bo i borlänge 2014 nr 4

Sista sidan – Information från Samhällsbyggnadssektorn

FULL FART. Nu slipper familjen Berg streama TV via seg ADSL – fibern har kommit till Årby. SID 3

FÖR STORA OCH SMÅ. Borlänge lekplatser kontrol-leras och repareras kontinuerligt. SID 6

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 4 · DECEMBER 2014

MÅNGA GLADA MINNEN. Jan Bohman sammanfattar jubileumsåret. SID 16

SEX STEG TILL EN SÄKER JULGRAN SID 22

2 • BO I BORLÄNGE • NR 4 • 2014

De bytte koppar mot FIBER 3

Notiser 4

Nu sitter vi ihop! 4

Sammandrag av Borlänge Energis PRISLISTA 2015 5

Gott om LEKPLATSER i Borlänge 6

En rundvandring på Lennhedens vattenverk 8

Nu ska Borlänges dricksvatten skyddas ännu bättre 9

Tänk på vad du SPOLAR NER i ditt avlopp 10

”Vi människor växer av att hjälpa andra” 12

Uppsving för Myrorna 13

Konsten att BYGGA HUS 14

Glöm inte reflexen! 15

Fina FRAMTIDSUTSIKTER för en pigg 70-åring 16

Torsång först ut i ny skolsatsning 17

Viktiga frågor om framtidens MILJÖ 18

NORRA BACKA – som ett nytt Kvarnsvedens pappersbruk 19

Byggnadsnämndens arkiv – EN SKATTGÖMMA 20

Borlänge laddar för skid-VM 21

Räddningstjänsten Dala-Mitt 22

Borlängekrysset 23

Ettkrysstvå 23

Information från Stadsbyggnadssektorn 24

Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter

Frågor & svar

Bo i Borlänge · Nr 4 · 2014 · Årgång 23Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge

Ansvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60

Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90

Text RR Reklambyrå, Lennart Hill och Dan Forslund

Foto RR Reklambyrå och Henrik Hansson

Tryck MittMedia Print, december 2014

Uteblir tidningenDe som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som sam-hällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har ”reklam, nej tack” på din brevlåda får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception.

Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information.

Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 eller [email protected]

Scanna QR-koden och läs Bo i Borlänge i din smartphone

Information om dricksvattnet i Borlänge Analysresultat v 38/2014–v 49/2014 Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades fyra st som ”Tjänlig med anmärkning” varav tre st pga en förhöjd halt av actinomy-ceter och en pga förhöjd halt av mikroorganismer. Anmärkning pga actinomy-ceter är ur hälsosynpunkt helt ofarlig (actinomyceter förekommer i allt grund-vatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet). Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig omsättning.

Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta på [email protected] eller ställa frågan på www.borlange-energi.se

Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få.

MISSADE ATT STÄLLA UT TUNNORNAJag missade att ställa ut soptunnorna vid tömningstillfället. Vad gör jag?Svar Du kan ringa 0243-730 60 och beställa extra tömning. Detta kostar 150 kronor och kommer på din nästa faktura.

TONER/TONERKASETTVar lämnar jag toner till kopiator eller skrivare?Svar Är den av plast kan du lägga den i kärlet för brännbart. Alternativtlämna den till inköpsstället eller närmaste återvinningscentral.

BO I BORLÄNGE • NR 4 • 2014 • 3

DE BYTTE KOPPAR MOT FIBER

När familjen Berg för drygt ett år sedan flyttade från lägen-het på Hagalund till villa i Årby så utgick de nästan från att uppkopplingen till Internet skulle bli ungefär lika snabb i det nya hemmet som i lägenheten. Men så blev det inte.

– På Hagalund hade vi 30 Mbit via ADSL, men efter-som Årby ligger ganska centralt så jag blev lite förvånad att det som erbjöds här bara låg på 6–8 Mbit, säger Jocke. Med den låga hastigheten blir det hackig bild när man försöker streama TV via nätet.

I hemmet finns många apparater som är uppkopplat till Internet. Dator, TV-spel, läsplattor, smart-phones och larm.

– Det kräver en snabb och stabil uppkoppling, särskilt om flera i familjen är ute på nätet samtidigt.

HÖJER VÄRDET PÅ HUSETGanska snabbt efter flytten fick familjen information om att Borlänge Energi skulle bygga stadsnät i området. Vid årskiftet stod det klart att Årby skulle prioriteras eftersom en stor del av de boende var intresserade av uppkoppling.

– Det kändes bra. Jag tycker också att vi fick väldigt bra information från Borlänge Energi. Jag gick på infor-

Nu slipper familjen Berg i Årby samsas om en hackig ADSL-uppkoppling.

– Det är en enorm skillnad med fiber, konstaterar Jocke Berg.

mationsmöten som ordnades och kände att jag fick svar på alla frågor.

Möjligheten att betala per månad, istället för en klumpsumma, tror Jocke är en av anledningarna till att så många tackade ja till en fiberanslutning.

– Det är också många som inser att en uppkoppling till stadsnätet höjer värdet på fastigheten.

INTRESSET REKORDSTORTUnder året har cirka 1 000 villor erbjudits fiberanslutning i Nygårdsdalen, Mats Knuts, Nygårdarna, Årby, Färjegår-darna och Yttermora. Jan-Erik Lindroth, Borlänge Energi kan konstatera att intresset hos Borlängeborna är rekord-stort.

– Över 60 procent av villaägarna har nappat på erbju-dandet, säger Jan-Erik.

Jan-Erik tror att det stora intresset tyder på att fler och fler inser att en uppkoppling via fiber är det enda som klarar framtidens prestandakrav.

– Även om man lyckats höja överföringskapaciteten via kopparnät på senare år, så kommer koppartråden inte att överleva, säger Jan-Erik. Idag ser vi på TV och film

Familjen Berg: Jessica, Delphine och Jocke är väldigt nöjda med fiberuppkopplingen.

över nätet och varken ADSL eller mobil uppkoppling räcker till.

VILL SE PÅ TV NÄR DET PASSARI nuläget har familjen Berg bara Internet via fibern. Hemtelefon känns onödigt och TV ser de på via stream- och playtjänster.

– Vi vill titta på TV när det passar oss. Jag och Jessica tittar gärna på TV-serier och vi brukar vänta med tittandet tills det finns flera avsnitt tillgängligt på nätet. Då slipper vi vänta en vecka på nästa avsnitt.

Pappa Jocke tittar också gärna på sport och Delphine gillar att titta på julkalendern och Alfons Åberg.

– Nu när fibern är inkopplad så kan alla i familjen se var sitt program samtidigt utan problem, säger Jessica. Det är också kul att, utan störningar och hackig bild, kunna skypa med släktingar och vänner.

– Jag tycker att det är bra att det finns så stort utbud på tjänster och att finns flera olika leverantörer på nätet, sä-ger Jocke. Det höjer kvaliteten och pressar priserna. Det kan mycket väl hända att vi beslutar oss för att beställa TV via fibern längre fram.

Jocke, som själv jobbar på ett IT-företag, tycker att det ska bli spännande att se vilka nya tjänster som i framti-den kommer att erbjudas via stadsnätet.

– Det är mycket på gång. Särskilt när det gäller tjäns-ter som rör kopplingen mot el- och värmeförbrukning.

De bytte koppar mot fiber


Nu sitter vi ihop!

NOTISER

Dags för radonmätning i husetRadon är en gas som är både osynlig och luktlös, men riskabel för människan. Är radon-halten inomhus högre än 200 becquerel per kubikmeter luft kan den inverka menligt på människors hälsa.

Enda sättet att ta reda på radonhalten inomhus är att mäta. Vanligaste metoden att mäta radon i inomhus-luften är med små mätdosor, så kallade spårfilms-dosor, som kan beställas via kommunens miljökontor eller direkt från ett mätlaboratorium.

Dosorna placeras ut, enligt anvisningarna i minst två rum. Mätperiodens längd ska vara minst två, helst tre månader. Därefter skickas dosorna tillbaka till labora-toriet tillsammans med det protokoll husägaren fyllt i.

Efter ett par veckor kommer resultatet med posten. Om det är mer än tio år sedan en radonmätning

gjordes bör en ny genomföras. Även efter en husreno-vering bör en ny mätning vidtas då förändringar kan ha uppstått i husgrunden.

För ytterligare information kan Miljökontoret kontaktas via Borlänge kommuns växel, 0243-740 00.Detaljerad information finns också påwww.stralsakerhetsmyndigheten.se/start/Radon /Att-mata-radon/

Uppe på Källviksberget, cirka 1,5

km från Källvikens pumpstation,

möttes de till slut – fjärrvärme-

ledningarna från Borlänge och Falun.

– Allt fungerar bra och nu börjar

vi trimma in systemet, säger

produktionschef Mathias Bjurman.

Under vecka 46 genomfördes den sista svetsningen och strax efter pumpades den första värmen genom fjärr-värmeledningen. Arbetet med att koppla ihop Falun och Borlänges fjärrvärmenät har pågått i ca 1,5 år.

– Nu återstår arbetet med att återställa efter lednings-gatan samt intrimning av pumpstationerna och kontroll-rummen i de båda städerna, säger Mathias.

”BILLIGAST KÖR”Samarbetet innebär minskade produktionskostnader, minskad miljöbelastning och ökad möjlighet att ta vara på ytterligare spillvärme.

– När intrimningen är klar kommer vi att köra efter principen ”billigast kör”. Den stad som för tillfället har billigast produktion kan helt enkelt leverera värme till den andra staden också.

Totalt har de båda kommunerna nu tillgång till 40 anläggningar som levererar fjärrvärme, inklusive SSAB och Kvarnsvedens pappersbruk. Samarbetet i utnyttjan-det av produktionsanläggningarna och spillvärmen från industrierna kommer att innebära lägre produktions-kostnader för kommunerna och ger ett mer robust sys-tem som är mindre känsligt om något händer. När det ska investeras nytt kanske det räcker med en ny anlägg-ning i en av kommunerna.

– Samarbetet ska gagna båda kommunerna och vi delar lika på kostnader och vinster, säger Anders Goop, Borlänge

Energi, som tror att den nya ledningen på sikt kommer att hjälpa till att hålla fjärrvärmepriset på en stabil nivå.

FJÄRRVÄRMEN STÅR FÖR HÄLFTENAlla Sveriges kommuner, 290 stycken, är med i under-sökningen ”Nils Holgersson” där en bostadsfastighet med 15 lägenheter ”förflyttas” genom kommunerna och kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning jämförs.

Förra året hamnade Borlänge på tredje plats bland de kommuner där det är billigast att bo i en normaltrea. Så även i år.

– Av kostnaden för de nyttigheter vi levererar till våra kunder, enligt undersökningen Nils Holgersson, står fjärr-värmen för ungefär hälften, fortsätter Anders. Med den nya gemensamma ledningen finns det starka förutsättningar för att vi kommer att fortsätta kunna hålla låga priser.

Tredje plats även i år!Även i år hamnar Borlänge Energi på tredje plats i undersökningen Nils Holgersson.

Borlänge har varit med på resan sedan 1996 och har de senaste 13 åren varit topp tio.

– Förutom 2007 då vi kom på elfte plats, men annars har vi haft mycket bra placeringar, säger Anders Goop.

