrun Nordman 22 h (1 h klassf. åk 8-9)

Maria Wrede 25 h (1 h klassf. åk 5-6)

Rolf Lindbom 23 h

Andreas Lång 24 h (1h klassf. åk 3-4)

Emelie Bergendahl 24 h (1 h AV, 1h klassf. åk 1-2)

Julia Grünewald 2 h (B1 – tyska)

Ewert Gustafsson 5 h

Stöd och klubbtimmar 2 h

Totalt: 163, 5

Förtydligande:

Lågstadiet 75 h

Högstadiet 65 h

Specialundervisning 14 h (varav 2 h språkstöd som till 86 % betalas av

LR)

Övriga avlönade uppgifter 7,5 h

Stödundervisning och

klubbtimmar 2 h

Elevassistent 19 + 1 h

17

Timplan för läsåret: 2013-2014 Skolans namn: Brändö Grundskola

Föreskrivet timantal i läroplanen

Läroämne eller Vecko- Timmar Åk Åk Åk Åk Åk Åk ämneshelhet timmar under 1 2 3 4 5 6

minimum sex

läsår

Åk 1-6 Åk 1-6

Per v

Per v

Per v

Per v

Per v

Per v

Svenska 32 33 6 6 6 5 5 5

Matematik 22 24 4 4 4 4 4 4

Naturkunskap 17 17 2 2 3 4 3 3

Biologi (Ok)

Geografi (Ok)

Miljölära (Ok)

Samhällskunskap 9

Religions- / 6

8 1 1 2 1 1 1

livsåskådningskunskap

Samhällslära och

ekonomi (Ok)

Historia (Ok) 3 5 1 2 2

Konst och färdighetsämnen 44 44 7 7 7 7 8 8

Musik 6 8 1 1 1 1 2 2

Bildkonst 6 9 1 1 1,5 1,5 2 2

Slöjd 8 12 2 2 2 2 2 2

Gymnastik och idrott 12 18 3 3 2,5 2,5 3 3

Engelska (A1) 8 8 2 2 2 2

Frivilligt språk (A2)

Finska 4 4 2 2

Franska 4

Tyska 4

Gemensamma läroämnen 132 - 144

140 20 20 24 24 26 26

sammanlagt

Elever med frivilligt språk 136 - 148

144 20 20 24 24 28 28

sammanlagt

Norm: Gemensamma läroämnen 19 - 21 23 - 25 24 - 26

Norm: Elever m. frivilligt språk därutöver 1 - 2 1 - 2 1 - 2

(Ok) hembygdskunskap: under de inledande skolåren samordnas undervisningen i biologi, geografi och miljölära,

enklare vardagskemi och -fysik, samhällslära och ekonomi samt historia.

18

Timplan för läsåret: 2013-2014 Skolans namn: Brändö grundskola

Föreskrivet timantal i läroplanen

Timmar

Läroämne eller Veckotimmar under Åk Åk Åk

ämneshelhet Minimum tre läsår 7 8 9

Åk 7-9 Åk 7-9 Per v Per v Per v

Svenska 8 9 3 3 3

Matematik 10 11 3 4 4

Naturkunskap 17 17

Biologi 7

5 3 1 1

Geografi 3 1 1 1

Hälsokunskap 3 3 1 1 1

Fysik 6

3 1 1 1

Kemi 3 1 1 1

Samhällskunskap 10 11

Religions- / 3

3 1 1 1

livsåskådningskunskap

Samhällslära och 3

3 ekonomi 7

Historia 4 2 2

Konst och färdighetsämnen 16 19

Musik 2 3 1 1 1

Bildkonst 2 4 2 1 1

Slöjd 3 4 2 2

Hemkunskap 3 3 3

Gymnastik och idrott 6 6 2 2 2

Engelska (A1) 7 9 3 3 3

Elevhandledning 2 2 1 1

Gemensamma läroämnen 70 78 26 26 26

Valfria läroämnen / 30

3 1 1 1 Tillvalsämnen (V/T)

*) Skärgårdslinje

3 1 1 1

Drama

3 1 1 1

Idrott Frivilligt språk (A2) 9 9 3 3 3

Frivilligt språk (B1) 6 6 2 2 2

Frivilligt språk (B2) 4

Sammanlagd undervisning 81-90 81 27 27 27

19

Elevers och lärares arbetsordning

Åk 1-2 Klasslärare: Emelie Bergendahl (E.B)

Tid Åk Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

8.45- 9.30 1/2

Sv 1-2

E.B

Småskären

Sv 1-2(bibban)

E.B

Småskären

Ma 1/Ma2

E.B/K.H

Småsk./Inderskär

Sv 1-2 /SU åk 2

E.B (ass.)/M.W

Småskären

Gy 1-2+3

A.L

Brändöhallen

9.45- 10.30 1/2

Gy 1-2

E.B

Brändöhallen

Bild 1-2

E.B

Småskären

Småslöjd 1-2

E.B

Småskären

Småslöjd 1-2

E.B

Småskären

Ok 1-2+3

E.B(ass.)

Småskären

11.05-11.50 1/2

Mu 1-2

E.G

Yttre bredan

Ma 1-2

E.B

Småskären

Ok 1-2+3

E.B

Småskären

Ma 1-2

E.B

Småskären

Re 1-3

M.W

Småskären

12.00-12.45 1/2

Ma 1/ Sv 2

E.B

Småskären

Sv 1-2

E.B

Småskären

Gy 1-2+3

A.L

Brändöhallen

Sv 1/Ma2

E.B/K.H

Småsk./Inderskär

Sv 1-3/SU åk 2

E.B/M.W

Småskären/Eftis

13.00-13.45 1/2

Åk 3-4 Klasslärare: Andreas Lång (A.L)


8.45-9.30 3/4

Sv 3-4 (bibban) /

SU åk 4

K.H/M.W

Stenbådan/Eftis

Gy/Bk**

A.L

Yttre Bredan

Eng 3-4

M.S

Yttre Bredan

Bk 3-4

A.L

Yttre Bredan

BiGe 4-6

M.W(ass.)

Storkl.

9.45-10.30 3/4

Mu 3-4

E.G

Yttre Bredan

Re 3-4

A.L

Yttre Bredan

Sv 3-4/SU åk 3

K.H/M.W

Stenbådan/spec.

Ma 3-4

A.L

Yttre Bredan

Ok 3 / Hi 4

E.B(ass.)/M.W

11.05-11.50 3/4

Ok 3/Eng 4

E.B/M.S

Småsk./Stenbådan

Ma 3-4

A.L

Yttre Bredan

Ma 3/FyKe 4

K.H/ R.L

Yttre br./Hullb.

Sv 3-4/SU åk 3

K.H/M.W

Stenbådan

Re 3 /Gy 4

M.W/A.L

Småsk./ Brändöh.

12.00-12.45 3/4

Ma 3-4

K.H

Storkl.

Sv 3-4

A.L

Yttre Br

Gy 3/BiGe4

A.L/M.W

Brändöh./Yttre Br.

Eng 3/BiGe 4-6

M.S/M.W

Yttre Br./Storkl.

Sv 3/SU åk 2/Gy4

E.B/M.W/A.L

Småsk./Eftis/Brändh.

13.00-13.45 3/4

Tn/Tx

K.H/E.B

Ma 3-4

A.L

Yttre Br.

14.00-14.45 3/4

Tn/Tx

K.H/E.B

Sv 3-4

K.H

Stenbådan

* = Åk 3-4 har teknisk slöjd på hösten och textilslöjd på våren.

**=Gymnastik på hösten och bildkonst på våren

20

Åk 5-6 Klasslärare: Maria Wrede (M.W)


8.45-9.30 5/6

Mu 5-6

E.G

Yttre Bredan

Eng 5/Ma 6

M.S/R.L

Stenb./Hullb.

Ma 5-6

R.L

Hullb.

Fi 5/Eng 6

G.N/ M.S

Inders./Stenb.

BiGe 4-6

M.W(ass.)

Storklyndan

9.45-10.30 5/6

Eng 5-6

M.S

Stenbådan

Hi 5-6

M.W

Stenbådan

Bild 5-6

M.S

Västerhamn

Sv 5-6/SU åk 6

G.N/M.S

Indresk./Spec.

Bild 5-6

M.S

Västerhamn

11.05-11.50

11.35- 11.20

5/6

Ma 5/Fi 6

R.L/G.N

Hullb./Indersk.

Re 5-6

M.W

Stenbådan

FyKe 4-6

R.L

Hullberga

Sv 5-6 G.N

Inderskär

GY 4-6

A.L

Brändöhallen

12.00-12.45 5/6

Sv 5-6

G.N

Inderskär

Sv 5-6

G.N

Inderskär

Fi 5-6

G.N

Indrskär

BiGe 4-6

M.W

Storklyndan

GY 4-6

A.L

Brändöhallen

13.00-13.45 5/6

Mu 5-6

E.G

Yttre Bredan

Tx/Tn

E.B/K.H

Sv 5-6 SU åk 6

G.N/M.W

Inderskä/Specr

Hi 5-6/SU åk 5

M.W/A.L

Stenb./Spec.

14.00-14.45 5/6

Gy 5-6

A.L

Brändöhallen

Tx/Tn

E.B/K.H

Ma 5-6

R.L

Hullberga

Ma 5-6

R.L

Hullberga

*= Åk 5-6 har textilslöjd på hösten och teknisk slöjd på våren.

21

Åk 7-9 Klassföreståndare: Gudrun Nordman(åk 7-8) och Malena Strandvall (åk 9)


8.45-9.30

7

8

9

Ma R.L

Hullb,

Fi G.N

Indersk.

