att skolutveckla utifrÅn vÄrdegrund...exkludering –att vi ofta eller i vissa fall permanent...
TRANSCRIPT
ATT SKOLUTVECKLA
UTIFRÅN VÄRDEGRUND
Magnus ErlandssonInstitutionen för skolutveckling och ledarskap
Malmö högskola
Kvalitetskonferens9 feb 2017
• Grundläggande värden för
offentlig verksamhet*
• Skolutveckling utifrån
värdegrund: exemplet
inkluderande lärandemiljöer
*Bergström, Göran, Madestam, Jenny & Sundström, Göran (2013). Privat eller
offentligt – spelar det någon roll? Rektorers uppfattningar om olika
förvaltningspolitiska värden. I Olof Johansson & Lars Svedberg (red.), Att leda
mot skolans mål (s. 40–61). Malmö: Gleerups.
Upplyftande ledarskap i skola och förskolaBim Riddersporre, Magnus Erlandsson
Du som är rektor eller förskolechef – eller som funderar på att ta
språnget – här är boken som gör uppdraget roligare, mera hanterbart
och som dessutom underlättar ett kollegialt lärande er chefer emellan!
Upplyftande ledarskap i skola och förskola handlar om vägar och
verktyg för att hantera skolledaruppdragets många utmaningar – med
fokus på det roliga, konstruktiva och genomförbara. Bokens tio
kapitel följer tre övergripande teman: skolledare i vardagen, att leda
på längre sikt, och ett uthålligt ledarskap. Ett syfte med boken är att
berika och vässa skolledarnas gemensamma professionsspråk – som
ett sätt att göra kollegiala samtal och erfarenhetsutbyten effektivare
och rikare.
Grundläggande värden för offentlig verksamhet
Styrbarhet
Rättssäkerhet
Effektivitet
Professionalitet
Brukarinflytande
Styrbarhet
Normkälla: Folkviljan
Lojal mot: De folkvalda
Ledord: Lyhördhet, följsamhet
Förebild: Ombudet
RF 1:1, 1:6, 12:1, KL 3:9, 6:1 och 6:7
Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen
Ge varandra exempel på när ni som skolledare lojalt
gör precis det som politikerna eller era överordnade
chefer säger!
Rättssäkerhet
Normkälla: Rättsordningen
Lojal mot: Lagen
Ledord: Objektivitet, integritet
Förebild: Domaren
RF 1:1, 1:2, 1:9, KL 2:2, Jäv och
bisysslor (FL, KL och LOA), 12:2,
12:10, YFG
Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen
Ge varandra exempel på när politiker eller chefer ber er
som skolledare att göra något annat än det som står i
lag eller andra styrdokument!
Effektivitet
Normkälla: Företaget
Lojal mot: Kunden
Ledord: Service, flexibilitet
Förebild: Managern
Budgetlagen 1 §, KL 8:1, FL 7 §,
FL 4-5, Språklag 11 §
Finns det exempel från skola på när detta värde –
effektivitet – sätts före något av de andra värdena,
styrbarhet eller rättssäkerhet?
Professionalitet
Normkälla: Den egna professionen
Lojal mot: Uppdraget, medborgaren, det allmänna
Ledord: Sakkunnighet, oberoende
Förebild: Experten
RF 12:5, RF 7:2, KL 3:14, 5:26, 6:3, 5:22,
speciallagstiftningen
Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen
Ge varandra exempel på när politiska reformer,
styrdokument eller effektivitetskrav strider mot skolledares
professionella övertygelser!
Brukarinflytande
Normkälla: Individer och grupper
Lojal mot: Brukaren el. avnämaren
Ledord: Deltagande, öppenhet
Förebild: Samtalsledaren
KL 5:23, KL 6:6, speciallagstiftningen
Bikupor: 2 minuter med närmaste grannen
Finns det exempel på när brukarna får för stort
inflytande över verksamheten?