Målsättningen är att vara på max 30:e plats på varje nyttighet. Håller man det hamnar man bland de tio bästa.

– Vi kämpar för att ligga kvar på en låg prisnivå och inte ta ut mer än nödvändigt. Men vi måste också ha ekonomi för framtida investeringar. Placeringarna på varje del blev i år: Elnät 2:a plats, VA 27:e plats, Fjärrvärme 6:e plats, Avfall 18:e plats Läs mer på www.nilsholgersson.nu

Produktionschef Mathias Bjurman på platsen där fjärrvärmeledningarna möttes och skarvades ihop.

Borlänges alla cykelvägar på ny kartaTrots att vintern är här så går det bra att cykla. Med den nya cykelkartan är det också enkelt att hitta alla cykelvägar och de skyltade cykel-stråken som finns i Borlänge.

Med dubbdäck, hjälm, reflexer och fungerande lyse kan du fortsätta cykla trots snö och mörker. Oftast är framkomligheten på Borlänges cykelvägar bra även under vintertid – cykelvägar som räknas som huvud-stråk prioriteras vid snöröjning och halkbekämpning.

FYRA SKYLTADE CYKELSTRÅKDen nya cykelkartan har tagits fram gemensamt av kommunen och Borlänge Energi. Den visar de rekom-menderade cykelstråken och alla cykelvägar i kommu-nen. I Borlänge finns fyra stycken skyltade cykelstråk. Tre av stråken har centrum som nav och det fjärde har Framtidsdalen som målpunkt på stråkets mitt.

Cykelkartan finns tillgänglig på turistbyrån, biblio-teket, stadshuset, Palladium och hos Borlänge Energi.

Dessutom skickas den ut till alla nyinflyttade. – Cykeln är ett bra sätt att uppleva sin nya stad på,

säger Helen Ryberg Berntsson, inflyttarlots. Som ny-inflyttad kanske man står inför att etablera nya vanor och då vill vi visa upp möjligheterna till cykling här.

BRO

HEDE

ÅRBY

ROMME

TRÖNÖSÖRBO

GYLLE

HESSE

FORNBY

TJÄRNAFORSSA

LINDAN

JÄRPBO

ÅSELBY

MJÄLGA

BYSJÖN

RÅGÅKER

CENTRUM

BÅTSTAD

MEDVÄGA

VÄSTANÅ

BERGNÄS

HYTTING

BERGEBY

MELLSTA

PUSSELBO

FÄRJENÄS

MORBYGGE

FURULUND

ÖVERMORA

BUSKÅKER

HAGALUND

HUSHAGEN

GYLLTÄKT

KARLBERG

NYCKELBY

SÖPNARBY

KÄLARVET

ISLINGBY

YTTERMORA

LERGÄRDET

BOMSARVET

PARADISET

BÄCKELUND

VÄSTANÄNG

BAGGARVETUNDERBERG

ÖSTERMALM

DOMNARVET

HÖNSARVET

HAGGÅRDEN

REPBÄCKEN

GRUVKARLBY

HÅNGSARVET

BACKGÅRDEN

NYGÅRDARNA

HÄLLSARVET

FALU KOMMUN

NORRA BACKA

TJÄRNAHEDEN

SÖR AMSBERG

KVARNSVEDEN

SÖDRA BACKA

BULLERMYREN

ALDERBÄCKEN

TALLMOHEDEN

ÖVRE TJÄRNA

GYLLETÄPPAN

NORR AMSBERG

ÖVRE MEDVÄGA

TJÄRNA ÄNGAR

BERGSLAGSBYNBARKARGÄRDET

NEDRE TJÄRNA

NYGÅRDSDALEN

FRAMTIDSDALEN

ÄNGESGÅRDARNA

YTTRE MEDVÄGA

BARBERGSHOLEN

FÄRJEGÅRDARNA

ISLINGBYHOLEN

ÖVRE HÖNSARVET

SKRÄDDARBACKEN

JAKOBSGÅRDARNA

MATSKNUTS- GÅRDARNA

SKRÄDDARBACKENS BY

ROMME INDUSTRIOMRÅDE

1 km

2 km

3 km

5 km

´

TeckenförklaringCykelvägar

Övriga vägarGata

Avståndszon, km

0500

1 000

250

Meter

Dalälven

Rv 70

Rv 70, E16

Rv 50, E16

Rv 50

Blandtrafik på skyltat cykelstråk

Gång- och cykelväg på skyltat cykelstråk

Gång- och cykelvägBlandtrafik

Parkväg (ej prioriterad vid vinterväghållning)

IA

!e Turistinformation

Cykelgarage

!e

IA

Backarondellen

Torngatan

ParkgatanStadshusgränd

Engelbrektsgatan

Trädgårdsg

Borgan

äsvä

gen

Skolgatan

Målaregatan

Jussi

BjörlingsTorg

Brunnsgatan

Kupolenrondellen

Backaviadukten

Sturegatan

Tångringsgatan

Hagavägen

HäradsvägenBlästergatan

Domaregatan Lilla Mjälgarondellen

Bäckelundsgatan

Mekanikergatan

Gesällg

atan

Centralbron

Wallingatan

Lilla Parken

Norra Gyllegatan

Sahlste

dtsgata

n

Tingsgatan

Vintervägen

Siljansvägen

Tunagräns

Humanistgatan

Spännarvägen

Dagny bron

Lunde Mats gata

Bussrondellen

Tågrondellen

Hantverksbyn

Kapellgatan

Ingelsgatan

SveatorgetKöpmangränd

Stationsgatan

Energirondellen

Vattenparken

Maskinistgatan

Gym

nasiegatan

Hagarondellen

Bangårdsgatan

Industrigatan Vasagatan

Hantverkargatan

BygatanWallin

torget

Vattugatan

RV 50,70,71

Lamellg

KahnsgatanSödra Gyllegatan

Grådavägen

Framtidsrondellen

Norra Backagatan

Vasagatan

Jussi Björlings väg

Sveagränd

Dalen

Åkergatan

Lergatan

Skinnargatan

Mjälgarondellen

Norra

Bac

kaga

tan

Skomakargatan

Vattenparksrondellen

Börje Anderssons park

Läroverksgatan

Nävgatan

Norra Backagatan

Thenstedtsgatan

Saresgatan

Ingebjörnsg

Tunagatan

Ovanb

roga

tan

Sveagatan

Åkrerondellen

Spelmansgatan

Teatergatan

Dalagatan

IlisgatanBäckrondellen

Tenorenrondellen

Norra

Bac

kaga

tan

Hesseliusgatan

Tägtvägen

Smidesgatan

Röda vägen

Liljekvistska parken

Sturegränd

Simsgatan

Hummelgatan

Karlag

Tolvmansg

HAGALUND

CENTRUM

NORRA BACKA

ÖSTERMALM

0250

500

125

Meter

HEDE

RV 70

ROMME

BUSKÅKER

NORR ROMME

ROMME INDUSTRIOMRÅDE

0500

1 000

250

Meter

Romme


SAMMANDRAG AV BORLÄNGE ENERGIS PRISLISTA 2015

Sammandrag av Borlänge Energis prislista 2015

Effekt- förbrukning

kW

Fast effektpris

kr

Rörligteffektpris

kr/kW

0–50 619 454

50–100 2 273 421

100–250 6 405 380

250–500 16 735 338

> 500 41 527 289

Fast avgift kr/år Energiavgift öre/kWh

exkl moms

inkl moms

exkl moms

inkl moms

Villor med egen värmeväxlare 1 000 1 250 52,4 65,5

Villor utan egen värmeväxlare 1 000 1 250 57,2 71,5

Fast avgift kr/år Energiavgift öre/kWh

exkl moms

inkl moms

exkl moms

inkl moms

Villor med egen värmeväxlare 1 000 1 250 65,6 82

VILLOR

NÄRVÄRMEAVGIFT, ORNÄS OCH UVBERGET

FÖR STÖRRE FASTIGHETER, EXKL MOMS EFFEKTPRIS:

Priset består av tre delar: effektpris, energipris och flödespris (för närvarande 3 kr/m3). Effektpriset baseras på den högsta dygnsmedeleffekten under de senaste 12 månaderna. Energipriset baseras på rörlig produktionskostnad och delas upp i tre säsongspriser. Flödespriset baseras på hur många kubikmeter vatten som passerar mätaren.

Fjärrvärme

Pris- kod

Servicenivåkr/år

exkl momskr/år

inkl moms

A1 Basservice Kärlen vid tomtgräns för sidlastning. 1 st 190 liters kärl för brännbart samt 1 st 140 liters kärl för komposterbart. 1 400 1 750

A2 Basservice med extra service Hämtning inne på tomten. Kärlen skall vara synliga från infarten och max 10 m in. 1 760 2 200

A3 Basservice för brännbart med hemmakompostering av komposterbart. 1 073,60 1 342

A7Basservice Kärlen vid tomtgräns för sidlastning. 1 st 370 liters kärl för brännbart samt 1 st 140 liters kärl för komposterbart. Exempelvis dagbarnvårdare.

1 732 2 165

A19 Tillägg för dåligt eller osorterat avfall 80100 kr/gång

och kärl

Källsorterat avfall – exempel på priser för villahushåll

SäkringAmpere

Abonnemang kr/år

Elöverföring öre/kWh

16 (lgh)* 325 33

16 425 33

20 675 33

25 925 33

35 1 300 30,5

50 1 925 30,5

63 2 550 30,5

* Mätarsäkring 16 lgh gäller enbart för lägen-heter i flerbostadshus med gemensam servi-celedning. Lägenheter får fyra fakturor per år.

Tariff N1, N2, N4 = 0,4 kV N3 = 10 kV

Fast nätavgift 7 900 10 800 kr/år

Abonnemangsavgift 159 155 kr/kW/år

Överuttag årseffekt 52 52 kr/kW/mån

Fritt reaktivt uttag 25 25 %

Överuttag reaktiv 25 20 kr/kVAr/mån

Elöverföring 13,5 9,4 öre/kWh

EFFEKTTARIFF, EXKL MOMSSÄKRINGSTARIFF, INKL 25% MOMS

Överuttag av abonnerad effekt debiteras månadsvis med kostnad enligt ovanstående prislista.Reaktiv effekt debiteras månadsvis för den del som överstiger 25% av den abonnerade effekten.

Elnät

Ehandel För gällande pris se vår hemsida www.borlange-energi.se eller ring vårt Kundcenter på 0243-730 60.

Vatten & avlopp

Vatten & avlopp tillsammans Enbart vatten Avlopp

exkl moms inkl moms exkl moms inkl moms exkl moms inkl moms

Fast avgift, villa 1 932 kr/år 2 415 kr/år 1 024 kr 1 280 kr 908 kr 1 135 kr

Förbruknings avgift med mätare, kr/kbm 10,48 kr 13,10 kr 4,56 kr 5,70 kr 5,92 kr 7,40 kr

Förbruknings avgift utan mätare, kr/lägenhet 2 060 kr/år 2 575 kr/år 772 kr 965 kr 1 288 kr 1 610 kr

exkl moms inkl moms

Dagvattenavgift 280 kr/år 350 kr/år

Anslutningsform kr/mån inkl moms

Fiber/koppar:

Bas 10* 150

Plus 10* 195

Bas 100* 175

Plus 100* 220

Stadsnät

Anslutningsform kr/mån inkl moms

ADSL

ADSL Bas 150

ADSL Plus (gäller om du inte har fast telefonabonnemang)

219

* Anslutningsformen Bas klarar av Internet och Telefoni. Anslutningsformen Plus klarar av Internet, Telefoni och TV.