Eng M.S (ass.)

Storkl.

SU

/M.S

Idersk.

Fi G.N

Storkl.

Shk M.W (ass.)

Storkl.

BiGe A.L(ass.)

Storkl.

BiGe A.L(ass.)

Storkl

BiGe A.L(ass.)

Storkl

Bild K.H

Västerhamnen

Bild K.H

Västerhamnen

Bild K.H

Västerhamnen

FyKe R.L

Hullb.

Eng M.S

Storkl.

Fi/SU

G.N/E.B

Indersk./Hullb.

9.45-10.30

7

8

9

Ma /SU J.H

R.L/ M.W

Hullb./Spec

Ma R.L

Hullb.

Sv 9

G.N(ass.)(bibba)

Indersk.

Sv G.N(bibba)

Indersk.

FyKe R.L

Hullb.

Eng 9 M.S (ass.)

Storkl.

Sv G.N

Indersk.

Sv G.N

Indersk.

FyKe R.L(ass.)

Hullb.

Bk K.H

Västerh.

FyKe R.L

Storkl.

Shk M.W(ass.)

Indersk.

FyKe R.L

Hullb

EH G.N

Indersk.

EH G.N

Indersk.

10.35-11.20

7

8

9

Re M.W

Storkl.

Re M.W

Storkl.

Re M.W(ass.)

Storkl.

Eng M.S

Hullb,

Ma R.L

Hullb.

Ma R.L (ass.)

Hullb.

Eng M.S

Storkl.

Eng M.S

Storkl.

Shk M.W (ass.)

Indersk.

Bi A.L

Indersk.

Eng 8 .S

Storkl

Ma R.L

Hullb.

Eng M.S

Storkl.

Fi G.N

Indesk.

Ma R.L

Hullb.

12.00-12.45

7

8

9

Hi M.W

Storkl.

Hi M.W

Storkl.

Ma RL(ass.)l

Hullb

Hi M.W

Storkl.

Hi M.W

Storkl.

FyKe R.L(ass.)

Hullb.

Tn/Tx

R.L/E.B

HK M.S

Hemk.

Tn/Tx

R.L/E.B

Hälsok. A.L

Storkl.

Hälsok. Al.L

Storkl.

Hälskk. Al.L

Storkl.

Sv G.N

Storkl.

Sv G.N

Storkl.

Sv G.N

Storkl.

13.00-13.45

7

8

9

Bi A.L

Storkl.

Ma R.L

Hullb.

Sv G.N

Indersk.

Ty / B-Fi

J.G/ A.L

Storkl./ Stenb.

FyKe R.L

Hullb.

Fi /SU

G.N/M.W

Indersk./Spec.

Tn/Tx

R.L/E.B

HK M.S

Hemk.

Tn/Tx

R.L/E.B

Ma R.L

Hullb.

Sv G.N

Indersk.

Eng M.S

Storkl.

GY A.L

Brändöh.

Gy A.L

Brändöh.

Gy A.L

Brändöh.

14.00-14.45

7

8

9

Mu E.G

Ytt.br.

Mu E.G

Ytt.br.

Mu E.G

Ytt.br.

Skärgl./Drama

A.L/M.S

Skärgl./Drama

A.L/M.S

Skärgl./Drama

A.L/M.S

Storkl/ytt.br.

Ty / B-Fi

J.G/ A.L

Storkl./ Stenb.

HK M.S

Hemk.

Fi /SU

G.N/M.W

Indersk./Spec

BiGi/SU

A.L/M.W

Storkl.

BiGe A.L

Storkl.

BiGe A.L

Storkl.

GY A.L

Brändöh.

Gy A.L

Brändöh.

Gy A.L

Brändöh.

22

Lärarnas arbetsordning

Katarina Halme (föreståndare+ sv 3-4, bk 7-9)

Tid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

8.45- 9.30 SV 3-4 Stenb. MA 2 Indersk. BK 7-9 Västrh.

9.45- 10.30 SV 3-4 Ytt.br. BK 7

Västerhamn

11.05- 11.50 MA 3 Ytt.br SV 3-4 Ytt.br.

12.00- 12.45 MA 2 Indersk.

13.00- 13.45 MA 3-4 Storkl. Möte med

skoldir.

14.00- 14.45 SV 3-4 Ytt.br.

15.00- 15.45 TN 3-6 samplanering

15.45- 16.45 TN 3-6 samplanering

På hösten har åk 3-4 teknisk slöjd

På våren har åk 5-6 teknisk slöjd

Emelie Bergendahl (klasslärare åk 1-2, TX 3-9)


8.45-9.30

SV 1-2 Småsk.

(SU åk 2)

SV 1-2 Småsk. MA 1 Småsk. SV 1-2

Småsk.(ass.) SU, Jenny

9.45-10.30 GY 1-2 Brändöh. Bild 1-2 Småsk. Småslöjd Småsk. Småslöjd Småsk. OK 1-2+3 (ass.)

Småsk.

11.05-11.50 OK 3 Småsk. MA 1-2 Småsk. OK 1-2+3

Småsk. SV 1-2 Småsk.

12.00-12.45 MA1/SV2

Småsk. SV 1-2 Småsk. TX 7,9 SV 1 Småsk.

SV 1-3 Småsk.

(SU åk 2)

13.00-13.45 TX 3-6 TX7,9

14.00-14.45 TX 3-6

15.00-15.45 samplanering


På hösten har åk 5-6 textil slöjd

På våren har åk 3-4 textil slöjd

23

Rolf Lindbom (ma, fyke)


8.45-9.30

Ma 7 Hullb.

Ma 6 Hullb. Ma 5-6 Hullb. FyKe 7 Hullb.

9.45-10.30

Ma7-8 Hullb.

FyKe 8 Hullb. FyKe 9

Hullb.(ass.) FyKe 8 Hullb. FyKe 7 Hullb.

10.35-11.20

11.05-11.50

Ma 5 Hullb.

Ma 8-9

Hullb.(ass.)

FY 4-6 Hullb.

Ma 9 Hullb.

(ass.)

Ma 9 Hullb.

(ass.)

12.00-12.45

Ma 9 Hullb.(ass.)

FyKe 9

Hullb.(ass.) TN 7,9

13.00-13.45

Ma 8 Hullb.

Ma 8 Hullb. TN 7, 9 Ma 7 Hullb.

14.00-14.45 Ma 5-6 Hullb. Ma 5-6 Hullb.



Gudrun Nordman (klassföreståndare åk 8-9, sv, fi, eh)


8.45- 9.30 Fi 8 Indersk Fi 8 Indersk. Fi 5 Indersk. Fi 9 Indersk.

9.45- 10.30 Sv 9Indersk.

(ass.) Sv 7 Indersk. Sv 7-8 Indersk. Sv 5-6 Stenb. Eh 8-9 Indersk.

10.00- 11.20

11.05- 11.50

Fi 6 Indersk.

Sv 5-6 Stenb.

Fi 8 Indersk.

12.00- 12.45 Sv 5-6 Stenb. Sv 5-6 Stenb. Fi 5-6 Indersk. Sv 7-9 Storkl.

13.00- 13.45 Sv 9 Indersk. Fi 9 Indersk. Sv 5-6 Stenb. Sv 8 Indersk.

14.00- 14.45 Fi 9 Indersk.

15.00- 15.45 samplanering


24

Malena Strandvall (klassföreståndare 7, eng, drama, hk)

Maria Wrede (klasslärare åk 5-6, hi, shk, bige 4-6)


8.45- 9.30

SU åk 4 Eftis

Shk 9 Storkl.

(ass.) SU åk 2 Spec

BiGe 4-6 Storkl.

(ass.)

9.45- 10.30 SU åk7 Storkl Hi 5-6 Stenb. SU åk 3 Spec. Shk 8-9

Storkl(ass.) HI 4 Ytt.br.

10.35- 11.20

11.05- 11.50

Re 7-9

Storkl.(ass.)

Re 5-6 Stenb.

Shk 9 Storkl.

(ass.)

SU åk 3Spec.

Re 1-3 Småsk.

12.00- 12.45 Hi 7-8 Storkl. Hi 7-8 Storkl.

BiGe 4 Ytt.br.

BiGe 4-6

Storkl. SU åk 2Spec.

13.00- 13.45 SU åk9 SPec. SU åk 6 Spec. Hi 5-6 Stenb.

14.00- 14.45 SU åk9 Spec SU åk 7 Spec.




8.45- 9.30 Eng 9 Storkl.

Eng 5 + SU åk 7

Stenb.

Eng 3-4 Ytt.br. Eng 6 Stenb. Eng 8 Stenb.

9.45- 10.30

Eng 5-6 Storkl.

Eng 9 Storkl.

(ass.) Bild 5-6 Västerh. SU åk 6 Spec. Bild 5-6 Västerh.

10.35- 11.20

11.05- 11.50

Eng 4 Storkl.

Eng 7 Storkl.

Eng 7-8 Stenb.

Eng 8 Storkl.

Eng 7 Storkl.

12.00- 12.45

SU åk 4+5

Indersk.

HK 8

Eng 3 Ytt.br.

13.00- 13.45

HK 8 Eng 9 Storkl.

14.00- 14.45

Drama 7-9 Ytt.br.

HK 8

15.00- 15.45 Samplanering

15.45- 16.45 Samplanering

25

Andreas Lång (klasslärare åk 3-4, gy, skärgl., bige åk 7-9)


8.45-9.30 Gy/Bk 3-4 BiGe 7-9 Storkl.