Värdena sammanfattade
Styrbarhet Rättssäkerhet Effektivitet Professionalitet Brukarinflytande
Normkälla Folkviljan Rättsordningen Företaget Professionen Individers/grupper
s behov
Lojal mot De
folkvalda
Lagen ’Kunden’ Medborgaren Brukaren
Ledord Lyhördhet
Följsamhet
Represen-
tativitet
Objektivitet
Likabehandling
Integritet
Förutsägbarhet
Effektivitet
Service
Kreativitet
Affärs-
mässighet
Sakkunnighet
Erfarenhet
Problemlösning
Oberoende
Deltagande
Öppenhet
Samverkan
Medskapande
Mobilisering
Förebild Ombudet Domaren Managern Experten Samtalsledaren
Skolans och förskolans värdegrund
• Människolivets okränkbarhet; individens frihet och
integritet; alla människors lika värde; jämställdhet mellan
könen; solidaritet mellan människor
(Skolverket, 2013)
• ”Barn och elever ska känna sig trygga och få vara som de
vill vara”
• ”De ska kunna påverka sin egen skolsituation genom
delaktighet och inflytande och samtidigt utveckla
demokratiska kompetenser som kritiskt tänkande och
reflektionsförmåga”
(Skolverket, 2016)
• Inkluderande lärmiljöer
• 12 kommuner
• 31 skolor
• 5-6 forskare från Malmö
högskola.
• Syftet: öka kunskaperna om
inkludering på skol- och
huvudmanna-nivå och
främja utvecklingen av
inkluderande lärmiljöer.
• http://www.ifous.se/program
omraden-
forskning/inkludering/
Inkluderande lärmiljöer
”Alla barn skall undervisas tillsammans,
oberoende av eventuella svårigheter eller
inbördes skillnader”
(Salamancadeklarationen, 1994)
”Exkludering – att vi ofta eller i vissa fall permanent låter vissa elever skiljas från sin klass för att sitta ensamma i ett annat rum med en pedagog eller assistent – det strider mot skollagen, det strider mot vår värdegrund, och det ökar inte möjligheterna för de här eleverna att nå målen, tvärtom. Exkludering är dessutom en kostsam lösning.”
(Intervju med skolledare)
Normer och strukturer i
skolutveckling: strategier hos
förvaltningschefer och skolledare i
implementering av inkluderande
lärmiljöer
(Erlandsson 2016)
Studiens resultat
Normer och strukturer kan förändras och främja
skolutveckling när förvaltningschefer, skolledare
och pedagoger har:
• en gemensam vision
Skolpolitiska reformer• Ny lärarutbildning
• Speciallärarutbildning
• Lärarlegitimation
• Introduktionsår
• Fortbildningsinsatser
• Karriärtjänster
• Ny obligatorisk
rektorsutbildning
• Nya styrdokument– ny skollag
– nya läroplaner
– nya kursplaner
• Stärkt uppföljning av
resultat och måluppfyllelse– skriftliga omdömen från årskurs 1
– betyg från årskurs 6
– ny betygsskala
• Nationella prov i fler ämnen
• Ökad tillsyn, stärkta
sanktioner
• Ny myndighet:
Skolinspektionen
• Åtgärder för studiero
• Stärkt rätt till särskilt stöd
• Lärarlönelyftet
”Alla barn skall undervisas tillsammans, oberoende av
eventuella svårigheter eller inbördes skillnader”
(Salamancadeklarationen)
Inkludering
18
Studiens resultat
Normer och strukturer kan förändras och främja
skolutveckling när förvaltningschefer, skolledare
och pedagoger har:
• en gemensam vision
• ett gemensamt ”kognitivt paraply”
• ett delat och delegerat ledarskap
• en genomtänkt organisering av processer och av
fördelning av resurser
Studiens resultat, forts.
Normer och strukturer kan förändras och främja
skolutveckling när det finns:
• gott om tid
• en förståelse av att den inre drivkraften är
avgörande
• en värdegemenskap mellan nivåerna: politiker –
förvaltning – skolledning – pedagoger
Studiens resultat, forts.