Bas/Plus 10 innebär en hastighet upp till 10 Mbit/s. Bas/Plus 100 innebär en hastighet upp till 100 Mbit/s.

ENERGIPRIS öre/kWh:35 35 35 35 35

24,5 24,5 24,5 24,5


GOTT OM LEKPLATSER I BORLÄNGE

Gott om lekplatseri Borlänge

I hela kommunen finns 95 parklekparker som Borlänge Energi äger och ansvarar för. Dessa lekparker besiktas varje månad och större felaktigheter åtgärdas omedelbart. Slitna redskap repareras eller byts ut. Idag är arbetsledare Marina Bergman på lekplatsen i Liljeqvistska parken till-sammans med mekanikern Leif Grönhage.

– Det är en sliten bottenplatta i lekbilen som måste lagas, berättar Marina.

Under månadsronden åtgärdas också sådant som an-mäls via det telefonnummer som finns på skyltar vid en del lekparker. Det kan handla om krossade flaskor eller kvarglömda hopprep som hänger farligt i en klätterställ-ning. En gång per år sker en besiktning som Tunabyggen står för.

– Visst kan saker hända när barn leker men vi har inte fått in några rapporter om allvarliga olyckor de senaste åren, berättar Helena Ohlsson, chefen för parkdrift på Borlänge Energi.

SAMRÅD MED BOENDEInför större upprustningar av lekplatser sker ofta samråd med boende. Det kan vara genom möte på lekplatsen el-ler via brev. Även barndagvårdare och förskola får komma med synpunkter.

En modern lekplats är idag mycket mer än några gungor och en klätter-

ställning i en sandlåda. Här kan finnas allt från landhockeyplan till klätter-

vänliga konstverk. I Borlänge finns gott om lekplatser, både stora och små,

som kontinuerligt kontrolleras och repareras.

– När vi prioriterar vilka lekplatser som ska rustas tit-tar vi på barnantal och åldersfördelning på barnen i när-området, förklarar Helena som själv har en sjuåring som gärna ställer upp och testar roliga redskap när någon ny lekplats är på gång.

En av de nyare lekplatserna är den i det nybyggda om-rådet Tjärnaheden. Här finns, förutom klätterställningar för olika åldrar, gungor och andra redskap, en plan för landhockey/basket och en för beachvollyboll. Grillplats och gott om bänkar och bord gör det till ett perfekt ut-flyktsmål för hela familjen. Som på andra nya lekplatser finns en gummimatta istället för sand.

– Gummimattan är dyrare än sand men skyddar bra mot fallskador och gör lekplatsen mer tillgänglig för funktionshindrade.

SNURRAN BLEV POPULÄRVid Ringargatan pågår arbetet med upprustningen av Stadsdelslekplatsen för fullt. Gummimatta, nya redskap och en liten landhockeyplan är några av nyheterna. Lek-platsen har också en plaskdamm.

Håkan Karlsson och Leif Eriksson från Hedemora Mark & Anläggning bygger en sandlåda och en ny gräs-yta.

– Vi har jobb kvar till våren men vill göra så mycket som möjligt innan vintern, säger Håkan.

Vid Kaplansgatan besöker barn från förskolan Ane-monen för första gången den nyrenoverade lekplatsen. Här är alla redskap utbytta.

– Nya snurran blev väldigt populär, konstaterar för-skoleläraren Annelie Johnsson. Det här blir perfekt till sommaren.

– I många kommuner tas de små lekplatserna bort och man satsar istället på färre, men större lekplatser, säger He-lena. Vi tycker att det är viktigt att det finns både och. Att ha tillgång till en lekplats i närområdet uppskattas mycket av barnfamiljer och förskolor. Vill man göra en utflykt till en större lekplats finns det gott om sådana också.

– Men på vintern är det mer pulkakullar, isbanor och grillar som gäller.

Att ha tillgång till en lekplats i närområdet uppskattas mycket av barnfamiljer och förskolor.


GOTT OM LEKPLATSER I BORLÄNGE

Gott om lekplatseri Borlänge

Den nya snurran gjorde succé bland barnen från förskolan Anemonen.

Borlänge Energi åtgärdar fel så fort de uppstår. Idag är det en sliten bottenplatta på en lekbil som måste åtgärdas.

Nya redskap samt ny gummimatta är några av nyheterna vid lekplatsen på Ringargatan.

Den nya utflyktslekparken i Tjärnaheden är rena drömmen för barnfamiljer.

Borlänge Energis Marina Bergman och Helena Ohlsson testar klätterställning i Liljeqvistska parken.

Pågående projektNya lekplatser i Borlänge tillkommer vid exploatering av nya bostadsområden och rustning sker för investerings- eller reinveste-ringsmedel. Underhåll och reservdelar köps in via driftsanslag. Lekplatser som rustas för reinvesteringsmedel 2014/2015 är:

HyttingBiskop Ottos väg

ÅselbyBöösgatan Åselby Centrum (byter ut en lekskulptur i trä-material mot tre små lekredskap)

GylletäppanSödra GyllegatanLingatan

För investeringsmedel rustas: Ringargatan, stadsdelslekplats i Kvarnsveden

För exploateringsmedel rustas och tillkommer följande lekplatser i Kvarnsveden: Kaplansgatan Tjärnaheden ( ny lekplats)


EN RUNDVANDRING PÅ LENNHEDENS VATTENVERK

Lennhedens vattenverk levererar dagligen miljontals liter välsmakande

Borlängevatten till stadens invånare. Följ med Klass 6A från Kvarnsvedens

skola på rundvandring i ett av Sveriges modernaste och mest miljövänliga

vattenverk.

En rundvandring på

När man står utanför den stora byggnaden är det inget som avslöjar vad som finns där inne. Insynen är lika med noll och kameror följer dina minsta rörelser. Det är hem-ligt och lite spännande.

– Vatten är livsviktigt för oss människor och utan vat-ten kan vi inte leva, säger guiden Tilda Kallur. Därför är säkerheten här extra viktigt.

Vattnet som levereras ut till Borlängeborna kommer från den stora rullstensåsen Badelundaåsen.

– Badelundaåsen finns 25 meter under oss. Det är en grundvattenås som härstammar från istiden och som sträcker sig från Siljan ner till Nyköping.

– Vi kan vara glada för att vi inte behöver gräva sär-skilt djupt för att nå grundvattnet, säger guiden Frida Önnerud Björsland. I vissa afrikanska länder behöver man gräva 200 meter.

RENAS BARA MED SANDFILTERTilda och Frida tar oss med in i anläggningen och berät-tar hur vattnet pumpas upp från tre brunnar för att sedan ledas in i den 20x60 meter stora filterhallen där det finns

buffertankar och hundratals meter rör. Där renas vattnet och syresätts.

– Grundvattnet från Badelundaåsen är så bra att det inte behöver tillsättning av kemikalier, förklarar Frida. Först renas det naturligt genom sandlagren i marken och sedan genom sandfilter här på vattenverket.

Från Lennheden pumpas vattnet vidare till Tjärna vattenverk, blandas med vatten från Tjärna och passerar sedan genom ett UV-aggregat. Där försvinner eventuella bakterier eller parasiter, som mot förmodan har kommit till i processen.

– Hur mycket vatten tror ni varje person i Borlänge gör av med? frågar Tilda eleverna. Rätt svar är 180 liter

per dygn. Den största delen går till personlig hygien. Varje dygn levererar Lennheden och Tjärna vattenverk ut 15 miljoner liter vatten till privatpersoner och indu-strin. När Falun börjar ta del av vattnet härifrån kommer den siffran bli 25 miljoner liter per dygn. Det finns dock en kapacitet att leverera dubbelt så mycket vatten från de båda vattenverken i Borlänge.

VAR 10:E SAKNAR RENT DRICKSVATTENEfter rundvandringen får eleverna experimentera. Peter Breuss från Framtidsmuseet berättar om uppdraget som består av att först ”förorena” 250 ml med kaffepulver, saft, toapapper, tandkräm med mera och sedan försöka rena vattnet.

– Nu gäller det att samarbeta i grupperna, säger Peter. Ni har tio minuter på er och vi börjar nu!

Med hjälp av sil, tratt, bunke, durkslag, kaffefilter och ett finare filter skrider eleverna till verket. När tiden är ute står det klart vilken metod som är mest effektiv, näm-ligen den då vattnet får rinna genom alla filter stående på varandra med det grövsta överst och det finaste underst. När experimentet är slut håller Peter upp glaset med det renade vattnet – ett vatten som trots reningen fortfaran-de ser brunt och smutsigt ut.

– Nu har vi försökt rena det här vattnet men vi skul-le ändå inte vilja dricka det, eller hur? Men så här ser dricksvattnet ut i många länder. Vi ska vara väldigt glada för att vi har tillgång till rent vatten. Av alla människor på jorden saknar var 10:e rent dricksvatten. Vi har däremot ett överflöd.

Kapaciteten finns att leverera 50 miljoner liter vatten per dygn

Lennhedens vattenverk


EN RUNDVANDRING PÅ LENNHEDENS VATTENVERK

Stora skillnader i världenNär det kommer till vattenanvändning är det stora skillnader världen över. I Sverige använder vi ungefär 160 liter vatten per person och dag men i USA använder man 570 liter vatten om dagen. I Etiopien är siffran bara 20 liter vatten om dagen. Det är också tydligt vilka områden som inte har tillgång till rent vatten; 83 % av alla människor i världen som saknar rent vatten bor på landsbygden och ungefär 40 % bor i Afrika söder om Sahara.

Ett av FN:s millenniemål är att halvera andelen människor som inte har tillgång till rent dricksvatten. Det målet nåddes redan 2010 och det betyder att 89 % av alla människor på jorden har tillgång till rent vatten. Räknar man i personer så innebär det att två miljarder fler människor har tillgång till rent vatten idag än år 1990.

Källa ”världskoll.se”

Linnea Ludén, Metin Kosmoz, Julia Lundmark och Tindra Holm var nöjda med besöket på vattenverket.

André Andersson, Emma Håkansson och Tindra Holm försöker klura ut hur vattnet ska renas.

André Andersson tycker det är toppen att vattnet är så rent att det kan drickas direkt ur källan.

Nu ska Borlänges dricksvatten skyddas ännu bättreBorlänge Energi vidtar åtgärder för att skydda Borlänges dricksvatten.

Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2008:13 hand-lar om åtgärder kommuner ska vidta för att skydda dricksvattnet mot sabotage och annan skadegörelse.

En av de påbörjade åtgärderna för Borlänge Energi är uppbyggnaden av ett antal tankstationer i kommu-ner där räddningstjänst och övriga företag ska kunna fylla på sina fordon. Till exempel asfaltsläggare, be-vattningsföretag och företag med spolbilar.

– Vi har fått en del klagomål över missfärgat vat-ten, säger Tommy Sjöberg, Borlänge Energi. Det be-ror på att järn och mangan kan rivas loss från led-ningarna och följa med vattnet vid stora vattenuttag. Med tankstationerna hoppas vi slippa det problemet. Dessutom vill vi helt enkelt få bättre kontroll på de uttag som görs ute på vårt ledningsnät.