(ass.) Bk 3-4 Ytt.br. Gy 1-3 Brändöh.

9.45-10.30 Re 3-4 Ytt.br. Ma 3-4 Ytt.br

10.35-11.20

11.05-11.50

Ma 3-4 Ytt.br.

Bi 7 Indersk.

Gy 4-6 Brändöh.

12.00-12.45 Sv 3-4 Ytt. Br. Gy 1-3 Brändöh. Hälsok. 7-9 Storkl.

(ass.) Gy 4-6 Brändöh.

13.00-13.45 BiGe 7 Indersk. B-finska Stenb. Ma 3-4 Ytt.br. SU S.S(åk5) Spec. Gy 7-9 Brändöh.

14.00-14.45 Gy 5-6 Brändöh. Skärgl. 7-9 Storkl. B-finska Stenb. BiGe 7-9 Storkl.

(ass.) Gy 7-9 Brändöh.



26

Katri Lauha (assistent + följeslagare)


8.45-9.30

Eng 9/M.S

Storkl

Shk 9/M.W

Storkl.

BiGe 7-9/A.L

Storkl.

Sv 1-2/E.B

Småsk.

BiGe 4-6/M.W

Storkl.

9.45-10.30

Sv 9/ G.N

Indersk.

Eng 9/ M.S

Storkl.

FyKe 9/R.L

Hullb.

Shk 9/M.S

Storkl.

Ok 1-3/E.B

Småsk.

11.05-11.50

Re 7-9/ M.W

Storkl.

Ma 8-9/ R.L

Hullb.

Shk 9/M.W

Storkl.

Ma 9/R.L

Hullb. Ma 9

12.00-12.45

Ma 9/R.L

Hullb.

FyKe 9/R.L

Hullb. Planering

Hälsok. 7-9/A.L

Storkl. Sv 1-4/E.B

Ewert Gustafsson (timlärare i musik)


8.45-9.30

Mu 5-6

9.45-10.30

Mu 3-4

11.05-11.50

Mu 1-2

12.00-12.45

13- 13.45 Mu 5-6

14- 14.45 Mu 7-9

Julia Grünewald (timlärare i tyska)


8.45-9.30

9.45-10.30

11.05-11.50

12.00-12.45

13- 13.45 Tyska åk 7

Storkl.

14- 14.45 Tyska åk 7

Storkl.

27

Elevförteckning

Elev Adress Tel Hemnr./mor/far

Åk 1

Hilda Hampf 22910 Torsholma -/ 0405074310 / 0400851025

Leo Thörnroos 22840 Lappo -/ 0408324333 /-

Atte Törnroth 22910 Torsholma -/0400403330 / 0407424486

Åk 2

Granberg Emil 22940 Åva 56556/ 0405761523 / 0405046683

Hampf Albin 22920 Torsholma -/0405074310 / 0400851025

Holmberg Julina 22910 Torsholma 56164 / 0400968664 / 0400452164

Linus Sjöblom 22840 Lappo, Asterholma -/ 04573425074 / 04573432248

Lindén Ted 22930 Fiskö 56321 / 0457 3438 772 / 0400745078

Strandvall Leo 22950 Jurmo 56530/ 0405389949 / 0400487438

Åk 3:

Karlström Emil 22910 Torsholma - / 050 599 2237 / 040 580 1882

Kårefjord Erik 22918 Torsholma +46739490404

Åk 4:

Berg Felicia 22920 Brändö 56301 / 040 8641 311 / 0400 229 093

Eklund Andrei 22940 Åva -/ 040 5654 878 / 040 5824 821

Englund Johannes 22940 Åva 56540 / 040 7482 659 / 0400 745 403

Gustafsson Melissa 22910 Torsholma 56308 / 040 5865 769 / 0400 887 091

Nikoskinen Samu 22950 Jurmo -/ 044 3404 666 / 040 194 7497

Strandvall Evelina 22950 Jurmo 56530 / 040 5389 949 / 0400 487 438

Thörnroos Viktor 22840 Lappo 56620 / 040 8324 333 / 0400 562 589

Åk 5:

Jansson Elsa 22950 Jurmo 56512 / 040 732 9037/ 040 0698 555

Nikoskinen Sonja 22950 Jurmo - / 044 3404 666 / 040 194 7497

28

Åk 6:

Blomqvist Lars 22910 Torsholma 56349 / 0400 991 802 / 0400 566 502

Englund Josefin 22940 Åva 56540 / 040 7482 659 / 0400 745 403

Garpenmalm Jonas 22910 Torsholma 56341 / 0457 3427 786 / 0457 343 0136

Grahn Linnea 22930 Fiskö 56193 / 050 3207 259 / 12907

Gustafsson Felicia 22910 Torsholma 56308 / 040 5865 769 / 0400 887 09

Åk 7:

Holmberg Jessica 22910 Torsholma 56152 / 040 7486 152 / 040 826 8686

Viitasola Ville 22920 Brändö 56297 / 040 7087 522 / 040 8279 451

Åk 8:

Blomqvist Niklas 22910 Torsholma 56349 / 0400 991 802 / 0400 566 502

Gustafsson Kevin 2910 Torsholma 56308 / 040 5865 769 / 0400 887 091

Husell Ture 22910 Torsholma 56324 / 040 7409 324 / 0400 847 325

Karlström Anton 22840 Lappo 56603 / 040 541 3902 / 0400 740 028

Sjöblom Oskar 22840 Lappo, Asterholma -/ 04573425074/ 04573432248

Åk 9:

Granberg Samuel 22940 Åva 56488 / 040 5686 488 / 0400 745 062

Holmberg Jenny 22910 Torsholma 56152 / 040 7486 152 / 040 826 8686

Nordberg John 22930 Fiskö 56184 / 0457 382 3068 / 040 561 5455

Pouliou Joannis 22920 Brändö 56102 / 040 7356 102 / -

______________________________________________________________

Totala elevantalet 2013-2014 Åk 1-6: 25 elever (10 flickor, 15 pojkar) Åk 7-9: 11 elever (2 flickor, 9 pojkar) Totalt: 36 elever

29

Lärararbete

Planering Lärarkåren samlas på onsdagar varje vecka kl. 15.00- 16.45 för att samplanera skolarbetet. På mötena behandlas aktuella ärenden och de beslut som tas protokollförs av vice föreståndaren och protokollet finns till påseende på anslagstavlan i lärarrummet.

Lärarnas fortbildning En fortbildningsplan har gjorts upp för läsåret. I den framgår såväl de långsiktiga som kortsiktiga målsättningarna med fortbildningen, samt vilken typ av kurser som lärarkåren önskar fortbilda sig i. Under året kan det dock dyka upp andra kurser som lärarna kan vara intresserade av och då bör man kunna avvika från fortbildningsplanen. Minimiantalet fortbildningstimmar under ett läsår är 18. Till fortbildning räknas träffar med lärare från andra kommuner eller kurser som anordnas av någon fortbildningsinstitution. Kurser som anordnas av Ålands Landskapsregering prioriteras eftersom de oftast är avgiftsfria.

Plan för fortbildning: Enligt avtal så ska varje lärare som anställs tillsvidare eller för minst ett år delta i studie- och planeringsarbete 18 timmar per läsår. Inom dessa timmar ingår läsårsplanering före höstterminen inleds utvärderingsmöten i slutet av läsåret och den gemensamma lärarträffen för alla åländska lärare som ordnades i Mariehamn i augusti. Utöver dessa timmar får alla lärare vid Brändö grundskola, själva komma med önskemål om fortbildning. Lärarna deltar i fortbildningar inom sina egna ämnen i den mån som det ordnas, specialpedagogiska fortbildningar och andra utbildningar som kan motivera läraren att ytterligare utveckla sina arbetssätt. Höstterminen

Läsning, läslust och lärande i Alandica i Mariehamn

MIP (Media i pedagogiken, avklara del 3)

Fronter, adminutbildning i lärmiljön samt utbildning för nya lärare

Gemensamt slöjdämne, kurs i ämnesövergripande samarbete inom konst- och färdighetsämnena

Nordisk konferens om special pedagogik

Engelska och flipped classroom, Skolforum i Stockholm Vårterminen

MIP

Fronter

Utbudet på fortbildningar som dyker upp under året som tangerar läsårets mål

30

Trivsel- och ordningsregler

I VÅR SKOLA ...

vill vi att alla ska känna TRYGGHET, därför

- bemöter vi alla vänligt

- jobbar vi alla mot mobbning och våld

- kastar vi snöboll endast på multiplanen

- frågar vi om lov när vi behöver lämna skolans område

- använder vi mopeder och cyklar endast till och från skolan

vill vi att alla ska känna TRIVSEL, därför

- tar vi av oss uteskorna vid dörren och hänger upp ytterkläderna ordentligt

- går alla elever självmant ut på uterasterna

- äter vi endast sådant som serveras i skolan (frukt kan medtas och ätas på

rasterna)

vill vi att alla ska få LÄRA sig, därför

- ger vi alla arbetsro

- kommer vi i tid till lektionerna och har med oss det vi behöver

- gör vi alltid våra läxor

- lämnar vi mobiltelefoner och andra störande apparater utanför klassrummet

under lektionerna

vill vi att allt och alla ska behandlas med RESPEKT, därför

- är vi försiktiga med skolans och kamraternas saker

- uppträder vi artigt

- visar vi hänsyn

- använder vi ett vårdat språk

- tar vi av oss alla huvudbonader under (morgon)samlingar, lektioner och när vi

äter

- markerar vi när vi vill svara på frågor

31

Komplement till ordningsreglerna (enligt Höistad-modellen)