Egenskaper hos processerna:
• Sökande efter lösningar – inga färdiga recept att utgå
ifrån
• Förtroende för pedagogerna – ”hur:et” deras uppgift
att nå fram till
• Dialog och samtal – lärande över gränser
Förvaltningsnivåns betydelse
”Väldigt viktigt att förvaltningsnivån är med.
Det är därifrån som signalerna måste komma.”
”Engagemanget från förvaltningsnivån är
väsentligt. Det finns ett stort symbolvärde i att
det är de som sätter detta på kartan.”
”En enig ledningsgrupp som är tydlig i sin
kommunikation spelar en avgörande roll”.
Förvaltningsnivåns göranden
”Vår beställning har varit tydlig: ni ska jobba
mot inkluderande lärmiljöer!”
”Vi har utmanat skolorna – inte talat om vad de
ska göra men coachat dem i sina processer.”
Ӏven om vi har mandat att fatta olika typer av
beslut har vi poängterat att det här är en process
på skolorna – en process som byggs på annat
sätt än genom en rad formella beslut från oss.”
Förvaltningsnivåns göranden, forts.
”Vi lägger en platta i form av en värdegrund, att uppmana alla att jobba mot vår vision... att ge förutsättningar.”
”Handlar här inte om ekonomi eller om budget i balans utan om värdegrund, om ett initiativ-och ansvarstagande.”
”Utmanat med pedagogiska utvecklingsfrågor… fått dem att ompröva mycket kring hur pedagogiken ska se ut och vilka ramarna är.”
Projektets mervärde
”Lärandet över skol- och kommungränser.”
”Kopplingen till forskningen.”
”Kritiska vänner har gett väldigt mycket.”
”Projektets övergripande mål har integrerats i
det systematiska kvalitetsarbetet.”
”Utmärkt form för skolutveckling.”
Hur syns resultaten?”Andelen särskilda undervisningsgrupper har minskat radikalt… man arbetar mer effektivt och flexibelt i klassrummen…
” Man uttrycker sig på annat sätt i tal och i formella dokument som i skriftliga omdömen och åtgärdsprogram.”
”Med två pedagoger i klassrummet sker det ett lärande lärarna emellan som är väldigt konkret och substantiellt.”
”Det här är nu grunden för hur vi tar emot nyanlända elever: vi tänker inkluderande från start.”
”Vi prioriterar ett inkluderande synsätt i våra rekryteringar.”
Problemen
” Det handlar om kultur och det är svårt att
förändra kulturer.”
”Föreställningar om att det inte är
pedagogernas problem.”
”Intensiv period av nya skolreformer att
implementera.”
”Tidskrävande, tålamodsprövande.”
”Som chef måste man orka stå kvar. Och säga
samma sak om och om igen. Det kan ta tre år
innan det händer något, men när det händer
något är det värt all möda!”
Skolledarnas avgörande roll
” Det som framförallt skiljer sig mellan
skolorna är rektorernas förmåga att organisera
lärandet.”
”I de skolor vi ser en progression har
skolledarna skapat forum för att utifrån
problem i de enskilda pedagogernas vardag
fördjupa kunskaper och erfarenheter med
hjälp av både andra kollegor och vetenskaplig
förankring.”
Om normer och kultur
• Skolutveckling enligt kulturell
organisationsteori:
– förstå rådande professionella normer,
värderingar, föreställningar – i organisationen, i
kulturen och bland personalen
– förstärka eller appellera till de normer som
främjar utveckling och samtidigt förändra eller
tona ned de normer som hindrar utveckling.
(Leo och Wickenberg 2013)
Normer som hindrar eller främjar
• ”Det är eleven som behöver förändras, inte
min praktik och pedagogik”.
• ”Det är mitt ansvar som pedagog att få alla
elever att trivas och utvecklas i mitt klassrum”.
• Alla barn skall undervisas tillsammans,
oberoende av eventuella svårigheter eller
inbördes skillnader
(Salamancadeklarationen)
ATT SKOLUTVECKLA
UTIFRÅN VÄRDEGRUND
Magnus ErlandssonTack för att ni lyssnat!
Kvalitetskonferens9 feb 2017
Nu: Kaffe!