ÅTERSTRÖMNINGSSKYDDEn annan åtgärd är att se över alla spolposter i staden – låsa alla brandposter och ta bort spolposter som saknar återströmningsskydd.

– Återströmningsskyddet gör att vatten inte kan gå tillbaka in i vattennätet. På de vattenuttag som man vill bevara ska återströmningskydd installeras av fastighetsägaren.

Dessa åtgärder gör att kostnaden för vissa anlägg-ningar, till exempel ishockeyplaner, fotbollsplaner och idrottsarenor kan komma att fördyras. Även in-dustrier, hyreshus, kontor, handel och jordbruk som använder dricksvattnet i sin process eller produktion skall kontrolleras och riskbedöms av fastighetsägaren varefter lämpligt skydd mot återströmning monteras. Merparten av småhus/villor har fått en backventil in-monterad när nya mätaren installerades. Resterande får backventil inmonterad vid kommande mätarbyte.

De fastighetsägare som idag inte har vattenmätare i sin VA installation kommer att behöva in-stallera en backventil.

Mer information finns att läsa i Borlänge Energis ABVA = Allmänna bestämmelser för användande av Borlänge Kommuns allmänna vatten-och avlopps-anläggning. Du hittar dokumentet på www.borlange-energi.se under fliken vatten & avlopp.


TÄNK PÅ VAD DU SPOLAR NER I DITT AVLOPP

Den 19 november varje år är det Världstoalettdagen och sedan förra året är detta en officiell FN-dag. Initiativet att uppmärksamma denna dag startades för flera år sedan av World Toilet Organization. Anledningen är att man att man ska ägna en tanke åt alla människor som lever utan toaletter och värdig hygien. Idag finns 2,6 miljarder männ-iskor i världen som saknar grundläggande sanitet och ett av fem barn dör av diarrésjuk-domar som en följd av detta. Borlänge Energi uppmärksammade dagen genom att åka runt i staden med ett demonstrationståg bestående av toaletter.

– Vi vill att människor ska förstå vilken lyx det är att ha en toalett, förklarar Solveig Barmé, chef för avloppsrening och pumpstationer på Borlänge Energi. Det är ett viktigt budskap som förhoppningsvis får folk att tänka på att inte spola ner vad som helst i toalet-ten. Tillsammans med Isse Abdullahi informerade hon förbipasserande om Världstoalett-dagen.

VI TAR BARA SKIT!Borlänge Energis ungdomsråd stod bakom plakaten som var fastsatta på toaletterna. Budskap som ”Vardagslyx”, ”Don´t stopp me now” och ”Vi tar bara skit!” gjorde att många stannade upp för att undersöka vad som menades.

– Tops, körkort, löständer, underkläder och leksaker hör till sakerna som spolas ner, säger Solveig. Tops och hår fastnar lätt i pumparna redan innan avloppsvattnet når renings-verket. Det är ett av problemen vi har. En sophink i badrummet är ett måste.

Ett annat är att många spolar ner fett i köksavloppet istället för att torka ur stekpan-norna. Det kan ställa till problem redan inne i fastigheten. Och naturligtvis ska aldrig lösningsmedel eller andra kemikalier spolas ner i avloppet. De vattenlevande mikroor-ganismer som hjälper till att rena avloppsvattnet klarar inte att av att rena vattnet då. Det är lätt att tro att allt som spolas ner renas bort, men så är inte fallet. Vattenlösliga målarfärger kanske man inte tror är miljöfarliga men det är fel. Färg från använda pens-lar och målarfärgsburkar ska aldrig sköljas ner i vasken.

DAMM OCH BEHANDLADE KLÄDERFlera rapporter och studier pekar på att damm i hemmet innehåller ämnen som kan orsaka allt från hormonstörningar och fertilitetsproblem till cancer. För att dessa ämnen inte ska komma ut i naturen så ska dammet sugas upp innan golvet våttorkas.Solveig nämner också problemet med kläder som behandlats med silverjoner.

– När behandlade träningskläder tvättas så frigörs skadliga ämnen som följer med avloppsvattnet. Eftersom ämnena inte kan brytas ner så finns de kvar i det renade av-loppsvattnet och i slammet som bildas vid rening. Då kan de också göra skada på levande organismer i naturen.

Att ha tillgång till toalett är en självklarhet för oss, men

i andra delar av världen ser det helt annorlunda ut.

Nästan 40 procent av världens befolkning lever utan

toaletter. Kanske borde vi vara lite mer tacksamma för

denna vardagslyx och tänka mer på vad vi spolar ner

i toan?

Reningsverken i Sverige tar emot 7 000 ton onödigt skräp varje år. Dessutom hamnar stora mängder kemikalier i avloppet, vilket skadar vår miljö och vårt vatten. Vi måste bli bättre på att ta hand om vårt avlopp och vatten. Med tipsen till höger vill vi få så många som möjligt att tänka till kring egna vanor och förändra sitt beteende.

Kiss, bajs, vatten och toalettpapper är det enda som ska spolas ner i toaletten...

För våra reningsverk tar inte vilken skit som helst!

Tänk på vad du spolar ner i ditt avlopp

– Tops som spolas ner i toaletten kan ställa till stora problem, säger Solveig Barmé, Borlänge Energi.

Ett annorlunda demonstrationståg.


TÄNK PÅ VAD DU SPOLAR NER I DITT AVLOPP

TVÄTT: VÄLJ MILJÖMÄRKT & DOSERA RÄTTTvättmedel i tvättmaskinen eller rengöringsmedel för att skrubba rent, handlar i båda fallen om starka kemikalier. Om du ser till att välja miljömärkta tvätt- och rengöringsmedel, tvättar du inte bara rent dina kläder och putsar ditt hem, du hjälper också till att hålla din närmiljö ren.

Dosera rätt! Tvätten blir inte renare för att du överdoserar.

BILTVÄTT: ETT GIFTIGT SKUMBADBiltvättning på garageuppfarten eller gatan är olämpligt, då det lossnar oljerester, tungmetaller och asfaltspartiklar som följer med i dagvattnet och vidare till närmsta vattendrag, utan chans att pas-sera rening.

Besök en biltvätt eller gör-det-självhall, där kan de ta hand om bilens lort på ett bra sätt. Om du ändå tvättar bilen hemma, ställ den på gräs eller grus och använd bara van-ligt diskmedel eller miljömärkta bilvårdsprodukter.

HINKEN SOM LÖSER MILJÖPROBLEM! Med en sophink i badrummet hjälper du till att minska tonvis med skräp som spolas ned i avlop-pet varje år. Skräpet kan då brännas och bli värdefull fjärrvärme istället för ett miljöproblem.

Tvättlappar & våtservetter löser inte upp sig i vatten och orsakar därför problem och stopp i avloppet. Släng allt skräp i soptunnan istället.

TOALETTEN: ÄR INGEN SOPTUNNAÖrontops, tvättlappar, bindor, kondomer, kattsand och annat skräp i toaletten orsakar stopp i våra rör och pumpar och försvårar reningen av avloppsvattnet. Spola heller inte ner gamla mediciner. De är giftiga substanser som kan gå rakt ut i sjöar och vattendrag utan att fångas upp av våra reningsverk.

Lämna alla läkemedel till närmaste apotek.

KÖKET: SAMLA UPP MATFETTETMatolja och fett hör till när man lagar mat. Men skölj inte ner fettet med diskvattnet när du är färdig, det korkar igen avloppsrören. Vill det sig riktigt illa kan det orsaka stopp i både dina och våra avloppsrör.

Torka ur stekpannan med ett papper innan du diskar den. Papperet med fett kan komposteras. Större mängder fett kan du lämna till återvinning på återvinningscentralen.

KEMIKALIER: ETT OSYNLIGT GIFT Lösningsmedel och färg (även vattenbaserade) är starka ämnen som i avloppet hämmar den naturliga nedbrytningsprocessen och föroreningar förs därför vidare rakt ut i åar, sjöar eller ner till grundvattnet.

Lämna in alla slattarna på en miljöstation och tvätta inte penslar i vasken.

Stora resultat börjar med små steg i ditt hem

Gänget som arbetar på Borlänge avloppsreningsverk och pumpstationer. Från vänster: Marcus Gustafsson, Carola Sjöö, Solveig Barmé, Mikael Andersson, Sebastian Karlsson och Marcus Bergström. Saknas gör Åke Forslund.


”VI MÄNNISKOR VÄXER AV ATT HJÄLPA ANDRA”

Ta Till Vara är kommunens second hand-verksamhet som samlar in begagnade möbler, kläder, husgeråd med mera. En tredjedel av sakerna kommer från stationen på Fågelmyra och resten från privatpersoner som lämnar direkt till verksamhetens lokaler i Åselby.

– Fem fulla lastbilar brukar vi få in per dag, berättar handledaren Cecilia Tomtlund.

När en leverans kommer till lokalerna i Åselby sker först en grundsortering. Små saker på ett ställe, stora på ett an-nat. Möbler förs in till verkstaden där de lagas och slipas. – Vi försöker ta vara på det mesta. Gamla sängramar kan till exempel ge material till bord och vaggor.

Här finns ett rum med enbart olika plastblommor. Nya blomsteruppsättningar skapas och säljs i butiken el-ler skänks till exempelvis RIA. På en annan avdelning tes-

”Vi människor växer av att hjälpa andra”

Att återanvända och ta vara på

saker som redan finns är en viktig

pusselbit för att minska avfallet i

samhället. Men verksamheten på Ta

Till Vara handlar om så mycket mer.

Här får människor möjlighet att växa

genom att ägna sig åt något som är

bland det finaste man kan göra:

Att hjälpa andra.

tas datorer, TV-apparater och annan elektronik. Fyra fullt fungerande datorer skänktes nyligen till Ex-cons i Borlänge.

KÖPER HELA SITT BOHAGCyklar hamnar i cykelverkstaden där de görs i ordning till att bli fullt funktionsdugliga.

– Vi samarbetar med kommunens cykelpool och skänker också cyklar till flyktingförläggningar med mera. Om vi säljer dem så brukar priset för en fullt fungerande cykel ligga mellan 300 till 1 000 kronor.

Många kommer till Ta Till Vara för att köpa hela sitt första bohag. Ibland händer det att sakerna kommer till-baka till butiken efter ett halvår då de har råd att köpa andra saker.

– Vi hjälper också Falu kommun med ett projekt där vi gör i ordning färdiga paket med husgeråd till nyanlända, säger Cecilia.

FÅR IN ENORMA MÄNGDER KLÄDERI systugan lappas det och lagas för fullt. Allt som kommer in i textilväg tas om hand och blir nya kläder och produk-ter som säljs i butiken, eller hamnar i nödpaket som, via välgörenhetsorganisationer, hamnar hos behövande ute i världen.

– Vi får in enorma mängder kläder. Allt tvättas innan det säljs eller går vidare till Pärlan, Emmaus eller andra

Täcken och filter packar vi på hög och skänker till RIA när det börjar bli kallt ute.

– Hela tiden packas kartonger med saker och kläder som ska till välgörenhet, säger Cecilia Tomtlund på Ta Till Vara i Borlänge.


UPPSVING FÖR MYRORNA

Vi hämtar din gran– när julen är slutNär julen dansats ut hjälper Lions till med att samla in de uttjänta julgranarna.