Som elev kan du förvänta dig av oss i personalen…

- att vi bemöter dig med respekt

- att vi bryr oss om dig

- att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut

- att vi kommer att ingripa mot alla former av mobbning

- att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande tilltal

- att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt

- att vi kommer att göra allt för att du ska få så mycket kunskaper som möjligt

- att vi använder ett vårdat språk

Vi förväntar oss av dig som elev…

- att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut

- att du använder ett vårdat språk

- att du bemöter andra med respekt

- att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse

- att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet

- att du är utvilad och har ätit frukost

Som förälder kan du förvänta dig av oss…

- att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan

- att vi arbetar för en lugn och trivsam arbetsmiljö

- att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer

- att vi ingriper mot alla former av kränkningar

- att vi bryr oss om ditt barn

Vi förväntar oss av dig som förälder…

- att du hjälper ditt barn ta ansvar för skolarbetet

- att du ser till att barnet kommer i tid

- att barnet är utvilat och har ätit frukost

- att du ställer upp på de värdegrunder vi kommit överens om

- att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkat illa ut i skolan

- att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa

- att du deltar på föräldramöten

32

Konsekvenser då ordningsreglerna bryts

Om en elev (i högstadiet) lämnat läxan ogjord tre gånger under en månad så är

konsekvensen en läxtimme som sker på onsdagar kl. 14.45- 15.30 (alternativt

under gymnastiklektionen på fredag).

Om eleven upprepade gånger har uppfört sig dåligt eller grovt brutit mot

ordningsreglerna så hålls ett konsekvenssamtal där man tillsammans med de

berörda lärarna, vårdnadshavare och eleven diskuterar vad som har hänt och

bestämmer hur man ska gå vidare med saken.

33

Antimobbningsplan ( Bygger på KiVa- skola programmet, Höistad-modellen och kollegiets egna erfarenheter) VAD ÄR MOBBNING? Mobbning definieras på följande sätt: En person är mobbad när han eller hon, upprepade gånger under viss tid blir utsatt för negativa upplevelser, orsakade av en eller flera personer. Offret är i ett tydligt underläge gentemot sina plågoandar. Det är viktigt att i ett tidigt skede skilja mellan mobbning och konflikt. I en konflikt finns flera parter som aktivt bekämpar varandra på olika sätt. Konfliktlösning åligger klassföreståndaren. Exempel på mobbning: Tyst mobbning (kroppsspråket) Himla med ögonen, kolla på någon, kasta menande blickar mellan varandra, göra miner, sucka, tystna, vända ryggen till, inte svara på tilltal, behandla någon som luft. Verbal mobbning Viska, sprida rykten, snacka skit, retas, trakassera, håna, härma, hota, anmärka på utseende eller kläder, kommentera allt den utsatte gör eller säger, fnittra, hånskratta, ”skämta”, skicka kränkande SMS och mail. Fysisk mobbning Slag, sparkar, krokben, knuffar, nyp, hårdragning etc.

MOBBNINGSPLANENS MÅL Att minska mobbning genom:

att upptäcka mobbningen i god tid

att lösa uppkomna mobbningsärenden

att åstadkomma bättre kamratrelationer i skolan

visa tydliga singnaler om att mobbning inte tolereras i skolan

att öka medvetenheten och kunskapen om mobbningsproblem bland personal och elever.

34

HANDLINGSPLAN Förebyggande arbete:

Åk 1-9:

Vi gör en karta över skolgården där eleverna kan märka ut platser för bråk

Vi utlyser skolfred i samband med att Skolfreden utlyses i Mariehamn

Vi jobbar enligt KiVa-skola programmet, i år har åk 1-4 en och åk 7-8 en KiVa- lektion i

månaden.

Åtgärder vid eventuell mobbning:

Vi jobbar enligt KiVa- modellen vilket innebär att alla konflikter och misstänkta

mobbningsfall dokumenteras med hjälp av sållningsblanketter. Dessa förs vidare till

klassföreståndaren/klassläraren som bedömer om det handlar om en konflikt eller

mobbning. Om det visar sig att det är mobbning så går ärende vidare till KiVa- teamet som

utreder fallet.

I KiVa- teamet sitter i år Maria Wrede. Malena Strandvall och Andreas Lång.

Då teamet utreder mobbning inleds arbetet alltid med en diskussion med den som blivit

utsatt. Här försöker man reda ut vad som har hänt och när och få så konkret information om

händelserna som möjligt.

Därefter förs enskilda samtal med de som har deltagit i mobbningen. Här lägger man fram

konkreta saker som eleven förbinder sig att göra för att mobbningen ska sluta. På lågstadiet

följer vi ”gemensamt bekymmer metoden” och på högstadiet ”mobbningsfördömande

metoden”, de här kan ändå variera från fall till fall.

Vårdnadshavaren till både den mobbade och de som har mobbat kontaktas under dagen så

att hemmet vet om vad som har hänt före eleven kommer hem från skolan.

Uppföljningssamtal görs en vecka senare och då kollar man upp hur det har gått med de

förbindelser man bestämde med eleverna.

Senare har man ytterligare ett uppföljningssamtal där den mobbade får välja om han/hon

vill ha den tillsammans med de som har mobbat eller enskilt.

Om de inledande samtalen inte leder till resultat

Man för ett markeringssamtal med mobbaren, det här samtalet förs av en ur KiVa-teamet och

skolföreståndaren. Nu betonar man allvaret i situationen

I det här skedet kallas vårdnadshavaren till skolan och deltar i samtalat.

Om ingen förbättring sker kontaktar föreståndaren polismyndighetern som antingen ger

mobbaren en sista chans eller väljer att göra en anmälan mot eleven.

35

SAMMANFATTNING

Hantering av akuta mobbningsfall

NEJ

Är det fråga om systematisk mobbning? Klassläraren/

klassförestån

daren utreder

ärendet

JA

KiVa- teamet tar tag i ärendet:

1. Möte med den mobbade eleven

2. Enskilda diskussioner med de elever som deltagit i

mobbningen. Komma fram till beslut om förbättring som

eleven förbinder sig vid

3. Gruppdiskussion med dem som deltagit i mobbningen – gå

igenom vilka beslut man har förbundit sig till.

4. Uppföljningsdiskussion med den mobbade eleven + och

dem som har mobbat (antingen skilt eller tillsammans,

den utsatta får bestämma)

Vårdnadshavare till båda parter kontaktas

36

Plan för samarbetet med förskolan Målsättningar:

- Att göra övergången från barnomsorgen till skolan så naturlig som möjligt. - Att upptäcka barn med särskilda behov så tidigt som möjligt. - Att ge eleverna möjlighet att knyta och uppehålla kontakter över gränserna mellan de olika

stadierna Arbetsordning: September: När förskolläraren och klassläraren har frågat barnen om deras intressen bestämmer de tillsammans hur de ska samarbeta under året Oktober: Klassläraren besöker förskolan och förskolläraren besöker skolan. Iakttagelser görs beträffande de blivande ettorna respektive de ettor som just lämnat skolan. Följs av diskussion. November - december: Förskolan besöker skolan 2-3 gånger (halv- och heldag) Januari-februari: Skolberedskapstester genomförs. Efterföljs av diskussion mellan den som genomfört testerna, förskolläraren och klassläraren. Februari -mars: Skolan besöker förskolan 1- 2 gånger + Övergångssamtal tillsammans med förskollärare, föräldrar och klasslärare. Mars: Utfärd tillsammans med skolan och förskolan eller besök i skolan April: Inskrivning och provdag för de nya ettorna. Barnen tar sig till skolan med taxi en dag.

37

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur

undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen för läroplanen. Undervisningen enligt den individuella

planen kan omfatta ett eller flera eller samtliga ämnen inom den grundläggande utbildningens lärokurs.

Syftet med den individuella planen är att anpassa undervisningen enligt den enskilda elevens behov och

inlärningsförutsättningar.

Den individuella planen skrivas av den lärare som ansvarar för undervisningen i ämnet. Undervisningen

enligt IP kan ges i en liten grupp av specialklassläraren eller inom allmänundervisningen i klass av

klass- eller ämneslärare i samarbete med specialläraren.

Elev, lärare, föräldrar och elevvårdspersonal samarbetar vid uppgörandet av den individuella planen för

hur undervisningen skall ordnas för att bäst lämpa sig för elevens behov. I planen definieras de

viktigaste målen för undervisningen samt bedömningsgrunderna.

Handlingsplan för elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Dyslexi

Dyslexi är en störning som tar sig uttryck i svårigheter att läsa och skriva trots sedvanlig undervisning,

tillräcklig intelligens och täckande sociala resurser. Störningen beror på grundläggande kognitiva

brister och är ofta ärftligt betingad.

Dyslektiska elever bör så tidigt som möjligt identifieras, erhålla språklig träning och mötas av ett lämpligt

pedagogiskt förhållningssätt. Dyslektiker som inte får förståelse för och ett riktigt bemötande av sina

svårigheter kan förlora sin självkänsla och goda självbild. Ju äldre man blir utan att få klart för sig varför

man inte läser och skriver så bra och inte får förståelse och hjälp, desto sämre blir självbilden.

Dålig självbild blockerar inlärningen, passiviserar och förhindrar utvecklingen av ett medvetet tänkande

då det gäller att hitta inlärningsstrategier åt sig. Eleven tar avstånd från skolarbete och tänkande, tar inte

risken för flera tydliga misslyckanden.

En viktig del av det pedagogiska arbetet handlar därför om att hjälpa eleverna att få en mer positiv

självbild och större mod i sitt tänkande. På det här området finns ingen snabb lösning, utan mycket

förståelse, tålamod och individuell hänsyn krävs. Det är grundläggande att känna till elevernas starka

sidor och ta fram dem i undervisningen. Då man tränar bör det således alltid göras på en sådan nivå

och på ett sådant sätt att det samtidigt stärker elevens självbild.

38

Användningen av diagnostiska läs- och skrivprov i Brändö grundskola ÅK Tidpunkt Typ av test

1

Augusti- september

- Bokstavskännedom - Motorik - Språkutveckling och språklig medvetenhet - ”Fonolek”, visuella prov (bearbetning av hörsel och synintryck) - Taltest

- Vårtestet 1 (ordförståelse, läsförståelse, diktamen) - H4 (mätning av lästekniska förmågan)

2 Augusti- september Februari- mars

- Uppföljning av svaga elever

- Vårtestet 2/ DLS 2 (B.Järpsten/Psykologiförlaget AB) - H4

3 Augusti- september Februari- mars

- H4 - Makeko (test i det centrala lärostoffet i matematik.)

- DLS 3 (B.Järpsten/Psykologiförlaget AB)

4 Februari – mars

- DLS 4-6 (B.Järpsten/Psykologiförlaget AB) - Makeko

5 Oktober - ”Ida och Filip”; kartläggning av läsförståelse i åk 5 (Lärum) - Makeko

6 Februari-mars

- Vid behov DLS 4-6 (Järpsten och Taube) - Makeko

7 September - ”LS, klassdiagnoser i läsning och skrivning för högstadiet och gymnasiet”(Psykologiförlaget AB); kontroll av läshastighet och läsförståelse

- Rättsavning - Lexia - Makeko

39

8-9 September - Vid behov

Åtgärder Undervisning Undervisningen kan ske antingen inom klassens ram eller individuellt. Hur undervisningen organiseras måste avgöras separat för varje elev beroende på arten och graden av svårigheterna. Varje individ har sitt mönster av starka och svaga sidor och ingen metod kan anses gälla för alla elever. Delar som man behöver betona speciellt är:

medveten träning för att utveckla fonologisk medvetenhet.

medveten träning i bokstav-ljud kopplingen och i de regler som styr språkets struktur.

regelbunden repetition av tidigare moment. Förslag:

gör det möjligt för eleverna att få undervisning i liten grupp eller individuellt under viss tid för att kunna säkerställa och repetera kunskap.

erbjud hjälp att föra anteckningar (t.ex. få kamrats eller lärarens anteckningar)

erbjud förlängd tid för att göra klart uppgifter och prov (kan vara upp till 50 % längre).

reducera antalet uppgifter inom ett visst område (t.ex. antalet ord i främmande språk).

arrangera muntliga provtillfällen eller läs uppgifterna högt för eleven.

erbjud och uppmuntra redovisningar som görs m.h.a. bilder, teckningar mm.

ge tidsplanering för alla uppgifter och ge stöd under arbetets gång.

ge eleven en planeringsbok, som kan signeras av lärare och föräldrar.

låt eleven läsa upp högt det han skrivit. Hjälpmedel Den tekniska utvecklingen har öppnat många dörrar för elever med läs- och skriv svårigheter. Den innebär en ytterst viktig möjlighet för dem att skaffa sig information, att utöka sin kunskap och är ett betydelsefullt komplement till traditionell läsning och skrivning. T.ex. att få:

använda Daisyspelare och talböcker.

att använda filmklipp och vanlig film för att presentera information.

använd dator med ordbehandlingsprogram och stavningskontroll vid friskrivning.

arbeta med övningar som innebär träning vid tangentbordet.

använda utvalda datorprogram för läs- och skrivinlärning

40

Jämställdhetspolicy Brändö grundskolas jämställdhetspolicy är en plan som bygger på värdegrunds diskussioner mellan

lärarna, mellan elever och lärare samt elever emellan. Planen är levande och utvecklas hela tiden.

Jämställdhetsplanen är ett verktyg för att bryta de existerande könsrollerna, som bidrar till att

underbygga fördomar. Jämställdhetsplanen måste beakta de fysiska skillnaderna könen emellan, men

dessa skillnader får inte bli en orsak till könssegregering

Enligt § 5 i jämställdhetslagen bör samtliga skolor och utbildningsanstalter se till att både män och

kvinnor har lika möjlighet till utbildning och yrkesutveckling och att undervisningen, forskningen samt

undervisningsmaterialet följer denna lag och dess ändamål. Elever ska behandlas likvärdigt oberoende,

kön, ålder, ras, handikapp eller religionstillhörighet.

Jämställdhet i skolan handlar om att skapa utrymme för varje barn/elev att växa och utveckla sina

talanger bortom diskriminerande och hämmande könsroller. Flickor och pojkar skall ges likvärdiga villkor

och förutsättningar att upptäcka, pröva och utveckla sin fulla potential som människa. I det pedagogiska

arbetet ska man grunda jämställdhet. Tolerans och förståelse för andra människor och kulturer samt

internationell förståelse och fredsvilja. Samtidigt behöver eleverna på Åland fostras till att känna ansvar

för att bevara och utveckla den åländska självstyrelsen.

I Brändö grundskola är könsfördelningen ganska ojämn vilket kan leda till att det könet som är en

minoritet får mindre plats. De vuxna i skolan har som ansvar att se alla elever och inte behandla dem

som representanter av ett visst kön, utan som individer med lika värde.

Läsårsplan:

Augusti/September:

- I samband med skolfreden behandlas mäskliga rättigheter och jämställdhet med alla klasser,

lägger upp ett protokoll över hur vi på skolan ska jobba för jämställdhet.

- Inledande diskussioner kring hur olika personer är lika värda, olika ställning osv.

- . Klassläraren tar reda på hur inställningar och rollerna i klassen fördelar sig

Oktober/November

- Jämställdhet behandlas inom KiVa- materialet och könens likheter och olikheter behandlas

under temadag kring identitet.

Mars

- Temadag med praktisk filosofi med jämställdhet som inriktning.

Därtill bör varje lärare:

- föra kontinuerliga diskussioner kring värdegrunden och jämställdhet

- se till att talutrymmet i klassen fördelas lika mellan alla

41

- i sitt arbete belysa och exemplifiera jämställdhet och tankar kring könsroller och ge eleverna

verktyg att kritiskt granska medians bild av olika människor.

- vara observanta för att upptäcka eventuella trakasserier eller diskrimineringar i tid.

- uppmuntra till fortsatt granskning av språkbruk och arbeta för att motverka

användningen av könsord som skällsord och könsmobbninng.

SANT-beredskapsplan Hur vi agerar som lärare när vi upptäcker att någon handskas med droger.

1) Elever vid skolan:

- Först samtalar vi med eleven ifråga.

- Ger eleven möjlighet att sammankalla till ett möte med föräldrarna.

- Kontaktar föräldrarna oberoende om eleverna ordnar ett möte eller ej.

- Begär assistans utifrån när vi känner att vi behöver hjälp. Hjälpen hoppas vi få från Fältarna,

hälsovårdare, Folkhälsan samt socialsekreteraren.

- Vid misstanke om drogmissbruk så måste man lämna över ärendet åt någon person på någon av

ovannämnda myndigheter eller organisationer. Med missbruk menar vi upprepat användande av

alkoholhaltiga drycker, narkotika och sniffning.

- Beträffande tobak tar vi kontakt med föräldrarna och informerar dem samt hänvisar dem vidare om

behov föreligger.

- I övrigt bör vi hålla oss välinformerade beträffande droger och missbruk samt vara observanta.

2) Personalen på skolan:

- Se kommunens drogpolicy.

3) Människor i vår omgivning:

- Om risken är uppenbar att skolans elever dras in i någon form av missbruk, kan någon av lärarna

42

Plan för användningen av IT i undervisningen

Som det sägs i den åländska läroplanen så är IKT och digital kompetens är en viktig grund för elevernas lärande och kunskapsutveckling. Skolan har ansvar för att alla barn och ungdomar, även barn i behov av särskilt stöd, ges lika möjligheter till att fungera i en digital vardag.

Digital kompetens är färdigheter, kunskap, kreativitet och förhållningssätt som behövs för att kunna nyttja digitala medier vid inlärning och kommunikation samt ta aktivt del av kunskapssamhället såväl i fortsatta studier som i ett framtida arbetsliv

I Brändö grundskola används datorer främst till informationssökning, vid presentationer och för att skriva olika texter. Varje lärare använder digitala läromedel där det för hon/henne känns ändamålsenligt. Information om skolan finns digitalt på skolans hemsida och e-post används som kontaktform mellan de parter som är bekväma med det. Skolan använder sig till en viss del av Fronter.

Elevernas kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) utvärderas med hjälp av

läroplanens mål för vad varje elev ska kunna vid varje årskurs.