Det enda du behöver göra är att ställa granen vid tomtgränsen före klockan 9.00

7 januari eller 14 januari. Fäst en plastpåse på granen med 40 kronor.

Vi besöker följande områdenÅselby och Hytting

Årby och Färjegårdarna

Nygårdsdalen och Paradiset

Bergslagsbyn

Hela behållningen går till Lions hjälpverksamhet

organisationer. Täcken och filter packar vi på hög och skänker till RIA när det börjar bli kallt ute. Vi försöker också vara redo när till exempel ensamkommande flyk-tingbarn kommer till Borlänge. De kan behöva vinter-jackor och andra plagg direkt när de kommer hit. Om vi har möjlighet att hjälpa till så gör vi det.

FÖRSKOLOR I BEHOV FÅR HJÄLPVarje halvår har kommunens förskolor möjlighet att, till ett värde av 1 000 kr, få de saker från butiken som de har behov av.

– Förskolor har alltid ont om pengar och därför känns det bra att kunna ge bort lite utklädningskläder eller kan-ske en soffa där lärare och barn kan sitta och läsa saga.

Cecilia tittar i sina papper och konstaterar att verk-samheten skänkte saker för 18 987 kronor till förskolor förra året.

– Om du lägger på en nolla så är du antagligen ändå inte uppe i det verkliga värdet!

SPRÅKET OCH ETT JOBB BETYDER MYCKETPå Ta Till Vara jobbar tre handledare. Resten (70 perso-ner) kommer från skilda bakgrunder, men alla har som mål att växa och gå vidare till reguljära arbeten. Cirka 20 av deltagarna har annan bakgrund än svensk och genom språkpraktik och nystartsjobb så får de chansen att skaffa sig arbetslivserfarenhet och lära sig språket utan att sitta i skolbänken.

– Språket och ett jobb betyder oerhört mycket, säger Cecilia. Vi ser också till att max ha två personer som talar samma språk på en avdelning. På det sättet tvingas det på ett bra sätt att prata svenska.

Under deras tid på Ta Till Vara förbättrar deltagarna, inte bara sina språkunskaper, utan även sina möjligheter till ett framtida jobb på arbetsmarknaden.

– Det är väldigt roligt att se utvecklingen hos dem som kommer hit. Det betyder mycket för självförtroendet att ha ett jobb. De som är här har ofta haft det väldigt tufft själva och känner att de mår bra av att kunna hjälpa andra i nöd. Målet för oss är att varje människa ska få växa hos oss och sedan vara redo för att gå vidare mot nytt jobb och nya utmaningar.

TA TILL VARA: Butik: Svetsgränd 2, BorlängeÖppettider: mån–fre: 09:00–16:00Tfn: 0243-745 61 Ta Till Vara finns även på Facebook.

Uppsving för MyrornaI september flyttade Myrorna sin

verksamhet i Falun till Borlänge

och Kupolenområdet. Något som

lett till både ökad försäljning

och att fler kommer och skänker

saker.

– Det har gått jättebra, säger butikschef Kicki Räm-gård. Tillgängligheten här gör att att vi får en större tillströmning av människor.

Myrorna är Sveriges största butikskedja för second hand-varor och den största insamlingsaktören i vårt land. Överskottet går till Frälsningsarméns sociala verksamhet.

– Det kan handla om hjälp till hemlösa, missbrukare, ut-satta barn, ensamstående föräldrar med mera. Kort sagt alla som behöver någon form av stöd och hjälp när livet trasslat till sig.

Kicki förklarar att Myrornas verksamhet handlar om social nytta, återanvändning och arbetsträning.

– Vi tar emot människor som står utanför arbetslivet. Det kan till exempel handla om utlandsfödda som behö-ver träna svenska, före detta kriminella eller människor som varit långtidssjuka och behöver testa hur mycket de orkar jobba. Hit kan man komma och träna på hur det är att jobba i butik.

BEHÅLLARE FÖR KLÄDINSAMLINGMyrorna har under december placerat ut ett 20-tal klädin-samlingsbehållare i bostadsområden i Falun och Borlänge.

– Kläderna som vi får in skickas till Karlstad där de sorteras för att sedan säljas i någon av våra butiker, säger Kicki.

Lennart Hellman och Kicki Rämgård, Myrorna, tycker att flytten har inneburit ett lyft.


KONSTEN ATT BYGGA HUS

Arne Andersson är byggprojektledare hos AB Stora Tunabyggen. Han har huvudansvaret för att allt blir rätt och riktigt när huset på bilden uppförs i kvarteret Fis-karna på Hagalund.

– Åtta lägenheter ska inrymmas i huset, som färdig-ställs under hösten 2015. Därmed får populära Hagalund ett nytt och fint boende. Ett tjugotal personer kommer att vara inblandade i projektet, allt från arkitekter, besikt-ningsmän, driftpersonal, byggnadsarbetare, elektriker, VVS-installatörer till anläggningsarbetare.

Arne Anderssons viktigaste uppgift när det gäller byggprojekt är enligt honom själv ”att se till att rätt per-son gör rätt saker vid rätt tillfälle”.

Här beskriver han hur en byggprocess ser ut från start till mål.

IDÉ OCH PROGRAMSKEDE– Vi funderar på var och hur vi ska kunna bygga. Går ige-nom myndighetskrav, boendekrav och kostnadsanalyser.

PROJEKTERINGSSKEDE– Vi bestämmer hur byggnaden ska se ut och vad den ska innehålla. Tekniska beskrivningar upprättas där det framgår vad vi vill uppnå.

UPPHANDLINGSSKEDE– Vi upprättar ett förfrågningsunderlag som bland annat innehåller tekniska beskrivningar, ritningar och adminis-trativa föreskrifter. Efter att byggentreprenörerna lämnat in anbuden värderas dessa, kontraktsförhandlingar ge-nomförs och därefter kan beslut tas om att starta projektet.

En byggprocess innehåller flera

skeden. Alla kan ju se att ett bo-

stadshus byggs, men det är bara

toppen på ett isberg. Här en be-

skrivning om vad som döljer sig

under isbergets topp.

Fakta Kvarteret Fiskarna Kv. Fiskarna, Parkgatan, HagalundÅtta lägenheter i ett mindre flerfamiljshus. Lägenheterna blir 1:or och 2:or. I huset kommer det att finnas en hiss.

Med de här mindre lägenheterna vänder sig Tunabyggen till både äldre och yngre personer. Huset byggs nära centrum för att förtäta staden och erbjuda ett attraktivt boende i centrum.

– Så snart vi har kostnaderna för ett byggprojekt klara tar vi upp hyresförhandlingen med Hyresgästföreningen. Helst ska detta ske innan spaden sätts i marken.

UTFÖRANDESKEDE– Projektering, det vill säga planeringen hur projektet ska genomföras påbörjas, och byggnadslovsprocessen dras igång. När detta är klart, förhoppningsvis utan några för-seningar, börjar det praktiska arbetet med att bygga huset. Under byggnadstiden görs för- och efterbesiktningar av ar-betet. Detta för att säkerställa att allt genomförs och färdig-ställs med den kvalitet som vi avtalat om. Byggnadsnämn-den stämmer också av att alla myndighetskrav uppfyllts.

GARANTISKEDE– Normalt är garantitiden fem år. Vi har då möjlighet att kontrollera att allt fungerar som det var tänkt. Under denna femårsperiod är det byggentreprenörens ansvar att rätta till de fel och brister som upptäcks.

Slutligen, vad kan Borlängeborna förvänta sig av det nya huset i kvarteret Fiskarna?

– Att vi som engagerats i detta projekt har lagt stor vikt på att boendekostnaden ska bli så låg som möjligt. Detta utan att tumma på kvaliteten, säger Arne Andersson.

Konsten att bygga hus

Arne Andersson, Stora Tunabyggen, berättar om byggprocessen.

Tunabyggen idag och imorgonTunabyggen har tagit fram denna information till dig för att kort beskriva verksamheten idag och hur den bedöms att utvecklas under de närmaste åren.Nästan dagligen kan vi läsa om den bostadsbrist som råder i kommunen. Bostadsbristen är en följd av en positiv utveckling i kommunen, där vi nyligen har passerat gränsen för att räknas till kategorin ”större” städer. Nu är vi över 50 000 invånare och det märks inte minst på Tunabyggen.I broschyren kan du läsa om kommande projekt och Tunabyggens arbete med att bygga hållbara och trygga boendemiljöer.

1

Tunabyggen idag och imorgon

IDAG OCH

IMORGON

TUNABYGGEN


GLÖM INTE REFLEXEN!

Vad gör du för att synas i mörkret?Glöm inte

STOPPSTRÄCKA (TORR VÄGBANA)

30 km/h 13 meter

40 km/h 19 meter

50 km/h 26 meter

Den normala reaktionstiden är cirka en sekund. Körs en bil i hastigheten 10 kilometer i timmen hinner bilen färdas ungefär tre meter under en sekund. I tabellen här till höger kan du se stoppsträckor för olika hastigheter när vägbanan är torr. Hur lång sträcka som tillkommer vid regn eller under vintertid är naturligtvis svår att uppskatta. Allt beror på val av vinterdäck, väglag, temperatur samt hastighet och vid regn eller halka kan stoppsträckan bli upp till fyra gånger längre.

På Tunabyggen driver man reflexkampanjen: Syns med Tunabyggen! Reflexer delas ut till Tunabyggens hyresgäster i receptionerna.

– Vi har många fordon ute på vägarna och har märkt att många cyklister och gående syns dåligt, säger Augustine Ask, Tunabyggen. Därför drog vi igång den här kampanjen. Och den har blivit väldigt lyckad. På tre dagar gick det åt 400 reflexer och nu har vi beställt ytterligare 1 000 stycken.

Augustine påpekar att det inte är säkert att man syns i mörka kläder, även om man har en reflex.

– Med regnblänk, mörker och med mötande trafik kan det vara svårt att se. Se till att bilister ser dig och saktar ner, innan du går ut på övergångsstället eller cyklar ut på vägen. Det handlar trots allt om att spara liv genom att synas och genom att använda trafikvett!

Det är många fordon ute i trafiken i Borlänge och det

är viktigt att gående och cyklister syns ordentligt

i vintermörkret.

BILD

Vid halvljus

Vid helljus

Utan reflex, 25 m Med reflex, 125 m

Utan reflex, 150 m Med reflex, 450 m

0 100 200 300 400m

0 100 200 300 400m

reflexen!

Skillnaden på stoppsträckor med och utan reflex

Stoppsträckan är bromssträckan plus reaktionssträckan. Det är stor skillnad på hur bra en gångtrafikant syns med eller utan reflex. En reflex kan därför vara helt avgörande för om du som gångtrafikant syns eller inte.

– Jag använder reflex, det är jätteviktigt! Man vet ju hur dåligt man ser folk utan reflex när man själv kör bil.

Alina Alm med dottern Lilly

– Jag använder självklart reflex!

Eva Eriksson

– Jag använder reflex, annars är det lätt att bli påkörd!

Hans Boström

– Jag använder både reflexväst och vanliga reflexer.

Kenneth Mattsson

– Jag tycker det är viktigt med reflexer i mörkret. Min dottern Victoria har även en reflexväst.