IKT-utrustning:

I dagsläget har vi 17 bärbara datorer varav 10 används för elevbruk, 5 av lärarkollegiet, 2 är kopplade till

en Smartboardtavla. Det finns 8 fasta datorer, 3 i lärarrummet, 1 i föreståndarkansliet, 1 i kökets kontor,

1 i åk 1-2 samt 2 i specialundervisningsrummet. Vi har 2 Smartboardtavlor med ljudutrustning, 4

videokanoner, 1 dokumentkamera, 1 digitalkamera och 1 digital videokamera. VI har tre skrivare varav

en är färglaser och de två andra färgbläckstråle skrivare

Programvaror:

Ämne Program Typ av licens

43

Specialundervisning Stava Rex 5 användare

Engelska Spell Right 5 användare

Attack your grammar skollicens

Matematik Mattekungen skollicens

Uppslagsverk NE skollicens

Finska Poks 16 användare

Historia Svensk historia 1-2-3 5 användare

Lärplattform Fronter skollicens

Övervakningsprogram Soft Activity Report 12 användare

Smartboardprogram Notebook 10 skollicens

Support och drift:

Skolans IT-ansvarige står för installation och felsökning mot en ersättning av 1 veckotimme enligt

gällande kollektivavtal. Vid behov kontaktas Mariehamns persondatorer för konsultation och hjälp. Via

en brandvägg som är övervakningsbar kan ändringar göras på distans.

Användning av datorer:

- Datorerna används i första hand till att uppfylla de etappmål som finns omnämnda i den åländska

läroplanen.

- Att utföra skolarbete.

- Att söka kunskap och fakta.

- För inlärning via olika pedagogiska program.

Fortbildning:

Under läsåret 2013-2014 kommer lärarna fortsätta sin fortbildning i MIP (Media och IT i pedagogiken).

Lärarna kommer att få vidareutbildning i användningen av Fronter.

VISION, VERKSAMHETSIDÉ

Skolan strävar efter en balans mellan användningen av datorer i undervisningen i förhållande till övriga

arbetsmetoder. Ambitionen är att personalen ska kunna välja hur man vill delta i kurser, möten och

fortbildningar, att vara på plats eller sitta på distans med hjälp av digitala hjälpmedel. Elever och

personal i vår skola skaffar kontakter världen över, såväl nära som fjärran. Utbytet med andra stimulerar

oss i vårt arbete. Vi vill också skapa skärgårdens digitala lärarrum. Skolan ska skapa förutsättningar för

att kunna bemöta informationssamhället. IT ska utveckla varje elevs kunskap på bästa sätt. Skolan ska

använda IT som ett verktyg för att stärka samarbetet mellan skola och hem

Säkerhetsplan för Brändö grundskola

(för mera detaljerad plan se Räddningplan bilaga 2)

44

Varseblivning

För att varna och medvetandegöra personer i byggnaden när en brand eller annan farosituation uppstår så finns följande anordningar:

- Skolbyggnaden är försedd med brandlarmsklockor. Dessa aktiveras av det automatiska brandlarmet eller manuell tryckning.

Rutiner vid utrymning

Allmänt gäller att alla lugnt tar sig ut ur byggnaden genom närmaste utrymningsväg och samlas vid angiven samlingsplats (vid muliplanen).

- Klassläraren eller den lärare som har lektion med klassen vid larmet ansvarar för kontroll att klassrum och närliggande korridor töms.

- Läraren ser till att fönster är stängda - Läraren lämnar klassrummet sist och stänger dörren - Eleverna uppmanas att lugnt ta sig ut ur byggnaden - Besökare omhändertas av den som har tagit emot vederbörande

Återsamlingsplatser

- Alla personer som har vistats i byggnaden samlas vid multiplanen utanför skolan. - Varje lärare kontrollerar att alla elever är på plats och gör sitt bästa för att hålla en lugn

stämning - Föreståndaren informerar alla så fort hon/han vet något mera om händelsernas utveckling

Rutiner kring säkerheten

- Alla lärare bör vara upplysta om hur de ska handla i en krissituation - Önskvärt är att all personal på skolan har genomgått en första hjälp- utbildning - Utrymningsövningar bör göras en gång per termin - Brandsläckare och filtar ska kontrolleras regelbundet

Krisplan vid Brändö grundskola Viktiga telefonnummer: Allmänt nödnummer 112 Rådgivningen 56115 Jour dagtid 040 5271 899 Föreståndare Katarina Halme- Wiklund 56109, 040 1706109, 040 5742853 Församlingen 56114 Stödperson Raili Hake 040 8346 465 Att följa en elevs sjukdom och sista tid: (exempel elev får cancerbesked) - Personalen informeras av föreståndaren - Klassföreståndaren informerar klassen - Kontinuerlig information till klassen.

45

- Klassföreståndaren håller kontakten med hemmet och beaktar hemmets önskemål om informationen till klassen och klassens föräldrar. - Klassen skickar brev, teckningar och andra hälsningar till den sjuka från klassen. Dödsfall - Elev

a) under skoltid: - Ge första hjälpen och kalla på hälsovårdare

- Lämna aldrig eleven ensam

- Se till att någon ur personalen tar hand om de andra eleverna

- Klassföreståndare eller föreståndaren kontaktar föräldrarna omedelbart vid olycka, vid dödsfall

kontaktar hälsovårdare eller polis föräldrarna.

- Föreståndaren kontaktar stödperson och församlingen

- Saklig kortfattad information om vad som har hänt ges till de övriga eleverna.

- Skicka skriftlig information till alla hem om vad som har hänt. (se bilaga modellbrev)

Efter händelsen/nästa dag

- Minnesstund/samling, flaggan på halvstång - Diskussion med klassen - Eleverna får prata om sina tankar och känslor - Kontakt med hemmet om begravning - Så småningom återgå till det normala

b) på fritid - Vid andrahandsuppgift, kontrollera alltid vad som har hänt med de anhöriga. - Information ges till klassen av klassläraren - Föreståndaren kontaktar stödpersoner och församlingen - Föreståndaren informerar hela skolan - Föreståndaren skickar skriftlig information till alla hem om händelsen. (se bilaga modellbrev)

Dödsfall - Nära anhörig:

- Föreståndaren kontaktar hemmet

- Personalen informeras

- Utgående från hemmets information och önskemål diskuterar klassföreståndaren med den

berörda gruppen om vad som har hänt.

- Klassföreståndaren håller kontakt med hemmet i fortsättningen.

Dödsfall - Personal

a) under skoldagen:

- Lärare ger första hjälp och kallar på hälsovårdare.

- En annan lärare tar hand om eleverna.

46

BILAGA 1

- Föreståndaren informerar eleverna

- Hälsovårdare eller polis kontaktar anhöriga.

- Minnesstund/Flaggan på halvstång.

- Information skickas hem.

- Fortsatta diskussioner sker i klasserna

b) under fritiden:

- Föreståndaren kontaktar de anhöriga för information och informerar därefter sin personal.

- Föreståndaren informerar eleverna

- Minnestund/Flaggan på halvstång

- Information skickas hem

- Fortsatta diskussioner i klasserna.

Uppföljning:

- Klassläraren följer upp eleven, är observant på elevens sorgereaktioner. - Kontinuerlig kontakt till hemmet. - Eleven ges möjlighet att diskutera det skedda med någon som eleven har förtroende för.

Krislåda: (finns i lärarrummet) vit duk, ljusstake, stearinljus, tändstickor, vas, fotoram, musik, dikter, böcker, uppdaterade kontaktuppgifter till föräldrar.

Brändö den 6 mars 2013

Till skolnämnden i Brändö kommun

Förslag till timfördelning och timresurs för Brändö grundskola läsåret 2013- 2014

Den totala timresursen minskar med 3,5 h för nästa år. Det här beror dels på att behovet av

specialundervisning har minskat till en viss mån och att vissa ämnen (omgivningskunskap och

biologi/geografi) har ändrat gruppindelningen och genom detta minskat timresursen. Däremot ökar

timresursen med 0,5 förändring i klassföreståndarskapsersättning.

Tyngdpunktsområden och timfördelningen

På lågstadiet används timresursen till delningar för att de nya ettorna ska få lugn och ro i sin

nybörjarinlärning. På åk 3-4 har vi delningar i engelska och matematik eftersom det är ämnen som har

större skillnader in inlärningsstoffet och varje klass ska få möjlighet att arbeta enskilt. På högstadiet

ligger tyngdpunkten fortsättningsvis på svenska, språk och matematik. Vi har delningar i alla dessa

ämnen för att varje årskurs ska få så åldersriktig undervisning som möjligt.

För läsåret 2013-2014 är nytt att åk 1-3 kommer att läsa omgivningskunskap (ok) tillsammans medan åk

4-6 läser biologi och geografi tillsammans, i dessa ämnen får åk 4 en timme extra i veckan för att hinna

med i den växelkurs som läses. Nytt är även att historieundervisnigen inleds redan på åk 4. En

47

BILAGA 2

förändring för läsåret sker även inom bildkonst och gymnastik. Åk 3-4 samt åk 7 ökar timantalet i

bildkonst. Åk 3-4 med 0,5 veckotimmar (läser 3 timmar bk under höstterminen och 3 timmar gy under

vårterminen) och för åk 7 ökar bildkonsttimmarna från en till två veckotimmar och minskar därmed

timantalet i gymnastik från tre till två.

Ändring i avlöningen för klassföreståndarskap

Eftersom arbetsbeskrivningen och arbetsmängden för att vara klassföreståndare på högstadiet har

ändrat markant under de senaste åren så föreslås en ökning i timresursen för detta ändamål. I nuläget

delar två lärare på en timme föra att handleda tre klasser, i praktiken innebär det att varje lärare får en

halv veckotimme oberoende om han/hon har en eller två klasser. Förslaget är att man får 0,5 h/klass

vilket betyder att den som har dubbelt klassföreståndarskap får en hel veckotimme som ersättning.