May Wararak med dottern Victoria


FINA FRAMTIDSUTSIKTER FÖR EN PIGG 70-ÅRING

Fina framtidsutsikter för en pigg 70-åring

Borlänges jubileumsår börjar

lida mot sitt slut. Det är en pigg

70-åring som firats under 2014.

Kommunalrådet Jan Bohman

stryker under på det i den här

intervjun. Hans erfarenheter

av jubileumsfirandet är mycket

positiva.


TORSÅNG FÖRST UT I NY SKOLSATSNING

Vad omfattar begreppet Framtidens skola? Frågan ställs till skolchef Ulf Månsson.

– Lärandet ska byggas på varje barns förutsätt-ningar. Skolan ska fortlöpande utveckla och förbättra elevernas resultat. Detta sker genom att pedagogerna får möjlighet att skapa bästa tänkbara förutsättning-ar för lärande, i såväl förskola som skola. Framtidens skola erbjuder lärare intressanta uppgifter, som att arbeta i spännande och kompetenta arbetslag och i lokaler som underlättar detta.

FLEXIBEL UTBILDNINGStora skillnaden mot dagens skola är att eleverna får en utbildning som utgår från deras kunskapsnivå. Personalen får betydligt större möjligheter att sam-verka och hjälpa varandra vid planering, genomför-ande och bedömning.

– Undervisningslokalerna utformas för flexibel användning, vilket innebär att elever som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen i större grupper ska kunna undervisas i en mindre grupp, säger Ulf Månsson.

Skolan organiseras i två åldersgrupper. De yngsta eleverna, från ettåringen till nioåringen, eller från förskola till årskurs 3, samlas i en yngreenhet.

Torsång först ut i ny skolsatsning

I äldreenheten går årskurs 4 till och med årskurs 9.Yngreenheten bör inte underskrida 400 elever, äld-

reenheten inte under 450 elever.– Anledningen till dessa siffror är att skolan måste ha

rätt sorts lärarkompetenser för att klara uppdraget. Om nyckeltalen underskrids ökar kostnaderna som innebär att mer pengar går till annat än undervisning, förklarar Ulf Månsson.

ETT HELHETSGREPPBeslutet om att satsa på Framtidens skola togs i juni 2012. Torsångs skola är först ut och börjar byggas 2015. Arbetet beräknas vara klar under senare delen av 2016. Verksam-hetsplanerna för nya skolan vid Tjärnahage är i slutfasen. Skolan beräknas vara klar under 2017-2018. Norra Sport-fältet beräknas vara klart 2017-2019.

Den verksamhetsplan, som tas fram av de pedagoger som ska arbeta i nya skolan, används som underlag för planlösningar i nybygget.

Ulf Månsson tillägger att Borlänge tagit ett helhets-grepp om både pedagogisk utveckling och utveckling av arbetslag och lokaler.

– Ett helhetsgrepp som är unikt för Sverige. Hela arbe-tet bygger dels på de synpunkter skolinspektionen fram-förde vid inspektionen 2010, dels på vad som känneteck-nar framgångsrika skolor. Detta ger Borlänges unga goda förutsättningar på arbetsmarknaden när väl skolgången är klar.

Fotograf: Leif Johansson

Om du ser tillbaka på jubileumsåret, vad tänker du på då?– Ett av många glädjeämnen är att befolkningsutveck-lingen med råge har överträffat prognoserna. Vid in-gången till 2014 var vi 50 023 Borlängebor och blev enligt SCB-statistiken en stor stad.

Enligt prognosen väntades ökningen bli ett par hund-ra under året. Men den siffran ser ut att rejält överträffas.

– Vi kommer att vara en bra bit över 50500 innan årets slut. Den positiva befolkningsutvecklingen håller i sig. Det känns jättekul.

EN STAD MED RAKETFARTJan Bohman har fler glada minnen från jubileumsåret. Ett inslag var att barn skulle göra teckningar och model-ler om hur de uppfattar Borlänge.

– Det blev fantastiska kreationer. En skolklass beskrev Borlänge som en stad som med raketfart möter sin fram-tid. Barnen illustrerade detta med raketer som sköt i väg staden mot framtiden.

Han fick också tillfälle att träffa den femtiotusende Borlängebon, en liten flicka som vilade ut i den stolte pappans famn.

– Det har också hänt en massa på den politiska scenen under jubileumsåret. I kommunalvalet fick jag och mitt parti förnyat förtroende och tillsammans med tre andra partier bildar vi en majoritet. En dag som denna, dagen efter beskedet om extravalet till riksdagen nästa år, känns det tryggt att veta att vi har ett majoritetsstyre i kommu-nen.

LÄNETS UTVECKLINGSMOTOREREtt projekt som ägnats mycket kraft under året är att få fart på bostadsbyggandet.

– Jag tror att vi har hittat ett koncept som passar pigga 70-åringen Borlänge, ett koncept som tycks attrahera rätt många investerare. Det känns jättespännande.

En prognos förutspår en inflyttning till Borlänge kommun med mellan 300 och 350 personer årligen.

– Utan tvekan är Borlänge och Falun länets utveck-lingsmotorer. Vi ska visa omvärlden att Borlänge och Fa-lun mycket väl kan konkurrera med städer som Karlstad, Västerås, Gävle och Sundsvall. Men Falun och Borlänge måste agera tillsammans för att nå dit.

Ikeaetableringen på Norra Backa betyder oerhört mycket, anser Jan Bohman.

– Det är en signal till omvärlden att här finns potential. Alla vet att Ikea väljer sina etableringar med stor omsorg. Här fick Borlänge ett präktigt kvitto på att kommunen är på väg åt rätt håll.

Andra glädjeämnen?– Att vi klarat de ekonomiska utmaningarna bättre och bättre. I år pekar mycket på ett positivt resultat.

Han är också nöjd med att försörjningsstödet minskat, då färre människor än befarat behövt ekonomiskt stöd från kommunen.

De utvecklingsprojekt som pågår inom skolan och äldreomsorgen tillhör också gruppen glädjeämnen.

– Dessutom möter jag ofta en positiv attityd hos de människor som arbetar för kommunens bästa. Även om det är tufft och utmanande ställer man upp för den in-riktning vi har för att utveckla kommunen. Det är sånt som gör att jag gaskar upp mig på morgonen då det är mörkt och kallt.

Men allt är inte fröjd och gamman.– Det är en stor besvikelse att alltför många kvinnor

i kommunen fortfarande jobbar deltid. Alla ska kunna leva på sin lön. Vi ska jobba hårt kommande år för att nå det målet.

Något du vill säga till Borlängeborna inför jul och nyår?– Julen är för mig närhet till familj och vänner, att man tar hand om varandra, att man vilar upp efter en hektisk höst. Dessutom att man skänker en tanke åt mindre lyck-ligt lottade människor. Kort sagt: julen är medmänsklig-hetens högtid.

Som lämplig julläsning föreslår Jan Bohman Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton av Tage Danielsson.

Nästa år ska Framtidens skola

börja byggas i Torsång


VIKTIGA FRÅGOR OM FRAMTIDENS MILJÖ

Miljötinget, som arrangeras av Region Dalarna och Landstinget Gävleborg, är ett årligt evenemang skapat för att öka intresset och engagemanget för miljö- och samhällsfrågor bland unga. Vartannat år äger det rum i Dalarna och helgen 14-16 november var det Borlänges tur. Hagaskolan fungerade som Miljötingets nav men olika aktiviteter hölls även på Framtidsmuseet, Cozmoz, Soltorgsymnasiet och Maserskolan.

KLIMATSMART MATEn workshop handlade om klimatsmart mat. Ungdo-marna fick veta att maten står för 25 procent av alla ut-släpp av växthusgaser, varför det betyder ganska mycket vilka val vi gör i affären och framför spisen. Här i väst-världen har vi till exempel ökat vår köttkonsumtion med 40 procent de senaste 20 åren.

– Eftersom köttproduktion tar stor andel av jordens tillgängliga areal för att odla fram allt foder som behövs, behöver vi hitta sätt att minska köttkonsumtionen, för-klarar Unni Öhman, Borlänge kommun.

Ungdomarna fick därefter prova på att laga flera olika vegetariska rätter. Bland annat rödbetsbiffar, lasagne med spenat och ost och linssoppa med quinoa.

METALLER I SMYCKENRepresentanter från Borlänge kommun fanns också på plats för att informera om farliga metaller i smycken.

– Vi har deltagit i ett projekt som gick ut på att kontrol-lera hur mycket nickel, bly och kadmium som finns i smycken som säljs i Borlänge, säger Anette Stångmyr, Borlänge kommun. Vi har också kontrollerat alla tatu-erare i kommunen och kommit fram till att det är helt ok att tatuera sig här.

RESURSERNA MÅSTE RÄCKAEn av fredagens föreläsningar hölls av Staffan Lindberg och förre tv-meteorologen Pär Holmgren. De pratade mycket om klimathotet och om att vi måste se till att resurserna räcker.

– Om alla skulle ha vår livsstil i Sverige skulle vi be-höva 3,7 jordklot, säger Per och nämner också faror med minskade fiskbestånd, skövling av skogar och att gruvor töms. Men allt är inte nattsvart. Plantering av skog sker bland annat runt om i världen för att minska koldioxid-mängden. En övergång till solenergi ser föreläsarna som något positivt.

– Om man lyckas fånga all energi från solen under en timme räcker det för ett helt års energiförbrukning.

SOLROSPROJEKTETEtt återkommande inslag på Miljötinget är Solrosprojek-tet där ungdomarna skapar egna projekt på hemmaplan. Här i Borlänge kommer tre grupper arbeta med projekt tillsammans med ungdomar i Säter. Projekten är Bon-dens marknad, effektiv parkering och elbilar.

Viktiga frågor om framtidens miljö

Nordens största miljöevent för unga hölls i Borlänge i november. Omkring

260 ungdomar kom till Hagaskolan för att lyssna på föreläsningar, delta

i workshops och diskutera miljöfrågor.

Signe Sworén deltog i workshopen som handlade om klimatsmart mat. – Det var intressant att lära sig mer om hur vik-tigt det är att välja närproducerat och ekologiskt, säger Signe som tyckte att alla maträtter var goda och har efteråt lagat flera av dem hemma. Recepten hittar du på: www.borlange.se. Klicka på rubriken Hållbart samhälle och sedan på rubriken Ekologisk mat.


NORRA BACKA – SOM ETT NYTT KVARNSVEDENS PAPPERSBRUK

”som ett nytt Kvarnsvedens pappersbruk”Norra Backa

– Mätt i sysselsättning är handels-

området Norra Backa som ett nytt

Kvarnsvedens pappersbruk,

konstaterar Åsa Svedjetun, närings-

livschef i Borlänge kommun.

Handelsområdet har nu fyllt ett

år. Omkring 500 nya arbetstillfällen

har skapats, varav 219 på Ikea.

Sannolikt den största enskilda etableringen i Borlänge i modern tid.

– Första året med Ikea/Ikano har överträffat alla förvänt-ningar. Borlänge har tagit steget upp till högsta divisionen i handelssverige. Även infrastrukturmässigt har området fungerat bra genom att kommunen och Trafikverket från början samverkat med Ikea/Ikano i utformningen av den omfattande etableringen.

Åsa Svedjetun ser med stor förväntan fram mot re-sultatet för innevarande år. Hon noterar att Borlänge fick ett kraftigt höjt handelsindex förra året, främst för säl-lanköpsvaror.

– Detta trots att Norra Backa bara kunde påverka handelsstatistiken under sista kvartalet 2013.

Vilken framtida betydelse kommer Norra Backa att få för kommunen och dess invånare?– Etableringen ger en tydlig signal om att vår kommun är attraktiv vilket ökar intresset hos företag att söka sig hit. Vi kan hälsa nya intressenter välkomna med en slagkraftig uppmaning: ”Ikea/Ikano valde Borlänge – välkommen du också”.

Åsa Svedjetun är övertygad om att Norra Backa kom-mer att positivt påverka all handel i Borlänge.

– Ringarna på vattnet kommer att nå ända in i stads-kärnan, där butikerna ökat omsättningen under 2013. Våra större handelsområden, i centrum, Södra Backa, Kupolen och Norra Backa, ligger geografiskt väl samlade.

– Dock behövs ett större engagemang från vårt håll för att öka centrums attraktivitet. Centrum har goda besöks-siffror, där finns många arbetsplatser, men handelsutbu-det behöver breddas. Tillsammans med fastighetsägarna ska vi fortsätta jobba hårt med detta.

Första året kunde Ikea räkna in 1,7 miljoner besök. Satsningen försenades av överklaganden – hur upplevde näringslivschefen det minst sagt tröga föret i portgången?

– Inget lätt arbete precis. Vi fick upprätta tusentals sidor dokument och låta översätta till engelska för granskning i EU-kommissionen. Vi vann. Men det kostade kommunen både tid och pengar.

Hur högt rankar du Norra Backas tillkomst?– Sannolikt den största enskilda etableringen i Borlänge i modern tid. Inte i antal arbetstillfällen, där var Väg-verket och Banverket större. Men den samlade effekten av Norra Backas omvandling innebär att Borlänge bytt kostym, industristaden förvandlas nu till en kunskaps- och handelsstad.

Några nya satsningar på gång?– En hel del förfrågningar om kontors-, industri- samt även handelsetableringar finns, men inget är klart i dags-läget. Intresse för att bygga bostäder har också anmälts. Det känns väldigt bra i min mage.


BYGGNADSNÄMNDENS ARKIV – EN SKATTGÖMMA

I byggnadsnämndens ritningsarkiv finns ritningar på byggnader från slutet av 1800-talet och framåt. Här finns alla de nya bygglov som beviljats, med tillhörande rit-ningar och handlingar. Även äldre bygglov kan finnas i arkivet.

– Byggnader lever länge och det är ingen slump att Byggninga Balk från 1734 års lag finns kvar som gällande lag, berättar stadsarkitekt Arne Ludvigsson och tillägger att byggnadsnämnden använt sig av den gamla lagen vid ett par ärenden.

BESIKTNINGSPROTOKOLL– Ett gammalt hus kan vara ombyggt flera gånger och om du ska bygga om kanske du hittar helt andra material än vad du förväntade dig innan du började riva, fortsätter Arne. Fram till -95 gjorde byggnadsnämndens ingenjörer besiktningar av alla byggnader av någon större betydelse och protokollen sparades hos oss.

– Vi får förfrågningar varje dag, säger Maria Boström som de senaste tio åren har haft arkivhanteringen som en av sina arbetsuppgifter. Maria ingår i det administrativa team som arbetar med arkivet.

Byggnadsnämndens arkiv– en skattgömma

I byggnadsnämndens arkiv sparas ritningar och besiktningsprotokoll som

kan vara till stor hjälp när du vill veta mer om en byggnad.

ORIGINAL SPARAS I CENTRALARKIVETHanteringen av ritningar har ändrats mycket sedan arki-vet startades på sent 1800-tal. De gamla tuschritningarna på väv ersattas av plastfilm på 50-talet. På 70-talet började ritningar lagras på microfilm. År 2009 började den stora digitaliseringen av arkivet då alla gamla ritningar scanna-des in. Nu lagras allt i arkivet digitalt, men i centralarkivet i stadshuset sparas även original. Alla protokoll binds in årgångsvis.

– Många kommuner sparar inte på pappersritning-arna, men det gör vi i Borlänge, säger Maria. Om den digitala ritningen är otydlig kan vi titta efter de fysiska ritningarna. Detta gäller särskilt de ritningar som först microfilmats och sedan har microfilmen scannats. På

äldre ritningar som är inscannade i svartvitt kanske man måste gå tillbaka för att till exempel se de röda gränserna för tomtplatsavgränsningen i strandskyddsärenden.

DETEKTIVARBETEAtt hitta ritningar på äldre hus kan ibland vara något av ett detektivarbete och om fastighetsbeteckningen inte ger någon träff i arkivet så ska man inte ge upp.

– Ritningar på äldre fastigheter kan vara arkiverade under en annan beteckning, förklarar Arne. Fastighets-beteckningen fungerar som byggnadens ”personnum-mer” men förr användes andra system. En fastighet kan till exempel vara registrerad efter det gamla stadsäga-systemet och vet man det numret kan det gå att söka rätt på ritningen ändå genom omvandlingstabellen.

– Det är som att släktforska på ett hus och ju mer cen-tralt byggnaden ligger, desto större chans finns det att hitta dokument och ritningar.

RÄDDARE I NÖDENNär stora fastighetsföretag köper varandra brukar deras ritningsarkiv leva farligt. Allt ska ske snabbt och det hän-der att ritningar slängs i container och datafiler raderas.

– Då finns vi som räddare i nöden, säger Arne. En stor chans finns att ritningarna är lagrade hos oss. Om du till exempel behöver veta hur betongkonstruktionen ser ut i

Det är som att släktforska på ett hus

Att läsa besiktningsprotokoll och studera ritningar kan vara till stor hjälp när du ska köpa ett hus eller bygga om, säger Arne Ludvigsson och Maria Boström.


BORLÄNGE LADDAR FÖR SKID-VM

i en byggnad från 30-talet behöver du konstruktionsrit-ningarna för att se hur armeringarna är gjorda.

Undan för undan har byggnadsnämndens tjänste-män, genom Plan- och bygglagens regler, gjort färre och färre egna besiktningar ute på byggen. Det är byggherren som har ansvaret för kontrollen. Den här ordningen har gjort att konstruktionshandlingar inte skickas in i samma omfattning som tidigare.

Maria och hennes kollegor tar även emot förfrågningar från forskare och studenter. Ett projekt med bygglinjen på Högskolan Dalarna pågår också som syftar till att lära ut hur man får fram handlingar ur ett arkiv.

Byggninga Balk från 1734 års lag. En lag som fortfarande gäller!

Vill du veta mer?På Bygg- och kartkontoret finns ritningar på byggnader från slutet av 1800-talet och framåt. Om du vill ha kopior av byggritningarna kan dessa köpas.Besöksadress: Sveagatan 21, BorlängeTel: 0243-740 00

200 000 besökare är en rejäl folkmängdstillökning för Dalarna. Under de veckor skid-VM pågår är det en realitet och för dalfolkets del öppnar sig möjlig-heter. Borlänge kommun rustar just nu för att, på bästa sätt, dra nytta av arrangemanget.

”SPRIDA POSITIV BILD”På näringslivskontoret är förhoppningen att skid-VM ska innebära något positivt för kommunen.

– Det är en chans för Borlänge att visa sig från sin bästa sida. Evenemanget ger oss möjlighet att sprida en positiv bild av Borlänge, genom nöjda besökare som bär med sig minnet av en trevlig stad när de återvänder hem, förklarar Helen Ryberg-Berntsson.

DELTAR I MÄSSAJust nu förbereds mottagandet av de journalister som ska bo här under VM, så att de upplever Borlänge som en framåt och välkomnande plats med trevligt folk. Dessutom ska Borlänges scen i Falun fyllas med underhållning för besökarna och deltagandet i mäss-san House Of Dalarna planeras.

Vilka utmaningar har ni har framför er?– Att få borlängebor och besökare att känna av VM-festen också i här i stan. Att det ska kännas attraktivt att åka till Borlänge och till exempel äta middag efter avslutade tävlingar i Falun.

Med bara ett par månader kvar

till skid-VM i Falun pågår förbe-

redelserna även här i Borlänge.

– Vi har en mängd bollar i

rullning just nu, berättar Helen

Ryberg-Berntsson, inflyttarlots på

Näringslivskontoret i Borlänge.

Skid-VM pågår mellan 18 februari och 1 mars 2015. Information om tävlingar, kringarrangemang med mera finns på nätet på http://falun2015.com

Vad tror ni att evenemanget kan innebära för Borlänges del?- Att besökare upplever vistelsen som så positiv att man får mersmak och återvänder i andra sammanhang.

VILL FÅ FLER ATT FLYTTA TILL BORLÄNGEHelen Ryberg-Berntsson jobbar som inflyttarlots, en ser-vicefunktion som finns för att hjälpa nya invånare in i kommunen. Hon riktar sig till människor som funderar på att flytta till Borlänge, är på väg att flytta eller är ny-inflyttade.

– Tanken är att lotsen ska vara en väg in i kommunen för de frågor som uppkommer i samband med en flytt: skola, barnomsorg, bostad och så vidare, berättar Helen. Jobbet innebär direkt kontakt med enskilda individer, men också strategiskt arbete för att få fler att flytta till Borlänge samt omsorg om de som nyligen flyttat.

Vad hoppas du mest på just nu?- Att det kommer snö så att VM får en vintrig inramning!

Borlänge laddar för skid-VM

– VM ger oss möjlighet att sprida en positiv bild av Borlänge, säger Helen Ryberg-Berntsson.


RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT

Tel: 0243-48 89 00 • Hemsida: www.dalamitt.se

Vi ägs av Borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt.Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall,gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet och braservice till så låga priser som möjligt är vårt mål.

En torr gran kan brinna upp på

några sekunder om den kommer i

kontakt med till exempel en ljus-

låga eller ett tomtebloss. Varje år

inträffar ett antal bränder där jul-

granen fattar eld och i många fall

blir det stora skador. Här kommer

tips som gör att granen både blir

säkrare och barrar mindre.

Sex steg till en

Såga av stammenSåga av några centimeter av stammen när du kom-mer hem. Det gamla snittet blir fyllt av kåda och släpper inte igenom vatten.

Väck granen varsamtPlacera den gärna i svalare utrymme i en hink med vatten innan den tas in i rumstemperatur.

Fyll på med vattenSe till att granen står i vatten HELA TIDEN.

Placera den rättLåt inte granen stå för nära element eller brasor som torkar ut den snabbare än nödvändigt.

Kontrollera slingornaSe till att ljusslingorna är hela och fullt fungerande.

Inga levande ljusHa ALDRIG levande ljus eller tomtebloss i närheten av granen.