Brändö 6.3 2013

_________________________________

Katarina Halme, föreståndare

RÄDDNINGSPLAN FÖR BRÄNDÖ

GRUNDSKOLA & BIBLIOTEK

SAMT BRÄNDÖHALLEN

INNEHÅLL

1. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN/BYGGNADERNa 3

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN……………………… 4

3. RISKINVENTERING…………………………………………… 5

4. SÄRSKILD UTRUSTNING OCH ANORDNINGAR………… 6

5. UTRYMNINGSORGANISATION:…………………………… 8

A. Varseblivning:………………………………………………..

B. Rutiner för utrymning:………………………………………

C. Återsamlingsplatser:…………………………………………

D. Rutiner vid enbart brandalarmsignal:………………………

48

E. Information om utrymningsorganisationen:…………………

6. UTBILDNING & REVIDERING.……………………………… 9

7. VIKTIG INFO…………………………………………………… 9

8. ÅTGÄRDSPLANER FÖR STÖRNINGSSITUATIONER:…… 10

A. BRANDSKADA:…………………………………………………

B. VATTENSKADA:………………………………………………

C. AVBROTT I DRICKSVATTENFÖRSÖRJNINGEN (& AVLOPP):

D. INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE:………………………

E. PERSONHOT ELLER BOMBHOT……………………………

F. ELAVBROTT……………………………………………………

G. AVBROTT I VÄRMEFÖRSÖRJNINGEN……………………

H. EVAKUERINGSPLATSER……………………………………

9. BILAGOR:

1) FÖRTECKNING ÖVER ANSVARSPERSONER ………… 12

2) AVSTÄNGNING AV VENTILATION…………………….. 13

3) FÖRVARING OCH ANSLUTNING AV ELVERK……….. 14

4) REGELBUNDNA KONTROLLER SOM UTFÖRES ……. 15

1. ALLMÄNNA UPPGIFTER OM ANNLÄGGNINGEN/BYGGNADEN

Fastigheternas namn: BRÄNDÖ GRUNDSKOLA & BIBLIOTEK samt BRÄNDÖHALLEN

Adress: Brändö by

Postadress: 22920 Brändö

Ägare: Brändö kommun

Ägarens kontaktperson: Katarina Halme tel. 56109 eller John Wrede tel. 56500 (Brändöhallen)

Byggnadsår: 1953, 1976, 1987, 2007 (Brändöhallen samt entrén till skolan och biblioteket)

Totalrenoverad: December 2007

Material, brandklass: Stommen på den del av skolan som är byggd 1953 består av betong och är

rappad på utsidan och insidan. Den del som är byggd 1976 har en gjuten sockel

med lekablock upptill. Utsidan har träpanel och insidan är rappad. Den del som

är byggd 1987 har gjuten sockel och är sedan byggd med lösvirke upptill.

Utsidan har träpanel och insidan består av gipsskivor. Taket är belagt med tegel.

Brändöhallens stomme består av limträbalkar på vilka man har monterat 150

mm tjocka element av (styrox) som är beklätt med plåt utvändigt och invändigt.

Invändigt är hallen dessutom inredd med träpanel. Taket är belagt med plåt.

Byggnaderna är brandklassade som BR2.

Brändöhallens yta: 594 m2

Skolans och bibliotekets yta: 1608 m2

Total yta: 2202 m2

Brändöhallens volym: 5270 m3

Skolans och bibliotekets volym:5677 m3

49

Total volym: 10947 m 3

Antal våningar (ovan jord): 2 + ouppvärmt vindsutrymme ovanpå 50-talsdelen

Källarplan: Ja, i västra delen av 50-talsdelen.

Skyddsrum: Nej

Ventilation: Ventilationen för kök och hemkunskapskök är kopplat till ett centralt

ventilationsaggregat som finns i källarvåningen och är timerstyrt. I slöjdsalen

finns det även ett mindre ventilationsaggregat placerat i målarutrymmet.

Ventilationen är endast påkopplad när det pågår verksamhet i slöjdsalen. I övrigt

finns det 26 st. ventilationsskåp utplacerade i skolans och bibliotekets

utrymmen. Ventilationsskåpen fungerar oberoende av varandra. Ventilationen i

Brändöhallen är koldioxidstyrd via ett centralt ventilationsaggregat som finns i

teknikutrymmet uppe på loftet.

Om anläggningarnas ventilation av någon orsak behöver stängas av kan man

göra det i flera mindre elcentraler (se bilaga 2). När brandlarmet aktiveras slås

all ventilation i skolan av. I Brändöhallen stängs ventilationen av via

stoppknappen eller elcentralen i teknikrummet. Brändöhallen saknar brandlarm.

2. BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN

Verksamhet i Brändö grund-

skola & bibliotek: - Undervisning i grundskolans ämnen

- Kök

- Medisverksamhet

- Möteslokal

- Övernattningsutrymme för större grupper

- Bibliotek

Verksamhet i Brändöhallen: - skolans gymnastiksal

- gymnastik och idrott (träningar och matcher)

- publikarrangemang på plan (teaterföreställningar, konserter, m.m.)

- gym

- festlokal

- konferens

Speciella tillstånd: För den ordinarie verksamheten krävs inga speciella tillstånd. Då större

tillställningar ordnas i Brändöhallen ligger ansvaret på arrangören att lämna

tillståndsbegäran till berörd myndighet i tid. Det maximala antalet tillåtna

besökare i Brändöhallen är 200 personer på en och samma gång.

Farliga ämnen: Särskilda ämnen som används i byggnaden är de vätskor och kemikalier som

används i kemiundervisningen. De fasta ämnena förvaras i ett låst och ventilerat

skåp i fysik- och kemisalen. Syror och övriga vätskor förvaras i dragskåpets

nedersta del.

Särskilda anordningar: Gassvets används i slöjdsalen. Acetylen- och syrgastub finns monterade på en

liten kärra till höger innanför ingången till slöjdsalen.

Verksamhetstider: ca 20 augusti – 22 december samt 7 januari - 8 juni (skolan)

50

Biblioteket och Brändöhallen används året runt.

Antal anställda: Antalet anställda uppgår till fjorton stycken. Av dessa är 9 st. lärare, 7

heltidsanställda och 2 timlärare i bisyssla. Dessutom jobbar 1 kock, 1

bibliotekarie, 1 heltidsanställd lokalvårdare samt 1 lokalvårdare anställd på

deltid vid Brändöhallen. Fastighetsskötaren är stationerad på skolan men arbetar

även med kommunens övriga byggnader.

Antal elever: Läsåret 2009-2010 har skolan 33 elever på årskurserna 1-9.

Skolan är dimensionerad för 60 elever men kan ta emot ca 80 elever.

3. RISKINVENTERING

Typ av händelse (risk):

Åtgärder:

Gasläcka från slöjdsalens acetylen och syrgastuber Se till att grejerna är i skick.

Brand

Brandcellsindelning, utrymningsvägar och

brandsläckningsutrustning hålls i skick.

Rökförbud

Anlagd brand

Inget brännbart får förvaras i direkt

anslutning till fasad och utskjutande takdelar.

Byggnaden har fullgott skalskydd (Låsta dörrar)

Brand p.g.a. trasiga elarmaturer eller apparater

Gott fastighetsunderhåll. Där felaktigheter

åtgärdas snabbt.

Undvik provisoriska installationer t.ex. skarvkablar.

Strömavbrott

Byggnaden har delvis egen reservkraft.

Avbrott i fjärrvärmematningen Åtgärdsplan

Reservvärmekälla för skolan och biblioteket finns i form av oljepanna.

Radiakolycka Se Brändö kommuns skyddsplan Personskador i övningsverksamhet och yrkesutövning

Se arbetarskyddspärm

51

I verksamheten: Olyckor i samband med lek, idrottsutövande eller arbete.

Brännskador i samband med undervisningen i hemkunskap och teknisk slöjd.

Skärskador i samband med hanterande av maskiner i teknisk slöjd.

Frätskador i samband med hantering av kemikalier i kemiundervisningen.

Konsekvenser av detta kan vara allt från mindre blessyrer till allvarliga skador.

Brand i samband med heta arbeten, kortslutning i elcentral, kvarglömd spis eller

kaffebryggare. Brand kan även uppstå på grund av skadegörelse i eller utanför

anläggningen.

Konsekvenserna av detta kan medföra personskador samt akuta

reparationsbehov.

Våld och hot mot personal och elever.

Konsekvenserna av detta kan medföra såväl fysiska som psykiska skador.

Farliga ämnen: Acetylen, lackbensin, butangas, aceton, natrium, lut, kvicksilver, T-sprit,

denaturerad sprit, metanol, terpentin, tändvätska och svavelsyra.

Yttre orsaker: Giftig rök vid brand, olycka med farligt ämne eller strålningsolycka.

4. SÄRSKILD UTRUSTNING OCH ANORDNINGAR.

UTRYMNINGSSÄKERHET:

Typ av utrustning/anordning JA NEJ Underhåll & mer info:

Utrymningslarm X

Automatiskt brandlarm X Se bilaga 4

Utrymningstrapphus X

Utrymningsstegar X

Brandvarnare X

Gaslarm X

Signalljus / Utrymningsskyltar X Se bilaga 4

Säkerhetsbelysning X Se bilaga 4

Elektroniska styrningar av dörrar/lås X

Räddningsvägar för evakuering med brandkårens

stegfordon

X

BRANDSLÄCKNINGSUTRUSTNING:

52

Typ av utrustning/anordning JA NEJ Underhåll & mer info:

Vattensprinkler X

Lokal fast släckanordning X

Handbrandsläckare (Pulver) X Se bilaga 4

Handbrandsläckare (Kolsyra) X Se bilaga 4

Handbrandsläckare (Vatten/skum) X Se bilaga 4

Inomhusbrandpost X Se bilaga 4

Brandfilt X Se bilaga 4

ÖVRIGT BRANDSKYDD:

Typ av utrustning/anordning

JA NEJ Underhåll & mer info:

Brandcellsindelning

X

Brandventilation (Luckor) X Se bilaga 4

Brandventilation (fläktar) X

Branddörrar (med pump) X Se bilaga 4

Branddörrar (Styrda av rökdetektor) X

Se bilaga 4

Kolvnyckel för brandkåren X

ÖVRIGA SÄKERHETSANORDNINGAR:

Typ av utrustning/anordning

JA NEJ Underhåll & mer info:

Skyddsrum och utrustning

X

Första hjälputrustning X

Reservkraft X Se bilaga 3

Ficklampor

X

53

Nödstopp (ventilation)

X Se bilaga 2

Nödstopp (Övrigt)

X I tekniska slöjden och fysik- och

kemisalen. Se bilaga 4

Hisslarm X

Varnare för vattenläckage X

TV-övervakning

X I Brändöhallen.

Inbrottslarm

X

Fallskydd och övrig arbetarskyddsutrustning X Se arbetarskyddspärmen

54

5. UTRYMNINGSORGANISATION

Varseblivning:

För att varna och medvetandegöra personer i byggnaden när en brand eller annan farosituation uppstår. Så finns

följande anordningar;

Skolbyggnaden är försedd med brandalarmsklockor. Dessa aktiveras av det automatiska brandalarmet

eller med tryckknappar.

Brändöhallen saknar brandalarm. Personer som befinner sig i Brändöhallen göres varseblivna om brand

genom att man larmar muntligt.

Rutiner för utrymning:

Allmänt gäller att alla tar sig ut från byggnaden via närmaste utrymningsväg och samlas vid respektive

uppsamlingsplats. I övrigt gäller följande;

Klassläraren eller klassföreståndaren ansvarar för kontroll att lektionssal och korridor utryms.

Besökare omhändertas av den som tagit emot vederbörande.

Efter att byggnaden utrymts kollar föreståndare med alla lärare att de har sina elever på plats

Återsamlingsplatser:

Eleverna i åk 1-2 och klassläraren tar sig ut genom C-ingången och samlas på multiplanen.

Eleverna i åk 3-4 och klassläraren tar sig ut genom B-ingången och smalas vid multiplanen.

Eleverna i åk 5-9 och klassföreståndarna tar sig ut genom A-ingången och smalas vi multiplanen.

Övriga samlas utanför A-ingången.

Rutiner vid enbart brandalarmsignal:

Alla kontrollerar sitt närområde för att lokalisera ett eventuellt brandtillbud.

Elever och personal utryms enligt ovan.

Information om utrymningsorganisationen:

Anslås på följande platser:

A-ingången

B-ingången

C-ingången

Utanför föreståndarens kansli

Lärarrummet

55

6. UTBILDNING & REVIDERING:

Allmänt:

Skolföreståndaren, fastighetsskötaren och lärarkåren skall genomgå utbildning i allmän brandkunskap

vart 5:e år.

All personal som jobbar på skolan skall genomgå första hjälp kurs vart 5:e år.

Alla anställda skall informeras om innehållet i denna räddningsplan minst en gång vartannat år och i

samband med nyanställning.

Utbildningsansvarig:

Se bilaga 1.

Revidering:

Denna plan är fastställd av skolnämnden i Brändö kommun den 22 september 2009.

Ändringar av ansvarspersoner i bilaga 1 skall göras omgående.

En fullständig revidering av räddningsplanen, skall göras med högst fem (5) års mellanrum. Däremellan behöver

planen enbart revideras, efter omfattande om- och tillbyggnationer eller om riskbilden väsentligen förändras.

Denna plan är giltig t.o.m. september 2014.

7. VIKTIG INFO

Allmänt nödnummer 112

Alarmcentralen 19000

Polis 10022

Hälsovårdare 56115 / 0405271899(dagtid) / 0408461313 (jour)

Giftinformationscentralen 5355

Allmänna farosignalen: Den allmänna farosignalen betyder att en omedelbar fara hotar befolkningen.

Den allmänna farosignalen är en oavbruten stigande och fallande sirensignal

ELLER korta ljudsignaler om den ges med horn/vissla eller en varning som

myndigheterna ger med högtalare. Ett jämt, obrutet sirenljud är brandalarm som

innebär åtgärder enbart för brandkåren.

Gör så här: 1. Sök dig inomhus. Stanna där.

2. Stäng dörrar, fönster, vädringsluckor och ventilationsanordningar.

3. Koppla på radion och vänta lugnt på anvisningar.

4. Undvik att använda telefon så att linjerna inte blockeras

5. Avlägsna dig inte från området utan uppmaning av myndigheterna så att du

inte på vägen blir utsatt för fara.

Avstängning av ventilation beskrivs i första kapitlet och i bilaga 2.

56

8. ÅTGÄRDSPLANER FÖR STÖRNINGSSITUATIONER.

BRANDSKADA:

Akut restvärdesarbete utförs av Räddningsverket.

Övriga åtgärder planeras i samråd med försäkringsbolaget.

VATTENSKADA:

HUVUDAVSTÄNGNINGSVENTILEN för inkommande vatten finns bakom luckan ovanför

samlingsplatsen i nedre våningen.

Akut restvärdesarbete utförs av Räddningsverket.

Övriga åtgärder planeras i samråd med försäkringsbolaget.

AVBROTT I DRICKSVATTENFÖRSÖRJNINGEN:

Om orsaken ligger i byns nät meddela vattenbolaget Brändö Vatten (ordf. Anders Henriksson tel.

(040 579 0793).

Avvakta information från vattenbolaget om eventuella tappställen för vatten.

(Fastigheten har ingen verksamhet som är beroende av kontinuerlig dricksvattenförsörjning)

INBROTT ELLER SKADEGÖRELSE.

Gör polisanmälan och agera enligt polisens anvisningar.

Informera säkerhetsansvarig.

ELAVBROTT .

Fastigheten är försedd med eget reservkraftverk.

Ansvarspersoner för underhåll och drift redovisas i bilaga 1.

57

AVBROTT I VÄRMEFÖRSÖRJNINGEN.

Om det blir något fel i fastighetens värmecirkulation vidtas följande åtgärder.

Kontakta fastighetsskötaren.

Stäng dörrar och fönster.

Stäng av fastighetens ventilation enligt första kapitlet.

Om felet beror på avbrott i fjärrvärmeförsörjningen kontaktas Roger Husell tel. 56324 / 0400 847325.

EVAKUERINGSPLATSER.

Om verksamheten inte kan fortgå i byggnaden kan den förläggas i de olika ungdomslokalerna eller så kan

baracker hyras in för ändamålet.

58

Bilaga 1:

Förteckning över ansvarspersoner:

Arbetsuppgift Namn Adress Tel.

Skolföreståndare Katarina Halme 22920 Brändö 56109

(Utbildningsansvarig)

Fastighetsskötare Klas- Göran Englund 22920 Brändö

(Kontrollerar byggnaderna)

59

Bilaga 2:

Avstängning av ventilationsskåp:

För att stänga av ventilationen i hela skolbyggnaden måste man besöka 7 olika elcentraler.

Vid brandlarm stängs all ventilation av automatiskt. Följande elcentraler och säkringar stänger

av ventilationen i byggnaden:

1) Huvudelcentralen (HC) Säkring nr. 30 F10

2) Elcentralen i bibliotekets städskrubb (GC1) Säkring nr. 30 F10

3) Elcentralen i köket (GC2) Säkring nr. 40 F10

4) Elcentralen i trapphuset i den västra flygeln (GC4) Säkring nr. 20 F10

5) Elcentralen i förrådet vid lärarrummet (GC5) Säkring nr. 20 F10

6) Elcentralen i källaren (GC6) Köksfläktens till- och

frånluft

7) Elcentralen i slöjdsalens målarrum Brytare nr. TK 02

60

Bilaga 3:

Förvaring och anslutning av elverk:

Två bensindrivna elverk samt tillhörande starkströmskablar förvaras vid branddepån. Till

skolan ansluts elverket med kabel till starkströmsuttaget invid köksfläktsaggregatet i källaren.

Därefter slås omkastaren som finns ovanför uttaget på. Då kopplas cirkulationspumpen

automatiskt på. Vid fjärrvärmecentralen ansluts elverket med kabel till ett yttre

starkströmsuttag som finns på norra sidan av fjärrvärmecentralen. Därefter slås omkastaren

på. Säkerhetsbelysningen kopplas på i huvudelcentralen m.h.a. en brytare märkt

säkerhetsbelysning.

61

Bilaga 4:

Regelbundna kontroller som utföres:

Kontrollområde Intervall

Brandlarm Varje månad

Signal- och säkerhetsbelysning (inkl. armaturer) Var 3:e månad

Branddörrar (både brandalarmstyrda och vanliga dörrar) Var 3:e månad

Reservkraft 1 gång per år

Inomhusbrandposter 1 gång per år

Rökluckor 1 gång per år

Nödstopp 1 gång per år

Handbrandsläckare Vartannat år

Kontrollera att släckare och filtar finns på sina platser och står på grönt var 3:e månad.

62

BILAGA 3

brändö grundskola · 2015. 11. 19. · 5 målsättningarnas förverkligande under läsåret 2013-...

Documents