1

23456

säker julgran


BRUKAR HÄSTAR &

KOR ÄTA UR

PERSON FRÅN URSPRUNGS-BEFOLKNING

I NORR

LADESRÖSTERNA

I

KASTA DET DÅLIGA KORTET

TENERIFFA

UPPSTÄLL-NING AV

NÖTKREA-TUR

HITTADE MAN PETRA PÅ I SOM-

RAS

SLUTFÖRT STORPRO-

JEKT

F.D. ISAKS-SON

MAX 25 KVM

KAN SNART TANKAS I BORLÄNGE

NIKLAS STURE

TENGMARK

UTFÖR EN HANDLING

OSKAR HANSSON

TYP AV TEXT

MÅRDDJUR

ÅTERHÄMT-NINGSPE-

RIOD

UNIVERSITET I SÖDER

UPPGÖRELSE MAN FRÅN DALARNA

MÄSS-ORT

BUTTER

BANDYORT

SKÖVDE NYHETER

ÖRJAN DAHL-GREN STEEN

MÅTT PÅ SURHET

ANVÄNDS I OHMS LAG

GIFT KVINNA

LUKTORGAN

MISSTÄNKA

UTAN GRÄN-SER

MELLOVIN-NARE 2008

VANLIG KANINRAS SIMPELT TYP AV BAT-

TERI

GIBSON-MODELL

VIKT

IGT

ATT

GE B

ARN

RÄTT

SEN

-LI

GA

ENDA

ST

URA

N

PAPE

GO-

JAN

SRI

SPA

KÄN

D W

IN-

SLET

SVER

IGE

MÄS

-TE

RSKA

P

DEL

AV

MAT

CH

TERR

ABYT

E

BEFI

NN

ER V

I O

SS I

NU

TVÅ

ÄR P

UDE

L

FN G

LOBA

LTÄG

AFI

NN

S H

OL-

LYW

OO

D I

TRO

LLFR

U

PER

JAN

S-SO

N

BLIR

DET

M

INRE

AV

NU

VIN

NER

MAN

U

TAN

PRI

S

VIRK

E AV

EN

VÄXE

R I

VATT

EN

EJ S

YNLI

GT

LJU

S

TRO

ÄNDRING FÖR ALLA KUNDER

HYRA MARK

M Å N A D S F A K TE G A L A A R A

R A

S Ö M N E S S ÄA G S L J U S

Ö S T E N A S

S TA N A

L GN E

R A NE P A E T

A T EI M

M I N K

Ä R H EL U

R D O N S G A S

A AG

V

JA

A

U

E

BA

N

O

L

A R R E N D E R A

L B U

FS

OT

H

N

Y

RA

N

UÄ

T

E AN

P DH R

H

L

FS

KS T

U

S T U D I E B E S Ö K

RR REKLAMBYRÅ

Vad stod det i Bo i Borlänge?När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den den 31 januari 2015.

1. Hur många parklekparker finns det i Borlänge? 1) 84x) 952) 103

2. Hur lång är stoppsträckan för en bil på torr vägbana i 50 km/h? 1) 13 mx) 19 m2) 26 m

3. Från vilket år är Byggninga Balk?1) 1708x) 17342) 1823

BorlängekryssetLös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlänge krysset”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den 31 januari 2015.

Sista sidan – Information från Samhällsbyggnadssektorn

FULL FART. Nu slipper familjen Berg streama TV via seg ADSL – fibern har kommit till Årby. SID 3 FÖR STORA OCH SMÅ. Borlänge lekplatser kontrol-

leras och repareras kontinuerligt. SID 6

Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen

BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 4 · DECEMBER 2014

MÅNGA GLADA MINNEN. Jan Bohman sammanfattar jubileumsåret. SID 16

SEX STEG TILL EN SÄKER JULGRAN SID 22

BORLÄNGEKRYSSET NR 3 OKTOBER 2014 Leif Larsson, Spännarvägen 22, 784 40 Borlänge Elsie Sundkvist, Hagavägen 27, 784 31 Borlänge Simri Nilsson, Häradsvägen 21, 784 34 Borlänge C. Bjurman, Tunagräns 10, 784 36 Borlänge Torbjörn Sjöqvist, Lövskogsgatan 11, 784 08 Borlänge

VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 3 OKTOBER 2014 Gerda Holmström, Sockenvägen 142 A, 784 60 Borlänge Gun Sundqvist, Korpstigen 8, 784 50 Borlänge Ulla Estenberg, Lyrikvägen 25, 784 61 Borlänge Anna-Britta Jäderström, Sköttmorsväg 5 G, 784 55 Borlänge Eva Lång, Lötåkersgatan 12, 784 65 Borlänge

Rätt lösning Borlängekrysset nr 3 oktober 2014

ET

TK

RY

SS

TV

Å

TÄVLA OCH VINN

TÄR DENRÖDA

MJÖLKEN

GENOM-SKINLIG

ÄTER MAN BLAND ANNAT

ROMMEN FRÅN

ÄR MÅNGA VERKSAMHE-

TER BERO-ENDE AV

TÄVLING INOM FÖR-

ENING

BLIR MAN LÄTT PÅ VINTERN

DRAR RUNT PÅ TOMTEN

SERIE-PIONJÄR

OBJEKT UTVINNET UR

NATUREN

LJUDSYSTEM FÖR STOR

PUBLIK

PAPPERS-BLAD

KORTFORM AV SYDAMERI-KANK STAD

CIRKULÄR RAPPARE

MINDRE ÄN TRE

SMILAR

GUSTAV I

GER OSS MJÖLKEN

SKA EJ SPOLAS NED I

TOAN

ARG INSEKT

I TID OCH...

BÖR MAN VID LÄNGRE FÖR-

KYLNING

STEL VÄXLING HJÄLPSAMT EFTER BROTT

ÄTS MYCKET I SKÅNE

GREVENS FRU

PRIS FÖR TJÄNST

KÄRLEKSGUD

SKICKAS VID LEVERANS

10 HG

LYCKLIG UTAN SLUT

ÄR MANDRILL EN TYP AV

BRÅK

1000

TRÄSLAG

LAGA MED STYGN

HÖJD KAN HUMÖ-RET VARA

HEL

A H

AVET

ST

ORM

AR

SÅLT

UT

HÅL

LER

HÅR

T I

BAM

SEN

ALBA

NIE

N

GIFT

KVI

NN

A

ENTU

SIAS

-TI

SK B

ON

ÄR P

Å ST

OCK

-H

OLM

SKA

URAN

ÄR G

LOBE

N &

TE

GERA

STO

RM

2013

FÖRE

GO

S-LI

NG

ANTO

INET

TE

SÄLJ

ER

LÄKE

MED

ELLE

VAN

DE

NAM

NVA

NLI

G FÅ

GEL

PRÄS

T O

CH

HER

RGÅR

D

EJ N

ATTL

IGT

NAM

N

ETT

TV-S

ERIE

GÖRS

MYC

KET

INN

AN J

UL

MJÖLK-BLANDAD

DRYCK

KAN MAN RUNT OVAL

BANA

SKATT-GÖMMA HOS BYGGNADS-NÄMNDEN

JAGET

HÄR TAR VI VATTNET

HÄR BYGGS FRAM-

TIDENS SKOLA

STOR

RR REKLAMBYRÅ

Vinnare av blomstercheck nr 3 oktober 2014

Information från Samhällsbyggnadssektornom aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt

ÖVERSIKTSPLANERING

1 Fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort. Sedan den kommuntäckande översiktsplanen antagits fortsätter den rullande översiktsplane-ringen genom att en fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort tas fram. I arbetet ingår också att ta fram aktuella planeringsunderlag för grön-struktur och parkering.(BL)

PLANPROGRAM, DETALJPLANERING

2 Lustbergsvägen, gång- och cykelväg m m. Detaljplan för utökning av tomtmark och för-bättrad sträckning av gång- och cykelväg utmed Lustbergsvägen, samt parkering i kv. Tången. Detaljplanen har varit på samråd och ska skickas ut för granskning. (SN)

3 Islamiskt center. En plats för ett islamiskt center söder om Stadshuset har redovisats i ett godkänt planprogram. Samtal förs med Islamiska förbundet om det fortsatta plan-arbetet. (SJ)

4 Östra Barkargärdet, bostäder. Ett nytt bostads-område planeras öster om Barkargärdet. En landskapsanalys har tagits fram som underlag för fortsatt planering. Analysarbete pågår och ett planprogram påbörjas våren 2015. (BL, GB)

5 Lusberget, arbetsplatsområde och kombiterminal. Ett planprogram för arbetsplats-område och kombiterminal vid Lusberget finns framtaget. Arbetet med att ta fram detaljplan har startat. (SJ)

6 Torsång, ny skola. Detaljplan för ny skola vid Tingsrun-dan i Torsång. Detaljplanen har vunnit laga kraft. (CE)

7 Nordvästra Borlänge, skola i Tjärna hage. Ett plan-program för tre nya skoltomter har godkänts, och planarbete för en ny skola i Tjärna hage har påbörjats. (CE, SN)

8 Nordvästra Borlänge, skola vid norra sportfältet. Ett planprogram för tre nya skoltomter har godkänts och planarbete för en ny skola vid norra sportfältet har påbörjats (GB, SN)

9 Kvarnsveden och Lergårdet, bostäder. Detaljplan för ny bostadsbebyggelse norr om Kyrkvärdsgatan. Detaljplanen antogs i november. (SJ)

10 Folkets park. Detaljplan för en ny stadspark. Planför-slaget har varit på samråd. (CE)

11 Solåkern-Talludden, kommunalt bad. Detaljplan för ett kommunalt bad har påbörjats. Samråd om plan-förslaget under vintern 2014-15. (SN)

12 Mjälga, bostäder. Detaljplan för bostäder i kv. Åker-skogen och Karestäppan ska ut på nytt samråd. (SN)

13 Mjälga, bostäder. En detaljplan för bostäder på f.d. Täppskolans tomt har varit på granskning hösten 2014 och en ny granskning ska genomföras. (GB)

14 Framtidsdalen, bostäder. Planarbete har påbör-jats för bostäder vid Vattenparken. (SJ)

15 Centrum/Vasaparken, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder på grusparkeringen vid Vasaparken. (SJ)

16 Centrum/Wallintorget, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Wallintorget. (SJ)

17 Kvarnsveden, ny väg till övningsområde. Detalj-plan för att möjliggöra en ny väg i Kolargatans förlängning till räddningstjänstens övningsom-råde vid Bysjön. Detaljplanen ska ut på samråd. (SJ)

18 Domnarvet, bostäder och handel. Ändring av detaljplan för att möjliggöra bostäder vid såg-verksområdet samt handel och bostäder vid f.d. bensinmack vid Domnarvsrondellen. Planarbetet har påbörjats. (GB)

19 Jakobsgårdarna, bostäder. Planarbete har på-börjats för bostäder norr om Studievägen. (CE)

20 Centrum, bostäder vid Siljansvägen. Planarbete har påbörjats för bostäder i kv Röken och Bältar-täppan vid Siljansvägen. (GB)

Program Program- samråd

Plan- förslag

Plan- samråd

Plan- förslag Granskning Antagande Laga kraft

Programskede Samrådsskede Granskningsskede Antagandeskede

Detaljplaneprocessen

5

2

7

19

6

11

3

18

10

1620

1415

11

17

9

8

7

4

Du som önskar information eller har synpunkter är välkommen att höra av dig till respektive handläggare. Samhällsbyggnadssektorn finns i Palladium, Sveatorget, Borlänge.

Information eller synpunkter(CE) Christina (Chia) Eriksson 741 05 (SJ) Steve Johnson 741 85 (BL) Beate Löfvenberg 666 57 (SN) Sofia Nilsson 740 07 (GB) Gabriel Barrioz 664 31 (CH) Caisa Hjorth 741 24

12

13

bo i borlänge 2014 nr 4

Documents